Transcript Visionen - Mötesplats Brandstationen

Mötesplats Brandstationen
Bild: Mimmi Wide Gustafsson
En förstudie över ett förslag
om att skapa nya kultur - och fritidsverksamheter
i Midsommarkransen i södra Stockholm.
Studiefrämjandet i Stockholm och nätverket ”Mötesplats Brandstationen” 2012
Text:Stefan Nilsson
Med stöd från Stockholms Stad
Förstudien - en översikt
1. Bakgrunden - Förhistorien i korthet
2. Visionen - Att möjliggöra nya verksamheter i stadsdelen
3. Sammanhanget och politiken - Stadsdelens, stadens och samhällets förutsättningar
4. Behoven och möjligheterna - Tillför förslaget något nytt till området?
5. Målgrupperna och metoderna - En översikt över tänkta kunder, produkter och arbetssätt
6. Lokalerna - Vilka anpassningar behöver göras?
7. Investeringarna - Vad behövs för att komma igång?
8. Driftbudgeten - Kostnader, intäkter och en riskanalys
9. Miljöstrategin - Hur kan Brandstationen bidra till stadsdelens miljöarbete?
10. Aktörerna - En plan för att samla samverkande kompetenser
11. Driftsformen - En organisationsmodell som gör bra saker möjliga
Bakgrunden
Förhistorien i korthet
Brandstationen i Midsommarkransen
Hägerstens Brandstation, som är fastighetens riktiga namn, byggdes under kriget på 1940-talet.
Fastigheten har beteckningen Brandstegen 1, och ligger centralt i Midsommarkransen i korsningen Bäckvägen-Tellusborgsvägen. Hela anläggningen omfattar ca 6 800 kvm tomtmark med
ca 3 200 kvm lokalyta, fördelat på fyra delvis sammanbyggda huskroppar:
•
•
•
•
Huvudbyggnaden - byggd i fyra plan, med vagnhall och logement mm
Expeditionsbyggnaden - i två plan, sammanlänkad med Huvudbyggnaden via huvudentrén
Övningsbyggnaden på andra sidan innergården - med idrottshall, slangtorn och verkstäder
i källaren
Bostadshuset - med tre lägenheter som tidigare varit personalbostäder
Funktionen som brandstation upprätthölls till årsskiftet 2009-10, då Storstockholms Brandförsvar avvecklade verksamheten. I samband med detta överförde Stockholms Stad fastigheten
från Fastighetskontoret till Exploateringskontoret, eftersom planerna då gick ut på att riva
fastigheten och i stället bygga bostäder. Från 2010 och framåt har frågan om Brandstationens
framtida användning diskuterats i fullmäktige och flera kommunala nämnder - främst i samband med motioner om att etablera nya verksamheter i fastigheten som ett alternativ till rivning. I motionerna har främst förordats aktiviteter med inriktning på kultur, ungdomar, idrott
och friskvård, samt möjligheten att lösa förskolors och friskolors olika lokalbehov.
Hösten 2010 fattas, på begäran av Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsnämnd, beslut i Stadsbyggnads- och Exploateringsnämnden om att ett Områdesprogram ska tas fram för hela området
Midsommarkransen/Aspudden. Frågan om Brandstationens framtida användning ska behandlas inom det planarbetet, som pågår i skrivande stund inom Stadsbyggnads- och Exploateringskontoret. Under tiden hyrs delar av fastigheten ut, främst till Falck Securitys ambulansverksamhet samt till föreningar m.fl som nyttjar idrottshallen.
3
Lokala diskussioner och initiativ
Idéer och förslag om Brandstationens framtid diskuteras även utanför de politiska nämnderna. I september 2011 arrangeras t.ex ett ”Förstadsuniversitet” av den lokala föreningen Södra
Förstaden (SöFö). Flera inbjudna politiker deltar, och förslag från enskilda personer och lokala
institutioner vädras och dokumenteras - bl.a kultur-, dans- och ungdomsverksamheter, friskolelokaler, närradio och brandmuseum.
Senare samma höst lämnas även ett medborgarförslag till stadsdelsnämnden om att skapa ett
ungdomskultur- och musikhus i Brandstationen, för att möta behovet av meningsfulla verksamheter för det växande antalet unga i området. Förslaget avslås dock, med hänvisning till att
en reguljär fritidsgård just inrättats i Midsommarkransen och att stadsdelen inte har i uppdrag
att driva egna kulturverksamheter.
Som ett resultat av dessa aktiviteter skapas nya kontakter mellan olika lokala aktörer. Personer
med bakgrund bl.a som tjänstemän, pedagoger och entreprenörer inom fritid, kultur, utbildning och ungdomsverksamhet börjar träffas och utbyta idéer, vilket leder till att en informell
arbetsgrupp bildas. Det gemensamma målet blir att, med stöd av sina erfarenheter och kontaktnät, ta fram ett konkret och genomtänkt förslag till hur Brandstationen skulle kunna drivas
som en fristående kultur- och fritidsverksamhet med förankring i lokalsamhället - och därmed
försöka fånga in alla de idéer och önskemål som framförts i diskussionen alltsedan brandförsvaret lämnade byggnaden.
Förslaget ”Mötesplats Brandstationen”
Arbetsgruppen drar snabbt slutsatsen att Staden/Stadsdelen inte ser sig själva som en tänkbar
huvudman för någon ny verksamhet i Brandstationen. Eftersom ett stabilt huvudmannaskap
är en förutsättning för att ro iland ett så omfattande initiativ, tar gruppen kontakt med Studiefrämjandet i Stockholm och får där gehör för sina tankar. Även Fryshuset och KFUM intresserar sig för projektet och deltar med var sin person i gruppen, dock utan att önska någon roll i
den framtida tänkta organisationen.
Studiefrämjandet bedömer att projektet ligger i linje med deras ordinarie verksamhet och målsättningar - utförligare resonemang kring detta finns i kapitlen ”Behoven och möjligheterna”
och ”Driftform” - och ställer sig positiva till att vara huvudman för den tänkta verksamheten i
Brandstationen.
Den 29/2 2012 skickas så det färdiga förslaget ”Mötesplats Brandstationen - en vision” till
borgarråden Regina Kevius och Madeleine Sjöstedt. En vecka senare presenteras förslaget på
ett offentligt möte i Midsommarkransen, och skickas även till andra politiker och tjänstemän i
berörda nämnder och förvaltningar.
Överföring av brandstationen till Exploateringskontoret - bakgrund:
http://www.insyn.stockholm.se/insynTransFrame.aspx?id=42&nodeid=378279
PM ang Områdesprogram för Aspudden och Midsommarkransen:
http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=2472750&FileName=2472750_1_3.PDF&DataSource=3
4
Förstudien
Under våren 2012 ansöker Studiefrämjandet och projektgruppen om ett Utvecklingsstöd från
Stockholms stads Kulturförvaltning för att kunna göra en förstudie. Syftet är att mera grundligt
syna förutsättningarna för att förverkliga det som skissats i ”Mötesplats Brandstationen - en vision”:
- Hur väl passar Visionens verksamhetsidéer in i stadsdelens förhållanden och demografiska utveckling, samt med Stadens aktuella målsättningar inom kultur, fritid, stadsbyggnad och andra relevanta politikområden?
- Har verksamheten en realistisk plan för att att gå runt ekonomiskt, utan driftsbidrag
från Staden?
- Vilka anpassningar av lokalerna behövs för att bedriva verksamheten - inklusive
brandskydd, tillgänglighetsanpassning mm?
- Hur ser modellen för samarbetet mellan Studiefrämjandet och lokala entreprenörer
ut?
- Kan Mötesplats Brandstationen även bidra till lokallösningar för närliggande skolverksamhet?
- Hur utformar man en organisation och ett arbetssätt som kan förvandla Visionens
tankar till uppskattad lokal vardagsverksamhet för breda målgrupper?
Projektet beviljas pengar från Stockholms stad i juni 2012 med motiveringen att man bedömer
projektet som angeläget och nyskapande, och resultatet är alltså denna förstudie.
Förhoppningen är att den ska kunna användas som ett komplement till den medborgardialog
och de planprocesser som pågår i området, samt som ett underlag för goda samtal mellan projektgrupp, lokala politiker, tjänstemän, samarbetspartners och engagerad allmänhet.
Permanenta medlemmar i arbetsgruppen ”Mötesplats Brandstationen”:
• Johan Wallnäs, Studiefrämjandet
• Malin Welander, Studiefrämjandet
• Stefan Nilsson, Way To Play musik och utbildning
• Thomas Larsson, Kulturföreningen Pluto
• Eric Paglia, föreningen Södra Förstaden
• Tomas Almgren, Fryshuset
• Anders Pettersson, KFUM/JKS Basket
Utöver dessa har även andra eldsjälar och entreprenörer med lokal anknytning bidragit med
kompetenser, engagemang, arbetsinsatser och kloka synpunkter. Arbetsgruppen bär dock det
fulla ansvaret för förslagets utformning.
Dokumentet ”Mötesplats Brandstationen - en vision” finns att ladda ner här:
http://www.motesplatsbrandstationen.se/Motesplats_Brandstationen.pdf
Studiefrämjandet i Stockholm:
http://www.studieframjandet.se/stockholm
Projektets hemsida:
http://www.motesplatsbrandstationen.se
5
Visionen
Att möjliggöra nya verksamheter i stadsdelen
Grundtankarna i förslaget
Citerat ur ”Mötesplats Brandstationen - en vision om mjuk infrastruktur för den växande södra ytterstaden”:
Visionen:
• Att skapa en ny typ av lokal mötesplats för boende i södra ytterstaden
längs med röda linjen. Ett samarbete där studieförbund, föreningar, lokala
företagare, grupper och enskilda samverkar och nätverkar under samma
tak.
Syftet:
• Att förse den växande ytterstaden med ett utbud av musik och kultur, barn
och ungdomsaktiviteter, lärande och folkbildning, upplevelser och events,
idrott och friskvård, rekreation och mötesplatser som behövs för att svara
upp mot människors förväntningar. Dagens stockholmare väntar sig god
tillgänglighet till ett rikt och varierat utbud. Vi har ett förslag som svarar
upp mot detta.
• Att främja lokal demokrati, delaktighet och inflytande genom skapandet av
ett hus vars innehåll och funktioner formas av de boende längs röda linjen.
Aktiva medborgares naturliga nätverkande kräver även fysiska arenor.
Unga människor organiserar sin fritid på nya sätt, och förväntar sig att
kunna forma och styra själva snarare än bli serverade färdiga koncept. Vår
vision om ett öppet hus - med öppna dörrar för människors egenorganiserade verksamhet, och samtidigt med kompetens och resurser att stötta där
det behövs – svarar upp mot dessa behov.
Målgrupp:
• Boende i södra ytterstaden, i följande prioriteringsordning:
- Äldre tonåringar och unga vuxna.
- Barn och ungdomar generellt.
- Alla boende i området, med intresse av det utbud och de möjligheter huset
skulle tillföra området, dem själva och deras barn.
Förslaget formulerar alltså en kultur- och fritidspolitisk vision, samtidigt som det är en konkret
förfrågan till Staden:
•
Studiefrämjandet i Stockholm är intresserade av att hyra och driva Brandstationen i Midsommarkransen, för att tillsammans med lokala entreprenörer,
föreningar, grupper och enskilda förvandla den till en mötesplats för olika
kultur- och fritidsutövanden!
6
Visionens utgångspunkter:
Den södra ytterstaden med Hägersten-Liljeholmen i spetsen växer nu kraftigt.
Nya och gamla invånare förväntar sig mer av livet i sitt närområde än bara
någonstans att bo, handla mat och parkera bilen. Vi behöver – utöver bostäder,
butiker och kommunikationer – även planera för ny ”mjuk infrastruktur”.
Med hänsyn till stadens vision 2030 vill vi skapa en mötesplats där de lokala
kreativa näringarna kan utvecklas och som är en självklar knutpunkt längs det
upplevelsestråk man avser röda linjen att bli. Samtidigt behöver vi spara lite
plats och skapa utrymme för sådant som i längden gör ett område attraktivt
och tryggt att leva och växa upp i.
•
Platser för möten, upplevelser, lärande, fritidsaktiviteter och eget skapande.
•
Platser med fokus på barns och ungdomars växande, inflytande och utveckling, men också med en naturlig funktion som gränsöveskridande och
åldersblandad mötesplats för alla boende i området.
•
Platser där det växande unga musiklivet kan utforma lokaler och verksamhet på egna villkor, i egen regi eller med pedagogiskt stöd.
•
Platser där både nya och etablerade kulturuttryck hittar sitt utrymme:
Dansgruppen och datorspelsgänget, mangaföreningen och konstpedagogen, DJ-crewet och teaterkursen.
•
Platser där lokalt förankrad idrott, folkhälsa och ”street sports” kan leva
vidare och utvecklas – ute eller inomhus, spontant eller organiserat.
•
Platser där nya och befintliga lokala kulturentreprenörer och pedagoger
kan etablera sig i egna lokaler, och utveckla kreativa samverkansformer
mellan varandra, staden, föreningslivet och övrigt näringsliv.
•
Platser där ”Kulturstöd för unga”projekt, kulturföreningar, musikskapare,
LAN-föreningar, klubbarrangörer och allsköns andra aktörer kan tillföra
området kvalitativ evenemangsverksamhet.
•
Platser där studieförbund och föreningar kan utveckla sina lokala verksamheter, och hitta nya former och kontaktytor för samverkan med andra
aktiva människor.
•
Platser där områdets olika behov av sociala verksamheter – för förskolor,
unga arbetslösa, föräldragrupper mm – kan tillgodoses.
Den nu nedlagda Brandstationen i Midsommarkransen skulle kunna vara just
en sådan plats.
7
Varför just Brandstationen?
Att hitta lämpliga lokaliseringar för kultur- och fritidsverksamheter är ofta ett problem.
Musik- och evenemangsverksamhet är i regel störande för grannar på grund av ljudvolym, besökarflöden och fokuset på kvälls- och helgaktiviteter. ”Street Sport” och annan utomhusverksamhet har sin problematik med att hitta platser. Kulturföreningar och klubbarrangörer hoppar
runt på tillfälliga rivningskontrakt i ofta olämpliga lokaler. Fristående kulturföretagare är hänvisade till en nyckfull lokalmarknad där man sällan är hyresvärdars förstahandsval när jobbar med
kultur. Replokaler för musik och dans är en dokumenterad bristvara, liksom idrottshallar för
lokal breddverksamhet.
Dessutom är kultur och fritid inga kapitalstarka sektorer, vilket gör att man sällan har möjlighet
att satsa på skräddarsydda nybyggen på egen mark - utom vid de enstaka tillfällen när kommuner och/eller näringsliv bestämmer sig för något större flaggskeppsprojekt. Huvudspåret blir
i stället att försöka hitta äldre, avvecklade industrifastigheter och liknande och få möjlighet att
konvertera dem. Detta ser man tydliga spår av i liknande verksamheter runt om i landet, som
ofta heter Rosteriet, Slakthuset, Fryshuset, Skylten, Lagret etc utifrån fastighetens ursprungliga
användning.
När så en fastighet som Brandstationen i Midsommarkransen blir ledig, tycks därför många
pusselbitar falla på plats:
• Ägarförhållandet
Fastigheten ägs av Stockholms stad, vilket öppnar för en diskussion om användandet utifrån
kultur- och fritidspolitiska ambitioner snarare än enbart kommersiella överväganden. Stadens
fastighetsförvaltning tillhandahåller idag lokaler för liknande verksamheter runt om i staden,
och behöver ingen förändring av sitt generella uppdrag för att fortsätta vara hyresvärd för
Brandstationen.
• Läget
Brandstationen är optimalt placerad. På en egen, naturligt avskild tomt med avstånd till närmaste bostadshus - men samtidigt centralt i stadsdelen, och med utmärkta kommunikationer
med hela Röda Linjen och övriga Söderort.
• Ytor och rumsdisponering
Fastighetens fyra byggnader erbjuder en användbar blandning av stora och små utrymmen, hus
och våningsplan med olika karaktär, inne- och uterum etc, som lämpar sig väl för den blandning av gruppverksamheter, spontanaktivitet och publika ytor som är grunden för Visionen.
• Skicket och ekonomin
Eftersom befintlig lokalutformning passar så pass väl för kultur- och fritidsverksamhet, bör
kostnaderna för anpassning av lokalerna kunna hållas låg. Då dessa typer av verksamheter är
vana med - och snarast uppskattar - lite ”ruffiga” lokaler att sätta sin egen prägel på, så är det
inte nödvändigtvis ett bekymmer att lokalerna generellt är slitna. Man kan anta, att anpassning
till annan verksamhet med andra krav skulle bli betydligt kostsammare för staden.
• Kulturvärdena
Fastigheten är klassad som riksintresse för kulturminnesvård av Stadsmuseet och Riksantikvarieämbetet. En smart och varsam omvandling till kultur- och fritidsverksamhet skulle kunna bli
en uppskattad pusselbit i den pågående stadsdelsutvecklingen, samtidigt som byggnadens kulturhistoriska värden och funktionen som lokalt ”landmärke” kan leva vidare i en ny moderniserad kontext - på samma sätt som skett med t.ex. Ericssons fabriksområde och andra liknande
omvandlingsprojekt.
8
Hur skulle lokalerna kunna användas?
För att idén om ”Mötesplats Brandstationen” ska kunna förverkligas krävs att alla lokaler
kommer till användning på ett genomtänkt sätt redan från början. Dels för att ekonomin ska
fungera - lokalhyror, entréavgifter, kursavgifter och caféintäkter mm måste in. Dels för att idén
bygger på att en mängd små och medelstora verksamheter pågår parallellt och skapar möten,
som i sin tur föder ny verksamhet.
Så här skulle det kunna se ut i praktiken:
Huvudbyggnaden
Bottenplanet - mötesplats med evenemangsscen, café och administration:
Den nuvarande Vagnhallen, med en yta på ca 300 kvm, blir efter några mindre ombyggnader
husets naturliga samlingspunkt. Här ryms till vardags ett lättillgängligt café där skolungdomar,
musikgrupper, småbarnsföräldrar, basketgäng, stammisar och nyfikna nykomlingar med flera
kan kliva in och göra stället till sitt.
Här finns ständigt skiftande utställningar från husets kreatörer i alla åldrar, aktuell info om alla
verksamheter och evenemang, och personal i cafét som kan vägleda och svara på frågor.
Framför allt är detta platsen för något som saknats i området - levande lokala evenemang med
ungt fokus!
Rummets flyttbara scen och flexibla möblering kan enkelt anpassas till ett brett utbud av arrangemang, där motorn utgörs av lokala arrangörer: Det kan vara singer/songwriter-talangerna
på måndag, danselevernas uppvisning på onsdag, hiphopföreningens jam varannan fredag,
LAN-ungdomarna på loven och rockbandstävlingen fem lördagar varje höst. Eller något helt
annat - att arrangörsgrupper och initiativ föds, blommar ut för att sedan ersättas av annat är en
naturlig följd av Brandstationens koncept.
