Transcript Bridge Standard document

Miljörapport 2012
Policy för hälsa, miljö och säkerhet
I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige
AB, förutom att följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra
ständiga förbättringar. På så sätt skall vi uppnå en hög säkerhet, en god
arbetsmiljö, god hälsa, effektiv energianvändning och minimera miljöpåverkan.
SÄKERHET HAR HÖGSTA PRIORITET och skall beaktas i alla situationer.
INEOS Sverige AB, 444 83 STENUNGSUND
0303-87 500, www.ineos.se
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
INEOS Sverige AB
Organisationsnummer:
556027-6635
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
1415-1114
Anlaggningsnamn:
INEOS Sverige AB
Postnummer:
444 83
Ort:
STENUNGSUND
Besöksadress för anl.:
Hjälmarevägen
Fastighetsbeteckningar:
Stenung 17:4 (Stenung Nedergård 2:176)
Kommun:
Stenungsund
Huvudbransch och kod:
Kemiska produkter (24.10)
Övriga branscher och koder:
Förbränning (40.50), Infrastruktur (63.10)
EPRTR huvudverksamhet:
4.(a).(viii) (Anläggningar för kemisk framställning av organiska baskemikalier såsom - Basplaster och
andra polymerer (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa))
EPRTR biverksamheter:
Kod för farliga ämnen:
Klor, 25 t (SevF06), Canerogena ämnen, 2 t (SevF29), Giftiga ämnen R23-R25, 200 t (SevK02),
Extremt brandfarliga R12 mm., 50 t (SevK08)
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelse
Miljöledningssystem:
ISO 14001
Koordinater:
6442271 x 312039
Länk till anläggningens hemsida:
http://www.ineos.se
Inlämnad:2013-04-03 16:26:47
Version:1
1/2
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Ingela
Efternamn:
Frössling
Telefonnummer:
0303-87744
Telefaxnummer:
0303-87799
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Hjälmarevägen
Postnummer:
44483
Postort:
Stenungsund
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Bjarne
Efternamn:
Jenssen
Telefonnummer:
0303-87650
Telefaxnummer:
0303-87560
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Hjälmarevägen
Postnummer:
44483
Postort:
Stenungsund
Inlämnad:2013-04-03 16:26:47
Version:1
2/2
Miljörapport 2012
1
SAMMANFATTNING
En stabil och säker produktion är grunden för att vår verksamhet fortsatt ska ha våra
ägares och grannars förtroende.Vi fortsätter därför att ha hög fokus på Hälsa, Miljö
och Säkerhet med ledorden ”Stabil och säker produktion”. För andra året i rad har
inga personskador för egen personal eller entreprenörer inträffat som krävt mer än
första hjälpen.
Alla bolag inom INEOS arbetar efter 20 principer inom processäkerhet och beteende.
Under 2012 reviderades bolaget för efterlevnaden av principerna inom
processäkerhet med gott resultat.
Under året har inga rikt- eller gränsvärden överskridits för utsläpp till luft och vatten.
Produktionen har överlag varit hög, men något reducerad i slutet av året pga
marknadsskäl. Den låga efterfrågan har varit mest kännbar för suspensions-PVC.
I maj hölls huvudförhandling för ändringsansökan för en större klorfabrik (230 000 ton
klor). Dom erhölls i juli. Vid dags datum har våra ägare inte tagit beslut om framtida
klorproduktion i Stenungsund.
En mycket omfattande kartläggning av markföroreningar och tillhörande risk för
diffusa läckage till omgivningen har genomförts under 2012. Arbetet fortsätter och
ska avslutas under 2013.
Den ekonomiska krisen i Europa präglar vår bransch. Efterfrågan av suspensionsPVC i Europa var god i första kvartalet, därefter avtog marknaden kraftigt. Detta har
lett till export av stora delar av produktionen utanför Europa. Marknaden för pastaPVC har varit bra under 2012 och vi slog nytt försäljningsrekord. Men i slutet av året
började efterfrågan vika och därmed priset att sjunka även för pasta-PVC. 2012 är
det svagaste året någonsin för branschen och INEOS Sverige AB.
Under året har bolaget fortsatt arbetet inom visionen ”Hållbar Kemi 2030 –
Stenungsund”. Visionen och dess projekt har presenterats i många varierande
sammanhang under året.
Stenungsund 2013-03-29
Bjarne Jenssen, Verkställande Direktör
2
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
Verksamhetsbeskrivning......................................................................................................... 5
1.1
Allmän orientering.....................................................................................................5
1.2
Klorproduktion ..........................................................................................................5
1.3
VCM-produktion........................................................................................................5
1.4
PVC-produktion ........................................................................................................6
1.5
Driftservice................................................................................................................6
Miljöpåverkan ........................................................................................................................... 8
2.1
Utsläpp till luft och vatten..........................................................................................8
2.2
Avloppsströmmar......................................................................................................8
2.2.1 Flöden från klorproduktionen ................................................................................9
2.2.2 Flöden från VCM-produktionen...........................................................................10
2.2.3 Flöden från förbränningsugnen...........................................................................11
2.2.4 Flöde från PVC-produktionen .............................................................................11
2.2.5 Lakvatten från deponier ......................................................................................12
2.2.6 Behandling av salt kylvatten ...............................................................................12
2.3
Omgivningskontroll vatten ......................................................................................13
2.4
Punktkällor till luft....................................................................................................14
2.5
Källor för olika ämnen till luft...................................................................................15
2.6
Omgivningskontroll luft ...........................................................................................15
2.7
Undersökning av föroreningssituationen i mark......................................................16
Miljöstyrning........................................................................................................................... 17
Gällande regler, tillstånd och villkor .................................................................................... 17
4.1
Tillstånd och villkor .................................................................................................17
4.1.1 Uppfyllelse av gällande villkor.............................................................................18
4.2
Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken ......................................................................18
4.2.1 Kunskapskravet ..................................................................................................18
4.2.2 Bästa möjliga teknik (BAT) .................................................................................18
4.2.3 Lokaliseringsprincipen ........................................................................................18
4.2.4 Hushållning med råvaror och energi...................................................................19
4.2.5 Produktvalsprincipen ..........................................................................................19
4.2.6 Ansvar för att avhjälpa skada .............................................................................20
Miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder ............................................................. 22
5.1
Klor .........................................................................................................................22
5.2
VCM/DS..................................................................................................................22
5.3
PVC ........................................................................................................................22
5.4
Övriga områden......................................................................................................23
5.5
Riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet ...23
Produktion och förbrukning av råvaror, energi och kemikalier ........................................ 24
6.1
Produktion ..............................................................................................................24
6.2
Energiförbrukning ...................................................................................................24
6.3
Förbränning av restprodukter .................................................................................25
6.4
Råvaru- och kemikalieförbrukning ..........................................................................25
Utsläpp till luft och vatten ..................................................................................................... 26
7.1
Utsläpp till luft .........................................................................................................26
7.1.1 Punktutsläpp av kvicksilver, ammoniak och VOC...............................................26
7.1.2 Utsläpp av köldmedia .........................................................................................27
7.1.3 Diffusa utsläpp från VCM- och PVC-produktionen .............................................27
7.1.4 Läcksökning........................................................................................................28
7.1.5 Utsläpp till luft från förbränning ...........................................................................28
7.1.6 Utsläpp från ångpannor ......................................................................................28
7.1.7 Utsläpp från förbränningsugnen .........................................................................29
7.2
Utsläpp till vatten ....................................................................................................29
7.2.1 Utsläpp med industriellt avloppsvatten ...............................................................30
7.2.2 Utsläpp med dagvatten eller via kylvattenkanalen..............................................31
3
7.2.3 Utsläpp av klororganiska ämnen ........................................................................32
7.2.4 Analys av grundvatten ........................................................................................33
7.2.5 Utsläpp från förbränningsugnen .........................................................................33
7.3
Transporter .............................................................................................................34
7.4
Landansluten el ......................................................................................................35
7.5
Buller ......................................................................................................................35
8 Avfall och restprodukter........................................................................................................ 36
8.1
Förbättrad avfallshantering .....................................................................................36
8.2
Avfallsmängder.......................................................................................................37
8.3
Deponier .................................................................................................................37
8.3.1 Deponi G och O ..................................................................................................37
8.3.2 Äldre deponier ....................................................................................................38
8.3.3 Uppföljning av deponi G och O...........................................................................39
9 Miljödagbok år 2012............................................................................................................... 40
9.1
Allmänt....................................................................................................................40
9.2
Produktion Klor .......................................................................................................40
9.3
Produktion VCM .....................................................................................................40
9.4
Produktion PVC ......................................................................................................41
10 Periodiska mätningar/besiktningar ...................................................................................... 42
10.1 Periodiska mätningar för förbränningsugnen..........................................................42
10.2 Kalibrering av förbränningsugn...............................................................................42
10.3 AST-kontroll av förbränningsugn ............................................................................42
10.4 QAL2 ångpanna 2 ..................................................................................................42
10.5 Jämförande mätning ångpanna 2 ...........................................................................43
10.6 Periodisk besiktning Klor, VCM och PVC ...............................................................43
10.6.1
Klorfabriken.....................................................................................................43
10.6.2
Krackugnen.....................................................................................................43
10.6.3
PVC-fabriken ..................................................................................................43
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Sammanställning av gällande beslut/villkor med kommentarer
Förbrukning av råvaror
Diffusa utsläpp
Läcksökning
Årligt utsläpp av metaller och klororganiska ämnen samt vattenflöden med olika
strömmar
Bilaga 6
Åtgärdslista för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och
högriskområdet
Bilaga 7
Analysresultat kontroll av lak-, grund- och ytvatten från deponi G och O
Bilaga 8
Emissionsdeklaration hela anläggningen (utdrag ur SMP)
Bilaga 9
Avfall
Bilaga 10 Metodförteckning över ackrediterade analyser enligt ISO 17025
4
1
Verksamhetsbeskrivning
1.1
Allmän orientering
INEOS ChlorVinyls i Stenungsund är landets enda tillverkare av plastråvaran
polyvinylklorid (PVC). Produktionen av PVC uppgick under 2012 till 212 909 ton. Av
försäljningen gick cirka 10 procent till Sverige, 55 procent till resten av Europa och 34
procent till övriga världen. Bolagets kunder tillverkar både hårda och mjuka PVCprodukter, till exempel rör, golv, tapeter, kabel, bilinredning och medicinska
produkter. Antalet anställda uppgick vid årets slut till 318 medarbetare.
Bolaget började sin verksamhet 1967 och ingår sedan 2008 i INEOS-koncernen.
INEOS ChlorVinyls i Stenungsund är belägen vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av
Stenungsunds storindustriområde, och ingår i den kemiska industrin i Stenungsund,
som tillkom under 60-talet. Området gränsar i norr till Borealis AB, i öster till ett
småindustriområde och i söder till Stenungsundet. Närmaste planlagda
bostadsområde ligger på Stenungsön på ett avstånd av cirka 600 meter i sydvästlig
riktning på andra sidan sundet.
På bolagets område finns anläggningar för tillverkning av klor, natronlut, vätgas och
saltsyra, dikloretan och vinylklorid samt slutprodukten PVC i form av suspensionsPVC (S-PVC) och pasta-PVC (P-PVC). S-PVC har en kornstorlek runt 0,1 mm
medan P-PVC är ännu finkornigare. Utöver detta finns kontor, verkstäder, ångcentral,
reningsverk, kylstation, personalrestaurang m.m.
1.2
Klorproduktion
De tre viktigaste råvarorna i klorproduktionen utgörs av koksalt (natriumklorid), vatten
och elenergi. Ur koksalt tillverkas klor, natronlut och vätgas i bolagets kloralkalifabrik
som bygger på amalgammetoden. Tillverkningsprocessen är elenergiintensiv och
förbrukningen motsvarade för 2012 ca 73% av bolagets totala elenergiförbrukning.
Natronluten säljs vidare främst till pappersmassaindustrin i Sverige. Biprodukten
vätgas används i första hand internt för tillverkning av ånga, men säljs också vidare
till grannbolaget Borealis. Den 18%-iga saltsyran från förbränningsugnen i VCMfabriken uppkoncentreras inom avdelningen till 34%-ig saltsyra med hjälp av 100%-ig
klorvätegas från krackningsprocessen. Den 34%-iga saltsyran avyttras sedan
kommersiellt och används främst för pH-justerande ändamål.
Fabrikens processavloppsvatten renas separat. Avlägsnandet av kvicksilver ur
avloppsvattnet sker i en tvåstegsprocess bestående av ett hydrazinsteg och ett
filtreringssteg med aktivt kol. Vattnet avleds sedan till Askeröfjorden via kylvattenkanalen.
1.3
VCM-produktion
I bolagets VCM-fabrik tillverkas dikloretan (EDC) och vinylklorid (VCM) med klor och
eten som råvaror. Etenet levereras via Borealis krackeranläggning i Stenungsund.
VCM används sedan som råvara för tillverkningen av PVC. Ytterligare VCM importeras från INEOS ChlorVinyls för att tillgodose PVC-fabrikens behov, som överstiger
den egna produktionen av VCM.
Gaser och klorerade biprodukter från tillverkningen av EDC och VCM bränns i en
förbränningsugn och täcker en del av fabrikens energibehov. Förbränning av
klorerade biprodukter ersätter ca 15-20% av det ångbehov som annars hade behövt
täckas genom förbränning av inköpt bränngas i bolagets ångpannor. Rökgaserna
behandlas i ett skrubbersteg där 18%-ig saltsyra bildas. Denna saltsyra används
5
internt för pH-justering och uppkoncentreras till 34% för försäljning i klorfabriken.
Avgaserna renas även från dioxiner genom absorption på aktivt kol.
Processavloppsvattnet behandlas i bolagets reningsverk (beskrivet under 1.5 nedan).
VCM-fabriken utnyttjar energi i form av bränngas, ånga och elkraft.
1.4
PVC-produktion
VCM är den monomer som polymeren PVC är uppbyggd av. Framställningen av PVC
i PVC-fabriken sker satsvis, under tryck och måttlig temperatur. Flera olika reaktorer
används, vilket underlättar tillverkningen av de olika PVC-typer som behövs till det
stora sortiment av PVC-produkter som man idag kan finna på marknaden. PVCproduktionen är uppdelad i suspensions-PVC (S-PVC) för tillverkning av styva och
mjuka produkter och pasta-PVC (P-PVC) för tillverkning av mjukgjorda produkter.
Figur 1.1: Tillverkningen av PVC sker i autoklaver (reaktorer) under tryck och måttlig temperatur.
PVC-produktionen är utrustad med en återvinningsanläggning för VCM med bland
annat membran för ökad återvinningsgrad. Restgaserna härifrån bränns i den
förbränningsanläggning som tidigare omnämnts under VCM produktion.
Processavloppsvattnet behandlas i bolagets reningsverk (beskrivet under avsnitt 1.5
nedan). Den energi som används inom PVC-fabriken består av elkraft, ånga och
bränngas.
1.5
Driftservice
Driftservice är främst en serviceavdelning för ovan nämnda fabriker, men
avdelningen levererar även värme till mekanisk verkstad, personalrestaurang och
kontorslokaler. Förnödenheter som tillverkas och distribueras är: ånga, tryckluft,
processvatten och kylvatten. Driftservice ansvarar också för in- och utleveranser
samt distribution inom bolaget av: kväve, råvatten, dricksvatten och sanitärt
avloppsvatten (avleds till och renas i kommunalt reningsverk). Ansvaret för driften av
bolagets reningsverk för industriellt avloppsvatten från VCM- och PVC produktion
ligger också på denna avdelning.
6
Allt industriellt avloppsvatten från VCM- och PVC-produktionen, utom avloppsvatten
från förbränningsanläggningen i VCM-produktionen, leds tillsammans med kondensat
mm. från ångcentralen, lakvatten från deponi O samt spolvatten och förorenat
dagvatten från fabrikerna till reningsverket.
Avloppsvattnet från PVC-produktionen leds till PVC-återvinningen (övre delen i figur
1.2). Där justeras pH:t för att sedan flockas med hjälp av en fällningskemikalie. Efter
förtjockning skiljs slammet av och pressas i en filterpress, medan det renade vattnet
bräddar av över till reningsverkets buffertbassäng. Den återvunna PVC:n säljs.
Det biologiska reningsverket består av buffertbassäng, selektortankar för att förhindra
bildande av icke önskvärda bakterier, bassänger för växelvis nitrifikation, enitrifikation
och reduktion av organiskt material, bassänger för efterdenitrifikation, bassänger för
slutsedimentering samt filter för avskiljning av suspenderade ämnen. Reningsverket
är dimensionerat efter ett normalflöde på 90 m3/h och ett maxflöde på 120 m3/h och
beskrivs schematiskt i figur 1.2 nedan.
Figur 1.2: Schematisk beskrivning över INEOS ChlorVinyls i Stenungsund biologiska
reningsverk
Det i reningsverket behandlade avloppsvattnet blandas med kylvatten från fabrikerna
och släpps därefter ut till Askeröfjorden.
7
2
Miljöpåverkan
2.1
Utsläpp till luft och vatten
Bolagets integrerade tillverkningskedja av PVC ger upphov till olika slag av
miljöpåverkan såsom utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller och avfall. I figur 2.1
nedan redovisas en sammanställning över möjliga utsläpp till luft och vatten från de
tre produktionsenheterna.
Figur 2.1: Möjliga utsläpp till luft och vatten från INEOS ChlorVinyls i Stenungsund
Många åtgärder tillämpas för att minska och förhindra utsläpp som till exempel utbildning i säkert arbetssätt, träning i nödlägesberedskap, tester av säkerhetssystem,
rapportering av incidenter, att det finns klorvarnare, kloravskiljare, VCM-varnare, olika
skyddsåtgärder, förbränningsugn, VCM-återvinning och genom förebyggande
underhåll. Miljöförbättrande processförändringar som utförts under 2012 finns
omnämnda under kapitel 5.
2.2
Avloppsströmmar
Figur 2.2 nedan beskriver översiktligt de avloppsströmmar uppstår inom
anläggningen tillsammans med årets mängder.
8
Flöden
INEOS
2012
VCM-fabrik
Förbränningsugn
Klorfabrik
Filterhuslam
till deponi
7,65 ton vått slam
Avloppsvatten till
recipient
33 137 m3
Avloppsvatten
till
reningsverk
T601/T604 till recipient
89 013 m3
615 m3
Utlopp
T605
till recipient
3 257 m3
20% HCl
till recipient
1 470 m3
Klorering av
saltvärmeväxlar
e
564 m3
Slam
257 ton torrt slam
Reningsverk
Ytavloppsvatten till
recipient
225 725 m3
PVC-fabrik
Avloppsvatten till
recipient
797 607 m3
Figur 2.2: Avloppsvattenströmmar inom anläggningen
2.2.1
Flöden från klorproduktionen
Allt vatten som används för rengöring inom klorproduktionen samt det regnvatten
som riskeras att kontamineras av kvicksilver samlas upp i två ”avloppsgropar”
(bassänger), se figur 2.3, och renas i en reningsanläggning internt i
kloranläggningen.
Figur 2.3: Första delen av av avloppsreningen i klorproduktionen
9
I första gropen rörs avloppsvattnet om och pumpas vidare till grop 2. Hydrazin
(reduktionsmedel) tillsätts och pH justeras med lut eller saltsyra i båda groparna.
Syftet är att minimera kvicksilver i jonform då kvicksilver i jonform inte kan filtreras i
efterföljande avloppsfilter.
Från groparna pumpas avloppsvattnet genom ett sandfilter som fångar upp
föroreningar. Därefter går vattnet först genom ett fundakolfilter och sedan 2010 även
genom två parallella kolfilter, för att renas från kvicksilver.
Det renade avloppsvattnet möter sedan andra vattenströmmar som är kvicksilverfria.
Det sammanlagda flödet kontrolleras med avseende på kvicksilver innan det går ut till
kylvattenkanalen i närheten av kylvattenstationen.
2.2.2
Flöden från VCM-produktionen
Processvatten från VCM-produktionen som innehåller höga halter av klorerade
kolväten och dagvatten från delar av VCM:s område samlas upp och leds till en intern
reningsanläggning (stripperanläggning), se figur 2.4. Inkommande avloppsvatten till
stripperanläggningen innehåller olika klorerade kolväten, framför allt EDC, och är i
normala fall surt. Reningen består av flera steg där det första är att separera den fria
EDC:n från avsloppsvattnet i en separatortank. Det EDC-mättade vattnet behandlas
sedan i en ”hypospalter”, där en andel av de klorerade kolvätena dekomponeras vid
förhöjt pH, temperatur och tryck. Därefter leds vattnet igenom två seriekopplade
strippingkolonner innan det släpps till reningsverket.
Figur 2.4 Stripperanläggning för VCM-produktionens avloppsvatten
10
Halten EDC analyseras kontinuerligt med en online analaysator som kontrollerar att
kolvätehalten inte blir för hög. Om kolvätehalten är för hög lägger operatören om
flödet så att det går till en bassäng under anläggningen tills dess att eventuella fel är
åtgärdade. Det finns även en tank att tillgå för att samla upp avloppsvattnet innan det
renas igen.
Vid start av VCM-fabriken neutraliseras det klorväte som bildats vid krackning innan
det leds till recipient via kylvattenkanalen. Detta kan också ske vid plötslig
driftstörning.
2.2.3
Flöden från förbränningsugnen
Rökgaserna från förbränningsugnen renas i flera steg innan utsläpp till atmosfären.
Den saltsyra som bildas i ett av tvättstegen koncentreras upp och säljs sedan 2003 till
största del. En del nyttjas internt för pH-justering och ett överskott av saltsyra leds till
recipient via kylvattenkanalen (innan uppkoncentrering).
Klor i rökgaserna tvättas ur med natriumbisulfit under svagt alkaliska förhållanden.
Detta tvättvatten avleds och filtreras i påsfilter varvid suspensionshalten reduceras så
att kraven enligt NFS 2002:28 uppfylls. Därefter leds tvättvattnet till recipient via
kylvattenkanalen.
Ett mindre flöde spillvatten (T601/T604) uppstår vid förbränningsugnen vid t ex
provtagning, dränage vid filterbyte, reparationer etc och leds till kylvattenkanalen.
2.2.4
Flöde från PVC-produktionen
VCM-haltigt avloppsvatten samlas i en tank, på 35 m3, se skiss 2.4. VCM-gas från
tanken går via en gasklocka tillbaka till processen för PVC-tillverkning, medan vattnet
tas ut som ett kontinuerligt flöde. Vattnet pumpas från tanken via filter,
spiralvärmeväxlare och tystkokare överst till en strippingkolonn där vattnets flyktiga
kolväten drivs av med ånga. Det strippade vattnet går till reningsverket. Är halten
VCM för hög går vattnet tillbaka till tanken.
