Transcript Ladda ner förstudie här!
Förstudie inom projektet Baltic Energy
Cetehallen AB, Ramsele
Linn Larsdotter för Baltic Energy 24.08.2012 Härnösand
Innehållsförteckning
1
1.
Inledning
1.1
Bakgrund
Under år 2009 genomförde Energimyndigheten en kartläggning över livsmedelsbutiker, gallerior och övrig handel. Projektet STIL2 upprättade energiinventeringar som visar att de svenska handelslokalerna i genomsnitt har en specifik energianvändning på 256 kWh per kvadratmeter och år. (1) Resultatet av inventeringarna visar också att det finns en teknisk potential att minska elförbrukningen för belysning, fläktar och livsmedelskylar med 35 kWh per kvadratmeter och år. Detta motsvarar 20 % av den totala elanvändningen. Inom handelssektorn är därmed effektivisering ett stort intresse när dessa installationer svarar för 70 % av elbehovet, exklusive elvärme.(1) Det ökade intresset för energieffektivisering blir också allt mer märkbart på grund av den osäkra prognosen av det framtida elpriset. STIL2 fann även att livsmedelsbutiker är den mest energiintensiva butikstypen och har i genomsnitt ett energibehov på 399 kWh per kvadratmeter och år. (1) En förklaring kan vara den stora mängden kyl- och frysanläggningar som krävs vid hantering och förvaring av livsmedelsvaror. Enligt BeLivs,
Energimyndighetens Beställargrupp Livsmedelslokaler
, så bedöms energieffektiviseringspotentialen för enbart livsmedelsanläggningar år 2012 till mellan 30-50 %. (2) Denna förstudie av Cetehallen AB i Ramsele ingår i projektet Baltic Energy som har en målsättning att främja nya småskaliga sätt att producera miljöanpassad energi, såsom exempelvis frikyla och geotermisk energi. Man vill därmed stödja fastighetsägare som har intresse av att konvertera till mer hållbara installationer och visa på möjligheten att effektivisera de befintliga.
1.2
Behov
Livsmedelsbutiker förbrukar ca 3 % av Sveriges totala elanvändning, ungefär 4 TWh. Kylning av varor står för hela 50 % av denna elförbrukning i butiken. (2) Mellan år 1990 och 2009 har livsmedelshandelns elanvändning ökat från 257 till 309 kWh per kvadratmeter och år, exklusive elvärme. (1) Det tyder på att försäljningen av frysta och kylda varor har ökat, vilket också leder till ett förhöjt behov av livsmedelskyla, uppvärmning, belysning, ventilation etc. Cetehallen AB är en ICA nära-butik med en total yta på 973 m 2 . Som ICA nära-butik är verksamheten beroende av väl genomtänkta installationer, såsom komfortkyla och värme för kunder och personal. Man har även ett stort behov av belysning, pumpar, fläktar och datorer. Butiken har också en chark där varm- och kallvatten är en förutsättning, samt att det finns mer energikrävande utrustning som en grill. 2
1.3
Syfte
Studien syftar till att presentera ett underlag för att bedöma huruvida verksamheten har en möjlighet att konvertera nuvarande installationer till mer miljöanpassad energiteknik. Fokus kommer att ligga på potentialen för utveckling av det befintliga kylsystemet, med inriktning mot frikyla och geotermisk energi. Man vill också visa på möjligheter för verksamheten att minska sin energiförbrukning. Målet är därmed att studera möjliga alternativ till dagens energiprocesser i verksamheten som kan leda till mer hållbara lösningar, såväl ekonomiskt, tekniskt som miljömässigt.
1.4
Omfattning och avgränsning
Denna förstudie omfattar en objektiv utredning av miljövänlig energiteknik som kan vara aktuell för verksamheten. Eftersom studien inte innehåller en fullständig analys av alla parametrar så utelämnas vissa processer med anledning av studiens avgränsning. Exempel på en sådan process är butikens avfrostningsteknik och problematik med isbildning, där luftfuktighet är en avgörande faktor. Viss teknisk- och tidsbegränsning gör också att de åtgärdsförslag som presenteras har behov av vidare granskning innan åtgärder vidtas. På grund av utrustningens ålder och en ofullständig OVK gjordes en bedömning att det inte var intressant att uppskatta data från installationernas ingångsvärden. Med en snäv tidsplan fanns heller ingen möjlighet att genomföra mätningar på fastighetens energifördelning. Under dessa förutsättningar har istället data som funnits tillgänglig för butiken använts tillsammans med underlag från energifördelningen inom svensk livsmedelshandel enligt Energimyndighetens projekt STIL2. Det har inneburit att en del antaganden har gjorts med anledning av brist på information. När dessa antaganden används i studien kommer det att understrykas.
1.5
Genomförande
Fas 1
: För att få en bred uppfattning av Cetehallens verksamhet gjordes ett besök 19/6 12. Detta besök hade som syfte att genomföra en energiinventering av lokalerna och kartlägga verksamhetens behov och alternativ.
Fas 2
: Nästa steg innebar insamling och bedömning av material rörande den totala energianvändningen som skedde i samarbete med fastighets-/ verksamhetsägaren. Ytterligare två besök gjordes i Ramsele den 26/6-12 och 4/7-12 för att inhämta material, ta bilder och ställa kompletterande frågor.
Fas 3
: I nästa steg genomfördes ritningsgranskning och beräkningar med bland annat information från samhällsbyggnadskontoret i Sollefteå som grund. Förstudien sammanställdes som ett resultat av materialets analys under dessa tre faser. 3
2.
Cetehallen AB
2.1
Verksamhetsbeskrivning
Cetehallen AB är en ICA nära-butik belägen cirka 80 km nordväst om Sollefteå, i tätorten Ramsele. Öppettiderna är mellan 9-19 på vardagar och mellan 9-17 och 12-17 under lördag och söndag. Butiken har därmed 63 öppna timmar en vanlig arbetsvecka.
2.2
Ingångsdata
Företag: Kontaktperson: Telefon: Fastighetsnummer: Adress: E-post: Cetehallen AB Jonne Nordin 0623-100 12 Ramsele – Nyland 1:23 Storgatan 7, 88040 Ramsele [email protected] Area: Vattenförbrukning 2011: Total energiförbrukning 2011: Total energiförbrukning 2011 (per m 2 ): 973 m 2 198 m 3 421494 kWh/år 433,2 kWh/m 2 per år
2010 Total energiförbrukning (kWh) Total energiförbrukning (kWh/m
2
)
451357 463,9
2011
421494 433,2
2012
436,2 424443
Den uppskattade totala energiförbrukningen under år 2012 ansätts till 424443 kWh och 436,2 kWh/m 2 . Dessa värden bör i praktiken dock bli aningen lägre än trenden, på grund av åtgärder som vidtagits det senaste året med utbyte av frysdiskar i april 2012. För energiförbrukningens månadsfördelning se avsnitt 3, Energibehov. 1 Den totala energiförbrukningen för år 2012 är en prognos där mätdata för perioden jan-maj har kompletterats med ett medelvärde av perioden juni-dec för år 2010 och 2011. 4
3.
