Transcript MÅLBESKRIVNING OCH ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE

Institutionen för Klinisk mikrobiologi
Biomedicinsk laboratorievetenskap
Biomedicinska analytikerprogrammet
Ylva Hedberg Fransson [email protected]
MÅLBESKRIVNING
OCH
ANVISNINGAR
FÖR
EXAMENSARBETE, 15hp
Biomedicinska analytikerprogrammet, 180hp
2011-01-16
INNEHÅLL
Allmänt om examensarbetet.......................................................................................................................................... 3 Projektplan .................................................................................................................................................................... 3 Examination .................................................................................................................................................................. 4 Vetenskapliga tidskrifter ............................................................................................................................................... 4 Hur ska uppsatsen skrivas? ........................................................................................................................................... 5 Sammanfattning över examensarbetets disposition ...................................................................................................... 9 Presentation med poster .............................................................................................................................................. 10 Opposition ................................................................................................................................................................... 12 Den faktamässiga oppositionen............................................................................................................................... 12 Den språkliga oppositionen ..................................................................................................................................... 12 Litteratur ..................................................................................................................................................................... 13 Bilaga 1 ....................................................................................................................................................................... 14 2
Allmänt om examensarbetet
Projektplan
Vad är ett examensarbete?
Examensarbetena inom Biomedicinska
analytikerprogrammet är ett individuellt fördjupningsarbete av en experimentell eller
klinisk studie inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Studierna är ofta en del av ett större
forskningsprojekt eller syftar till att sätta upp/
validera en metod. Examensarbetena utförs
som ett vetenskapligt arbete under handledning av en eller flera personer, som redan
arbetar i projektet. Studierna utförs ofta på
något av sjukhusets kliniska laboratorier/
avdelningar eller på någon av universitetets
institutioner. Den studerande planerar och
utför det experimentella/kliniska arbetet.
Denne ska även bearbeta, analysera och tolka
erhållna resultat. Dessa sammanställs sedan i
en uppsats som även presenteras muntligt. I
kursen ingår även att studenten ska kritiskt
granska ett examensarbete samt söka och
värdera relevant litteratur.
Innan kursen startar ska examensarbetet
planeras. Detta bör ske i samråd med handledaren och skall redovisas i en skriftlig
projektplan på max 1 A4-sida som lämnas till
kursansvarige lärare. Projektplanen ska godkännas av den studerande, handledaren och
den kursansvarige läraren. Om något som
inträffar under arbetets gång gör att projektplanen inte längre är aktuell så måste en ny
plan upprättas och skickas till kursansvarig så
fort som möjligt. Projektplanen skrivs enligt
bilaga 1. De delar som utgör projektplanen
beskrivs mer utförligt nedan.
Formalia
Här anges personuppgifter på student och
handledare, enligt bilaga 1.
Projektbeskrivning
Denna del innefattar en kort projektbeskrivning av det arbete och de metoder som skall
användas under arbetet. Notera särskilt vad
som är projektets syfte.
Omfattning av examensarbetet
Kursen Examensarbete omfattar cirka tio
veckor. Under denna tid skall det experimentella/kliniska arbetet samt sammanställning av
resultaten, författandet av arbetet samt examinationen rymmas. Efter ungefär halva
kursen sker en mitträff, till denna ska ett utkast på uppsatsen lämnas in. Syftet med detta
är att den studerande ska komma igång med
skrivandet och att läsa in sig på området.
