Transcript Kustens småvatten problem och lösningar

Kustens småvatten och FLISIK
-exempel på problem och lösningar
Ralf Wistbacka 4.2.2014
Forststyrelsen och ELY-centralen i södra Österbotten
Metsähallitus ja ETPO-ELY-keskus
Kustens småvatten
•
•
•
•
Definitioner av småvatten
Aktuell problematik
FLISIK-åtgärder
Sammanfattning
Definitioner
© Pertti Sevola
• Kustens småvatten är flador, glon,
sjöar, rännilar och bäckar
© Kyösti Nousiainen
UPPKOMSTEN AV FLADOR
- En moräntröskel
närmar sig ytan
1
2
3
4
Förstadium till Flada
1
2
3
Skärgårdsfladan
...eller så fylls
inloppet med sand
1
2
3
Fladans särdrag är att
den har begränsat
vattenutbyte med
havet
Sandstrandsflada
Näringsrikt slam på
bottnen
©Juha Ilkka
Flador
Problem
• Muddringar
• Skogsdikning
• Vägar och vägbankar
• Hyggen
• Hotgrad (Raunio et al 2008): VU (sårbar)
Båtleder
© Kyösti Nousiainen
144 undersökta flador (Wistbacka & Snickars 2000)
• Båtkanaler hade grävts till 33 flador (23 %)
• Sommarstugor men inga båtkanaler ännu i 42 flador (29 %)
Drygt hälften av fladorna kommer inte att utveckas till glon
•Läget för förstadier till flador inte klarlagt
Projekt 1 GLOBÄCKFLADAN
Igenfyllande av båtkanal
• In i den dåvarande fladan (4,3 ha) muddrade man på 1970 talet en 10 m
bred båtkanal
• Lekfisken försvann och landhöjningen innebar att Globäckfladan skulle ha
vuxit igen/torrlagts
• Villaborna och markägarna kom överens om en restaureringsplan och fick
tillstånd att höja vattennivån till ca 0,5m över havets medelvattennivå. En
damm och ny bäck byggdes i juni 1993. Ett unikt projekt i Österbotten!
• ÅR 2013 slutfördes projektet
Projekt 1 GLOBÄCKFLADAN6
Igenfyllande av båtkanal
© Lantmäteriverket
Kartering: VAKK ”Restaurering och skydd av kustnära småvatten” , Anders Berg & Mattias
Nilsson 2012
Planering: Anders Berg, Mattias Nilsson & Ralf Wistbacka - april 2013
Möte och fältbesök med alla mark- och vattenägare och erhållande av skriftligt godkännande
av planen – april-maj 2013
Utförande: VAKK -kursen ”Restaurering av kustnära småvatten” och talkoarbetande villabor
sommaren 2013
VAKK = Vasa Vuxenutbildningscenter (LUMAKO)
Globäckfladan F = 73 ha i Södra Vallgrund
A= tätning av dammen och stensättning av
utloppet för att minska nivåskillnader i avsnittet.
B och C= stensättning av fåra (svart)
och utplacering av strömledare av sten. Bottnen
stensätts med mindre stenar i nedre delen
av avsnitt 1.
Fyrhjuling är OK
Dammen tätades
Hela fåran stensattes
Alla bilder© Ralf Wistbacka
Utloppet stensattes
Särdrag för ett glo
0-0,74 m H.ö.h
0,5-2 m Djup
Hav
© Juha Ilkka
Tröskel
Särdrag: Ett glo är endast tidvis kontakt med havsvatten
+0,74 är är havets medelhögvattennivå i Vasa 1926-1955 (Sevola 1987).
Höjden relateras till havets teoretiska medelvattennivå (MW)
Juha Ilkka
© Juha Ilkka
©
Ett glo kan ha ett utlopp eller så rinner havsvattnet in över ett låglänt näs
Glon
Problem
•muddringar
•Skogsdikning, sänkning av vattennivån:
•110 st eller 60 % av glona påverkas (n =230). (Wistbacka & Snickars 2000)
•Torrläggning: 563 ha glon och insjöar har torrlagts sedan 1950-talet
•Avloppsvatten
•Kalhyggen
•Vägar och vägbankar
•Vandringshinder för fisk
Hotgrad: EN (starkt hotad)
© Ralf Wistbacka
© Ralf Wistbacka
Blemörsfladan, Replot
Skäggrundet, Tjuggbäcken. Björköby
Projekt 2 GLOET
Stensättning av bäck
Inventering: ”Restaurering och skydd av kustnära småvatten” VAKK Dan Falk och
Anders Stenvall
Plan: Dan Falk, Anders Stenvall & Ralf Wistbacka
Utförande: Sundom Vattendelägarlag r.f. (projektansvarig) i samarbete med FLISIK.
