Transcript Kommunalt tjänste- och arbets- kollektivavtal för teknisk personal

TS 2010–2011
Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS) tillämpas
på cirka 26 000 anställda. Avtalets största
yrkesgrupp är personalen inom brand- och
räddningsväsendet. Övriga yrkesgrupper är
bland annat fastighetsskötare, byggmästare
och ingenjörer.
2010–2011
Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal
Kommunerna och samkommunerna har totalt
cirka 437 000 anställda.
www.kommunarbetsgivarna.fi
Omslag: ACM
ISBN 978-952-213-587-2 • Beställningsnummer 3-0804
TS
TS
2010–2011
Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal
för teknisk personal
Underteckningsprotokoll
Kapitel I
Allmänna delen
Kapitel II Löner
Bilaga 1
Ordinarie arbetstid och turnétillägg för
teknisk personal vid kommunala teatrar
Bilaga 2
Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang
vid brand- och räddningsverk
Bilaga 3
Dykpeng till räddningsdykare vid räddningsverk
Bilaga 4
Arbetstidsarrangemang för hamnpersonal och
ersättningar i anknytning till dessa
Bilaga 5
Kontinuerligt treskiftsarbete
Bilaga 6
Avbrutet treskiftsarbete
Handledning för TS
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
HELSINGFORS 2010
Kommunala arbetsmarknadsverket
Första upplagan
Tryckt publikation ISBN 978-952-213-587-2
Nätpublikation ISBN 978-952-213-588-9
¤ Finlands Kommunförbund
Otavas Tryckeri AB
Helsingfors 2010
Försäljning:
Publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund
www.kommunerna.net/bokhandel
Beställningsnummer 3-0804
Kommunala arbetsmarknadsverket
Andra linjen 14
00530 HELSINGFORS
tfn 09 77 11
fax 09 701 22 39
www.kommunarbetsgivarna.fi
INNEHÅLLL
Innehåll
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL..................................................................................... 4
KAPITEL I ALLMÄN DEL .................................................................................................... 9
§1
Avtalets karaktär ............................................................................................... 9
§2
Tillämpningsområde.......................................................................................... 9
§3
Bestämmelsernas giltighetstid .......................................................................... 9
§4
Iakttagande av bestämmelserna i AKTA......................................................... 10
§4a
Arbetstidsarrangemang för tjänsteinnehavare och arbetstagare
vars uppgifter är knutna till timavlönades arbete............................................. 10
§5
Lokala avtal..................................................................................................... 10
§6
Tidigare anställningsvillkor .............................................................................. 11
KAPITEL II LÖNER ........................................................................................................... 12
§7
Lönesystemet.................................................................................................. 12
§8
Lönegrupperna................................................................................................ 13
§9
Uppgiftsrelaterad lön....................................................................................... 13
§ 10
Minimiinkomst ................................................................................................. 16
§ 11
Lön för deltidsanställda ................................................................................... 17
§ 12
Individuellt tillägg............................................................................................. 18
§ 13
Branschtillägg ................................................................................................. 19
§ 14
Separattillägg .................................................................................................. 20
§ 15
Resultatbonus ................................................................................................. 21
§ 16
Mötesarvoden ................................................................................................. 22
§ 17
Föreläsningsarvoden ...................................................................................... 23
§ 18
Fjärrortstillägg ................................................................................................. 23
§ 19
Rätt till lön ....................................................................................................... 24
§ 20
Ordinarie lön ................................................................................................... 25
§ 21
Lönebetalning ................................................................................................. 25
§ 22
Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad .................................... 26
§ 23
Arbetsgivarens kvittningsrätt ........................................................................... 28
§ 24
Lön under avstängning från tjänsteutövning ................................................... 29
BILAGA 1 Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk
personal vid kommunala teatrar...................................................................... 30
BILAGA 2 Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang vid
brand- och räddningsverk ............................................................................... 32
BILAGA 3 Dykpeng till räddningsdykare vid räddningsverk............................................. 38
BILAGA 4 Arbetstidsarrangemang för hamnpersonal och ersättningar
i anknytning till dessa...................................................................................... 39
BILAGA 5 Kontinuerligt treskiftsarbete ............................................................................ 40
BILAGA 6 Avbrutet treskiftsarbete ................................................................................... 48
HANDLEDNING FÖR TS .................................................................................................. 53
3
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH
ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TEKNISK PERSONAL 2010–2011 (TS-10)
§1
Avtalets giltighetstid
Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2010–
31.12.2011. Efter 31.12.2011 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftlig sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.
Avtalet kan sägas upp skriftligt senast 31.1.2011 så att det upphör
28.2.2011.
Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har
slutförts eller tills någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.
§2
Justeringspott för främjande av likalön 1.2.2010
mom. 1
Justeringspotten är 0,4 % av lönesumman inom TS.
mom. 2
Justeringspotten används lokalt i syfte att främja lönernas konkurrenskraft i kvinnodominerade branscher och utjämna omotiverade
löneskillnader mellan kvinnor och män genom att löneförhöjningarna riktas till utbildade kvinnodominerade grupper som arbetar inom
tillämpningsområdet enligt § 2 i TS, till exempel i följande uppgifter
inom tekniska sektorn: städchef, städledare, fastighetsregisterskötare, laborant, GIS-handläggare, kartritare, ritare, planeringsassistent, serviceförman, teknisk assistent, miljövårdssekreterare, hälsoinspektör, planläggningsarkitekt, miljöinspektör, trädgårdsmästare, arkitekt och miljösekreterare. Justeringspotten används inom
ramen för det TS-lönesystem som tillämpas i de kommunala enheterna.
mom. 3
Uträkning av den lokala justeringspotten
De lokala justeringspotterna beräknas på avtalsområdets lönesumma för en så normal månad som möjligt. Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats för ifrågavarande månad till dem
som omfattas av avtalet, dock inte resultatbonus.
sep10allekirjoituspoytakirjar.doc
4
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
mom. 4
Användningen av den lokala justeringspotten
Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för avtalsorganisationerna inom TS förhandlar om användningen av den
lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet försöka uppnå enighet genom att höra förhandlingsparterna på lika
villkor. Parterna förhandlar om användningen av justeringspotten
för de ändamål som anges i denna paragraf i underteckningsprotokollet och om höjning av uppgiftsrelaterade löner och storleken på
potten för individuella tillägg. Över förhandlingarna upprättas ett
protokoll av vilket parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar ska framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den
behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg eller motsvarande höjningar. På lönejusteringar enligt denna justeringspott tillämpas inte § 14 mom. 2 i TS-10.
§3
Resultatfrämjande åtgärder och en lokal resultatfrämjande
justeringspott 1.9.2010
mom. 1
Avtalsparternas ställningstagande
Kännetecknande för en arbetsenhet som gör goda resultat är att
hela personalens kunnande utnyttjas optimalt i serviceproduktionen.
Parterna anser det viktigt att främja goda resultat för arbetsenheterna. En ändring av uppgifterna och arbetsfördelningen i syfte att
främja resultaten inom serviceproduktionen ger samtidigt personalen möjligheter att få mer meningsfulla arbetshelheter och genom
avancemang mer krävande uppgifter. De nya kompetenskrav som
de förnyade verksamheterna ställer måste tillgodoses genom kontinuerlig personalutveckling, och förändringarna måste stödjas i lönehänseende.
Kostnadseffektiviteten främjas bland annat genom utveckling av
verksamhetskulturen, arbetsfördelningen bland personalen, serviceprocesserna, serviceinnovationerna och produktivitetsmåtten.
mom. 2
Lokal justeringspott 1.9.2010 på basis av resultatförbättring
En lokal justeringspott på 0,7 % fördelas 1.9.2010 på basis av förbättrade resultat.
Syftet med den lokala potten är att förbättra resultaten inom serviceproduktionen i kommunen, samkommunen eller dess verksam-
sep10allekirjoituspoytakirjar.doc
5
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
hetsenhet. Arbetsgivaren ska ge alla anställda som omfattas av avtalet möjlighet att delta i resultatfrämjande projekt.
Som utgångspunkt för betalningen av potten fastställs på förhand
sådana resultatmål för resultat- eller verksamhetsenheterna som
bygger på kommunens eller samkommunens strategiska mål.
Dessutom fastställs prestationsnivåerna, granskningsperioden och
hur måluppfyllelsen ska mätas. Måtten kan vara nyckeltal eller till
exempel ett utvecklingsprojekt som genomförs med gott resultat.
Resultatet bedöms genom en helhetsbedömning.
mom. 3
Användning, beräkning och fördelning av den lokala
justeringspotten
Den lokala potten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för den personal som omfattas av resultatmålen.
Potten används enligt det lokala TS-lönesystemet för höjning av
den nämnda personalens uppgiftsrelaterade löner eller för individuella tillägg i enlighet med måluppfyllelsen. Om målen uppfylls endast delvis får de som omfattas av potten endast en sådan andel
som motsvarar de uppfyllda målen. Resten av potten används till
individuella tillägg för anställda som omfattas av TS.
Tillämpningsanvisning
Målet för den lokala potten är att förbättra kommunernas och
samkommunernas resultat och produktivitet och att bromsa
utgiftsökningen. Kostnadsbesparingar kan uppnås bland annat genom en mer ändamålsenlig personalstruktur, arbetsorganisering och arbetsledning samt genom ny teknik och samarbete med andra aktörer. Också kommun- och servicestrukturreformen syftar till effektivering av verksamheten.
Vid behov ger Kommunala arbetsmarknadsverket och avtalsorganisationerna inom TS senast 31.3.2010 närmare anvisningar om genomförandet av resultatprojekt med beaktande
av den nya resultatrekommendationen för kommunsektorn.
mom. 4
Användningen av och förhandlingar om den lokala justeringspotten
Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för avtalsorganisationerna inom TS förhandlar om användningen av den
lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet försöka uppnå enighet genom att höra förhandlingsparterna på lika
villkor. Parterna förhandlar om användningen av justeringspotten
för de ändamål som anges i denna paragraf i underteckningsprotokollet och om höjning av uppgiftsrelaterade löner och storleken på
potten för individuella tillägg. Över förhandlingarna upprättas ett
sep10allekirjoituspoytakirjar.doc
6
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
protokoll av vilket parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar ska framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den
behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg eller motsvarande höjningar. På lönejusteringar enligt denna justeringspott tillämpas inte § 14 mom. 2 i TS-10.
§4
Justeringspotternas beständighet under avtalsperioden
De individuella tillägg som baserar sig på justeringspotterna ska
vara lika stora från det att de införs till dess att avtalsperioden löper
ut, men det individuella tillägg som betalas till en tjänsteinnehavare
eller arbetstagare kan variera enligt § 12 i TS-10.
Tillämpningsanvisning
När justeringspotterna fördelas lokalt på individuella tillägg får
syftet inte vara att minska de lönekostnader som potterna
medför, men det individuella tillägg som betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan variera enligt § 12 i TS-10.
§5
Löneförhöjningar år 2011
Löneförhöjningar 1.5.2011 eller senare förhandlas fram senast
31.1.2011.
§6
Betalning av justerade löner
De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången
senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom
tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora kommuner
och samkommuner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl
inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.
sep10allekirjoituspoytakirjar.doc
7
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
§7
Ersättningar för resekostnader
Under avtalsperioden justeras resekostnadsersättningarna, utöver
vad som särskilt bestäms i bilaga 16 i AKTA, i tillämpliga delar enligt Skattestyrelsens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar. Maximibeloppen för hotellersättningar justeras så att justeringarna av statstjänstemännens hotellersättningar iakttas i tillämpliga delar.
§8
Medlemsavgifter till fackföreningar
Arbetstagare
Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna arbetstagare följs anvisningarna från 9.4.1997 (Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 11/1997).
§9
TS-arbetsgruppen
Under avtalsperioden för avtalsparterna förhandlingar med iakttagande av principen om fortlöpande förhandlingar.
Parternas gemensamma TS-arbetsgrupp fortsätter utvecklingen av
TS och arbetar för att de lokala lönesystemen ska fungera med beaktande av bland annat strukturförändringarna i den kommunala
serviceproduktionen. TS-arbetsgruppen kommer att diskutera behoven av att utveckla § 2 i TS.
Helsingfors den 15 februari 2010
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA
SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF
KOMMUNFACKETS UNION RF
TEKNIK OCH HÄLSA FKT RF
sep10allekirjoituspoytakirjar.doc
8
KAPITEL I
❙ ALLMÄN DEL
KAPITEL I
ALLMÄN DEL
§1
Avtalets karaktär
TS-10 är ett tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunernas tekniska personal.
Tillämpningsanvisning
I anknytning till detta avtal finns en handledning för TS, som
hjälper dem som tillämpar avtalet att tolka det. TShandledningen är dock inte ett kollektivavtal och inte heller en
del av TS-10.