Veckan före examinationen ska alla examensarbeten lämnas in så att opponenterna kan läsa
dem och förbereda sin opposition. Exakta
datum för detta kommer att meddelas i ett
separat dokument.
Tidsplan
Utgå från de kända datum som finns för
projektet (mitt-träff, examination etc) när
tidsplanen görs. Räkna med att maximalt
hinna med 7 veckors laborerande.
Etiska överväganden
Handledare och studerande ska följa de
riktlinjer om etikprövning av studentarbete
som utarbetats av medicinska fakultetens
kommitté för etikfrågor;
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/45/
45277_etik_studentarbeten.pdf.
Vem får handleda?
Handledaren skall vara disputerad och anställd
vid medicinska fakulteten, Umeå universitet. I
de fall examensarbetet utförs vid ett företag
eller ett annat universitet ska förutom
handledare vid medicinska fakulteten även en
disputerad handledare ansluten till projektet
utses. Handledaren får delegera den praktiska
handledningen till andra personer t.ex. biomedicinska analytiker och doktorander.
Om projektet omfattas av en godkänd etikprövning anges diarie-nr för ansökan i
projektplanen. I de fall då det inte är aktuellt
med en etikprövning förklaras detta istället.
Ansvarsfördelning
Här beskrivs ansvarsfördelningen för arbetet.
Det vanligast är att handledaren har ansvar för
att det finns förutsättningar för att projektet
går att genomföra och att den studerande tar
initiativ och ansvarar för projektets progress.
3
Examination
Vetenskapliga tidskrifter
Inlämning av examensarbete
Impact faktor
Cirka en vecka innan redovisning av examensarbetet ska den skriftliga rapporten lämnas in.
Exakt när och hur denna inlämning kommer
att ske meddelas i ett separat dokument.
Det finns vetenskapliga tidskrifter för olika
målgrupper. Det finns sådana som de högt
värderade Nature och Science som publicerar
allt som ligger i forskningsfronten, oavsett
vilket fält det berör. Det finns även de som är
väldigt snäva och som bara publicerar studier
gjorda på t.ex. ett visst organ eller sjukdom.
Som forskare får man välja var man vill publicera, men beroende på vilken status tidskriften
har kan det vara svårt att få sitt arbete
accepterat. Statusen för tidskriften kallas
”Impact factor” och den baseras bl.a. på hur
ofta tidskriftens artiklar citeras eller används
som referens. Desto högre impact factor desto
bättre status och högre krav på studien för att
få den publicerad. Via Universitetsbiblioteket
(http://www.ub.umu.se/sok/tidskrifter/impac
t-factors) nås en förteckning över impact
factors för vetenskapliga tidskrifter.
Redovisning av examensarbetet
Examensarbetet skall presenteras både
skriftligt och muntligt. I samband med den
muntliga presentationen sker även en
opponering. Det innebär att en student,
(opponenten) och en lärare (läraropponent)
samt arbetets författare (respondenten)
diskuterar arbetet. Den utsedda studentopponenten har huvudansvaret för oppositionen, men seminariedeltagarna förutsätts bidra
med kommentarer och synpunkter. Syftet med
en opponering är att respondenten ska få
respons och konstruktiva synpunkter på sitt
arbete och utifrån det göra förbättringar till
den slutliga versionen.
Respondenten och opponenterna går även
igenom den skrivna uppsatsen. Detta sker i
enrum, därefter får författaren korrigera sitt
arbete utifrån de synpunkter som har framkommit. Därefter lämnas arbetet in på nytt
varvid det kan godkännas om rättningarna är
tillfredställande.
Krav för att den studerande ska bli
godkänd på kursen
För att bli godkänd på kursen krävs att den
studerande:
Hur publiceras en studie?
 genomför, analyserar och tolkar laborationerna/undersökningarna.
Då en studie har lett till ett manuskript skickas
det till en relevant tidskrift. Där utses oftast
personer som får i uppdrag att läsa och värdera
manuset. De lämnar kommentarer och gör en
bedömning av arbetet, utifrån detta kan författarna få arbetet antingen publicerat efter att
ha bemött kommentarerna, eller refuserat. Om
tidskriften inte vill ha arbetet får författarna
förbättra arbetet och skicka det till en annan
tidskrift. Granskningsprocessen som beskrivits
ovan kallas peer review och har till syfte att
förbättra arbetena samtidigt som en värdering
av dem sker. I vissa fall har även granskarna
upptäckt saker som har legat till grund för
forskningsfusk.
 skriver en godkänd uppsats och utför en
muntlig presentation av det egna arbetet.
 försvarar sitt arbete vid opponeringen.
 kritiskt granskar och opponerar på ett
annat examensarbete.
 närvarar under redovisningarna.