11
Figur 2.5: Skiss över avgasning av VCM-haltigt avloppsvatten PVC-produktionen
Tre av produktionslinorna skiljer ut PVC-partiklarna genom att centrifugera bort
vattnet. Detta vatten innehåller mestadels ytaktiva ämnen och PVC. Avloppsvattnet
från PVC leds direkt till PVC-återvinningen belägen vid reningsverket, se övre delen i
figur 1.2. Där justeras pH:t i vattnet för att sedan flockas med hjälp av en
fällningskemikalie. Efter förtjockning skiljs slammet av och pressas i en filterpress,
medan det renade vattnet bräddar av över till reningsverkets buffertbassäng. Den
återvunna PVC:n säljs.
Det är från PVC-produktionen som det största bidraget kommer av det som sedan
analyseras som organiska föreningar, kväve, fosfor, PVC och suspenderat material.
2.2.5
Lakvatten från deponier
De två sista deponierna G och O sluttäcktes under 2011 och har slutbesiktigats.
Lakvattnet från deponi O går till reningsverket. De mindre mängderna från deponi G
går till recipient.
2.2.6
Behandling av salt kylvatten
I medeltal 5 m3/s saltvatten tas in genom kylvattenkanalen och pumpas genom
värmeväxlare och kyler på så sätt det slutna cirkulerande sötvattnet samt
kondenserar ammoniaken i kompressorerna i systemet för kylt kylvatten. För att
undvika musselpåväxt i viktig utrustning tillsätts natriumhypoklorit till saltvattnet vid
inloppet till kylvattenstationen. Natriumhypoklorit är den vanligaste kemikalien att
tillsätta och den rekommenderade enligt BAT. En prövotidsutredning pågår för att
undersöka om mängderna hypo kan minskas genom förändrad doseringsmetodik.
12
2.3
Omgivningskontroll vatten
Västerhavet är sedan länge belastat av näringsämnen och miljögifter från bl.a.
nedfall, jordbruksmark, reningsverk och industriverksamhet. Havsmiljön har
påverkats av belastningen vilket konstaterats genom t.ex miljögifter i sediment och
syrefria bottnar. Man kan också konstatera att havets ekosystem är kraftigt påverkat
av utfiskning. Belastningen har minskat under senare år efterhand som farliga ämnen
fasats ut, kommunala och industriella reningsverk förbättrats m.m. Detta gäller även
utsläppen i Askeröfjorden där kväve och fosfor minskat jämfört med för tio år sedan.
INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det
arbete som bedrivs av Bohuskustens vattenvårdsförbund. I slutet av 2006 startades
en undersökning då man fångade in fisktypen tånglake från Göta älvs mynning,
Stenungsund, Brofjorden och Fjällbacka. Fjällbacka är tänkt som ett referensområde.
Resultatet från undersökningen visar att tånglaken är mer påverkad utanför
Stenungsund jämfört med referensområdet. Som ett reslutat av detta har
kemiföretagen i Stenungsund tillsammans med kommunens VA-verk gjort en
fördjupad recipientstudie under 2011-2012 där musslor togs ut från flera stationer.
Musslornas lysosomala stabilitet analyserades som ett samlingsmått på
exponeringen av miljögifter. Vissa resultat finns framme som visar att den lysosomala
stabiliteten är sämre i Stenungsund jämfört med referensplatsen.
Parallellt har undersökningar inom Bohuskustens vattenvårdsförbund fortsatt där
både musslors lysosomala stabilitet har undersökts och även studier av tånglake och
krabbtaska. En station i studien finns i Stenungsund. Dessutom har sedimentprover
analyserats från 12 stationer i Stenungsund. Det är en fortsättning på den studie som
gjordes 2006 som visade att tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly fortsätter
att sjunka i sediment och biota. Halten av flamskyddsmedel sjunker i blåmusssla men
hade ökat i tånglake, samt att halten hexaklorbensen forsätter att sjunka i sediment.
Resultaten är inte redovisade ännu.
Figur 2.6: INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det arbete som
bedrivs av Bohuskustens vattenvårdsförbund
13
2.4
Punktkällor till luft
Figur 2.7: Punktutsläpp till luft vid normal drift
I figuren ovan finns de punktkällor markerade som bidrar till utsläpp till luft vid normal
drift.
”Saltsyratillverkning”
På klorfabriken frigörs acetylen vid uppkoncentreringen av saltsyra till säljbar produkt
och blir ett utsläpp till luft. Flödet är ej klorerat.
EDC-utlastning
Vid lastning av EDC (7 båtar under 2011) renas gaserna via kolfilter.
Ångpannor
I ångpannorna förbränns främst vätgas och bränngas samt en mindre mängd
eldningsolja.
Krackugn
I krackugnen förbränns metangas.
Förbränningsugn
I förbränningsugnen förbränns restgaser och flytande biprodukter med bränngas som
stödbränsle. Rökgaserna renas i flera steg för att avlägsna klorväte, klor och dioxiner.
PVC torkluft
Oreagerad VCM efter avslutad polymerisation i reaktorerna omhändertas i tre steg.
En del avblåses direkt i reaktorn. Nästa steg är att blåsa av VCM i en tank
(tömningsbehållare). Det sista steget är en kontinuerlig process där PVC-
14
slurry/emulsion passerar en strippingkolonn där avdrivning sker med hjälp av ånga
och undertryck. Avdriven VCM från de tre stegen återvinns i den sk. VCMåtervinningen och används på nytt för polymerisation.
VCM-halten i slurryn (S-PVC) är normalt mycket låg efter strippingkolonnen. Efter
strippingen torkas slurryn i tre steg. I det första steget centrifugeras fritt vatten bort
och går till reningsverket. I de två efterföljande stegen torkas PVC:n med varm luft.
Eftersom VCM-halten är så låg är bidraget från S-PVC vad gäller VCM-utsläpp runt
0,001 kg/ton producerad PVC.
Även P-PVC går igenom en strippingkolonn och har en efterföljande torkning. Men
beroende på flera orsaker, t ex att PVC-emulsionen måste hanteras varsamt och att
partiklarna är porösare, innehåller partiklarna högre mängd VCM jämfört med S-PVC,
vilket avspeglar sig i torkluftens innehåll av VCM. Men nivån på utsläppen är dock
låga jämfört med andra PVC-fabriker.
Vid stopp på förbränningsugnen
När förbränningsugnen är i drift finns det inga punktutsläpp av VOC från VCMfabriken. Vid stopp på förbränningsugnen leds vissa gasströmmar till en lutskrubber
där klorväte och restklor tvättas ur och resten går till atmosfär. Även tanklagergaser
som normalt går till förbränningsugnen går då till atmosfär. Inertgaser från PVCfabrikens VCM-återvinning som till största delen är renad från VCM kan buffras vid
kortare stopp på förbränningsugnen alternativt renas i kolfilter.
2.5
Källor för olika ämnen till luft
Ammoniak PVC-fabriken. Används för pH-reglering och vid pastatillverkning. Drivs
av till luft vid torkning av PVC.
VCM:
Huvudsakligen från torkning av främst pasta-PVC. Vid stopp av
förbränningsugnen: restgaser från VCM
EDC
Huvudsakligen från restgasströmmar från VCM och EDC-tanklagret när
förbränningsugnen inte är i drift.
Eten
Utsläpp av eten sker främst vid start av oxikloreringen
Acetylen
Finns i det klorväte som används för att producera säljbar saltsyra och
avgår till luft. Kommer att ledas till förbränningen från och med 2014.
Alkoholer/
Aceton
Släpps ut via PVC:s skorsten vid torkning av pasta-PVC
Etylklorid
Finns i VCM-fabrikens restgasströmmar som destrueras i
förbränningsugnen
2.6
Omgivningskontroll luft
Kemiföretagen gör regelbundet olika mätningar av t ex luft. Under perioden
september 2006 till september 2007 genomförde IVL mätningar av kolväten i
Stenungsund. De flyktiga organiska ämnen (VOC) som ingick i mätningarna är eten,
propan, propen,1,3-butadien, bensen, VCM och EDC. För att resultaten skall bli
jämförbara användes samma mätplatser som vid mätningarna 2001-2002. Dessa är
Ödsmål, Stenungsön och Västergårdsvägen.
15
De ämnen som släpps ut till luft från bolagets verksamhet är i första hand VCM, EDC,
eten, koldioxid och NOx. Under 2006 lät bolaget IVL genomföra en
spridningsberäkning för dessa ämnen samt SO2 och etylklorid från bolagets område.
Beräkningarna visade att halttillskotten som årsmedelvärde för samtliga ämnen i
studien är låga utanför bolagets område. De understiger med god marginal de
lågriskvärden som kan sägas definiera en försumbar risk. Lågrisknivån för VCM är 1
ppb och för EDC 10 ppb.
Mätvärdena visar att bland annat att EDC-halterna har minskat något vid alla tre
mätplatserna. VCM-värdena är oförändrade.
Under 2006 gjorde Arbets- och miljömedicin i Göteborg en studie av cancerincidens i
Stenungsunds kommun. Studien är en uppföljning av tidigare undersökningar (senast
genomförd år 2000). Resultatet visar på att det inte är någon förhöjd cancerrisk i
Stenungsund jämfört med andra orter i Västra Götalands län.
Det pågår ett samarbete mellan kommun, länsstyrelse och olika verksamhetsutövare
för att följa upp omgivningsstörningar kopplat till de olika verksamheterna i
Stenungsund.Målsättningen med arbetet är att vara medveten om vad närboende
störs av, säkerställa att kommunikationen fungerar vid störningstillfällena samt att
delge det förebyggande arbete som genomförs för att reducera antalet
störningstillfällen. Under 2012 har bullerstörningar varit i fokus bland annat genom en
bullerutredning på Stora Askerön.
2.7
Undersökning av föroreningssituationen i mark
Under året startade en större undersökning av föroreningssituationen inom
anläggningen och dess eventuella följder. Undersökningen motsvarar kraven både i
avvecklingsplanen enligt dom och krav på undersökning enligt MIFO fas 2 (Metod för
Inventering av Förorenade Områden) och IED (The Industrial Emissions Directive).
Resultaten redovisas regelbundet för myndigheterna och ska leda till en mijö-och
hälsoriskbedömning.
Själva provtagningen har planerats utifrån all den information om geologi,
hydrogeologi och ledningsnät som redan finns samt från den historiska inventeringen
(2011) av var olika ämnen har hanterats och vilka ämnen som kan förekomma.
Provtagningsprogrammet har sedan kompletterats med kontrollprover I ytterligare
punkter och med så kallade bredspektraanalyser för att kvalitetssäkra den historiska
inventeringen.
Figur 2.8: Borrigg som borrar en av provtagningsbrunnarna
16
I detta undersökningssteg ligger fokus på vad som kan lämna området diffust med
grundvatten och/eller ytavloppsvatten och belasta havet, direkt eller genom Stenunge
å. I nästa undersökningssteg kontrolleras föroreningsförekomsten inom förmodade
källområden.
3
Miljöstyrning
INEOS ChlorVinyls i Stenungsund är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001:2000 sedan
1993. Sedan 1999 är bolaget också miljöcertifierat enligt ISO 14001.
Miljöledningssystemet är integrerat med kvalitetsledningssystemet. 2006 infördes
också ett energiledningssystem och bolaget är certifierat enligt ISO 50001:2011.
Samtliga ledningssystem genomgår årliga revisioner.
Bolaget är även anslutet till Ansvar & Omsorg som är kemiindustrins
internationella åtaganden för ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa
och miljö. Det innebär också att bolaget öppet skall informera om sin
verksamhet och de resultat som uppnås.
Ansvaret för hälsa, miljö och säkerhet (HMS) är ett linjeansvar. Ett viktigt verktyg för
detta arbete är den HMS-plan, som utformas årligen med en HMS-strategi som
grund. Planen innehåller bolagets övergripande HMS-arbete med tillhörande mål för
de betydande miljöaspekterna. Detaljmål och tillhörande handlingsplaner framgår av
respektive berörd avdelnings HMS-plan.
4
Gällande regler, tillstånd och villkor
4.1
Tillstånd och villkor
Bolaget har tillstånd enligt miljöbalken. Miljödomstolen i Vänersborg har utformat
villkor för verksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland är tillsynsmyndighet.
Aktuella tillstånd för verksamheten under 2012:
ƒ Miljödomstolens deldom M3129-06
ƒ Miljödomstolens deldom angående prövotidsärendena VOC och stoft.
Överklagad av bolaget, se nedan.
ƒ Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen 2004:1199 om utsläpp av
koldioxid, daterat 2007-12-20, dnr 567-107974-2007
Beslut och domar reglerar produktionsmängder, utsläpp till luft och vatten och innehåller uppgifter om vilka åtgärder som skall vidtas samt vilka försiktighetsåtgärder
som skall iakttas. I bilaga 1 finns gällande villkor tillsammans med beskrivning om hur
respektive villkor uppfyllts.
I mars 2009 tog bolaget gällande tillstånd i drift med tillhörande villkor. Tillståndet
gäller för hela verksamheten i Stenungsund och omfattar såväl ökade
produktionsvolymer som ny teknik för klorproduktion. I november 2010 inleddes en
samrådsprocess inför bolagets ansökan om tillstånd att bygga och driva en större
klorfabrik än vad tillståndet från 2009 medger. En ändringsansökan lämnades in i
mars 2011. I maj 2012 genomfördes en huvudförhandling och dom meddelades
2012-07-04. Detta ändringstillstånd har inte tagits i anspråk.
I augusti meddelades en dom för de två prövotidsutredningar som lämnats in rörande
VOC och stoft. Bolaget överklagade villkoret för VCM (30 ton), med motiveringen att
17
VCM redan regleras genom tillåten mängd VOC, tillåten mängd klorerad VOC och
genom villkor för utsläppt mängd per ton suspensions-PVC respektive pasta-PVC,
samt att 30 ton VCM kan bli svårt att uppfylla vid en förändrad produktionsmix med
större andel pasta-PVC.
Bolagets ångpannor samt bränngaseldade torkar för PVC omfattas av lagen om
handel med utsläppsrätter SFS 2004:1199. Bolaget har av Naturvårdsverket tilldelats
ett årligt utsläpp av CO2 om 33 216 ton under perioden 2008-2012. Under 2012 har
bolaget ansökt om och fått tillstånd för 2013-2020.
Utsläppsrapport 2012 för CO2 har tillsänts Naturvårdsverket och DNV har anlitats
som ackrediterat kontrollorgan. Platsbesök och utsläppsrapport har sänts till
myndigheterna.
Bolaget följer det kontrollprogram som har lämnats till tillsynsmyndigheten och som
reviderades under 2012.
4.1.1
Uppfyllelse av gällande villkor
Bolaget anser att samtliga riktvärden och gränsvärden har innehållits under 2012.
4.2
Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken
4.2.1
Kunskapskravet
Bolaget har ett omfattande utbildningsprogram inom hälsa, miljö och säkerhet inte
minst påkallat av bolagets övergripande HMS-policy samt miljö- och
energiedningssystemet.
Bolaget bedriver säkerhets-, hälso- och miljöskyddsarbete för att minimera påverkan
på miljön och förebygga risken för anställda och kringboende. I bolagets HMS-policy
sägs bl.a. att säkerhet har högsta prioritet och att säkerhet skall beaktas i alla
situationer.
4.2.2
Bästa möjliga teknik (BAT)
BAT för VCM-produktion finns beskrivet i kapitel 12 i “Reference Document on BAT in
the large volume organic chemical industries” (February 2003). BAT för PVCproduktion finns beskrivet i kapitel 13.4 i ” Reference Document on Best Available
Technology in the Production of Polymers (August 2007).
Den europeiska branschorganisationen för VCM- och PVC-tillverkare (ECVM) har
arbetat fram gränsvärden för utsläpp till luft och vatten. Bolaget har frivilligt åtagit sig
att uppfylla ECVM-chartern för VCM- och PVC-produktion. Bolaget redovisar
regelbundet till branschorganisationen ECVM hur verksamheten uppfyller BAT.
Redovisningarna revideras av DNV.
BAT för klortillverkning med amalgammetoden uppfylls med god marginal. INEOS
ChlorVinyls i Stenungsund klorproduktion anses i den bemärkelsen vara en
mönsteranläggning för övriga Europa. BAT i ett vidare perspektiv för klortillverkning
är membranmetoden som är en helt kvicksilverfri teknik som planeras att införas.
4.2.3
Lokaliseringsprincipen
INEOS:s anläggning är belägen vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av
Stenungsunds storindustriområde, och ingår i den kemiska industrin i Stenungsund,
18
som tillkom i slutet av 60-talet. Området är anpassat för den aktuella verksamheten
och är klassat som riksintresse för petrokemisk industri och planlagt för industriella
ändamål) samt har utbyggd infrastruktur och etablerade skyddszoner.
4.2.4
Hushållning med råvaror och energi
För att hushålla med naturresurser infördes ett energiledningssystem år 2006.
Energiledningssystemet baseras på ISO 50001:2011 och ett program för
energieffektivisering (PFE) enligt lag 2004:1196. Praktiskt sett medför det att
energimål och handlingsplaner för energiledningssystemet årligen uppdateras i
samband med uppdatering av miljöledningssystemet. För konstruktionsavdelningen
innebär det vid projektering och modifiering att energianvändningen skall värderas
innan utrustning köps hem. Exakta rutiner för detta finns i konstruktionshandboken.
Energianvändning skall vara med i alla steg i ett projekt från idéstudie till idrifttagning.
Inköp har rutiner som säkerställer att energieffektiviteten beaktas vid inköp av
utrustning. Bolaget har åtagit sig att genomföra fyra elprojekt under åren 2011-2013.
INEOS ChlorVinyls medverkar i olika satsningar inom branschen. I det tioåriga
förbättringsarbetet inom programmet Vinyl 2010 överskreds de högt satta målen.
Arbetet fortsätter nu i en ny satsning under en tioårsperiod, se gärna
www.vinylplus.eu.
Kemiföretagen i Stenungsund presenterade under 2010 sin gemensamma vision
”Hållbar Kemi 2030 – Stenungsund”. Projektets vision lyder:
”2030 är Stenungsund navet för tillverkning av hållbara
produkter inom kemiindustrin. Vår verksamhet är baserad på
förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart
samhälle.”
Flera projekt pågår inom ramen för projektet. Bland annat har Vinnova fattat beslut
om att delfinansiera projektet Skogskemi med 10 miljoner kronor. Projektet är
tvåårigt och omfattar studier och utveckling av tre gröna baskemikalier.
Skogskemi är ett samprojekt mellan skogsindustriföretag, kemiföretagen i
Stenungsund och flera universitet. Mer information om visionsprojektet finns på
www.kemiforetagenistenungsund.se
4.2.5
Produktvalsprincipen
Bolaget har rutiner för att riskbedöma de kemikalier som bolaget använder
och följer årligen upp möjligheten att byta ut miljö- och hälsopåverkande kemikalier.
Under året har en förbättring införts angående uppföljning av de riskbegränsande
åtgärder för de kemikalier som finns på PRIO-listan, vattendirektivets prioriterade
ämnen och Reach XIV (www.kemi.se). Även en rutin för återkommande
riskbedömning av har förtydligats.
Vid införande av ny kemikalie utförs riskbedömningen av en grupp som representerar
kompetenser inom miljö, säkerhet och arbetsmiljö. I rutinen ingår att om en ny
kemikalie ska införas i ordinarie produktion ska tillsynsmyndigheten informeras.
Under året har rutinen för införande av ny kemikalie införts som en moment i den
nyss omgjorda rutinen för ”Management of change”. Kemikaliegranskning sker också
vid införande av laboratorie- eller verkstadskemikalier.
Substitution till mindre miljö- eller hälsofarliga kemikalier sker löpande inom ramen för
vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
19
I slutet av 2010 lämnade bolaget in en plan till tillsynsmyndigheten som beskriver
arbetet kring kemikalieval. Planen motsvarar kravet i 2009 års dom punkt 24-25.
4.2.6
Ansvar för att avhjälpa skada
Verksamheten omfattas av Sevesodirektivet (Seveso II: Lagstiftning om åtgärder för
att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor). Bolaget tillämpar
skyddsbarriärer. Principen är att säkerhetsbarriärer för en verksamhet skall omfatta
både skadeförebyggande och skadebegränsande barriärer. Det första omfattar t.ex.
”tekniskt sund teknik”, styrsystem, gasdetektorer, avstängningsventiler och
övervakning. Exempel på skadebegränsande barriärer är invallningar samt interna
och externa nödlägesinsatser.
Vid huvudporten till bolagets anläggning finns en skyddsstation som är bemannad
dagtid samt en ledningscentral som bemannas vid nödläge. På skyddsstationen finns
utrustning för bekämpning av brand och läckage samt gasskyddsbuss och en
pulversläckningsbil. Brandvattensystem med brandposter, vattenkanoner, sprinkler
och skumsystem finns inom området.
Internt nödlägeslarm ges från tyfoner och lampor vid nödläge och personalen skall då
handla enligt den interna nödlägesplanen. Bedöms ett nödläge kunna skada
människor, egendom eller miljö utanför staketet startar Räddningstjänsten Viktigt
Meddelande till Allmänheten (VMA).
Bolaget har tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund ett
samverkansavtal med Räddningstjänsten. Detta innebär bland annat att industrin
tillhandahåller drygt 30 stycken brandmän som rycker ut vid olyckor som sker på
någon av industrierna. Sex av dessa brandmän arbetar på bolaget.
Varje år övas den interna nödlägesplanen tillsammans med kommunens
räddningstjänst, polis och ambulans samt företagshälsovården. Årets övning
genomfördes i december med bra resultat.
Fig 4.1: Årlig övning av nödlägesplanen
Bolaget bedriver ett omfattande arbete med säkerhets-, hälso- och miljöfrågor för att
kontrollera de risker som är förbundna med verksamheten. En uppdaterad
säkerhetsrapport lämnades in i april 2012.
Bolaget har en gemensam policy för process- och personsäkerhet, hälsa och
miljö/energi:
20
”I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige AB,
förutom att följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra ständiga
förbättringar. På så sätt skall vi uppnå en hög säkerhet, en god arbetsmiljö, god
hälsa, effektiv energianvändning och minimerad miljöpåverkan.”
I HMS-policyn finns också beskrivet hur genomförandet av ovanstående ska ske.
Hela INEOS-koncernen har under året reviderats för de tio HMS-principer som ska
gälla för processäkerhet. Bolaget reviderades med gott resultat efter följande
principer:
ƒ
Grunden för processäkerhet är utrustningens tekniska tillförlitlighet och undvikande
av utsläpp.
