Transcript Riktlinjer för litteraturstudier

Riktlinjer för litteraturstudier vid IKI
Linn Håman, Hillevi Prell och Eva-Carin Lindgren
Kandidat-/Magisteruppsats /
Självständigt arbete (examensarbete) 15 hp
Kost-/Idrottsvetenskap
Alla program
Grundnivå/Avancerad nivå
Vt 2015
Innehållsförteckning
Riktlinjer kring innehåll och formalia .................................................................................... 4
Examensarbetets innehåll ....................................................................................................... 4
Titel ........................................................................................................................................ 5
Sammanfattning ..................................................................................................................... 5
Förord ..................................................................................................................................... 5
Introduktion ............................................................................................................................ 5
Bakgrund ................................................................................................................................ 6
Metod ..................................................................................................................................... 7
Resultat ................................................................................................................................... 9
Diskussion .............................................................................................................................. 9
Referenser ............................................................................................................................ 10
Examensarbetets formalia .................................................................................................... 11
Språkhantering ..................................................................................................................... 11
Tabeller och figurer .............................................................................................................. 12
Typsnitt, sidnumrering och bilagor ...................................................................................... 13
Rubriker................................................................................................................................ 13
Titelsida och Försättsblad..................................................................................................... 14
Innehållsförteckning ............................................................................................................. 15
Förord ................................................................................................................................... 15
Referenser ............................................................................................................................ 15
Opposition och försvar vid slutseminarium ......................................................................... 16
3
Riktlinjer kring innehåll och formalia
En litteraturstudie är en systematisk, metodisk och kritisk granskning av litteratur utifrån
ett vetenskapligt syfte. Litteraturen som granskas utgörs av vetenskaplig litteratur, det vill
säga vetenskapliga publikationer, som avhandlingar och artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
Examensarbeten behandlar två grundläggande aspekter, dels innehåll och dels formalia.
För godkännande fordras viss kvalitet på både innehåll och form. Examensarbetets
innehåll visar sig framförallt i problemformulering, syfte, frågeställningar,
metodbeskrivning samt diskussion. Examensarbetets form visar sig i yttre struktur och
disposition, logiskt sammanhang och läsvänlighet.
Först presenteras IKI:s rekommendationer om vad examensarbetet bör innehålla och
därefter rekommendationer för formalia samt vissa formella krav som måste följas vid
examensarbeten 15 hp. Om det är ett formellt krav så anges detta med ordet ska i fetstil.
Examensarbetets innehåll
Att exakt ange ett examensarbete innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är
svårt. Beroende på val av ämne, typ av litteraturstudie, val av metoder så kan ett
examensarbete utformas på olika sätt. Det som anges i examensarbetets innehåll är en
ram eller rekommendation som fungerar som stöd.
Nedan kommer förslag på rubriker som bör vara med i en litteraturstudie samt ordningen
mellan dem. Vilka underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar
naturligtvis beroende på innehåll. Därefter följer en beskrivning av hur respektive avsnitt
under dessa rubriker kan utformas.












Sammanfattning
Innehållsförteckning
Förord
Introduktion
Bakgrund
Syfte
Metod
Resultat
Diskussion
Konklusion och implikation
Referenser
Bilagor
4
Titel
Även om titeln kommer först i examensarbetet är det oftast det sista som formuleras. Ett
tips är att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla litteraturstudiens innehåll men
inte vara för lång. Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en
förklarande underrubrik. Titeln ska helst vara innovativ och samtidigt innehålla såväl
problemområde, metod som studieobjekt.
Sammanfattning
Här sammanfattas examensarbetet i sin helhet på ett intresseväckande sätt.
Sammanfattningen ska vara kortfattad så att läsaren snabbt kan bilda sig en uppfattning om
litteraturstudien. I sammanfattningen ska problemformulering, syfte, metod, de viktigaste
resultaten och slutsatserna redovisas samt rekommendationer för ämnet (t ex Hem- och
konsumentkunskap eller Idrott och hälsa) samt fortsatt forskning. Observera att det som
presenteras i sammanfattningen måste återfinnas i arbetet. Lägg tyngdvikt på de egna
resultaten och eventuella slutsatser (se vidare under formaliaavsnittet). Sammanfattningen
bör omfatta max 250 ord och ej innehålla några referenser.