Yta: 0,7 ha
Har varit extremt surt på 1983-1997 p.g.a
dräneringar av sura sulfatjordar
© Lantmäteriverket
pH-värdena 2012 och 2013 kring 5,5,
Gloet-Globottnen-Ormträsk : F = 250 ha
Kronvik Sundom
© Ralf Wistbacka
© Ralf Wistbacka
© Lantmäteriverket
Svämäng-Tulvaniitty
Gloet-Globottnen Åtgärdsförslag 2013
Källa
Alla bilder © Ralf Wistbacka
Stensatt utlopp från gloet. Nov 2013
Gloet göl vid utloppet.Nov 2013. Luusuan kosteikko
Vad händer efter + 0,7 m
© Juha Ilkka
Sjöar som sporadiskt innehåller brackvatten.
Sjöar som är i höjdintervallet +0,74m - +1,44 m (maximal uppmätt havsvattennivå i Kvarken
(Sevola 1987)) har endast sporadiskt bräckt vatten. Sedan blir sjöns vatten helt utsötat
Från sjön kan rinna en bäck/rännil eller så inte.
(Brackvatten)sjöar
• Hotbilder
•
•
•
•
•
•
•
•
Muddringar
Skogsdikning, sänkning av vattennivån
Ca 70 % av sjöarna påverkas (n= 150)
Torrläggning
Avloppsvatten
Avverkningar
vägar och vägbankar
Vandringshinder för fisk
År 1998 var ca 930 ha glo och sjöar avstängda. Av dem fanns 523 ha
i Kimo ås vattendrag.
Sjöar med tillfälligt inflöde av brackvatten har blivit mer sällsynta pga mänskans
inverkan. Antalet bedöms ha minskat 20-50%. Hotgrad sårbar (VU)
Projekt 3 Ängesholmpotten
Avlägsnande av vandringshinder
Vattendrag: Insjö i södra Vallgrund, Korsholm/Järvi, Södra Vallgrund, Mustasaari
Inventering: ”Restaurering och skydd av kustnära småvatten” VAKK Tiina Asp,
Lotta Haldin & Lena Wargen
Plan: Tiina Asp, Forststyrelsen,MH
Utförande: Forststyrelsen (projektansvarig) & restaureringskurs VAKK.
Sjön har svämängar på våren!
F= 12 ha, Yta = 1,3 ha, H.ö.h=2,6m. Bäck=180m
Ängesholm lösningar nedre
K
Ett vandrinshinder
åtgärdades genom att
stesätta fåran
(vänster)
K
Damm 1
K=slät häll
K
Stensättning av nedre loppet
Alla bilder © Ralf Wistbacka
Djup göl grävdes i
fåran (ovan)
Ängesholm lösningar övre delen
S
Alla bilder © Ralf Wistbacka
FÖRE
S
EFTER
Fåran görs smalare
S
Bäckar och rännilar
Bäck, Krokån Petalax
© Ralf Wistbacka
© Ralf Wistbacka
• Bäckar är strömmande vattendrag med ett avrinningsområde på 10-100
km2 men även mindre vattendrag med vattenföring året om och med
fiskförekomst räknas som bäckar. Rännilar är mindre än bäckar och kan
tidvis vara helt torra.
Rännil, Märaskär, Korsholm
Flybäcken-modellvattendrag i blåsten ?
Rinner året om
Vattnet är Inte surt
Strandområdena har endast två ägare
Kristinestad & MH
--------------------------------• Hela bäcken är muddrad.
• Det nedre loppet är invallat.