ƒ
Produktionschef är ansvarig för processutrustningens tekniska tillstånd
ƒ
Underhållschef är ansvarig för underhåll av processutrustning och säkerhetssystem
ƒ
Ansvaret för att definiera och upprätthålla rätt intervall för driftparametrar måste vara
tydligt i organisationen
ƒ
Driftinstruktioner och definierade intervall för driftparametrar skall följas. Avvikelser
måste rapporteras och utredas
ƒ
Alla ändringar måste riskvärderas och följa anvisningen för modifiering
ƒ
Risker i processen måste identifieras, värderas, revideras och åtgärdas systematiskt
ƒ
All utrustning måste genomgå periodiskt återkommande inspektioner för att
säkerställa processens tillförlitlighet och säkerhetssystemens pålitlighet
ƒ
Säker drift eller nedkörning av processen skall alltid prioriteras före fortsatt
produktion
ƒ
Vid tveksamhet skall processen alltid köras till säkert läge
ƒ
Vi skall ha en nödlägesplan som baseras på identifierade risker och som övas
regelbundet
Under 2013 kommer revisionen avse de tio HMS-principerna för beteendebaserad
säkerhet:
ƒ
Vi tror att alla olyckor och personskador kan förhindras
ƒ
Varje medarbetares främsta ansvar är att arbeta på ett säkert sätt
ƒ
Alla har skyldighet att stoppa ett pågående arbete om de känner att situationen är
osäker
ƒ
Förväntningarna och kraven på säkert beteende är desamma för alla på anläggningen
ƒ
Alla måste känna till och efterleva regler och rutiner
ƒ
Vi skall hjälpa varandra att undvika farliga handlingar och farliga förhållanden
ƒ
Alla personskador och incidenter måste rapporteras och utredas
ƒ
Riskvärdering skall utföras före, under och efter utfört arbete
ƒ
Alla i ledande ställning har ett särskilt ansvar för att befrämja och upprätthålla dessa
principer
ƒ
Vi skall bara utföra sådana arbetsuppgifter som vi har kompetens för
21
5
Miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder
INEOS ChlorVinyls i Stenungsund har under 2012 vidtagit åtgärder med syfte att
begränsa utsläppen till mark, vatten och luft.
5.1
Klor
Under hösten uppstod problem med lutfilter som påverkade kvicksilverhalten i
natronlut som färdig produkt. Båda lutfiltrena är nu bytts ut, vilket säkrar en stabil drift
framåt.
5.2
VCM/DS
Utsläpp av överskottssyra (saltsyra) till recipient har minskats genom förbättrad
förbränning av flytande biprodukter och genom högre koncentration på syran.
Genom bytet av kylaggregat i kontrollrummet beräknas en energibesparing på cirka
120 MWh/år.
5.3
PVC
Två projekt har genomförts som sparar energi. Genom ökat undertryck och minskad
matningstemperatur till strippingkolonnen PM9 sparas energi motsvarande 400 kWh/
år. Genom att stänga av all eltracing på PM7 flashtork och cykloner minskar
elförbrukningen 2000 kWh/dygn utan att vi ser någon påverkan på kvaliteten.
Mängden vatten som används för renspolning mellan polymerisationerna har
minskats på PM7 från 3200 till 2000 liter/batch. Detta innebär en minskning med ca
8500 m3/år.
Fig 5.1: Energieffektivsering har genomförts för PM7 och PM9:s strippingkolonner
22
5.4
Övriga områden
Ny doseringsutrustning för hypoklorit till saltvattenvärmeväxlarna har installerats
under året. Målet är att via pulsdosering kunna minska mängden hypoklorit. Projektet
utgör en prövotidsutredning.
5.5
Riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och
högriskområdet
Enligt villkor 28 i bolagets tillstånd ska bolaget upprätta och till tillsynsmyndigheten
inge en tidsatt plan för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellanriskoch högriskområdet i riskmatriser från genomförda riskanalyser. Planen finns i sin
helhet som bilaga 6. Följande projekt/utredningar har genomförts under 2012:
Flera lyckade försök har gjorts under hösten 2012 med att använda samma
initiatorsystem för PM82 som används för PM8, vilket är ett säkrare initiatorsystem
med betydligt mindre risk för en okontrollerad reaktion.Detta intitiatorsystem består av
färre komponenter än det som används för PM82 idag och kommer som färdig
lösning. Polymerisationerna har gått mycket bra, men en av produktegenskaperna
har påverkats. Utredning om eventuella lösningar på det problemet pågår.
Det system som finns för att vid behov kunna stoppa reaktionen (killersystemet) för
PM82 (autoklav 31) har förstärkts genom att mängden killerlösning som kan satsas
har dubblerats för att säkerställa att det finns tillräckligt med killer.
Ett nytt automatiskt killersystem har installerats på PM9 så att killer satsas både i
botten och i toppen på autoklaven. Tidigare satsades killer manuellt och endast via
grenröret i toppen av autoklaven. Killersystemet ligger i ett nytt SIL-klassat
säkerhetssystem.
En utredning har genomförts kring vilken typ av gasdetektorer (LEL) om är lämpliga
beroende på vilket ämne de ska detektera i VCM-fabrikens processarea och PVCfabrikens VCM-återvinningsarea, samt antal och lämplig placering. Målsättningen är
installation under 2013.
En förstudie startades för att utvärdera möjligheten till leverans av gasformig klor till
VCM-fabriken istället för konsdenserad klor. Det ser ut att vara tekniskt möjligt.
Kostnadsberäkning kvarstår innan beslut kan tas om fortskridande.
Även en förstudie startades för installation av HCl-varnare i rökgaserna från krackugn
för att kunna detektera ett läckage i krackugn i ett tidigt skede. Målsättningen är
installation under 2014.
I samband med förstudien för utbyte av PM8's autoklaver har en detaljerad analys
utförts kring åtgärder för att minska sannolikheten för en skenande reaktion. Ett nytt
SIL-klassat säkerhetssystem och ombyggnad av initiatorsatsningssystemet är
inkluderat projektets kalkyl som blev klar under året. 2014-2015 är målsättning för
genomförande.
23
6
Produktion och förbrukning av råvaror, energi och kemikalier
6.1
Produktion
Under 2012 tillverkades följande produkter (se tabell 6.1) vid bolaget. För de
produkter vars tillverkningskapacitet regleras i tillstånd anges även tillståndsgiven
produktion samt motsvarande tillverkning år 2011.
Tabell 6.1: Produkter tillverkade vid INEOS ChlorVinyls i Stenungsund
Produkt
Typ av produkt
Klor
Natriumhydroxid (100%)
Vätgas (såld)
Saltsyra (34%)
Natriumhypoklorit
1,2-Dikloretan (EDC)
1,2-Dikloretan (EDC)
Vinylklorid (VCM)
Etylklorid
Suspensions-PVC
Pasta-PVC
mellanprodukt
för avsalu
för avsalu
för avsalu
mellanprodukt
bruttotillverkning
för avsalu
mellanprodukt
för avsalu
för avsalu
för avsalu
Produktion
2012
[ton]
104 874
118 202
207
24 112
713
134 644
29 498
130 486
286
134 835
78 074
Produktion
2011
[ton]
108 027
121 698
114
25 662
994
138 675
15 427
150 561
185
131 876
74 611
Tillståndsgiven
produktion
[ton]
135 000
150 000
50 000
190 000
180 000
260 000
Produktionen har under 2012 i stort sett följt produktionsplanen, men vid vissa
tillfällen under året har driften varit reducerad pga av lägre efterfrågan. Under
september genomfördes ett planerat underhållsstopp på Klor och VCM.
Efterfrågan av S-PVC i Europa var god i första kvartalet, därefter avtog marknaden
kraftigt. Detta har lett till export av stora delar av produktionen utanför Europa. Priset
på S-PVC har ökat något under året, men det är mycket pressade marginaler.
Marknaden för P-PVC har varit bra under 2012 och vi slog nytt försäljningsrekord,
men i slutet av året påverkades även marknaden för pasta.
6.2
Energiförbrukning
Energi i form av elkraft är en viktig råvara för kloralkalifabriken. Förbrukning av
elenergi för hela bolaget uppgick under 2012 till 479 GWh, varav kloralkalifabrikens
elektrolys svarade för 350 GWh. Detta motsvarar 73% av bolagets totala elkraftförbrukning. Energiförbrukning i samband med förbränning framgår av tabell 6.2.
Tabell 6.2: Energiförbrukning i samband med förbränning
Anläggning
Energikälla
Ångcentralen
olja
bränngas
vätgas
totalt
VCM-prod:
Krackugn
VCM-prod:
Förbränningsugn
metan
bränngas
metan
flytande
klorerade
biprodukter
totalt
förbränningsugnen*
PVC-fabrik
bränngas
*exklusive processrestgaser.
Energiförbrukning
2012
[GJ]
39 423
266 515
316 828
622 766
Energiförbrukning
2011
[GJ]
27 309
240 846
336 918
605 073
364 600
104 827
14 322
47 508
426 913
70 089
34 574
50 534
166 657
146 306
387 637
365 899
24
Då mindre mängd VCM har producerats 2012 jämfört med 2011 har mindre mängd
metan förbrukats i krackugnen, medan PVC-produktionen har varit högre vilket kräver
mer bränngas till torkningen.
6.3
Förbränning av restprodukter
Tillståndet medger en förbränning av biprodukter med en takt av 720 kg/h.
Förbränningstakten följs kontinuerligt räknat som kilo per minut. Förbränningen har i
snitt under året motsvarat 68% av tillåten tillförd mängd (720 kg/h), med två tillfällen
då den tillförda mängden varit på maximal nivå (12 kg/min). Villkoret har därmed
innehållits.
En förbränningstakt på 720 kg/h under 2012 justerad för ugnens tillgänglighet
(97,19%) ger en tillåten mängd förbrända klorerade biprodukter motsvarande 6 129
ton. Under 2012 har 4 208 ton flytande klorerade biprodukter förbränts, motsvarande
siffra för år 2011 var 4 476 ton.
6.4
Råvaru- och kemikalieförbrukning
De viktigaste råvarorna för produktionen vid INEOS ChlorVinyls i Stenungsund är
koksalt, eten, klorgas och vinylklorid. Vatten, syre och kväve förbrukas också i stor
mängd och i mindre mängder en rad kemikalier. Förbrukningen av de mest väsentliga
råvarorna i kton under år 2011-2012 framgår av tabell 6.3.
Tabell 6.3: Råvaru- och kemikalieförbrukning
Ämne
Koksalt
Eten
Klor
Vinylklorid
Mängd 2012
[ton]
179 646
69 409
104 874
211 230
Mängd 2011
[ton]
186 199
74 866
108 027
205 803
Förbrukningen av vatten, som tas från Hällungen, uppgick till drygt 1,4 miljoner m3 år
2012, vilket motsvarar en marginell ökning mot 2011 pga högre PVC-produktion.
Övrig förbrukning av råvaror framgår av bilaga 3.
25
7
Utsläpp till luft och vatten
7.1
Utsläpp till luft
Av siffrorna för 2012 framgår att tillståndsgivna utsläppsmängder har innehållits med
marginal
7.1.1
Punktutsläpp av kvicksilver, ammoniak och VOC
Nedan redovisas utsläppen kvicksilver från kloralkalifabriken, ammoniak från PVCfabriken samt VOC från VCM- och PVC-fabriken. Observera att punktutsläpp även
inkluderar utsläpp från hamn, EDC-lager och reningsverk. Av siffrorna för 2012
framgår att tillståndsgivna utsläppsmängder har innehållits med marginal.
Tabell 7.1: Utsläpp till luft exklusive diffusa utsläpp.
Ämne
Källa
Kvicksilver
Ammoniak
Vätgas
VOC
VCM
Klorfabriken
PVC-fabriken
Klorfabriken
-
Eten
-
Etan
EDC
Etylklorid
Dikloreten
Alkoholer
Aceton
Acetylen
VOC-totalt
VCM-fabriken
PVC-fabriken
VCM-fabriken
PVC-fabriken
VCM-fabriken
PVC-fabriken
VCM-fabriken
VCM-fabriken
VCM-fabriken
PVC-fabriken
PVC-fabriken
Klorfabriken
Mängd 2012
[kg]
16,7
4 900
16 700
Mängd 2011
[kg]
14,2
6 020
30 800
1 620
15 188
8 720
907
94
194
4 915
1 286
417
3 020
350
6 900
41 991
1 394
14 446
6 629
433
138
168
3 410
1 365
246
7 100
350
7 000
42 679
Villkor
30 kg/år
15 ton/år
60 ton/år
100 ton/år
I bilaga 10 finns en metodförteckning över de metoder som Bolagets laboratorium är
ackrediterade för enligt kraven i ISO 17025.
Bidragen från hamn, lager och reningsverk ingår i ovanstående siffror för VCMfabriken:
Hamn:
Utsläppt mängd EDC till luft från båttankar vid lastning har uppmätts
till 0,6 kg
Tanklager:
2 128 kg EDC (högre pga stort underhållsstopp)
Reningsverk:
559 kg VCM. Mängden uppskattas till 35 kg.
År 2011 var kvicksilverutsläppet till luft det lägsta som uppmätts genom tiderna räknat
som totalmängd och det näst bästa räknat per ton producerad mängd klor. Årets
resultat var fortsatt mycket bra fram tills dess att problem uppstod med lutfiltrena efter
höststoppet.
De sammanlagda utsläppen (VOCtot), från Produktion VCM uppgick under 2012 till
17,0 ton. Motsvarande siffra för 2011 13,2 ton vilket var det lägsta utsläppet sett på
en femårsperiod. Att det blev en högre mängd VOC under 2012 beror på fler
oönskade stopp framför allt under hösten och ett större planerat underhållsstopp.
26
Emissioner till luft från VCM-fabriken härrör till största del från uppstarter av
oxikloreringsanläggningen och avbrott i förbränningsugnens drift.
Det största punktutsläppet av VCM härrör från torkluften från pasta-PVC. Varje år
följs parametern antal ton VCM per ton producerad mängd pasta-PVC med ett
förbättringsmål. Det bidrar till att det finns ett stort fokus på att t ex strippingen körs
optimalt. För 2012 var målet 200 g VCM/ton pasta-PVC och utfallet blev 193 g/ton,
vilket är bra.
Utsläppt mängd VCM i PVC-produktionen beräknas som månadsmedelvärde av
VCM-utsläpp per tillverkat ton PVC vilket utgör ett riktvärde i villkoren:
•
•
0,01 kg VCM/ton S-PVC
0,5 kg VCM/ton P-PVC och 0,3 kg VCM/ton P-PVC fr.o.m. 2012-08-24.,
Utsläppen från anläggningen beräknat på detta sätt för 2012 var 0,0009 kg VCM/ton
S-PVC och 0,19 kg VCM/ton P-PVC, d.v.s. avsevärt lägre än gällande riktvärde.
Utsläppet för P-PVC är lågt i en internationell jämförelse.
7.1.2
Utsläpp av köldmedia
På bolaget finns ett stort antal kylanläggningar som innehåller olika typer av
köldmedia. En speciell köldmediarapport har tillsänts länsstyrelsen.
Den totalt installerade köldmediamängden är 7,5 kg HCFC och 4 261 kg HFC samt
cirka 2 ton propen. 19 kg HFC och 3,7 ton propen behövde återfyllas totalt under året
och motsvarande mängd bör betraktas som utsläppt mängd till luft.
7.1.3
Diffusa utsläpp från VCM- och PVC-produktionen
Även under 2012 har storleken på diffusa utsläpp mätts med spårgasmetoden där
SF6 används som spårgas, se bilaga 3. Osäkerheterna är många vid kvantifiering av
diffusa utsläpp och därmed är resultatet behäftat med en relativt hög onoggrannhet.
Fördelar med spårgasmetoden jämfört med andra metoder är att spårgasmetoden
används av flera andra petrokemiska industrier, samt att spårgasen används som
intern standard och därigenom ger en säkerhet vid själva kvantifieringen av utsläppet.
Under året har sex stycken mätningar utförts. Tre av mätningarna har högre EDC-halt
än vad som brukar vara normalt. Vi har valt att ta bort det högsta värdet då orsaken
var tydlig och den klassas som en incident. Det värdet är därför inte medräknat. Men
vi har valt att ta med de andra två relativt höga värdena i årssummeringen då det är
driftsstörningar som kan ske, även om de får stor inverkan på årsresulatet.
27
Tabell 7.2: Resultat från mätning av diffusa utsläpp med spårgasmetoden.
Ämne
2012
[ton/år]
24
24
3
7
58
VCM
EDC
Etylklorid
Kloroform
Totalt
2011
[ton/år]
29
4
3
2
38
Mätningarna av de diffusa utsläppen från 2006-2010 har visat på ett medelvärde på
53 ton.
7.1.4
Läcksökning
Läcksökning har utförts vid Klor-, VCM/DS- och PVC-produktionen under 2012.
Resultaten av läcksökningarna redovisas i bilaga 4.
På klorfabriken identifierades tre små läckor som åtgärdades omgående. På VCM/DS
identifierades 19 läckor vid vårens mätningar och 11 läckor under hösten varav två
var läckage av lut. På PVC-fabriken upptäcktes under vårens läcksökning 142
stycken läckor och under hösten 11 stycken. På grund av läget på några läckor var
de svåra att åtgärda under drift. Dessa åtgärdas vid nästa planerade stopp.
7.1.5
Utsläpp till luft från förbränning
Vid förbränning av de olika bränslen som används i ångcentralen, krackugnen, förbränningsugnen och gasbrännarna i PVC-fabriken bildas kväveoxider (beräknade
som NO2), koldioxid samt koloxid i enlighet med redovisade mängder i tabell 7.3
nedan.
Tabell 7.3: Utsläpp till luft från förbränning
Anläggning
Ångpanna 1
Ångpanna 2
Krackugn
Förbränningsugn
PM-7
PM-8
PM-9
Totalt
NO2 2012
[ton]
7,8
14,8
4,9
11,7
2,7
6,6
1,4
50,0
NO2 2011
[ton]
7,7
14,0
4,9
10,1
2,9
10,0
3,1
52,7
Villkor
[ton]
80 ton/år
CO2 2012
[ton]
927
13 122
13 169
11 151
3 463
10 483
1 967
54 282
CO2 2011
[ton]
1 535
14 810
12 371
11 727
2 916
10 034
1 957
55 350
CO 2012
[ton]
0,3
0,7
23,0
60,9
9,4
94,3
CO 2011
[ton]
0,4
0,9
49,1
44,8
30,6
125,8
Utsläppsmängderna ovan vad gäller förbränningsugnen baseras på kontinuerlig
mätning. Det gäller även koldioxidmängderna för PM7-9. Övriga värden härrör från
årlig periodisk mätning av ackrediterat externt företag.
7.1.6
Utsläpp från ångpannor
Då bolagets ångpanna 2 har en effekt på mer än 50 MW faller den under föreskriften
NFS 2002:26. Enligt denna föreskrift ska inget validerat dygnsmedelvärde för NOx
överskrida gränsvärdet på 200 mg/m3. Enligt samma föreskrift ska minst 95% av alla
validerade timmedelvärden under året underskrida gällande gränsvärde på 200
mg/m3. Under 2012 har inget dygnsmedelvärde varit över 200 mg/m3. 100% av alla
timmedelvärden har varit under 200 mg/m3. Därmed har båda villkoren uppfyllts.
28
Mängden utsläppt SO2 från förbränning av olja (EO1) i ångpanna 1 och 2 uppgår till
0,54 ton 2012 vilket ska jämföras med 0,65 ton 2011.
7.1.7
Utsläpp från förbränningsugnen
Tidigare mätningar av dioxiner har gett resultat under den då gällande
detektionsgränsen (<0.05 ng/m3 ). Årets två mätningar hade lägre detektionsgräns
och gav resultatet 0,02 och 0,01 ng/ m3. Omräknat till ett årsutsläpp motsvarar det 1,8
mg.
Enligt miljödomen från 2009 finns det ett antal villkor för utsläpp till luft från
förbränningsugnen. I tabell 7.4 finns en sammanställning av villkoren tillsammans
med villkorsuppfyllelse.
Som framgår av tabellen uppfyller bolaget alla villkor.
Tabell 7.4: Utsläpp rökgaser från förbränningsugn
Ämne
CO
HCl
TOC
NOx
Gränsvärde
Dygnsmedelvärde1)
[mg/Nm3 torr gas vid 11
vol-% O2-halt]
50
10
10
200
1)
2)
Villkorsuppfyllelse
[% av värdena under
gränsvärde]
100
100
100
100
Gränsvärde
2)
Halvtimmesvärde
3
[mg/Nm torr gas vid 11
vol-% O2-halt]
100
60
-
Villkorsuppfyllelse
[% av värdena under
gränsvärde]
99,0
99,0
-
Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av dygnsmedelvärdena under året underskrider värdet
Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av halvtimmesvärdena under året underskrider värdet
7.2
Utsläpp till vatten
Bolagets kontrollprogram beskriver provtagning av de strömmar som når recipient.
De strömmar som ligger till grund för våra villkor provtas dagligen eller regelbundet
varje vecka och redovisas under 7.2.1. Inga gräns- eller riktvärden för utsläpp till
vatten har överskridits. En incident inträffade i oktober som påverkade pH på
tvättvatten från förbränningsugnen. Den utredning som genomförts visar att
tvättvattnet ut från bufferttanken sannolikt underskred pH 7.0.
De strömmar som går ut från anläggningen till recipient provtas en gång per år för
analys av metaller, klorfenoler, klorbensener och dioxiner. Då provtas även
filterhusslam från klorproduktionen och slam från reningsverket. I bilaga 5 redovisas
dessa mängder, vilket ger en bra översikt över vilka strömmar som ger störst bidrag.
Dessa så kallade årsanalyser baseras i de flesta fall på samlingsprov från fyra
dygnsprov eller stickprov som tagits under fyra dagar. Men då de är uttagna under en
kort tid finns det alltid en risk att mängderna som räknas fram utifrån årsflöden inte är
helt representativa för årsutsläppet via det flödet.
Resultatet av analys av klorbensenhalten på reningsverkets slam blev hundra gånger
högre än normalt genom åren och kan inte anses vara korrekt. Provet var ett
stickprov. Tyvärr uppmärksammades detta inte förrän årsresultaten sammanställdes
och det var för sent för ett omprov. Under 2013 kommer minst två prov att tas på
slammet.. Dessutom kommer vi att införa en rutin för att bedöma om årsanalyserna
är rimliga i tid.
29
7.2.1
Utsläpp med industriellt avloppsvatten
Processavloppsvatten från Produktion VCM- och PVC-produktionen renas i ett
reningsverk utformat för biologisk rening med kvävereduktion och avskiljning av fasta
partiklar innan det släpps ut i kylvattenkanalen. Före avledning till reningsverket
behandlas processavloppsvattnet från ovan nämnda fabriker i avdrivningsanläggningar. Utsläpp med industriellt avloppsvatten till Askeröfjorden presenteras
tillsammans med värden för år 2011 och motsvarande villkor i tabell 7.4. Totalt har
797 607 m3 avloppsvatten renats under året.
Tabell 7.5: Utsläpp med industriellt avloppsvatten
Ämne
Källa
Kvicksilver
NPOC
Kväve (Ntot)
Klorfabriken
VCM- och
PVC-fabrik
PVC-fabrik
Fosfor (Ptot)
Reningsverket
PVC
Susp. ämnen (inkl.
PVC)
EDC
VCM
PVC-fabrik
PVC-fabrik
Mängd
2012
[kg]
0,35
4 772
Mängd
2011
[kg]
0,41
7 263
3 833
2 900
74
91
1 018
3 140
1 468
4 179
Villkor
1 kg/år*1)
Riktvärde 12,75 ton*
Gränsvärde 20 ton/år
Riktvärde 6 ton*
Gränsvärde 9 ton/år
Riktvärde resthalt 10 mg/l*
Riktvärde 300 kg/år*
Riktvärde resthalt 0,5 mg/l*
Gränsvärde 6 ton/år
Riktvärde 8 ton*
Gränsvärde 20 ton/år
Riktvärde 0,15 ton*
Riktvärde 0,05 ton*
VCM-fabrik
24
9,5
VCM- och
7,9
8,2
PVC-fabrik
*Riktvärdet gäller som rullande 12-månaders värde
1) Inkluderar industriavloppsvatten från klorfabriken och dagvatten
I bilaga 10 finns en metodförteckning över de metoder som är bolagets laboratorium
är ackrediterade för enligt kraven i ISO 17025.