Förord
Här kan olika saker som varit viktiga för examensarbetet omförande skrivas. Exempelvis
tack till personer. Om man vill skriva några personliga tankar om arbetet görs det här.
Observera att det som måste framgå här är olika författares bidrag till arbetet (se mer om
det i formaliaavsnittet).
Introduktion
En introduktion fokuserar forskningsproblemet och anledningen till ämnesval och
problem. Problemet ska vara kopplat till aktuell forskning samt till aktuell profession, som
styrks med referenser.
5
Börja med att introducera läsaren genom att beskriva och motivera det valda
problemområdet. Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt i sitt tänkande vid
avgränsning av forskningsproblem: Vilken ny kunskap kan litteraturstudien tillföra?
Vilken relevans finns dvs. vad är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta
område och varför är det angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel?
Använd ”tratteknik”, dvs. att ni går från det övergripande in på det specifika område som
ni vill undersöka. Styrk det ni skriver om med några centrala referenser av betydelse för
problemet. Skillnaden mot bakgrundstexten är att här i introduktionen ska läsaren få en
övergripande bild av forskningsproblemet. Det handlar inte om att skriva fram varför det är
av intresse för just er som studenter att göra denna litteraturstudie. Det är något som kan
skrivas i förordet istället. Däremot kan det vara kopplat till er blivande yrkesprofession.
Syfte
Syftet med studien anges i slutet av introduktionen. Syftet ska vara tydligt formulerat
eftersom det utgör en vägvisare för såväl datainsamling och analys som redovisning av
resultatet. Det ska också framgå vilka, som berörs av problemet och i vilket sammanhang
det är ett problem. Syftet bör avgränsas till en eller högst två meningar. Exempel på hur
syftet kan formuleras: Syftet med litteraturstudien är att ”ge en omfattande översikt”, ”att
identifiera kunskapsluckor”, ” kritiskt granska” eller ”sammanställa och identifiera
nyckelfrågor”. Syftet skrivs i perfekt. Frågeställningar utifrån syftet kan med fördel
formuleras för att underlätta det fortsatta arbetet. Genom frågeställningar kan eventuellt
syftet preciseras och väsentliga aspekter av problemet lyftas fram. Det innebär att
frågeställningarna talar specifikt om vad som ska undersökas. Frågeställningarna beskrivs
under en egen rubrik, direkt under syftet. Det är viktigt att frågeställningarna utgör aspekter
av syftet och att dessa innehållsmässigt inte upprepar ordagrant det som avses i syftet.
Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. Ju tydligare syftet beskrivs desto lättare är
det att genomföra undersökningen. Ett ”luddigt” syfte ger en ”luddig” undersökning.
Syftet formuleras i regel om ett flertal gånger eftersom det är en process att få fram det
specifika syftet med studien. Det som uttrycks i syftet ska vara den röda tråden i
examensarbetet. Observera att det är viktigt att på förhand begränsa omfattningen av
undersökningen så att det finns möjligheter att bli färdig med studien på utsatt tid. Syftet
ska vara detsamma genom hela examensarbetet dvs. även i sammanfattningen.
Bakgrund
Bakgrunden inleds med att beskriva det valda ämnet – vad är skrivet om ämnet?
6
Vilken kunskap finns? Hur har kunskapen utvecklats över tid? Vilka kunskapsluckor finns
på området? Bakgrunden ska vara saklig och styrkas med litteratur och vetenskapliga
referenser som har övergripande betydelse för problemområdet. Som grund för denna
genomgång ligger en litteratursökning där relevanta referenser valts ut. Det är viktigt att
ett ganska stort urval av artiklar/abstracts ”ögnas” igenom, däremot ska endast de artiklar
som betraktas som värdefulla i sammanhanget vara de som presenteras och diskuteras i
texten. Här kan t ex tidigare reviewartiklar presenteras, då dessa inte ska ingå i
litteraturstudien. Sträva efter att finna så aktuell och relevant litteratur som möjligt. Det är
viktigt att använda originalkällor även om de är äldre.