Energibehov
3.1
Elförbrukning
Elförbrukning Cetehallen
50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2010 2011 2012 Jan
Tid (månad) Figur 1.
butikens elförbrukning under år 2010, 2011 och de fem första månaderna under 2012. under år 2010, de röda år ökar energiförbrukningen troligtvis uppnår sin största ioden då frysdiskarna och maj 2012 skiljer det 4235 kWh, etta säger dock lite om de nya frysdiskarnas minskade elkonsumtion. För att studera förbrukningen för just bakåt. Anledningen till att år 2010 hade ett så högt elbehov under december månad, jämfört ed en kall månad i december 2010. Inga större förändringar i Cetehallens energisystem gjordes under denna period. I övrigt infördes 5000 kWh/månad. 5
3.2
Energiförbrukningens fördelning
Figur 2.
Energibehovets fördelning inom svenska livsmedelsbutiker år 2009, enligt STIL2.
på att systemen installerades Även uppvärmningen Figur 2.
Energiförbrukning uppskattad
Figur 3.
Energibehovets fördelning
4.
Nulägesanalys och åtgärdsförslag
4.1
Byggnad
Cetehallens ursprungliga byggnad uppfördes 1963, och en påbyggnad med bland annat kontor och personalrum tillkom i mitten på 70-talet. En ytterligare utbyggnad genomfördes 1988 som nästan fördubblade Cetehallens golvyta. Under en okulär rundvandring på taket konstaterades att ursprungsbyggnaden har en takisolering av gullfibermatta som uppskattas till 20 cm, med spår av hoptryckning.
Åtgärdsförslag:
Förstärk takisoleringen på ursprungsbyggnaden med sprutad lösull. Tilläggsisolera genom att addera 20-30 cm och lämna utrymme för luftspalt mellan isolering och yttertaket för att driva ut fukt. Ungefär 15 % av värmen i ett svenskt genomsnittshus försvinner ut genom taket. För att minska värmeförlusterna är det viktigt att ytterväggar, tak och grund är ordentligt isolerade. Varm luft stiger, vilket gör det extra viktigt att ha en välisolerad vind. Att tilläggsisolera med lösull på vindsbjälklag är den vanligaste och den mest effektiva metoden idag. (3) En investering i förstärkt isolering är en relativt billig och enkel åtgärd på en fastighet, sett till mängd sparad energi. Kostnaderna består av isoleringsmaterial, arbetsinsats för att få isoleringen på plats samt eventuella tilläggsarbeten för att säkerställa god ventilation och eventuellt gångbroar m.m. Se avsnitt 7, Isolering.
4.2
Energiförsörjning
Verksamheten har en årlig energiförbrukning på 433,2 kWh/m 2 , uppmätt under 2011. Vid jämförelse med genomsnittet av Sveriges livsmedelsbutiker, med ett energibehov på 399 kWh/m 2 , så kan man konstatera att det fortfarande finns stor potential att genomföra energibesparingar. Och eftersom Cetehallens inköpta energitillförsel idag endast består av el, så är en jämförelse mellan alternativa energikällor av stort intresse. 7
Åtgärdsförslag:
Byggnaden har ett delvis horisontellt tak med en yta på ungefär 970 m 2 som kan vara intressant för installering av solceller. Enligt Energimyndigheten genererar en anläggning på 1 kW, som är placerad rakt mot söder med 30-50 graders lutning i Sverige ungefär 850 kWh per år, och tar upp en yta av drygt 8 m². Det innebär att en yta på 800 m 2 utrustad med solceller kan producera 20 % av den el som Cetehallens fastighet förbrukade under 2011. För att kunna göra en grundligare bedömning om en möjlig installations lönsamhet krävs dock mer avancerade uppgifter såsom ytans solinstrålning och antal soltimmar per år, specifikt för Ramsele. För en satsning på nätanslutna solcellssystem kan man idag få upp till 45 % i statligt investeringsbidrag. Dagens stöd gäller dock för installationer som slutförs senast den 31 december 2012, och vid en eventuell investering bör man vara medveten om de krav som införs 2013. Det kan eventuellt också krävas en ansökan om bygglov innan man påbörjar en installation. (4)
4.3
Livsmedelskyla
Eftersom kylning av matvaror står för omkring hälften av elanvändningen i livsmedelsbutiker, exklusive uppvärmning, så kan en optimering av kylanläggningen vara en bra investering. I samband med att Cetehallen omvandlades till en ICA-närabutik under våren 2008 skedde ett byte till dörrförsedda kyldiskar. I april 2012 genomfördes nästa etapp där frysdiskarna ersatts av nya enheter utrustade med dörrar och lock. Kvar finns idag ett mindre antal kylar som saknar dörrar och lock, men som har nattäckning och gardiner fördragna när butiken är stängd.
Åtgärdsförslag:
De kylar som ännu inte har ersatts av nya bör vara förtäckta under butikens alla stängda timmar. En investering i att ersätta även de kvarvarande gamla kyldiskarna borde övervägas. Med dörrar på en kyl- och frysanläggning kommer många fördelar, så som minskad temperaturförlust, sänkt temperatur och jämnare kylfördelning vilket leder till ökad livsmedelskvalité och ett minskat kylbehov. 8
4.4
Ventilationssystem
Generellt sett har en handelslokal sin ventilation påslagen i genomsnitt fyra timmar längre än vad butikerna har öppet. Genom att halvera den tiden till två timmar skulle det vara möjligt att spara 60 GWh per år. En nästan lika stor besparing kan uppnås genom att byta ut just äldre ventilationsaggregat till mer effektiva. Cetehallens ventilationssystem bidrar till fastighetens klimatvärme och kyla, samt förser lokalerna med god luftkvalité. Det ursprungliga systemet installerades tillsammans med byggnaden 1963 och har sedan utvecklats vid ett flertal tillfällen under åren. Idag återför ventilationen även återvunnen värme från kylmaskinernas kondensorer till butiken, se avsnitt 4.6, Uppvärmning och avkylning.