Reningssteget för kvicksilver i klorfabriken har fungerat bra under året, vilket
avspeglar sig som en av de lägre nivåerna under en tioårsperiod.
Reningsverket har fungerat tillfredsställande, men fungerar bäst när alla
produktionsenheter är i kontinuerlig drift. Främst är det kvävereningen som snabbt
försämras när VCM-produktionen har stopp. Det förklarar en högre nivå 2012 jämfört
med 2011. Mängden NPOC är lägre än snittet de senaste tio åren som ligger på
6 504 kg.
Som tidigare förklarats beror den högre EDC-mängden till recipient via reningsverket
troligen pga EDC-utsläpp i mark i slutet av juli.
Samtliga utsläppsmängderna ligger med marginal under gränsvärdena.
I figur 7.2 framgår nivån på några av utsläppsparametrarna sedan 2008.
30
25
20
2008
2009
15
2010
2011
10
2012
Villkor
5
0
NPOC
Susp.
Tot-N
P
Figur 7.2: Utsläpp med industriellt avloppsvatten av suspenderade ämnen, kväve och fosfor
2008-2012.
Vad gäller årligt utsläpp av metaller via industriellt avloppsvatten hänvisas till bilaga 5
och till emissionsdeklarationen (bilaga 8).
7.2.2
Utsläpp med dagvatten eller via kylvattenkanalen
Dagvatten
Dagvattenflödet (ofta kallat ytvatten) har under året uppgått till 228 060 m3.
Provtagning sker före en utjämningsbassäng varför mängderna till Askeröfjorden kan
vara något lägre än vad som redovisas nedan. Dagvattnet släpps till Askeröfjorden i
kylvattenkanalens utlopp.
Överskottssyra
Till kylvattenkanalen leds även den del av den cirka 18%-ig saltsyra från
förbränningsanläggningen som inte kan användas internt för pH-justering i andra
driftenheter eller för tillverkning av 34%-ig saltsyra. I bilaga 5 redovisas innehållet
metaller, dioxiner, klorbensener och klorfenoler för denna överskottssyra. Mängden
överskottssyra har minskats i år bland annat genom en förbättrad förbränning av
flytande biprodukter och att koncentration av syran från rökgastvätten har ökats.
Jämfört med snittet 2007-2011 motsvarar 2012 års nivå en tredjedel av tidigare nivå.
Klorväte
Vid start av oxikloreringen måste 100%-ig klorvätegas från krackugnen ledas ut till
kylvattenkanalen. Sedan hösten 2007 doseras lut i samband med att klorväte leds ut
för att neutralisera pH i utgående vatten. I tabell 7.6 redovisas mängden klorväte,
mängden klorväte som neutraliserats och mängden som inte neutraliserats.
Neutralisering av HCl
Den natronlut som används vid neutralisering är samma lut som säljs som produkt.
Produkten natronlut analyseras varje dag med avseende på metaller och andra
ämnen såsom kalium och kalcium. Kalium är den högsta föroreningen.
Kvicksilverhalten ligger normalt på 5 µg/l. Under andra halvåret 2012 medförde
problem med lutfiltrena att halten ökade, vilket gav ett årsmedelvärde på 18,9 µg/l.
Klorering saltvärmeväxlare
Som beskrivs i kapitel 2.2.6 doseras hypoklorit för att förhindra att
saltvattenvärmeväxlarna växer igen med musslor. Nu pågår ett prövotidsutredning
med målet att minska doseringen genom att dosera i pulser. Denna hypokloritlösning
31
innehöll under 2012 i genomsnitt 7,0 g/liter natriumklorat. En beräkning av
motsvarande utsläpp finns redovisad i tabell 7.6. Problem med doseringen har
medfört att mängden ännu inte har reducerats nämnvärt.
I bilaga 5 redovisas innehållet av metaller, dioxiner, klorbensener och klorfenoler i
den mängd hypo som doserats till kylvattnet.
Blödström från klorproduktionens saltlösning
En del av saltlösningen (rensol) ”blöds” ut för att inte sulfathalten i den cirkulerande
saltlösningen ska bli för hög. Blödströmmen leds till kylvattenkanalen. Rensolen
analyseras varje vecka. Den innehåller en viss mängd klorat. Under 2012 innehöll
den i snitt 5,9 g/liter vilket innebär ett årsutsläpp på 15,7 ton.
Tabell 7.6: Utsläpp till recipient via industriellt dagvatten/kylvattenkanal
Ämne
Överskott av saltsyra (som 100%-ig
men släpps ut som ca 18%-ig)
Klorväte till kylvattenkanalen 100%
- varav neutraliserad
- varav ej neutraliserad
Na-hypokloritlösning (ca 7%) varav
Natriumklorat
Natriumklorat från blödström
Kvicksilver
Källa
Förbränningsugn
Mängd 2012
102 ton
Mängd 2011
266 ton
277
269
9
715 ton
4,1
15,7
0,034 kg
250 ton
243 ton
7 ton
781 ton
4,2 ton
14,4 ton
0,055 kg
0,005 kg
0,085 kg
2,2
0,003 kg
0,057 kg
2,3 kg
10,1
11,8 kg
1 842
2 131 kg
Krackugn
Krackugn
Krackugn
Saltvärmemeväxlare
Saltlösning Klorprod.
1
Dagvatten (YA)
Natronlut för
neutralisering
Natriumhypoklorit
VCM
Dagvatten (YA)
2
+T605
EDC
Dagvatten (YA)
3
+T605
NPOC
Dagvatten
1) Ingår i våra villkor och är inräknat i tabell 7.5
2,3) T605 är tvättvatten från förbränningsugnen
7.2.3
Utsläpp av klororganiska ämnen
I tabell 7.7 nedan samt i bilaga 5 följer en sammanställning för år 2012 vad gäller
utsläpp av klororganiska ämnen till vatten. Vid ett flertal av provtagningsplatserna
förekommer parametrarna i halter under detektionsgräns. För att ge en så rättvisande
bild som möjligt har utsläppt mängd därför angivits som ett spann där den nedre
gränsen anger mängden under förutsättning att halter under detektionsgräns = 0
medan den övre representerar mängden under förutsättning att halter under
detektionsgräns = detektionsgräns.
Tabell 7.7: Utsläpp av klororganiska ämnen till vatten
Ämne
Dioxiner
(PCDD/PCDF, I-TEQ)
Klorfenoler
Klorbensener
Mängd 2012
Mängd 2011
Mängd 2005-2010
[gram]
0,0079- 0,012
0,018- 0,022
0,006- 0,025
245-863
167-341
247-1538
26-132
71-5500
8-178
Då mängderna ovan baseras på resultat från ett provtagningstillfälle, vilket sedan
multiplicerats med årsflöden, medför det att spridningen år till år är stor. Därför
jämförs årsutsläppet med lägsta och högsta halten för åren 2005-2010. Som tabellen
32
ovan visar så varierar utsläppen år från år. Den sammanlagda mängden klorbensen
är något högre än tidigare år. Det största bidraget kommer från klorproduktionen där
klorbensener bildas när klor är i kontakt med gummi. Det finns ingen teknisk orsak att
bidraget skulle vara större i år.
Bolaget redovisade hösten 2012 resultaten av den extra månatliga uppföljning av
hexaklorbutadien, klorbensener och klorfenoler som pågått sedan i mars 2010 och
som har redovisats i tidigare miljörapporter. Rapporten skickades till Länsstyrelsen
och sammanfattningen lyder:
”Med denna omfattande uppföljning kan det konstateras att de strömmar som går ut
till recipient innehåller så låga halter klorbensener, klorfenoler och hexaklorbutadien
att de är paritet med de riktvärden som finns för skydd av grundvatten. Resultaten
pekar inte på att det under de senaste 2.5 åren skett ett utsläpp från INEOS som
förklarar förhöjda halterna av hexaklorbensen i sediment utanför anläggningen.”
Under året har det kommit fram resultat från den fördjupade recipientundersökningen
av Stenungsundskusten. Tvärtemot tidigare undersökningar, den senaste 2006,
visade musslorna en förhöjd mängd av PCB utanför bolaget där vatten från Stenunge
å, renat avloppsvatten från Borealis Polyeten och INEOS går ut. INEOS undersökte
därför på nytt sitt innehåll av PCB i utgående strömmar. Endast avloppsströmmen
från klorfabriken har en halt strax över detektionsgränsen, men andelen
dioxinliknande PCB:er är låg. PCB-halten har även analyserats på Stenunge å i
samband med kartläggning av föroreningar i mark under året. Bidraget av PCB från
Stenunge å är enligt analyserna större än från klorfabriken.
7.2.4
Analys av grundvatten
Från 2010 följs föroreningar upp varje kvartal från två grundvattenbrunnar belägna
vid PM7 och PM9. Tyvärr togs bara prov ut för kvartal 1 och 2, trots att rutinen skulle
vara säkrad via arbetsorder-systemet. Vid det EDC-läckage som inträffade i slutet av
juli i närheten av grund-vattenbrunnen vid PM7 pumpades för säkerhets skull dess
vatten in till VCM-produktionens rening. Tre prover togs mellan utsläppsdagen och 8
augusti då inget större bidrag kunde noteras från läckaget.
Resultaten av ordinarie provtagning kvartal 1 och 2 finns i bilaga 7 tillsammans med
de prover som analyserades under 2009-2011. Liksom tidigare prover är
föroreningshalterna högre vid PM7 än vid PM9 främst när det gäller för VCM och
EDC. De övriga ämnena som analyseras ligger under de kanadensiska riktvärdena
för vattenlevande organismer för PM9, men i vissa fall över för PM7.
7.2.5
Utsläpp från förbränningsugnen
Avloppsvatten som uppstår i förbränningsugnen släpps ut via kylvattenkanalen. Innan
vattnet släpps ut filtreras det genom ett påsfilter. Nedan följer en sammanställning av
kraven enligt villkoren och bolagets utsläpp i förhållande till dessa.
•
•
•
pH avloppsvatten ska mätas kontinuerligt och ligga mellan 7 och 11:
Bolaget har kontinuerlig mätning. Inget värde har varit under respektive
över de satta gränserna.
Flödesproportionellt 24-timmarsprov av totalt suspenderat material:
Bolaget har flödesproportionell provtagning och analyserar suspenderat
material varje vardag.
Flödesproportionellt 24-timmars prov minst en gång/månad för analys av
Hg, Cd, Tl, As, Pb, Cr, Cu, Ni och Zn:
Bolaget skickar ett flödesproportionellt månadssamlingsprov för analys
till externt laboratorium.
33
Tabell 7.8: Utsläpp till vatten från förbränningsugnen.
Parameter
Halt*
[mg/l]
Susp.material
100% av värdena har varit <45 mg/l
As
0,002
Cd
0,0002
Cr
0,016
Cu
0,006
Hg
0,0006
Ni
0,011
Pb
0,0008
Zn
0,038
F-TEQ**
0,06 ng/l
*Medelvärde av månads- eller dygnsanalyser
* *Extra uppföljning sedan våren 2011
Riktvärde
[mg/l]
<45 mg/l
0,05
0,05
0,5
0,5
0,03
0,5
0,05
0,5
0,3 ng/l
Vid de fall som halten har varit under detektionsgränsen har halten räknats som om
halten var som detektionsgränset. Det ger ett högre värde än verkligheten.
Som framgår av tabellen uppfyller bolaget villkoren.
7.3
Transporter
Transporter av farliga och mycket farliga produkter över 1000 årston förekom under
2012 och redovisas i tabell 7.9 nedan.
Tabell 7.9: Transporter under 2012
Produkt
Natriumhydroxid (50%)
Saltsyra (34%) ut
Saltsyra (35%) in
Svavelsyra (75%) ut
Svavelsyra (98%) in
Vinylklorid (VCM) in
Vinylklorid (VCM) ut
1,2-dikloretan (EDC) ut
1,2-dikloretan (EDC) in
Etylklorid
Eldningsolja 1
Med båt
[ton]
44 551
82 486
25 630
-
Med järnväg
[ton]
92 130
6 141
977
311
-
Med bil
[ton]
100 126
19 005
1 005
1 742
1 700
39
1 170
Ett övergripande mål inom INEOS ChlorVinyls är att använda transportlösningar som
ger minsta möjliga miljöpåverkan, som en konsekvens svarar intermodala transporter
(kombitrafik bil + båt och / eller järnväg) för en stor andel av INEOS ChlorVinyls
totala transporter.Intermodala lösningar ger förhållandevis låg energiförbrukning per
tonkilometer och bidrar dessutom till att minimera trafiken på ett överbelastat vägnät.
Trots ett brett kontaktnät i transportbranschen finner bolaget ibland att goda lösningar
saknas. INEOS ChlorVinyls skapar då lösningar för att minska landtransporterna.
Detta gäller framförallt transporter in i Ryssland, där INEOS chartrar fartyg för
transport av PVC från fabrikerna i Porsgrunn och Stenungsund till Baltikum för vidare
transport till Ryssland och Ukraina med bil och järnväg.
INEOS har nyligen uppmanat alla åkerier att skicka in uppgifter för 2012 om antal
transporter, antal ton transporterade, antal ton kilometer transporterade för oss och
energikonsumtion för att kunna beräkna utsläpp via transporter.
34
Bolaget tillämpar sedan 2006 miljöstyrande hamnavgifter. Hamnavgiften reduceras
om fartygen kan uppvisa certifikat från Sjöfartsverket som visar att fartygen har låga
utsläpp av svaveldioxid eller NOx. Vidare reduceras avgiften för fartyg med dubbelt
skrov och separata ballasttankar. Avgift för avfallshantering ingår i hamnavgiften.
7.4
Landansluten el
Bolaget har tidigare utrett förutsättningarna för att förse fartyg som anlöper bolagets
hamn med landansluten el. Utredningen visar att det finns svårigheter att förse
fartygen med el då olika fartyg kräver olika frekvenser och spänning och i vissa fall
har krav på oavbruten ström för fartygens säkerhetssystem. Ytterligare en
försvårande omständighet är vid lossning av brandfarliga varor då all utrustning ska
vara ex-klassad, vilket medför en relativt hög investeringskosnad.
Men utredningen visade att det är möjligt att installera landel för den saltbåt som är
mest frekvent och utgör minst hälften av salttransporterna. Installationen kommer att
ske under 2013. En saltbåt ligger vid kaj under cirka 1.5 dygn en gång i veckan. Den
aktuella saltbåten slipper då att använda sina hjälpmotorer under liggtiden.
7.5
Buller
Under 2006 lät bolaget göra en bullerkartläggning av både inre och yttre miljö. Den
externa bullerutredningen visar att den beräknade ekvivalenta ljudnivån vid närmaste
bostadshus är lägre än 45 dB.
I februari 2011 utfördes immissionsmätningar i de mätpunkter i närområdet som ingår
i kontrollprogrammet. Resultatet blev lägre än tidigare mätningar, dvs 36-42 dBA.
Hösten 2012 påbörjades en ny bullerutredning enligt kontrollprogrammet, vars
resultat inte är redovisade ännu.
Klor- och VCM-fabriken ger i dagsläget de högsta bidragen till ljudnivån i
omgivningen. Genom åren har flera åtgärder vidtagits, vilket bland annat inneburit att
stora fläktar och utsug försetts med bullerdämpare eller placerats i bullerdämpat rum.
Villkoret för anläggningen är att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder som
riktvärde inte överstiger 45 dB(A). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer ska
det angivna värdet sänkas med 5 dB(A) enheter. Nattetid får momentanvärden vid
bostäder inte överstiga 55 dB(A).
Under sommaren 2011 och 2012 framfördes klagomål från sommarboende på Stora
Askerön. Klagomålen lämnades till flera av kemiföretagen och till Länsstyrelsen.
Kemiföretagen tillsammans med Vattenfall har under sommaren 2012 låtit genomföra
en kontinuerlig bullermätning som jämförts med noteringar om upplevt buller av några
av de boende som deltagit i undersökningen. Resultaten har redovisats för
Länsstyrelsen och kommunen. I mars 2013 redovisades resultaten för de boende.
Resultaten visar att inga riktvärden överskrids vid något tillfälle. Det som upplevs som
störande varierar med vindförhållanden och var man bor. Vissa gasbåtars bidrag
syntes tydligt i undersökningen. De boende framförde klagomål på den ”bullermatta”
som alltid hörs vid främst medvindsförhållanden och de fartyg som ankrar på
Askeröfjorden. Genom PetroPort kommer färre fartyg behöva vänta på Askeröfjorden
för att komma in till hamn.
35
8
Avfall och restprodukter
8.1
Förbättrad avfallshantering
Under 2010 påbörjade bolaget ett arbete för att förbättra avfallshanteringen. Under
2011 valde bolaget Stena Recycling som från den 1 september har totalentreprenad
för allt avfall.
Målen med detta var:
ƒ
Att tillsammans med avfallsmottagaren optimera och förbättra våra processer för
källsortering och avfallshantering samt arbeta för innovativa lösningar för
avfallsbehandling
ƒ
Att skapa ett långsiktigt samarbete med en konkurrenskraftig och effektiv leverantör
så att så mycket som möjligt av vårt avfall återvinns eller energiåtervinns
ƒ
Att förbättra kunskapen i vår organisation med avseende på sortering och modern
avfallshantering
ƒ
Att stödja vår verksamhet med kemisk kompetens i avfallsfrågor
En kartläggning av bolagets avfallsströmmar och vad de består av genomfördes efter
att Stena valdes som leverantör. En stödgrupp med representanter för olika
avdelningar och funktioner med en styrgrupp engagerades i detta arbete. En
avfallshandbok togs fram med tydliga anvisningar om hur och var avfall ska sorteras.
Fig 8.1: Klara riktlinjer om hur avfallet ska sorteras i källsorteringshandboken
En analys av de olika avfallsfraktioner som genomfördes i början av projektet visade
att 82% hamnade som blandsopor. Här fanns den största potentialen till intäkter och
miljövinst. En plockanalys visade sedan vad blandsoporna innehöll för fraktioner och
var de uppstod. Genom en 16 personer stark stödgrupp och dessutom genom dialog
med avdelningarna kunde placering av återvinningsplatser och återvinningskärl
beslutas.
Med hjälp av information, utbildning, tävling m.m. har alla engagerats för att nå
uppsatta mål.
Den stora och kostsamma fraktionen "Blandsopor" finns alltså inte längre. Istället
sorteras 48% ut som brännbart avfall, utsorteringen av träavfall har dubblerats,
utsorteringen av metallskrot har ökat motsvarande en tredubbling av intäkter och
36
utsorteringen av mjukplast har ökat. Genom detta har kostnaden för avfallet minskat
betydligt samt att det blivit en miljövinst.
Insamlingen av avfallskärl från cirka 30 olika återvinningsplatserna görs med en truck
som kör avfallskärlen till en central avfallsstation där materialet komprimeras eller där
containrar hämtas med större fordon. Detta upplägg minskar den tunga trafiken inom
området, vilket är positivt både ur säkerhets- och miljösynpunkt.
Arbetet med att följa upp och hitta nya förbättringsmöjligheter fortsätter genom bland
annat styrgruppens och stödgruppens fortsatta arbete.
8.2
Avfallsmängder
2012 är första året som Stena Recycling har tagit emot allt vårt avfall förutom
komposterbar fraktion. Årsrapport från Stena finns som bilaga 9. En förenklad
sammanställning återfinns i tabell 8.1 som motsvarar den uppdelning som
rapporteras i SMP (Svenska MiljörapporteringsPortalen). Den komposterbara
fraktionen vägs inte in efter hämtning, varför mängden inte finns att tillgå annat än
antal hämtningar som regleras enligt avtal. Dock har den ökat betydligt sedan
september 2011, då det komposterbara nu sorteras ut i matsal och vissa större
avdelningar.
Tabell 8.1: Redovisning av avfallsmängder vid INEOS ChlorVinyls i Stenungsund
Avfall
År 2012
[ton]
År 2011
[ton]
Återvinning externt:
Farligt avfall
Ej farligt avfall
240
774
165
229
Bortskaffande
externt:
Farligt avfall
Ej farligt avfall
46
1 480
546
2 382
År 2011 var det första året som slammet deponerades externt helt och hållet. Ett fel
har uppmärksammats i 2011 års rapportering när det gäller slam från reningsverket
som var betydligt mer än vad som uppgavs då. Siffran ovan 2 382 ton är den korrekta
varav 1 928 ton var slam.
Fördelningen mellan återvinning och bortskaffande externt har under 2012 varit till
fördel för återvinning, vilket är en positiv utveckling.
Under 2011 återvanns 385 ton PVC ur avloppsvattnet och levererades till kunder för
tillverkning av plastprodukter, vilket är på samma nivå som under 2011.
8.3
Deponier
8.3.1
Deponi G och O
Deponi G och O är nu sluttäckta. De analyser som gjorts av lakvatten, ytvatten och
grundvatten återfinns i bilaga 7.
Deponi O etablerades 1980 och bedöms rymma ca 40 000 m3 avfall. Deponi O
innehåller endast avfall från egen produktion. Det avfall som har deponerats har varit
37
PVC-avfall från PVC-produktionen, PVC-slam från reningsverket samt bio-/kemslam
från reningsverket. Lakvatten från deponin avleds till bolagets reningsverk.
Deponi G innehåller byggavfall enbart från den egna verksamheten. Mellanlagring av
bioslam från det egna reningsverket har från tid till annan skett på deponin och det
kan inte uteslutas att bioslam också har deponerats permanent på deponin.
Deponiytans storlek är ca 0,8 ha och mängden avfall i deponin bedöms vara i
storleksordningen 40 000 m3. Ytan är täckt med jord och insådd med gräs, frånsett en
mindre del där sluttäckning har skett under året. Lakvattnet från deponin avbördas till
ett ytvattendike via ett installerat sand- och grusfilter. Analyser på dess grundvatten
och lakvatten tyder inte på några föroreningar över lämpliga halter.
8.3.2
Äldre deponier
Ytterligare avslutade deponier framgår av figur 8.2
Figur 8.2 Samtliga deponier
Deponi A
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Aktiv 1969-1980
Area 5 000 m2
Volym 8 000 m3
PVC-avfall
Lakvatten avleds till reningsverket
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
Deponi B
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Aktiv 1975-1993
Area 2 000 m2
Volym 6 000 m3
Kemslam bl a från VCM-fabriken, förorenad jord
38
ƒ
ƒ
ƒ
Lakvatten avleds till reningsverket
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Aktiv 1977-2004
Area 100 m2
Cirka 400 ton
Deponi för farligt avfall
Deponin är urgrävd och avfallet omhändertaget externt
Deponiyta rengjord
Avslutad och godkänd 1999
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Aktiv 1981-1982
Area 500 m2
Volym 1 000 m3
PVC-avfall, kemslam och bioslam
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
Deponi D
Deponi K
ƒ
Deponi L
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Aktiv 1972-1981
Area 5 000 m2
Volym 10 000 m3
PVC-avfall
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
Deponi N
ƒ
Sannolikt bioslamblandad jord. Endast schaktmassor i form av sten, sand och
grus har påträffats vid skruvborrprovtagning. Avskriven som deponi.