4
Hur ska uppsatsen skrivas?
Plagiat
För att förhindra att någon kopierar någon
annans resultat (s.k. plagiering) har
medicinska fakulteten vid Umeå universitet
antagit regler för plagiat, de finns i pdf-format
(Cambro => BMA-programmet => Filsamling
=> allmän information => plagiatpolicy.pdf).
Det är givetvis viktigt att dessa efterlevs. Visst
kommer du ihåg att du har skrivit på ett
dokument som intygar att du har läst och
förstått denna plagiatpolicy?
Arbetets disposition
Examensarbetet ska skrivas som ett vetenskapligt manuskript inom det biomedicinska vetenskapsområdet. Det ställs därför krav på stor
precision vid val av termer, uttryckssätt och
god språklig behandling, så att innehållet blir
begripligt för läsaren. Examensarbetena vid
Biomedicinsk analytikerprogrammet ska
skrivas enligt anvisningarna för Journal of
Experimentell Medicine (JEM). Deras Instructions for authors finns på deras hemsida, se
(http://jem.rupress.org/site/misc/ifora.xhtml.
För examensarbeterna görs vissa undantag
från instructions for authors. Nedan finns
anvisningarna för arbetets olika delar
sammanfattade. Här inkluderas även de
undantag vid gör (det är ej specificerat vad som
är undantag och vad som är enligt anvisningarna).
Generellt för hela examensarbetet
Arbetet skrivs i första hand på svenska. Vid
särskilda skäl kan arbetet skrivas på engelska,
då ska det godkännas av kursansvarige lärare.
Arbetet ska skrivas med Umeå universitets
officiella typsnitt vilket är georgia och verdana,
se separat mall för examensarbete. Texten ska
vara enspaltig. Numrera sidorna i rapporten,
men uteslut numret på försättsbladet.
”Instructions to Authors”
Hur ska ett vetenskapligt manuskript skrivas?
Det finns en grundstruktur som i stort är
gemensam för alla vetenskapliga artiklar. Den
påminner mycket om hur man skriver laborationsrapporter. Varje tidskrift har dock lite
egna varianter, dessa beskrivs i anvisningar
som heter ”Instructions to authors”. Där
beskrivs hur man går till väga för att skicka in
ett manuskript, inklusive vilket filformat,
typsnitt, omfattning på arbetet, mängden
referenser etc. Vissa tidskrifter är väldigt noga
med detaljer, medan andra har lämnat detaljerna till författarna. Två klassiska saker som
varierar mellan olika tidskrifter är placeringen
av material och metoddelen och hanteringen
av referenserna. Vissa tidskrifter har referenserna i en numerisk/alfabetisk ordning och
andra i kronologisk ordning, men även layouten skiljer sig. Instructions to authors finns
på varje tidskrifts hemsida. För att lättare förstå instruktionerna kan en redan publicerad
artikel studeras. Tänk dock på att den publicerade artikeln har bearbetats av tidskriften så
den har en annorlunda layout, med bl.a.
dubbla spalter etc.
Skriv hela arbetet i samma fil, ev. kan figurerna
ligga i en separat fil. Resultatet får illustreras
med maximalt 6 tabeller och/eller figurer.
Använd rätt tempus, det alternerar mellan
presens (nutid) och imperfekt (dåtid). Imperfekt används i abstrakt, material och metoder
och till stor del i resultatet. Introduktionen och
diskussionen skrivs till stora delar i presens
(då etablerad kunskap redovisas) och i imperfekt då det egna resultatet diskuteras.
Försättsblad & sidan 2
En särskilt utformad framsida ska användas, se
separat mall. Notera att särkilt typsnitt och
teckenstorlek ska användas. Notera att
namnen på läraropponenten och examinatorn
ska anges längst ned på sidan 2.
Ange titeln på både svenska och engelska, se
mallen. I de fall arbetet skrivs på engelska
5
resultaten som normal och hög. Definitionen
högt är det som överstiger normalvärdena, då
kan man i en tabell t.ex. skriva Hbnormal och
Hbhögt. Detta sätt att skriva gör att läsbarheten
ökar.
anges den svenska titeln på sidan 2. Examensarbetets svenska och engelska titel kommer att
registreras i Ladok.
Abstrakt
På arbetets tredje sida skrivs Abstraktet vilket
är en sammanfattning av arbetet. Denna del
skrivs oftast sist, då arbetet i övrigt är färdigt.
Den beskriver huvuddragen i arbetet genom att
beröra arbetets introduktion, syfte, material
och metod, resultat samt konklusion. Abstraktet får maximalt innehålla 200 ord. Syftet med
titeln och abstraktet är att en läsare utifrån
dessa snabbt ska kunna avgöra om arbetet är
av intresse för vidare läsning. Därför ska
abstraktet kunna läsas separat. Man bör undvika förkortningar i abstraktet, de som är
allmänt vedertagna (t.ex. DNA och EKG) bör
dock användas. Om man använder en lång
term mer än tre gånger bör den förkortas för
att texten ska bli mer lättläst. Skriv ut hela