Föreläsningar, debatt och folkbildning har också sin givna plats - tanken är att man ska kunna
besöka Vagnhallen för att träffas och ta en fika, och hamna mitt i ett intressant arrangemang
skapat av engagerade människor!
Det mesta som händer i Vagnhallen kommer att växa fram naturligt ur husets egna verksamheter eller via ett aktivt nätverksarbete med grupper, föreningar, klubbarrangörer mm, vilket även
gör det lättare att få en publik att hitta hit. Evenemangen blir i sin tur ”ansiktet utåt” för många
av Brandstationens löpande aktiviteter, och så där rullar det på. Däremellan finns även utrymme för rent kommersiell uthyrning, t.ex professionella gruppers produktionsrepetitioner.
I den lilla Administrationsbyggnaden till vänster finns ett par lättillgängliga verksamhetslokaler,
i första hand tänkta för olika sorters skapande verksamheter. Här finns även expeditionen, strax
till vänster innanför huvudentrén.
9
BOTTENPLANET - FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD:
ADMINISTRATIONSHUSET - PLAN 1 OCH 2:
(redigerad originalritning)
10
Plan 2 - verksamhetsrum för pedagoger, grupper, projekt, föreningar, kurser mm:
De 13 gamla logementsrummen på ca 20 kvm blir till flexibla verksamhetsrum med olika inriktningar.
Här hyr olika pedagoger och andra lokala kulturföretagare in sig i egna lokaler och driver sina
verksamheter, själva och i samverkan med det övriga huset.
I andra rum på samma plan kan även unga entreprenörer, lokala föreningar, studiecirkelgäng,
”Kulturstöd för unga”-projekt och andra grupper boka tider alla dagar i veckan, och komma in
med egen kod.
Aktiviteterna i dessa rum blir främst resultatet av olika samverkansmodeller och stödformer
mellan huvudmannen Studiefrämjandet och människor som söker sig till Brandstationen för att
förverkliga sina idéer. Vi återkommer till organisation och arbetsformer längre fram!
PLAN 2 - FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD:
11
Plan 3 - två salar för dans och rörelse, samt en flexibel verksamhetslokal med kök:
Här - högst upp i huset - finns främst en ljus lokal på ca 75 kvm, som är tänkt att konverteras till danssal. Förutom att tjäna som efterlängtad repetitionslokal och ”hangout” för lokala
dansintresserade ungdomar och professionella pedagoger, kan den användas till mycket annat:
Yoga, friskvård, pensionärsgympa, kurser och föreläsningar mm.
Här finns även två mindre rum, som kan slås ihop till ett kompletterande rum på ca 30 kvm för
yoga, friskvård, dans mm i mindre grupper.
I vänstra delen av Plan 3 finns även den gamla matsalen med kök. Här finns flera möjligheter:
- Mellanmålsservering för mellanstadiebarn, som sedan utnyttjar Brandstationens övriga utbud
av verksamheter på eftermiddagarna.
- ”Hjärtat” i daglig verksamhet eller projekt - för t.ex unga arbetslösa i stadsdelen.
- Kontorsplatser för t.ex danslärare, andra pedagoger, kulturarbetare, föreningar och projekt.
Här kan man hyra ett skrivbord, och ha tillgång till kök och ett litet mötesrum intill.
PLAN 3 - FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD:
12
Källarplanet - musiklokaler och inspelningsstudior:
Musiken är en bärande del i Brandstationens verksamhet, så källarplanet viks helt åt musik.
Sex färdigt utrustade replokaler ger förutsättningar att fånga upp många ungas musikintresse,
samtidigt som utrymme finns för både vuxna hobbyband och mer professionellt satsande projekt. Här får ca 60 band plats att repa ett par gånger i veckan - på egen hand, eller med handledning från Studiefrämjandet, musikföreningen eller husets pedagoger.
I de flexibla replokalerna kan även rappare, DJ:s och singer/songwriters öva sina skills, testa
nya samarbeten och genrepa inför det första giget.
För den som vill göra sin musik på andra sätt finns även andra möjligheter: En professionellt
skött hiphop-baserad studio, driven av folk som kan både musiken och ungdomarna. En demostudio för grupperna i huset eller för låtskrivare. Ett singer/songwriterrum med keyboard,
gitarr och lättanvänd inspelningsmöjlighet.
Här finns även ett rum tänkt att användas av olika musikföreningar som lär kunna bildas i och
kring huset, och här föds troligen idéerna till mycket av det som händer på scenen en trappa
upp.
KÄLLARPLANET - FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD:
13
Övningsbyggnaden och Bostadshuset
Idrottshallen - arena för småskalig lokal aktivitet:
Här bokar lokala grupper, föreningar, förskolor, skolor och enskilda in sig, och utnyttjar den
gamla hallen till allt som ryms på ca 220 kvm: Lek, rörelse/friskvård, barnbasket, kampsport,
dans och annat. Ombyggda och uppfräschade omklädningsrum gör miljön trevligare och hallen flexiblare.
Om staden beslutar sig för att etablera en ny kommunal skola i anslutning till Brandstationen
så lär skolans krav och behov bli avgörande för lokalanvändning och ombyggnadsbehov. Detta
ligger dock utanför denna förstudie, som istället föreslår en så liten ombyggnad som möjligt
för att hålla kostnaderna nere för brukarna.
IDROTTSHALL, SAMT BOSTADSHUSETS ÖVRE PLAN (originalritning):
Källaren - replokaler, boule/träning och ett möjligt Recycling-centrum:
Den högra delen av källaren kan delas av och rymma fyra outrustade replokaler, för grupper
som ”växer ur” de utrustade i huvudbyggnaden. I vänstra delen finns då två avlånga lokaler
med svängrum lämpliga för boulebanor, kampsport eller annan fysisk aktivitet.
Garagetillbyggnaden på framsidan (ca 100 kvm, ej med på ritning!) har förutsättningar att bli
ett lokalt centrum för miljöarbete, Recycling och Hållbar Utveckling. Det pågår redan lokala
initiativ i dessa frågor, och via samarbetspartners som Ekoteket, Naturskyddsföreningen, stadsodlingsnätverk m.fl kan Studiefrämjandet tillföra kompetens och sammanhang.
KÄLLARE, SAMT BOSTADSHUSETS NEDRE PLAN (originalritning):
14
Plan 2 - kontorsutrymmen för föreningar, entreprenörer och andra:
De gamla rökövningsrummen har en öppen planlösning, och möjlighet att komplettera med
eget pentry och toalett. Här finns möjliga ytor att hyra för föreningar, projekt, egenföretagare och andra med behov av ett skrivbord och ett gemensamt mötesrum. Eller kansli för en
idrottsförening med verksamhet i Idrottshallen?
PLAN 2 (originalritning):
Bostadshuset - förskola eller fritidshem?
Här finns möjligheter att omvandla de befintliga tre lägenheterna utifrån t.ex Stadsdelens
aktuella behov. Nya större lokaler för Öppna Förskolan, eller ett föräldrakooperativ som sedan
kan förlägga aktiviteter i Brandstationens olika lokaler? Om det byggs en skola intill kan huset
rymma ett fritidshem, som då får ett bra läge i anslutning till den tänkta nya Aktivitetsparken.
Gården och parken - aktivitetsytor med Street Sport, lek och rekreation:
Med Stadsdelens och Fastighetskontorets hjälp kan innergården och den övriga tomten öppnas
upp mot Enbackens parkytor, och utvecklas till en Aktivitetspark för alla åldrar efter Sannadalsparkens mönster. På den asfalterade innergården ryms streetbasket och skate. Närmare
parken t.ex. utegym och parkour, tillsammans med lekutrustning som kompletterar det befintliga utbudet i Enbacken och gör platsen attraktiv även för barnfamiljer.
Närmast huvudbyggnaden finns caféts uteservering i soligt söderläge. Den nära integrationen
av Vagnhallen - Innergården - Cafét - Idrottshallen ger goda möjligheter till evenemang:
Loppisar, marknader, sakbytardagar, lokala festivaler, sommarlovsaktiviteter och liknande.
15
Sammanhanget och politiken
Stadsdelens, stadens och samhällets förutsättningar
Stadsdelens förutsättningar - om demografi och stadsutveckling
Hägersten-Liljeholmen är en av Stockholms stads snabbast växande stadsdelar. Stadsplaneringens inriktning på förtätning av bostadsbeståndet i närförorter är extra tydligt i Liljeholmen och
Midsommarkransen, där främst omvandlingen av gamla industriområden gett en kraftigt ökad
inflyttning de senaste åren. Parallellt med detta ökar också de äldre delarna av området i popularitet, i takt med att bostadspriserna i innerstaden blivit alltmer oöverkomliga för t.ex unga
människor och barnfamiljer.
Folkmängden i stadsdelen beräknas nu öka med 22 394 invånare från 76 710 till 99 184 invånare (motsvarande ca 29 %) mellan år 2011 och 2021.
Antalet barn och ungdomar (0-19 år) beräknas under samma tid öka med 45 % - från 15 600
till 22 586 personer.
I områdena närmast Brandstationen (Midsommarkransen och Liljeholmen) pågår en fortsatt
expansion av bostadsbyggandet, med en tydlig ”baby-boom” som följd. I Midsommarkransen
beräknas antalet 6-15-åringar vara fördubblat år 2021, i Liljeholmen väntas det mer än tredubblas. Enbart Liljeholmen beräknas växa från 10 123 till 19 874 invånare totalt.
Målet för stadsutvecklingen i närförorten formuleras så här i ”Promenadstaden” - den gällande
översiktsplanen från 2010:
”Det övergripande målet ska vara att skapa en tätare, sammanhållen, mer mångsidig och
levande stadsmiljö där det finns förutsättningar till ett bredare utbud av bostäder, verksamheter,
service, kultur, upplevelser etcetera. Det innebär en omvandling inom flera av närförorterna i syfte
att uppnå detta mål. Samtidigt ska värdet av den kulturhistoriska och karaktärsskapande bebyggelsen från olika epoker beaktas, liksom betydelsen av attraktiva parker och naturområden.”
Man är alltså från stadens sida medveten om, att den önskade förändringen av närförorten mot
mera ”innerstadskaraktär” per definition måste innefatta mer än enbart bostäder för att skapa
de täta stadsmiljöer med brett utbud som man föreställer sig.
Detta uttrycks även som konkret planeringsinriktning, t.ex på följande vis på tal om kultur och
upplevelser:
• ”Öka mångfalden av lokaler och offentliga miljöer för kultur och upplevelser:
Den offentliga miljön är en central del i en mångsidig storstad för kultur och upplevelser, och det
är viktigt att skapa intensiva miljöer med många värden. I samband med fortsatt planering ska
behovet av lokaler som passar för kulturlivet studeras.”
Vad är det då för slags verksamheter och upplevelser stadens politiker vill ha i sina stadsdelar?
Vi lämnar nu stadsbyggnadsfrågorna, och tittar i stället vidare på de olika politiska lägrens tankar och utfästelser kring det som ”Mötesplats Brandstationen” vill tillföra stadsdelen.
Befolkningsstatistik och prognoser:
http://www.statistik.sweco.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=sdo22
Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm (Stockholms Stad 2010):
http://www.stockholm.se/oversiktsplan
16
Stadens förutsättningar - om politik
En central del i bedömningen av visionen ”Mötesplats Brandstationen”, är att reflektera över
hur tankarna och förslagen förhåller sig till de aktuella kultur- och fritidspolitiska mål och ambitioner som stadens politiker har formulerat. Så - vad vill politikerna?
Kultur- och fritidspolitiken i Stockholms stad är uppdelad på flera nämnder. Idrottsnämnden ansvarar för bl.a idrotts- och friluftsverksamheter, idrottsanläggningar samt bidragsstöd till
föreningar. Stadsdelsnämnderna har hand om lokal ungdoms- och kulturverksamhet samt
parker och stadsmiljöarbete.
Kulturnämnden å sin sida ansvarar dels för central bidragsgivning till verksamheter, projekt och organisationer inom området (t.ex studieförbunden) - men är också på senare år den
nämnd som haft i uppdrag att ta fram stadens centrala policydokument inom de områden som
är relevanta för denna förstudie. Till exempel har man ansvarat för ”Kulturvision 2030” - ett
övergripande styrdokument för alla berörda nämnder som nyligen antagits av kommunfullmäktige. Resten av detta avsnitt kommer därför att fokusera på kulturpolitiken:
Så här formulerar sig stadens majoritet i ”Kulturvision 2030” om den framtid man vill arbeta
för:
”Professionella kulturutövare, amatörer, fria grupper, barn, ungdomar och äldre
finns sida vid sida i flexibla och flerfunktionella mötesplatser. Subkulturer attraheras av tillgången till fysiska mötesplatser och den öppna inställningen i staden.”
” Kulturlivet är tillgängligt för alla även för dem som inte självmant söker sig dit.
Lokala initiativ och eldsjälar uppmuntras.”
” Utbyggnaden av flera stadsdelar ger nya förutsättningar för ett blomstrande
kulturliv i ytterstaden. Stockholm är en stad med många kulturella centra med ett
ständigt flöde av idéer, impulser och människor sinsemellan. Kulturen ger frihet
och bygger nya vägar mellan stadens alla delar.”
” Staden planeras som en arena för möten, evenemang och kreativitet och den
offentliga kulturens rum matchas av mellanrum med plats för nyskapande och
lokala alternativ.”
” Folkbildningstraditionen som medverkat till att ge svenskt kulturliv en stark folklig förankring har hittat nya vägar till kunskap och gemenskap genom nätverk och
samarbeten i nya former.”
Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsnämnd skriver så här i sitt remissvar till ”Kulturvision
2030”:
” Kulturen behöver finnas där invånarna finns, inte minst för de grupper som är
minst rörliga över staden som exempelvis äldre och mindre barn. Sannolikheten
ökar även att de kulturovana tar del av utbudet ju enklare kulturen är att nå.
Förvaltningen instämmer i kulturnämndens anförande att ett rikt kulturliv är
nödvändigt för att fler människor ska känna sig hemma i en växande stad och
att det är viktigt att man i stadsplanering tar hänsyn såväl till nya behov som till
kulturmiljön.”
” När nu staden förtätas ställs nya krav på gemensamma ytor för att utöva kultur. Mötesplatser efterfrågas med möjlighet att ta del av evenemang och att själva
kunna skapa. Behovet av mötesplatser och lokaler behöver därför vägas in i samhällsplaneringen.”
17
Även barn- och ungdomskulturplanen ”Kultur i ögonhöjd” - antagen av ett enigt Kommunfullmäktige 2009 - slår fast att ansvaret för dessa frågor inte bara ligger hos Kulturnämnden:
”Ansvaret åvilar stadsdelsnämnder, kulturnämnden, Stockholms stadsteater AB, idrottsnämnden, utbildningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden samt allmänna skolbyggnads-och bostadsbolag.”
I ”Kultur i ögonhöjd” - som nog får ses som en milstolpe i stadens kulturpolitik - utgår man från
ett vidgat kulturbegrepp. Det innefattar dels den nya tanken att ”kultur för, med och av barn och
unga är lika viktigt” - alltså i praktiken ett uppvärderande av ungas egna uttryck och subkulturella
egenorganisering. Dels lanseras tanken att ”Gränsen mellan den offentligt stödda konsten och kulturen, den kommersiella kulturen och ungdomskulturen är inte given utan sammanflätas i praktiken.” Alltså
ett tydligt avsteg från 1974 års statliga kulturpolitik, där kommunernas uppgift enkelt uttryckt
definierades som att distribuera kvalitetskultur till medborgarna för att motverka kommersialismens negativa verkningar. Idag är tanken snarare att olika aktörer tillför olika bitar - och att
staden har en specifik uppgift som katalysator och skapare av arenor för samverkan!
Några strategier ur ”Kultur i ögonhöjd”:
”I alla delar av staden ska det finnas arenor för barn och unga att möta den professionella
kulturen samt möjligheter för barn och unga att få stöd och verktyg för eget skapande.”
” Populärkulturen och den kommersiella kulturen dominerar barns och ungas liv och kulturintressen. De kommunala kultur- och fritidsverksamheterna ska ha en bred omvärldskunskap
på detta område och väga in dessa aspekter i sin verksamhet samt ha en öppen attityd till samverkan och partnerskap.”
” Möt unga där de är – på fritidsgårdar, idrottsanläggningar, caféer, samlingslokaler etc.”
” Stadens kultur- och fritidsverksamheter ska utveckla sitt pedagogiska förhållningssätt med syfte
att skapa större utrymme för barns och ungas önskan om delaktighet. Perspektivet förflyttas från
konsument- till deltagarkultur.”
” Stadens kultur- och fritidsverksamheter ska i samverkan med grundskolan, gymnasie-, högskoleutbildningar samt näringsliv stimulera ungas entreprenörskap inom kultur och media.”
” Öppna kulturinstitutionerna för ungas egna projekt och använd den nya tekniken i kommunikation med barn och unga.”
” Barn och unga ska genom professionella kulturutövare erbjudas kulturupplevelser och
möjligheter till eget skapande som berör dem och upplevs som angelägna i deras liv.”
” Kulturverksamhet och aktiviteter ska spridas i hela staden.”
18
Detta nya tänkande kring ung kultur får konsekvenser i den praktiska politiken - och rimligen
också för hur man betraktar ett förslag som ”Mötesplats Brandstationen”. Vi återkommer strax
till dessa frågor: I avsnitten som diskuterar tänkta arbetssätt, organisationsformer och den avgörande frågan om vad en Brandstationen-etablering skulle kunna tillföra området.
I den styrande majoritetens budget för 2012 återkommer formuleringar färgade av det vidgade kulturbegreppet - parat med ett ökat fokus på Kulturföretagande och med en önskan att
öka självfinansieringsgraden i kulturlivet, för att minska stadens ekonomiska och organisatoriska ansvar för verksamheterna. Samverkan mellan olika aktörer betonas som en väg framåt:
”I samverkan med det lokala föreningslivet och andra aktörer ska en mångfald av verksamheter
för barn och unga erbjudas.”
” Kulturnämndens arbete ska syfta till att främja och möjliggöra breda samarbeten på kulturområdet.”
” För att nya perspektiv ska ges större plats är ett ökat samarbete mellan nya initiativtagare,
föreningar, arrangörer, producenter och etablerade institutioner och det fria kulturlivet en förutsättning. Kulturnämnden bör se över möjligheterna att stärka förutsättningarna för att samarbeten mellan dessa etableras.”
” Kulturföretag får inte missgynnas inom stadens stöd till kulturverksamheter.”