• Vattnet är humusfärgat och övergött
© La ontmäteriverket
•
•
•
•
Restaurering 2013
Nro 5
Strömningsledare nr 2
5+5 strömningsledare byggdes i det nedre loppet för att skapa
mera variation i fåran (utdrag ur planen)
Restaurering mellersta loppet
Våtmark (0,6
ha) anlades
2013
© Ralf Wistbacka
Planerade vindkraftparker utgör ett hot
Gillermossen invid bäcken ej med i
Landskapsplanen pga miljörisker
Över bäcken kan gå 5 nya 110 kv ledningar
och längs med bäcken 2 nya ledningsgator
från nya vindkraftparker
Top of the line – österbottens kustland
• Källor i Norrfjärden
• Rinner året om
• Klart vatten – inte sur!
Men
• höga färgvärden 110-180 mg Pt/l
• 30.7.2013 var tot.P-halten 90
mikrogram/l
© Lantmäteriverket
Kökmokanal
© Ralf Wistbacka
Restaurering 2013
Före
Lekgrusbädd för harr
Efter
Detalj
Sammanfatting
• FLISIK tillhandahåller ett helhetskoncept för genomförande av
restaureringar av småvatten genom SAMARBETE
• Goda resultat kan nås med små kostnader
© Ralf Wistbacka
© Ralf Wistbacka
© Ralf Wistbacka
• En inventeringshandbok för småvatten är på
kommande
• Rapporter från restaureringar kan tjäna som
handböcker för restaurering (Flybäcken,
Korvgräven, Strömsvikbäcken, Nojärv fiskled,
Ängesholmspotten, Globäckfladan,
Kökmokanalen)
• Det finns ingen officiell restaureringshandbok
för småvatten trots att Wikströms (2004)
omfattande inventering av restaureringar
2002-2003 påvisade behovet!
FLISIK OCH SURA SULFJORDAR
• Projektvattendragen har aktualiserat viktiga miljöfrågor för
småvattendrag - bl.a. dränerade Sura Sulfatjordar
• Tidigare sura vattendrag har återhämtat sig (Kronvik Gloet,
Strömsvikbäcken med Storträsket-Lillträsket i Oravais) eller så
har de riskerat nya dikningar (Korvgräven, Öja). Kökmokanalens
tillstånd påverkas negativt av dikningar i SS-jordar.
• År 1997-1998 var totalt 740 ha småvatten försurade i
Österbottens kustland. Problemet är således omfattande.
• Den förnyade vattenlagen och den tack bl.a.
FLISIK ökade kunskapen om de sura
sulfatjordarnas faror skall förhoppningsvis
leda till miljövänligt agerande
•
• TACK
•
•
•
•
•
•
Pienvesien suojelua ohjaavat lait
Metsälain mukaan luonnontilaisten ja niiden kaltaisten purojen ja norojen välittömässä
lähiympäristössä toteutettavat metsänhoitotoimenpiteet tulee tehdä uomien ominaispiirteet
säilyttävällä tavalla.
Vesilain mukaan enintään kymmenen hehtaarin suuruiset fladat ja kluuvijärvet sekä muualla kuin
Lapin maakunnassa enintään yhden hehtaarin suuruiset luonnontilaiset lammet ja järvet ovat
erityisesti suojeltuja vesiluontotyyppejä, joiden luonnontilan vaarantaminen on kielletty. Myöskään
luonnontilaisia lähteitä ei saa muuttaa niin, että lähteen säilyminen luonnontilaisena vaarantuu.
Vesilaki ohjaa myös ojituksia ja perkauksia. Jos ojituksesta saattaa aiheutua esimerkiksi haittaa
toisen vesialueelle, kalastukselle, vesisekosysteemin toiminnalle tai vesistön virkistyskäytölle tai
vesialueen tai pohjaveden pilaantumista, on ojitukseen hankittava aluehallintoviraston lupa.
Vesilain mukaan ojan tekemiseen, ojan, puron tai noron suurentamiseen tai oikaisemiseen sekä
puron tai noron perkaamiseen on oltava vesilain mukainen lupa, jos toimenpide voi esimerkiksi
vaarantaa puron luonnontilan säilymisen tai aiheuttaa vahinkoa kalakannoille tai vesiekosysteemin
vahingollista muuttumista.
Jos ojituksen toteuttamiseksi on tarpeen poistaa voimalaitos, pato tai kiinteä laite taikka tehdä
niihin muutos, on siihen haettava aluehallintoviraston lupa. Ojitus on toteutettava ja oja kunnossa
pidettävä niin, ettei toiselle kuuluvalla alueella aiheudu vahingollista vettymistä tai muuta vahinkoa.