ordet första gången och ange förkortningen
inom parantes, därefter används förkortningen
i resten av abstraktet. Abstraktet får inte innehålla referenser eller uppgifter och slutsatser
som inte redovisas i arbetet. Använd inga
underrubriker i abstraktet och skriv i presens
(befintlig kunskap) och imperfekt (erhållna
resultat, syfte och konklussion).
Rådata och mätvärden presenteras bearbetade
i form av tabeller och/eller figurer och kan
väsentligt underlätta resultatredovisningen.
Det är tillåtet att göra sk panel-bilder dvs
figurer med A, B, C etc. Det är tillåtet med
maximalt 6 tabeller/figurer.
Under varje figur samt över tabellerna skall
det finnas figur- respektive tabelltexter. I
manuskript skrivs figurtexter separat i en så
kallad ”Figure legend”, men i examensarbetena
frångås ”Instructions to Authors” så till vida att
texterna skrivs i direkt anslutning till
figurerna. Om det finns panelfigurer så skrivs
en gemensam text där de olika delbilderna
förklaras. De skall vara så utförliga att figuren
respektive tabellen med tillhörande text är
självförklarande, dvs kan studeras och förstås
fristående. Alla symboler i figurerna ska
förklaras, i tabellerna används tabellfot. Alla
tabeller och figurer redovisas sist, efter
referenslistan, infoga alltså inte dessa i den
löpande texten! Använd tabellfunktionen i
word istället för att göra en tabell med tabfunktionen.
Nyckelord
Ange 5-8 nyckelorden längst ned på sidan med
abstraktet.
Introduktion
Syftet med introduktionen är att läsaren skall
introduceras i problemområdet och få en
bakgrund till frågeställningen, belyst med
referenser till litteraturen och tidigare arbeten
inom området. Här definieras och förklaras
också eventuella fackuttryck samt förkortningar och definitioner som inte är allmänt vedertagna. Förklara även de utryck som redan är
förklarade i abstraktet. Avsluta introduktionen
med en beskrivning av syftet för studien. Introduktionen bör inte överstiga två A4-sidor.
Tänk på att använda rätt diagram till de statistiska test som används. Om t.ex. en jämförelse
mellan två kontinuerliga variabler görs kan det
analyseras med korrelationsanalys (Spearman
eller Pearson) samt illustreras med ett punktdiagram. Ange alltid antalet individer samt
antalet gånger varje prov har analyserats i
varje tabell/figur eller tillhörande text, se även
instructions to authors.
Tabeller
Märk tabellerna med I, II osv. De tabellfötter
som ska användas är (a, b, c), de sätts horisontellt i tabellen.
Resultat, figurer och tabeller
Under rubriken Resultat redovisas resultaten
utan personliga värderingar. Även resultat som
inte går i "önskad riktning" skall redovisas.
Resultaten ska beskrivas i löptext, uppdelad i
stycken med tillhörande rubriker och
hänvisningar till illustrationer i form av
tabeller och/eller figurer. I löptexten kan
definitioner göras om man t.ex. har grupperat
en variabel med Hb-värden och redovisar
Figurer
Varje figurtext ska inledas med en rubrik, se
även instructions to author. Några andra saker
att beakta angående figurerna är;
I bilder med flödescytometriresultat ska det
framgå vad det är som har detekterats. Axlarna
6
Material och metoder
märks med streck och det ska framgå att det är
en log-skala, den behöver inte märkas
numeriskt.
I JEM placeras denna del mellan diskussionen
och den del vi kallas ”tack tillägnas”. I detta
avsnitt redogörs dels för undersökningsmaterialet och dels för den eller de metoder
som använts.
För bilder tagna med mikroskop ska följande
anges: typen av mikroskop (t.ex. ljusfältsmikroskop), modellen och tillverkarens namn
på mikroskopet och kameran, fluorokromens
namn/detektionssystem. Ange även den
mjukvara som har använts för att bearbeta
bilden. Det ska även framgå vilken förstoring
det är på bilden, ”scale bar” bör användas (tänk
även på ev. förstoring som görs vid digital
bearbetning av bilden).
Materialet kan utgöras av patienter, försökspersoner, försöksdjur eller t.ex. celler. Beskriv
materialet genom att ange relevanta data, t.ex.
antalet fall/män/kvinnor, spridningsmått på
ålder, ev. överlevnadsdata, behandling. Ange
alltid om det finns något etiskt tillstånd för
studien. Ange även vem som har gett detta
tillstånd.
Redovisningen av metoderna skall vara så
noggrann att en insatt läsare skall kunna
utvärdera resultat och slutsatser samt upprepa
försöket. Dock får redovisningen inte vara så
detaljerad så att den utgör en fullständig
manual. Metoddelen ska skrivas som löpande
text i kompletta meningar (inte som ett
laborationsprotokoll). Metoder som redan