Under rubriken ”Kultur som tillväxtfaktor” uttrycker man sig så här, på tal om nyetableringar
och finansiering av icke-kommunala kulturverksamheter i stadens växande ytterområden:
” Kulturlivets samarbete med näringslivet är en viktig del i utvecklingen av Stockholms kulturliv.”
” När kulturlivet vill etablera verksamheter och lokaler i utvecklingsområden som till exempel
Slussen, Telefonplan och inte minst Gasklockeområdet behövs stödformer som möjliggör framgångsrik etablering med en framtida hög självfinansieringsgrad. Kulturnämnden bör lyfta fram
metoder och förslag på nya stödformer, hur förankring i andra nämnder ska ske samt vilka
verksamheter som kan ha nytta av att verka i dessa klusterbildningar”
Även i oppositionspartiernas budgetförslag är satsningar på lokala kulturmötesplatser ute
i stadsdelarna centrala, liksom vikten av samverkan mellan olika aktörer. Så här skriver Socialdemokraterna om barn och ungdomar:
” Fritidsverksamheterna i staden ska vara arenor där barn och unga får möjlighet att ge uttryck
för sina ambitioner, känslor och tankar i form av kultur och skapande samt idrott och rörelse.”
” Inom varje stadsdelsnämndsområde ska det finnas minst en större träffpunkt där äldre unga
har möjlighet att själva forma verksamheten och skapa, umgås och utvecklas på egna villkor.
/.../ Genom ett mer aktivt samarbete mellan stadsdelarna, med de idéburna organisationer och
med företag kan aktiviteter som konserter och teater erbjudas målgruppen. I många stadsdelar
finns behov av flera olika sorters mötesplatser för unga, anpassade till olika åldrar.”
” LAVA är idag ett resurs-centrum för ungdomskultur och dess arbetssätt bör spridas till
stadsdelarnas träffpunkter. Vi vill bredda satsningen på ”En snabb slant”, möjligheten att söka
pengar ska gälla upp till 26 år.”
Och så här skriver man om generell kulturpolitik och dess finansiering:
” • Fler kreativa platser och rum för både den medborgardrivna och den professionella kulturen.
• Ökad samverkan mellan stad, kulturliv och näringsliv.”
” Den borgerliga kulturpolitiken i Stockholm har präglats av en både defensiv och experimentell
hållning. I takt med att man har skurit ner på anslag till både egna och fria verksamheter har
19
man styrt medel mot kulturbonusar och sponsringsfonder för att tvinga kulturlivet att tänka mer
kommersiellt och öka jakten på egenfinansiering. Vår politik präglas istället av att det offentliga
måste ta ansvar för finansieringen av den kulturella infrastrukturen i staden så att både breddoch spetskulturen ska kunna växa fritt.”
Miljöpartiet har liknande resonamang kring lokala kulturmötesplatser och nya samverkansformer mellan olika aktörer, men tycks inte dela Socialdemokraternas skarpa kritik mot ökad
självfinansiering av kulturverksamheter:
” Miljöpartiet satsar på mötesplatser för unga – fler fritidsgårdar, hemgårdar, replokaler, kaféer
och andra träffpunkter på ungdomars egna villkor och enligt deras egna önskemål.”
” Staden ska stärka arbetet med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan
med ideella organisationer i stadsdelarna.”
” Kulturens mötesplatser ska omfatta alla och för att främja oväntade möten ska lokaler kunna
utnyttjas maximalt, kreativt och förutsättningslöst. Det främjar nya samarbeten och nya kluster.”
” Miljöpartiet satsar särskilt på lokala kulturcentrum i ytterstaden. Staden ska stärka arbetet
med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan med ideella organisationer i
stadsdelarna.”
Vänsterpartiet betonar medborgarnas rätt till överkomlig kultur som en demokratifråga och
ett kommunalt ansvar, och delar därmed knappast majoritetens vision om ökad självfinansiering. Däremot förespråkar även Vänsterpartiet lokala kulturcentra i förorterna i samverkan
mellan medborgare, föreningar, staden m.fl aktörer, och betonar - på samma sätt som görs i
”Kultur i ögonhöjd” - värdet av det egna fria skapandet:
” Stadens kulturpolitik behöver stärkas där den är som svagast och det är framför allt i förorten”
” Lokala kulturcentra ska utvecklas i förorterna i samverkan med invånare, kultur- och folketshusföreningar, bibliotek och statliga kulturinstitutioner.”
” Kulturnämndens modell med en snabb slant för unga bör utvidgas till vuxna, som ska ha
möjlighet att snabbt få ett mindre kulturstöd för kulturella projekt. Formerna bör utredas och i
första hand riktas mot verksamhet i förorterna.”
” Staden ska stärka arbetet med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan
med ideella organisationer i stadsdelarna. Rum för barn och Lava i Kulturhuset är populära och
liknande verksamheter ska skapas i förorterna.”
” Alla ungdomar har rätt till icke-kommersiella mötesplatser och att kunna verka i teater- och
musikgrupper utan att behöva betala dyra hyror.”
20
Var hamnar då ”Mötesplats Brandstationen” i förhållande till partiernas kulturpolitiska ställningstaganden?
Oppositionen i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd förordar i sin reservation till medborgarförslaget om Brandstastionen den 15/12-11 ett Folkets Hus-liknande hus, fortsatt ägt av
staden men där andra aktörer hyr in sig och står för själva verksamheterna.
Generellt talar man i stadens opposition mer om Föreningslivet i dessa sammanhang, medan
majoriteten pratar om Entreprenörer. Det handlar dock mer om var man lägger tonvikten, och
om vilken roll staden ska spela:
De politiska skiljelinjerna i stadens kulturpolitik tycks främst handla om att majoriteten önskar förändringar inom driftformer mot en större andel entreprenörs- och projektbaserad kultur
i samverkan med externa finansiärer - medan oppositionen snarare betonar föreningslivets och
stadens egen roll. Politisk enighet råder, som vi sett, när det gäller vikten av platser för lokal
kultur i stadsdelarna - inte minst för barn och ungdom.
Kanske finns då en möjlig samsyn att finna kring förslag, där etablerade studieförbund och
lokala kulturföretagare tillsammans med föreningar och enskilda m.fl. tar ansvaret för ett stycke
av den ”mjuka infrastruktur” alla beskriver som en angelägen bit av samhället?
I det specifika fallet om kultur- och fritidsverksamheter i Brandstationen är det lätt att konstatera att den samlade oppositionen hittills är den sida som aktivt drivit frågan politiskt. Vilket
öppnar för antagandet att dessa aspekter på stadsutvecklingen hittills haft lägre prioritet än
andra politikområden för majoritetspartierna i staden. Det går alltså inte att hitta något i partiernas egna program för kultur, fritid och stadsdelsutveckling som tyder på något annat än att
en bred politisk konsensus skulle kunna vara fullt möjlig i en fråga som denna.
Samtidigt har alla aktörer på det kulturpolitiska fältet ett behov av att omtolka sina respektive
positioner och honnörsord i ljuset av en komplex och föränderlig verklighet:
Ett lokalt kompisgäng i form av en rockgrupp, som har betalda spelningar runt om i Europa
och säljer sin musik på Nätet, hyr replokal hos ett studieförbund, och samtidigt är aktiva i den
lokala musikföreningen - var hamnar den gruppen i dessa definitioner och föreställningar kring
hur kultur utövas och organiseras i Stockholm idag?
Hur man väljer att se på utövare får konsekvenser för hur man bemöter dem. Och metoderna för bemötande avgör hur väl samhället lyckas i sitt demokratiska uppsåt: Att
stötta olika kulturella uttryck på deras egna villkor.
Mer om detta förändrade landskap av kulturutövande i avsnittet ”Samhällets förutsättningar om sociologi, fritidsvanor och ungt identitetsskapande”.
Kulturvision 2030:
http://www.insyn.stockholm.se/kf/document/2012-06-11/Dagordning/38/038%20u12091bilaga2.pdf
Remissvar, Hägersten-Liljeholmens SDF:
http://www.insyn.stockholm.se/Hagerstenliljeholmen/insyn.aspx?page=record&nodeid=426180
Kultur i ögonhöjd - plan för barn- och ungdomskultur:
http://www.kultur.stockholm.se/default.asp?id=30684
Stadens budget 2012 samt oppositionens budgetförslag:
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Budgetforslag-2012/Tidigare-budgetar/
21
Samhällets förutsättningar - om sociologi, fritidsvanor och ungt identitetsskapande
I ”Kultur i ögonhöjd” beskrivs alltså ett perspektivskifte i kulturpolitiken - från konsumentkultur
till deltagarkultur.
Detta speglar dels en ambition, hämtad från modern kultursociologi och ungdomsforskning:
att beskriva människors kulturutövande utifrån vad de själva ägnar sig åt, snarare än utifrån
kulturpolitiska eller administrativa definitioner. Men även en mer övergripande tanke: att vi lever i ett ”senmodernt” samhälle, där förändrade förutsättningarna för individens socialisering,
vuxenblivande och identitetsbildning får effekter även på fritids- och kulturvanor. Eftersom
etableringen i vuxenvärlden sker senare, och livsvalen inte har samma koppling till traditioner
och nödvändighet, blir formandet av identiteten istället en aktiv och ständigt pågående process
- i samspel med andra människor, som själva är mitt uppe i samma identitetsskapande.
I Ungdomsstyrelsens återkommande kultur- och fritidsvaneundersökningar ser vi att saker som
”uttrycka sig själv och sin personlighet” eller ”utveckla sin egen stil” anges som avgörande faktorer för många ungdomar och unga vuxna vid valet av aktiviteter - lika viktiga som att öva och
bli duktig på det man gör! Gränserna mellan eget skapande, konsumtion och odlande av sociala
relationer blir flytande när allt integreras med det egna livsstilsprojektet. Faktorer som: interaktivt nätverkande; delade smaker och värderingar; fria och öppna former för delaktighet; bekräftande av identitet och tillhörighet; sammanhang för personlig utveckling fungerar då både som
ingångar till och mål med det egna kulturutövandet. Allt detta - i kombination med den tekniska utvecklingen, som i sig föder nya kulturformer och nya arenor - förändrar förutsättningarna
och formerna för samhällets stöd till kultur- och fritidsaktiviteter.
Bland annat så vet vi att människors föreningsaktivitet har sjunkit markant de senaste 15 åren.
Vi vet också att ”unga vuxna” i åldern 20-25 år är de allra minst föreningsaktiva. Just i den ålder när man är som mest aktiv inom många kulturformer - och som mest involverad i det egna
identitetsskapandet med de informella lärande- och socialiseringsprocesser som är knutna till
detta - så väljer man alltså bort föreningslivet som arena och verktyg!
Man väljer i stället olika typer av egenorganisering: i informella nätverksstrukturer, kortvarigare
projekt, eller framför allt i hemmet. Man köper eller nätverkar sig till de konkreta kunskapsoch infrastrukturtjänster man behöver från kursarrangörer, replokalsuthyrare, dansstudior,
tekniker/producenter, internetleverantörer etc beroende på område. Man söker sig till öppna
arenor, där fokus kan läggas på utövandet av själva intresset snarare än på organisationsformen.
22
Det går alltså inte längre att förlita sig på att unga människor tar ”omvägen” via det traditionella förenings- och kulturlivet och dess institutioner - befintliga lokala föreningar, kommunalt
subventionerade möteslokaler, folkrörelseanpassade bidragsformer - för att organisera sitt eget
kultur- och fritidsutövande. Men det betyder inte att de inte behöver stöd - inte så länge samhället har demokratiska, inkluderande och fördelningspolitiska ambitioner med kulturpolitiken!
Stockholms stad har, som vi sett, den uttalade ambitionen att barn och unga ska få stöd och
verktyg för sitt eget skapande. Man kombinerar detta med en insikt om att detta måste ske via
nya samverkansformer med både föreingsliv, nya initiativtagare, kulturföretagare och andra
typer av aktörer - inte minst via direktkontakt med unga som vill göra saker själva.
Projektbidraget ”En Snabb Slant”, som från 2012 heter ”Kulturstöd för unga” och utökats till
åldersgruppen 10-25 år, fyller detta syfte bl.a. genom att inte kräva någon föreningstillhörighet
av de sökande. Men den stora framgångsfaktorn ligger enligt stadens utvärdering i det nätverk
av coacher - 80 st, fördelade över alla stadsdelar - som vid behov stöttar sökande ungdomar genom ansökan och genomförande. Tack vare detta svarar man upp bättre mot politikens ambitioner om en kulturpolitik som även i praktiken når ut till bredare grupper.
En traditionell institution, som trots sin ålder tycks ligga väl i fas med den här utvecklingen, är
folkbildningen och studieförbunden.
Eftersom man genom hela sin historia hållit fast vid honnörsorden ”Fritt och Frivilligt” och sin
grundläggande pedagogiska idé - att deltagarna gemensamt formar innehåll och upplägg i verksamheten utifrån egna erfarenheter, kunskaper och intressen - har man fortsatt spela en stödjande roll för människors fria skapande baserad på deltagarkultur. På senare år har t.ex. Studiefrämjandet utvecklat sina samarbets- och stödformer och sitt nätverk bland unga kulturutövare,
både i och utanför föreningslivet. Man har varit en del av ”En Snabb Slant”-coachnätverket
sedan starten, och även på andra sätt bidragit till ett levande deltagarstyrt kulturliv i förorter genom att jobba med stöd direkt till aktiva unga människor. Studiefrämjandets egna Kulturhandläggare, samt stadens ”Kulturstöd för unga”-coacher inklusive tillhörande nätverk, framstår
som fungerande modeller för ett framgångsrikt basarbete utifrån denna nya situation i samhälle
och politik.
Det förefaller alltså som att det specifika i Mötesplats Brandstationens tänkta arbetssätt överensstämmer väl med de kulturpolitiska ambitioner Stockholms stad har, liksom med de metoder man själv gått i bräschen för att utveckla under senare år. Frågan är vad detta skulle kunna
innebära rent konkret, i form av ny och önskad verksamhet för människorna i stadsdelen. Vi
fördjupar oss i detta i nästa avsnitt.
Om senmodernitet, identitetsprocesser och fritids- och kulturvanor:
”De kallar oss unga” (Ungdomsstyrelsen 2003), sid 108-124
”När Var Hur om ungas kultur (Ungdomsstyrelsen 2011)
”Fokus 10” (Ungdomsstyrelsen 2010)
”Ungdom och kulturens omvandlingar” (Ove Sernhede 2006)
”Att sätta slantar i rullning - en utvärdering av En snabb slant samt tankar kring dess utveckling” (Miranda Rudklint och Daniel Tjäder, Stockholm stad, Kulturförvaltningen 2009)
23
Behoven och möjligheterna
Tillför Mötesplats Brandstationen något nytt till området?
Hägersten-Liljeholmen rymmer alltså 76 710 invånare, och beräknas öka till 99 184 på tio års
sikt. Stadsdelen är större än tre Katrineholm, och beräknas växa med ett fjärde. Här finns naturligt nog redan idag ett utbud av service, fritidssysselsättning och olika former av kultur.
Frågan man kan ställa är då: - Behöver vi verkligen fler aktörer och verksamheter här i stadsdelen?
Kulturförvaltningen listade t.ex. i december 2010 ett antal befintliga aktörer - Konstfack,
produktionscentret SITE, Färgfabriken, konstnärskollektivet Platform Stockholm, Tellusbion,
Hägerstens Medborgarhus, Midsommargården och Hökmossens Gård - som svar på en motion om kulturverksamhet i Brandstationen, och menade för sin del att behovet därmed kunde
anses fyllt.
Detta remissvar har sedan dess legat till grund för ställningstaganden hos ett flertal politiker
och tjänstemän - även i den nya diskussionen kring förslaget ”Mötesplats Brandstationen”.
Förhoppningsvis finns idag utrymme för ett fördjupande av denna diskussionen, eftersom det
nu finns ett konkret förslag på bordet - med ambitionen att tydliggöra verksamhetsinriktningar,
arbetsformer och målgrupper bortom ett mera allmänt tal om Kultur!
Ett enkelt sätt att svara på frågan om Behovet, är att hänvisa till befolkningstillväxten.
När stadsdelen växer med ca 30 % växer även efterfrågan på allehanda tjänster och verksamheter i närområdet. Caféerna blir fler, köerna till Kulturskolan längre, idrottshallarna än mer
fullbokade, och arenorna för ungas skapande allt viktigare i en tätnande stad där människor
måste mötas.
Ett annat och intressantare sätt att svara, är att föra en diskussion om innehåll.
Om man endast har ambitionen att lista saker som på något sätt har med Kultur att göra, så
kan man utan problem göra den listan betydligt längre än här ovan. I stadsdelen och dess närområde finns även Landet, Hemliga Trädgården, Rolling Rock, föreningen Movement, Kulturskolan (i bl.a. Aspudden, Gröndal och Hägerstensåsen), Betelkyrkan (i Mälarhöjden) med flera,
tillsammans med ett antal fria utövare, pedagoger, entreprenörer och arrangörer. Samtliga med
mer eller mindre olika innehåll och inriktningar - och ofta med begreppet Kultur som enda
gemensamma nämnare.
24
Betraktar vi denna lista i ljuset av vårt tidigare resonemang - om ”Kultur i ögonhöjd”, Användarkultur, Identitetsskapande och ”Fria och öppna former för delaktighet” - så ligger några
antaganden nära till hands:
- Det tycks finnas utrymme för fler verksamheter i området som tydligt jobbar med
att genomföra Stockholms stads egna barn- och ungdomskulturpolitiska instrument:
Strategierna i ”Kultur i ögonhöjd” och arbetssätten i ”En Snabb Slant/Kulturstöd för
unga”.
- Det saknas även verksamheter som kombinerar fria, självstyrande verksamhetsformer
med möjligheten till pedagogiskt stöd.
- Gränsöverskridande mötesplatser, som bryter upp den traditionella uppdelningen
mellan Kultur och Fritid, liksom mellan olika åldrar och grupper i samhället, är svåra
att hitta - i området och i staden generellt.
- Tonvikten i det befintliga utbudet ligger i stället främst på:
Professionella konstutövare; befintligt föreningsliv samt lokaler och stöd anpassade för
detta; kursplansstyrd undervisning för barn och ungdomar; egenaktivitet utan koppling till coachning och pedagogstöd.
En streetdanceintresserad 16-årig nybörjare är knappast hjälpt av att SITE erbjuder coachning
till professionella dansare och koreografer. En grupp ungdomar som vill ordna dödsmetallgala
behöver ofta andra typer av stöttning än bara möjligheten att boka en samlingslokal. Småbarnsföräldrar som vill skapa med sina barn och samtidigt ta en fika hittar inte sin grej på varken
Konstfack eller Platform Stockholm.