Åtgärdsförslag:
För god driftsekonomi ska ventilationsaggregaten ha elenergieffektiva fläktar och god värmeåtervinning. En första besparing kan göras genom att serva och förnya aggregaten. En sådan åtgärd kan vara att byta till direktdrivna ventilationsaggregat med värmeväxling som styr luftmängden. Rengör också regelbundet kanaler, ventiler och fläktar. Även byten av filter är en viktig och kostnadseffektiv åtgärd. Samtidigt bör man också komplettera med servicevakter som larmar vid störningar, alternativt införa strikta servicerutiner som kontinuerligt kontrollerar systemets skick. Det inledande arbetet bör också fokusera på att minska drifttiden. Installera behovsstyrd ventilation, förslagsvis med hjälp av CO 2 -givare, med lägre flöden på vintern och vid låga koldioxidhalter. Då kan drifttid och luftflöden anpassas till behovet. Detta är dock endast möjligt vid ett byte till direktdrivna ventilationsaggregat. Det nuvarande ventilationssystemet har ingen värmeåtervinning ur frånluften, något som kan vara möjligt i ett så kallat FTX-system. Detta innebär att man återvinner den utgående frånluftens värme genom att överföra en del av energiinnehållet till den ingående tilluften. Detta bör vara högintressant om det rent systemmässigt är möjligt att sammanföra frånluft/tilluft i en modern roterande värmeväxlare. Då Cetehallens fastighet idag har en anmärkning på en del av sin OVK (systemnummer TF1/FF) är det inte aktuellt att göra några övriga beräkningar på luftflöden. Efter godkänd inspektion kan en ny studie vara möjliga för att utreda potentialen för optimering av ventilationssystemet. 9
4.5
Belysning
Ljussättning i butiker har blivit ett viktigt verktyg för att exponera varor för kunden. Detta är en del av förklaringen till livsmedelhandelns ökade energikonsumtion. Cetehallen har öppet 10 timmar per dag under vardagarna och är i stort behov av belysning året runt, delvis eftersom butiksdelen saknar fönster. Majoriteten av fastighetens nuvarande belysning består av LED-lysrör, sedan 2 år tillbaka, och resterande består av T5- och T8-belysning. Dessa är relativt moderna och energisnåla installationer. LED-lampor har dubbla fördelar, de både drar mindre el och avger mindre värme. Butiken har dock ingen automatisk tändning och släckning, utan all belysning styrs manuellt. Detta ökar risken att oönskad belysning glöms bort en längre tid, exempelvis i källarlokalerna där aktiviteten är mindre.
Åtgärdsförslag:
Släck ljuset när det inte behövs och se över var behovet för belysningen egentligen finns i butiken. Man bör även överväga att installera ljussensorer, rörelsevakter eller tidur som släcker lampor när ingen är i lokalerna.
4.6
Uppvärmning och avkylning
Butikens lokaler utnyttjar idag återvinning från kylmaskinernas kondensorvärme. Köldbäraren, ”brinen”, är i dagsläget glykol som transporterar energi på den kalla förångarsidan. Glykol är dock en relativt icke-effektiv energibärare när temperaturen sjunker. Värmeöverföringsegenskaperna försämras snabbt på grund av laminärt flöde som uppstår till följd av en ökad viskositet. Generellt kan man säga att det inte finns någon idealisk köldbärare för alla applikationer. Man måste alltid ta reda på vilka krav som varje enskild köldbärare ställer på systemutformning och materialval. Köldbärare bör väljas med avseendena på vilket temperaturområde den ska arbeta i och hur systemet är uppbyggt. Den ska vara lätt att pumpa, inte orsaka slitage eller korrosion i systemet samt arbeta i temperaturer under 0°C. 10
Man bör också ta hänsyn till de miljöfarliga effekterna vid läckage som kylmaskinens kemikalier bidrar till, såsom ozonpåverkan och växthuseffekt. En energibärare bör inte vara brandfarlig, giftig eller ostabil, samtidigt som den ska vara förenlig med alla andra material i systemet. Dagens värmeåtervinning från kylmaskinernas kondensorvärme återförs idag till butiken, och när denna temperatur inte når upp till det önskade börvärdet aktiveras ett el-batteri som värmer upp luften till den begärda temperaturen. Detta el-batteri vill man i möjligaste mån undvika att aktivera eftersom eluppvärmning är ett enormt resursslöseri, med avseende på exergi.
Åtgärdsförslag:
Då butiken idag värms med el kan en värmepump vara ett gott alternativ, trots att det indirekt fortfarande krävs el. Finns andra möjligheter till hands, som exempelvis fjärrvärme med biobränslebas, bör detta analyseras i ett bredare perspektiv.
Det bör också utredas om man kan effektivisera dagens återvinning av kylmaskinernas kondensorvärme med en ny värmepumpslösning. En eventuell värmeåtervinning från kylmaskinerna för ost- och grönsaksdiskarna bör också utredas, något som inte görs idag. Som tidigare nämnts så sker det heller ingen återvinning av frånluften, i ett så kallat FTX system, något som bör vara kostnadseffektivt, samt markant minska behovet av el batteriet, se avsnitt 4.4, Ventilationssystem. Man kan också återvinna värmen som kommer från kylmaskinrummet genom att sätta in en frånluftsvärmepump som fördelar värmen där behov finns i önskade delar av fastigheten, alternativt för att värma tappvarmvatten. Idag skickas denna energirika frånluft direkt ut ur byggnaden. I övrigt bör man överväga när kostnaden för driften motiverar en nyinvestering av kylmaskiner, då dagens är av det äldre slaget. Exempel på ett framtida alternativ är butiker som har börjat använda koldioxid som köldmedium i anläggningar med såväl kaskad- som transkritiska system. (5) ICA Kvantum i Vara har en så kallad CO 2 -transkritisk anläggning. Den är direktverkande vilket innebär att koldioxid i kylmaskinerna kyler diskarna direkt. Ett direkt system är både energieffektivare och koldioxid har mindre miljöpåverkan jämfört med syntetiska köldmedier. (6) 11
4.7
Tappvarmvatten
Cetehallens vattenförbrukning under 2011 var 198 m 3 . Fastighets-/ verksamhetsägaren Jonne Nordin uppskattar grovt att minst 50 % av denna förbrukning går till varmvatten. Idag värms varmvattnet upp med hjälp av en elberedare.
Åtgärdsförslag:
Eftersom butiken har ett varmvattenbehov året runt så bör man utreda möjligheten att värma upp vattnet genom att återvinna värmen från kylmaskinrummet, eller frånluften med hjälp av en frånluftsvärmepump. En lösning kan också vara att installera solfångare för tappvarmvattnets uppvärmning. En installation bör dock förstärkas med elberedaren under vintermånaderna då anläggningen inte är lika effektiv. En eventuell lönsamhet kan utredas vidare, se avsnitt 6.2, Lönsamhet solfångare. I övrigt bör även snålspolande munstycken bli en kostnads- och energibesparing.
4.8
Entré
Vid kassorna finns idag elelement för att värma personalen som utsätts för ett kallt drag under de kalla månaderna. Vid den okulära inventeringen så konstaterades att det inte borde bero på de närliggande kyldiskarna, utan snarare från ett undertryck i lokalen som gör att uteluft sugs in genom entrén.
Åtgärdsförslag:
En lösning kan vara att öppna upp ett överluftsdon vid pantautomaterna som skapar ett utsug. Den inkommande kalla luften från entrén kan då föras ut den vägen, istället som idag sugas in i butiken. Därmed kan man undvika den låga temperaturen vid kassorna och behovet av element försvinner. Enligt en grov uppskattning kan man minska elanvändningen per element med 1300 kWh per år, om man antar att ett element har en effekt på 1000 W och används under 50 timmar i veckan under oktober-mars. En annan tänkbar lösning kan vara att installera en automatisk dörr även vid den inre entrén och kompletterar med en luftridå. Målet är i detta fall att bilda en luftsluss som bromsar upp, och hindrar kall luft från att dra in i butiken. 12
5.
Frikyla
Med frikyla menas teknologi som använder naturens egna resurser för att kyla anläggningar och byggnader. Exempel på frikyla är älv-, snö-, havs-, berg- och solkyla. Metoden är baserad på den omvända principen av en värmepump, det vill säga att man leder bort energi från det önskade kylobjektet. När kylning av livsmedel förbrukar nästan 50 % av svenska livsmedelsbutikers elenergibehov, exklusive uppvärmning, finns det stor vinning i att se över sin försörjning av kyla. Här nedan följer en sammanfattning av dessa tekniker, och potentialen för Cetehallen att investera i frikyla.