finns beskrivna i litteraturen bör man hänvisa
till genom referenser. Man ska inte ange vilken
utrustning, t.ex. pipetter och vågar, man har
använt. Genom att läsa artiklar kan man få en
bra uppfattning om vad som bör finnas med i
en beskrivning.
Strukturen för material och metod är att varje
del/metod redovisas i egna stycken med
tillhörande rubriker som beskriver innehållet i
dem. Första delen speglar materialet, sedan
kommer de olika metoderna och avslutningsvis
stycket statistik där de använda statistiska
analyserna anges.
Vid bilder tagna vid analyser med elektrofores
ska molekylviktsstandard och DNA storleksmarkör alltid anges.
Diskussion
I diskussionen knyts arbetet samman.
Resultaten tolkas, värderas och ställs mot
arbetets frågeställning/-ar eller hypotes/-er.
Den egna undersökningens resultat skall
jämföras med tidigare forskning. Metodens
fördelar eller brister, liksom de svårigheter
man mött under arbetets gång, diskuteras.
Författaren framför fritt sina egna synpunkter
och värderingar av erhållna resultat men det
skall klart framgå att det är egna synpunkter.
Förslag till förändringar inom problemområdet
samt förslag till fortsatta studier och undersökningar kan framföras i diskussionen.
Avsluta diskussionen med en konklusion.
Tack tillägnas
Denna frivilliga del heter Acknowledgement på
engelska. Här tackas de som bidragit till
studien. Tacket ska vara skrivet med ett
formellt språk, se gärna på olika formuleringar
i artiklar. Personer, institutioner/avdelningar,
samarbetspartners, bidragsgivare tackas. Ett
exempel på ett tack kan vara; Jag vill tacka min
Handledare XX för bra handledning och YY för
teknisk assistans med de laborativa momenten
i denna studie. Jag vill även tacka DD som har
bidragit med antikroppar mot Z-proteinet.
7
Referenser
Syfte och konklusion
Faktauppgifter i examensarbetet ska styrkas
med referenser. Godkända referenser är vetenskapliga artiklar samt böcker. Använd Pubmed
(http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fc
gi) för att söka artiklar. På universitetsbibliotekets hemsida finns informationsmaterial om
hur man söker i olika medicinska databaser. Ta
gärna del av detta material, du hittar det på
http://www.ub.umu.se/sok/sokhjalpguider/databaser.
Syftet anges ganska tidigt i abstraktet samt
avslutar introduktionen. Innebörden av syftet
är den frågeställning som har analyserats i
arbetet. Syftet behöver inte vara samma som i
projektplanen. Det ska vara väl avgränsat och
koncist. Ett exempel på ett dåligt syfte är;
Syftet med detta arbete var att undersöka om
ett läkemedel påverkar patienten. Skriv hellre
Syftet med detta arbete var att undersöka om
läkemedlet X påverkar blodtryck och andningsfrekvens hos patienter med sjukdomen Y.
Såvida det är det man har analyserat i studien.
Alla referenser som finns i rapporten ska vara
listade i en referenslista. Likaså måste alla
referensens i listan finnas med i referenslistan.
Referenserna måste anges korrekt och fullständigt så att läsaren via förteckningen kan nå
originaluppgifterna. Tidskrifter har olika sätt
att både referera och skriva sina referenser på,
i ”Instructions to Authors” framgår det vad
som gäller för respektive tidskrift.
Konklusionen ska svara mot syftet och utgöra
”pricken över i:et” på fynden i studien. Konklusionen ska vara konkret och tydlig. Ett exempel
på en dålig konklusion är; Konklusionen av
detta arbete var att läkemedlet X inte bör ges
till patienter. Skriv hellre; Konklusionen av
denna studie var att läkemedlet X ökar blodtryck och andningsfrekvens signifikant hos
patienter med diagnosen Y.
För JEM gäller att referenserna återges i texten
med efternamnet på den förste författaren
samt årtalet för publikationen. Exempel på hur
man refererar inne i texten;
En författare:
Syfte och konklusion skrivs alltid i imperfekt
(dåtid).
(Jones, 2009)
Två författare: (Jones and Wilson, 2009)
Flera författare: (Jones et al., 2009)
Referenslistan ska skrivas i alfabetisk ordning
och alla medförfattare ska anges. Layouten
skiljer sig lite mellan tidskrifterna, se exempel
nederst på sidan.
Referenslista
Vetenskaplig artikel:
Julius, M., E. Simpson, and L. Herzenberg. 1973.
A rapid method for the isolation of functional
thymus-derived lymphocytes. Eur. J. Immunol.
3:645–649.
Kapitel ur en bok:
Pink, J.R.L., O. Lassila, and O. Vainio. 1987. Blymphocytes and their self-renewal. In Avian
Immunology. A. Toivanen and P. Toivanen,
editors. CRC Press, Inc., Boca Raton, FL. 65–78.
8
Sammanfattning över examensarbetets disposition
Generellt för hela examensarbetet