8.3.3
Uppföljning av deponi G och O
Enligt kontrollprogrammet, som speglar Naturvårdsverkets förskrifter (NFS 2004:10,
2010:4), ska kontroller av yt- och grundvatten i anslutning till deponi G och O utföras.
Resultaten visas i tabellform i bilaga 7 och indikerar som sig bör en obetydlig
påverkan. Deponierna ska även mätas in årligen för att följa eventuell sättning. En
inmätning utfördes våren 2012 och kommer att följas upp under våren 2013.
Lakvattenvolymer följs upp och har varit föremål för frågor då mängderna inte
minskar som tänkt. I den markundersökning som pågår har förståelsen för
grundvattenflöden ökat och mycket tyder på att även grundvatten fångas in i
lakvattensystemet, vilket blir missvisande. Deponiytan är 19 700 m2.
Tabell 8.2: Lakvattenmängder från deponi O
Volym
2008
2009
2010
2011
2012
m3
Lakvattenbildning
l/m2 och år
11 740
8 935
5 145
9 470
5 715
596
453
261
480
290
39
9
Miljödagbok år 2012
9.1
Allmänt
En detaljerad redovisning av incidenter har under året löpande lämnats i
månads/kvartalsrapporterna till Länsstyrelsen eller i separata rapporter. I kapitel 9.1 9.3 beskrivs de viktigaste miljöhändelserna/incidenterna.
Det är företagsledningens fasta åsikt att hög rapporteringen av alla slags incidenter
bidrar till såväl en ökad säkerhet som minskade utsläpp till miljön. I begreppet
incident ingår förutom en faktiskt skada även något som skulle kunna ha hänt eller
farligt förhållande. Den totala mängden rapporterade incidenter var 587 stycken
jämfört med 762 stycken 2011.
Figur 9.1 Bild från underhållsstopp
Under året har dialog förts med två klaganden angående buller.
9.2
Produktion Klor
Det renade avsloppsvattnet från klorfabriken fick ett högt kvicksilvervärde på
dygnsprovet 25 september: 36 g Hg jämfört med normalt runt 1 g/dygn. Orsaken var
att den dränkpump som pumpar in spolvatten mm från brunnar i klorfabriken hade
havererat. Just då pågick spolningar av tankar pga underhållsstopp, vilket gjorde att
det var mer spolvatten än normalt och med högre halt kvicksilver än normalt.
9.3
Produktion VCM
I mitten av juni uppstod ett läckage i krackugnen. Driften tog i samråd med
beredskapshavare beslut om att stoppa VCM-produktionen kontrollerat. Fram tills
krackugnen stoppades förbrändes utsläppet av EDC och VCM från röret i krackugnen
40
till HCl. HCl-mängden som släpptes ut till atmosfären via krackugnens skorsten är
beräknad till cirka 620 kg. Från det att krackugnen var stopp fram tills dess att
systemet var tömt pågick ett läckage av EDC, vilket är beräknat till cirka 80 kg.
Konsekvensen av händelsen för hälsa och miljön blev mycket lindriga, då det
handlade om relativt små mängder av HCl och EDC som fördelades i luften till låga
halter. Inspektionsprogrammet för krackugnen och utrustning nedströms kommer att
ses över för att minska sannolikheten för en liknande händelse. Planen är att
installera analysutrustning i rökgasströmmen för att ge en tidig indikation på ett
eventullt läckage och ge möjlighet att göra åtgärder för att minimera konsekvensen.
Ett EDC-läckaget uppstod i juli på en rörledning nedströms från EDC-tanklagret.
Orsaken var inre korrosion och troligen även erosion då läget för läckaget var efter en
böj. Mängden EDC som läckte ut är svår att uppskatta, men ligger i intervallet 100500 liter varav 75 liter fångades upp i en tunna. Efter läckaget schaktades så mycket
som möjligt av förorenade massor bort. En viss påverkan kan ses genom något
förhöjda EDC-halter under hösten ut från reningsverket.
Vissa delar av aktuell rörledning byttes ut innan ledningen togs i drift. Efteråt har fler
ledningar med fuktig EDC undersökts med resultatet att vissa delsträckor ska eller
har bytts ut. Tillsynsprogram för ledningar med fuktig EDC kommer att utökas med
tjockleksmätningar även med inriktning för att avslöja inre korrosion. Vid tidigare
läckage 2011 var orsaken yttre korrosion, vilket har varit i fokus sedan dess.
Lärdomen av denna incident är att även långsam inre korrosion kan förekomma efter
så pass lång tid som ledningarna har varit i drift och att böjar kan vara extra utsatta
områden pga erosion.
9.4
Produktion PVC
PM82 är en den minsta produktionslinan för PVC med endast 1 autoklav (reaktor).
Den 10 augusti startade reaktionen kraftigare än normalt. Trycket steg och
nödstoppsystemet aktiverades då trycket var 13 bar g. Normalt tryck under
polymerisationen är 8 bar g. Autoklaven är avsäkrad vid 14 bar g, dvs dess
säkerhetsventil öppnar vid 14 bar ± tolerans. Ett sprängbleck (14 bar g) sitter
monterat under säkerhetsventilen. Sprängblecket brast och säkerhetsventilen gjorde
ett ”puffande” innan”killern” (kemikalie till för att nödstoppa reaktioner) verkade fullt ut
och reaktionen avtog och trycket sjönk.
Bedömningen är att säkerhetsventilen endast var öppen en kort stund och att mindre
än 100 kg VCM gick ut via säkerhetsventilen vars utlopp är cirka 10 meter ovanför
taket på polymerisationshallen. Orsaken var troligen att initiatorn i den nyss beredda
lösningen inte var helt jämnt fördelad. Ett projekt pågår för att byta ut nämnda
initiatorsystem till det system som används för övriga pastarecept. Fördelen med det
systemet är bland annat att doseringen är semikontinuerlig och att då endast mindre
mängder finns i autoklaven vid varje tidpunkt.
Händelsen liknar den incident som skedde den 4/3 2012. Den direkta orsaken var
inte densamma, men händelseförlopp och konsekvens var liknande. Bedömningen är
att ingen blev exponerad för halter över det hygeniska gränsvärdet för VCM vid
någon av dessa incidenter.
Den 5 juli läckte det ut cirka 3 ton PVC från tryck/vakuumventil på det
homogeniseringssilo som samlar upp en dygns produktion från PM7. PVC:n
hamnade på magasinstaket och kunde samlas upp under förmiddagen.Vinden var
svag vid aktuell tid varför ingen PVC har hamnat utanför området. Fler åtgärder
värderas som massflödesberäkning utifrån nivåförändring ur mellanlagringstankar
och kameraövervakning på silotopparna.
41
10
Periodiska mätningar/besiktningar
Under året har periodiska mätningar/besiktningar utförts av bolaget DGE enligt
nedan:
10.1
Periodiska mätningar för förbränningsugnen
Mätningen syftar till att förbränningsugnen uppfyller villkor och utfördes 22-23 maj
samt 28-29 november 2012. Kontroll av stoft, HF, SO2, Dioxiner, Kvicksilver och
tungmetaller. Samtliga mätresultat visar på halter under gällande villkor.
Tabell 10.1: Sammanställning av uppmätta halter i rökgasen
Ämnen
Gränsvärde
[mg/Nm3 torr gas vid 11
vol-% O2-halt]
Uppmätt halt i rökgasen
[mg/Nm3torr gas vid 11 vol-% O2-halt]
Provdag
22-23/5
Stoft
HF
SO2
Cd + Tl
Hg
As+Cu+Mn+Ni+Pb+
Sn+V
Dioxin (I-TEQ)
28-29/11
10
1
50
0,05
0,03
0,5
0,6
<0,2
<0,2
<0,001
<0,001
<0,029
<1,0
<0,1
<0,1
<0,0015
<0,001
<0,019
0,1ng/ Nm3torr gas vid
11 vol-% O2-halt
0,02
<0,05
Som man kan se i tabellen ovan innehålls alla riktvärden med god marginal.
10.2
Kalibrering av förbränningsugn
Enligt SS-EN 14181 ska en sk. QAL2-kalibrering genomföras var tredje år, vilket var i
år och utfördes 22-23/ maj 2012 för parametrarna NO, NOx, HCl, CO och CO2. Då
TOC-värdena normalt är så låga görs endast en AST-kontroll (ref. Handbok för
praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181).
10.3
AST-kontroll av förbränningsugn
AST-kontroll genomförs i syfte att verifiera kalibrerfunktioner framtagna vid
QAL2-kalibrering av bolagets automatiska mätsystem (AMS). AST-kontrollen
utförs genom parallellmätning med standardreferensmetod (SRM). Metoden för
genomförande och beräkningar följer svensk standard SS-EN 14181:2004 och ska
genomföras en gång per år. Av parametrar som omfattas
av NFS 2002:28 har bolaget kontinuerlig mätning avseende kväveoxider (NOx),
kolmonoxid (CO), kolväten (TOC) och väteklorid (HCl) vid förbränningsugnen.
Samtliga variabilitets- och kalibreringskontroller var godkända.
10.4
QAL2 ångpanna 2
Bolagets kontinuerliga mätsystem ska vart femte år kalibreras genom parallellmätning
med referensmetod, en sk. QAL2-kalibrering. Syftet är att få fram en kalibrerfunktion
42
för omräkning av bolagets mätresultat till en standardreferensmetod för respektive
parameter.
Enligt standarden SS-EN 14181:2004 ska en funktionskontroll utföras innan QAL2kalibreringen genomförs.
Utförd variabilitetskontroll var godkända för samtliga parametrar efter kalibreringen.
10.5
Jämförande mätning ångpanna 2
Jämförande mätning utfördes 14-15 maj 2012 enligt NFS 2004:6 för NO, NO2, =2 och
rökgasflöde. Samtliga krav avseende standardavvikelse och systematisk skillnad
enligt NFS 2004:6 innehålls.
10.6
Periodisk besiktning Klor, VCM och PVC
10.6.1
Klorfabriken
Jämförande mätning på Hg i luft genomfördes vecka 20-21, med kompletterande
mätning 28-29 augusti. Utförd mätning har visat på något högre utsläpp enligt INEOS
mätningar jämfört med DGE:s. Jämförelsen sker vid relativt låga halter varvid större
procentuell spridning av resultaten är att förvänta. Några åtgärder är inte planerade.
10.6.2
Krackugnen
Jämförande mätning gjordes för krackugnen m a p CO och CO2. En viss skillnad vid
jämförelse av mätvärden för CO, men relativt god överensstämmelse för CO, och O,.
10.6.3
PVC-fabriken
CO, CO2, NOx, O2 och rökgasflöde uppmättes av DGE för att ingå i INEOS
årsrapportering. Jämförande mätning för gasflödet i PM8:s skorsten genomfördes
med gott resultat.
43
BILAGA 1
Sammanställning av gällande beslut/villkor med kommentarer
BILAGA 1
Sammanställning av gällande villkor med kommentarer
1. Tillstånd enligt miljöbalken att vid bolagets anläggningar inom fastigheten Stenung 17:4
i Stenungsunds kommun i Västra Götalands län bedriva och utöka verksamheten till en
högsta årlig produktion och hantering av:
Klor
Lut
Saltsyra
EDC
VCM
PVC
135 000 ton/år
150 000 ton/år
50 000 ton/år
190 000 ton/år
180 000 ton/år
260 000 ton/år
Samt att uppföra de anläggningar och vidta de åtgärder som behövs för att nå dessa
produktionsnivåer.
Produktionen har under 2012 i stort sett följt produktionsplanen,
men under vissa perioder har driften varit reducerad pga av lägre
efterfrågan. Mängderna redovisade under 6.1
Villkoret uppfyllt
2. Tillstånd att vid nämnda anläggningar, genom förbränning tillsammans med brännbara
restgaser frånd produktionen (inklusive acetylenhaltiga restgaser från saltsyratillverkningen i klorfabriken), återvinna flytande klorerade biprodukter till en högsta
tillförd mängd av 720 kg per timme.
Förbränningstakten följs kontinuerligt räknat som kilo per minut.
Förbränningen har i snitt under året motsvarat 68% av tillåten
tillförd mängd (720 kg/h), med två tillfällen då den tillförda
mängden varit på maximal nivå (12 kg/min). Se textdel kapitel 6.3.
Villkoret uppfyllt
3. Tillstånd enligt miljöbalken att vid befintlig hamn bedriva den hamnverksamhet som
behövs för den aktuella verksamheten, bl a innefattande maximaltt 200 fartygsanlöp
per år.
102 fartyg har anlöpt bolagets hamn.
Villkoret uppfyllt
4. Tillstånd att enligt miljöbalken att för verksamhetens kylbehov från Askeröfjorden via
befintlia intagsanordningar bortleda 6,5 m3/s ytvatten som årsmedelvärde, dock högst
10 m3/s som momentanvärde
I medeltal har ca 5,0 m3/s bortletts och maximalt har 8 m3/s
bortletts.
Villkoret uppfyllt
Igångsättningstid m.m
5. Miljödomstolen förordnar att verksamheten i tillkommande anläggningar ska ha satts
igång senast fem år från dagen för verkställbart tillstånd.
Bolaget lämnade den 4 mars 2011 in en ansökan om
ändringstillstånd till att få uppföra en större klorfabrik än den
enligt gällande tillstånd. Tillstånd för en större klorfabrik kom
2012-07-04. Bolaget väntar fortfarande på beslut från ägarna om
framtida klorproduktion och har inte tagit tillståndet i anspråk.
6. Bolaget ska senast två år efter domen vunnit laga kraft informera tillsynsmyndigheten
om bolaget tänker ta tillståndet i anspråk.
Bolaget har meddelat länsstyrelsen att bolaget tagit tillståndet i
anspråk förutom de delar som rör uppförandet av ny klorfabrik.
Slutliga villkor
1. Om inget annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten – inbegripet
åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för
omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget uppgett eller
åtagit sig i målet.
2. Under den befintliga klorfabrikens återstående driftstid får utsläppet av kvicksiler till luft
som riktvärde inte överstiga 30 kg per år.
Årsutsläpp: 16,7 kg
Villkoret uppfyllt
3. Ammoniak till luft 15 ton/år
Årsutsläpp: 4,9 ton
Villkoret uppfyllt
4. Bolaget ska upprätta, ajourhålla och följa ett läcksöknings- och åtgärdsprogram för
utsläpp av flyktiga organiska ämnen från verksamheten. Programmet ska omfatta
undersökningar, minst två gånger per år, av förekomst av diffusa läckage från
processutrustning m.m. i anläggningen. Läckor och diffusa utsläpp ska åtgärdas och
begränsas i möjlig och skälig omfattning. Mätningarna av diffusa utsläpp ska ske med
flödeskontinuitetsmetoden eller minst likvärdig metod. Programmet ska inges till
tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att denna dom har vunnit laga kraft.
Läcksökningsprogram inlämnades till tillsynsmyndigheten 200910-09. Läcksökning har utförts enligt de läcksökningsinstruktioner
som finns för klor, VCM respektive PVC-produktionen, se bilaga 5.
Mätningar av diffusa utsläpp har utförts och resultaterar i 58 ton
jämfört med 38 ton 2011 av VCM, EDC, kloroform och etylklorid,
se kapitel 7.1.3.
Villkoret uppfyllt
5. I syfte att minska diffust utsläpp av VOC ska bolaget, i samband med planerat
underhåll, läcksökning eller när annars anledning till utbyte förkommer, välja sådan
utrustning att så täta enheter som möjligt erhålls, vilket innefattar val av bästa möjliga
teknik vad avser flänsar, ventiler, kompressorer, pumpar, provuttag och annan
processutrustning där läckage potentiellt kan förekomma.
Hänsyn till villkoret tas vid projektering av ny utrustning.
Villkoret uppfyllt
6. Utsläppet av kväveoxider från verksamheten (ångpannor, VCM-fabrikens krackugn,
förbränningsugnen och PVC-fabrikens torkparti) får som riktvärde inte överstiga 80 ton
per år.
Årsutsläpp: 50,0 ton
Villkoret uppfyllt
7. Restgaser från VCM-fabriken (oxikloreringen, EDC-reningen och VCM-reningen), från
PVC-fabriken (VCM-återvinningen) och från avluftningen vid EDC-tanklagret ska ledas
till förbränningsugnen.
Restgaser har letts till förbränningsugnen som har haft en
tillgänglighet på 97,2 (ej kompenserat för planerade
underhållsstopp), se kapitel 6.3.
Villkoret uppfyllt
8. Villkor 8 från 2009 års dom ersätts fr o m 2012-08-24 med provisoriskt villkor P3, se
nedan.
9. Temperaturen ska mätas och registreras kontinuerligt av minst tre termoelement i
ugnen.
Villkoret uppfyllt
10. Villkor 10 från 2009 års dom ersätts fr o m 2012-08-24 med provisoriskt villkor P4, se
nedan.
11. Tillförseln av klorerade restgaser och biprodukter får återupptas då normal drift
uppnåtts.
Villkoret uppfyllt
12. Utsläppet till luft från förbränningsanläggningen får inte överstiga följande
utsläppsgränsvärde (efter kontinuerlig mätning validerade värden uttryckta som
mg/Nm3 torr gas vid 11% O2 ):
Dygn
Halvtimme2)
CO
501)
100
HCl
10
60
TOC
10
NOx
200
1)Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av dygnsmedelvärdena understiger värdet
2) Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av halvtimmesmedelvärdena understiger dygnsvärdet
100% av halterna är under gränsvärdena. 99.6% av
halvtimmesvärdena för CO är under riktvärdet och 100% för HCl.
Villkoret uppfyllt
13. Utöver vad som anges i villkor 12 får utsläppen till luft från förbränningsanläggningen
inte överstiga följande utsläppsgränsvärden (efter periodisk bestämning erhållna
mätvärden uttryckta som mg/Nm3 torr gas vid 11% O2):
Stoft
HF
SO2
CD+Tl
Hg
Sb+As+Pb+Cu+Mn+Ni+V
PCDD/F (I-TEQ)
10
1
50
0,05
0,03
0,5
0,1ng/Nm3
Alla halter är under gränsvärdena, se tabell 10.1.
Villkoret uppfyllt
14. Utsläpp till vatten från förbränningsanläggningens rökgasrening får inte överstiga
följande riktvärden (ofiltrerade prover)
pHa)
7-11
Susp b)
45 mg/l
Hg c)
0,03 mg/l
Cd, As, Pb (vardera) c)
0,05 mg/l
Cr,Cu,Ni,Zn (vardera) c)
0,05 mg/l
Dioxind)
0,3 ng/l
a) Prov och bestämning efter kontinuerlig mätning
b) Prov och bestämning på dygnsprov
c) Prov och bestämning på dygnsprov minst en gång per månad
d) Prov och bestämning på två stickprov per år
Alla halter är under riktvärdena, se tabell 7.8.
Villkoret uppfyllt
15. Förbränningsugnen ska ha utrustning för kontinuerlig mätning av utsläpp till luft.
Mätresultaten ska kvalitetssäkras enligt SS-EN 14181. Kontinuerlig mätning ska ske av
CO, O2, TOC, NOx och HCl. Utsläppen av stoft, SO2, HF, tungmetaller, dioxiner och
furaner ska bestämmas två gånger om året.
Se textdel kapitel 10.
Villkoret uppfyllt
16. Bolaget ska fortlöpande vidta skäliga åtgärder för att begränsa råvattenförbrukningen.
För arbetet ska bolaget upprätta och ajourhålla en tidsatt plan.
En vattenhushållningsplan skickades till Länsstyrelsen i början av
januari 2013.
17. Bolaget ska sträva efter att begränsa utsläppet av kvicksilver till vatten. Under den
befintliga klorfabrikens drifttid får utsläppet av kvicksilver med processavloppsvatten
och dagvatten som riktvärde inte överstiga 1 kg per senaste gångna
tolvmånadersperiod.
Årsutsläpp: 0,35 kg
tioårsperiod.
Ett av de lägre värdena sett under en
Villkoret uppfyllt
18. Processavloppsvatten från VCM- och PVC-fabrikerna ska renas i ett reningsverk
utformat för biologisk rening med kvävereduktion och avskiljning av fasta partiklar eller
någon annan minst likvärdig teknik innan avloppsvattnet släpps till kylvattenkanalen.
Reningsverket ska drivas med största möjliga reningseffekt vad gäller såväl icke
klorerad som klorerad organisk substans.
Bolagets reningsverk har en biodenitrobassäng där reduktion
av organiska föreningar och kväve sker genom växelvisa
anaerob och aeroba förhållanden. Driften av reningsverket
har varit god under året, men påverkats av att VCMproduktionen stoppats vid några tillfällen.
Villkoret uppfyllt
19. Före avledning till det gemensamma reningsverket ska processavloppsvatten från
VCM- och PVC-fabriken behandlas i avdrivningsanläggningar. Processvatten från
VCM-fabriken ska dessutom förbehandlas vid förhöjda värden av tryck, temperatur och
pH
Se textdel kapitel 2.2.2 och 2.2.4
Villkoret uppfyllt
20. Föroreningsinnehållet i det utgående avloppsvattnet från reningsverket får inte
överstiga följande värden
Riktv1)
Gränsv2)
PVC
8
Susp.ämnen 8
20
EDC
0,15
VCM
0,05
NPOC
12,75
17
Totalkväve
6
9
Fosfor
0,3
1) ton/12 mån
2) ton/år
Härutöver gäller att resthalterna av totalfosfor och totalkväve i det utgående vattnet från
reningsverket som riktvärde och medelvärde för senaste gångna tolvmånadersperiod
inte får överstiga 0,5 resp. 10 mg/l
Inga av dessa rikt- eller gränsvärden har överstigits under året, se
kapitel 7.2.1.
Villkoret uppfyllt
21. Buller från bolagets anläggningar ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån
utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiger 45 dB(A). Om hörbara toner eller
impulsljud förekommer ska det angivna värdet sänkas med 5 dB(A)-enheter. Nattetid
får momentanvärden vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Tillkommande utrustning
och installationer ska konstrueras för att innehålla Naturvårdsverkets riktvärde för natt
avseende nyetablerad industri.
I februari 2011 utfördes immissionsmätningar i de mätpunkter som ingår
i kontrollprogrammet. Resultatet blev lägre än tidigare mätningar, dvs
36-42 dBA.
Under hösten 2012 påbörjades den bullerkartläggning som ska ske
vart sjätte år, både externt och internt buller. Se textdel kapitel
7.5.
Villkoret uppfyllt
22. Bolaget ska fortlöpande och vidta åtgärder för att hushålla med energi och optimera
energianvändningen i verksamheten. Energiaspekten ska beaktas vid utbyte och
underhåll av utrustning i anläggningsdelar.