5.1
Snökyla
Snökyla är från början en gammal metod som återfått ett uppsving i och med stigande elpriser. En snöanläggning består av ett snölager, genom vilket ett kylmedium, vanligen vatten, cirkulerar och smälter snön. Kylmediet pumpas till en värmeväxlare för att sedan återcirkulera genom snölagret. Den lågvärdiga energin transporteras vidare för att kyla ändamålet. Snölagret kan bestå av en gjuten grop eller ett bergrum. För att minska förluster vid värmetransport i luft och mark isoleras snöreservoaren med exempelvis flis.
Figur 4.
Ett exempel på hur en snöanläggning kan kyla Cetehallen. Tekniken tillämpas idag på Sundsvalls sjukhus med goda resultat. Snökyla-anläggningen vid Sundsvalls sjukhus är idag den enda anläggning i Sverige som använder metoden att lagra kyla från snö och is. I säsongslagret samlas snö under vintertid för att förse sjukhuset med komfortkyla, samt kyla för medicinsk utrustning och servrar. Anläggningen stod klar år 2000, och under 2005-2008 genomfördes ett antal effektiviseringsåtgärder som idag ger lagret en kapacitet på 70 000 m 3 snö och maxeffekt 3,8 MW. 13
En eventuell möjlighet för Cetehallen att bygga en snöanläggning är beroende av många faktorer. De frågor som man i första skedet bör ställa är: o o o Finns det tillräckligt stor tillgång på snö i Ramsele? Finns det en markyta stor nog att rymma snölagret på? Är en konvertering till snökyla ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt försvarbart i jämförelse med dagens installationer?
Snötillgång:
Andelen snö varierar från år till år. Ramseles geografiska placering bör dock ge en fördel när det gäller medelvärdet på snömängd under ett år. För att närmare avgöra om en snökyla-anläggning har nog tillgång på snö under en vintersäsong krävs en metrologisk bedömning. Om den årliga mängden inte är tillräcklig bör det naturliga snölagret kompletteras med konstsnö.
Yta:
Idag tippas Ramseles snööverskott i Ångermanälven där det finns nipor som ger en bra fallhöjd. Det finns också en gammal deponiplats, men som är belägen utanför tätorten. Detta gör att det kan finnas en efterfrågan på en mer lokal placering. Dock är dagens snötipp avgiftsfri och gör att det kan bli svårt att få inkomster från de som vill lämna sin snö på lagret, något som anläggningen i Sundsvall gör. De tar idag ut en avgift på 10 kr/m 3 snö.
Effektivitet:
Systemets verkningsgrad är starkt beroende av den avsmältning som sker till omgivningen via värmetransport. Ett effektivt sätt att minska på förluster är att ha en så liten ytterarea som möjligt, i förhållande till lagervolymens storlek. En liten area leder också till att mindre bearbetning av ytskiktet krävs, samt att mängden isoleringsmaterial minskar. I övrigt är vattennivån och dimensionen på rören två påverkande faktorer vid effektökning.
Ekonomi:
Sedan snöanläggningen i Sundsvall byggdes år 2000 har man lyckats minska den sammanlagda drift- och kapitalkostanden till 0.60 kr/kWh (inkl. bidrag). Det går att jämföra med den alternativa kostnaden för kyla från konventionella kylmaskiner som är minst 0.80 kr/kWh. Man har också uppnått en reducering av elenergibehovet med drygt 90 %. Alltså gör man en ekonomisk och miljömässig vinst under driften, jämfört med om man hade använt det gamla systemet med kylmaskiner. Investeringskostanden däremot är förhållandevis stor. 14
Fördelar:
o o o o o Man minskar behovet av köldmedier och därmed hanteringen av kemikalier och dess system- och miljöpåverkan. Man minskar elanvändningen jämfört med konventionella kylkompressorer, vilket leder till en minskad klimatbelastning i form av reducerade CO 2 -utsläpp. Man skapar en snödeponi som kan korta ner dagens snötransporter. Driftsäker. Snöanläggningen i Sundsvall har inte haft några driftstopp eller större störningar under de 12 år som anläggningen varit verksam. Metoden renar förorenad snö som annars hade lämnat miljögifter på den ordinarie snötippen.
Nackdelar:
o o o o Kräver stor markyta. Är beroende av vintrarnas nederbörd. Har behov av komplement med konstgjord snö. Blir inte lika kostnadseffektivt om man tvingas tillverka stora delar konstsnö.
Sammanfattning:
Eftersom snökyla är en teknik som kräver en stor yta avsedd för snölagret, så är en snökyla-anläggning inget lämpligt kylsystem för Cetehallen då den omkringliggande ytan på fastigheten används till parkering. Om man däremot kan lösa lagrets placering så vore det intressant för en vidare utredning. Ramsele har en stadig nederbörd av snö varje år vilket annars är en bra förutsättning för att metoden ska bli lönsam. Om man samtidigt kan samarbeta med Trafikverket och andra aktörer som har ett överskott på snö, så bör inte snötillgången vara den begränsade faktorn. Då är frågan om en anläggning kan bli vinstgivande mer komplicerad, vilket först kräver mer djupgående beräkningar innan en bedömning kan göras.
5.2
Älvkyla
Faxälven är en fjällälv som rinner genom Jämtland och Ångermanland. Inklusive källflöden sträcker den sig nästan 400 km och passerar genom Ramseles samhälle. Tekniken älvkyla innebär att en pump hämtar vatten från älven, och genom ledningar i marken förs det kalla vattnet till ett kylaggregat. Vid värmeväxling kyler vattnet ett köldmedium som förser fastigheten med kyla. Vattnet återförs sedan tillbaka till vattendraget med en förhöjd temperatur. I annat fall kan älvkyla också innebära att man lägger ut en slang med ett kylmedium direkt i älven, där man låter det kalla älvvattnet kyla vätskan. 15
Redan i mitten av 1990-talet installerades älvkyla från Ångermanälven på Sollefteå sjukhus där goda resultat har uppnåtts. Åtgärden har minskat elenergiförbrukningen med en faktor 3. (7) Exempel på liknande installationer är fjärrkyla-nätet i Skellefteå som delvis hämtar sin kyla från vattnet i Skellefteälven. Frikyla i form av älvkyla tillämpas också i Göta älv. Älvvatten räknas till en förnyelsebar energikälla och metoden lämnar en relativt liten miljöpåverkan. Huruvida älvkyla är en lämplig teknik för Cetehallen beror främst på: o o o o Avståndet och fallhöjd till älven? Anläggningens omfattning? Är det tekniskt möjligt? Anläggningens pris?
Avstånd:
Butikens fastighet ligger ungefär 700 m fågelvägen från Faxälven och har en fallhöjd på ungefär 100 m. Redan nu kan det konstateras att denna teknik inte lämpar sig för Cetehallen, eftersom den höga fallhöjden gör att det skulle krävas för mycket energi för att pumpa upp älvvattnet. Om man istället skulle lägga en kollektorslang i älven så blir sträckan på 700 m (enkel väg) den begränsade faktorn, då pumpeffekten blir för stor.