Diskussion
Arbetet skrivs på svenska
Typsnittet är georgia och verdana.
1,5 radavstånd (enkelt i tabeller).
Enspaltig löptext.
Max 6 tabeller/figurer.
Sidnumrera.
Använd rätt tempus.





Försättsblad & sidan 2

Material och metoder
Skrivs enligt separat mall.


Abstrakt







Skrivs oftast sist.
Sammanfattar arbetet.
Maximalt 200 ord
Nyckelord









Frivillig del.
Tackar de som bidragit till studien.
Referenser
Ger bakgrund till studien.
Avslutas med studiens syfte.
Max 2 A4-sidor.


Resultat

Placeras efter diskussionen
Material och metoder beskrivs under
respektive rubrik.
Statistik – egen rubrik
Referenser är tillåtna.
Etiska tillstånd ska anges.
Statistiken beskrivs i sista stycket.
Tack tillägnas
5-8 ord.
Skrivs längst ned på sidan 3.
Introduktion



Knyter samman arbetet.
Resultatet tolkas utifrån syftet.
Innehåller referenser.
Metodernas för- och nackdelar diskuteras.
Avlutas med en konklussion, som svarar
mot syftet.
Förste författarens namn anges i texten.
Referenslistan skrivs i alfabetisk ordning.
Syfte och konklussion
Resultaten beskrivs i löptext, med
underrubriker.
Resultaten illustreras med tabeller och/eller
figurer.
Panelfigurer är tillåtna.
Maximalt 6 tabeller/figurer.
Figurtext skrivs i direkt anslutning till
figuren.
Använd rätt symbol för tabellfoten.
Se anvisningar för bilder med flödescytometri, mikroskopbilder och
elektroforesbilder.
9



Syftet ska vara väl avgränsat.
Konklusionen besvarar syftet.
Båda skrivs i imperfekt.
Presentation med poster
Det är många saker att beakta när man gör en
poster. Börja med att utgå från dessa punkter;
Vad är en poster?







En poster är en presentationsform där man
använder sig av en plansch i någon form. Detta
sätt att presentera är vanligt vid bland annat
konferenser, mässor och vid olika former av
redovisningar, t.ex. examensarbeten.
Utformning/material
En poster kan utformas på många olika sätt,
både vad det gäller material och färger. Det
mesta är tillåtet, dock är papper i någon form
vanligast, se exempel på nästa sida.