Tänk på att försöka ha en röd tråd genom hela bakgrunden. Bakgrunden ska vara saklig
och styrkas med referenser som har övergripande betydelse för undersökningen. I
bakgrunden kan även viktiga begrepp definieras så att man som läsare förstår vad som
menas. Om det är viktigt med en historisk beskrivning av fenomenet kan den ligga som en
egen del i bakgrunden.
Referenserna ska utgöras av annan litteratur än den som redovisas i litteraturstudiens
resultatdel. Begrepp, modeller och teorier, som är tillämpliga (t ex inom ämnena Hemoch konsumentkunskap eller Idrott och hälsa) samt relevanta för din litteraturstudie
beskrivs under denna rubrik. Vilket teoretiskt perspektiv som väljs beror på
examensarbetets syfte. Teoretisk medvetenhet visar sig genom att författaren kan föra en
diskussion om sitt arbete på en teoretisk nivå. Referenslistans innehåll speglar till viss del
den teoretiska substansen.
Metod
Metoden, som ska användas för examensarbetet, är litteraturstudie. Metodbeskrivningen
ska omfatta både tillvägagångssätt vid insamlande av data, det vill säga sökningen av
vetenskaplig litteratur i olika databaser, och bearbetningen och analysen av data.
Metoden ska vara så pass innehållsrik att läsaren kan förstå vad som har gjorts och varför
samt innehålla referenser till relevant metodlitteratur där det behövs för att styrka olika
val som gjorts.
Datainsamling
Utifrån syftet bestäms sökorden, som används för sökning av relevant litteratur i olika
databaser. Sökorden utgörs av begrepp som ringar in ämnesområdet för att ni ska finna
relevanta artiklar.
7
Under rubriken Datainsamling beskrivs detaljerat hur sökningen av de artiklar/
avhandlingar som ingår i resultatet gått till. Ange vilka sökord som använts i text och även
i tabellen som finns i bilaga A. Tänk på att testa olika kombinationer av sökord. Redovisa
endast de kombinationer som genererar ett relevant urval av artiklar. Det är grundläggande
att ange hur sökningen genomförts i de olika databaserna för att visa vilken sökstrategi
som använts. Artiklarna som ingår i er litteraturstudie ska vara refereegranskade och får
inte vara reviewartiklar. I samband med litteratursökningen görs avgränsningar med hjälp
av exklusions- och inklusionskriterier. Viktigt är att tala om vilka som inkluderats och
eventuellt vilka som exkluderats. Exklusionskriterier måste vara sakligt underbyggda och
motiveras. Läs alltid de sammanfattningar av artiklar som erhållits, titlarna stämmer inte
alltid överens med innehållet.
Sökstrategin och urvalsprocessen ska även kunna följas i en tabell kallad Sökhistorik
(bilaga A) och flödesschema för söknings- och gallringsprocess (se bilaga B). Detta
flödesschema är endast ett exempel. Ni kan utforma det på ett sätt som passar sökning och
gallring. Tabellen för sökhistorik (bilaga A) ska ställas upp i kronologisk ordning med det
aktuella datumet först och ska innehålla datum, databasens namn, sökorden,
avgränsningarna/limits, de Booleska sökoperatorer1, som använts. Urvalsprocessen som
presenteras i tabellen ska även beskrivas i text. Flödesschemat för söknings- och
gallringsprocess presenteras som figur, t ex som i bilaga B, och beskrivs kortfattat i text.
Till datainsamlingen hör också att göra en kvalitetsgranskning av de valda artiklarna. En
del i kvalitetsgranskning berör etiska överväganden, vilket innebär att ni ska diskutera om
de inkluderade artiklarna har tagit hänsyn till etiska spörsmål. Kvalitetsgranskning kan
göras med hjälp av bedömningsmallen som presenteras i bilaga C. Om annan
bedömningsmall används skall tydlig referens finnas. Kvalitetsgranskning av de valda
artiklarna behöver inte redovisas i tabellform utan skrivs fram och diskuteras i text.