Ekonomi:
Installationskostnaden för älvkyla är helt beroende på hur komplicerad själva dragningen av ledningar blir. I regel så är metoden med vattenkulvert dyrare än en sluten kollektorslang. Temperaturen vid bottennivån i strömmande vatten är jämn, sett över perioden av ett år. Det möjliggör ett kontinuerligt energiuttag från vattnet. Därmed räknas metoden som leveranssäker och har relativt låga drift- och underhållskostnader.
Fördelar:
o o o Inga direkta utsläpp och liten miljöpåverkan. Vattnet fungerar som köldmedia och man behöver inga kylkompressorer. Leveranssäkerhet och låga driftkostnader.
Nackdelar:
o o o Det blir en insats i naturen vid nedgrävning av vattenledningar/kulvert. Kräver en nära anslutning till älven för att systemet ska vara effektivt. Fortfarande el- och temperaturberoende.
Sammanfattning:
Då Cetehallen har en alltför stor höjdskillnad och för långt avstånd till Faxälven så anses denna teknik inte aktuell. Om det däremot hade funnits ett fjärrkylanät i Ramsele som utnyttjar frikyla så hade en anslutning kanske varit möjlig. 16
5.3
Berg-/jordkyla
System för geotermisk värme och kyla har funnits i många decennier, men de senaste tekniska framstegen har ökat utbudet dramatiskt för fastigheter med behov av uppvärmning eller nedkylning. Berg- och jordkyla använder sig av samma teknik som berg- och jordvärme, men med skillnaden att man utnyttjar differensen i energiinnehåll för att leda bort värme från det önskade kylobjektet. Dessa kylsystem använder sig av naturlig återladdning med vinterkyla eller geotermisk avkylning.
Borrning:
För bergkyla borras ofta en eller flera slangförsedda energibrunnar på fastigheten och en vätska cirkulerar i det slutna systemet. Borrhålet är ofta fyllt med grundvatten som fungerar bra som värmeledare mellan berget och kollektorslangen. Den kylda vätskan värmeväxlas med ett köldmedium som sedan för den låga temperaturen vidare till kyländamålet. Bergets förmåga att ta upp eller avge värme beror på bergets temperatur och materialets värmeledande förmåga. Antalet borrhål beror på den dimensionerade effekt- och energilasten samt geologiska, termiska och borrtekniska förutsättningar.
Slangläggning:
Vid jordkyla gräver man istället ner en kollektorslang i marken. Längden på slangen är beroende på kylbehovets storlek. Vid slangläggning måste man tänka på att slangen läggs på rätt djup och med rätt avstånd mellan slingorna, för att få ut rätt effekt och för att undvika tjälskador. Man måste också ta hänsyn till dräneringar, kablar, vatten- och avloppsledningar. På grund av läckagerisk ska avståndet till närmsta vattentäkt vara minst 20 m. Leverantörer av jordkyla rekommenderar generellt att en slinga ska ha en maxlängd på 500 m. Annars är det bättre att parallellkoppla slangarna. Några frågor att besvara: o o o Lämpar sig någon av metoderna på Cetehallens mark? Vilka spår lämnas synliga på fastigheten? Hur stor blir kostnaden?
Ekonomi:
Bergkyla är känt för höga initialkostnader, men också stabil och säker drift under lång tid. Tiden för berg- och jordkyla att nå ”break even” är individuellt för varje enskild installation. Man måste noga dimensionera systemet så man får ut högsta möjliga effekt. För bergkyla är den största installationskostnaden oftast borrningen, där priset är varierande beroende på hur djup brunnen måste vara. Beroende på antal hål och medföljande säkerhetsåtgärder påverkas också kostnaden. Jordkyla har generellt en billigare investeringskostnad. 17
Fördelar:
o o o o Inga direkta utsläpp och liten miljöpåverkan. Finns möjlighet att kombinera värme och kyla. Borrhål/markslingan håller relativt jämn temperatur hela året. Behöver ingen stor yta. Lämnar liten inverkan på marken. (bergkyla)
Nackdelar:
o o o Tekniken fortfarande beroende av el. Kräver öppning av mark vid slangläggning. (jordkyla) Borrning ger relativt hög investeringskostnad. (bergkyla)
Sammanfattning:
Det krävs relativt stora markytor för kollektorslangen, något som Cetehallens fastighet har. Vid nedgrävningen av slingorna innebär det dock att man öppnar upp jorden, vilket eventuellt betyder att asfalt måste brytas upp och sedan läggas om. Men en stor del av Cetehallens parkering består även av ett grus/jordlager som förenklar för grävning. Något som man bör titta vidare på är om man vill kombinera värme och kyla under de olika årstiderna, och om man därmed vill ha ett isolerande snölager under vintern. Då lämpar sig inte parkeringen för jordkyla eftersom den samtidigt kräver skottning. I annat fall kan bergskyla i form av ett eller flera borrhål passa bättre. Om man kan lösa markfrågan bör båda metoderna ha god potential för Cetehallen, för att långsiktigt ge en kostnadsbesparing - och direkt en miljövinst. Vid en investering i berg- eller jordkyla bör man först inleda med att samla in många offerter från olika leverantörer, för att få en bra bild av den geologiska förutsättningen, kostnader, risker och alternativ.
5.4
Solkyla
Solen är den största energikällan, som direkt eller indirekt styr alla jordens resurser. På Närvården Härnösand, tidigare Härnösands sjukhus, finns idag världens första solenergianläggning som genererar el, värme och kyla samtidigt. På taket sitter solfångare som följer solhöjden under dagen. Den unika teknologin tar hjälp av tryckskillnader och sorption i saltkraft för att framställa kyla. Tekniken är ett samarbete mellan företagen Climatewell och Absolicon. Enligt Absolicon kan 1 kWh värme med hjälp av 80 grader generera 0,7 kWh kyla. Vid 160 grader kan 1 kWh värme generera upp till 1,6 kWh kyla. Lägre temperaturer passar ofta bäst i mindre system medan stora kylanläggningar bör arbeta vid högre temperatur. Reaktionerna i solkylans processer blir i regel effektivare ju högre temperatur som används. En solkyla-anläggning kan också användas som en kombination av kyla och producent av ljummet vatten. Denna värme kan med fördel användas för att förvärma tappvarmvatten. 18
Eftersom Cetehallen både har ett stort kylbehov och ett elenergiberoende så kan det vara intressant att utreda mer ingående om en investering i en kombinerad solanläggning kan vara lönsam. Information som kan vara värdefulla att ta reda på: o o o o Finns det nog med solinstrålning? Blir en installation lönsam? Vad kostar systemet? Hur säker är driften?