Ett av de vanligaste sätten är att man använder
lösa ark som monteras på plats. Bokhandlarna
har ett stort urval av papper, som är lämpliga
att använda. En stor fördel med denna metod
är att postern blir lätt att frakta och förvara. En
annan fördel är att postern kan användas flera
gånger då den inte har en specifik storlek och
passar därför lättare på olika tavlor.
Hur stor får postern vara?
Formatet - liggande eller stående?
Vad är viktigast att ta med?
Vad ska redovisas/presenteras?
Vilka resultat? Alla eller bara några?
Ska material och metod ingå?
Räcker det att presentera material och
metod i figur- och tabelltexterna?
Diskussion och/eller konklusion? Skriv
gärna i punktform.
Gör en grov skiss över postern.
Fundera över hur du vill göra din poster.
Diskutera sedan ditt förslag med din handledare eller någon annan som har erfarenheter
av att göra postrar. På många ställen finns det
postrar från olika konferenser, titta gärna på
dessa för inspiration, tips och idéer.
Färg och typsnitt
Färgsättning och typsnitt är valfritt, men det
finns några saker att beakta. Vid val av färg bör
du se till att det är kontrast mellan textens färg
och bakgrundsfärgen för det underlättar
läsningen.
En annan vanlig metod är att göra en större
poster som utgörs av flera A3-ark som man
sätter ihop. Den dyraste varianten är nog att
låta ett tryckeri trycka upp postern som en
affisch, man måste dock se till att finansieringen är klar innan man väljer denna lösning.
En nackdel med denna posterform är att hela
postern måste redigeras om någon del behöver
bytas ut.
Man kan använda olika typsnitt i texten och i
rubrikerna, men behåll samma typsnitt på alla
textdelar och på alla rubriker. Välj ett typsnitt
som är lättläst För att texten ska vara läsbar på
2-3 meters håll bör den minst motsvara storlek
18 i georgia. I figurer och tabeller är det lämpligt att använda ett typsnitt som saknar seriffer
t.ex. verdana eller arial. Då man skriver
sekvenser (DNA, RNA) är courier lämpligt att
använda.
Disposition
Designen på posters för examensarbeten är
individuell, men vissa normer finns. Till dessa
hör att man har rubriken högst upp, därefter
kommer namn, utbildning, handledare och
institutionens namn. Sedan kommer själva
postern vars upplägg varierar mycket. Då du
utformar poster bör du tänka på att läsaren
snabbt och enkelt ska kunna ta till sig ditt budskap utan att behöva läsa långa textmassor.
Använda så lite text som möjligt, ersätt hellre
text med figurer och tabeller. Det centrala och
viktiga bör placeras tidigt, gärna i ögonhöjd,
medan mindre viktiga saker (t.ex. referenser,
viss metodinformation) kan med fördel
placeras långt ned.
Postersammanfattning
Vid redovisningen av examensarbetena
kommer era abstrakt att sammanställas i ett
dokument, en så kallad postersammanfattning.
Dessa sammanställs och finns tillhands vid
redovisningarna. För att få ett mer enhetligt
utseende på sammanfattningarna ska du
justera ditt abstrakt enligt en särskild mall.
Använd samma abstrakt som i din skriftliga
rapport.
10
A
B
C
D
Olika sätt att göra en poster. A) lösa ark som fästs på skärmen, B) separata delar som limmas på en
enhetlig bakgrund till en enhet, C) utskrift gjord på flera A3-ark som fästs samman och D) en tryckt
poster gjord på ett tryckeri.
11
Opposition
en gång för mycket! Dessa frågor kan t.ex.
beröra tolkningar av figurer, som hur författaren kan utläsa att ett visst prov är positivt eller
att en skillnad har erhållits. Dessa klarläggande frågor kan beröra såväl metoder, resultattolkningar eller kanske något i introduktionen
eller diskussionen.
Allmänt om opposition
Opposition innebär att en eller flera
opponenter granskar ett examensarbete och
diskuterar dess innehåll, såväl faktamässigt
som språkligt, med syftet är att hjälpa författaren att förbättra sitt arbete. Det innebär
att opponenten/-erna ger både ris och ros.
Opponeringen bör inledas i positiva ordalag
där förtjänsterna lyfts fram, det skapar en
trevlig atmosfär inför kommande diskussion.
För att få en givande diskussion om arbetets fel
och brister bör denna vara saklig och vänlig.
Opponenten ska vara försiktig med sitt ordval
så att frågorna inte upplevs anklagande av
respondenten. Det är viktigt att respondenten
förebereder sig inför sin presentation och har
funderat över brister i arbetet och hur dessa
kan bemötas. Respondenten ska nämligen
försvara sitt arbete och aktivt delta i
diskussionen med opponenten. Såväl
respondenten som opponentens insats
kommer att bedömas av examinatorn.
2) Övergripande frågor
Här ställs frågor som är av en övergripande
karaktär, som;

Är syftet besvarat?

Har någon annan undersökt problemområdet tidigare?

Hur skiljer sig detta arbete från
tidigare studier?

Är frågeställningarna tillräckliga för att
besvara syftet?