§2
Tillämpningsområde
mom. 1
TS-10 tillämpas på tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare som är anställda av kommunerna och samkommunerna
samt regionförvaltningarna och som leder produktions- och underhållsarbeten eller utför planerings-, utrednings-, prissättnings-,
kostnadskalkylerings-, inspektions- och tillsyns-, upphandlings-,
materialservice-, arbetslednings- och yrkesmannauppgifter och
andra uppgifter inom den tekniska sektorn inom bl.a. följande verksamheter:
lantmäteri, kartläggning, planläggning, gatubygge, jordbyggnadsarbete, husbygge, byggnadsinspektion, energiproduktion, bostadsproduktion, avfallshantering, vattenförsörjning, avloppsunderhåll,
centraliserad fastighetsskötsel, annat underhåll, renhållning, skötsel
av friluftsområden, skötsel av idrottsplatser, miljötillsyn, miljöskydd,
miljövård, markanskaffning, skogsskötsel, montering, transport,
lagerarbete, depåarbete, VVS-arbete, materialtekniskt arbete, sjukhustekniskt arbete, tekniskt arbete inom sysselsättnings- och arbetsverksamhet för handikappade, tekniskt hamnarbete, teatertekniskt arbete eller brand- och räddningsväsendet.
mom. 2
§3
Om en person utför både sådana uppgifter som nämns i § 2 i TS-10
och sådana uppgifter som nämns i lönesättningsbestämmelserna i
det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA),
bestäms lönen enligt lönebestämmelserna i TS, om över 50 % av
uppgifterna är sådana uppgifter som nämns i § 2 mom. 1 i TS-10.
Bestämmelsernas giltighetstid
Bestämmelserna i TS-10 är i kraft i enlighet med vad som föreskrivs
i underteckningsprotokollet.
sep10yleinenr.doc
9
KAPITEL I
§4
❙ ALLMÄN DEL
Iakttagande av bestämmelserna i AKTA
Följande bestämmelser i AKTA iakttas i den form som gäller vid respektive tidpunkt, om inte någotannat har avtalats nedan i detta avtal eller i bilagorna till detta avtal:
Kap. I
Kap. III
Kap. IV
Kap. V
Kap. VI
Kap. VII
Kap. VIII
Bilaga 10
Bilaga 11
Bilaga 15
Bilaga 16
Allmänna delen, § 3 och § 5–10
Arbetstid
Semester
Tjänst-, arbets- och familjeledighet
Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Förtroendemän
Permittering, ombildning till deltidsanställning och
anställningens upphörande
Särskilda bestämmelser om sysselsättningsverksamhet för handikappade
Arbetstiden för gårdskarlar
Flexibel arbetstid
Ersättningar för resekostnader
§ 4 a Arbetstidsarrangemang för tjänsteinnehavare och arbetstagare
vars uppgifter är knutna till timavlönades arbete
För de tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till arbetsledningen eller vars uppgifter i övrigt är direkt knutna till timavlönade
arbetstagares arbete följer
–
arbetsveckans och arbetsdygnets begynnelsetidpunkt,
–
den ordinarie arbetstiden, och
–
de dagliga vilotiderna (måltidsrast och kafferaster)
bestämmelserna i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA).
Tillämpningsanvisning
Arbetstidsersättningar o.d. ersättningar till tjänsteinnehavare
och arbetstagare som avses i denna paragraf betalas enligt bestämmelserna i AKTA.
§5
Lokala avtal
mom. 1
Detta avtal tillämpas inte till den del man avvikit från dess bestämmelser genom ett sådant lokalt avtal som avses i det kommunala
huvudavtalet.
mom. 2
Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avtala om en sänkning av
den uppgiftsrelaterade minimilön som avses § 8 i detta avtal eller
den minimiinkomst som avses i § 10. Genom ett lokalt avtal får man
inte heller avvika från bestämmelserna om den ordinarie arbetsti-
sep10yleinenr.doc
10
KAPITEL I
❙ ALLMÄN DEL
dens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- och moderskapsledighetsförmåner. Avtal som gäller tillämpningsområdet
enligt § 2 i detta avtal kan ingås endast med samtycke av avtalsparterna till TS-10. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat
sammanslutning överförs på en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd avtalas för den överförda personalen på ett sätt som avviker från de semesterbestämmelser i AKTA som anges i § 4 i detta avtal.
Tillämpningsanvisning
De bestämmelser om avvikande avtal som ingår i § 13 mom. 1 i
huvudavtalet iakttas inte om TS-10 eller AKTA innehåller särskilda bestämmelser om ingående av lokala avtal. I så fall iakttas dessa särskilda bestämmelser.
§6
Tidigare anställningsvillkor
Tjänsteinnehavare
mom. 1
En tjänsteinnehavares anställningsvillkor kvarstår i den form de
hade när TS-07 gick ut, om inte något annat har avtalats genom
TS-10 eller genom ett löneavtal som ingåtts för en enskild kommunal tjänsteinnehavare med samtycke av Kommunala arbetsmarknadsverket.
Arbetstagare
mom. 2
Arbetstagare som 31.1.2010 var anställda hos kommunen eller
samkommunen och då enligt gällande kollektivavtal eller den behöriga myndighetens beslut, som vunnit eller senare vinner laga kraft,
hade anställningsvillkor eller en på anställningsvillkoren baserad lönenivå som är bättre än anställningsvillkoren och lönenivån enligt
TS-2010, behåller sina tidigare anställningsvillkor och sin tidigare
lönenivå, förutsatt att de inte justerats nedåt genom ett lokalt eller
centralt kollektivavtal. Månadsavlönade arbetstagare som
31.1.2010 fick kost- och smörgåspeng på samma grunder som timavlönade arbetstagare, får fortsättningsvis denna penning på samma grunder.
sep10yleinenr.doc
11
KAPITEL II
❙ LÖNER
KAPITEL II
LÖNER
§7
Lönesystemet
mom. 1
Inom TS tillämpningsområde ska det i kommunerna och samkommunerna finnas ett enhetligt lönesystem som följer detta kapitel och
som personalen känner till grunder för. Lönesystemet förutsätter att
allmänna principer för uppgiftsrelaterade löner och individuella
tillägg fastställs lokalt.
Tillämpningsanvisning
I varje kommun och samkommun ska det finnas en TSutvecklingsgrupp för TS tillämpningsområde.
TS-utvecklingsgruppen behandlar allmänna lokala principer för
uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg enligt TS innan
principerna fastställs i kommunens eller samkommunens beslutandeorgan.
Utvecklingsgruppen följer hur de allmänna principerna för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg fungerar i kommunen och ger vid behov förslag till ändringar och utvecklingsåtgärder.
TS-utvecklingsgruppens sammansättning och uppgifter behandlas i handledningen för TS, som bifogas detta avtal.
mom. 2
sep10palkkausr.doc
Lönen består av:
1
2
Uppgiftsrelaterad lönedel:
– uppgiftsrelaterad lön
– naturaförmåner
3
4
Individuell lönedel:
– individuellt tillägg
– branschtillägg
5
Resultatdel:
– resultatbonus
6
Övriga delar:
–
–
–
–
–
12
fjärrortstillägg
mötesarvode
föreläsningsarvode
separattillägg
arbetstidsersättningar
KAPITEL II
§8
❙ LÖNER
Lönegrupperna
mom. 1
Uppgiftsrelaterade
minimilöner
fr.o.m. 1.2.2010, €/månad
5 01 04 01 8
Lönegrupp I:
Yrkesman med ordinära,
krävande eller mycket
krävande yrkesmannauppgifter
1 508,61
5 01 02 01 4
Lönegrupp II:
Anställd med direkta eller
indirekta förmansuppgifter
eller planerings-, inspektionseller tillsynsuppgifter
1 673,05
5 01 01 01 1
Lönegrupp III:
Direktör eller chef för ansvarsområde eller anställd med
krävande sakkunniguppgifter
vilka förutsätter specialkunnande
2 780,87
Tillämpningsanvisning
Oberoende av lönegrupp bestäms en tjänsteinnehavares eller
arbetstagares uppgiftsrelaterade lön enligt bestämmelserna i
TS.
mom. 2
§9
Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer
tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens lönegrupp enligt mom. 1 i
denna paragraf.
Uppgiftsrelaterad lön
mom. 1
Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer
tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön
med stöd av de allmänna principer som tillämpas lokalt, med beaktande av följande faktorer:
*
*
*
*
*
sep10palkkausr.doc
beslutanderätt som hör till uppgifterna,
–
avgörandenas vikt och konsekvenser
–
prövningsrättens omfattning och självständighet
omfattningen av ansvar för ordnande av arbeten och funktioner,
den anställdes ställning i organisationen,
de tekniska kunskaper och färdigheter och det tekniska kunnande som uppgifterna förutsätter,
arbetsgivarens krav på utbildning,
13
KAPITEL II
*
*
*
❙ LÖNER
arbetsgivarens krav på erfarenhet,
för uppgifterna nödvändig förmåga till växelverkan och
arbetsmiljön.
Tillämpningsanvisning
Den uppgiftsrelaterade lönen bör basera sig på en skriftlig
uppgiftsbeskrivning och ett lokalt värderingssystem.
Uppgiftsbeskrivningar
Avsikten med uppgiftsbeskrivningen är att beskriva hur de åtta
värderingsfaktorer som påverkar den uppgiftsrelaterade lönen
i TS yppar sig i verksamheten i praktiken oberoende av vem
som sköter uppgiften.
Uppgiftsbeskrivningarna bör vara jämförbara sinsemellan och
möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårhetsgrad på
kommunnivå. Uppgifternas innehåll ska beskrivas så att också
en utomstående förstår vad uppgifterna består av.
Uppgiftsbeskrivningarna ska vara aktuella, dvs. beskrivningen
ska ändras när det sker förändringar i arbetstagarens uppgifter, så att beskrivningen motsvarar den nya situationen.
Blankettmallar och anvisningar om hur man gör upp uppgiftsbeskrivningar finns i handledningen för TS. Där behandlas
också utvecklingssamtal.
Värderingssystem
Värderingssystemet ska basera sig på uppgiftsbeskrivningar
och på de åtta värderingsfaktorer som ska beaktas när den
uppgiftsbaserade lönen bestäms.
De uppgiftsbaserade lönerna ska bestämmas på enhetliga
grunder. De uppgiftsrelaterade lönerna bör stå i ett konsekvent förhållande både till varandra och till värderingssystemet.
Värderingssystemet bör vara objektivt, opartiskt och konsekvent. Grunderna i systemet bör vara sinsemellan jämförbara.
Ombestämning av de uppgiftsrelaterade
lönerna när systemet ändras
Om TS-utvecklingsgruppen anser att uppgiftsrelaterade löner
har fastställts utan hänsyn till de 8 värderingsfaktorerna eller
sep10palkkausr.doc
14
KAPITEL II
❙ LÖNER
att det inbördes förhållandet mellan lönerna av någon annan
orsak inte är det rätta, måste de uppgiftsrelaterade lönerna
bestämmas på nytt.
En arbetstagares ordinarie lön sjunker inte till följd av att de
uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt. En arbetstagares
uppgiftsrelaterade lön, individuella tillägg, branschtillägg och
separattillägg kan stiga, sjunka eller kvarstå oförändrade till
följd av att de uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt.
Anvisningar för bestämning av uppgiftsrelaterad lön finns i
handledningen för TS.
mom. 2
Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares
uppgifter ändras väsentligt för minst 10 arbetsdagar på grund av
övergång till en annan tjänst eller uppgift eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen om den
inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.
Den uppgiftsrelaterade justeras
1
vid den tidpunkt då tjänsteinnehavaren övergår till en annan
tjänst
2
vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
3
åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
4
räknat från den tidpunkt då förändringen skedde, om arbetstagaren på egen begäran söker sig till en mindre krävande uppgift eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits arbetstagaren som alternativ till permittering.
Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte. En
höjning kan komma ifråga endast om vikariatet pågår i mer än två
veckor i sträck och i så fall höjs lönen när vikariatet börjar.
Tillämpningsanvisning
Ändringen av uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på
att den anställde t.ex. förflyttas till en annan tjänst eller uppgift,
att den anställde får en tilläggsuppgift för viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras väsentligt åt det ena eller
andra hållet.
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har ålagts att ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet än tidigare och ansep10palkkausr.doc
15
KAPITEL II
❙ LÖNER
svarsområdet eller uppgifternas svårighetsgrad därmed har
utökats betydligt ska detta beaktas i lönen.
Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den gamla, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.
Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller uppgift eller tillfälliga ändringar i
uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.
Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand
erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete
som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns kan
arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt
med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet. För det arbete som erbjuds betalas
den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.
mom. 3
En tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön får
sänkas med högst 7 %, om den anställde i högst 5 månaders tid
har arbetat i uppgifter i anknytning till sitt yrke i anställning hos sin
egen arbetsgivare eller hos en annan arbetsgivare. Denna bestämmelse tillämpas inte på praktikanter eller personer i jämförbar
ställning.
Tillämpningsanvisning
Tjänsteinnehavare och arbetstagare är skyldiga att visa en tillförlitlig utredning över anställningar hos andra arbetsgivare.
Om den ovan nämnda tiden av 5 månader uppfylls mitt under
en pågående lönebetalningsperiod, justeras lönen från ingången av följande lönebetalningsperiod.
mom. 4
En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag
försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens uppgiftsrelaterade lön bestäms. (Se även AKTA kap. VII
§ 9).
§ 10 Minimiinkomst
mom. 1
sep10palkkausr.doc
För en fullt arbetsför person som fyllt 17 år och som har full arbetstid är minimilönen för ordinarie arbetstid jämte naturaförmåner
1 335,76 euro/månad fr.o.m. 1.2.2010. Bestämmelsen tillämpas på
praktikanter och personer i jämförbar ställning när anställningsför16
KAPITEL II
❙ LÖNER
hållandet till kommunen eller samkommunen har varat minst 3 månader.