1
Booleska sökoperatorer används i databaser. Genom att kombinera dina sökord på olika sätt kan du avgränsa
eller vidga din sökning. Detta gör du genom att använda OCH/ELLER. OCH avgränsar dina träffar. Alla
sökorden måste finnas med i träffarna. De flesta söktjänster gör automatiskt en OCH-sökning. Därför är det
viktigt att inte skriva för många sökord på en gång. Börja istället med ett eller två sökord och lägg därefter till
ett sökord i taget. ELLER breddar din sökning och ger dig fler träffar. Det räcker om ett av sökorden finns
med i träffarna. Detta är användbart när du vill söka på synonymer till ditt sökbegrepp
(http://www.ub.gu.se/skriva/sokteknik/).
8
Databearbetning
I databearbetningen beskrivs hur materialet har bearbetats. Det är centralt att arbeta
systematiskt. Utifrån syftet med litteraturstudien, försök först att få en överblick över
materialet för att sedan finna en struktur för en systematisk och kritisk granskning. En
sorts första överblick skapas genom att fylla i tabellen i bilaga D och E, kallad
Artikelöversikt. Det är lämpligt att redovisa resultat från ”kvalitativa och kvantitativa”
studier separat, därför ska artikelöversikten delas i två delar, en del för ”kvalitativa
studier” och en del för ”kvantitativa studier”. Om en artikel beskriver både ”kvalitativ och
kvantitativ metod” skall en separerat artikelöversikt för denna/dessa skapas. Varje del ska
presenteras i alfabetisk ordning efter författarnamn. Observera att tabellhuvud ska skrivas
på varje ny sida för att underlätta för läsaren. Artikelöversikten ger en första struktur över
metod och innehåll, som leder vidare i organisationen av datamaterialet.
Strukturen i resultatet kan byggas upp utifrån teman eller kategorier, vilka kan behöva
omprövas flera gånger under bearbetningsfasen. En litteraturstudie ska ge svar på ditt syfte
och dina eventuella frågeställningar. Varje artikel analyseras först var för sig och sedan i
relation till helheten, det vill säga det sammanlagda resultatet från de ingående studierna.
Databearbetning innebär att det viktigaste innehållet kondenseras, reduceras och
fokuseras. Det är grundläggande att framhålla likheter och skillnader mellan de olika
studierna.
Resultat
Det är väsentligt att resultatet presenteras på ett logiskt strukturerat sätt, till exempel genom
att det organiseras i teman eller kategorier. Sammanställ resultaten utifrån syftet och
eventuella frågeställningar utan inslag av subjektiva värderingar. Använd relevanta
underrubriker. Hänvisa/referera till artiklarna som ingår i litteraturstudien när resultat
presenteras. Endast data som har direkt anknytning till syfte och frågeställningar ska
redovisas. I en litteraturstudie redovisas endast de studerade artiklarnas resultat. Ni kan inte
referera till artiklarnas bakgrund. Återge resultat från studierna med egna ord. Det är inte
korrekt att presentera en artikel i taget, utan artiklarna ska vävas samman (syntetiseras) så
att arbetet leder fram till ny kunskap. Resultatet ska ge en översikt över aktuell
vetenskaplig kunskap inom området och innehålla en granskning och jämförelse av resultat
från olika studier. Försök att eftersträva ett kritiskt granskande förhållningssätt.
Diskussion
Här ska författaren reflektera över och diskutera resultaten och studien som helhet i ljuset
av teori/vetenskapsteori och tidigare forskning och därmed anknyta till relevanta
referenser. I diskussionen värderas metod och resultat.