Detta ingår som rutin vid alla projekt, modifieringar och
underhållsarbeten vilket beskrivs i företagets instruktion KHB
01.03-01
Villkoret uppfyllt
23. Bolaget ska för detta ändamål ha en tidsatt energieffektiviseringsplan som ska
uppdateras vart tredje år. Uppdateringen bör omfatta en förnyad samlad kartläggning
av verksamhetens energiförbrukning jämte förutsättningar för ytterligare
energieffektivisering.
Bolaget under början av 2012 uppdaterat den befintliga
energikartläggningen för VCM/DS och PVC. En
energikartläggning har utförts påbörjades under 2011 och blev
klar i början av 2012. Den omfattar de delar av klorproduktionen
som kommer att finnas kvar efter konverteringen. Företaget är
antaget till ytterligare period 2 inom ramen för PFE (se kapitel
4.2.4).
Villkoret uppfyllt
24. Bolaget skall med utgångspunkt från tillgänglig kunskap bedöma riskerna för negativ
påverkan på miljö och människors hälsa som kan orsakas av de kemiska produkter och
ämnen som används i den ordinarie produktionen. Baserat på riskbedömningen ska
bolaget byta ut miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och ämnen mot sådana som
bedöms vara mindre farliga eller vidta andra riskbegränsande åtgärder. För arbetet ska
bolaget upprätta och ajourhålla en plan. Ett förslag till plan ska inges till
tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2010.
En plan skickades in till tillsynsmyndigheten i slutet av 2010 som
kompletterades under 2011, se kapitel 4.2.5.
Villkoret uppfyllt
25. Vid val av nya kemiska produkter eller ämnen för användning i den ordinarie
produktionen ska bolaget utgår från sådana där information om hälso- och
miljöfarlighet, såsom nedbrytbarhet, toxicitet (akut, kronisk, eko- och reproduktions-)
och bioackumulerbarhet finns tillgänglig så att en riskbedömning av användningen kan
göras. Utifrån riskbedömningen ska bolaget välja sådana kemiska produkter och
ämnen som bedöms vara mindra miljö- och hälsoskadliga. Innan för verksamheten nya
kemiska ämnen börjar användas i produktionen ska tillsynsmyndigheten informeras.
Rutiner för detta arbete skall upprättas senast 31 december 2010 och därefter hållas
aktuella.
Rutiner har skickats till tillsynsmyndigheten i slutet av 2010 och
kompletterats 2011.
Villkoret uppfyllt
26. Farligt avfall ska lagras i täta behållare på underlag som är ogenomsläppligt så att spill,
föroreningar och förorenat vatten kan samlas upp.
Farligt avfall lagras på två stycken betongplattor inom bolagets
område.
Villkoret uppfyllt
27. Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer vid
verksamheten. Avfallet ska sorteras och i första hand återvinnas. Bolaget ska ha en
avfallsplan som syftar till att avfallsmängderna och avfallets farlighet minskar samt att
avfallet i så hög grad som möjligt återanvänds, återvinns, eller utnyttjas för
energiproduktion. Avfallsplanen ska följas upp och hållas aktuell. Avfallsplanen ska
även omfatta reparation och underhåll samt om- och tillbyggnader vid verksamheten.
En avfallsplan har skickats in till tillsynsmyndigheten under 2011
och som ska uppdateras under 2013 när vi utvärderar vad som
ytterligare går att förbättra. . Fr o m 1 september 2011 har bolaget
en entreprenör för avfall. Tillsammans med entreprenören
identifierades flera förbättringsområden och nya rutiner togs fram
som bland annat leder till ökad sortering och ökad återvinning.
Personalen har fått utbildning. Läs mer i kapitel 8.
Villkoret uppfyllt
28. Bolaget ska fortlöpande vidta åtgärder för att minska riskerna för allvarliga
kemikalieolyckor. Bolaget ska för detta arbete upprätta och till tillsynsmyndigheten inge
en tidsatt plan för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellanrisk- och
högriskområdet i riskmatriser från genomförda riskanalyser.
Se textdelen kapitel 4.2.6. Riskminskande åtgärder har tagits fram
och rapporterades i säkerhetsrapporten april 2012. En beskrivning
av de åtgärder som genomförts 2012 återvinns under Status för
uppföljning av åtgärderna återfinns i kapitel 5. Fullständig lista
över åtgärderna finns som bilaga 6.
29. Klortransporter till och från anläggningen ska i möjlig mån undvikas. Vid en eventuell
situation som kräver transport av klor via järnväg ska räddningstjänst och
tillsynsmyndigheten informeras i förväg
Inga klortransporter har skett under 2012.
Villkoret uppfyllt
30. Bolaget ska följa utvecklingen i frågan om standardisering och tekniska förutsättningar
för landel försörjning av fartyg samt meddela tillsynsmyndigheten så snart som
förutsättningarna härför klarlagts.
Se textdel kapitel 7.4.
Villkoret uppfyllt
31. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas och följas för verksamheten och dess påverkan
på omgivningen. Förslag till reviderat kontrollprogram ska lämnas till
tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att denna dom har vunnit laga kraft,
eller vid annan tidpunkt som tillsynsmyndigheten medger.
Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till länsstyrelsen
oktober 2009 och bolaget följer detta kontrollprogram. En
revidering av kontrollprogrammet pågår för att tydliggöra de
rutiner som företaget följer i dess egenkontroll.
32. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten i god tid före en nedläggning av hela verksamheten
inge en avvecklingsplan och i fråga om del av verksamheten en anmälan om
nedläggning. Om det finns behov får tillsynsmyndigheten efter en sådan anmälan
föreskriva att en avvecklingsplan ska ges in.
33. Bolaget ska, vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer, till denna inge en plan
för konvertering av klorproduktionen vid verksamheten. Planen ska omfatta
nedstängning, tömning, utrymning och ev. rivning av nuvarande produktionsutrustning,
byggnader och anläggningar, ev. återvinning eller bortskaffande av avfall från arbetena,
sanering och övriga efterbehandlingsåtgärder föranledda härav samt mål för saneringsoch övriga efterbehandlings-åtgärder jämte försiktighets- och skyddsåtgärder
föranledda av planerade arbeten.
INEOS har under 2012 fortsatt med de undersökningar av bl a
mark som ska ligga till grund för avvecklingsplanen. Arbetet sker i
dialog med Länsstyrelse och kommun. Länsstyrelsen har begärt att
en avvecklingsplan tillställs myndigheten senast 2014-06-30
34. S
enast vid utgången av år 2013 ska acetylenhaltiga gaser från tillverkningen av saltsyra
ledas till förbränningsugnen.
35. Förbränningsugnen ska drivas med största möjliga tillgänglighet, bl a genom
reserhushållning av väsentliga korrosionsutsatta anläggningsdelar och väsentlig
instrumentering. Vid driftavbrott i förbränningsugnen ska restgaserna så långt möjligt
buffras eller återvinnas i systemet eller renas med hjälp av skrubberanläggning (klor
och klorväte) eller kolfilter (VOC) före utsläpp till atmosfären.
Villkoret uppfyllt, se textdel kapitel 6.3 och 7.1.1.1.
36. Vid driftproblem i stripperanläggningen ska EDC-haltigt vatten så långt som möjligt
ledas till bufferttank för tillfälligt omhändertagande i avvaktan på rening.
Beskrivs i gällande driftsinstruktion VDI 20.1.4.
Villkoret uppfyllt
37. Senast vid utgången av 2015 ska åtgärder vidtas så att stoftutsläppet till luft från PM7
varaktigt kan hållas under 10 mg/Nm3.
Utredning pågår för att finna vilken teknisk lösning som ska väljas.
Provisoriska föreskrifter
1. Utsläppet av klor med ventilationsluften från den befintliga eller den planerade
klorfabriken får inte överstiga 1,5 mg/m3 räknat som månadsmedelvärde och riktvärde.
Villkoret uppfyllt, fyra mätningar har gjorts under året.
Medelvärdet av dessa fyra mätningar är 0,21 mg/m3.
2. Utsläppet från klorförstöringen vid den nuvarande eller den planerade klorfabriken får
inte överstiga 3 mg/m3 som månadsmedelvärde och riktvärde, dock högst 15 kg/d
räknat som månadsmedelvärde och riktvärde över drifttiden.
Medelvärdet för året är 0,04 mg/ m3. Högsta dygnsvärdet är cirka
60 g/dygn.
Villkoret uppfyllt
3. Ersätts av P2 fr.o.m. 2012-08-24:
Utsläppen av VCM till luft från tillverkning av PVC får från respektive tillverkningsmetod
(exkl. diffusa utsläpp) inte överstiga följande värden, beräknade som medelvärde för
månad.
Suspensions-PVC 0,01 kg/ton PVC
Pasta-PVC
0,3 kg/ton PVC
Med VOC avses VCM (vinylkloridmonomer), EDC (etandiklorid), eten, etan, etylklorid,
dikloreten, alkoholer, aceton, acetylen, propan, metylklorid och kloroform. Skulle andra
flyktiga ämnen visa sig förekomma i utsläppet får tillsynsmyndigheten besluta att
sådant ämne ska omfattas av definitionen av VOC.P
Årsmedelvärde för S-PVC: 0,0009 kg/ton
Årsmedelvärde för P-PVC: 0,19 kg/ton
Normal nivå.
Villkoret uppfyllt
4. Utsläppet av VCM och VOC från VCM- och PVC-fabrikerna, hamn, lager och
reningsverk, men exklusive diffusa utsläpp, får inte överstiga 60 resp. 100 ton/år. Med
VOC avses i detta fall VCM, EDC, eten, etan, etylklorid, dikloretaner, alkoholer, aceton
och acetylen.
Årsutsläpp VOC: 42 ton (lägre än nivåerna 2008-2011)
Årsutsläpp VCM: 17 ton (i det lägre området senaste fem åren)
Villkoret uppfyllt
5. Ersätts av villkoret 35.
P4. Tillförseln av klorerade restgaser och biprodukter ska avbrytas
1. om den registrerade ugnstemperaturen underskrider 1050 °C i 30 minuter
eller
2. om halterna av föroreningar i rökgaserna överstiger i slutligt villkor 12 föreskrivna
utsläppsgränsvärden för halvtimme (avser CO och HCl).
Tillsynsmyndigheten får, för att möjliggöra utredningsuppdraget, medge att förbränning
får ske vid lägre temperaturer än vad som anges ovan.
Förbränningen är reglerad så att den avbryts om temperaturen
understiger 1050°C. Högprioriterade larm kommer in när halten
HCl, CO, TOC eller NOx momentant kommer upp till den nivå som
motsvarar riktvärde för dygnsvärde. Enligt driftinstruktionen ska
då skiftarbetsledaren kontaktas för beslut om åtgärder.
Villkoret uppfyllt
2
Tillstånd
Kommentar
2012-08-24
Deldom M 3129-06 och gäller
hela anläggning inklusive en ny
klorfabrik på 135 kkton.
Deldom M 712-11.
Ändringstillstånd 230 kton
klorproduktion
Deldom prövotidsutredning
Beslut dnr
567-1079742007
Tillstånd till utsläpp enligt lagen
(2004:1199) om handel med
utsläppsrätter.
2009-02-11
2012-07-04
Ej tagit tillståndet i
anspråk
Överklagad på två
punkter. Beslut 2013-0212,
Omfattar ångpannor och
PVC-torkar
BILAGA 2
Förbrukning av råvaror
BILAGA 2
Förbrukning av råvaror
I tabell B 2.1 framgår förbrukning av råvaror för de olika tillverkningsenheterna.
Tabell B 2. 1: Förbrukning av råvaror
Råvara
Enhet
Förbrukning
2012
Förbrukning
2011
Klorfabriken
Koksalt (natriumklorid)
ton
179 646
186 199
Eten
Klor
Syrgas (100%)
ton
ton
Nm3
69 409
104 874
2 439 351
74 866
108 027
3 194 764
Vinylklorid
varav
inköpt vinylklorid
Emulgeringsmedel
Suspensionsmedel
Initiatorer
Övriga organiska ämnen
Övriga oorganiska ämnen
ton
211 230
205 803
ton
ton
ton
ton
ton
ton
80 486
3 175
253
512
293
181
55 635
2 500
252
448
660
43
VCM-fabriken
PVC-fabriken
BILAGA 3
Diffusa utsläpp
BILAGA 3
Sammanställning av diffusa utsläppsmätningar 2012
Inledning
Under året har mätningar av diffusa utsläpp utförts med spårgas metod. Osäkerheterna
är många vid kvantifiering av diffusa utsläpp och därmed är resultatet behäftat med en
hög onoggrannhet. Fördelar med spårgasmetoden jämfört med andra metoder är att
spårgasmetoden används av flera andra petrokemiska industrier samt att spårgasen själv
används som intern standard och därigenom ger en säkerhet vid själva kvantifieringen av
utsläppet.
Utvärderingsmodell
Beräkningen av diffusa utsläpp görs med hjälp av spårgas teknik då man släpper ut SF6
(svavelhexaflourid). Metoden är utvecklad av NILU (Norska institutet för luftvårds
forskning). Med hjälp av mängden utsläppt SF6, koncentrationen av SF6, och
koncentrationen av VCM, EDC, etylklorid och kloroform i samtliga punkter beräknas
utsläppen som kg/timme och sedan till ton/år.
Villkor för att en mätning ska komma tillstånd är att vindriktningen är sådan att plymen
”fångas” av mätpunkterna, detta innebär för företagets del sydvästliga till nordvästliga
vindar. Vindhastigheten skall vidare vara högre än 2 m/s och vara konstant under
mätningen. Dessutom får inte luftfuktigheten vara för hög då adsorbenten i rören drar åt
sig fukt som orsakar problem vid analysen.
Analysteknik
Provtagningen sker genom att rör fyllda med adsorbent placeras ut i 10-11 punkter i en
cirkelbåge runt anläggningen. En bestämd luftvolym pumpas igenom rören under ca 1
timma. De klorerade kolvätena fastnar på adsorbenten. För kvantifiering av de klorerade
kolvätena används analysinstrumenten ATD (Automatisk Termisk Desorption) och en
gaskromatograf med flamjonisationsdetektor och en electron capture detektor. Kolrören
desorberas med hjälp av ATD:n. Därefter injiceras ämnena automatiskt på
gaskromatografen där separation sker. Halterna erhålls i nanogram i varje mätpunkt som
sedan räknas om till vol-ppb med hjälp av den luftvolym som har pumpats genom rören.
Provtagning av SF6 sker genom att fylla en teflonpåse med hjälp av en pump under ca 1
timma. För kvantifiering av SF6 används en gaskromatograf med en electron capture
detektor. Injektionen sker manuellt med hjälp av en spruta. Halterna erhålls i
nanogram/liter.
Resultat
Under året gjordes sex stycken mätningar. Nedan redovisas dessa sex mätningar. Vid tre
av mätningarna har höga halter EDC detekterats. Vid dessa tre tillfällen finns förklaringar
till de högre värdena. Speciellt den 21 augusti då en det skedde en sk. kvävestrippning
av tank 20 som inte gick som den skulle. Det värdet är därför inte medräknat. Men vi har
valt att ta med de andra två relativt höga värdena i årssummeringen då det är
driftsstörningar som kan ske även om de får stor inverkan på årsresulatet.
Datum
VCM
EDC
Etylklorid
Kloroform
ton/år
ton/år
ton/år
ton/år
2011-07 nr 1
12,4
7,4
2,3
4,0
2012-07 nr 2
13,6
9,4
2,4
13,0
2012-08-01
67,3
31,9
1,3
8,5
2012-08-21
20,6
(106)
0,6
5,5
2012-08-24
17,6
66
5,0
9,0
2012-09 nr 1
15,1
7,4
10,8
12,8
Medelv.
24,4
24,4
2,9
7,3
BILAGA 4
Läcksökning
BILAGA 4
Läcksökning
Läcksökning har utförts i fabrikerna under 2012 med avseende på olika parametrar
som framgår av tabell B 5.1. Läcksökningsprogram finns för respektive
produktionsenhet som en instruktion:
Klor: KDI
VCM: VDI 60-3-2-1
PVC: PMPROC 2050
Tabell B 4.1: Parametrar avseende läcksökning
Anläggning
System
Klor Produktion
VCM Produktion
PVC Produktion
Driftservice
Klorgas, flytande klor, HCl-gas, vätgas och freon
EDC, etylklorid, VCM
VCM
Vätgas och bränngas
Resultatet av årets läcksökningar framgår av följande sammanfattningar.
Klor Produktion
Systematisk läcksökning har skett två gånger under året. Klorfabriken har totalt 17
läcksökningsområden med cirka 50 sökobjekt som omfattar flytande och gasformig
klor, klorväte och vätgas.
En mindre läcka upptäcktes vid vätgassystemet vid vårens läcksökning och två mindre
vid höstens läcksökning. Läckorna åtgärdades kort därefter. Inga läckor hittades på
klor- eller HCl-systemen.
VCM/DS
Systematisk läcksökning har genomförts två gånger under året. Områden där
läcksökning utförts omfattas av VCM:s till- och frångående ledningssystem, inklusive
lagerområde för EDC, VCM och etylklorid, tillhörande utlastningsramper och
Driftservice.
Läcksökningsområdena har delats upp i 321 objekt omfattande 23 362 mätpunkter. och
omfattade EDC, VCM, etylklorid, HCl, klor, kolväten och restgas. Läckorna av kolväten
delas in i tre storleksintervall:
Slight (S) < 300 ppm, Medium (M) 300-800 ppm och Alarm > 800 ppm
Läckor med klor eller klorväte indikeras med ammoniak och anges endast i en nivå:
”indikering”.
De läckor som varit möjliga åtgärdas direkt. De andra kommer att åtgärdas vid nästa
underhållsstopp.
Resultatet från den senaste mätomgången framgår av tabell B 5. 2-3.
Tabell B 4.2: Resultat från läcksökning i VCM/DS våren 2012
Ämnen
Antal
EDC
VCM
Etylklorid
HCl
Klor
Oklorerade
kolväten (inkl.
bränngas)
Restgas
Totalt antal läckor
Nivå
Åtgärdade
3
5
3
1
0
6
3 slight
1 medium, 4 slight
3 slight
En indikerad läcka
Inget läckage
Inget läckage
1 åtgärdad, 2 vårstoppet 2013
2 åtgärdade, 3 vårstoppet 2013
Alla åtgärdade
Åtgärdad
1
19
1 slight
Åtgärdas vårstoppet 2013
Tabell B 4.3: Resultat från läcksökning i VCM/DS hösten 2012
Ämnen
Antal
Nivå
Åtgärdade
Åtgärdas stoppet våren 2013
Åtgärdas stoppet våren 2013
Åtgärdas stoppet våren 2013
EDC
VCM
Etylklorid
HCl
Klor
Oklorerade
kolväten (inkl.
bränngas)
Restgas
Ammoniak
Lut
2
1
2
0
0
3
2 Slight
1 Medium
1 st Medium, 1 Slight
Inget läckage
Inget läckage
3 Slight
0
0
2
Inget läckage
Inget läckage
Totalt antal läckor
10
Åtgärdas stoppet våren 2013
Åtgärdas stoppet våren 2013
PVC Produktion
Läcksökning av ledningar och system med flytande eller gasformig VCM genomfördes
under vår och höst. Som metod används ECVM´s metod för beräkning av diffusa
utsläpp. Läcksökningsområdena har delats upp i 1387 mätpunkter och omfattade VCM.
De läckor som varit möjliga åtgärdas direkt. De andra kommer att åtgärdas vid nästa
underhållsstopp.
Tabell B 4.4: Antal läckor Produktion PVC
Inspekterade
objekt
Vår
Höst
1387
1384
Antal läckor
142
41
I tabell B4.4 redovisas resultatet som kg VCM från 2009-2012.
Mätningarna visar att utsläppen är på samma nivå som föregående år eller något lägre.