Tillämpningsanvisning
Definitionen på praktikant ingår i tillämpningsanvisningen för
§ 3 mom. 1 i kap. II i AKTA. Denna bestämmelse tillämpas
också på en med sysselsättningsstöd avlönad arbetstagare
som har anställts som praktikant eller en person i jämförbar
ställning.
mom. 2
Minimilönen för en sommararbetare är 50 % av den uppgiftsrelaterade lön som ska betalas för arbetet i fråga enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. En sommararbetare är en under semesterperioden 2.5–30.9 visstidsanställd
–
–
skolelev, studerande eller annan ung person,
som saknar yrkesexamen eller yrkesfärdighet i branschen.
Tillämpningsanvisning
Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att
ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en
studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.
Med "lön som ska betalas för arbetet i fråga" avses inte:
–
minimilön som betalas till en praktikant eller en person i
jämförbar ställning, eller
–
uppgiftsrelaterad lön enligt § 9 mom. 3.
§ 11 Lön för deltidsanställda
mom. 1
En deltidsanställd tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön och tillägg i euro är lägre i samma proportion som
arbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid enligt tjänste- och
arbetskollektivavtalet. Denna bestämmelse tillämpas även på bitjänstinnehavare, om inte något annat föranleds av den anställdes
lönegrunder.
Tillämpningsanvisning
Denna bestämmelse iakttas också när deltidsarrangemanget
för en tjänsteinnehavare grundar sig på ett specialarrangemang i en enskild kommun eller samkommun. Om den ordinarie arbetstiden ändras, justeras den uppgiftsrelaterade lönen
vid den tidpunkt då ändringen träder i kraft.
sep10palkkausr.doc
17
KAPITEL II
❙ LÖNER
Lönen för en arbetstagare som hör till kommunens eller samkommunens halvordinarie brandkår betalas i form av timlön
som beräknas på arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön. Beräkning av timlönen förutsätter att man först fastställer den
uppgiftsrelaterade lön enligt TS-07 som den halvordinarie
brandmannen skulle få för arbete på heltid. Timlönen beräknas på denna lön se (se handledningen för TS).
mom. 2
Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, om arbetstiden förblir oförändrad
och anställningen fortsätter utan avbrott.
§ 12 Individuellt tillägg
mom. 1
Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bestämmer tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas prövningsbaserade individuella tillägg i euro med stöd av de allmänna principer
som tillämpas lokalt, bl.a. på följande grunder:
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
arbetsresultat
yrkesskicklighet
arbetserfarenhet
utbildningsduglighet
mångkunnighet
initiativrikedom
ansvarskänsla
samarbetsförmåga
effektivitet
kreativitet.
Tillämpningsanvisning
Det individuella tillägget utgör vid sidan av den uppgiftsrelaterade lönen det andra centrala elementet i TS lönesystem.
Grunden för det individuella tillägget är arbetsprestationen. Det
individuella tillägget betalas tillsvidare eller för viss tid.
Värderingssystem
Systemet för värdering av det individuella tillägget bör basera
sig på allmänna lokala principer inklusive de faktorer som beskriver prestationerna.
De allmänna principer för individuellt tillägg som ska tillämpas
i kommunen bör bygga på något annat system än antal anställningsår.
sep10palkkausr.doc
18
KAPITEL II
❙ LÖNER
De uppgiftsrelaterade lönerna bör stå i rätt förhållande till varandra innan individuella tillägg införs. Efter att individuellt
tillägg införts ska det lokala systemet användas inom hela TS
tillämpningsområde och på alla organisationsnivåer.
I handledningen för TS behandlas bestämning av det individuella tillägget, utvecklingssamtal och ändring av värderingssystemet.
mom. 2
Det individuella tillägget kan utgöra högst 30 % av den uppgiftsrelaterade lönen.
mom. 3
Det individuella tillägget kan höjas eller sänkas eller betalningen
upphöra om grunderna för att bevilja det ändras.
Tillämpningsanvisning
Det individuella tillägget kan höjas eller sänkas, om en förändring i den anställdes prestationer på basis av prestationsfaktorerna enligt de allmänna lokala principerna kräver det eller om
de allmänna lokala principerna eller prestationsfaktorerna ändras.
mom. 4
En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag
försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens individuella tillägg bestäms. (Se även AKTA kap. VII § 9).
§ 13 Branschtillägg
mom. 1
mom. 2
Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas branschtillägg om
de varit anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande
1
hos samma kommun/samkommun eller
2
hos någon annan arbetsgivare inom motsvarande bransch eller i sådana uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande
uppgifterna.
Branschtillägget beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen och utgör
5 % efter 3 års anställning och
9 % efter 5 års anställning.
mom. 3
sep10palkkausr.doc
Från de anställningstider som avses i mom. 2 avdras tid i strejk och
annan otillåten frånvaro.
19
KAPITEL II
mom. 4
❙ LÖNER
Rätten till branschtillägg börjar vid ingången av den kalendermånad
som följer efter att den tilläggsberättigande anställningstiden uppfyllts. En tillförlitlig skriftlig utredning ska visas över anställning hos
andra arbetsgivare än kommunen eller samkommunen. Om utredningen visas vid en senare tidpunkt, betalas det branschtillägg som
baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat
från det att utredningen lämnades in.
Tillämpningsanvisning
Man behöver inte ansöka om branschtillägg, men tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att visa upp ovan nämnda
tillförlitliga skriftliga utredningar över anställning hos en annan
arbetsgivare.
§ 14 Separattillägg
mom. 1
Följande lönedelar utgör separattillägg i euro för tjänsteinnehavare
och arbetstagare:
1
lönedel som omvandlats till separattillägg i enlighet med övergångsbestämmelserna i § 29 i TS-95,
2
individuell lön som avses i tillämpningsanvisningen för § 29
mom. 7 i TS-95,
3
kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning
av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras,
4
lönedel som tillkommit för att säkra tillgången på eller bibehållandet av arbetskraft och som betalas utöver den uppgiftsrelaterade lönen enligt § 9 i detta avtal eller före uppnådd anställningstid som berättigar till branschtillägg enligt § 13 i detta avtal och
5
kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med överlåtelse av rörelse,
6
kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med kommunsammanslagning eller bildande av regionförvaltning.
Texten i § 29 i TS-95 finns i handledningen för TS.
mom. 2
sep10palkkausr.doc
Ett separattillägg slopas eller minskas i samma mån som den uppgiftsrelaterade lönen höjs, om inte något annat bestäms nedan.
20
KAPITEL II
❙ LÖNER
mom. 3
När kommunens eller samkommunens behöriga myndighet fattar
beslut om separattillägg enligt mom. 1 punkt 4, kan myndigheten
besluta att separattillägget slopas eller minskas också när lönen
stiger till följd av betalning av en allmän förhöjning, ett individuellt
tillägg enligt § 12 eller ett branschtillägg enligt § 13.
mom. 4
Ett separattillägg som avses i mom. 1 punkt 2 och 3 slopas eller
minskas endast då den uppgiftsrelaterade lönen stiger till följd av
att den anställde övergår till en annan uppgift eller uppgifterna ändras. Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie lön ska i
detta fall stiga med minst hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen.
§ 15 Resultatbonus
mom. 1
Till tjänsteinnehavare och arbetstagare kan betalas resultatbonus
som grundar sig på att man överträffat de mål som uppställts för att
förbättra resultaten inom serviceproduktionen vid kommunens eller
samkommunens verksamhetsenheter.
mom. 2
Personalen vid en resultatenhet kan i resultatbonus betalas en del
av den nytta som kommunen eller samkommunen kan konstateras
ha av det förbättrade resultatet. För resultatbonus kan under ett år
användas högst 5 % av resultatenhetens årliga lönesumma. Till en
tjänsteinnehavare eller arbetstagare som medverkat till att resultatet uppnåtts betalas i efterskott separat resultatbonus i euro för uppföljningsperioden enligt på förhand fastställda grunder.
mom. 3
Resultatbonus betalas fristående från den ordinarie månadslönen.
Med undantag av semester minskas resultatbonusen proportionellt
av ett sådant avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet som infaller
under uppföljningsperioden för resultatbonusen, såvida inte den
behöriga myndigheten beslutar något annat.
Tillämpningsanvisning
Grunderna för resultatbonus
Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs mål som
på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. Vid måluppställningen bör man beakta målen
för den tekniska sektorns funktioner och de mål som ska mätas vid resultatenheterna. Målen ska vid behov omprövas.
För bestämning av grunden för resultatbonus väljs ett mått (ett
nyckeltal) med vars hjälp resultaten följs upp och en nivå som
berättigar till bonus fastslås.
sep10palkkausr.doc
21
KAPITEL II
❙ LÖNER
Finansieringen av resultatbonus
Resultatbonus finansieras med hjälp av den nytta som nåtts
tack vare införandet av resultatbonussystemet. Nyttan kan
vara ett kalkylerat belopp som grundar sig på kostnadsbesparingar och ökade prestationer eller den nytta som följer av förbättrad kvalitets- och servicenivå, för vilken ett så objektivt
ekonomiskt värde som möjligt räknas ut.
När nyttan räknas ut eller bedöms kan som jämförelsegrund
användas t.ex. uppgifter från föregående kalenderår eller ett
medelvärde av uppgifterna från de två närmast föregående
kalenderåren.
Uppföljningsperiod
Den uppföljningsperiod som läggs till grund för resultatbonus
kan vara t.ex. ett kalenderår, ett halvt år eller ett kvartal. Om
uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med
tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån
resultatmålen har uppnåtts.
Personalens medverkan i beredningen av ärendet
Med tanke på personalens engagemang i utvärderingen av
resultatet är det skäl att behandla frågan i TS-utvecklingsgruppen efter den inledande beredningen.
Beslut om resultatbonus
Den behöriga myndigheten beslutar bl.a. vilka anställda som
omfattas av resultatbonus, hur resultatområdena eller resultatenheterna avgränsas, vilka mål bonusen ska basera sig på,
hur lång uppföljningsperioden ska vara samt hur stor del av
nyttan som ska delas mellan de anställda och hur bonusen
ska fördelas.
Den behöriga myndigheten fastslår vilken nytta kommunen eller samkommunen haft och i vilken mån de uppställda målen
överträffats. Betalningen av och storleken på resultatbonusen
bestäms utifrån konstaterad nytta och överträffade mål.
§ 16 Mötesarvoden
mom. 1
sep10palkkausr.doc
Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas mötesarvode som
den behöriga myndigheten fastställt. Arvodet ska vara minst så
stort som de bestämmelser som gällde 31.12.1997 föreskriver. Mötesarvodet betalas om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren, en22
KAPITEL II
mom. 2
❙ LÖNER
ligt den behöriga myndighetens beslut, är närvarande vid ett möte
utom ordinarie arbetstid i minst en halv timme eller vid ett möte som
börjar minst 2 timmar efter att den anställdes ordinarie arbetstid tagit slut (den avtalstext som gällde 31.12.1997 ingår i handledningen
för TS).
Mötesarvode betalas inte till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare
som
–
för den tid mötet pågår får mertids-, övertids-, kvälls-, natteller söndagsersättning, eller
–
får separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.
Tillämpningsanvisning
Se AKTA kap. III § 23 mom. 2 (till personer i ledande eller
självständig ställning betalas i regel arbetstidsersättningar,
inte mötesarvoden), § 15 mom. 2 (de som inte omfattas av arbetstidslagen), bilaga 15 § 5 (flexibel arbetstid).
§ 17 Föreläsningsarvoden
Föreläsningsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är utbildare vid en kurs eller i samband med föreläsningar som kommunen eller samkommunen anordnar för sin
personal. Storleken på och grunderna för föreläsningsarvodet bestäms lokalt.
§ 18 Fjärrortstillägg
Kommunen eller samkommunen kan betala ett prövningsbaserat
fjärrortstillägg i euro. På tjänsteinnehavare och arbetstagare som
fått fjärrortstillägg tillämpas de bestämmelser i § 18 i lönekapitlet i
TS 1998–1999 som gällde 15.1.2000 (bestämmelsen finns i handledningen för TS).
Tillämpningsanvisning
Vid ändringar i kommunindelningen bestäms tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas rätt till fjärrortstillägg på samma
grunder som vid övergång till en annan tjänst eller uppgift
inom kommunen eller samkommunen.
Det kan vara motiverat att betala prövningsbaserade fjärrortstillägg på glest bebodda och avsides belägna områden,
om dessa förhållanden inte på något annat sätt har beaktats i
lönen.
sep10palkkausr.doc
23
KAPITEL II
❙ LÖNER
§ 19 Rätt till lön
mom. 1
Den som anställts av en kommun eller samkommun har rätt att få
lön från och med den dag då den anställde inlett sin tjänsteutövning
eller börjat sköta sina arbetsuppgifter.
Tillämpningsanvisning
Definitionen av tjänsteutövning ingår i § 7 kap. I i AKTA. Om
tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (personen
i fråga har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av
sjukdom eller graviditet), betalas inga löneförmåner. Den behöriga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.
Exempel
En tjänsteinnehavare är visstidsanställd till 31.3. Personen har
valts till tjänsteinnehavare i tillsvidareanställning i samma
kommun och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4.
Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.
mom. 2
En tjänsteinnehavares/arbetstagares rättigheter börjar den första
dagen i en månad, om
–
–
–
–
det har bestämts att tjänsteutövningen inleds nämnda dag
eller
en arbetstagare anställts med arbetsavtal fr.o.m. nämnda dag
som är en sådan helgdag, högtidsdag eller annan dag som
inte är ordinarie arbetsdag, och om
den som valts till tjänsten eller uppgiften har inlett tjänsteutövningen eller arbetet den första ordinarie arbetsdagen efter en
sådan dag, och
den som tidigare skötte tjänsten inte var i tjänsteutövning under de nämnda dagarna, eller de nämnda dagarna inte ingick i
den föregående arbetstagarens anställning.
mom. 3
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak har
uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.
mom. 4
När anställningen upphör betalas tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren lön
1
sep10palkkausr.doc
t.o.m. den dag då den anställde slutar, denna dag medräknad,
eller
24
KAPITEL II
2
❙ LÖNER
t.o.m. dödsdagen, utan återkrav av månadslön som eventuellt
betalats i förskott
såvida inte något annat föranleds av TS-10.
§ 20 Ordinarie lön
Till den ordinarie lönen hör
–
–
–
–
–
–
–
–
uppgiftsrelaterad lön
individuellt tillägg
branschtillägg
fjärrortstillägg
separattillägg
förtroendemannaersättning
ersättning till arbetarskyddsfullmäktig
naturaförmåner.
Tillämpningsanvisning
I den ordinarie lönen ingår inte resultatbonus, arbetstidsersättningar (t.ex. mertids- och övertidsersättning) eller ersättning för kostnader.
Ordinarie lön betalas för bl.a. sjukledighet, semester och moderskapsledighet.
§ 21 Lönebetalning
mom. 1
Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för
varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte
–
–
–
mom. 2
sep10palkkausr.doc
något annat bestäms i TS-10,
något annat föranleds av betalningsgrunderna, eller
den behöriga myndigheten föreskriver något annat i fråga om
betalningen av lönen för en arbetstagare.
Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med
anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands
Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som
publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag. Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare
kan, även då tjänsteförhållandet upphör, lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden,
dock inte på en lördag. Om betalningen av arvodet förutsätter att en
utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas
arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räk25
KAPITEL II
❙ LÖNER
ningen lämnades in. Lönen betalas på ett bankkonto i ett penninginstitut som angetts av den anställde, om inte arbetsgivaren och
den anställde kommer överens om något annat.
Tillämpningsanvisning
En arbetstagares lön ska betalas när anställningen upphör,
såvida inget annat överenskommits med arbetstagaren (arbetsavtalslagen). Om betalningen fördröjs, kan arbetsgivaren
bli skyldig att betala lön för väntetid (arbetsavtalslagen). Dessa bestämmelser om lön för väntetid gäller arbetstagare men
inte tjänsteinnehavare. När ett tjänsteförhållande upphör ska
tjänsteinnehavarens lön i mån av möjlighet betalas utan
dröjsmål. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på
arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas omgående när tjänsteförhållandet upphör. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänsteförhållandet upphör, bör
skälig tid dock ges för utredningar och uträkningar. Tidpunkten
för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i de särskilda bestämmelserna i fråga.
mom. 3
Arbetsgivaren ska ge den anställde en lönespecifikation i samband
med lönebetalningen, och ska på begäran även i övriga fall ge ett
löneintyg utan dröjsmål. Av specifikationen och löneintyget ska
framgå det lönebelopp som betalats till den anställde, grunderna för
bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.
§ 22 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad
mom. 1
Lön för endast en del av en kalendermånad betalas så att för
–
–
varje tjänsteutövningsdag eller
varje kalenderdag utanför arbetsavbrottet beräknas en så stor
andel av den ordinarie lönen under kalendermånaden som
motsvarar antalet kalenderdagar i denna månad. Av lön som
inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.
Tillämpningsanvisning
Om t.ex. en tjänsteinnehavare har oavlönad tjänstledighet
28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av tjänsteinnehavarens ordinarie lön.
mom. 2
sep10palkkausr.doc
Den lön som i fallen nedan ska betalas till en tjänsteinnehavare för
tjänsteutövningstid eller till en arbetstagare för arbetad tid räknas
enligt timlön, varvid följande divisorer används:
26
KAPITEL II
❙ LÖNER
–
–
–
152 vid byråarbetstid,
163 vid allmän arbetstid och avbrutet treskiftsarbete och
158 vid kontinuerligt treskiftsarbete, om
1
anställningen varar högst 12 kalenderdagar,
Exempel
En anställning har varat i 10 kalenderdagar, men 4 dagar har
varit sjukledighet, så den egentliga tjänsteutövningstiden/ arbetade tiden blir 6 dagar. För tjänsteutövningstiden betalas
timlön och för avbrottsdagarna dagslön.
Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen
för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet
i mer än 12 kalenderdagar.
2
anställningen varar längre än 12 kalenderdagar, men består
av på varandra följande, högst 12 kalenderdagar långa perioder, för vilka den ordinarie lönen bestäms enligt olika grunder,
eller
Exempel
En arbetstagare arbetar i visstidsanställning 7 dagar i en uppgift för vilken arbetstagaren får 1 900 euro i uppgiftsrelaterad
lön. Därefter arbetar arbetstagaren 9 dagar i visstidsanställning i uppgifter för vilka den uppgiftsrelaterade lönen är 2 100
euro. Lönen betalas i form av timlön i bägge uppgifterna.
3
lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i
tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller
på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren.
Exempel
En arbetstagare har varit permitterad 1–16.10 och 24–31.10.
Lönen för den arbetade tiden 17–23.10 betalas då som timlön.
mom. 3
sep10palkkausr.doc
Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens
eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror
på den anställde själv och underskottet inte har arbetats in under
någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.
27
KAPITEL II
mom. 4
❙ LÖNER
Timlönen för en deltidsanställd får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med ett tal som
uträknas så, att den deltidsanställdes ordinarie arbetstid (deltidsarbetstiden) divideras med den ordinarie arbetstiden för en anställd
som arbetar full arbetstid och multipliceras med månadslönedivisorn för en anställd som arbetar full arbetstid.
Tillämpningsanvisning
Timlön i deltidsarbete =
deltidslön
mån.lönedivisor x deltidsarbetstid
full arbetstid
Om en deltidsanställds veckoarbetstid i byråarbete är t.ex. 25
timmar, är divisorn för månadslönen (deltidslönen) 104,9 (152
x 25/36,25).
§ 23 Arbetsgivarens kvittningsrätt
Arbetstagare
mom. 1
Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen
(hänvisningsbestämmelse).
Tillämpningsanvisning
Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap. 48–53 § i utsökningsbalken.
Tjänsteinnehavare
mom. 2
I 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (hänvisningsbestämmelse) bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller
annan förmån som hänför sig till anställningen och som betalats
utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön.
Tillämpningsanvisning
Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap. 48–53 § i
utsökningsbalken. Bestämmelsen i 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare gäller enbart återkrav av fordran som
hänför sig till ett anställningsförhållande.
sep10palkkausr.doc
28
KAPITEL II
❙ LÖNER
§ 24 Lön under avstängning från tjänsteutövning
Tjänsteinnehavare
Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med
stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar. Om orsaken till avstängning från tjänsteutövningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till
böter eller fängelsestraff, betalas till tjänsteinnehavaren för ordinarie arbetstid den uteblivna lönen minskad med motsvarande lön
som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som
tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten. Om åtals- eller
domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 § i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska
den innehållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren
gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller
hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff.
Tillämpningsanvisning
De ovan angivna bestämmelserna tillämpas också när en
tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I sådana fall är
det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledighet).
Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare
utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster.
sep10palkkausr.doc
29
BILAGA 1
❙ Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar
BILAGA 1
ORDINARIE ARBETSTID OCH TURNÉTILLÄGG FÖR
TEKNISK PERSONAL VID KOMMUNALA TEATRAR
§1
Den ordinarie arbetstiden för scenteknisk personal vid kommunala
teatrar ordnas enligt kap. III § 3 eller 7 i det allmänna kommunala
tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA).
Tillämpningsanvisning
Med scenteknisk personal avses arbetstagare vilka helt eller
delvis har ett arbete som är bundet vid föreställningar och repetitioner och vilka därför är tvungna att följa exceptionell arbetstid.
§2
Den ordinarie arbetstiden enligt AKTA kap. III § 7 kan även ordnas
så att den i snitt är högst 38 timmar 15 minuter per vecka under
spelåret (1.8–31.7) eller under säsongen (1.8–31.12 och 1.1–31.7).
Arbetsgivaren ska i god tid på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden. Av förteckningen ska arbetsdagar, lediga dagar och antalet arbetstimmar framgå.
Tillämpningsanvisning
En preliminär plan för arbetsskiftsförteckningen ska göras
upp för hela spelåret. Under spelårets gång justeras förteckningen så att den är bindande i fråga om de lediga dagarna,
åtminstone för tre veckor framåt.
När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska följande omständigheter beaktas vid förläggningen av de lediga dagarna:
Den ledighet per vecka som avses i 31 § i arbetstidslagen bör
i mån av möjlighet alltid ges på samma veckodag.
Minst en gång per månad bör man om möjligt förlägga två lediga dagar efter varandra.
Vid planeringen av lediga dagar i förteckningen bör man försöka beakta skådespelarnas s.k. riksomfattande ledigheter.
De lediga dagar som är outtagna vid utgången av vårsäsongen bör i mån av möjlighet ges i form av en sammanhängande
sommarledighet direkt efter säsongen. Semestern förläggs i
regel i samband med sommarledigheten.
sep10liite01r.doc
30
BILAGA 1
❙ Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar
§3
Under utjämningsperioder enligt § 2 bör även femdagars genomsnittlig arbetsvecka tillämpas om det är möjligt.
§4
Till en arbetstagare som utöver den genomsnittliga arbetstid som
ingår i en utjämningsperiod utför arbete vid teatern och vars arbete
inte samtidigt utgör övertidsarbete per dygn, betalas för arbetsdagens fem första timmar lönen förhöjd med 50 % och för arbetsdagens övriga arbetstimmar lönen förhöjd med 100 % eller ges motsvarande ledighet.
Tillämpningsanvisning
Mängden övertid utreds efter spelårets slut. För övertiden ges
då en penningersättning eller motsvarande ledighet.
§5
Arbetsdagen kan indelas i två delar. Den kortare delen ska vara
minst 3 timmar lång. Tiden mellan arbetspassen under en tudelad
arbetsdag är i allmänhet 2 timmar 30 minuter, om inget annat avtalas lokalt.
Arbetstagaren kan förpliktas att inleda sitt arbete tidigast tio timmar
efter den föregående arbetsdagens slut.
§6
Till scenteknisk personal som deltar i en turné arrangerad av en
teater med regional verksamhet betalas 13,62 euro per resedygn i
turnétillägg.
§7
Till övriga delar följs gällande bestämmelser i AKTA.
sep10liite01r.doc
31
BILAGA 2
❙ Arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk
BILAGA 2
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM ARBETSTIDSARRANGEMANG
VID BRAND- OCH RÄDDNINGSVERK
§1
Ordinarie arbetstid
mom. 1
Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare
vid brand- och räddningsverk kan följa
a)
b)
c)
d)
allmän arbetstid (AKTA kap. III § 7),
kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 5),
avbrutet treskiftsarbete (bilaga 6) eller
i medeltal 40 timmar per vecka under en period av högst ett
år, varvid de ordinarie skiften delas in i dagskift och nattskift.
Dagskiftets längd är 8 eller 9 eller 12 timmar och nattskiftets
16 eller 15 eller 12 timmar.
Tillämpningsanvisning
Den ordinarie arbetstiden kan också basera sig på ett tillstånd
till undantag som beviljats med stöd av arbetstidslagen
(605/1996) (hänvisningsbestämmelse).
mom. 2
Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare med ledar-, instruktions- och brandsynsuppgifter kan utöver alternativen i mom. 1 också följa byråarbetstid (AKTA kap. III § 8), om
–
kommunen eller samkommunen anser det vara ändamålsenligt, och
–
den anställde i allmänhet inte är skyldig att delta i släckningsoch räddningsverksamheten eller vara i beredskap.
Tillämpningsanvisning
Syftet med textändringarna i detta moment och i § 6 mom. 1
och 2 är inte att ändra tillämpningsområdet för motsvarande
bestämmelser i TS-03, utan ändringarna beror enbart på att
tjänstebeteckningarna för räddningsledningen ändrats.
§2
Mertidsersättning under söckenhelgsveckor
Om arbetsgivaren under en söckenhelgsvecka inte kan ge en hel
dags kompensationsledighet för söckenhelger och helgdagsaftnar
som avses i AKTA kap III § 7 mom. 2, betalas till anställda med full
arbetstid för varje sådan söckenhelgsdag eller helgdagsafton en
oförhöjd timlön för
sep10liite02r.doc
32
BILAGA 2
–
–
–
❙ Arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk
7 timmar 39 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1
punkt a
8 timmar vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1 punkt d och
7 timmar 15 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 2.
Detta gäller även då den anställde enligt arbetsskiftsförteckningen
varit ledig från arbetet eller haft semester, sjukledigt eller moderskapsledigt.