9
Metoddiskussion
Diskutera och värdera kritiskt den egna studiens styrkor och svagheter, såsom sökord,
sökstrategi, val av inkluderade artiklar utifrån forskningsmetod, ursprungsland och
överförbarhet till svenska förhållanden. Det kan vara lämpligt att reflektera över vilka
fördelar respektive nackdelar arbetet har i relation till syftet grundat på hur många
”kvantitativa” respektive ”kvalitativa artiklar” som ingår. Diskutera även er bearbetning
och analys av de inkluderade artiklarna för att stärka studiens trovärdighet. Er värdering
och granskning av den vetenskapliga kvaliteten i de inkluderade artiklarna ska också
diskuteras.
Resultatdiskussion
Efter metoddiskussionen följer en diskussion om studiens resultat mot syfte och
frågeställningar. Det är nu dags att sätta in resultaten i ett större sammanhang. Tänk noga
igenom vad som ska diskuteras, alla delar i resultatet behöver inte diskuteras.
Diskussionen ska baseras på studiens resultat och anknyta till teoretisk referensram,
litteraturen i bakgrunden och/eller nya referenser samt utmynna i egna väl underbyggda
reflektioner. Gör jämförelser med tidigare forskning inom området. Rena spekulationer
ska inte finnas med.
Tänk på att inte diskutera något som inte presenterats i resultatet. När studiernas resultat
motsäger varandra, försök finna anledningar till detta. Det kan t ex. bero på olika fokus för
syfte och frågeställningar samt på olikheter i begrepp och metodologi. Litteraturstudien
ska belysa aktuell forskning inom området, och hur tillförlitlig och adekvat den
forskningen är samt om det finns kunskapsluckor. Underrubriker kan användas.
Slutsatser och implikationer
En kortfattad beskrivning av uppsatsens viktigaste resultat som svarar mot studiens syfte
presenteras som slutsats. Konklusionen ska täcka huvudresultaten i arbetet. Specifika
resultat som är särskilt värda att uppmärksammas kan lyftas fram. Inga referenser skall
förekomma. Konklusionen ska utmynna i rekommendationer för fortsatt forskning,
praktisk verksamhet och/eller undervisning (t ex för ämnet Hem- och konsumentkunskap
eller Idrott och hälsa).
Referenser
Samtliga studier/artiklar som ingår i litteraturstudien ska redovisas i referenslistan.
10
Examensarbetets formalia
Nedan ges rekommendationer kring formalia för examensarbeten vid IKI. Formella krav
för examensarbeten omfattande 15 hp anges med ordet ska. Övrigt är rekommendationer
som inte nödvändigtvis måste följas.
Språkhantering
Examenarbeten ska kunna läsas och förstås av en vid läsekrets. Ni kan välja att skriva
examensarbetet på svenska, norska, danska eller engelska. Följande källa, som finns att
låna som e-bok på universitetsbiblioteket, rekommenderas när det gäller att skriva korrekt
svenska:
Språkrådet (2008). Svenska skrivregler (Skrifter utgivna av Språkrådet; 8).
Stockholm: Liber.
Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt utan syftningsfel. Använd gärna
stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet och låt någon annan läsa
arbetet för att ge synpunkter. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas
framför långa och krångliga. Undvik att skriva ”jag” och ”man” och meningarna bör inte
börja med ”men” eller ”och”. Börja heller inte med en siffra. Kontrollera så att inga
särskrivningar finns dvs. att det står ”restaurang besök” istället för “restaurangbesök”). Se
också upp med tempusväxlingar. Notera att metodavsnittet skrivs i preteritum/imperfekt.
Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första
presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis:
Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SoU). Därefter kan
förkortningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror <10 med text.
Försök undvika förkortningar i titeln. Var även konsekvent vid användning av
förkortningar som t.ex., osv., dvs., pga., mm..
Vetenskapligt språk
När ni skriver använd ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Examensarbetet bör
vara fritt från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. ”den här biten”
eller ”starta upp”. Tänk också på att vara återhållsam med normativt, personligt och
värdeladdat språk. Skriv exempelvis inte ”vi tycker att metoden fungerade bra”,
”skillnaderna var extremt stora”, ”vi valde intervjuer eftersom vi ville lära oss mer om
det”.