Så - vad skulle då ”Mötesplats Brandstationen” kunna tillföra? Här är några möjligheter:
Studiefrämjandet som huvudman och som kontaktyta mot fria utövare
Studiefrämjandet jobbar, liksom andra studieförbund, med att på olika sätt ge stöd till människors egen organisering, egna skapande och kunskapssökande. Historiskt har man rötterna i
organisationer inom djur, natur och miljö. De senaste 20 åren har man framför allt växt och
utvecklat verksamheter inom musik och ungdomskultur, och kulturen är numera den största delen av verksamheten. Den riksomfattande samarbetsorganisationen MoKS (Musik- och
Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation), som stöttar lokala medlemsföreningar genom
bland annat utbildningar, nätverk och bidrag är medlemsorganisation i Studiefrämjandet. Så är
även SVEROK - Sveriges största ungdomsförbund med 135 000 medlemmar, som stöttar lokal
verksamhet inom rollspel, lajv, brädspel, figurspel, e-sport och LAN.
Studiefrämjandets egna kulturhandläggare är påfallande ofta rekryterade ur grupper, projekt
och organisationer som man stödjer och samarbetar med lokalt - t.ex MoKS och SVEROK,
eller nätverk som Lilith Eve för kvinnliga artister och låtskrivare. Tack vare den bakgrunden
med ”ett ben i vardera lägret” kan man ofta hitta de obyråkratiska redskapen för att stötta och
coacha unga oorganiserade människor med egna idéer. Man fungerar som en viktig kontaktyta
mellan informella och formella nätverk, mellan det oetablerade fria kulturlivet och det etablerade Organisations-Sverige.
Organisatoriskt har man lång erfarenhet att driva kulturverksamheter, musikhus och liknande.
Idag driver man, t.ex ungdomskulturhuset ”Fabriken” på Ekerö, på uppdrag av kommunen.
25
En bred, pedagogisk och deltagarstyrd musikverksamhet med många vägar
in till musiken
I området finns alltså bland annat Kulturskolans kommunala barn- och ungdomsverksamhet,
fristående kursarrangörer som Betelkyrkan i Mälarhöjden, samt en del outrustade replokaler
för etablerade grupper att hyra från olika aktörer (t.ex. Rolling Rock). Ett fåtal utrustade lokaler
finns idag, t.ex. hos Midsommargården samt på Aspuddens fritidsgård. Dessa har var och en
sina specifika målgrupper, affärsidéer och verksamhetskoncept som tillför stadsdelen bra saker
- den tänkta musikverksamheten i Brandstationen kompletterar utbudet med sin egen profil,
som kännetecknas av bl.a. detta:
• Den stora verksamhetsvolymen, med ca 60 band i källaren som grund.
Detta skapar dels ett öppet socialt sammanhang där varje ny deltagare kan känna ”Jag passar in
här, för här är alla ändå så olika!” Dels ett underlag för en levande evenemangsverksamhet, och
för nya musikföreningar med olika inriktning. Och, inte minst, en ekonomiskt stabil bas för
verksamheten.
• Färdigutrustade replokaler – för bättre köns- och åldersfördelning.
Enligt vår erfarenhet ger det traditionella replokalskonceptet – 2-3 band med egen utrustning i
varje lokal – ofta en stagnerad verksamhet med kraftig killdominans, låg deltagarcirkulation och
stigande medelålder, otrevliga lokaler och svag ekonomi. Färdigutrustade lokaler ger med automatik fler yngre, fler nybörjare, fler tjejer, samt mer rotation och därmed bredare förankring i
området. Dessutom bättre ekonomi, som möjliggör satsningar på personal och utrustning.
Studiefrämjandet har dessutom arbetat med genusfrågor i musikverksamheten tillsammans
med Ungdomsstyrelsen, och driver idag bl.a det egna projektet GENA - en satsning för att
göra den egna musikverksamhet öppnare, mer jämställd, fördomsfri och genusmedveten.
• Bredden på verksamheten – inte bara rock!
Utöver ”klassiska” replokaler för rock/popband blir det även inspelningsstudios och övningslokaler lämpliga för hiphop, klubb/dansmusik/DJ:s etc.
Utrymme även för singer/songwriters och liknande att spela in demos med enkla medel, och
att hitta samarbetspartners via husets stora nätverk av musikmänniskor.
• Pedagogerna på Plan 2.
Dels bidrar de med en annan typ av ingång till husets verksamhet – för den som helst vill börja
med t.ex. en sång- eller gitarrkurs, men som sedan kan leta sig vidare och utveckla sitt intresse
i olika riktningar inom husets väggar. Dels finns de där som en ständig fortbildningsmöjlighet
för både individer och grupper i källarens musikverksamheter.
Gemensamt anordnade lovverksamheter, sommardagläger mm blir ytterligare en annan rekryteringsväg in i musikintresset för ungdomar i området.
26
• Kopplingen till Studiefrämjandets musikverksamhet.
Cirkelledarutbildningar, workshops o föreläsningar för musikgrupper och allmänhet, med ett
gediget nätverk av yrkeskunniga människor.
Möjligheter till spelningar på andra ställen, deltagande i rockbandstävlingar, demoscener på
festivaler etc via Studiefrämjandets rikstäckande nätverk.
Hjälp med att starta MoKS-förening, med möjlighet till utbildning och stöd till spelningar mm.
• Arrangörskap – musik är inte bara till för musiker!
Man behöver inte spela själv för att vara en del av Brandstationens musikverksamhet! Öppet
för alla att göra egna arrangemang i huset – via förening, grupper eller fristående projekt, där
scenen i Vagnhallen finns tillgänglig för den som vill lära sig arrangörskap. Från grunden i liten
skala, och hela vägen upp till festivalformat för den som vill. • Kopplingen till övrig skapande verksamhet i huset.
Här kan musiker och andra lära sig screentrycka sina egna bandtröjor, göra sin egen hemsida
med streamad musik, eller få koreografihjälp av Streetdance-crewet i danssalen! Husets breda
och lättillgängliga verksamhet skapar utvecklingsmöjligheter – sociala, tekniska, ekonomiska
och artistiska – långt bortom att bara ”hyra replokal”.
Vagnhallen – arena för lokalt arrangörskap med ungt fokus
• ”Kulturstöd För Unga”- coach på plats.
Studiefrämjandet är alltså redan idag en del av Kulturförvaltningens coachnätverk med uppdrag
att stötta ungas egna initiativ. En lokalisering av den coachfunktionen till Brandstationen har
förutsättningar att skapa en konkret, obyråkratisk lokal kontaktyta mellan stadens kulturpolitik
och de ungdomar man vill nå med kulturstödet. Ungdomar kan titta in, ta en fika med coachen,
få hjälp med ansökan, och om de så önskar sedan genomföra sitt projekt på Brandstationen i
det stödjande sammanhang som huset kan bidra med.
• En öppen och tillgänglig scen, där någonting alltid händer.
Med personalens hjälp och lättskött utrustning finns Vagnhallens flexibla scen alltid tillgänglig
- varje kväll! Det ger korta vägar mellan idé och verklighet, och etablerar därmed en ”Öppen
Scen” som känns tillgänglig även för unga, oetablerade - eller för saker som helt enkelt har ett
litet format. Föreläsningar, debattinlägg och glokal folkbildning med uppkoppling slinker naturligt in i Brandstationens vardag, tillsammans med Unplugged-spelningar och teaterkursens
spontanföreställning.
På så sätt vitaliseras hela områdets kulturliv både för aktörer, publik och övrig allmänhet: Man
kan alltid slinka in på Brandstationen, ta en fika och se vad som händer sedan!
27
• Arrangörskap och Entreprenörskap utvecklas under samma tak.
Som arrangör kan du dels finnas med i Brandstationens interaktiva nätverk, som omfattar både
intresserad publik och andra arrangörer - enskilda, projektgrupper, föreningar och entreprenörer. Du kan boka in egna events, delta i Brandstationens och Studiefrämjandets arr, eller samverka med andra i nätverket som går igång på dina idéer.
Har du ambitionr att utvecklas, kan du dessutom etablera dig på Brandstationen! Hyr en Kontorsplats eller kanske ett eget rum, så har du en bas för att utvecklas som kulturentreprenör.
Starta förening om du vill, eller få hjälp med att registrera firma. Fortbilda dig med hjälp av
husets samlade kunnande, och testa dina idéer i en omgivning där du alltid har stöd nära till
hands.
Idrottshallen, innergården och parken – här minglar Fritiden med Kulturen
Hägersten-Liljeholmens stadsdel har i och med den nyinvigda Sannadalsparken skapat en
modern aktivitetspark för alla åldrar. Här har man satsat klokt på t.ex skate och parkour, unga
verksamheter i gränslandet mellan sport och subkultur. Med Brandstationen finns nu chansen
att utveckla detta ett steg längre. Naturlig vardagsintegration mellan Idrott/Fritid och Kultur
är tyvärr inte vanlig i Stockholm, och just därför bör det finnas intresse för ett pilotprojekt i
hanterbart format.
Tack vare idrottshallen och innergården - som bägge lämpar sig för blandade och spontana aktiviteter, Street Sport, skollovsverksamhet, lokala festivaler och jippon mm - kan man i samverkan med övriga lokaler och verksamheter i Brandstationen skapa naturliga kontaktytor och ett
”mingel” där sport- och kulturmänniskor möts i ett gemensamt intresse för egenaktivitet.
Tar man det sedan ett steg längre och öppnar upp Brandstationens tomt mot Enbackens
parkytor, så finns möjligheten att genomföra ett ”Sannadalsparken 2.0”-koncept fullt ut. Det
hörn av Enbacken som vetter mot Brandstationen är idag ganska outnyttjat, och här skulle en
komplett Aktivitetspark kunna utvecklas som ett behövligt komplemet till den mera picknickoch soldyrkarbaserade Svandammsparken.
Lokallösningar för stadsdelens skol- och fritidsverksamheter
Stockholms stad undersöker just nu möjligheterna att bygga en ny kommunal grundskola i
Midsommarkransen. Ett alternativ som diskuteras är att bygga skola på eller i anslutning till
Brandstationens tomt. Här öppnas i så fall stora möjligheter för ett samarbete mellan Skola och
Kultur/Fritid som skulle innebära gemensamma fördelar både för ekonomi och verksamhets-
28
kvalitet - dock förutsatt att verksamheterna ryms intill varandra, vilket återstår att utreda.
• Skolan kan förlägga undervisning i Brandstationens anpassade lokaler för t.ex musik, dans/rörelse, bild och annan skapande verksamhet. Därmed kan pengar sparas
och kvaliteten i undervisningen höjas. I området bor många aktiva föräldrar med kulturella
intressen, som troligen skulle se positivt på en ny kommunal skola med kvalitativ kulturprofil.
• Evenemangslokalen (Vagnhallen) på ca 300 kvm kan användas till skolans olika
samlingar, så slipper Staden kostnaden för att bygga egen aula eller liknande. I stället hyr
man in sig i Brandstationen de timmar man behöver.
• Befintlig idrottshall kan samnyttjas för både skol- och fritidsaktiviteter.
• Om gården och del av parken utvecklas till aktivitetspark, med t.ex nya Sannadalsparken
som förebild, blir den en tillgång även för skolans rast- och fritidsverksamheter.
• Lokaler lämpade för skolans fritidsverksamheter för låg- och mellanstadiet finns i
Brandstationens befintliga fastighet. (T.ex kunde nuvarande Bostadshuset konverteras till
lågstadiefritis, och gamla matsalen i Huvudbyggnaden rymma mellanstadieverksamhet.)
• Sedan finns även stora möjligheter till kvalitativt innehåll i skolans fritidsverksamheter,
tack vare det breda utbud av pedagoger och verksamheter inom kultur, musik, idrott och
annat som är Brandstationens själva syfte.
• Brandstationen skulle få in hyresintäkter från skolans verksamheter på dagtid, utan att
detta kolliderar med den huvudsakliga verksamhetsidén med kultur- och fritidsverksamheter.
Om det inte skulle byggas en kommunal skola på Brandstationens tomt, finns andra möjliga
samarbeten som bidrar till att lösa aktuella lokalproblem i stadsdelen. Förskolor och friskolor
använder redan Idrottshallen, och skulle kunna hyra in sig även i andra verksamhetslokaler t.ex för konst, skapande, musik, dans/rörelse eller andra gruppverksamheter.
En ny typ av småföretagarkluster:
Kulturentreprenörer och pedagoger som bärande del av verksamheten
En stor del av huvudstadens kulturliv bärs sedan länge upp av frilansare och småföretagare, med eller utan egen firma: Ledare och pedagoger inom musik, dans, teater och skapande;
producenter av kultur och evenemang m.fl. En betydande, men till antalet okänd del av stadens
unga och vuxna lär sig år efter år spela, dansa, skapa och hitta sina personliga uttryck utanför de etablerade kommunala och samhällsstödda institutionerna. Dessa småskaliga kulturella
entreprenörer flyger ofta under radarn och blir sällan uppmärksammade – varken i kultur- eller
näringslivssatsningar.
I området runt Brandstationen och Röda Linjen finns idag ett intressant spektrum av etablerade eller nystartade kulturföretagare, med intresse av att etablera sig i Brandstationen och
bedriva utåtriktad pedagogisk och kulturell verksamhet inriktad på husets målgrupper.
Här finns förutsättningar för att samla ett dynamiskt, lokalt kulturföretagarkluster, där efterhand nya verksamheter kan etablera sig i ett vitalt sammanhang och utveckla sin roll i husets
utbud av verksamheter.
I Brandstationens huvudbyggnad finns 13 mindre rum (ca 20 kvm). En del av dem kan hyras
ut till dessa entreprenörer. Utöver detta kan man sedan hyra in sig timvis i andra lokaler, t.ex.
vid större undervisningsgrupper eller evenemang. Det kommer även att gå att hyra enbart ett
skrivbord, om man inte behöver ett eget rum.
En bas av fria entreprenörer i huset ger inte bara en stabil hyresintäkt. Framför allt öppnar det
29
för en innehållslig vitalitet, ett kund- och brukarfokus och ett entreprenöriellt baserat nytänkande i husets – och huvudstadens – utbud av kulturpedagogiska verksamheter.
En plats för möten
Brandstationen har ett tillgängligt läge med gångavstånd till tunnelbanestationerna Aspudden,
Telefonplan och Midsommarkransen och dessutom finns bussförbindelser med Årsta och
Liljeholmen i nära anslutning till fastigheten. Detta gör platsen till en möjlig knutpunkt där
unga och kulturintresserade från innerstad och ytterstad kan mötas. Dessa möten kan i sin tur
bidra till positiva sociala och kulturella effekter i form av nya nätverk och samarbeten runt om i
staden.
Mötesplats Brandstationen har potential att bli ett kultur- och aktivitetshus för hela södra ytterstaden, och genom samverkan med lokala aktörer i stadsdelarna kan denna vision realiseras.
De befintliga lokalerna är användbara för ett stort antal parallella verksamheter, och redan nu
har Mötesplats Brandstationen ett kontaktnät av människor och föreningar med gedigen erfarenhet av att arbeta med musikprojekt, idrott mm för unga i ytterstaden.
Samverkan och samordning - förslaget utnyttjar och tillför resurser
Mycket tyder alltså på att brandstationens lokaler är väl lämpade för att lösa ett flertal aktuella
lokalbehov i området. Befintliga replokaler för musikgrupper är en dokumenterad bristvara
och någon ändamålsenlig konsertlokal där föreningar, lokala band, klubbarrangörer etc. kan
ordna evenemang finns oss veterligen inte. Lokala musik- och danspedagoger m.fl. har svårt
att hitta intresserade hyresvärdar och lämpliga lokaler att etablera sin verksamhet i. Idrottshallar
för föreningsliv, skolor, förskolor och spontanidrott är även det en bristvara sedan länge, och
brandstationens befintliga idrottshall nyttjas därför redan nu av skolor, förskolor och föreningar. Mindre skateboardramper för unga finns inte heller på nära håll, men skulle kunna etableras
på brandstationens innergård eller i anslutning till parken intill.
”Mötesplats Brandstationen” kan vara en resurs för hela södra ytterstaden, och främst för närområdet Aspudden-Liljeholmen-Midsommarkransen med dess innevånare i alla åldrar. Närheten till en park och flera skolor/förskolor gör det möjligt att samverka i smått och stort kring
lokaler, utomhusverksamhet, evenemang, daglig verksamhet med mera.
Leverantör av tjänster till staden och stadsdelen
Det kluster av verksamheter och kompetenser som ryms under brandstationens tak kan även
leverera olika tjänster till staden/stadsdelen: lovverksamhet, idrottscuper, sommarkurser, kreativa dagkollon, jämställda musikprojekt eller öppen ungdomsverksamhet, för att nämna några
konkreta möjligheter.
Praktikplatser, arbetsmarknadsprojekt, kurser och annan verksamhet för arbetslös ungdom,
funktionshindrade m.fl. skulle kunna erbjudas med enkla medel, eftersom husets verksamhetsutövare kommer att vara pedagoger, kulturentreprenörer, föreningsmänniskor, folkbildare och
liknande.
30
Målgrupperna och metoderna
En översikt över tänkta kunder, produkter och arbetssätt.
Generell målgruppsbeskrivning
Ett rimligt antagande är att både bland den nyinflyttande och den befintliga befolkningen i
stadsdelen finns en stor andel människor som - trots många olikheter i intressen, åldrar och
attityder - har många gemensama önskemål och förväntningar när det kommer till det egna
kultur- och fritidsutövandet.
Människor som:
• Vill ha snabbt gensvar på sina önskemål och initiativ - inga köer eller väntetider
• Värdesätter ett tydligt engagemang och en idé bakom verksamheten
• Förväntar sig att ha ett ord med i laget i utformningen av sina eller barnens fritids- o kulturaktiviteter
• Ser både sina kommersiella och ideella val som ett uttryck för sin personlighet och livsstil,
utöver det funktionella (”det är inte bara ATT jag tränar, det är VAR jag tränar”!)
• Har en ökande medvetenhet kring miljöfrågor
• Förutsätter interaktivitet och kommunikation
• I växande grad är nyinflyttade barnfamiljer, med ett engagemang för området och sin lokala
livskvalitet
Affärsstrategi
Utifrån den generella målgruppsbeskrivningen samt den tidigare analysen av vad just ”Mötesplats Brandstationen” kan tillföra området, kan vi nu formulera en preliminär affärsstrategi:
- Att vara ett KVALITATIVT och MODERNT alternativ gentemot samtliga
definierade målgrupper, med tydlig egen profil och positionering i förhållande till övrigt kultur- och fritidsutbud.