Tillämpningsanvisning
I arbetstid som baserar sig på tillstånd till undantag betalas i
mertidsersättning på motsvarande sätt en oförhöjd timlön
som motsvarar en femtedel av veckans genomsnittliga ordinarie arbetstid, om inte något annat följer av tillståndet till
undantag
§3
Övertidsersättning
Övertidsersättningen bestäms
–
–
–
vid allmän arbetstid enligt AKTA kap. III § 17 mom. 1 punkt 1
och 3,
vid arbetstid enligt tillstånd till undantag, så som tillståndet föreskriver och
vid en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka så, att
för övertidsarbete som utförs utöver arbetsskift på 8, 9 eller 12
timmar respektive 16, 15 eller 12 timmar betalas för de två
första timmarna en med 50 % och för de följande timmarna en
med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning
Arbetstidssystem enligt tillstånd till undantag
I arbetstidssystem enligt tillstånd till undantag utgör arbete
som utförs mellan skiften i allmänhet övertidsarbete. Om en
brandman t.ex. under lediga dagar mellan två arbetsskift inkallas till arbete två olika gånger (6 timmar resp. 4 timmar), vilket
utgör övertidsarbete, räknas arbetstimmarna för de båda arbetspassen ihop (6 + 4 = 10 timmar). Övertidsersättningen betalas enligt det sammanlagda antalet timmar (för 2 timmar höjs
lönen med 50 % och för 8 timmar höjs den med 100 %), om
inte något annat bestäms i tillståndet till undantag.
sep10liite02r.doc
33
BILAGA 2
❙ Arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk
Genomsnittlig arbetstid 40 timmar per vecka
Även i de fall då anställningsförhållandet för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare, vars genomsnittliga arbetstid är 40
timmar per vecka, börjar eller slutar mitt under en utjämningsperiod, ska den anställde arbeta i enlighet med arbetsskiftsförteckningen för utjämningsperioden. Övertidsarbete är arbete
som utförs utöver de arbetsskift på 8, 9, 12, 16 eller 15 timmar
som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.
Om arbetet avbryts på grund av sjukledighet eller någon annan arbetsledighet, medför frånvaron under utjämningsperioden (med undantag av semester) ingen förändring i arbetstidsutjämningen eller i hur övertiden bestäms under utjämningsperioden.
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår från ett
arbetsskift till ett annat mitt under en vecka, bestäms övertiden enligt antalet timmar i den arbetsskiftsförteckning inom
ramen för vilken den anställde i huvudsak har arbetat under
veckan.
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår från dagarbete till en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka
eller från en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka till
dagarbete, bestäms övertidströskeln per vecka enligt föregående stycke, dvs. enligt antalet timmar i den arbetsskiftsförteckning inom ramen för vilken den anställde i huvudsak har
arbetat under övergångsveckan.
§4
Nattersättning
Nattersättning betalas för 9 timmar, om det arbete som utförs under
dessa timmar betraktas som nattarbete.
§5
Vissa arbetstidsersättningar som
kan ingå i den uppgiftsrelaterade lönen
Genom lokala avtal kan man bestämma att separat utbetalda
kvälls-, natt-, skift- och lördagsersättningarna samt ersättningar för
fri beredskap helt eller delvis ska ingå som en fast post i den uppgiftsrelaterade lönen för brand- och räddningspersonal.
§6
Arbetstidsersättningar i lednings- och brandsynsuppgifter
mom. 1
sep10liite02r.doc
Till tjänsteinnehavare i lednings- och brandsynsuppgifter inom
räddningsväsendet, vilkas ordinarie arbetstid är allmän arbetstid,
ges arbetstidsersättningar enligt AKTA kap. III § 23 mom. 1 och 2.
34
BILAGA 2
mom. 2
❙ Arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk
Till tjänsteinnehavare i ledningsuppgifter inom räddningsväsendet,
vilkas ordinarie arbetstid är byråarbetstid, ges arbetstidsersättningar enligt AKTA kap. III § 23 mom. 1 och 2, om kommunens/samkommunens behöriga myndighet finner det skäligt.
Tillämpningsanvisning
Se tillämpningsanvisningen för § 1 mom. 2.
§7
Arbetsdygnets och arbetsveckans början
Ett arbetsdygn beräknas börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för 1) dagarbete, 2) morgonskift eller 3) arbetstid enligt tillstånd
till undantag och en arbetsvecka börjar på måndagen vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete, morgonskift eller arbetstid enligt tillstånd till undantag.
Tillämpningsanvisning
I treskiftsarbete kan man lokalt avtala om att arbetsdygnet
börjar vid den tidpunkt då nattskiftet normalt inleds och att arbetsveckan börjar på söndag när nattskiftet tar vid.
§8
Semester
Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 7.
Tillämpningsanvisning
1
Bestämning av semester
a)
Bestämning av semester då den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka enligt tillstånd till undantag är 42 timmar och arbetsskiftet 24 timmar
Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många
arbetsskift semestern bör innehålla. (AKTA kap. IV Semester:
formel § 6 mom. 3, avrundning § 6 mom. 5)
Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 42/24 =
1,75
38 semesterdagar
30 semesterdagar
28 semesterdagar
sep10liite02r.doc
1,75 x 38
5
1,75 x 30
5
1,75 x 28
5
35
=
13,3
=
=
10,5
=
=
9,8
=
13 arbetsskift
(avrundning nedåt)
11 arbetsskift
(avrundning uppåt)
10 arbetsskift
(avrundning uppåt)
BILAGA 2
❙ Arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk
b)
Bestämning av semester då den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och arbetsskiften indelas i dag- och nattskift så att de bildar par där dagskiftet är 8, 9 eller 12 timmar och
nattskiftet 16, 15 eller 12 timmar
Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många
arbetsskift semestern bör innehålla. (AKTA kap. IV Semester:
formel § 6 mom. 3. Skiften anses inte variera i längd, eftersom
de bildar par, dvs. deras gemensamma längd är alltid 24 timmar. Avrundning: § 6 mom. 5.
Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 40/24 =
1,667
38 semesterdagar 1,667 x 38 = 12,66
5
= 13 dag- och 13 nattskift
(avrundning uppåt)
30 semesterdagar 1,667 x 30 = 10,0
5
= 10 dag- och 10 nattskift
(ingen avrundning)
28 semesterdagar 1,667 x 28 = 9,3
5
= 9 dag- och 9 nattskift
(avrundning nedåt)
Arbetsskiften som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift överlag får inte ändras med hjälp av semesterarrangemang. Dessutom är det nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid. Detta är nödvändigt, bl.a.
för att de arbetstidstillägg som ingår i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdes egentliga semestertid.
Kalenderdagar bör enligt följande ingå i semestern utgående
från rätten till semester:
38 semesterdagar
30 semesterdagar
28 semesterdagar
= semestertid på 52 kalenderdagar*)
= semestertid på 42 kalenderdagar*)
= semestertid på 38 kalenderdagar*)
*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på
måndag–fredag under semesterperioden.
2
Sparande av semester
Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i AKTA.
När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:
sep10liite02r.doc
36
BILAGA 2
❙ Arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk
a)
Arbetstid enligt tillstånd till undantag
När arbetstid enligt tillstånd till undantag tillämpas är den
genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka 42 timmar
och arbetsskiftet 24 timmar.
Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan
sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där arbetsskift på 24 timmar följs av 3
lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad
ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt
4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 x
4 = 32 kalenderdagar sparas.
När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan
nämnda moduler.
b)
Genomsnittlig ordinarie arbetstid per vecka 40 timmar
Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka kan
vara 40 timmar så att arbetsskiften är indelade i dag- och
nattskift. Dag- och nattskiften bildar då par där dagskiftets längd är 8, 9 eller 12 timmar och nattskiftets 16, 15
eller 12 timmar.
Av semestern kan sparas den del som överskrider 5
kombinerade natt- och dagskift, vilket innebär att maximalt 8 hopslagna natt- och dagskift kan sparas. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där natt- och
dagskift följs av 2 lediga dagar, ska ett natt- och dagskift
som tas ut som sparad ledighet också innefatta 2 lediga
dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern
kan sålunda högst 8 x 4 = 32 kalenderdagar sparas.
När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan
nämnda moduler.
3
Ytterligare anvisningar
I fallen ovan skjuts även utbetalningen av sådana arbetstidstillägg upp som höjer semesterlönen till den tidpunkt då
den sparade semestern tas ut.
sep10liite02r.doc
37
BILAGA 3
❙ Dykpeng till räddningsdykare vid räddningsverk
BILAGA 3
DYKPENG TILL RÄDDNINGSDYKARE VID RÄDDNINGSVERK
§1
Övningsdykning
mom. 1
Om en räddningsdykare utför övningsdykningar på order av arbetsgivaren och under dennes uppsikt, betalas för varje övningsgång en
separat dykpeng som är lika stor som den oförhöjda timlönen.
mom. 2
Om räddningsdykaren åläggs att delta i övningar under sin lediga
tid, betalas utöver den ersättning som anges i mom. 1 övertidsersättning enligt AKTA. Den tid som berättigar till övertidsersättning
börjar när man inleder förberedelserna inför övningen, antingen på
brandstationen eller på något annat överenskommet ställe, och slutar när man har kommit tillbaka till brandstationen eller något annat
överenskommet ställe.
§2
Utryckningsdykning
mom. 1
Om räddningsdykaren utför utryckningsdykningar betalas för varje
utryckning en ersättning som motsvarar dubbel timlön.
mom. 2
Om räddningsdykaren åläggs att delta i utryckningsdykning under
sin lediga tid betalas utöver den ersättning som anges i mom. 1
övertidsersättning enligt AKTA.
§3
Svåra dykningsuppdrag
mom. 1
Om räddningsdykaren utför ett svårt dykningsuppdrag, betalas för
varje dykningsgång, utöver de ersättningar som anges i § 1 och 2,
en ersättning som motsvarar den oförhöjda timlönen.
mom. 2
Svåra dykningsuppdrag är t.ex. dykning som går ner till mer än 10
meters djup, dykning efter mörkrets inbrott, dykning under is och
andra ytterst farliga dykningsuppdrag.
sep10liite03r.doc
38
BILAGA 4
❙ Arbetstidsarrangemang och ersättningar i anknytning till dem
BILAGA 4
ARBETSTIDSARRANGEMANG FÖR HAMNPERSONAL
OCH ERSÄTTNINGAR I ANKNYTNING TILL DESSA
§1
För de arbetstagare och tjänsteinnehavare i städernas hamnar på
vilka 6 § i arbetstidslagen tillämpas får arbetstiden ordnas som tvåeller treskiftsarbete eller som skiftarbete enligt ett tillstånd till undantag som beviljats med stöd av arbetstidslagen, förutsatt att hamnens kundservice kräver det. Skiftarbetet ska ordnas så att skiftens
arbetsstyrka står i rätt proportion till arbetsmängden.
§2
I skiftarbete ska skiften regelbundet avlösa varandra och växla, såvida inget annat avtalas lokalt med beaktande av arbetstidsarrangemangen för de övriga arbetstagarna i hamnen, t.ex. på grund av
att arbetsskiften delvis sammanfaller eller av någon annan sådan
orsak.
§3
Den ordinarie arbetstiden per dygn är i allmänhet högst 8 timmar,
såvida inget annat avtalas lokalt med hänsyn till särskilda förhållanden.
§4
mom. 1
Till tjänsteinnehavare och arbetstagare som utför skiftarbete enligt
§ 1 betalas i dagskift ett hamntillägg på 5 %.
mom. 2
Till tjänsteinnehavare och arbetstagare som utför skiftarbete enligt
§ 1 betalas för arbete i kvälls- och nattskift ett hamntillägg på 15 %
utöver skiftersättningen enligt AKTA.
§5
De arrangemang som avtalats i denna bilaga får inte försämra förmåner som tidigare har tillämpats lokalt.
sep10liite04r.doc
39
BILAGA 5
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
BILAGA 5
KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE
§1
Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid
Bestämmelserna i denna bilaga tillämpas på arbete som arrangerats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen, som utförs under dygnets
samtliga timmar alla dagar i veckan och där den ordinarie arbetstiden per arbetsskift och dygn är 8 timmar och i medeltal 36 timmar
per vecka under en ettårsperiod, och där arbetsskiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter.
Tillämpningsanvisning
Den mest ändamålsenliga ett år långa utjämningsperioden är
1.5–30.4, eftersom semestern ska tas ut mellan 2.5 och 30.4
och årsarbetstiden bestäms enligt semesterns längd.
§2
Årsarbetstid
mom. 1
Den årliga arbetstiden bestäms utgående från semesterns längd
enligt följande:
Rätt till semester
Årsarbetstid
28 semesterdagar
30 semesterdagar
38 semesterdagar
1 678,4 timmar = 209,8 arbetsskift
1 664,0 timmar = 208,0 arbetsskift
1 606,4 timmar = 200,8 arbetsskift
mom. 2
Om semestern avviker från de nämnda antalen semesterdagar är
den årliga arbetstiden 7,2 timmar kortare för varje semesterdag
som överskrider den nämnda rätten till semester och 7,2 timmar
längre för varje semesterdag som underskrider den nämnda rätten
till semester.
mom. 3
Arbetstiden utjämnas till de nämnda årsarbetstiderna under en period på fem år.
mom. 4
Årsarbetstiderna gäller endast dem som under hela utjämningsperioden utför kontinuerligt treskiftsarbete.