11
Det är naturligtvis också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord,
undvik därför att använda för mycket citat. Anledningen är att det är lätt att falla för
frestelsen att använda citat som ersättning för egen text när man vill referera. Om det är för
uppsatsen viktigt att använda ett specifikt citat från annan litteratur ska det återges
ordagrant och sättas inom citattecken. Läsarna behöver inte bara få reda på vad den
författare som behandlas säger utan också hur ni tolkar det - ett citat säger ingenting om er
förståelse. Av samma anledning (samt förstås risken för plagiat) ska ett referat inte ligga
alltför nära originalets ordalydelse och disposition - man bör bearbeta det lästa så att man
kan återge det på sitt eget sätt.
Tabeller och figurer
Till figurer räknas alla typer av diagram och bilder. Tabeller och diagram ska numreras
löpande: tabell 1, 2, 3 osv. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs. man bör direkt
förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara.
Tabellnummer och rubrik ska placeras över tabellen i motsats till figurnummer och rubrik
som ska placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är
hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats
efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: ”Som framgår av
tabell 1...” eller ”Resultatet av enkäten (se figur 3)…”. Kommentera alltid eller lyft fram
de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får inte vara
okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur (se tabell 1 och figur 1).
Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. ’
Tabell 1. En översikt av inkluderade forskningsartiklar.
Författare
År
Tidskrift
Valera, Ruiz,
Valdespino & Visioli
(2014)
Eating and weight
disorders
Vanderycken (2011)
Eating Disorders:
The Journal of
Treatment &
Prevention
Rangel, Dukeshire &
MacDonald (2011)
Design
Urval
Syfte
Tvärsnitt
136 ashtanga yogautövare.
Undersöka prevalensen av ortorexia nervosa
bland yogautövare i en förening i Madrid
Tvärsnitt
111 yrkesverksamma inom
forskning, prevention, eller
behandling av ätstörningar.
Undersöka yrkesverksammas åsikter om
"nya" syndrom och uppmärksamheten som
dessa syndrom får i professionella
sammanhang och populärmedia.
Explorativ (en
grounded theory
approach)
52 kvinnor vid fyra olika
livsstadier.
Utforska vilka faktorer som påverkar matvanor
och beteenden bland kvinnor i olika skeden av
livet.
Appetite
12
Figur 1. En syntes av resultatet fördelat på olika nivåer.
Typsnitt, sidnumrering och bilagor
Format, sidnumrering och bilagenumrering ska utformas enligt följande: Använd typsnittet
Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med 1,15 radavstånd och blankrad mellan
stycken.
Sidnumrering görs alltid. Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja med att skriva ut
sidnummer vid introduktionen. Sidnumrering skrivs ej ut på titelblad, försättsblad och
innehållsförteckning (titelsidan har sidnummer 1 men ej utskrivet). Fortsätt sidnumrering
löpande genom hela uppsatsen, dvs. sidnumrering fortsätter även på bilagorna.
För fler än en bilaga – numrera bilagorna löpande enligt 1, 2, 3 högst uppe i högra hörnet.
Dessa får en titel. Kalla dem till exempel Bilaga 1 Information till medverkande
restauranger och Bilaga 2 Enkät till idrottstränare. Bilagorna placeras sist i arbetet. På de
sidor med bilagor, som innehåller tabeller, kan marginalerna göras mindre dock lägst 1 cm.
Texten inne i tabellerna kan skrivas som lägst Times New Roman, 10.
Rubriker
När det gäller rubriksättning ska lärarstudenter följa LUN:s riktlinjer:
http://lun.gu.se/utbildning/amneslararprogrammet/examensarbete/praktisk-information
13
För programstudenter inom kost- eller idrottsvetenskap gäller följande:
Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer och oavsett hur många som används ska ni
alltid börja med rubriknivå ett (1). Mer än 3 rubriknivåer kan göra uppsatsen svårläst. De
rubriker som finns med i riktlinjerna under examensarbetets innehåll är vanliga rubriker i
ett examensarbete samt ordningen mellan dem. De följer således en viss logik. Vilka
rubriker och underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar
naturligtvis beroende på innehåll och examensarbetets karaktär. Rubriksnivåer inne i
examensarbetet ska utformas enligt tabell 2. Observera att det ska vara större avstånd
mellan Rubriknivå 1 och brödtexten än mellan Rubriknivå 2 och brödtexten.