Tabell B 4.4: Diffusa utsläpp redovisat som kg VCM per år
Utomhus
(kg/år)
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
42
60
82
78
48
44
51
56
Utomhus
Läckor <1
(kg/år)
24
26
25
27
18
47
47
44
Inomhus
(kg/år)
Totalt (kg)
772
1035
1009
902
958
1084
1061
1488
838
1121
1116
1007
1024
1130
1159
1588
BILAGA 5
Årligt utsläpp av metaller och klororganiska ämnen samt
vattenflöden med olika strömmar
Flöden
INEOS
2012
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Klorfabrik
Filterhuslam
till deponi
7,65 ton vått slam
Avloppsvatten till
recipient
33 137 m3
Avloppsvatten
till reningsverk
89 013 m3
T601/T604 till recipient
615 m3
18% HCl
till recipient
1 470 m3
Klorering av
saltvärmeväxlare
564 m3
Ytavloppsvatten till
recipient
225 725 m3
Utlopp T605
till recipient
3 257 m3
Slam
257 ton torrt slam
Reningsverk
PVC-fabrik
Avloppsvatten till
recipient
797 607 m3
TP 130125
Metaller
INEOS
2012
Klorfabrik
Filterhusslam
till deponi
As 35,4 -35,4 g/år
Cd 1,9- 1,9 g/år
Cr 127 -127 g/år
Cu 2451 - 2451 g/år
Hg 95,7 – 95,7 g/år
Ni 856 - 856 g/år
Pb 1949 - 1949 g/år
Zn 5315 - 5315 g/år
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Avloppsvatten till recipient
As 0 - 298 g/år
Cd 5,5 – 5,5 g/år
Cr 673 - 673 g/år
Cu 311 - 311 g/år
Hg 170 - 170 g/år
Ni 494 - 494 g/år
Pb 1067 - 1067 g/år
Zn 10570 - 10570 g/år
Ytavloppsvatten till
recipient
As 160 - 160 g/år
Cd 0 - 11 g/år
Cr 0 - 203 g/år
Cu 5779 - 5779 g/år
Hg 18,1 – 18,1 g/år
Ni 1896 - 1896 g/år
Pb 248 -248 g/år
Zn 14221 - 14221 g/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
As 0 – 23 g/år
Cd 0 – 0,2 g/år
Cr 10 - 10 g/år
Cu 0 – 5,6 g/år
Hg 35 - 35 g/år
Ni 0 – 2,8 g/år
Pb 1,7 – 1,7 g/år
Zn 127 - 127 g/år
Totalt utsläpp av metaller till
recipient
As 170 - 1330 g/år
Cd 6 - 60 g/år
Cr 1310 - 2230 g/år
Cu 8100 - 8111 g/år
Hg 234 – 250 g/år
Ni 2960 - 3440 g/år
Pb 1330 - 1730 g/ år
Zn 33200 - 33300 g/år
Metaller i slam
As 35,4 – 628 g/år
Cd 1,9 – 50,9 g/år
Cr 1208 - 1208 /år
Cu 8631 - 8631 g/år
Hg 95,7 - 117,5 g/år
Ni 3431 - 3431 g/år
Pb 1949 - 2438 g/år
Zn 22824 - 22824 g/år
Slam
As 0 – 592 g/år
Cd 0 – 48,9 g/år
Cr 1081 - 1081 g/år
Cu 6180 – 6180 g/år
Hg 0 – 21,8 g/år
Ni 2575 - 2575 g/år
Pb 0 - 489 g/år
Zn 17509 – 17509 g/år
Avloppsvatten
till reningsverk
As 0 -801 g/år
Cd 0 – 4,5 g/år
Cr 196 – 196 g/år
Cu 9168 - 9168 g/år
Hg 8,6 – 8,6 g/år
Ni 1638 – 1638 g/år
Pb 214 – 214 g/år
Zn 2279 - 2279 g/år
T601/T604 till
recipient
As 0 - 31 g/år
Cd 0,08 – 0,08 g/år
Cr 503 - 503 g/år
Cu 76 - 76 g/år
Hg 1,41 - 1,41 g/år
Ni 335 - 335 g/år
Pb 6,4 – 6,4 g/år
Zn 528 - 528 g/år
Reningsverk
Avloppsvatten till recipient
As 0 - 798 g/år
Cd 0 –40 g/år
Cr 0 - 718 g/år
Cu 1874 - 1874 g/år
Hg 0 - 16 g/år
Ni 0 - 479 g/år
Pb 0 - 399 g/år
Zn 7657 - 7657 g/år
20% HCl
till recipient
As 0 – 15 g/år
Cd 0 – 0,3 g/år
Cr 59 – 59 g/år
Cu 47- 47 g/år
Hg 7,9 – 7,9 g/år
Ni 198 - 198 g/år
Pb 0- 1,5 g/år
Zn 0 - 29 g/år
Utlopp T605
till recipient
As 9,9 –9,9 g/år
Cd 0,3 – 0,3 g/år
Cr 67,4 – 67,4 g/år
Cu 14 – 14 g/år
Hg 1,5 –1,5 g/år
Ni 38 – 38 g/år
Pb 5,5 – 5,5 g/år
Zn 127 - 127 g/år
PVC-fabrik
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
TP 130205
Dioxiner
INEOS
2012
Klorfabrik
Filterhuslam
till deponi
5,02 mg/år
Till luft
1,8 mg/år
mg/år
VCM-fabrik
Avloppsvatten till
recipient
1,43 – 1,54 mg/år
Avloppsvatten
till reningsverk
0,45 – 0,85 mg/år
T601/T604 till recipient
2,28 mg/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
0,05 mg/år
Ytavloppsvatten till
recipient
0,81 – 1,47 mg/år
Totalt dioxinutsläpp recipient: 7,88 – 12,1 mg/år
Dioxin till luft
1,8 mg/år
Dioxin i slam:
8,11 – 9,4 mg/år
Summa:
17,8 - 23,35 mg/år
Förbränningsugn
Slam
3,1 – 4,4mg/år
Utlopp T605
till recipient
0,21 mg/år
18% HCl
till recipient
0,00 – 0,01 mg/år
Reningsverk
Avloppsvatten till
recipient
3,11 – 6,54
mg/år
PVC-fabrik
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
TP 130204
Klorbensener
INEOS
2012
Klorfabrik
Filterhusslam
till deponi
8,0 g/år
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Avloppsvatten
till recipient
165,4 g/år
Avloppsvatten
till reningsverk
70 - 71 g/år
T601/T604 till recipient
1,85 g/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
0,0 – 0,3 g/år
Utlopp T605
till recipient
0 - 0,36 g/år
18% HCl
till recipient
0 - 0,16 g/år
Reningsverk
Ytavloppsvatten till
recipient
0 – 24,8 g/år
Slam
2832 – 2832 g/år
Avloppsvatten till recipient
0 – 148 g/år
Totalt klorbensenutsläpp recipient: 167 – 341 g/år
Klorbensener i slam:
2840 – 2840 g/år
Summa:
3008 – 3182 g/år
PVC-fabrik
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
TP 130204
Klorfenoler
INEOS
2012
Klorfabrik
Filterhusslam
till deponi
0,5 - 1,5 g/år
Avloppsvatten
till reningsverk
71,3 kg/år
Avloppsvatten till
recipient
42,9 – 53,9 g/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
15,3 g/år
Ytavloppsvatten till
recipient
112 – 236 g/år
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Utlopp T605
till recipient
0 – 2,3 g/år
T601/T604 till recipient
18% HCl
0,37 – 0,77 g/år
till recipient
0,29 - 1,18 g/år
Reningsverk
Slam
25,7 – 51,2 g/år
PVC-fabrik
Avloppsvatten till recipient
74- 553 g/år
Totalt klorfenolutsläpp recipient: 245 – 863 g/år
Klorfenoler i slam:
26,3 – 52,7 g/år
Summa:
271 – 915 g/år
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
TP 130204
BILAGA 6
Åtgärdslista för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom
mellan- och högriskområdet
ÅTGÄRDER RISKANALYS KLORFABRIKEN
Revisionsdatum:
2013-02-28
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
Ansvarig
Rev.
tidplan
4
Läckage klor utomhus
inklusive avspänningskärl
Värdera automatisk stängning av ventiler vid ett
klorutsläpp utomhus vid klorlager.
JL
2013
5
Explosion i Cl2-förgasare
Utredning/ provtagning för att säkerställa hur stora
marginalerna är om man missar ett avdrag
JL
110930
Klart/120327
5.1
Läckage klorpump
Larm axialspel
JL
110630
Klart/110719
UH-plan byte pump årligen
JSt
110630
Klart/110719
HAx
2013
LW
2012
HMS&K
2013
Fördjupad riskanalys (HAZOP) kring hantering
kondenserad klor
Värdera invallning av 505-05
Tidplan
Klart/datum
5.2
Totalhaveri lagertank
8.1
Större saltsyrautsläpp från
lagertank (505-05, 505-36)
9
Läck på luttankar eller rör i
förbindelse med tank.
10
Brusten slang vid båtlastning Säker Jobbanalys kring arbetsmomentet
JL
111231
Klart/111209
11
Utsläpp av lut vid utlastning
järnvägsvagn (överfyllnad)
UH-plan kontroll överfyllnadsskydd
JSt
110630
Avslås/110719
12.1
Utsläpp av lut vid
bilutlastning (överfyllnad)
UH-plan kontroll överfyllnadsskydd
JSt
110630
Klart/111209
13
Cellexplosion
Värdera mätning i fuktig klor vilket ger en snabbare
indikering på vätgasinnehåll
JL
2012
16
Läckage vid anolyttanken och Värdera klordetektorer inomhus.
kringutrustning
JL
2012
Invallning utreds i prövotidsärende
ÅTGÄRDSLISTA KLOR
2013
Klart
2013
Sida 1 (2)
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
Ansvarig
19, 21, Klorutsläpp inomhus
23, 25
Se nr 16 ovan
19
Klorutsläpp
Värdera utbyte av material (till polyesterlindad PVC) i
förebyggande syfte.
19.1
Explosion klortork
Se över åtgärdsinstruktion för hög vätgashalt.
22
Svavelsyrautsläpp (75 och 98 Värdera installation av nöddusch på övre betongplan
%-ig)
26.1
Klorförstöring ur funktion
37
Utläckage av svavelsyra
38
Utläckage av svavelsyra vid
lastning av bil
40
Läckage i kompressorrum 3
(vätgasupparbetn.)
Ökad buffervolym, samt automatisk nödstoppsfunktion
av klorfabriken i samband med konvertering
Klorfabrik
Undersök om det finns hög-hög larm på tankarna, och
om så inte är fallet värdera om det ska installeras.
Tidplan
Rev.
tidplan
Klart/datum
JL
120331
Klart
PAh
111031
Klart/111209
LW
2012
2013
2015
JL
110630
Klart/120327
Värdera överfyllnadsskydd
JL
110630
Avslås/110719
Ha en komplett vätgasdetektor i reserv.
JL
110630
Klart/110719
Denna skadehändelse kommer att försvinna i samband
med ny Klorfabrik
2015
42
Mekanisk skada på
kompressorn
Undersök möjligheten att stoppa kompressorn vid hög
vibration.
JL
110630
48
Utsläpp av kväve inomhus
Ta fram förslag till ”standard” för att hantera
kväverisken i slutna utrymmen. (Dubbla mätare? Larm
till kontrollrum?)
HAx
2012
49
Kväve i arbetsluftnätet vid
klorkompressorn
Se över driftinstruktion för växling från luft till kväve.
PAh
111030
ÅTGÄRDSLISTA KLOR
Klart/110719
2013
Klart/111209
Sida 2 (2)
ÅTGÄRDER RISKANALYS VCM-FABRIKEN
Revisionsdatum:
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
Ansvarig
Tidplan
1.2
Brott på röranslutning (25
mm) eller brott på grov
ledning från Borealis (eten)
Gasvarnare eten (LEL)
PeA
2013
Underlag för Capex framtaget. Pengar ska
sökas under Q2 2013.
PeA
2013
Underlag för Capex framtaget. Pengar ska
sökas under Q2 2013.
8.1, 8.2 Brott på EDC-rör ansl 50 mm Gasvarnare EDC (LEL)
inlopp förångaren eller andra
mindre EDC- läckage
2013-02-28
Rev.
Klart/datum
Tidplan
Kommentar
9
Stort läckage utlopp R201
20.1,
20.2
Utsläpp av EDC från
destillationssystemet
10.1
Rörbrott på krackugnsslingan HCl-varnare i avgasströmmen
PeA
2013
Utredning klar. Målsättning genomförande
2013
16.1,
16.2
Utläckage av kondenserad
propen
Gasvarnare propen (LEL)
PeA
2013
Underlag för Capex framtaget. Pengar ska
sökas under Q2 2013.
16.2
Utläckage av kondenserad
propen
Sektioneringsventiler
PeA
2014
Utredning 2013 med målsättning
genomförande 2014
17.1,
17.2
Utläckage av kondenserad
VCM
Gasvarnare VCM (LEL)
PeA
2013
Underlag för Capex framtaget. Pengar ska
sökas under Q2 2013.
17.2
Utläckage av kondenserad
VCM
Sektioneringsventiler
PeA
2014
Utredning 2013 med målsättning
genomförande 2014
16.2,
17.2
Utläckage av kondenserad
propen eller VCM
Rutin för utrymning av kontrollrum
HAx
2012
2013
Undersök möjligheten att köra VCM och PVC
fabrikerna från alternativ byggnad
SÅS
2012
2013
Nytt förstärkt kontrollrum
LW
2015
ÅTGÄRDSLISTA VCM
Arbete med att uppdatera insatsplaner för
typskadehändelser har påbörjats med
Räddningstjänsten. VCM-fabriken ska ta
fram instruktion för åtgärder som ska
göras innan kontrollrummet kan lämnas
och behovet av övervakning från annan
l t
Inkluderat i projeket för konvertering
Klorfabrik
Sida 1 (2)
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
23.1
Utsläpp av flytande klor
Utvärdera möjligheten till leverans av gasformig klor
till VCM-fabriken (Förgasning i klorlagret?
Tryckhöjning av gasformig klor?)
24.2
36
Rev.
Klart/datum
Tidplan
Ansvarig
Tidplan
PeA
2012
2013
Förstudie klar, ser ut att fungera. Kostnad
(+-30%) för detta tas under 2013 fram för
beslut om fortskridande.
VCM-utsläpp pumpar VCM- Värdera tätningslösa pumpar
lager
SÅS
2012
2013
Utredning pågår, byte till tätningslösa
pumpar kostar c:a 600 KSEK per pump.
Läckage bränngas (vätgas)
ångcentralen
OB
2012
Utred fjärrstyrd avstängningsventil vätgas
ÅTGÄRDSLISTA VCM
Klart/2012
Kommentar
Så små mängder så att det finns inte behov
enligt beräkningar OB.
Sida 2 (2)
ÅTGÄRDER RISKANALYS PVC-FABRIKEN
Revisionsdatum:
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
Ansvarig
Tidplan
1.2
VCM-läckage
satsningspumpar samt
antändning
Skenande reaktion i
autoklaver PM8 och PM82
Snabbare stängning utlopp kula
BOJ
2012
Detaljerad analys kring åtgärder för att minska
sannolikheten för skadehändelsen i projektet Nya
autoklaver
JoA
Q4 2012
2.4, 2.6
2013-02-28
Rev.
Klart/datum
Tidplan
2013
PM82:
2013
3, 4.1
VCM-läckage manlucka
(framför allt problem PM8)
4.3
VCM-läckage vid öppning av Se till att rutin/checklista efterföljs vid öppning av
bottenventil av misstag under gorator
pågående rensning av gorator
11.1, 11.2, VCM-läckage i VCM11.3
återvinningen.
Värdering av annan typ av manluckstätning i samband
med projekt nya autoklaver (typ PM9/Au11)
Kommentar
PM8:
PM8: Felträdsanalys skenande auto-klaver
Klart/Q4 2012 utförd. Nytt säkerhetssystem
initiatorsatsning inkluderat i projekt nya
autoklaver
PM82: Åtgärder kring initiatorsatsning
utförda. Försök ny initiator utfört. Fler
försök krävs.
GSn
Q4 2012
JoA
2012
Gasvarnare (LEL)
JKt
2013
Fjärravstängningsventiler
JKt
2014
Spridnings- och konsekvensberäkningar
HAx
2012
Klart/Q1 2012 Beräkningar gjorda för
säkerhetsrapporten.
Återinföra rutin för upprullning av presseningar under
sommarhalvåret
JoA
2012
Klart/Q3 2012
Rutin för utrymning av kontrollrum
HAx
2012
ÅTGÄRDSLISTA PVC
Klart/Q4 2012 Inkluderat i projekt nya autoklaver
Klart/Q4 2012 Alla berörda operatörer har fått en
genomgång av denna instruktion. Ska
följas upp med Operational Audits nästa
år.
Underlag för Capex framtaget. Pengar ska
sökas under Q2 2013.
Utredning 2013 med målsättning
genomförande 2014
2013
Arbete med att uppdatera insatsplaner för
typskadehändelser har påbörjats med
Räddningstjänsten. PVC-fabriken ska ta
fram instruktion för åtgärder som ska
göras innan kontrollrummet kan lämnas
och värdera om det finns behov av
övervakning från annan plats.
Sida 1 (2)
Nr
16
17.1
25
Skadehändelse
Utsläpp kväve i
kvävekompressorrummen
PM7 och PM9
Inspektion i tankar mm. med
kvävemiljö
Åtgärd
Rev.
Klart/datum
Tidplan
Ansvarig
Tidplan
Nytt förstärkt kontrollrum
BOJ
2015
Se över barriärer.
JoA
2012
Klart/Q4 2012 Förslag framtaget för förbättrade och nya
barriärer. Genomförande 2013.
Översyn märkning tankar/centrifug PM82
JoA
2012
Klart/Q3 2012
MBr
2012
Klart/Q1 2012
MBr
2012
Klart/Q1 2012
Sönderfall av MEK-peroxid i Se över märkning spränglucka.
doseringstank
Se över risken med att rutinmässigt arbete pågår i
närheten av sprängluckor.
ÅTGÄRDSLISTA PVC
Kommentar
Inkluderat i projeket för konvertering
Klorfabrik
Sida 2 (2)
BILAGA 7
Analysresultat kontroll av lakvatten, grundvatten och
ytvatten från deponi G och O
BILAGA 7
Jämförelsevärden för vatten till recipient
För att relatera halterna av föroreningar i företagets olika vattenströmmar har en
sammanställning gjorts av riktvärden från två olika myndigheter.
För att beräkna riktvärden för förorenad mark som ger ett skydd mot förorening av
grundvatten använder Naturvårdsverkets riktvärdesmodell haltkriterier för grundvatten. De är
till för att användas som underlag för riktvärdesberäkningen och utgör egentligen inte
riktvärden för grundvatten som kan användas för bedömning av uppmätta halter. Som
kriterium för halt i grundvatten har de valt 50% av dricksvattennormen som i första hand
kommer från Livsmedelsverket och i andra hand från WHO.
Canadian Quality Guidlines har riktvärden som är utfärdade av Canadian Council of
Ministers of the Environment (CCME) och gäller vatten som går till vattenlevande
organismer. Dessa två källor har använts för att bedöma halterna i de olika vattenflöden som
finns inom området vilka vissa går till recipient.
*) Riktvärdet beror av hårdheten på vattnet. Ju hårdare, desto högre värde. Värdena i tabellen gäller som lägsta
gräns.
Analys av grundvatten
Grundvatten från brunn PM7
Datum
2009-09-10
2009-09-11
2009-09-15
2010-12-01
2011-03-21
2011-04-14
2011-08-11
2011-11-14
2012-04-13
2012-06-18
VCM
Etylklorid Kloroform
(Vi-ppm)
0,39
0,26
0,31
0,19
0,39
u.d
0,23
0,3
0,2
0,48
(Vi-ppm)
0,007
0,006
0,005
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
0,19
0,18
0,19
0,13
0,15
u.d
0,12
0,1
0,09
0,07
Koltetraklorid
Triklor-eten
EDC
1,1,2
Trikloretan
(Vi-ppm)
0,003
0,008
u.d*
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
0,09
0,07
0,09
0,05
0,09
u.d
0,06
0,03
0,02
0,03
(Vi-ppm)
0,8
0,59
0,69
0,35
0,88
0,02
0,78
1,2
0,05
0,55
(Vi-ppm)
0,07
0,05
0,08
0,02
0,06
u.d
u.d
0,05
u.d
u.d
Koltetraklorid
(Vi-ppm)
0,003
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
Triklor-eten
EDC
(Vi-ppm)
0,004
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
0,04
0,03
0,02
0,02
0,03
0,36
1,1
0,07
1,1,2
Trikloretan
(Vi-ppm)
0,003
0,005
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
*) under detektionsgräns
Grundvatten från brunn PM9
Datum
2009-09-16
2009-09-17
2010-12-02
2011-03-21
2011-08-09
2011-11-10
2012-04-12
2012-06-15
VCM
(Vi-ppm)
0,02
0,03
0,03
0,02
0,02
u.d
0,02
0,07
Etylklorid Kloroform
(Vi-ppm)
0,003
0,004
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
0,09
0,14
0,02
Deponi G grundvatten 2012
NPOC
Tot-N
pH
Konduktivitet
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
Pentaklorbensen
Hexaklorbensen
Klorbensener s:a
Pentaklorfenol
1:a halvåret
2:a halvåret
28 mg/l
2,5 mg/l
7,0
1025 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l *
< 0,01 mg/l *
< 0,09 mg/l *
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l *
<1,0 mg/l *
< 0,01 mg/l
31 mg/l
2,0 mg/l
7,2
950 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
0,11 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l
<1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 ug/l
< 0,01 ug/l
< 0,11 ug/l
< 0,05 ug/l
< 0,01 ug/l
< 0,01 ug/l
< 0,11 ug/l
< 0,05 ug/l
WHO-PCB-TEQ Lb
< 0,02 ng/l
WHO-PCB-TEQ Ub
< 0,02 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Lb
< 0,002 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Ub
0,0058 ng/l
Alifater C5-C35
< 0,01 mg/l
Hexaklorbutadien
< 0,01 ug/l
Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0
1:a halvåret
As
Cd
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
Zn
* nya det.gränser
2,41
<0,02
0,432
<1
<0,002
1,96
<0,1
21,3
ug/l
< 0,02 ng/l
< 0,02 ng/l
< 0,002 ng/l
< 0,006 ng/l
0,023 mg/l
< 0,01 ug/l
2:a halvåret
ug/l
2,33
0,0036
0,518
0,215
<0,002
2,00
0,0303
8,19
Deponi G lakvatten 2012
1:a kvartalet
2:a kvartalet
3:e kvartalet
4:e kvartalet
NPOC
Tot-N
18 mg/l
7,4 mg/l
28 mg/l
9,2 mg/l
20 mg/l
3,7 mg/l
18
6,9
As
Cd
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
Zn
ug/l
1,09
0,0291
0,859
2,24
0,0081
2,73
<0,1
22,6
Deponi O grundvatten 2012
NPOC
Tot-N
pH
Konduktivitet
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
Pentaklorbensen
Hexaklorbensen
Klorbensener s:a
Pentaklorfenol
1:a halvåret
2:a halvåret
33 mg/l
3,2 mg/l
6,9
920 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l *
< 0,01 mg/l *
< 0,09 mg/l *
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l *
<1,0 mg/l *
< 0,01 mg/l
16 mg/l
1,5 mg/l
7,5
1100 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l
<1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
<0,01ug/l
<0,01 ug/l
<0,11ug/l
1,9 ug/l
<0,01ug/l
<0,01 ug/l
<0,11ug/l
<0,05 ug/l
WHO-PCB-TEQ Lb
<0,02 ng/l
WHO-PCB-TEQ Ub
<0,02 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Lb
<0,002 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Ub
0,0060 ng/l
Alifater C5-C35
<0,01 mg/l
Hexaklorbutadien
<0,01 ug/l
Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0
1:a halvåret
ug/l
As
3,53
Cd
<0,02
Cr
3,05
Cu
7,13
Hg
0,0334
Ni
16,7
Pb
1,59
Zn
8,25
* nya det.gränser
<0,02 ng/l
<0,02 ng/l
<0,002 ng/l
<0,0060 ng/l
0,012 mg/l
<0,01 ug/l
2:a halvåret
0,632
0,0021
0,221
0,226
0,0124
0,892
0,124
2,60
ug/l
Deponi O lakvatten 2012
1:a kvartalet
2:a kvartalet
3:e kvartalet
4:e kvartalet
NPOC
Tot-N
Susp. Substans
PVC
14 mg/l
17 mg/l
57 mg/l
7,8 mg/l
13 mg/l
15 mg/l
45 mg/l
26 mg/l
11 mg/l
21 mg/l
7,0 mg/l
1,0 mg/l
16 mg/l
26 mg/l
15 mg/l
2,9mg/l
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l *
< 0,01 mg/l *
< 0,09 mg/l *
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l *
<1,0 mg/l *
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
0,10 mg/l
< 0,01 mg/l
<1,0 mg/l
0,02 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
<1,0 mg/l
0,02 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
0,21 mg/l
< 0,01 mg/l
<1,0 mg/l
0,02 mg/l
* ny det.gräns
Deponi O ytvatten 2012
NPOC
Tot-N
pH
Konduktivitet
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
Pentaklorbensen
Hexaklorbensen
Klorbensener s:a
Pentaklorfenol
1:a halvåret
2:a halvåret
11 mg/l
1,3 mg/l
7,3
1250 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l *
< 0,01 mg/l *
< 0,09 mg/l *
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l *
< 1,0 mg/l *
< 0,01 mg/l
11 mg/l
1,5 mg/l
7,4
720 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l
< 1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 ug/l
< 0,01 ug/l
< 0,11 ug/l
< 0,05 ug/l
< 0,01 ug/l
< 0,01 ug/l
< 0,11 ug/l
< 0,05 ug/l
WHO-PCB-TEQ Lb
< 0,02 ng/l
WHO-PCB-TEQ Ub
< 0,02 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Lb
< 0,002 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Ub
0,0058 ng/l
Alifater C5-C35
< 0,01 mg/l
Hexaklorbutadien
< 0,01 ug/l
Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0
1:a halvåret
As
Cd
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
Zn
* nya det.gränser
0,888
0,0262
0,517
2,94
0,0145
4,04
0,0222
34,5
ug/l
< 0,02 ng/l
< 0,02 ng/l
< 0,002 ng/l
< 0,006 ng/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 ug/l
2:a halvåret
0,456
0,0157
0,489
3,27
0,0093
3,37
0,124
25,6
ug/l
BILAGA 8
Emissionsdeklaration hela anläggningen
(utdrag ur SMP)
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
Flöde Kommentar
0
Luft
Cd
0,16
kg/år
M
CEN/ISO
SS-EN
14385:200
4
-
Totalt Ut
1
Luft
653,
kg/år
M
OTH
Totalt Ut
Luft
54282000,
kg/år
M
CEN/ISO
-
Totalt Ut
3
Luft
CO2
24320000,
kg/år
M
CEN/ISO
Egen
analys
SS-ISO
12039:200
1
SS-ISO
12039:200
1
-
2
Cl2,oorg-H
Cl
CO2
Fossilt
Del
Ut
4
Luft
CO2
29962000,
kg/år
C
ETS
Fossilt
Del
Ut
Biogent
Del
Ut
-
Totalt Ut
5
Luft
CO2
0,
kg/år
M
CEN/ISO
6
Luft
Cr
0,25
kg/år
M
CEN/ISO
Version: 1
Massflöde
sberäkning
SS-ISO
12039:200
1
SS-EN
14385:200
4
RedovEnlFskr
Utsläppet
grundar sig
endast på 2
analyser/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
Företaget
förbränner
inget biogent
bränsle
Utsläppet
grundar sig
endast på 2
analyser/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
1 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
7
Luft
Cu
1,38
kg/år
M
CEN/ISO
8
Luft
DCE
28915,
kg/år
M
OTH
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
SS-EN
14385:200
4
Flöde Kommentar
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
-
Del
Ut
Diffusa utsläpp
-
Del
Ut
EDC
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
Spårgasm
etod+GC-a
nalys
9
Luft
DCE
24000,
kg/år
M
PER
RedovEnlFskr
Utsläppet
grundar sig
endast på 2
analyser/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
punktutsläpp +
diffusa utsläpp
Spårgasm
etod
10
Luft
DCE
4915,
kg/år
M
OTH
11
Luft
DX-ITEQ
0,0000018
kg/år
M
CEN/ISO
12
Luft
HFC
19,
kg/år
M
OTH
GC-analys
SS-EN
1948-3:20
06
Massbalan
smetod
Version: 1
Utsläppet
grundar sig
endast på 2
analyser/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
Varierar
mycket år till år
beroende på
hur mycket
köldmedia som
läckt ut från
kylaggregaten.