Detta innefattar:
• Flexibilitet och snabbhet
Inga köer eller väntetider, kom hit och sätt igång bara! Bemötandefrågor och känsla av tillgänglighet är därför centrala, både hos föreståndare/personal och entreprenörer. Medveten strategi
för interaktiv kommunikation och community-byggande, kring både Brandstationen som helhetskoncept och de enskilda verksamheterna.
• Helhetslösningar (Funktionslösningar)
Här finns ALLT praktiskt du behöver för att utöva ditt intresse! Utrustade verksamhetslokaler,
ljud/ljus/backline till Vagnhallen, möjlighet att handla saker/material/tillbehör t.ex via Cafét,
Expeditionen eller entreprenörer. Pedagogiskt stöd vid behov.
31
• Kompetens
Vi KAN det här, och här kan du få det stöd du behöver - på det sätt du vill! Utbildning, Coachning, Handledning, Stödjande Förhållningssätt, Föreningsutveckling mm finns alltid till hands
som konkreta möjligheter.
• Sammanhang
När du kommer hit, blir du genast en del av ett större sammanhang! Du kan, när du vill och på
egna villkor, alltid utveckla eller förändra formerna o innehållet i ditt utövande. Lätt att röra sig
och bli lotsad mellan olika delar av verksamheten.
• Modernitet
Här fattar vi din grej! Tydliggjord öppenhet mot ”nya”, ”unga” kultur- och fritidsaktiviteter.
Icke-klassisk profil på entreprenörernas utbud - fokus på unga och populär- eller subkulturella
uttryck. Samsyn kring kultursyn - anknytning till aktörer som UNG08, Studiefrämjandet, Kulturhuset/LAVA, Fryshuset, unga kulturföreningar/entreprenörer, fritidsgårdar/musikhus etc.
Marknadsföringen inriktad på ungdomar o unga vuxna.
• Kontinuitet
Hit kommer du varje vecka, inte en gång om året! Genom ett fokus på vardagliga, breda kulturoch fritidsintressen med plats för personlig utveckling blir kundrelationerna regelbundna, täta
och långvariga - vilket ger en stabil ekonomi, jämfört med verksamhetsidéer byggda på enstaka
besök och dyra inträden.
En översikt - över produkter, målgrupper, omvärld, verksamhetsmål och arbetssätt
En huvudpoäng med förslaget ”Mötesplats Brandstationen” är den bredd i utbudet som möjliggörs av de flexibla lokalerna och sammansättningen av olika aktörer. Detta för även med sig
att listan blir lång, när man ger sig på att bryta ner den generella målgruppen för verksamheten
till undergrupper på en mer konkret vardagsnivå.
Här följer därför en väldigt komprimerad sammanställning, med några rubriker:
EFTERFRÅGAS = en önskad aktivitet, produkt, stödform etc, allmänt formulerad.
BRANDSTATIONEN ERBJUDER = hur efterfrågan kan tänkas tillmötesgås, med utgångspunkt i Affärsstrategin.
MÅLGRUPP = identifierade, konkreta undergrupper till den generella målgruppen.
FRAMGÅNGSFAKTORER = saker som gör Brandstationen till ett attraktivt alternativ för
just den målgruppen.
EXEMPEL PÅ BEFINTLIGA AKTÖRER = översikt över andra typer av verksamhet
inom området.
VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 3 = exempel på preliminära volym- och kvalitetsmål för
Studiefrämjandet, tänkta att uppnås efter avslutad tvåårig uppstartsfas.
KOMMUNIKATIONSKANALER OCH ARBETSSÄTT = med vilka medel når man den
tänkta målgruppen?
32
33
Evenemang
Evenemangslokaler
Lokaler för dans, rörelse, yoga, friskvård
mm
Ett komplett sammanhang för grupper och enskilda att
utvecklas och utöva
sitt musikintresse i.
Replokaler för musik
MÅLGRUPP
Musikgrupper i
olika genrer, fokus på
unga. Professionella
musiker med replokalsbehov på dagtid.
Husets egna grupper
som ”växer ur” de
utrustade lokalerna o
vill ha en outrustad.
Danssal, och ett sam- Dansgrupper, gymmanhang med café,
pa/kampsportshäng, evenemang o
grupper. Pedagoger.
andra verksamheter. Professionella och
amatörer. Alla åldrar.
Musikgrupper, arKomplett o flexibel
lokal- o utrustnings- rangörsföreningar,
lösning. Grym miljö. klubbfixare, projektOrganisatoriskt stöd, grupper, ”Kulturstöd
För Unga”/”En
färdiga sammanSnabb Slant” mfl.
hang för den som
vill (”Monday Live” Även yrkesmusiker
m.fl som behöver
e.dyl). Möjlighet att
produktionsrepetera.
etablera sig i huset.
Ett brett o tätt utbud Allmänheten i Hägerav evenemang, kon- sten, Söderort o längs
serter, utställningar
Röda Linjerna.
mm, skapat av lokala Vänner o bekanta
aktörer aktiva i huset. till alla verksamma i
Även gästspel, tävhuset.
lingar/turnéer etc via
egna nätverk.
BRANDSTATIONEN ERBJUDER
EFTERFRÅGAS
Rolling Rock. Midsommargården.
Bilda (Södermalm).
Föreningen Movement. Privata lokaler.
Priset jämfört med
privata alternativ.
Hel utrustning med
god kvalitet. Service,
snabbhet, tillgänglighet. Sammanhang
via Studiefrämjandets
nätverk. Fortbildning
och utvecklingsstöd.
Priset jämfört med
privata alternativ. Bra
golv o lokaler. Ett bra
utbud av lokala pedagoger. Saker händer!
Enkelheten - allt
finns! Möjligheten att
få stöd utifrån egna
förutsättningar. Inspirerande, anpassad
lokal med café. Sammanhanget - etablerat
ställe med profil och
eget nätverk.
Utbud med lokala
kreatörer. Tillgängligheten för stadsdelens
invånare. Tryggheten
för yngre. Lokalens
och personalens flexibilitet som ger brett
utbud. Innergården.
KOMMUNIKATIONSKANALER
OCH ARBETSSÄTT
Verksamhet minst 40 Hemsida. GoogleAds. Facebook. Evetim/v i 6 utrustade
nemangen marknadslokaler, 45 v/år.
Minst hälften under för replokalerna mm
till publiken. Öppet
26 år.
30 tim/v i 4 outrusta- Hus/Prova På för
yngre.
de lokaler.
VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 3
Privata dansstudior,
yogastudior, gym.
Brännkyrkahallen
m.fl kommunala anläggningar.
Kulturföreningen Tellus. Landet.
Hemliga Trädgården.
Midsommargården.
Färgfabriken. Hägerstens Medborgarhus.
Elektrikergymnasiet.
20-30 tim/v i 2 rum.
Lokalsamverkan med
externa aktörer. Etablerad träffpunkt för
unga intresserade.
2 externa evenemangsbokningar/v.
Verksamma danslärare o -grupper i huset.
Andra nätverk för
dansare. Prova På,
lovveckor för yngre.
Kontinuerlig dialog
med alla utövare och
besökare i huset kring
evenemangsskapande.
Färdiga ekonomiska/
organisatoriska dealar
som uppmuntrar till
arrangörsskap. Externa nätverk via webb.
Kulturförening5 evenemang/v, 40
Arrangörers befinten Tellus. Landet.
v/år i olika format.
liga nätverk. Husets
Hemliga Trädgården. Blandning av små
egna evenemangsinfo.
Midsommargården.
gratis caféevenemang Webbaserade comFärgfabriken. Häger- och större arr med
munitys - egna samt
stens Medborgarhus. inträde.
andras etablerade.
Vinterviken.
EXEMPEL PÅ
BEFINTLIGA AKTÖRER
FRAMGÅNGSFAKTORER
34
BRANDSTATIONEN ERBJUDER
Fritidshems- och
förskolelokaler
FRAMGÅNGSFAKTORER
Funktionaliteten egen lokal, tillgång
till allt annat. Hyran.
Samarbetsmöjligheterna.
MÅLGRUPP
Småföretagare inom
kultur, evenemang,
hälsa/friskvård och
utbildning.
Allmänheten i Häger- Kvaliteten, engagesten, Söderort o längs manget och flexibiliteten. Miljön, med
Röda Linjerna.
cafét och känslan av
aktivitet. Personlig
kontakt med kursarrangören. Inga köer.
Ungdomar, främst i
Kunskap och tronärområdet/stadsde- värdighet. Nätverk
len.
inom ungdomskultur.
Snabbhet i bemötandet som förmedlar att
saker är möjliga här.
Kommunala skolor,
Ekonomiskt fördelfriskolor. Förskolor. aktigt för skolan. Tillgång till specialkompetenser och flexibla
lokaler. Närhet till
fler vuxna.
Lokaler (t.ex Bostads- Skolor. Befintliga och Lokalerna, närheten.
huset, Matsalen) med nya förskolor, t.ex
Aktivitetsutbudet.
koppling till ett stort föräldrakooperativ.
Ökad attraktionskraft
verksamhetsutbud
för skolan i konkurute o inne.
rensen om elever.
Lokaler för entrepre- Små lokaler eller konnörer
torsplatser att disponera själv. Möjlighet
att hyra andra lokaler
timvis. Ett kluster av
kulturentreprenörer
att samverka med.
Kurser
Ett brokigt och föränderligt utbud, där
”allt är möjligt” tack
vare Studiefrämjandet, entreprenörsandan och små organisationer.
Hjälp med att utöva Coachning. Främjansina kultur- o fritids- de förhållningssätt i
intressen
personalen. Färdiga
sammanhang att
entusiasmeras av och
tryggt gå in i.
Skollokaler
Samnyttjade lokaler,
hyrda tim- el terminsvis
EFTERFRÅGAS
Befintliga skolors
fritidsverksamheter.
Kommunala och
kooperativa förskolor
i området.
Stadsdelens kommunala och fristående
skolor, förskolor o
fritidsverksamheter.
Kulturskolan. Andra studieförbund.
Betelkyrkan (Mälarhöjden). Andra
fria kursarrangörer i
samlingslokaler eller i
egna lokaler.
Fritidsgårdar. Kyrkor.
Kulturskolan. Fältassistenter.
Kolonien (Telefonplan). Andra frilanskollektiv. Privata fastighetsägare, Brf:er.
EXEMPEL PÅ
BEFINTLIGA AKTÖRER
KOMMUNIKATIONSKANALER
OCH ARBETSSÄTT
Främst rekrytering
Hyresgäster med
via lokala nätverk och
verksamhet i huset
etablerade i så många intresseanmälningar.
rum som övrig
verksamhet tillåter.
Etablerad samarbetsstruktur.
Samlad info om hu- Hemsida. Intentansets utbud o olika an- nonser. Foldrar o
ordnare. Utbud som flyers på närområdets
täcker o är ingång till mötesplatser. Öpövriga verksamheter pet Hus/Prova På.
Kopplingen mellan
- allt som kan göras
här kan läras här!
Kurser o Evenemang.
Besök på/från skolor
Etablerad ”Kulturstöd för unga”-coach och fritidsgårdar.
i huset.
Interaktiv hemsida
Samverkan med
där man lätt når rätt
skolor, fritidsgårdar o person i huset med
tankar och förslag.
fältassistenter.
Verksamhet på dagtid Samverkansmöten
i Idrottshall, Bostads- med Stadsdels- och
hus samt i 3-4 rum i UtbildningsförvaltHuvudbyggnaden.
ning, samt med enskilda verksamheter
direkt.
Verksamhet på dagtid Samverkansmöten
i flera lokaler, beroen- med Stadsdels- o Utde på behov.
bildningsförvaltning,
samt direkt med enskilda verksamheter.
VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 3
35
FRAMGÅNGSFAKTORER
Närhet och småskaFöreningar, sponlighet.
tanidrottare, skolor,
fritidshem, förskolor.
Entreprenörer inom
hälsa o friskvård.
MÅLGRUPP
Brännkyrkahallen.
Skolornas idrottshallar. Privata gym.
EXEMPEL PÅ
BEFINTLIGA AKTÖRER
VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 3
Idrottshallen uthyrd
dag o kväll till skolor,
förskolor, föreningar.
Etablering av förening eller projekt med
ansvar för spontanidrott o Street Sport.
Gemensam plan för
Fritidshem. FritidsAktiviteter efter
Skräddarsydda aktiFöräldrar och deras
Bred verksamhet,
hur husets aktörer
viteter utifrån husets barn i stadsdelen.
med kultur och sport gårdar. Föreningsliskolan för barn o
utbud av verksamhepå samma ställe. Flex- vet. Studieförbunden. jobbar med o markungdomar
nadsför detta.
ter o pedagoger.
ibilitet: Lätt att byta
aktivitet, tider etc när
man vill. Modernt,
inspirerande utbud.
Etablerade kontakter
Sociala verksamheter Praktikplatser och
Stadsdelen, ArbetsLokaler o handledare Stadsdelen, Arbetsdagverksamheter för förmedlingen. Förtillgängliga dagtid.
förmedlingen. Förmed berörda myndigarbetslösa etc.
säkringskassan.
Verksamheten lämsäkringskassan.
heter.
pad för praktikanter.
Arenor för lokalt
Verkstad för återvin- Boende i närområdet. Lämpliga lokaler.
Omställning MidFå en verkstad för
miljöengagemang
ning o renovering.
Kompetensen och
sommarkransen/
lokalt miljöengageStudiefrämjandets
trovärdigheten i
Aspudden.
mang att fungera
verksamheter och
miljöfrågor hos
ekonomiskt. Anordna
kontaktnät kring
Studiefrämjandet och
cirklar i samarbete
Stadsodling, Omställdess medlemsorganimed Studiefrämjanningsrörelsen mm.
sationer.
dets miljönätverk.
Ett trevligt Café, i an- ”Café Sirenen” intill Besökarna i huset,
Närheten till och
Alla nya o gamla
Att cafét bär sina
slutning till verksam- Vagnhallen, med
deras vänner, föräld- integrationen med
caféer o restauranger egna personal- och
heter och evenemang uteservering och
rar etc. Allmänheten verksamheterna.
i området. Cafeterior driftkostnader och
riktade till en själv,
anslutning till verki närområdet. Evene- Samarbete med lokala i sportanläggningar.
ger ett överskott till
ens barn och vänner. samhetslokaler o
mangsbesökare.
caféer/restauranger
verksamheten.
aktivitetspark.
för ett proffsigt café.
BRANDSTATIONEN ERBJUDER
Idrottslokaler för alla Bokningsbar idrotts-,
åldrar
dans-, yoga-, boulelokal etc. Samt
verksamhet i dessa
via entreprenörer o
föreningar.
EFTERFRÅGAS
KOMMUNIKATIONSKANALER
OCH ARBETSSÄTT
Dialog med befintliga
nyttjare, samt med
föreningslivet lokalt.
Annonsering av
bokningsbara lokaler.
Evenemang, Prova På
och lovverksamhet.
Information till och
i skolor. Öppet Hus,
Prova På och lovverksamheter. Annonsering. Samarbete
med lokala media.
Internet.
Dialog med nämnda aktörer. Tydliga
koncept för vad huset
kan erbjuda och göra.
Knyta kontakter
med lokalt aktiva
och hitta former för
verksamheten. Arbeta
utåtriktat med öppna
Fixardagar, Bytardagar, Odlardagar mm.
Café i egen regi ger
personal som är
ansikte utåt för hela
verksamheten.
Marknadsföring via
husets brukare.
36
TH Konsult AB
Zanna Rydgren
FASAD - TELLUSBORGSVÄGEN
1:200 (A3)
Lokalerna
Vilka anpassningar behöver göras?
Allmänna förutsättningar
En bärande tanke i ”Mötesplats Brandstationen”-förslaget är att anpassningen till nya verksamheter ska kunna vara jämförelsevis enkel och kostnadseffektiv. Detta baseras främst på två
utgångspunkter:
• Att befintlig lokaldisposition - med stora Vagnhallen i centrum, Idrottshallen tvärs över
gården, och med många användbara mindre lokaler på byggnadernas övriga våningsplan passar utmärkt för de föreslagna verksamheterna utan större ingrepp.
• Att kultur- och fritidsverksamheter generellt inte efterfrågar högsta standard på lokaler.
Snarare ser man det som en tillgång att själva kunna fräscha upp ytskikt o.dyl i projektform
med t.ex ungdomar eller lokala konstnärer.
För att få en fullständig bild av fastigheternas skick och renoveringsbehov, samt av
kostnaderna för lokalanpassning, behövs en fullskalig utredning och byggprojektering
i regi av fastighetsägaren Stockholms stad. Eftersom stadens förvaltningar hittills inte haft
något uppdrag att utreda denna fråga, har denna förstudie endast haft möjlighet till ett kort
besök i byggnaderna tillsammans med en byggkonsult. I övrigt består vårt underlag av ritningar
och annan offentlig dokumentation, samt viss kontakt med ansvariga förvaltare.
Det krävs alltså politiska beslut för att kunna påbörja den dialog med stadens förvaltningar
som är nödvändig innan man på allvar kan börja konkretisera planerna, fördjupa sig i vad som
behöver göras, och få en klar bild av kostnaderna.
Detta avsnitt beskriver de anpassningar som vi, utifrån förutsättningarna ovan, bedömer aktuella. Här är gällande tillgänglighets- och brandsäkerhetskrav på publika lokaler
centrala - inte minst eftersom fastigheten ägs av Stockholms Stad, som har höga ambitioner på
dessa områden.
Längre fram i rapporten beskrivs även de större investeringar i inventarier och utrustning som
kommer att behövas.
Rent allmänt kan konstateras att fastigheterna är från 1940-talet, och inte motsvarar moderna
krav på ventilation, energieffektivitet och annat. Allt detta är å andra sidan fullständigt normalt
i dessa sammanhang. Vad man än tänker sig att använda Brandstationen till - förutom att riva
den - så krävs anpassningar och ombyggnader. Normalfallet är att fastighetsägaren anpassar
lokalerna för en ny hyresgäst i samråd med denne, och att kostnaden för detta läggs in i hyran.
Vår ursprungliga bedömning - att det jämfört med andra alternativ krävs mindre ingrepp och
mindre pengar för att anpassa Brandstationen till kultur- och fritidsverksamhet - kvarstår.
37
Huvudbyggnaden - Vagnhallen
• Byta ut garageportarna mot fönsterpartier, i anknytande byggnadsstil och med
bättre värme- och ljudisolering. Eventuellt med integrerade dörrpartier, så man kan öppna hela hallen mot gatan vid sommarevenemang och andra tillfällen.
• Bygga en evenemangsentré i dörrpartiet längst till vänster. Komplettera med vindfång, garderob och plats för biljettkassa på insidan. Detta blir då även utrymningsväg.
• Öppna även upp ett dörr/fönsterparti mot innergården med minst 120 cm bredd.