Tabell 2. Rubriksnivåer som ska användas inne i uppsatsen
1
Rubriknivå 1 (Garamond, 24 punkter)
2
Rubriknivå 2 (Garamond, 18 punkter)
3
Rubriknivå 3 (Garamond, 16 punkter fet)
4
Rubriknivå 4 (Garamond, 14 punkter kursiv)
Titelsida och Försättsblad
Mall från IKI:s hemsida, http://www.iki.gu.se/utbildning/student/ ska användas för
utformning av titelsida och försättsblad av programstudenter inom kost- och
idrottsvetenskap. IKI:s logga får inte användas av studenter i andra sammanhang än vid
kandidat- eller magisteruppsatser.
Mall från LUN:s hemsida,
http://lun.gu.se/utbildning/amneslararprogrammet/examensarbete/praktisk-information ska
användas av lärarstudenter.
Examensarbetets rapportnummer finns på oppositionsschemat inför slutseminariet.
På försättsbladet ska en sammanfattning på, max 250 ord, finnas där examensarbetets
huvuddelar (introduktion, syfte, metod, resultat och slutsats) sammanfattas kort.
Underrubriker ska inte finnas i sammanfattningen. För examensarbeten som skrivs på
engelska ska sammanfattning även skrivas på svenska. Sidnummer ska inte skrivas ut på
titelsida och försättsblad. På försättsbladet ska även examensarbetets nyckelord skrivas i
bokstavsordning. Nyckelorden är till för att ge en indikation om vad examensarbetet
handlar om. Författarnas efternamn skrivs i bokstavsordning.
14
Innehållsförteckning
Innehållsförteckningen ska få plats på en sida. Det räcker med att visa 2-3 rubriknivåer
även om ni har fler i texten. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att
ni använder dessa för att ni automatiskt ska kunna skapa er en innehållsförteckning.
Förord
Här ska författarnas bidrag till arbetet beskrivas så att det går att särskilja vem som gjort
vad om det är mer än en författare. Exempelvis kan det beskrivas så här:
Arbetsuppgift
Planering av studien
Litteratursökning
Datainsamling
Analys
Skrivande
Layout
Procent utfört av
Anders/Emma
50/50
50/50
50/50
50/50
50/50
50/50
Referenser
Referenslistan ska börja på en ny sida, observera att dessa sidor inte ska numreras.
Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges i bokstavsordning i referenslistan. I
referenslistan ska de artiklar/avhandlingar som ingår i resultatet markeras med en asterisk *
i början av referensen. Lathund för referenshantering (som i stort följer APA-manualen)
ska följas. Den finns på IKI:s hemsida
http://www.iki.gu.se/utbildning/student/examensarbeten/
15
Opposition och försvar vid slutseminarium
Vid slutseminariet opponerar studenterna på varandras examensarbeten. Opponenterna
förbereder en kritisk granskning av examensarbetet och ger konstruktiva synpunkter i
positiv anda. Respondenterna (författarna av examensarbetet) läser på sitt eget
examensarbete och funderar på motiv, ställningstaganden och argumentation för val.
Tänk på att det är ett förtroende att få läsa och granska ett annat arbete. Opponenternas
uppgift är att genom frågor lyfta fram både styrkor och svagheter. Mycket tid och kraft
läggs ned på examensarbetet. Författarna förtjänar därför en noggrann och konstruktiv
genomgång.
Vid slutseminariet har författarna med sig sammanfattning (abstract) av examensarbetet
som delas ut till övriga seminariedeltagare. Ordföranden lämnar över ordet till
opponenterna som därefter leder diskussionen.
1. Respondenterna ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter i
examensarbetet.
2. Oppositionen inleds med att opponenterna gör en kort sammanfattning av innehållet
i examensarbetet.
3. Respondenterna ges utrymme för eventuella kommentarer.
4. Opponenterna ger därefter ett allmänt omdöme om arbetet och lyfter i huvudsak
fram dess positiva drag.