2 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
13
Luft
Hg
16,7
kg/år
M
CEN/ISO
14
Luft
CO
(kolmonoxi
d)
94300,
kg/år
M
CEN/ISO
15
Luft
NH3
4900,
kg/år
M
OTH
16
Luft
NOx
50000,
kg/år
M
CEN/ISO
17
Luft
NOx
10700,
kg/år
M
CEN/ISO
18
Luft
NOx
22600,
kg/år
M
CEN/ISO
19
Luft
NOx
16600,
kg/år
M
CEN/ISO
Version: 1
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
EN
ISO/IEC
17025:200
5
SS-EN
15058:200
4
Flöde Kommentar
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
Egen
analysmet
od
-
Totalt Ut
SS-EN
14792:200
5
PVC
SS-EN
14792:200
5
SS-EN
VCM
14792:200
5
SS-EN
VCM
14792:200
5
-
Totalt Ut
-
Del
Ut
PVC-produktion
ens torkar
-
Del
Ut
Ångpannor
-
Del
Ut
VCM-produktio
n (Krackugn,
förbränningsug
n)
RedovEnlFskr
Sammanlagda
mängden CO
från
förbränningsug
n, krackerugn,
PVC-torkar.
Utsläppet
grundar sig
endast på 3
analyser/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
3 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
20
Luft
Pb
0,17
kg/år
M
CEN/ISO
21
22
23
24
Luft
Luft
Luft
Luft
SO2
SO2
SO2
Stoft
543,
140,
403,
121,
kg/år
kg/år
kg/år
kg/år
C
C
C
M
MAB
MAB
MAB
CEN/ISO
25
Luft
VCM
40808,
kg/år
M
OTH
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
SS-EN
14385:200
4
DS
DS
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Flöde Kommentar
-
Totalt Ut
-
Totalt
Del
Del
Totalt
-
Totalt Ut
-
Del
Ut
-
Del
Ut
-
Totalt Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Spårgasm
etod+GC-a
nalys och
on-line
mätning
26
Luft
VCM
24000,
kg/år
M
PER
RedovEnlFskr
Utsläppet
grundar sig
endast på 2
analyser/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
Ångpanna 1
Ångpanna 2
FBU, två
analyser per år
Punktutsläpp +
diffusa
Spårgasm
etod
27
Luft
VCM
16808,
kg/år
M
OTH
28
Vatten
Cd
0,033
kg/år
M
CEN/ISO
Version: 1
GC-analys
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
Utsläppet
grundar sig
endast på 1
analys/år.
4 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
Flöde Kommentar
29
Vatten
Cr
1,7
kg/år
M
CEN/ISO
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
30
Vatten
Cu
8,1
kg/år
M
CEN/ISO
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
31
Vatten
DCE
24,
kg/år
M
CEN/ISO
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
32
Vatten
Hg
0,45
kg/år
M
CEN/ISO
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
Totalt
33
Vatten
Hg
0,085
kg/år
M
CEN/ISO
6442129 x
311861
-
Del
Ut
34
Vatten
Hg
0,005
kg/år
M
CEN/ISO
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Utsläpp via
dosering av
hypoklorit som
innehåller Hg
Utsläpp via
natronlut för
neutralisering
Version: 1
RedovEnlFskr
Utsläppet
grundar sig
endast på 1
analys/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
Utsläppet
grundar sig
endast på 1
analys/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
Industriavlopp+
Ytvattenavlopp
5 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
35
Vatten
Hg
0,034
kg/år
M
CEN/ISO
36
Vatten
Hg
0,318
kg/år
M
CEN/ISO
37
Vatten
Kloroform
7,4
kg/år
M
CEN/ISO
38
Vatten
N-tot
3833,
kg/år
M
CEN/ISO
39
Vatten
Pb
1,53
kg/år
M
CEN/ISO
40
Vatten
QV
1060,4
1000m M
3/år
CEN/ISO
Version: 1
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Flöde Kommentar
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Dagvatten YA
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Renat
industriavlopp
från klorfabriken
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
RedovEnlFskr
Industriavlopp
+
ytvattenavlopp
Utsläppet
grundar sig
endast på 1
analys/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
Industriavlopp+
ytvattenavlopp+
skrubbervatten
från
förbränning+div
erse bassänger.
6 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
41
Vatten
QV
797,6
1000m M
3/år
CEN/ISO
42
Vatten
QV
225,7
1000m M
3/år
CEN/ISO
43
Vatten
QV
3,87
1000m M
3/år
CEN/ISO
44
Vatten
QV
33,14
1000m M
3/år
CEN/ISO
45
Vatten
TOC
7781,
kg/år
M
CEN/ISO
46
Vatten
TRI
7,9
kg/år
M
CEN/ISO
47
Vatten
VCM
7,9
kg/år
M
CEN/ISO
Version: 1
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
Flöde Kommentar
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Industriavlopp
från RV
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Ytvatten
6442129 x
311861
-
Del
Ut
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Skrubbervatten
+
div.bassänger
VCM
Från
klorfabriken
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
RedovEnlFskr
Som NPOC
(TOC=NPOC/0,
85)Industriavlop
p+ytvattenavlop
p.
Industriavlopp+
Ytvattenavlopp
7 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
48
Vatten
Zn
33,3
kg/år
M
CEN/ISO
49
Återvinnin
g-extern
Återvinnin
g-extern
FA
240,
t/år
M
Avfall, ej
FA
774,
t/år
M
50
Version: 1
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
Flöde Kommentar
-
Totalt Ut
WEIGH
-
Totalt Ut
WEIGH
-
Totalt Ut
RedovEnlFskr
Utsläppet
grundar sig
endast på 1
analys/år.
Detta betyder
att det kan vara
stor skillnad år
till år.
Mindre mängd
avfall har
behövt
deponeras
2012 och har
istället gått att
återvinna
genom
samarbete
med ny
avfallshanterare
och total
genomgång av
alla fraktioner.
Inkluderar ej
komposterbart
avfall som inte
vägs.
8 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
Flöde Kommentar
51
Bortskaffa FA
nde-extern
46,
t/år
M
WEIGH
-
Totalt Ut
52
Bortskaffa Avfall, ej
nde-extern FA
1480,
t/år
M
WEIGH
-
Totalt Ut
53
ER
Eldningsolj
a, lätt
10,9
GWh/å M
r
CRM
-
Totalt In
54
ER
Tillförd
effekt
80,
MW
-
Totalt In
Version: 1
E
RedovEnlFskr
Mängden kan
variera kraftigt
per år
beroende på
om t ex
förorenade
schaktmassor
har behövt
skickas iväg.
Siffran från
2011 är fel.
Ska vara 2382
ton. Felet
orsakades av
en tiopotens
felavläsning för
slam från
reningsverket
som 2011 var
det första året
då inget
deponerades.
Eldningsolja
ångpannor,
mindre mängd
olja 2011 jfr
2010
Total
installerad
effekt
ångpannor
9 / 10
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
55
ER
56
ER
57
ER
58
ER
59
ER
60
ER
61
ER
62
ER
63
ER
Version: 1
Tillförd
effekt
Tillförd
effekt
AndraFlyta
ndeÄmnen
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2012 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
30,
MW
E
DS
-
Del
In
Ångpanna 1
50,
MW
E
DS
-
Del
In
Ångpanna 2
13,2
GWh/å M
r
CRM
-
Totalt In
400,1
GWh/å M
r
CRM
-
Totalt In
74,
GWh/å M
r
CRM
DS
-
Del
In
Bränngas till
Ångcentralen
88,
GWh/å M
r
CRM
DS
-
Del
In
Vätgas till
ångpanna 2
107,7
GWh/å M
r
CRM
PVC
-
Del
In
Bränngas
PVC-torkar
101,3
GWh/å M
r
CRM
VCM
-
Del
In
Metan till
krackugn
29,1
GWh/å M
r
CRM
VCM
-
Del
In
Bränngas till
Förbränningsug
n
Metodkod
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
Flöde Kommentar
RedovEnlFskr
Flytande
klorerade
biprodukter
10 / 10
BILAGA 9
Avfall
2012-01-01 - 2012-12-31
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: INEOS Sverige AB
Rapporteras som Övriga avfallsfraktioner
Avfallskod
Artikelbenämning
Gaskromatograf
Artnr
476
Dekl nr
X013014
SUMMA ENHET
120117
Blästersand
PVA, Urea
3503
Restavfall
3110
3689
1,00 St
Mottagare
SR Stenungsund FA
15 680,00 Kg
D1
Stena Recycling AB
Hässleholm Miljö AB
X011379
202,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
32,00 Lit
D10
Noreko Emballage AB
32,00 Lit
Blandskrot
1899
71 750,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Vajer / Staglina
1855
3 340,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Aluminium Legerat Ofärgat
513
4 160,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Cu-Skrot, Grov
712
40,00 Kg
R4
Kabelskrot Mest Cu
743
280,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
Kabelskrot Mest Cu
743
339,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Rostfritt Stålskrot, Kval 951-1 Stycke
2951
3 980,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
R4
Uddevalla Lastbilscentral SR Uddevalla
AB
SUMMA ENHET
120199
Transportör
202,00 Kg
SUMMA ENHET
200140
Beh. Kod.
15 680,00 Kg
SUMMA ENHET
200199
Enhet
1,00 St
SUMMA ENHET
070199
Kvant.
Smide Gas-skärning
SUMMA ENHET
SR Stenungsund FA
83 889,00 Kg
1833
2 240,00 Kg
2 240,00 Kg
1/8
2012-01-01 - 2012-12-31
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: INEOS Sverige AB
200136
Elektronikskrot
400
2 395,00 Kg
SUMMA ENHET
160214
Elmotorer
766
18 540,00 Kg
SR Sävenäs
2 620,00 Kg
R3
Kontorspapper
3431
2 940,00 Kg
R3
OTAB i Uddevalla AB
SR Stenungsund FA
Kontorspapper
3431
480,00 Kg
R3
OTAB i Uddevalla AB
SR Uddevalla
Kraftsäckar, oanvända, Lösvara 4.05
3826
10 560,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
SR Halmstad RP
Wellpapp, 1.05
3846
4 430,00 Kg
R3
OTAB i Uddevalla AB
SR Stenungsund FA
Wellpapp, 1.05
3846
1 900,00 Kg
R3
OTAB i Uddevalla AB
SR Uddevalla
SR Stenungsund FA
22 930,00 Kg
Big Bags PP, Balat
3723
980,00 Kg
R3
OTAB i Uddevalla AB
SR Uddevalla
LDPE-Plast 70/30
3892
1 720,00 Kg
R3
OTAB i Uddevalla AB
SR Stenungsund FA
LDPE-Plast 70/30
3892
0,60 Kg
R3
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Polyeten-film, Transparent
3881
520,00 Kg
R3
OTAB i Uddevalla AB
SR Uddevalla
Polyeten-film, Transparent
3881
890,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
R3
Stena Recycling AB
GRYAAB AB
Fettavskiljaravfall
4 110,60 Kg
3450
8 000,00 Kg
8 000,00 Kg
Glas, färgat
3301
413,00 Kg
R5
Stena Recycling AB
SRAB Stenungsunds
Renhållning
Glas, ofärgat
3302
7,00 Kg
R5
Stena Recycling AB
SRAB Stenungsunds
Renhållning
D1
Stena Recycling AB
Entropi Sanerings AB
SUMMA ENHET
170504
Stena Recycling AB
3431
SUMMA ENHET
200102
R4
Kontorspapper
SUMMA ENHET
190809
SR Stenungsund FA
18 540,00 Kg
SUMMA ENHET
200139
Stena Recycling AB
2 395,00 Kg
SUMMA ENHET
200101
R4
Grus inneh. låg halt Hg
420,00 Kg
3641
X011964
114 890,00 Kg
2/8
2012-01-01 - 2012-12-31
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: INEOS Sverige AB
SUMMA ENHET
070212
Avvattnat PVC-slam, Reningsverket
114 890,00 Kg
3672
X012554
SUMMA ENHET
190805
Slam Avvattnat
3672
Avvattnat PVC-slam, Reningsverket
3672
Hässleholm Miljö AB
312 480,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Hässleholm Miljö AB
97 100,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Hässleholm Miljö AB
Trä Flisbart
3601
22 460,00 Kg
R1
Trä Flisbart
3601
8 980,00 Kg
R1
OTAB i Uddevalla AB
SR Stenungsund FA
Trä Flisbart
3601
15 280,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Tingstad
Trä, sekunda
3602
2 360,00 Kg
R1
Trä, sekunda
3602
3 480,00 Kg
R1
OTAB i Uddevalla AB
Kungälvs Transporttjänst
AB
Trä, sekunda
3602
13 600,00 Kg
R1
OTAB i Uddevalla AB
SR Uddevalla
Trä, sekunda
3602
17 080,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Trä, sekunda
3602
22 460,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Uddevalla
Trä, sekunda
3602
21 940,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilscentral SR Uddevalla
AB
R1
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
D1
Stena Recycling AB
Uddevalla Energi AB
Utsort Brännbart Avfall
Deponi avfall
SUMMA ENHET
SR Uddevalla
SR Uddevalla
127 640,00 Kg
3905
94 090,00 Kg
SUMMA ENHET
061399
Stena Recycling AB
409 580,00 Kg
SUMMA ENHET
191210
D1
1 345 720,00 Kg
SUMMA ENHET
200138
1 345 720,00 Kg
94 090,00 Kg
3904
X011817
3 690,00 Kg
3 690,00 Kg
3/8
2012-01-01 - 2012-12-31
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: INEOS Sverige AB
Vänligen notera att statistiken som visas inte är juridiskt bindande. Det kan också förekomma vissa periodiserade avvikelser då utförda arbeten och tjänster inte är administrativt
behandlade vid det aktuella rapportdatumet. Priser per artikel är preliminära tills artikeln är fakturerad. Klicka på artikelbenämningen så framgår det i det nya rapportfönstret om
artikeln är fakturerad. Vid tomt fält är artikeln ej fakturerad.
Rapporteras som Farligt avfall
Avfallskod
150202
Artikelbenämning
Absorbenter, trasor & filterdukar
Artnr
Dekl nr
3732
Blästeravfall, med metaller
3555
100,00 Kg
D1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
3230
300825.
7 298,00 Kg
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Filterstrumpor inneh klorerade kolväten/lut
3230
300827
1 888,00 Kg
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Filterstrumpor inneh klorerade kolväten/saltsyra
3230
300830
275,00 Kg
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
D1
Stena Recycling AB
Uddevalla Energi AB
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Koks inneh klorerade kolväten
9 461,00 Kg
3230
300828
Deponi FA skattepliktig, Karaktäriserat
Emballage, tömda ej rengjorda (FA)
2 213,00 Kg
2 213,00 Kg
3592
12 460,00 Kg
SUMMA ENHET
150110
Mottagare
SR Göteborg FA
Aktivt kol inneh.klorerade kolväten/saltsyra
SUMMA ENHET
170106
Transportör
Stena Recycling AB
100,00 Kg
SUMMA ENHET
190111
Beh. Kod.
R1
2 559,00 Kg
SUMMA ENHET
070209
Enhet
2 559,00 Kg
SUMMA ENHET
120116
Kvant.
12 460,00 Kg
3593
26,00 Kg
SUMMA ENHET
26,00 Kg
Fat till destruktion
3593
X011962
32,00 St
D10
Noreko Emballage AB
IBC/Cipax till destruktion
3593
X011960
9,00 St
D10
Noreko Emballage AB
SUMMA ENHET
41,00 St
4/8
2012-01-01 - 2012-12-31
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: INEOS Sverige AB
200127
Färg- lack-, limburkar, Lösningsmedelbaserat /
blandat
3743
2 154,00 Kg
SUMMA ENHET
110198
Gasmaskfilter
PUR-skum flaskor
3539
X012104
3255
X011354
Glykol
3548
Härdare, aminer
Jonbytarmassa
3934
1 427,00 Kg
3234
22,00 Kg
3393
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
R4
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
2 194,00 Kg
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
2 194,00 Kg
Grus kontaminerat med klorerade kolväten (EDC)
3328
300829.
2 372,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Förorenad jord inneh. EDC
3328
X013556
18 960,00 Kg
D10
Stena Recycling AB
Sakab AB
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Stena Recycling AB
El-kretsen i Sverige AB
Stena Recycling AB
El-kretsen i Sverige AB
Labbkemikalier, Oorganiska
21 332,00 Kg
3370
SUMMA ENHET
200121
SR Göteborg FA
22,00 Kg
SUMMA ENHET
160507
Stena Recycling AB
1 427,00 Kg
SUMMA ENHET
170503
R1
2,00 St
SUMMA ENHET
110116
208,00 Kg
2,00 St
SUMMA ENHET
070214
406,00 Kg
208,00 Kg
SUMMA ENHET
160114
SR Göteborg FA
406,00 Kg
SUMMA ENHET
Gastuber övriga
Stena Recycling AB
2 154,00 Kg
SUMMA ENHET
160504
R1
66,00 Kg
66,00 Kg
Lysrör
3701
200,00 Kg
D9
Lysrör
3701
0,00 Kg
R4
Lysrör
3701
232,00 Kg
R4
5/8
2012-01-01 - 2012-12-31
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: INEOS Sverige AB
SUMMA ENHET
200121
Lysrör
432,00 Kg
3701
2 000,00 St
SUMMA ENHET
070204
3759
300489
34 300,00 Kg
R1
EDC/vatten - Sakab 635372
3759
300489
0,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Sakab AB
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
R4
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
R9
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Lösningsmedel, pumpbart < 20 MJ
Cyclohexanon med PVC
Katalysator inneh kopparklorid/aluminiumoxid
3751
669,00 Kg
669,00 Kg
3752
X011380
Olja för materialåtervinning
3228
Oljeavfall, fast
3959
3957
5 680,00 Kg
23,00 Kg
23,00 Kg
Oljeavskiljaravfall, toppfas
3673
740,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Oljeavskiljaravfall, toppfas
3673
1 500,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
SUMMA ENHET
160107
6 326,00 Kg
5 680,00 Kg
SUMMA ENHET
130506
300826
6 326,00 Kg
SUMMA ENHET
130703
355,00 Kg
355,00 Kg
SUMMA ENHET
130205
Sakab AB
34 300,00 Kg
SUMMA ENHET
160807
El-kretsen i Sverige AB
EDC/vatten - Sakab 635372
SUMMA ENHET
070104
Stena Recycling AB
2 000,00 St
SUMMA ENHET
080111
R4
Oljefilter
SUMMA ENHET
2 240,00 Kg
3702
451,00 Kg
451,00 Kg
6/8
2012-01-01 - 2012-12-31
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: INEOS Sverige AB
160402
Pyroteknik, Nödsignaler
3479
13,00 Kg
SUMMA ENHET
130508
X013891
5 060,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Ytvatten brunnar
3758
X011807
6 340,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
11 400,00 Kg
Sludge
3368
5 000,00 Kg
R1
Sludge
3368
49 390,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Sludge
3368
102 580,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
D10
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Småkemikalier
3932
Spillolja
3958
5 900,00 Kg
R9
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Spillolja
3958
1 400,00 Kg
R9
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
D9
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Surt avfall, övrigt
7 300,00 Kg
3941
SUMMA ENHET
160213
Transformatorer
43,00 Kg
43,00 Kg
763
SUMMA ENHET
200137
217,00 Kg
217,00 Kg
SUMMA ENHET
200114
SR Stenungsund FA
156 970,00 Kg
SUMMA ENHET
130208
SR Tingstad
3758
SUMMA ENHET
160506
Stena Recycling AB
Vatten/slam syrabassäng
SUMMA ENHET
130403
D10
13,00 Kg
1,00 St
R4
SR Stenungsund FA
1,00 St
Trä, impregnerat
3603
3 500,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Solör Bioenergi
Recycling AB
Trä, Impregnerat, Kreosot, slipers / reglar
3203
1 920,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Solör Bioenergi
Recycling AB
SUMMA ENHET
5 420,00 Kg
7/8
INEOS Sverige AB (Hämtställe 2617215)
2012-01-01 - 2012-12-31
Hierarki: INEOS Sverige AB
Vänligen notera att statistiken som visas inte är juridiskt bindande. Det kan också förekomma vissa periodiserade avvikelser då utförda arbeten och tjänster inte är administrativt
behandlade vid det aktuella rapportdatumet. Priser per artikel är preliminära tills artikeln är fakturerad. Klicka på artikelbenämningen så framgår det i det nya rapportfönstret om
artikeln är fakturerad. Vid tomt fält är artikeln ej fakturerad.
8/8
BILAGA 10
Metodförteckning över ackrediterade analyser enligt ISO 17025