Kunde någon annan metod ha valts?
Kom gärna med förslag.
3) Den biologiska/molekylära/tekniska
processen
Här kan opponenten ställa frågor som rör den
bakomliggande mekanismen till det som
författaren har studerat. Detta kan t.ex. beröra
frågor om hur olika molekyler binder till
varandra eller hur en patient påverkas av en
viss substans.
Oppositionen bör koncentreras på väsentligheter och principfrågor och i mindre utsträckning på detaljer och struntsaker. Det är
viktigare att få igång en principdiskussion än
att redovisa alla ev småfel och petitesser.
Mindre fel t.ex. stavfel bör markeras, men
behöver inte redogöras för vid opponeringen.
Oppositionen utgörs av två delar, en faktamässig och en språklig opposition. Den faktamässiga delen görs i direkt anslutning till den
muntliga presentationen, inför gruppen,
medan den språkliga görs enskilt med
respondenten, opponenten och examinatorn.
4) Den kliniska kopplingen
Här kan opponenten diskutera den kliniska
nyttan av studien, vad får resultaten för
betydelse för en patient? Hur påverkar det
friska/sjuka personer?
Den språkliga oppositionen
I den språkliga oppositionen läggs fokus på det
skriftliga arbetet och hur den är skriven. Man
går språkligt igenom de olika delarna av
arbetet varför nedanstående lathund kan vara
till god hjälp då man förbereder oppositionen.
Den faktamässiga oppositionen
Denna del av oppositionen görs i samband
med den muntliga redovisningen och kan
beröra följande områden;
1) Klarläggande frågor
Introduktion
 Ger bakgrunden tillräcklig information
för att förstå syftet/frågeställningarna?
2) Övergripande frågor
3) Den biologiska/molekylära/tekniska
processen
4) Den kliniska kopplingen
1) Klarläggande frågor
Här kan opponenten be författaren om förtydliganden på saker som är svåra att förstå.
Det är alltid tillåtet att inte förstå! Fråga hellre
12

Är inledningen för detaljerad och leder
läsaren bort från det essentiella?

Är syftet tydligt beskrivet och tillräckligt avgränsat?

Är referenserna relevanta?
Allmänna synpunkter
 Är titeln adekvat för innehållet?
Material och metod
 Framgår det tydligt vilken metod det är
som har använts?

Har metoden beskrivits klart, på
lämplig detaljeringsnivå?

Har försöksmaterial respektive
försökspersoner beskrivits på ett
adekvat sätt?

Har undersökningsmetoden använts
på ett tillförlitligt sätt?

Har projektet tillstånd från etisk
granskningsnämnd? (om relevant)

Är det redovisat hur statistiska
beräkningar har utförts?
Är resultatredovisningen tydlig,
överskådlig och läsbar?

Har eventuellt bortfall redovisats?

Täcker resultatredovisningen in
frågeställningar och syfte?


Har frågeställningarna besvarats och
syftet belysts?
Hur är den språkliga framställningen?
Är det skrift- eller talspråk?

Är illustrationerna samt layouten
tydlig, informativ och tilltalande?
Litteraturförslag
Före och även under arbetets gång är det
viktigt att läsa litteratur med anknytning till
projektet. Rådgör med handledaren om lämplig litteratur. Utöver kompendier från biomedicinska analytikerprogrammet och
instructions to authors rekommenderas
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser.
Studentlitteratur. ISBN: 9789144048260.
Diskussion
 Har författaren diskuterat och tolkat
resultaten av undersökningen?
Har resultaten jämförts med teorier
och resultat av tidigare arbeten?

Litteratur
Redovisas relevant statistik?

Är dispositionen bra?
Slutligen
Vid opponering bör opponenten inleda med att
betona det granskade arbetets förtjänster. Det
anses höra till god akademisk stil att oppositionen aldrig får tillåtas slå över till det som är
elakt och sårande. Syftet med oppositionen av
arbetet är ju att få en konstruktiv diskussion
kring det problemområde som respondenten
valt att behandla och hjälpa respondenten att
få ett så bra arbete som möjligt. Tänk på att
opponera på ditt eget arbete innan du lämnar
ifrån dig det.
Resultat
 Framgår det hur resultaten har
erhållits?


Referenser
 Finns alla referenser med och är
antalet referenser relevant?

Är referenserna relevanta?

Är referenserna refererade på rätt sätt?
Lycka till med examensarbetet!
13
Bilaga 1
Biomedicinska analytikerprogrammet
Klinisk mikrobiologi, Biomedicinsk laboratorievetenskap
Projektplan för examensarbete, 15 hp
Ylva Hedberg Fransson [email protected]
Projektplan för examensarbete (15hp) vid biomedicinska
analytikerprogrammet
Formalia
Studentens namn:
Handledare:
Inst. för projektets genomförande:
Handledarens e-mail:
Projektbeskrivning
Bakgrund:
Syfte:
Metod:
Tidsplan:
Etiska överväganden:
Ansvarsfördelning: Handledaren har ansvar för att det finns förutsättningar för att projektet går att
genomföra medan det är den studerande som tar initiativ och ansvarar för projektets progress.
14
20101130