Solinstrålning:
Medelvärdet för den årliga solinstrålningen i Sverige är mellan 800-1000 kWh/m 2 , beroende på breddgrad och lokalt klimat. Rent generellt varierar solinstrålningen inte mycket mellan norra och södra Sverige och är av samma storleksordning som i Tyskland, som är världens ledande solcellsnation. (8) Enligt SMHI:s klimatdata
har Ramsele ungefär 1600 soltimmar per år, vilket är ett stadigt medelvärde i Sverige. (9)
Ekonomi:
Kostnaden för denna typ av kylteknik jämfört med alternativa kylmetoder är i dagsläget mycket hög. Detta kan bero på att teknologin är relativt ny och att Sverige idag endast har en sådan anläggning, den på Närvården i Härnösand. Så länge solkyla inte är fullt kommersiellt utvecklat hos flera leverantörer torde det vara mer ekonomiskt fördelaktigt att använda traditionella solceller som försörjer kylmaskinerna med el.
Fördelar:
o o o Möjlighet till integrerad energilagringen. Reaktionen saknar rörliga delar vilket ökar driftsäkerheten. Tekniken arbetar utan något bränsle och ger inga direkta utsläpp.
Nackdelar:
o o o o Kräver visst underhåll. Relativt dyr investering. Är ny på marknaden och har liten erfarenhet. Beroende av solinstrålning och väderförhållanden.
Sammanfattning:
Även om teknologin med ”direkt” solkyla är väldigt intressant i ett framtida perspektiv, så är det ingen metod som lämpar sig för Cetehallen i dagsläget. Ramsele har i stort sett samma förutsättningar som resterande Sverige vad gäller solenergi, men för att få en ekonomisk och hållbar vinning är detta inte lönsamt idag.
2 Solskenstid under ett år för den av WMO definierade normalperioden 1961-1990, SMHI. 19
6.
Lönsamhet
6.1
Inledande LCC-kalkyl
För att få en uppfattning om de olika frikyla-metodernas möjliga lönsamhet visas en enkel LCC-kalkyl. De tre teknikerna som presenteras är de tre som denna studie anser har störst potential att ersätta eller komplettera Cetehallens nuvarande kylsystem. Kalkylen är inte komplett utan har lämnat utrymme för fastighetsägaren att i samråd med sakkunnig uppskatta investeringskostnaden och därefter räkna ut återbetalningstiden. När man utreder en anläggnings totala kvalité så ska valet grundas på ett noggrant beslutsunderlag. Ofta är energikostnaderna för utrustningen betydligt högre än själva investeringskostnaden och just därför ger en LCC-kalkyl en bra helhetsbild. De värden som används här är generellt uppskattade och har endast till avsikt att tolkas som ett exempel.
Tabell 1
. En mall för kalkyl av livscykelkostnaden för tre installationer; snökyla, jordkyla och bergkyla.
LCC Kalkylränta (%) Inflation (%) Livslängd (år) Kapitalkostnad (kr/kWh/år) Investeringskostnad (kr) Driftkostnad (kr/kWh/år) Underhållskostnad (kr/kWh/år) Återbetalningstid (år) Snökyla
5 2 30 - - - - -
Jordkyla
5 2 30 - - - - -
Bergkyla
5 2 30 - - - - -
Kalkylräntan är individuell för varje företag och är beroende av vilket avkastningskrav man har på sina investeringar. Här har den reala kalkylräntan värderats till 5 %. Inflationen uppskattas grovt till 2 % då detta är Sveriges Riksbanks mål.
Livslängd på investeringar har ansatts till 30 år men varierar mellan installationer och delkomponenter. Eftersom investerings-, drift- och underhållskostnaderna bland annat beror på det verksamma temperaturområdet, utrustningens kapacitet och platsens förutsättning, så är även dessa värden unika för varje enskilt fall. 20
6.2
Lönsamhet solfångare
Vattenförbrukningen år 2011 var 198 m 3 . Om man antar att behovet är jämt fördelat över året, och 50 % består av varmvatten så förbrukar butiken 99 m 3 tappvarmvattnet per år. Och om man samtidigt antar att en solfångare endast är verksamma 6 månader per år så kan anläggningen endast värma halva årsförbrukningen, det vill säga 49.5 m 2 /år. Då man måste tillföra 1.16 Wh för att värma en liter vatten 1 °C så krävs det således 1723 kWh/år för att värma upp 49.5 m 3 från +10 °C till +40 °C. (10) Beräkning: Och om en solfångare antas producera 500 kWh/m 2 per år så krävs 3.5 m 2 solfångare för att förse butiken med varmt vatten under sommaren. Med ett pris för en solfångare på 5 000 kr/m 2 , samt installations-, drift- och underhållskostnader så uppskattas den totala kostnaden bli ungefär 24 000 kr. (11) Om man även antar att man erhåller ett investeringsbidrag på 50 % så blir återbetalningstiden ungefär 7 år. Observera att beräkningen är en grov uppskattning som inte tagit hänsyn till energiprisökning, räntor, restvärde med mera. Energikostnaden per kWh ansätts till 1 kr. Resultatet grundar sig också på att solfångarens årliga energiproduktion är fördelad över 6 sommarmånader. Det är även förutsatt att man får ett investeringsbidrag på 50 %, Se avsnitt 7, Investeringsstöd.
7.
Investeringsstöd
Om man driver en butik i glesbygden, med ett behov att göra investeringar i fastigheten för att upprätthålla sin service, kan man ansöka om ett så kallat glesbygdsbidrag. Vid ny-, till- eller ombyggnationer kan man ansöka om ett
investeringsbidrag
, som täcker upp till 50 procent, men i särskilda fall 85 procent, av kostnaden. För att överbygga tillfälliga lönsamhetsproblem ansöker man om ett
servicebidrag
som kan ge upp till 150 000 kr, men i särskilda fall upp till 200 000 kr. Ett krav för att beviljas detta stöd är att verksamhetens service ska vara belägen i ett område där servicen är gles. Bidraget ska därmed inte kunna påverka konkurrensen på en lokal- eller regional marknad. Detta innebär att stödet i regel lämnas till den så kallade ”sista-butiken”. För att ansöka fyller man i en ansökningsblankett hos Tillväxtverket som sedan skickas till Länsstyrelsen. (12) 21
8.
Isolering
8.1
Materialval
Lösull (lösfyllnadsisolering) är idag en mycket vanlig form av isolering. Det finns i många olika former baserade på olika råvaror. Lösull kan dels innebära sten- och glasull, dels förnyelsebara cellulosabaserade material som återvunnet dagstidningspapper, cellulosafiber eller kutterspån. En stor fördel är ullens smidighet vid isoleringen då man blåser den på plats för ett finfördelat och poröst lager.