§3
Arbetsdygnets och arbetsveckans början
Ett arbetsdygn inleds när morgonskiftet börjar och en arbetsvecka
inleds när måndagens morgonskift börjar.
sep10liite05r.doc
40
BILAGA 5
§4
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
Femskiftssystem
mom. 1
En veckoarbetstid på i medeltal 36 timmar genomförs med ett femskiftssystem, vid behov med ett fyrskiftssystem.
mom. 2
För att arbetstiden ska jämnas ut till i medeltal 36 timmar per vecka
under ett års tid ska anställda utöver ledigheten per vecka och
veckans andra lediga dag ges en extra ledig dag (8 timmar) för varje 7 arbetsskift som utförs som ordinarie arbete. Ledighet per
vecka, veckans andra lediga dag och extra lediga dagar ska räknas
in i det årliga femskiftssystemet.
mom. 3
Till anställda som under en utjämningsperiod tillfälligt arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete ges extra lediga dagar på det sätt som anges i mom. 2. Tidpunkten för extra lediga dagar avtalas lokalt.
Tillämpningsanvisning
I femskiftssystemet sköts ett arbete av fem personer. Under
dygnet arbetar tre personer och två är lediga.
Semester ges enligt ett rullande system.
Femskiftssystemet bygger på följande arbetstidsuträkning:
Om inrättningen tillämpar kontinuerligt treskiftsarbete hela
året, är den årliga driftstiden
365 x 24 tim. = 8 760 timmar.
I femskiftssystemet är årsarbetstiden för ett skift därmed
8760 timmar : 5 = 1 752 timmar, dvs. 219 arbetsskift
Eftersom det för anställda som hela utjämningsperioden arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete har avtalats en årsarbetstid
som är bunden till semesterns längd, ska det i arbetsskiftsförteckningen till exempel för en person med 30 semesterdagar
och en årsarbetstid på 1 664 timmar antecknas ledighet i stället för arbetsskift enligt följande:
1 752 – 1 664 = 88 timmar = 11 lediga dagar; den årliga arbetsskyldigheten är alltså totalt 219 – 11 = 208 arbetsskift.
Om årsarbetstiden är 1 678,4 eller 1 606,4 timmar antecknas
på motsvarande sätt lediga dagar enligt följande:
sep10liite05r.doc
41
BILAGA 5
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
1 752 – 1678,4 = 73,6 timmar. 72 timmar = 9 lediga dagar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 9 = 210 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.
1 752 – 1606,4 = 145,6 timmar. 18 lediga dagar = 144 timmar;
årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 18 = 201 arbetsskift. De
återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.
Arbetsskiftsförteckningen görs upp i perioder på 20 dygn. I
varje period ingår 12 arbetsskift och 8 lediga dagar. När arbetsskiftsförteckningen görs upp på detta sätt blir varje anställds genomsnittliga arbetstid 33,6 timmar per vecka, vilket
är det samma som antalet driftstimmar dividerat med antalet
anställda, dvs. 168:5 = 33,6 timmar. Eftersom den genomsnittliga ordinarie arbetstiden ska vara 36 timmar uppstår en 2,4
timmars ”skuld” per vecka för varje anställd. På grund av detta
ska semestrarna läggas in i arbetsskiftsförteckningen i stället
för arbetsskift och lediga dagar på så sätt att den årliga arbetstiden nås. För att den årliga arbetstiden ska fyllas kan fyllnadsskift behövas.
Också andra arbetsskiftsförteckningar som uppfyller de allmänna förutsättningarna för kontinuerligt treskiftsarbete kan
användas.
Om en anställd mitt under en utjämningsperiod permanent
övergår till en annan arbetstidsform eller om anställningen
upphör mitt under en utjämningsperiod, ska arbetstidsunderskott arbetas in som fyllnadsskift och outtagna lediga dagar ska om möjligt tas ut innan arbetstidsformen byts eller anställningen upphör. Om outtagna lediga dagar inte kan tas ut,
betalas för varje outtagen ledig dag en timlön för 8 timmar
som räknats ut enligt § 11.
§5
Frånvaro som likställs med arbetstid
Som ordinarie arbetsskift utförda i kontinuerligt treskiftsarbete betraktas, med undantag av semester, de frånvarodagar för vilken
den anställde har rätt att få lön och högst 7 kalenderdagar oavlönad
frånvaro som arbetsgivaren godkänt.
§6
Hur arbete i andra arbetstidsformer inverkar på årsarbetstiden
Årsarbetstiden förlängs med ett arbetsskift (8 timmar) för varje 136
timmar som utförts i andra arbetstidsformer.
sep10liite05r.doc
42
BILAGA 5
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen gäller till exempel en situation där en anställd
som i regel utför kontinuerligt treskiftsarbete på grund av produktionsstopp tillfälligt övergår till allmän arbetstid (dagarbete). Under den tillfälliga omplaceringen tillämpas bestämmelserna om allmän arbetstid till exempel på arbetstidsersättningar.
När en anställd arbetat minst 272 timmar i en annan arbetstidsform förlängs den årliga arbetstiden med 16 timmar.
§7
Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor
mom. 1
Långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande
nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul förkortar inte årsarbetstiden, utan för varje
sådan dag betalas oförhöjd timlön för 7,2 timmar, också då den anställde enligt arbetsskiftsförteckningen varit ledig under ifrågavarande söckenhelg, förutsatt att den anställde haft full ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckan.
Tillämpningsanvisning
Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka anses
vara fullständig också i de fall då den är ofullständig på grund
av semester, avlönad moderskapsledighet eller avlönad sjukledighet.
mom. 2
§8
Om det är ändamålsenligt med tanke på inrättningens verksamhet
kan en dag som avses i mom. 1 ges som ledig dag. I så fall betalas
inte penningersättning enligt mom. 1.
Helgaftonsersättning
För arbetstimmar som utförs kl. 0.00–18.00 på påsklördagen, midsommarafton och på annan dag än söndag infallande julafton betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd
timlön eller ges motsvarande ledighet.
§9
Definition av och ersättning för övertids- och mertidsarbete
Övertidsarbete per dygn
mom. 1
Gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 timmar.
För de 2 första övertidstimmarna per dygn betalas en med 50 %
förhöjd timlön och för varje följande övertidstimme per dygn en med
sep10liite05r.doc
43
BILAGA 5
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
100 % förhöjd timlön. Ersättningen kan också ges i form av motsvarande kompensationsledighet.
Övertidsarbete per vecka
mom. 2
Övertidsarbete per vecka kan uppstå endast om en anställd som
utför kontinuerligt treskiftsarbete mitt under veckan permanent byter
från ett skift till ett annat eller om arbetstidsformen ändras mitt under veckan från treskiftsarbete till dagarbete (annan arbetstidsform)
eller tvärtom. Övertid per vecka är då arbete som överstiger antalet
veckotimmar i den arbetsskiftsförteckning enligt vilken den anställde under veckan arbetat mest och som inte är övertidsarbete per
dygn.
För de 5 första övertidstimmarna per vecka betalas en med 50 %
förhöjd timlön och för varje följande övertidstimme per vecka eller
dygn en med 100 % förhöjd timlön. Ersättningen kan också ges i
form av motsvarande ledighet.
Exempel
En avbytare, som under arbetsveckan arbetat 4 dagar (mån.–
tor.) med allmän arbetstid och en kvällstur på fredagen i treskiftsarbete, arbetar kl. 15.00–7.00 på sin lediga dag (lördag).
Avbytaren har arbetat mest enligt arbetsskiftsförteckningen
med allmän arbetstid, vilket innebär att gränsen för övertid per
vecka är 38,25 timmar. Sammanlagt uppgår arbetstimmarna
till 56, varav 8 timmar är övertidsarbete per dygn som utförts
kl. 23–07 (100 %). 38,25 timmar är ordinarie arbetstid. 9,75
timmar är övertid per vecka: 1,75 timmar på fredag och 8 timmar på lördag (5 tim. 50 % och 4,75 timmar 100 %).
På fredag och lördag ersätts arbete i treskift enligt bestämmelserna om skiftarbete, i kvällsskift kl. 15–23 betalas kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 betalas nattskiftstillägg
som ingår i den timlön för en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande på basis av vilken övertidsersättningen (§ 11 mom. 2)
räknas ut. Divisorn för timlönen är 158 (§ 11 mom. 1).
Övertid i skiftarbete
mom. 3
Med övertid i skiftarbete avses sådant arbete under utjämningsperioden som utförs utöver mertid i skiftarbete och som inte är övertid
per dygn eller per vecka.
För övertid i skiftarbete betalas en med 100 % förhöjd timlön. Alternativt kan ersättningen ges i form av motsvarande kompensationsledighet
sep10liite05r.doc
44
BILAGA 5
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
Tillämpningsanvisning
Också för en arbetstagare som utför kontinuerligt treskiftsarbete under en del av utjämningsperioden (1.5–30.4) är tröskeln för övertid i skiftarbete 104 timmar under utjämningsperioden.
Mertid i skiftarbete
mom. 4
Med mertid i skiftarbete avses arbetstimmar som utförs under dagar
som enligt arbetsskiftsförteckningen är lediga dagar och som inte
på förhand antecknats som fyllnadsskift och som inte överskrider
104 timmar under utjämningsperioden och som inte utgör övertid
per dygn eller vecka.
För mertid i skiftarbete betalas en med 65 % förhöjd timlön eller ges
motsvarande kompensationsledighet.
Exempel
En arbetstagare i treskiftsarbete arbetar kl. 15–07 på en lördag som är en ledig dag. De första 8 timmarna är mertid i
skiftarbete (65 %) och följande 8 timmar är övertid per dygn (2
tim. 50 % och 6 tim. 100 %). I kvällsskift kl. 15–23 betalas
kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 betalas nattskiftstillägg som ingår i den timlön för en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande på basis av vilken övertidsersättningen
och söndagsersättningen (kl. 18–07) räknas ut.
§ 10 Arbetsskiftsförteckning
mom. 1
Arbetsskiftsförteckningen ska iakttas, om det inte finns en grundad
anledning att ändra den. I mån av möjlighet ska man inhämta den
anställdes samtycke till ändringen, och den som berörs av ändringen ska alltid så snart som möjligt underrättas på ett efter förhållandena lämpligt sätt. Att arbetstimmar får karaktären av övertidsarbete eller mertid i skiftarbete utgör i sig ingen grundad anledning till att
ändra arbetsskiftsförteckningen.
mom. 2
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av tvingande
hinder inte kan infinna sig i arbetet under sitt skift ska så fort som
möjligt underrätta sin chef om detta. När någon uteblir eller uteblivit
från sitt arbetsskift bör man i första hand försöka få en anställd som
inte nyss avslutat sitt arbetsskift som ersättare.
sep10liite05r.doc
45
BILAGA 5
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
§ 11 Uträkning av timlön samt tidpunkten för
ersättning i pengar eller i form av ledighet
Uträkning av timlön
mom. 1
Den timlön som behövs för uträkning av ersättningar för övertids-,
mertids-, söndags-, lördags- och helgaftonsarbete samt för övertid
och mertid i skiftarbete och arbete under outtagna lediga dagar får
man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön med 158.
mom. 2
För kvällsskift betalas 15 % och för nattskift 30 % i skifttillägg. Ersättningen räknas ut enligt mom. 1
Arbetstagare
För arbetstagare räknas skifttillägget med i timlönen, som höjs med
50, 65 eller 100 %, om övertidsarbete, övertid och mertid i skiftarbete eller söndagsarbete utförs vid en tidpunkt då skifttillägg betalas.
Tidpunkten för givande av ersättningar
mom. 3
Ersättningarna ska betalas senast månaden efter att det arbete
som berättigar till ersättning har utförts.
§ 12 Semester
mom. 1
En anställd som permanent arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete
och vars arbetstid bestäms som årsarbetstid tjänar in full semester.
mom. 2
Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 3.
mom. 3
Lokalt kan man avtala med förtroendemannen om att semestern
inleds först när det arbetsdygn som följer på ett nattskift börjar.
mom. 4
Som semesterdagar för anställda som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete under hela utjämningsperioden räknas förutom arbetsdagar också det antal lediga dagar som behövs för att årsarbetstiden ska kunna jämnas ut i enlighet med § 2 ovan. Man kan då avvika från de bestämmelser om semesterns tidpunkt och kontinuitet
som anges i § 7 mom. 2, 3 och 4 i semesterkapitlet i AKTA, med
det förbehållet att 20 semesterdagar ska förläggas till semesterperioden och semestern ska vara sammanhängande, om det inte med
tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av
semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan
tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.
sep10liite05r.doc
46
BILAGA 5
❙ Kontinuerligt treskiftsarbete
§ 13 Tillämpning av arbetstidskapitlet i AKTA
Utöver vad som i denna bilaga bestäms om arbetstid i kontinuerligt
treskiftsarbete iakttas tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i
AKTA.
sep10liite05r.doc
47
BILAGA 6
❙ Avbrutet treskiftsarbete
BILAGA 6
AVBRUTET TRESKIFTSARBETE
§1
Tillämpningsområde
mom. 1
Bestämmelserna i denna bilaga tillämpas på arbete
–
–
–
–
–
mom. 2
§2
som arrangerats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen,
som utförs under dygnets samtliga timmar så, att utförandet
av arbete i form av treskiftsarbete avbryts för en del av veckan,
där arbetsskiftens längd per dygn är 8 timmar,
där arbetsskiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid
på förhand överenskomna tidpunkter, och
där antalet anställda är i det närmaste lika stort under varje
arbetsskift.