Därmed skapas en andra godkänd utrymningsväg, samt även en naturligare koppling från
Café och Vagnhall till innergårdens, parkens och Övningshusets verksamheter.
• Fräscha upp betonggolvet genom att sätta igen de befintliga golvbrunnarna och spackla/
slipa golvet jämnt. Behåll i övrigt den ”ruffa” karaktären i Vagnhallen.
• Bygga nya besökartoaletter, varav en tillgänglighetsanpassad, mot högra kortsidan. Bygg
även ett förråd för möbler och teknik.
• Konstruera en kombinerad rullstols- och barnvagnslyft och trappa för att lösa nivåskillnaden (66 cm) mellan Vagnhallen och Café/Administrationsdelen. Trappan fungerar
även som attraktiv sitt-, mötes- och utsiktsplats i nära anslutning till Cafét.
• Riva den mellanvägg som nu delar Vagnhallen i två garagedelar.
Huvudbyggnaden - Cafét
• Inreda ett kök för enklare caféverksamhet i de två lokaler som förut hette Expedition
och Bibliotek. Dela av Expeditionen till ett kundutrymme med några småbord, och en
köksdel bakom serveringsdisken som görs stängbar med jalusi.
• Möta gällande livsmedelshanteringskrav genom att etablera själva matberedningsdelen
bakom disken i Expeditionen. Här inreds enligt branschstandard med spis, kylar, frysar,
matberedningsbänkar i rostfritt etc. Disk, sopor, torrvarulager, personaltoalett och annan
”smutsig” hantering hamnar i det inre rummet (Biblioteket).
• Byta ut nuvarande fönstervägg mellan Cafét och Vagnhallen mot ett jalusi från golv
till tak, en skjutvägg eller liknande. På så sätt kan cafét hålla öppet i ett mindre format inuti
gamla Expeditionen när Vagnhallen används till skolor, genrep eller annat - och övrig tid
enkelt öppnas upp mot och integreras med Vagnhallen via den nya trappan och rampen.
• Dra in ventilation, köksfläkt och VA för att möta gällande krav och behov.
Huvudbyggnaden - Plan 2
• Bygga om duschrummet längst till vänster till besökartoaletter, varav en tillgänglighetsanpassad. Samtidigt renovera befintliga småtoaletter i anslutning till trapphusen.
Huvudbyggnaden - Plan 3
• Konvertera det stora rummet till Danssal genom att lägga in ett lämpligt golv.
• Skapa en mindre Yogasal genom att riva väggen mellan de två smårummen.
• Bygga två mindre omklädningsrum: Ett av befintligt tvättrum, det andra mittemot.
Omklädningsrummen är tänkta att betjäna både Danssal och Yogasal, men blir dock små
till ytan av lokaltekniska skäl. Utgången till takterassen flyttas in i Danssalen.
Huvudbyggnaden - Källarplanet
• Ljudisolera och dra in ny ventilation i alla tänkta musiklokaler. Montera ljudklassade
dörrar, tilläggsisolera väggar vid behov, bygg in ljudfällor i ventilationen. Ljuddämpa och
göra grundläggande akustikreglering inuti rummen.
38
•
•
Riva ut bastu- och våtrumsdelen längst till vänster för att skapa plats för en studio.
Bygga nya besökartoaletter, varav en tillgänglighetsanpassad, vid gamla tvättstugan.
Tillgänglighet allmänt
• Göra rullstolsramp upp mot huvudentrén, och en lyft vid bakre ingången.
• Komplettera befintlig hiss med en trapphiss i det vänstra trapphuset, för att möjliggöra åtkomst till Administrationshusets övre plan. Därmed har alla Huvudbyggnadens
lokaler gjorts tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vill man förenkla tillgängligheten ytterligare, har en tänkbar placering för nytt hisschakt streckats in.
• Montera dörröppnare på entrédörrar, hissdörrar samt på in/utgångar till våningsplan.
• Bredda dörrar och trånga passager där det behövs för framkomlighet med rullstol.
• Göra utrymningsplats för en rullstol på varje våning i bägge trapphusen.
Brandskydd allmänt
• Tillse att trapphusen samt varje våningsplan utgör egna brandceller, med automatiska dörrstängare och nödvändiga kompletteringar av brandklassade material i dörrar, väggar,
tätningar etc enligt Boverkets brandskyddsnormer.
• Installera brand- och utrymningslarm som täcker alla verksamhetslokaler. Utrymningslarm med blixtljus i replokaler och andra rum med höga ljudnivåer.
• Bredda dörröppningar och trånga passager till utrymningsvägar, framför allt på
källarplanet.
Övningshuset - Källarplanet
• Göra en replokalsdel med fyra lokaler i den högra delen, genom att använda de tre befintliga verkstadsrummen och stycka av ett fjärde. Dela av slangtvättkorridoren med vägg/
dörr och bygga två toaletter, varav en tillgänglighetsanpassad.
• Göra två rum för boule, kampsport eller annan verksamhet genom att lägga lämpliga underlag i Tvättgaraget och vänstra delen av Slangtvättkorridoren. Göra anslutande
smårum och toalett till omklädningsrum/lounge efter behov.
Övningshuset - Idrottshallen
Här är det svårt att specificera lösningar, eftersom det beror på hur Idrottshallen kommer att
användas och drivas. Byggs en skola i anslutning till Brandstationen kommer Idrottshallen rimligen att konverteras för skolans ändamål på dagtid, vilket lär innefatta större ombyggnader av
både omklädningsrum och verksamhetsyta. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar behöver i vilket fall lösas - till exempel med en hiss i anslutning till trapphuset, som
även når övriga plan.
Generellt har Idrottshallen samma behov av uppgradering av ventilation, hygienutrymmen, ytskikt etc som fastigheterna i stort. Dock ska noteras att hallen används regelbundet redan idag,
i befintligt skick!
Regler för livsmedelsanläggningar - Miljöförvaltningen:
http://foretag.stockholm.se/Regler-och-ansvar/Livsmedelsregler/Lokal-och-utrustning/
Boverkets byggregler - avsnitt 3 om tillgänglighetsanpassning, samt avsnitt 5 om brandskydd:
http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2011/Regelsamling-for-byggande-BBR-2012/
Handbok för tillgänglighetsanpassning - Stockholms stad:
http://www.stockholm.se/PageFiles/105134/Handboken_080703.pdf
39
40
LYFT
ENTRÉ/
LUFTSLUSS
+37,10
+37,24
GAMLA VAGNHALLEN
+36,60
ALT. SCENLÄGE
Zanna Rydgren
DISP.
DISP.
TRAPPHUS
JALUSI
+37,24
KAFÉ
TH Konsult AB
~ +37,22
+37,24
UTRYMME
FÖR KAFÉ
HISS
1:100 (A3)
ENTRÉ
WC
WC
GLASPARTI MED DÖRR
PLAN 1 BOTTENPLAN
ENTRÉ
LYFT
NYTT FÖNSTER
DISP.
TRAPPHUS
WC
HWC
FÖRRÅD
41
RUM
FRD
FRD
FRD
KORRIDOR
FRD
RUM
RUM
RUM
KORRIDOR
RUM
RUM
LOUNGE
FRD
WC
Zanna Rydgren
RUM
RUM
TH Konsult AB
RUM
RUM
STÄD
1:100 (A3)
WC
TRAPPHUS
TRAPPHUS
HWC
RUM
FRD
FRD
PLAN 2
HALVPLAN
TERRASS
WC/HWC
HISS
TRAPPHUS
RUM
RUM
42
SK
RUM
VIND
OMKL.
VIND
WC
KORRIDOR
NY DÖRR TILL VIND
TRAPPHUS
YOGASAL/
/STUDIO
Zanna Rydgren
K
DANSSTUDIO
OMKL.
DISP.
1:100 (A3)
F
FLÄKTRUM
TERRASS
TH Konsult AB
KÖK
MATSAL/
STUDIO
HWC
NY DÖRR TILL VIND
PLAN 3
VIND
TRAPPHUS
VIND
HISS
43
WC
HWC
REPLOKAL
PASSAGE
+33,85
REPLOKAL
REPLOKAL
REPLOKAL
REPLOKAL
REPLOKAL
LOUNGE
Zanna Rydgren
TVÄTTSTUGA
WC
PASSAGE
TEKNIK
TEKNIK
TH Konsult AB
OMKLÄDN./
FÖR KAFÉ
TRAPPHUS
+34,55
GRUPPRUM
DISP./
TEKNIK
ELC.
1:100 (A3)
WC
WC
PASSAGE
DISP.
PLAN 0 KÄLLARPLAN
STUDIO
STUDIO
HISSM.
RUM
HISS
FÖRRÅD
TRAPPHUS
FÖRRÅD
FÖRRÅD
Investeringarna
Vad behövs för att komma igång?
Passersystem och larm
Den verksamhetsidé och den kultursyn som ligger till grund för förslaget ”Mötesplats Brandstationen” har sina rötter i klassisk Folkbildning. Det vill säga att grupper av människor själva
fritt och frivilligt formar sina egna verksamheter - innehåll, mål och arbetsformer - och att
Brandstationens syfte då är att vara en så smidig, tillgänglig och anpassningsbar arena som möjligt för en mängd parallella verksamhetsprocesser.
Ekonomiskt sett är en avgörande faktor att lokalerna kan nyttjas så ofta som möjligt av så
många som möjligt, 7 dagar i veckan - utan att personal ska behöva finnas på plats för att öppna och stänga olika lokaler. Ett system med manuell nyckelkvittering är inte ett alternativ för en
verksamhet i det här formatet, med ett 50 tal dörrar och en mängd olika brukare.
Detta innebär att Brandstationen behöver installera ett heltäckande och lättadministrerat
inpasseringssystem som ger olika brukare access till sina bokade lokaler under avsedda tider.
En sådan investering blir en betydande initialkostnad i den tänkta uppstartsbudgeten, men ger
i gengäld avsevärda fördelar för både besökarservice och ekonomi. Passersystemet kan även
integreras med inbrotts- och utrymningslarm.
Passersystem och
1 000 000 Enl offert från Söderlarm. Räknat på 51 läsare,
larm
lås mm, mjukvara, inbrottslarm, installation
Möbler
Här är tanken att samarbeta med företag som aktivt ”recyclar” begagnade kvalitetsmöbler för
offentlig miljö. Eftersom Vagnhallen ska kunna användas till skiftande sammanhang krävs en
stor uppsättning mötes/publikstolar, fällbord och cafémöbler. I övrigt avses här en basmöblering av verksamhets- och administrationslokalerna.
Möbler
330 000 Enl offert från RP Recycling Partner. Räknat på
290 stolar, 40 fällbord, kontorsmöbler mm
Musikutrustning
Sex replokaler är alltså tänkt att utrustas med förstärkare, trumset, sånganläggning etc. En
lokal blir även komplett med instrument. I Vagnhallen, där evenemangen är tänkta att komma
tätt och med korta ställtider och där kvalitetskraven på utrustningen blir höga, satsas på en fast
ljudanläggning samt en separat backline som vid behov även används i Studion. Även Dansoch Yogasalarna förses med ljudanläggningar.
Musikutrustning
415 000 Enl offert från 4SOUND: Replokaler (6 st) 170
112. Instrument till 1 lokal 19 538. Vagnhallen
PA + backline 150 258. Danssal 14 144. Studio
55 393. Yogasal 5 000.
44
Scen och ljus
För att få maximal flexibilitet vid anpassning av Vagnhallen till olika användningsområden är en
lösning med lösa scenpodier att föredra. Då kan scenen dels flyttas i rummet och storleksanpassas för ändamålet, men även flyttas och byggas upp t.ex ute på gården.
Ljusrigg blir ett nedbantat alternativ till att börja med, med några standard PAR-kannor monterade i taktross och ett enkelt ljusbord. Här finns sedan möjlighet att komplettera vartefter
ekonomin tillåter.
Scen och ljus
65 000 Scenpodier 35 000. Ljus och tross 30 000.
Övrig inredning
Arbetet med att förvandla Brandstationen till en inbjudande och kreativ miljö kommer att
pågå fortlöpande. Detta dels eftersom några stora pengar inte lär kunna läggas ner på ”styling” under de första åren. Men också därför att ett nära samarbete med t.ex lokala konstnärer,
Konstfackselever, ungdomar och volontärerm.fl kommer att göra Brandstationens inre miljö
till en föränderlig arena för kreativa idéer och projekt inom bild, formgivning och inredning.
Den tänkta Recycling-verkstaden i garagebyggnaden kommer förhoppningsvis också att sätta
sina spår i husets inredning. Till att börja med avsätts här en summa för att täcka basbehovet av
punktbelysning, mattor etc, samt för viss övrig utrustning i verksamhetslokalerna.
Övrig inredning 50 000
Belysning, mattor mm. Speglar i Danssalen 10
000.
Cafékök
Utformningen av café och tillhörande kök är beroende dels av vilken driftform (Studiefrämjandets egen regi eller entreprenör) man väljer, dels vilken typ av överenskommelse som görs
med Stockholms stad i samband med tänkt ombyggnad. En variant är t.ex att staden bygger
och basutrustar köket med spis/kyl/frys/disk mm, och att kostnaden för detta läggs på hyran.
En annan lösning kan vara att fastighetsägaren endast iordningställer vatten/avlopp, ventilation
och el och att den blivande cafédrivaren själv tar investeringarna i inredning och maskiner.
I detta räkneexempel har vi utgått från att vissa köksinvesteringar kommer att belasta Brandstationens investeringsbudget. För ett genomarbetat förslag på köksinstallation, inklusive utrustningsspecifikation och kostnadsberäkningar, krävs en kökskonsult eller motsvarande.
Cafékök
100 000 Uppskattad summa för vissa köksmaskiner och
lös inredning (t.ex kyldiskar, kaffemaskin, kyl- o
frysskåp, diskmaskin)
SUMMA
INVESTERINGAR
1 960 000
45
Driftbudgeten
Kostnader, intäkter och en riskanalys
Affärsmodell - Så här kan det finansieras:
Intäkterna för driften av Mötesplats Brandstationen är i första hand tänkta att komma från
brukarna; som använder lokalerna till självkostnadspris, deltar i avgiftsbelagda verksamheter,
handlar i cafét eller besöker evenemang.
De många små lokalerna möjliggör ett stort antal verksamheter parallellt på en liten totalyta.
På så sätt kan deltagarkostnaderna hållas nere och möjliggöra en bred rekryteringsbas som ger
volym på verksamheten.
Med ”brukare” avses främst:
• Boende i området (barn, ungdomar och vuxna som deltar i verksamheterna)
• Föreningar, projektgrupper och andra organisationer
• Företagare inom kultur/fritid (främst pedagoger)
• Musik- och dansgrupper och andra konstellationer
• Arrangörer av evenemang
• Skolor och förskolor (som hyr in sig i sporthall, skapande- och musikrum mm.)
• Professionella kulturarbetare i behov av repetitionslokaler
De delar av verksamheten som faller inom ramen för folkbildningsverksamhet (studiecirklar
och kulturevenemang) blir delaktiga i befintligt finansieringssystem till studieförbunden. Stadens bidrag till folkbildningen är i en förändringsprocess och även stadsbidragen är komplexa,
och därför är det svårt att sätta siffror på vad Studiefrämjandet kan bidra med till Brandstationens verksamhet. Ett försök att uppskatta ett utfall ingår som intäktspost i budgeten nedan.
Barn och ungdom är en prioriterad målgrupp för både Mötesplats Brandstationen och Stockholms Stad, Landstinget m.fl. Därför finns gott om kontaktytor för samverkan med och stöd
från dessa och andra aktörer. Det kan gälla samverkan kring evenemang, öppen verksamhet,
kultur- och mötesplatsstöd, ungdomsprojekt, riktade uppdrag och annat som ligger inom politikens ansvarsområden. Dessa typer av tillfälliga stöd och samarbeten faller dock utanför vanlig
drift, och har därför inte räknats med i budgeten.
Däremot är alltså tanken att söka projektstöd för investeringar och drift under själva uppstartsfasen. Driftbudgeten visar ett tänkt År 3 med etablerad verksamhet, och under de två första
åren kommer intäkterna successivt att arbetas upp till denna intäktsnivå. (Viktiga poster som
t.ex replokalsintäkter bör kunna nå denna nivå redan efter ca 6 månader.)
Vid sätttande av hyran finns även möjlighet för fastighetsägaren - Stockholms stad - att beakta
de olika politiska mål (inom Barn och Ungdom, Fritid och Kultur, Områdesutveckling mm)
som Mötesplats Brandstationen kan tänkas bidra till att uppnå.
Viktigt att notera: I denna budget ingår INTE några lokalintäkter från skolverksamhet dagtid
som skulle kunna uppstå, om staden väljer alternativet att bygga skola intill Brandstationen.
Där skulle betydande hyresintäkter kunna tillkomma, beroende på skolans utformning. De skolintäkter som nu medräknats avser tänkt samarbete med befintliga fri- och förskolor i området.
46
Beräknade driftkostnader
Underhåll utrustning
Underhåll möbler/lokaler
Kontor och IT
Marknadsföring
Bevakning
50 000 Teknisk utrustning i musiklokaler, studio,
vagnhall, danssal mm
20 000 Reparationer, kompletteringar, förbrukningsmaterial mm
40 000 Kopiatorleasing, Internet, programlicenser,
telefoni, kontorsmaterial etc
20 000 Trycksaker, annonser, hemsida
Städning
100 000 Avtal med vaktbolag om kvällsstängning
samt utryckning vid brand- o inbrottslarm
250 000 Avtal med extern städfirma
El
160 000 Motsvarar elförbrukning 2011
Övrig drift
70 000 Sophämtning, livsmedelskontroll, diverse
förbrukning mm
Beräknad lokalhyra
2 624 000 Fastighetskostnader 2010=2 100 000. Uppräknat 10%, samt avkastningskrav 100kr/
kvm. Ger totalt ca 820/kvm i tänkt årshyra
Tillkommande kapital420 000 Baserat på 10 000 000 i uppskattad omkostnad, ett räkneexembyggnadskostnad. Fördelat på 25 år (4%/
pel
år), plus 5 % ränta. Motsvarar 130 kr/kvm i
tillägg till årshyran, som då blir 950/kvm.