:
Produkt Tillverkare Material Densitet Värmekonduktivitet Brand/mögelhämmande Brandegenskaper Ekofiber vind
Nordiska Ekofiber NEF AB Dagstidningspapper 32 kg/m 3 0,039 Borsalter Sprider glödbrand
Termoträ (standard) Warmcel
Svenska Termoträ AB Cellulosafiber 26 kg/m 3 0,038 Ammonium- Polysulfat Sprider glödbrand Warmcel i Skandinavien AB Dagstidningspapper 24 kg/m 3 0,038 Mineraliska salter Sprider inte glödbrand
Sten- och glasbaserade material
:
Produkt Gullfiber kretsull I Rockwool lösull 127-03 Roxull lösull Tillverkare Material Densitet
Saint-Gobain Isover AB Glasull 26 kg/m 3 Paroc AB Stenull 33 kg/m 3 Roxull AB Stenull 28 kg/m 3
Värmekonduktivitet Brandegenskaper
0,039 0,040 0,041 I princip obrännbart I princip obrännbart I princip obrännbart Isoleringsskiktets totala tjocklek brukar rekommenderas till omkring 30–50 cm, beroende på om det är ett nytt hus helt utan isolering, eller ett äldre hus med befintlig isolering. Om huset ligger i norra eller södra Sverige påverkar också hur mycket isolering som behövs. För exakta mått på isoleringstjockleken på Cetehallen rådfråga installatör. 3 Information från tillverkaren (Nordiska Ekofiber NEF AB, Svenska Termoträ AB, Warmcel i Skandinavien AB) 4 Information från tillverkaren (Saint-Gobain Isover AB, Paroc AB, Roxull AB) 22
8.2
Kalkyl för tilläggsisolering
Denna kalkyl har genomförts enligt Energimyndighetens informationsbroschyr ”Att tilläggsisolera hus”. (3) De värden som används vid beräkningarna är en första uppskattning och är endast avsedd för att ge en övergripande bild över den besparing som tilläggsisolering kan medföra på Cetehallen. När det är dags för den verkliga investeringen, kontakta först installatören för isoleringsbesiktning och offert. Vid behov kan även Sollefteå kommuns energirådgivare ge handledning och svara på frågor. Anta att 920 m 2 av Cetehallens takyta ska tilläggsisoleras med ett 25 cm tjockt lager lösull. De grundläggande beräkningarna utgår från ekvationen som ger U-värdet efter tilläggsisoleringen. (3) ö ä & ö !"# $ % '()) ä ** # T !"#% (Det befintliga U-värdet
(Tjocklek på tilläggsisolering) (Värmeledningstal mineralull
(Graddagar inom Sollefteå region
+ , # $ '()) ä ** T ä ../.
.$0 !"# $ % (Arean som ska tilläggsisoleras) (U-värdet för tilläggsisolering) ' ö ä !"# $ % (Det slutgiltiga U-värdet) 3 ö ö + 4 , 5!6
3 ' ' + 4 , 75!6
Där 3 är den årliga värmeförlusten genom bjälklagret och 4 är antal timmar på ett dygn. Den årliga energibesparingen blir därmed: 3 ö 8 3 ' 5!6 8 75!6 5!6
Med denna kalkyl skulle det innebära en minskning av Cetehallens årliga energiförbrukning med 5.3 %
8 . Eftersom huset dock är ett resultat av flera tillbyggnader
under olika år så är sannolikheten liten att värdet på ö är detsamma över hela taket. Värdet !"# $ % uppskattas från ursprungsbyggnaden och är ett relativt dåligt -värde.
5 Värde för fastigheter byggda mellan 1961-1975 enligt ”
Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar”.
6 Värde för mineralull enligt ”
Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar”.
7 Graddagar ett normalår, Sollefteå ortsindex SMHI. 8 Beräknat med den preliminära årsförbrukningen 2012. 23
9.
Begreppsförklaring
OVK: Obligatorisk ventilationskontroll.
Vid en OVK-besiktning ska en funktionskontrollant föra protokoll och redovisa resultatet. Ett exemplar av protokollet tillhör fastighetsägaren och ett exemplar ska lämnas till kommunens byggnadsnämnd. Kontrollen genomförs enligt plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338).
FTX-system: Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning
Med hjälp av en värmeväxlare kan den ingående tilluften ”överta” delar av den utgående frånluftens energiinnehåll, för att återanvända värmen i systemet.
LCC: Livscykelkostnad
Energikostnaden under en utrustnings livstid är ofta betydligt mycket högre än själva investeringskostnaden och därför är det lämpligt att beräkna en Livscykelkostnad, LCC-kalkyl. Detta är den totala kostnaden för en installations livslängd och inkluderar därmed också drift- och underhållskostnader.
Kalkylränta:
Kalkylräntan är ett företags förräntningskrav, det vill säga den ränta som en investering ska förränta för att betraktas som lönsam. Kalkylräntan bestäms i allmänhet av den lägsta avkastning som är acceptabel för investeraren. Denna studie använder sig av en real kalkylränta på 5 %.
λ-värde: Värmekonduktivitet
Värmekonduktiviteten är den egenskap hos ett material som anger isoleringsförmågan. Värmekonduktiviteten kallas även lambda-värde eller värmeledningstal. Enheten är W/m·°C eller W/m·K. De båda enheterna ger samma siffervärden eftersom det här handlar om temperaturskillnader. Ju lägre värde desto bättre isolermaterial.
U-värde: Värmegenomgångskoefficient
Värmegenomgångskoefficienten är den egenskap som anger hur bra en hel byggnadsdel isolerar. Med byggnadsdel menas exempelvis en vägg, ett golv eller ett tak. Denna värmegenomgångskoefficient har tidigare även kallts för k-värde. Enheten för värmegenomgångskoefficienten är W/m²·°C eller W/m²·K. Ju lägre värde desto bättre isolering.
Graddagar: SMHI
Graddagar är ett värde på skillnaden mellan den aktuella dygnstemperaturen och +17 grader. Differensen summeras till ett dags-, månads- eller årsvärde. Dessa värden är, till skillnad från energi-index endast baserade på utomhustemperaturen. Uppgifterna grundar sig på uppmätta värden vid meterologiska stationer eller på interpolerade värden för en ort. 24
10.
Diskussion
Att aktivt arbeta med energieffektivisering leder både till en ekonomisk- och miljömässig vinning. Att göra hållbara investeringar är även ett sätt att profilera sig som butik. Men när det handlar om att minska sin energiförbrukning är det viktigt att få in rutinerna hos samtliga i personalstyrkan. Därför kan en översikt av verksamhetens energiförbrukning vara avgörande. Ett övergripande åtgärdsförslag är därmed att styr- och övervakningssystem installeras, såsom undermätare på installationerna. Detta dels för att göra fastighetens mätdata lättillgänglig och dels öka kunskapen om den dagliga förbrukningen. Det är också en investering för framtida systemförbättringar, då en kontinuerlig loggning av energibehovets fördelning ger ett bra underlag för vidare analys. Det leder också till att rutiner förtydligas, och därmed minskade drift- och underhållskostnader, liksom energikostnaderna. En annan möjlighet till ekonomisk vinning är att minska på tariffen (huvudsäkring 125 A). Man kan helt enkelt sänka sin fasta avgift genom att byta till en lägre säkring. Men det leder samtidigt till att det maximala effektuttaget minskar, som i sin tur leder till att man kan bli begränsad när flera apparater används samtidigt. Ett enkelt hjälpmedel är att installera effektvakter som stryper utvald utrustning när man närmar sig säkringens gräns. Istället sprider man ut användningen för att inte säkringen ska gå. Frågor om detta kan behörig elektriker besvara. Cetehallen som livsmedelbutik har redan en stor andel modern energiteknik, när butiken både är utrustad med LED-belysning och dörr- och lockförsedda kyl- och frysdiskar. Systemet med värmeåtervinning från kylmaskinerna är också en energieffektiv lösning. Dock inte utan potential för ytterligare förbättring.