På en tjänsteinnehavare eller arbetstagare tillämpas bestämmelserna i denna bilaga, då den anställde utan avbrott varit i avbrutet
treskiftsarbete under morgon-, kvälls- och nattskiftsperioderna.
Ordinarie arbetstid
mom. 1
Den ordinarie arbetstiden är 8 timmar per dygn och i medeltal 38
timmar per vecka under en period av högst ett år.
Tillämpningsanvisning
Arbetstidsförkortningen gäller även sådant avbrutet treskiftsarbete som utförs enbart under en del av kalenderåret. Bestämmelserna i denna paragraf iakttas i tillämpliga delar också då.
mom. 2
Arbetstiden förkortas genom att den anställde beviljas skiftledigheter, dvs. tidsutjämningsledigheter, som motsvarar det arbete som
utförts i avbrutet treskiftsarbete. Ledigheten beviljas så att arbetstiden utjämnas till i medeltal 38 timmar per vecka under en period av
högst ett år.
Tillämpningsanvisning
Skiftledigheter som avses i § 3 ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen på förhand, eftersom detta inverkar på betalningen
av övertidsersättningar.
§3
Skiftledigheter
mom. 1
sep10liite06r.doc
Skiftledigheter intjänas för ordinarie arbetsskift i avbrutet treskiftsarbete enligt följande:
48
BILAGA 6
❙ Avbrutet treskiftsarbete
Om den anställde utför skiftarbete utöver tabellen, görs en fortsättning på skiftledighetstabellen enligt mönstret.
Ordinarie arbetsskift utförda i
avbrutet treskiftsarbete
minst
mom. 2
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
220
Antal skiftledigheter
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Som fullgjorda ordinarie arbetsskift i avbrutet treskiftsarbete betraktas även
1
i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetsskift som infaller
under avlönad sjukledighet, och
2
i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetsskift vilka infaller
under tiden för utbildning som behövs för arbetet och som den
anställde deltar i enligt arbetsgivarens beslut, dock högst 30
kalenderdagar per kalenderår.
Skiftledigheter (tidsutjämningsledigheter) åtgår också under den tid
för vilken arbetsgivaren betalar sjuklön eller den anställde deltar i
utbildning som avses ovan.
Tillämpningsanvisning
Också i avbrutet treskiftsarbete kan man följa de anvisningar
som för kontinuerligt treskiftsarbete utfärdats om uträkning av
arbetsskift och om hur skiftledigheter åtgår och tjänas in under
sjukdomstid samt under tid av utbildning som behövs för arbetet och som den anställde deltar i enligt arbetsgivarens beslut
(se tillämpningsanvisningen för TS-03 § 4 mom. 3 i bilaga 5).
Observera också att även om arbetsskiften räknas till godo
som tider som avses i § 2 mom. 2, så intjänas genom dessa
endast skiftledigheter. Övertidsarbete uppkommer inte under
denna tid.
sep10liite06r.doc
49
BILAGA 6
§4
❙ Avbrutet treskiftsarbete
Hur skiftledigheter beviljas och ersätts
mom. 1
För arbetet ska det på förhand göras upp en arbetsskiftsförteckning
för minst den tid under vilken arbetstiden per vecka utjämnas till i
medeltal 38 timmar. Skiftledigheter ges vid en med tanke på arbetet
lämplig tidpunkt inom ramen för en arbetsskiftsförteckning som görs
upp för en utjämningsperiod på högst ett år.
mom. 2
Om den anställde har arbetat under skiftledighet som antecknats i
arbetsskiftsförteckningen, skjuts ledigheten upp till en senare tidpunkt.
Tillämpningsanvisning
Arbete under en skiftledighetsdag leder till att skiftledigheten
skjuts upp. Övertidsarbete uppkommer inte.
mom. 3
Om den anställde under kvalifikationsperioden för skiftledigheter
(ett kalenderår) inte har kunnat få skiftledigheter i enlighet med
skiftledighetstabellen, ersätts de outtagna skiftledigheterna antingen såsom skiftledighet före utgången av februari följande år eller i
form av timlön enligt § 25 mom. 1 i kapitel III i AKTA för 8 timmar
per varje outtagen skiftledighetsdag senast inom 2 kalendermånader efter utgången av kvalifikationsperioden för skiftledigheter.
Tillämpningsanvisning
Om en skiftledighetsdag som inte har fullt antal timmar ska ersättas, ersätts den alltid i pengar (se mom. 7 nedan).
För många skiftledigheter
mom. 4
Om en anställd tagit ut för många skiftledigheter, ska överloppsledigheterna arbetas in senast före utgången av februari året efter
kvalifikationsperioden för skiftledigheter (ett kalenderår). Skiftledigheterna arbetas in så, att ett motsvarande antal av den anställdes
skiftledigheter enligt arbetsskiftsförteckningen antecknas som arbetsdagar. Lönen för dessa dagar ingår i den anställdes månadslön.
Permanent övergång till annan arbetstidsform
mom. 5
sep10liite06r.doc
Vid en permanent övergång från avbrutet treskiftsarbete till en annan arbetstidsform ersätts outtagna skiftledigheter antingen i ledig
tid eller i pengar enligt mom. 3. Extra skiftledigheter ska arbetas in.
50
BILAGA 6
❙ Avbrutet treskiftsarbete
Anställningen upphör
mom. 6
När en tjänsteinnehavares eller arbetstagares anställning upphör
betalas för outtagna skiftledigheter en i mom. 3 avsedd penningersättning. Om den anställde har tagit ut för många skiftledigheter,
återkrävs den ersättning som betalats för överloppsledigheterna,
dvs. den oförhöjda timlönen för 8 timmar per överloppsledighetsdag.
mom. 7
När anställningen upphör och vid permanent övergång från avbrutet
treskiftsarbete till en annan arbetstidsform, ersätts skiftledigheter
som inte har fullt antal timmar i pengar. Regeln för uträkningen är
att den anställde för varje ordinarie arbetsskift tjänar in 0,40 timmar
skiftledighet.
§5
Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor
Någon extra ledig dag enligt § 7 mom. 2 i kapitel III i AKTA ges i regel inte, utan för söckenhelger och helgdagsaftnar som avses i
nämnda paragraf betalas en oförhöjd timlön för 7,6 timmar per dag
också då den anställde enligt arbetsskiftsförteckningen varit ledig
från arbetet, förutsatt att veckans ordinarie arbetstid är full.
Om det är ändamålsenligt med tanke på inrättningens verksamhet
kan man alternativt ge en i § 7 mom. 2 i kapitel III i AKTA avsedd
ledig dag som förkortar den i § 2 nämnda arbetstiden. I så fall betalas inte den penningersättning som avses i denna paragraf.
§6
Arbetsskiftsförteckning
mom. 1
Arbetsskiftsförteckningen ska iakttas, om det inte finns en grundad
anledning att ändra den. I mån av möjlighet ska man inhämta den
anställdes samtycke till ändringen, och den som berörs av ändringen ska alltid så snabbt som möjligt underrättas på ett efter förhållandena lämpligt sätt. I fråga om hur skiftledigheter beviljas iakttas
§ 4 mom. 1–3.
mom. 2
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av tvingande
hinder inte kan infinna sig i arbetet under sitt skift ska så fort som
möjligt underrätta sin chef om detta. När en person uteblir eller uteblivit från sitt arbetsskift bör man i första hand försöka få någon annan än en anställd som nyss avslutat sitt arbetsskift som ersättare.
mom. 3
När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare tillfälligt under de förutsättningar som arbetstidslagen föreskriver måste inkallas under sin
veckovila, ska man
1
sep10liite06r.doc
i första hand inkalla en anställd som frivilligt samtyckt eller
samtycker till detta,
51
BILAGA 6
❙ Avbrutet treskiftsarbete
2
försöka alternera så att det inte alltid är samma personer som
inkallas till sådant arbete, och
3
såvida det inte är fråga om nödarbete, försöka undvika inkallande, om det medför oskäliga olägenheter för den anställde.
Tillämpningsanvisning
Eftersom de arbetsplatser där man utför avbrutet treskiftsarbete sinsemellan är så olika och antalet anställda med avbrutet
treskiftsarbete så litet, har avtalsparterna inte utarbetat någon
mall för arbetsskiftsförteckning för detta slags arbete. Förteckningarna görs upp utgående från de lokala förhållandena och
med iakttagande av avtalsbestämmelserna.
§7
Övertidsarbete
mom. 1
Gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 timmar.
mom. 2
I avbrutet treskiftsarbete räknas som övertidsarbete per vecka de
timmar som arbetats under friskift (inte skiftledigheter) och som under respektive kalendervecka överskrider det antal arbetstimmar
som i arbetsskiftsförteckningen fastställts som ordinarie arbetstid
för veckan i fråga. Om en anställd som utför avbrutet treskiftsarbete
byter från ett skift till ett annat mitt under en vecka, utgör antalet
veckotimmar i den arbetsskiftsförteckning som den anställde i huvudsak har följt under veckan grunden för fastställande av övertidsarbetet under veckan. Detta förfarande iakttas också då en anställd
mitt under en vecka övergår från avbrutet treskiftsarbete till dagarbete eller tvärtom.
sep10liite06r.doc
52
HANDLEDNING FÖR TS
HANDLEDNING FÖR TS
INLEDNING
Denna handledning är avsedd att användas som hjälpmedel och
utbildningsmaterial vid tillämpning och tolkning av det kommunala
tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal. Handledningen är ändå inte ett kollektivavtal och inte heller en del av TS.
De avtalsrättsligt bindande texterna finns i själva avtalet eller i tilllämpningsanvisningarna under avtalstexterna. Nedan avses med
kommun även samkommun och med anställd både tjänsteinnehavare och arbetstagare.
Handledningen behandlar de olika delarna i avtalet med utgångspunkten att föra fram avtalsparternas avsikt i olika situationer. I
handledningen ges också exempel som belyser avtalstexterna.
I handledningen ingår också cirkulär och tidigare avtalsbestämmelser som fortfarande är tillämpliga i särskilda situationer.
Handledningen har utarbetats av avtalsparterna i TS.
Förkortningar som används:
KA
AKTA
TS
Kommunala arbetsmarknadsverket
det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet
det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för
teknisk personal
STRUKTUREN I TS
1
Underteckningsprotokoll
Frågor av engångskaraktär under avtalsomgången:
–
–
–
–
–
2
hänvisningar till andra avtal, t.ex. inkomstpolitiska uppgörelser
(indexklausul, löneutveckling, resekostnader).
Avtalets giltighetstid
Lönejusteringar
Minimilöner (framgår också av lönekapitlet)
Riksomfattande arbetsgrupper
Allmänna delen
I den allmänna delen i TS finns bestämmelser om avtalets
kopplingar till andra kommunala avtal såsom
sep10TS-opasr.doc
53
HANDLEDNING FÖR TS
–
–
–
–
3
tillämpningsområde,
hänvisningar till AKTA och det kommunala huvudavtalet,
bestämmelser om arbetstidsarrangemang för tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas uppgifter är knutna till timavlönades
arbete (TIM-AKA) och
hänvisningar till anställningsvillkor i gamla bestämmelser som
fortfarande är tillämpliga.
Lönekapitlet
En central del av TS som innehåller en beskrivning av lönesystemet
och lönebestämmelser.
4
Bilaga 1–6
PARTERNA I TS
A
Central nivå
De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för teknisk personal ingås mellan KA och avtalsorganisationerna i TS.
Avtalsorganisationerna är
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU
rf
Kommunfackets union rf och
Teknik och hälsa FKT rf
Ett viktigt förhandlingsorgan är den permanenta TS-arbetsgruppen
som består av representanter för KA och avtalsorganisationerna.
B
Lokal nivå
TS-utvecklingsgrupp
Kommunen ska tillsätta en TS-utvecklingsgrupp med representanter för kommunen, avtalsorganisationernas lokalföreningar, riksomfattande underföreningar på förbundsnivå eller dessa underföreningars lokalföreningar.
Kommunen utser egna representanter i TS-utvecklingsgruppen.
En underförening representeras av en person som föreningen befullmäktigat. Om någon av de ovan nämnda organisationerna saknar lokal registrerad underförening, ska förhandlingarna föras med
en person som organisationen befullmäktigat, t.ex. en huvudförtroendeman eller en förtroendeman.
sep10TS-opasr.doc
54
HANDLEDNING FÖR TS
Uppgifter
TS-utvecklingsgruppen behandlar allmänna lokala principer för
uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg enligt TS innan principerna fastställs i kommunens beslutandeorgan.
Utvecklingsgruppen följer hur de allmänna principerna för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg fungerar i kommunen och
ger vid behov förslag till ändringar och utvecklingsåtgärder.
Om utvecklingsgruppen anser att det behövs kan den också behandla andra ärenden som anknyter till utvecklandet av lönebestämmelserna i TS, såsom den allmänna lokala löneutvecklingen
inom tekniska sektorn.
Arbetsmetoder
Förhandlingar som bygger på ömsesidigt förtroende ska föras mellan samtliga parter. De ärenden som behandlats protokollförs.
Samtliga parter och alla som arbetar inom kommunens tekniska
sektor ska informeras om besluten på det sätt som TSutvecklingsgruppen anser vara det bästa.
Gemensam utbildning är det bästa sättet att öka utvecklingsgruppens sakkunskap.