5. Därefter följer huvudmomentet i oppositionen vilket handlar om att opponenterna
ställer frågor till respondenterna. Formalia diskuteras normalt inte i detalj utan kan
förmedlas till respondenterna efteråt.
6. Ordföranden ger övriga på seminariet möjlighet att ställa frågor och kommentera.
Vid opponeringen eftersträvas en diskussion mellan er kring de frågor och synpunkter
du/ni har förberett. Utgå från en noggrant genomförd planering men var inte för bunden vid
den. Andra intressanta punkter kan visa sig viktigare att ventilera. Förbered alternativa
diskussionsteman. Avsluta samtalet i en positiv anda.
16
Bilaga A
Tabell 2. Sökhistorik
Datum
Databas
Sökord/Limits/Booleska
operatörer
17
Antal
träffar
Lästa
abstracts
Urval
Bilaga B
Antal granskade artiklar (titel och abstract):
Databas A: antal
Databas B: antal
Databas C: antal
Exkluderade dubbletter:
antal
Exkluderade artiklar
som inte uppfyller
inklusionskriterier:
antal
Fullängdsartiklar som uppfyllde inklusionskriterierna: antal
Om artiklar exkluderas
i detta steg, ange antal
och skäl.
Artiklar som ingår i litteraturstudien: antal
Eventuellt: Antal artiklar
som inkluderades utifrån
manuell sökning i xx (t
ex referenslistor i
tidigare reviewartiklar).
Figur 1: Exempel på flödesschema för sökning och gallringsprocess.
18
Bilaga C
Checklista för att mäta studiens kvalitet för artikel X
1. Är hypoteser, syfte och eventuella frågeställningar klart beskrivna?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
2. Är problemet och rationalen för studien tydligt beskrivet?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
3. Är väsentliga begrepp definierade?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
4. Kvalitativ artikel: Får vi kunskap om forskarens förförståelse/perspektiv?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
5. Var urvalsstrategin lämplig med tanke på syftet?
Ja
Nej
För att svara ja bör det framgå tydligt varifrån undersökningsgruppen valdes, vilka
som valdes och varför samt hur de valdes ut och varför? Tydliggörs eventuella
inklusions- och exklusionskriterier?
Eventuell kommentar:
6. Kvantitativ artikel: Framgår det tydligt utifrån vilka grunder urvalets storlek
bestämdes?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
19
7. Är egenskaperna/karaktäristika hos de deltagare som ingår i studien tydligt
beskrivet?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
8. Interventionsstudie: Är försökspersonerna randomiserade till
interventionsgrupp(er)?
Ja
Nej
Oförmögen
att avgöra
Eventuell kommentar:
9. Interventionsstudie: har interventionen (programmet/en ny form av undervisning
etc.) som ska jämföras beskrivits tydligt?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
10. Har studien använt en adekvat datainsamlingsmetod?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
11. Har vilken typ av instrument som använts (ex enkäter, intervjuguider och
observationsscheman) samt tillvägagångssättet vid datainsamlingen tydligt
beskrivits?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
20
12. Är den redovisade analysmetoden lämplig?
De metoder som används måste vara lämpliga för data.
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
13. Har etiska aspekter beaktats?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
14. Är de viktigaste resultaten av studien tydligt beskrivna?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
15. Svarar resultatet mot syftet?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
16. Har man tagit hänsyn till eventuella bortfall i resultatet?
Om antalet deltagare som ”droppat av” (bortfallet) inte har redovisats, bör man
svara att man är oförmögen att avgöra
Ja
Nej
Oförmögen
att avgöra
Eventuell kommentar:
17. Är resultaten praktiskt relevanta?
Ja
Nej
Eventuell kommentar:
21
Bilaga D
Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod
Publikationsår
Land
Databas
Författare
Titel
Syfte
22
Metod
Urval
Slutsats
Bilaga E
Tabell 4 Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod
Publikationsår
Land
Databas
Författare
Titel
Syfte
23
Metod
Urval
Bortfall
Slutsats