En förklaring till den relativt höga energiförbrukningen per m 2 , jämfört med det svenska genomsnittet, kan bero på att större butiker i regel använder mer golvyta till öppna utrymmen. En butik med stor area har generellt alltid en lägre specifik energianvändning per m 2 . En annan trolig orsak är att mindre butiker, som Cetehallen, ofta har en större andel kylvaror i relation till torrvaror. När det kommer till frikyla så anser denna förstudie att det kan finnas potential för både jord- och bergkyla. Huruvida en konvertering skulle vara lönsam och hållbar beror dock på kylbehovet, geologiska förutsättningar, investeringskostnaden med mera. Som tidigare nämnts är ett första steg att begära in ett antal offerter från olika leverantörer för att få en bred bild av en eventuell installations omfattning. För framtiden kan det också vara intressant att undersöka om någon markyta i närheten kan passa som snölager. De miljömässiga och tekniska fördelarna är bevisligen många, men även här är anläggningens dimension något som måste studeras vidare innan man kan avgöra om metoden är lönsam. 25
11.
Slutsats
Denna förstudies målsättning är att visa på nya småskaliga sätt att använda miljöanpassad energi, samt att föreslå möjligheter att effektivisera de befintliga. Allt tyder på att det framtida energipriset kommer att öka och därmed kan det vara intressant för butiksägare att påverka de egna energikostnaderna. Om man vill spara energi finns det både enkla och mer långsiktiga åtgärder att vidta. Allra enklast och billigast är oftast att anpassa drifttiderna för ventilation och belysning samt att tilläggsisolera. Som en fortsättning för Cetehallen att utveckla sin miljöprofil föreslår därför denna förstudie att: o o o o o o o o Utred möjlighet att sänka mätartariffen. Isolera taket med sprutad lösull. Använda typgodkänd isolering av försäkringsskäl. Rengör regelbundet kanaler, ventiler, fläktar och ventilationsaggregat samt byt filter. Dessa åtgärder är enkla att genomföra samtidigt som man sparar både energi och pengar, och ändå behåller en hög kvalité på luft och temperatur. Anpassa ventilationens effektbehov till utomhustemperaturen. Det kan vara aktuellt att konvertera till direktdrivna ventilationsaggregat där systemet har behovsstyrda drifttider och luftflöden. CO 2 -mätare är också ett bra alternativ som styr ventilationen beroende på koldioxidhalten i lokalerna. Återvinn överskottsvärme i frånluften med ett FTX-system. Montera tidur på belysning i butiken, och rörelsesensorer på lager och i källare där folk inte vistas kontinuerligt. Installera undermätare för att registrera energibehovet från olika energiförbrukare. Skapa sedan rutiner för att med jämna mellanrum stämma av och lokalisera oväntade värden. Komplettera gärna med en nattvandring för att kontrollera butiken under ”vila”. Utred vidare möjligheten att installera frikyla i form av berg- eller jordkyla. I övrigt har denna förstudie endast arbetat med data som visar butikens totala energiförbrukning, vilket gör att det inte finns möjlighet att utvärdera den faktiska potentialen för energibesparingar och föreslå mer specifika åtgärder. Man har heller inte tagit hänsyn till riskbedömningar och säkerhetsfrågor, som i praktiken är ett viktigt moment vid större investeringar och drift. Om ett större åtgärdsförslag skall genomföras är första steget att kontakta sakkunnig för att diskutera lösningar, alternativ och risker. Sammanfattningsvis vill denna förstudie uppmuntra till ett fortsatt arbete mot en mer miljövänlig verksamhet. Idag finns många intressanta förnyelsebara energilösningar, inte minst inom frikyla. Fördelarna med energieffektivisering är många, inte minst då man kan kombinera en minskad miljöbelastning med effektivare system, samtidigt som energikostnaden sänks. 26
Litteraturförteckning
1.
Energimyndigheten.
Energi i handelslokaler.
u.o. : Statens energimyndighet, 2011. 2. BeLivs. [Online] den 05 03 2012. [Citat: den 21 06 2012.] http://belivs.se/sv/publications/presentationer/Documents/Presentation%20BeLivs.pdf. 3.
Landfors, Kristina.
Att tilläggsisolera hus -fakta, fördelar och fallgropar.
u.o. : Energimyndigheten, 2009. 4.
Energimyndigheten.
Stöd till solceller. [Online] http://energimyndigheten.se/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du kan-soka/Stod-till-solceller/. 5.
Jaime Arias, mfl.
Effektivare kyla, en investering.
u.o. : IUC, KTH, 2004. 6.
Eliasson, Per-Olof.
Moderna butiker spara miljö och ekonomi.
Kyla + värmepumpar.
4, 2012. 7.
Västernorrland, Landstinget.
Klimatinvesteringsprogram för Landstinget Västernorrland 2005-2008.
8.
Naturskyddsföreningen.
El från solen – för en ljusare framtid.
Stockholm : u.n., 2011. 9.
SMHI.
Normal solskenstid för ett år. [Online] http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/1.3052. 10.
EON.
Spara pengar på varmvattnet. [Online] http://www.eon.se/om-eon/sponsring/Fotboll-/varmvatten/. 11.
Vattenfall.
Solvärmesystem – så här har vi räknat. [Online] 2012. http://www.vattenfall.se/sv/solvarmesystem-- sa-har-har-v.htm. 12. Kommersiell service.
Länsstyrelsen Västernorrland.
[Online] [Citat: den 25 06 2012.] http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/naringsliv-och-foreningar/foretagsstod/kommersiell service/Pages/default.aspx. 13.
Energimyndigheten.
Enkla åtgärder minskar butikens energianvändning.
u.o. : Statens energimyndighet, 2011. 14.
Energimyndigheten
.
Energianvändning i handelslokaler.
u.o. : Statens energimyndighet, 2010. 15. Energianvändning i lokaler (STIL2).
Energimyndigheten.
[Online] den 19 09 2011. [Citat: den 20 06 2012.] http://energimyndigheten.se/Statistik/Forbattrad-energistatistik-i-bebyggelsen/Inventering-av-energianvandningen 16.
Rolfsman, Lennart.
Innovativ butik.
u.o. : BeLivs, 2012. 17.
Markusson, Caroline.
Energieffektiv ventilation i butiker - återluft.
u.o. : BeLivs, 2012. 18.
Västernorrland, Landstinget.
Energy Factor 2.
u.o. : Landstinget Västernorrland. 19.
ClimateWell.
ClimateWell Technology. [Online] 2008. http://www.climatewell.com/index.html#/technology. 20.
Absolicon.
Solkyla med koncentrerad solenergi ger kostnadsfri luftkonditionering. [Online] http://www.absolicon.se/om-solenergi/solkyla/. 21.
Andersson, Olof.
Geoenergi – ett naturligt alternativ. [Online] http://www.capitalcooling.se/links/11_Olof_Andersson.pdf. 22.
Andersson, Olof
.
Geoenergin i samhället.
u.o. : Geotech, 2012 27