SUMMA
DRIFTKOSTNADER
3 754 000
Beräknade personalkostnader
Föreståndare, adminis490 000
tratör, verksamhetsutvecklare
Musik- och teknikansva420 000
rig, evenemangssamordnare
Cafépersonal
630 000
Extrapersonal evene35 000
mang etc
SUMMA
PERSONAL
1 575 000
SUMMA DRIFT OCH
PERSONAL
5 329 000
1 heltid
1 heltid
2 x 30 tim/v
5 tim/v, 9 mån/år
47
Beräknade intäkter
Replokaler, 6 st utrustade
Studio 1 (entreprenörsdriven)
Studio 2 (Studiefrämjandets egen demostudio)
Smårum på Plan 1, hyrs
månadsvis av entreprenörer o pedagoger
Smårum på Plan 1, hyrs
timvis av pedagoger,
föreningar, skolor mm
Danssal på Plan 2,
bokad av pedagoger,
grupper, föreningar m.fl
Yogasal på Plan 2
Matsal + kök, Plan 2
”Skaparrummet” i Administrationshuset, bv
”Finrummet” i Administrationshuset, 1 tr
Vagnhallen, lokalhyror
Evenemangsentréer
(endast husets egna arr)
Cafét
842 000 30 tim/v, 45 v/år. Samma priser som i Studiefrämjandets musikhus
52 500 35 kvm. Årshyra 1500/kvm
90 000 20 tim/v, 45 v/år.Bokas utan eller med tekniker. Lokalhyra 100/tim
300 000 20 kvm x 10 rum. Årshyra 1500/kvm
160 000 20 tim/v, 40 v/år x 2 rum. Hyra 100/tim.
Fokus på fasta bokningar med samarbetspartners, ej enstaka ströbokningar.
245 000 30 tim/v, 30-40 v/år. Hyra 150-250/tim beroende på verksamhet o målgrupp
120 000 20 tim/v, 40 v/år
90 000 Räknat på 6 kontorsplatser för sådana som
driver verksamhet i huset. Kan även inrymma ”fritids” eller annan dagverksamhet.
180 000 60 kvm. 30 tim/v, 30 v/år. Fasta bokningar
av pedagoger, skolor mfl. Hyra 200/tim
90 000 50 kvm.15 tim/v, 30 v/år. Fasta bokningar
av pedagoger, skolor mfl. Hyra 200/tim
240 000 2 ggr/v, 40 v/år. Uthyrt 6 tim/gång. Hyra
500/tim.
160 000 2 egna arr/mån, 10 mån/år. 100 betalande
x 80 kr.
600 000 Dagskassa snitt 4 000, överskott 2 000/
dag. 300 öppetdagar.
Idrottshallen
Övre plan (kontor/kansli)
Boulebanor/träningslokaler, källaren
Replokaler, 4 st outrustade, källaren
Garagetillbyggnaden
(recyclingverkstad)
Bostadshuset
342 000 360 kvm x 950/år. (Räknat på att gå +/-0)
133 000 140 kvm x 950/år. (Räknat på att gå +/-0)
80 000 120 kvm. 10 tim/v, 40 v/år. Hyra 100/tim.
Studiefrämjandet
998 460 Egen insats
SUMMA
INTÄKTER
162 000 140 kvm. 3 band/lokal.
60 000 100 kvm x 600/år. (Finansierad av föreningar, enskilda användare samt projektstöd)
399 000 420 kvm x 950/år. (Räknat på att gå +/-0)
5 335 360
48
Riskanalys
Nyetablering av verksamhet är alltid förenat med risker och osäkerheter. För att skaffa sig en
bild av detta, kan man använda följande enkla modell för Riskanalys.
Vänsterspaltens ”Interna Risker” syftar alltså på möjliga svaga punkter i den egna organisationen - i det här fallet dels Brandstationens egna tänkta administration, men även Studiefrämjandets stockholmsavdelning. Högerspalten ”Externa Risker” beskriver istället omvärldsfaktorer
som kan tänkas inverka - affärsmässiga eller politiska.
INTERNA RISKER
Rörelserisker
• Svårt att hitta en verksamhetsmodell för
Vagnhallen som ger tillräckliga nettoöverskott från arrangemangsverksamheten.
• Svårt att anpassa och utnyttja alla lokaler
i Källarplanet och/eller Övningsbyggnaden för verksamhet.
• Svårt att mäkta med den personalinsats
som behövs i uppstartsskedet.
• Beräknad personalbemanning räcker inte
för att sköta verksamheten.
Finansiella risker
• Finansieringen av initiala investeringar
riskerar att långsiktigt belasta Studiefrämjandets ekonomi om tillräckligt mycket
uppstartsbidrag inte fås ihop.
EXTERNA RISKER
Affärsrisker
• Svårt att nå ut till unga och nya/oetablerade deltagare.
• Lägre beläggning än väntat i musiklokalerna i källaren.
• Otillräckliga uppstartsbidrag till de nödvändiga investeringarna.
• Dyra ombyggnadskostnader, resulterande
i högt hyreskrav från Stockholms Stad.
Politiska risker
• Ingen ny skola byggs i anslutning till
Brandstationen och etablerar samarbete
kring lokalutnyttjande.
• Hela Brandstationens fastighet o tomt går
åt till skolbygge eller annan exploatering.
• Stadsdelsnämnden inte intresserad av att
skapa Aktivitetspark utanför Brandstationen.
• För projektet relevanta politiska mål (kulturpolitik, Vision 2030, stadsdelens mål
m.fl) prioriteras lågt av Stadens politiker,
andra intressen tillåts styra besluten.
• Minskat eller villkorat stöd till folkbildningen från stat och/eller kommun.
Riskanalysen - kommentarer, riskvärdering och strategier
Grovt sett kan man här sortera fram tre typer av risker:
1. Risker för att förslaget inte får chansen att bli av.
2. Risker för att höga initialkostnader hindrar projektet från att komma igång.
3. Risker för att olika scenarier leder till problem med driftsekonomin.
Dessa tre risktyper representerar också tre olika risknivåer - från högsta till lägre risk. De påvisar även riskspridningen över tid - största riskerna kommer först, sedan planar det ut i mera
detaljerad vardagsproblematik. Vi tittar därför på riskerna i turordning:
49
•
Risker för att förslaget inte får chansen att bli av är risker av politisk art. Här är projektet helt i händerna på de olika politiska nämnder som ”äger” olika bitar i ett ganska komplicerat pussel av intressen, målsättningar och ekonomiska prioriteringar. En uppenbar svaghet hos förslaget är här att det handlar om kultur- och fritidspolitik! Här är tyvärr intrycket
från den hitillsvarande processen att dessa politikområden väger lätt - och att det därför
är svårt att få till dialog med politiker och tjänstemän när större processer kring mark och
byggande är det som driver stadsutvecklingsfrågorna.
Det är svårt att möta detta med andra strategier än att komma med ett så väl under-
byggt förslag som möjligt; tydliggöra beröringspunkterna mellan förslaget och olika politiska utfästelser; och visa på möjliga samverkansvinster med andra ange-
lägna frågor. Därefter avgör de politiska prioriteringarna projektets hela framtid.
•
Risker för att höga initialkostnader hindrar projektet från att komma igång handlar
om finansiering av investeringar, och om att ha råd med personal och hyra under den tid
(beräknat till ca 2 år) det tar att successivt jobba upp verksamheten och intäkterna. Här
förutsätts alltså att olika uppstartsstöd söks och beviljas, för att så lite som möjligt av uppstartsfinansieringen ska belasta Studiefrämjandets likviditet.
Bedömningen här blir att riskerna är hanterbara, av främst två skäl: Dels passar förslagets idéinnehåll, målgrupper etc väl in på gällande kriterier hos centrala stödbeviljande
instanser - t.ex Stockholms stad, Arvsfonden, Boverket, Kulturbryggan. Dels finns bland förslagets tillskyndande organisationer - Studiefrämjandet, Fryshuset, KFUM - både stora kunskaper och ett upparbetat gott renommé när det gäller samarbte med olika finansiärer. Även sponsring är här en kompletterande möjlighet.
•
Risker för att olika scenarier leder till problem med driftsekonomin handlar mera om
vardagsproblematiken med att driva en intäktsfinansierad verksamhet: Att få högsta möjliga
beläggning i lokalerna; nå ut med marknadsföring; utveckla koncept och ”produkter” som
intresserar nya brukare; lyckas med verksamhetsanpassning av fastighetens alla utrymmen.
Samt även att ha en bra dialog med Stockholms stad kring ombyggnader, fastighetsskötsel
etc så att hyresnivån hålls rimlig och stabil över tid. Och - framför allt - att mäkta med driften och administrationen, utan att personalbehovet skenar iväg.
Här finns dock en god grund att stå på, av flera skäl. Mycket av verksamheten är rela-
tivt förutsägbar vad gäller efterfrågan, behov och arbetsinsats. (T.ex musiken.) Verksamhetsutbudet är relativt prisokänsligt, då brukaravgifterna oftast bärs gruppvis det innebär att en höjning på t.ex. 10% i praktiken motsvarar någon tia per person.
Personalbehovsfrågan framstår som hanterbar, tack vare att Brandstationen kommer ingå i Studiefrämjandets stockholmsorganisation. Där jobbar i dagsläget 7-8 personer
som Kulturhandläggare eller motsvarande, med god kompetens inom verksamhet
liknande Brandstationens. Här finns alltså goda möjligheter till samordning och
avlastning i bägge riktningar vid t.ex uppstart, evenemang, ledigheter, sjukdom eller
olika säsongsmässiga belastningstoppar.
Anpassningen av lokalerna ser inte ut att möta några större tekniska hinder. Vad gäller
kostnaderna finns även olika stöd för lokalombyggnad att söka, t.ex för tillgänglighetsanpassningen. I alla händelser blir hyresförhandlingen med Stockholms stad - och hur
man där väljer att väga marknadsmässighet mot politiska målsättningar - avgörande för
vilka intäktskrav som driftsekonomin kommer behöva möta.
Och därmed är vi tillbaka på den röda tråden i denna förstudie - att det är politikens ambitioner och prioriteringar som till sist avgör förslagets framtid.
50
Miljöstrategin
Hur kan Brandstationen bidra till stadsdelens miljöarbete?
Vid sidan av de kultur- och fritidspolitiska huvudambitionerna, vill ”Mötesplats Brandstationen” även dra sitt strå till stacken när det gäller arbetet med omställning till ett miljömässigt
hållbart Stockholm. Förutsättningarna för detta får anses goda, eftersom tre huvudaktörer här
ambitionsmässigt drar åt samma håll:
• Stockholms stad, vars miljömål återfinns i ”Miljöprogram 2012-2015”.
• Studiefrämjandet, med lång erfarenhet av gräsrotsarbete med miljöfrågor.
• Allmänheten i stadsdelen, som generellt visar stort intresse för frågor kring
hållbar utveckling och stadsmiljöfrågor.
Här följer några exempel på hur ett miljömedvetet tänk kan praktiseras i Brandstationen:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Implementera en investeringsstrategi med låg mijöbelastning, genom att satsa på t.ex begagnade möbler i samarbete med miljöcertifierad leverantör.
Genomföra källsortering i hela fastigheten, genom att så långt det är praktiskt möjligt ersätta vanliga papperskorgar med lättillgängliga små sorteringsstationer på varje våningsplan.
Uppfylla stadens egna miljömål om att byggnader ska energieffektiviseras vid ombyggnad.
Ha en strategi för att undvika onödig elförbrukning i verksamhetslokalerna.
Skapa en arena för det lokala miljöarbetet bland allmänheten, genom att inrätta en Återvinnings/Recycling-verkstad i Övningsbyggnadens garagetillbyggnad.
Samverka med allmänhet, bostadsrättsföreningar, koloniföreningar och andra som vill engagera sig i Stadsodling och liknande projekt.
Anordna kurser, temakvällar, föreläsningar, diskussioner mm för att fortbilda och entusiasmera människor i området.
Satsa på ekologiska och närproducerade livsmedel i cafét.
Ha omsömnad av Second Hand- kläder, återanvändning av olika material etc som återkommande teman i husets olika skapande verksamheter.
51
Aktörerna
En plan för att samla samverkande kompetenser
Att etablera sig i Brandstationen - olika former för olika behov
En bärande tanke med ”Mötesplats Brandstationen” är alltså att en mångfald av aktörer skapar
en mångfald av verksamheter. Vilket i sin tur skapar dynamik och utvecklingsmöjligheter för
alla som driver och deltar i verksamheterna.
Under arbetet med den ursprungliga visionen samt med denna förstudie, har ett stort antal
människor hört av sig med sitt intresse för att etablera sig i Brandstationen om förslaget skulle
vinna gehör hos politikerna. Det rör sig t.ex. om pedagoger, kulturföretagare, musikstudiodrivare, lokala föreningar, tränings- och hälsoexperter, enskilda musiker, evenemangsarrangörer,
privatpersoner m.fl. Intresset förefaller stort, trots att ingen officiell marknadsföring gjorts
kring detta med att få in intressenter.
Det vore att börja i fel ände, att här presentera en lista över sådana som uttryckt intresse.
Alltför mycket politisk dialog återstår innan det blir meningsfullt med konkreta diskussioner
kring vilka som kan komma att etablera sig i huset. Vi nöjer oss med att konstatera att intresset
är stort, och att grundtanken med en mångfald aktörer är ett koncept med förutsättningar att
fungera.
I detta avsnitt presenteras därför några möjliga former för engagemang i Brandstationen, och
förslag på hur man kan tänka sig villkoren för dessa:
Entreprenörer
Egna företagare med F-skatt, med inriktningar inom kultur, utbildning, hälsa, fritid och annat
som bedöms tillföra något till Brandstationens verksamhetsutbud. Här kan man tänka sig en
blandning av etablerade som vill flytta till Brandstationen, och sådana som vill nystarta i det
sammanhang som erbjuds. Som entreprenör kan man hyra ett eget litet rum på Plan 2, eller en
kontorsplats om man klarar sig med det. Sedan kan man bedriva sin verksamhet i sitt eget rum,
och/eller vid behov hyra någon annan lokal mot timtaxa. Hyr man lokal/skrivbord har man
förtur vid rumsbokningar gentemot externa bokare.
Eftersom intresset förefaller vara stort, och huset inte är betjänt av att hyrda lokaler inte används, föreslås här hyreskontrakt med kort uppsägningstid (3 mån).
För entreprenörer som bedriver gruppverksamhet finns möjlighet att bedriva denna i studiecirkelform i samarbete med Studiefrämjandet. Bedriver man avgiftsbelagd kursverksamhet kan
man göra det via egen administration, eller ta en dialog med Studiefrämjandet om att marknadsföras och administreras via deras befintliga organisation och program.
Fria pedagoger
Har man inte behov av eget rum eller skrivbordsplats, men vill förlägga egna kurser i Brandstationen (t.ex. Danssalen), bokar man lokal timvis för de veckor/terminer man behöver. Kursverksamhet med deltagaravgifter bör bedrivas via samordning med Studiefrämjandets kursadministration, för att kunna uppehålla en policy om att all verksamhet i huset sköts ”vitt”.
Har man etablerat regelbundna kurser i huset har man förtur gentemot externa bokare, när
man t.ex vill boka Vagnhallen för elevuppvisning/evenemang.
52
Musikgrupper och fasta dansgrupper
Gruppen skriver ett hyreskontrakt för de dagar/tider per vecka de vill ha i en lokal (utrustad
eller outrustad replokal, eller Danssalen). Rapporterar sin verksamhet till Studiefrämjandet som
studiecirkel, och får därmed ta del av deras nätverk, utbildningar och andra stödformer. En
kalendermånads uppsägningstid. Stöd i huset för att genomföra spelningar/evenemang - antingen själva eller via gemensam musik/kulturförening.
I mån av utrymme kan både musik- och dansgrupper även boka enstaka tider. Men då efterfrågan förväntas vara stor räknar vi med att de fasta tillsvidarebokningarna komme att dominera.
Arrangörer
Interna arrangörer, som hyr rum eller kontorsplats i huset, har förtur till bokningar samt lägre
taxa i Vagnhallen. Externa arrangörer betalar fullpris för Vagnhallen.
Inträdesbelagda arrangemang:
För att upprätthålla evenemangskvalitet, ordning och säkerhet under inträdesbelagda arrangemang är det lämpligt med ett krav på nävaro från husets egen personal. Detta kan hanteras
med en enkel avtalsmodell:
Beroende på arrangemangets typ, längd och förväntade publikantal bestäms hur mycket personal huset behöver ha på plats (t.ex en dörrchef och en teknikchef). Den personalenkostnaden
faktureras till arrangören enlgt timtaxa.
Arrangören kompletterar med volontärer eller egen personal till övriga funktioner (garderob,
dörr, scen etc) enligt överenskommelse med personalen.
Cafét beräknas bära sina egna personalkostnader och kostar därför inget för arrangören.
Inträdet sätts i samråd med Brandstationen, och behålls av arrangören.
Arrangemang utan inträde:
Arrangörer kan utöver detta medverka till att göra enklare gratisevenemang på vanliga öppna
cafékvällar, på samma sätt som andra aktörer i huset - pedagoger, entreprenörer, föreningar etc.
I detta fall utgår ingen hyra för Vagnhallen, och man sköter sitt arrangemang själv med stöd
från cafépersonalen och ev. annan personal på plats.
En struktur för en ”normalvecka” för Brandstationens evenemang kommer att växa fram i
dialog med alla inblandade aktörer. På så sätt får verksamhetsdeltagare och publik chansen att
vänja sig med att vissa typer av arrangemang återkommer på vissa dagar - sedan hjälps alla åt
att fylla detta med levande innehåll.
53
Studiefrämjandets egna kursverksamheter
Bokar in sig i lokaler på samma premisser som andra pedagoger och entreprenörer, och täcker
sina egna lokal- och personalkostnader via kursavgifter.
Föreningar, fria grupper och projekt
Kan boka in sig i lediga lokaler tim- eller månadsvis efter behov och överenskommelse, eller
använda sig av det gratis Projektrummet om man är under 26 år. Förutsätter verksamhet i
cirkelform hos Studiefrämjandet. Vid genomförandet av större projekt - t.ex LAN-helger och
annat som berör hela huset - görs särskilda överenskommelser med Studiefrämjandet om lokalhyror, projektstöd och annat praktiskt.
Musikstudio
En av de två musikstudior som ritats in i Brandstationens källare är tänkt att drivas av någon
fristående, professionell entreprenör. Avsikten är att få in branschkunskap, kontakter och erfarenhet i huset, och låta den bidra till kvaliteten och statusen på hela musikverksamheten.
För att uppnå detta, handlar det först och främst om att välja en aktör som har ett dokumenterat intresse av att jobba pedagogiskt och socialt med unga musiker. Utifrån detta skrivs ett avtal
om vad studioentreprenören förväntas tillföra övrig verksamhet - det kan handla om coachning, workshops, rabatterad studiotid, hjälp att starta förening/företag, eller annat
Utöver detta åtagande har den som driver studion full frihet att jobba med sin egen kärnverksamhet, och den hyra man förhandlar fram förutsätter att studion bidrar till musikverksamheten enligt ovan.
Hyreskontrakt med samma tre månaders uppsägningstid som andra entreprenörer förefaller
rimligt.
Volontärer
Utöver ovan nämnda kategorier av aktörer, finns i denna typ av verksamhet goda möjligheter
för enskilda eller grupper av intresserade att engagera sig idéellt. Antingen i den dagliga verksamheten med att sköta café, musiklokaler, utomhusmiljön etc. Eller att vara med och jobba
kring evenemang, turneringar, festivaler och liknande. Här blir det upp till Brandstationens
anställda personal att fånga upp intresse, och sedan organisera och utbilda volontärer så att
dessa får chansen att bidra till verksamheten. Att ge t.ex unga eller arbetslösa möjlighet att visa
sig nyttiga är en beprövad väg till både stärkt självkänsla och framtida utbildning eller arbete.
54
Cafét
Cafét och Vagnhallen blir navet, träffpunkten, hjärtat och ansiktet utåt - såväl småputtriga
vardageftermiddagar som svettiga evenemangskvällar med fullt publiktryck! Kring den viktiga
frågan om cafédriften kan man resonera på två sätt: Antingen driva det i egen regi, eller hyra ut
till någon entreprenör.
Det finns för- och nackdelar med bägge alternativen. I det förslag till budget som här ingår
är siffrorna (personalkostnader och försäljningsintäkter) baserade på drift i Studiefrämjandets
egen regi, vilket är vad denna förstudien förordar. Oavsett driftsform, så står och faller dock
ett cafés attraktivitet med att man hittar rätt personer att driva det. Det finns redan idag signaler om att erfarna cafémänniskor skulle vara intresserade - och i det läget ska man självklart ta
diskussioner och sedan väga de konkreta alternativen. Brandstationskonceptet i stort står inte
och faller med vilken lösning man här väljer. Ur verksamhetsperspektivet talar dock mycket för
att egen drift är den bästa lösningen. (Studiefrämjandet har denna lösning på andra håll, t.ex i
Malmö.)
Studiefrämjandet driver cafét med egen personal
Fördelar:
• Cafépersonalen blir HELA Brandstationens ansikte utåt. Cafét blir reception och infocentral där man kan fråga, anmäla sig mm. Cafét kan marknadsföra verksamheten utifrån en
gedigen kunskap om verksamheten, eftersom man är en integrerad del av personalen.
• Cafépersonalen kan ha andra arbetsuppgifter än bara cafét, i mån av tid. (Administration,
cirkelrapportering etc.)
• Cafépersonalen fångar upp eller initierar mera verksamhet. T.ex genom att ansvara för att
det blir ett Kulturarrangemang i Vagnhallen varje dag - i form av Öppen Scen, Dagens
Utställning etc. Samt genom att hålla kontakt med folk o fånga upp vad de gör och vad de
vill - i lokalerna och/eller på annat håll.
• Huspersonalen kan styra över caféts inriktning, bemanning och öppettider, t.ex vid evenemang och bokningar på ”ojämna” tider. (Verksamheten kommer bygga på flexibilitet, korta
ställtider och positivt gensvar på folks idéer, särskilt kring evenemang i Vagnhallen.)
• Cafét kan användas pedagogiskt eller affärsmässigt integrerat i olika arrangörers egna evenemang. LAN-föreningen eller dödsmetallgalan har antingen särskilda önskemål, eller vill
själva stå för försäljning, bakning etc.
• Caféutbudet kan även innehålla försäljning av prylar till verksamheten: Strängar, trumstockar, material av olika slag. Även möjligt med försäljning på komission av konsthantverk,
recyclade saker från Verkstaden etc!
• Bättre tillsyn av lokalerna och ökad säkerhet vid brandlarm, stängning etc, t.ex på helger
när ingen föreståndare finns på plats, eftersom även cafépersonalen är insatt i alla rutiner.
Nackdelar:
• Risk för oattraktivt caféutbud och bristande engagemang i själva cafét.
• Lägre kompetens i huset om cafédrivande, livsmedelshantering etc. Leder t.ex till lägre flexibilitet när det gäller att ”skräddarsy” utbudet till speciella tillfällen.
• Studiefrämjandet får ta personalansvaret för fler personer.
Förstudiens förslag:
Studiefrämjandet driver cafét. För att hålla ett attraktivt sortiment inleder man ett löpande samarbete med lokalt café eller restaurang/catering - kring Mumsiga Bakverk, Dagens Varma eller
liknande spetsprodukter som kompletterar övrigt sortiment. Dessa kan även plockas in som
konsulter eller fullservicecatering, vid särskilda tillfällen när man vill ha högre profil på cafét.
55
Driftformen
En organisationsmodell som gör bra saker möjliga
Huvudmannaskapet
Studiefrämjandet i Stockholm har alltså uttalat intresse för att gå in som huvudman, via ett
sedvanligt hyresavtal med Stockholms stad. Som tidigare nämnts har Studiefrämjandet, både
lokalt och via sin riksorganisation, omfattande erfarenhet av att driva denna typ av verksamheter. Idag driver man i Stockholm t.ex Brygghuset, en kulturklassad fastighet i Vasastaden som
byggts om och nu rymmer en mängd utbildningar, kulturverksamheter och evenemang. Man
driver även Musikhuset vid Vasaparken med plats för ca 60 musikgrupper och studio, samt
ungdomskulturhuset Fabriken på uppdrag av Ekerö kommun.
En viktig fördel med en etablerad organisation som huvudman, är att mycket av det organisatoriska redan finns på plats: Administration, ledningsfunktioner, ekonomistyrning, revision etc.
Erfarenheten av att driva komplexa verksamheter som kräver hård budgetkoll möjliggör att
”Mötesplats Brandstationen” kan ta steget från Vision till Verklighet utan att tappa fotfästet.
Som samarbets- och dialogpartner till Stockholms stad har Studiefrämjandet en god grund och
ett gott rykte att falla tillbaka på, den dagen staden bestämmer sig för att öppna en fördjupad
dialog i denna frågan.
Kompletterande huvudmannaskap - en möjlighet?
En begränsning hos Studiefrämjandet som huvudman, är att man inte arbetar med idrott. Man
har inte det uppdraget och får inga anslag för sådan verksamhet, och därför har man inte heller
den kompetensen i organisationen. Man har även uttryckt, att det vore önskvärt att få in någon
kompletterande aktör som kan ta ansvar för hyra och drift av de utpräglat idrottsinriktade lokalerna: Främst då Idrottshallen, samt de tänkta tränings/boulerummen i källaren.
Här finns ett par möjligheter som behöver utforskas närmare:
• Idrottshallen kvar i kommunal drift, administrerad av Fastighets- eller Idrottsförvaltning. Så ser det alltså ut idag (Fastighetsförvaltningen), och där finns befintliga hyresgäster som möjligen föredrar att fortsätta hyra direkt av staden. Nackdelar med detta är dels
att stadens förvaltningar inte tycker Idrottshallen passar in i Idrottsförvaltningens utbud
av lokaler pga skicket och storleken - dels att man får sämre möjligheter till samordning,
verksamhetsutveckling och integration Kultur - Fritid med en sådan lösning. Fördelen är att
Studiefrämjandet avlastas det ansvaret - ekonomiskt, tekniskt och administrativt.
• En befintlig, helst lokalt förankrad idrottsförening - med verksamhet eller ambitioner
inom Spontanidrott, Street Sport, hälsa/friskvård etc - tar huvudansvar för idrottslokalerna.
Idrottsförvaltningens etablerade former för hallvärdskap eller kan då tjäna som underlag
för en överenskommelse mellan staden och föreningen. Befintliga hyresgäster tänks fortsätta som förut, med idrottsföreningen som kontakt i stället för staden. Största fördelen med
detta är att man får in en ”aktiv aktör”, som kan utveckla och samordna traditionell idrott,
Street Sport, hälsa/friskvård utifrån samma kompetens som Studiefrämjandet har inom
kultur och utbildning.
56
Alternativa driftsformer?
• Stadsdelen?
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd har senast hösten 2011 behandlat frågan om kulturverksamhet i Brandstationen. Då i samband med ett medborgarförslag, som gick ut på
att stadsdelen själv skulle kunna driva Brandstationen som ungdomskulturverksamhet, inom
ramen för sitt uppdrag att tillhandahålla öppna ungdomsverksamheter i området. Förslaget
avslogs dock. Främst med motiveringen att man redan startat en ny fritidsgård i området, samt
att stadsdelen inte har resurser för att själv driva kulturhusverksamheter.
Inget tyder därför idag på att stadsdelen är ett alternativ som huvudman för Brandstationen.
Däremot kommer möjligheter alltid att finnas för stadsdelen att boka in sig i lokaler eller handla upp verksamheter för t.ex barn, ungdomar eller arbetslösa.
• Skolan?
En tanke som framförts i diskussionen, är att om Brandstationen som helhet byggs om till en
ny grundskola så kan skollokalerna ändå användas kvällstid för kulturverksamheter. Samnyttjande av lokaler är på papperet alltid en god idé. Dock förutsätter merparten av det konkreta
verksamhetsinnehållet i ”Mötesplats Brandstationen”-förslaget, liksom även den ekonomiska
planen, att man har egna skräddarsydda lokaler som även går att nyttja dagtid.
Om ambitionen är att etablera ett utbud av verksamheter, evenemang och aktörer, med en aktivt samordnande och verksamhetsutvecklande huvudman på plats i huset, så förutsätter både
verksamheten och ekonomin att man gör detta i egna lokaler. Då kan man ha den kontroll av
verksamhetsutbud, lokaluthyrningar, prissättning, drift och utveckling av lokaler o utrustning,
tillgänglighet/öppettider etc som är en förutsättning för att affärsidén ska fungera.
Alternativet med skolan som huvudman leder inte till det ”Mötesplats Brandstationen” föreslår, utan till ett annat koncept: En renodlad uthyrningsverksamhet timvis av allmänna möteslokaler (klassrum). Just den typen av verksamhet finns redan - som Kulturförvaltningen
alltså påpekat - i stadsdelen, i form av de kommunalt subventionerade Midsommargården och
Hägerstensåsens Medborgarhus. Frågan är då, om det vore klokt av staden att här gå in och
direkt konkurrera med befintliga aktörer. Det framstår i vart fall inte som ett sätt att tillskapa
nya verksamheter i stadsdelen, vilket är hela syftet med ”Mötesplats Brandstationen”.
• Ekonomisk förening?
Ett sätt att organisera samarbete och formellt inflytande för husets fasta hyresgäster kan vara
bildandet av en ekonomisk förening. Det är dock svårt att tänka sig att själva huvudmannaskapet, och därmed hyreskontraktet och skötseln av ekonomin, ska kunna läggas på en förening
i detta läge. Medlemmarna i föreningen är inte personligen ansvariga för föreningens förpliktelser, och då blir föreningen knappast intressant för staden att teckna ett mångårigt hyreskontrakt med.
Däremot kan en ekonomisk förening vara ett självständigt organ för att hantera gemensamma angelägenheter husets entreprenörer emellan - till exempel gemensam marknadsföring
och större Öppet Hus-arrangemang. En egen ekonomi fristående från Studiefrämjandets kan
skapas via medlemmarnas egna insatser, årsavgifter och intäkter från de gemensamma evenemangen.
Vill man ha en starkare föreningsekonomi, kan en andel av hyran till Studiefrämjandet specificeras som månadsavgift till föreningen - ju större andel föreningsavgift, desto större ansvar får
föreningen överta från Studiefrämjandet. Detta öppnar möjligheter för en gradvis process mot
självförvaltning, om alla parter så önskar.
57
Stadens roll
Utöver det som tidigare diskuterats kring Stockholms stads möjliga roller - förskolor och
skolor som kan hyra in sig; lösning av huvudmannaskapet för Idrottshallen; köp av tjänster
inom sociala sektorer etc - kvarstår en viktig pusselbit där vi hoppas på intresse från stadsdelen Hägersten-Liljeholmen: Utvecklandet och integrerandet av innergården och parken till en
lokal Aktivitetspark, med modell från Sannadalsparken i Gröndal med flera sentida satsningar i
staden.
Att staden går in och skapar en Aktivitetspark är inte en förutsättning för förslaget - verksamheterna i fastigheten kan etableras ändå. Men om man vill ha helheten i förslaget och utnyttja
platsens fulla potential för kultur och fritid, så är integrationen med parken och dess aktiviteter
en angelägen bit. Dock behöver den satsningen inte tidsmässigt samordnas med övrig etablering i fastigheten, utan kan läggas in när stadens parkplanering och investeringsbudgert tillåter.
Alternativa lokaliseringar?
I denna förstudies inledning beskrivs själva bevekelsegrunden för förslaget ”Mötesplats Brandstationen”: Fastighetens unika förutsättningar vad gäller läge, utformning och allt det andra
som här och nu gör den till ett sällsynt lämpat objekt för fritids- och kulturverksamhet i den
växande stadsdelen. Här har också beskrivits svårigheterna med att hitta och skapa lokaler för
dessa typer av verksamhet.
Brandstationen och dess tomt är högintressanta även för andra etableringar: Skola, bostäder,
livsmedelshall och annat har föreslagits, och åtminstone de två förstnämnda är under utredning.
Denna förstudie avser inte att polemisera mot andra förslag och intressen. Vår förhoppning
är att berörda - politiker och allmänhet - ska reflektera över det som här skisseras, och sedan
diskutera vidare utifrån en lite djupare kännedom om tankarna i förslaget.
Finns då några alternativ? Måste det vara just Brandstationen?
I och med att staden fortsätter växa, är stadsomvandlingen tänkt att rulla vidare i Hägersten-Liljeholmen med omnejd i många år framåt. Nästa stora projekt handlar troligen om Lövholmen/Liljeholmen - och om att där omvandla gamla industrifastigheter till bostäder, samt
det tillhörande utbud av tjänster och service som en levande innerstad förväntas bestå av. Här
finns i och för sig gott om gamla oömma byggnader med stora ytor - men det syns betydligt
svårare att någonstans få till den integration mellan Kultur - Fritid - Park - Idrott - Evenemang
som skulle vara möjlig i Brandstationen.
Har staden eller andra fastighetsägare andra intressanta förslag på objekt, så finns alltid intresset för en diskussion. Dock är det i skrivande stund svårt att se några lokaliseringar i området
med de fantastiska möjligheter som just Brandstationen i Midsommarkransen ruvar på.
Stockholm, oktober 2012
Text: Stefan Nilsson
På uppdrag av Studiefrämjandet i Stockholm och arbetsgruppen Mötesplats Brandstationen
www.motesplatsbrandstationen.se
www.studieframjandet.se/stockholm
58
Frågor och svar
- om Mötesplats Brandstationen
- Vem har ni tänkt ska driva detta?
Studiefrämjandet i Stockholm är tänkt att vara huvudman.
- Är det här bara tänkt för ungdomar?
Nej. Främsta målgruppen är äldre tonåringar och unga vuxna, för att de ofta väljer bort traditionella kultur- och fritidsverksamheter och behöver något annat. Men en annan viktig poäng
är åldersintegrering, så alla åldrar är välkomna. Men de kanske gör lite olika saker.
- Behöver vi verkligen fler Kulturhus?
Man kan inte bara prata ”Kultur” så där i största allmänhet. Det är skillnad på konsthögskolor
och rockföreningar, liksom det är skillnad på fotbollsplaner och skateparker. Man måste titta på
innehållet i verksamheten, målgrupper, arbetssätt mm. Och även tänka på att stadsdelen växer.
- Men en skola i området då? Är inte det viktigare?
Ja, lagstadgad verksamhet är per definition viktigast. Så skolfrågan kommer politikerna att lösa.
Vi hoppas att det finns plats även för kultur o fritid i stadsplaneringen när folkmängden ökar
kraftigt. Och att man beaktar möjligheterna till samarbete Skola/Kultur/Fritid.
- Så vad är speciellt med ”Mötesplats Brandstationen”? Dra några exempel!
• Integrationen av kultur- och fritidsverksamheter på samma ställe - inne och utomhus.
• Fokuset på äldre ungdom och ”unga vuxna” i verksamhetsutbud och arbetsformer.
• Den breda och flexibla musikverksamheten - med fritt skapande för den som vill, pedagogstöd för den som vill, föreningsengagemang för den som vill, en scen för den som vill mm.
• Etableringsmöjligheterna för pedagoger, arrangörer och andra utåtriktade kulturentreprenörer, som ger verksamhetsutbudet bredd, kvalitet och nytänkande.
• Scenen i Vagnhallen - som ger ett ökat utbud av lokala evenemang, samtidigt som unga arrangörer, grupper, kulturföreningar m.fl ges en plats att lära arrangörsskap med coachstöd.
• Möjligheter för skolor, förskolor och fritidshem i området att utnyttja lokaler, pedagoger,
uterum och andra resurser på dagtid. (Läs mer i kapitlet ”Behoven och möjligheterna”!)
- Är det Staden som ska betala detta?
I förslagets Driftbudget räknas inte med några stödpengar från Staden. Intäkterna kommer
från brukarna. Det är bredden, volymen och kontinuiteten i verksamheten som ger en stabil
intäktssida. (Brandstationen besöker man regelbundet under lång tid, inte en gång per år!)
Däremot tar det ett par år att komma i full gång. Och investeringar i utrustning och inventarier
ska till. Till detta kommer projektbidrag att sökas. (Kulturförvaltningen, Arvsfonden, Boverket m.fl)
- Vad kommer de nödvändiga ombyggnaderna att kosta?
Går inte att beräkna idag. Där måste utredning och projektering göras av Staden, och för det
krävs ett uppdrag från politikerna. I Driftbudgeten ligger en ombyggnadskostnad på 10 miljoner, men den är i skrivande stund endast ett räkneexempel.
- Jag skulle vilja hyra in mig, eller på annat sätt bli delaktig. Hur gör jag?
Maila gärna en rad till Studiefrämjandet i Stockholm! Men kom ihåg att inget är bestämt. Detta
är bara ett förslag från oss till stadens politiker och invånare. Brandstationens framtida användning är tänkt att beslutas i Stadsbyggnadsnämnden i början av 2013.
59
Mötesplats Brandstationen
- en översikt över visionen, våning för våning:
Huvudbyggnaden:
Bottenplanet - mötesplats med evenemangsscen, café och administration
Plan 2 - verksamhetsrum för pedagoger, grupper, projekt, föreningar, kurser mm
Plan 3 - två salar för dans och rörelse, samt en flexibel verksamhetslokal med kök
Källarplanet - musiklokaler och inspelningsstudior
Övningsbyggnaden:
Idrottshallen - arena för småskaliga lokala aktiviteter
Källaren - replokaler, boule/träning och ett möjligt Recycling-centrum
Plan 2 - kontorsutrymmen för föreningar, entreprenörer och andra
Bostadshuset:
Förskola eller fritidshem, efter stadsdelens behov
Gården och parken:
Aktivitetsytor med Street Sport, lek och rekreation, sammansmält med Enbacken
60