Beslut
Förhandlingar bör föras om de allmänna lokala principerna för bestämning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg. Vid
dessa förhandlingar bör man försöka uppnå enighet. Om enighet
inte uppnås kan ärendet inte lämnas öppet, utan det är då kommunen som i sista hand ska fatta ett beslut och verkställa det.
Löneuppgifter
Uppgifter om löneutvecklingen inom den tekniska sektorn ska till de
delar kommunen anser det vara nödvändigt ställas till utvecklingsgruppens förfogande, inom de gränser som lagstiftningen och kollektivavtalen tillåter.
sep10TS-opasr.doc
55
HANDLEDNING FÖR TS
TOLKNINGSANVISNINGAR OCH EXEMPEL
Under denna rubrik behandlas frågor som aktualiserats vid tillämpningen av TS och lösningarna illustreras med konkreta exempel.
Eventuella tillämpningsanvisningar för underteckningsprotokollet till
TS skickas separat med KA:s cirkulär varje avtalsomgång och de
behandlas inte i denna handledning. Underteckningsprotokollets
struktur och huvudsakliga innehåll har presenterats i inledningen
ovan.
Kapitel I, allmän del
Såsom framgår av strukturöversikten i inledningen innehåller den
allmänna delen i TS bestämmelser om avtalets tillämpningsområde
och hänvisningsbestämmelser till andra kommunala kollektivavtal
(främst AKTA).
I den allmänna delen avgränsas också den lokala avtalsrätten enligt
det kommunala huvudavtalet. Dessutom anges förhållandet mellan
det TS-avtal som träder i kraft vid ingången av avtalsperioden och
de anställningsvillkor som gällde när avtalsperioden gick ut.
Tillämpningsområde (§ 2 mom. 2)
Lokala avtal om avvikelser från tillämpningsområdet enligt § 2 i TS
kan enligt § 5 mom. 2 ingås endast med samtycke av avtalsparterna till TS och sålunda med samtycke av den riksomfattande TSarbetsgruppen.
Tidigare anställningsvillkor (§ 6 mom. 3.)
Enligt § 6 mom. 3 i den allmänna delen i TS får slopandet av stycke
2 i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i TS–01 inte leda till en
sänkning av den uppgiftsrelaterad lönen för en tjänsteinnehavare
eller arbetstagare som omfattades av bestämmelsen 31.1.2003 och
vars uppgiftsrelaterade lön höjts med stöd av bestämmelsen, förutsatt att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren fortfarande är anställd av samma arbetsgivare.
Tillämpningsanvisningen i § 9 mom. 1 i TS-01 hade följande ordalydelse:
”Förhöjning av uppgiftsrelaterad lön ges för uppgifter för vilka särskilt arvode eller tillägg betalats enligt tidigare avtalsbestämmelser
på bl.a. följande grunder:
1
sep10TS-opasr.doc
huvudtjänstinnehavaren/arbetstagaren har ålagts ett sådant
ansvar för en mer krävande uppgiftshelhet som innebär en
56
HANDLEDNING FÖR TS
väsentlig utökning av ansvarsområdet eller uppgifternas svårighetsgrad,
2
uppgifter som köpvittne, och
3
konstaterande av handelsfartygs sjöduglighet eller miljöfarlighet.”
Den citerade bestämmelsen har begränsat spelrummet för det lokala systemet för uppgiftsrelaterad lön, eftersom man varit tvungen att
beakta de uppgifter som hör till bestämmelsens tillämpningsområde
såsom faktorer som höjer den uppgiftsrelaterade lönen.
I och med att avtalsbestämmelsen slopats får uppgifterna vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen den tyngd som de ”normalt” skulle ha med stöd av det lokala systemet i enlighet med tilllämpningsanvisningen för § 6 mom. 3 i TS-06.
Också de uppgiftsrelaterade lönerna för dem som 31.1.2003 omfattades av tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 2 i TS-01 bestäms
enligt det lokala systemet för uppgiftsrelaterade löner. Enligt garantibestämmelsen i § 6 mom. 3 i TS-07 får dessa personers uppgiftsrelaterade löner dock inte sänkas, även om ombestämningen till
följd av slopandet av tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 2 i TS01 skulle förutsätta det.
Kapitel II, löner
Lönekapitlet i TS innehåller lönebestämmelser och en beskrivning
av lönesystemet.
Lönesystemet har som mål att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftig service och konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Målet eftersträvas med hjälp av rättvisa löner i enlighet med det lokala lönesystemet, varvid principen om
samma lön för samma eller kravmässigt likvärdigt arbete tillämpas.
Lönesystemet är ett viktigt redskap för kommunens och samkommunens strategiska ledning. Med lönesystem avses en helhet som
består av olika lönedelar som följer TS och som tjänar avtalets olika
syften.
Lönesystemet förutsätter att allmänna principer för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg fastställs lokalt. Personalen bör
känna till grunderna för lönesystemet och de beslut som fattats om
principerna.
sep10TS-opasr.doc
57
HANDLEDNING FÖR TS
Viktiga lönedelar (§ 7 mom. 2.)
Lönen betalas
1
som uppgiftsrelaterad lön på basis av uppgifternas svårighetsgrad
2
som individuellt tillägg på basis av framgången i arbetet och
som branschtillägg
3
resultatbonus på basis av förbättrade resultat i serviceproduktionen
4
som tillägg och arvoden enligt avtalet och dess bilagor och
som arbetstidsersättningar.
Lönegrupper (§ 8)
Den uppgiftsrelaterade lönen ska fastställas enligt det lokala systemet oberoende av lönegrupp. En annan sak är att arbetsgivaren
ska fastställa en lönegrupp enligt TS för varje anställd och se till att
den uppgiftsrelaterade minimilönen för lönegruppen inte underskrids. Den uppgiftsrelaterade lönen kan också bli högre än minimilönen i en högre lönegrupp.
Uppgiftsrelaterad lön (§ 9)
Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt de allmänna lokala
principer som avses i § 7 mom. 1 i TS, med beaktande av de åtta
ovillkorliga faktorerna i § 9 mom. 1.
När man utvecklar en metod för bestämning av olika uppgifters svårighetsgrad och uppgiftsrelaterade löner gäller det att utgå från en
modell som är lämplig med tanke på enhetens storlek och personalförvaltningens resurser. Värderingsmetoden bör i vilket fall som
helst vara lätt att behärska, förstå och justera.
Uppgiftsbeskrivning
Utgångspunkten för fastställande av den uppgiftsrelaterade lönen
är en aktuell uppgiftsbeskrivning, t.ex. enligt blankettmallen i slutet
av handledningen. Uppgiftsbeskrivningen ska basera sig på TS och
på de allmänna lokala principer som godkänts i enlighet med avtalet.
När lokala uppgiftsbeskrivningar ska fastställas är det skäl att
komma ihåg att grunderna för den uppgiftsrelaterade lönen står fast
sep10TS-opasr.doc
58
HANDLEDNING FÖR TS
(ovillkorliga faktorer), medan det individuella tillägget kan motiveras
också med andra faktorer än de som anges i TS.
Uppgiftsbeskrivningarna bör vara jämförbara sinsemellan och möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårhetsgrad på kommunnivå. Avsikten med uppgiftsbeskrivningen är att beskriva hur de åtta
värderingsfaktorer som påverkar den uppgiftsrelaterade lönen i TS
yppar sig i verksamheten i praktiken oberoende av vem som sköter
uppgiften.
Uppgifterna bör beskrivas så att också en utomstående kan förstå
vilket arbete det rör sig om. Om den anställdes uppgifter ändras
uppdateras uppgiftsbeskrivningen vid behov så att den motsvarar
den nya situationen. Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Vid ändring av uppgiftsbeskrivningen måste man beakta de
uppgifter som överenskommits genom arbetsavtalet och den lagstiftning och andra bestämmelser som gäller ändring av tjänsteutövningsskyldighet.
Det lönar sig att behandla en ändring av uppgiftsbeskrivningen t.ex.
vid utvecklingssamtal. Eventuella utvecklingssamtal i samband med
att uppgiftsbeskrivningarna sammanställs behandlas i denna handledning efter den del som gäller individuella tillägg.
Väsentlig förändring i uppgifternas svårighetsgrad (§ 9 mom. 2)
Ändringens ikraftträdande
Om en anställd flyttas till en annan tjänst eller befattning eller om
arbetsuppgifterna omorganiseras kan uppgifterna bli betydligt mer
eller betydligt mindre krävande än tidigare. Om omställningen varar
minst 10 arbetsdagar ska den uppgiftsrelaterade lönen justeras så
att den motsvarar de förändrade uppgifterna.
Vid förflyttning till en annan tjänst höjs eller sänks den uppgiftsrelaterade lönen fr.o.m. den tidpunkt då tjänsteinnehavaren övergår till
sin nya tjänst.
Om en arbetstagares arbetsuppgifter blir väsentligt mer krävande
enligt § 9 mom. 2 på grund av omplacering eller omorganisering av
uppgifter, höjs den uppgiftsrelaterade lönen från den tidpunkt då
ändringen träder i kraft.
Om arbetet blir betydligt mindre krävande då en arbetstagare omplaceras eller då en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter omorganiseras, sänks den uppgiftsrelaterade lönen 8 veckor efter att uppgifterna ändrats.
sep10TS-opasr.doc
59
HANDLEDNING FÖR TS
Väsentlig förändring
Vid bedömning av om det är fråga om en väsentlig förändring av
uppgifternas svårighetsgrad är utgångspunkten den uppgiftsrelaterade lön som enligt det lokala systemet skulle betalas för den förändrade uppgiften om en ny tjänsteinnehavare eller arbetstagare
anställdes.
Som väsentlig förändring kan anses t.ex. att en anställd får ta över
en väsentlig del av sin chefs uppgifter. Uppgifterna kan också bli
väsentligt mer krävande för en anställd som får ta över en del av en
deltidspensionerad arbetstagares uppgifter.
En utökning av uppgifter med samma kravnivå kan ge upphov till
högre svårighetsgrad, och en minskning av uppgifter med samma
kravnivå kan ge upphov till lägre svårighetsgrad. Om t.ex. en
brandmästare får ett större geografiskt område på sitt ansvar, så att
området också omfattar ett industriområde, kan det leda till att svårighetsgraden ökar.
10-dagarsregeln
En tidsbestämd förändring i arbetets svårighetsgrad (minst 10 arbetsdagar) kan komma i fråga om en anställd t.ex. ansvarar för ett
visst projekt och därmed får fler uppgifter.
Det finns dock situationer där ordalydelsen i avtalsbestämmelsen
om tiodagarsregeln inte kan tillämpas direkt. Om en anställd t.ex.
varaktigt vikarierar för en deltidspensionär varannan vecka, är det
skäl att omvärdera svårighetsgraden i uppgifterna som helhet för
den som sköter vikariatet.
Ett förordnande enligt vilket en anställd ska sköta en annans arbetsuppgifter vid sidan av sina egna utgör inte i sig någon grund för
justering av den individuella lönen, utan situationen bedöms enligt
grunderna i § 9 mom. 2.
Lön för deltidsarbetande (§ 11)
Lönen för en arbetstagare som hör till kommunens eller samkommunens halvordinarie brandkår betalas i form av timlön. Branschtilllägg tillkommer.
Individuellt tillägg (§ 12)
Det lönar sig att motivera de anställda genom att belöna goda arbetsresultat och yrkesskicklighet.
sep10TS-opasr.doc
60
HANDLEDNING FÖR TS
Det individuella tillägget (t.o.m. 15.2.2005 individuell lön) utgör vid
sidan av den uppgiftsrelaterade lönen det andra centrala elementet
i TS’ lönesystem. Grunden för det individuella tillägget är arbetsprestationerna.
Individuella tillägg ska inte betalas i syfte att rätta till eventuella felaktigheter i de uppgiftsrelaterade lönernas struktur. De uppgiftsrelaterade lönerna och branschtilläggen bör därför stå i rätt förhållande
till varandra innan kommunen i större utsträckning börjar betala individuella tillägg.
Efter att man infört individuellt tillägg bör systemet användas för alla
personalgrupper och på alla organisationsnivåer inom ramen för tillgängliga resurser. Finansieringen av de individuella tilläggen har
behandlats t.ex. i KA:s cirkulär 7/1999. Den relevanta delen av cirkuläret finns i slutet av handledningen. Även om det individuella
tillägget i sig är prövningsbaserat, måste man komma ihåg att t.ex.
underteckningsprotokollet till TS-03 har förutsatt att den branschpott som ska användas fr.o.m. 1.3.2002 används för betalning av
individuella tillägg.
Vid bestämning av det individuella tillägget kan blanketten för utvärdering av individuella arbetsprestationer användas som hjälp
(finns i slutet av handledningen). Utöver eller i stället för grunderna i
utvärderingsblanketten kan man också använda andra faktorer som
lämpar sig för de lokala förhållandena. Att använda anställningsår
som värderingsfaktor är däremot inte förenligt med de grundläggande principerna i TS.
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal behövs för bedömningen av uppgiftsrelaterade
och individuella löner. Med utvecklingssamtal avses i allmänhet på
förhand överenskomna, förberedda och strukturerade diskussioner
som förs regelbundet mellan den anställde och hans eller hennes
närmaste chef.
Samtalet bygger på växelverkan och konstruktiv respons. Det viktigaste är att utvärdera den tidigare verksamheten och gå igenom
den kommande. Det rekommenderas att utvecklingssamtalen förs
minst en gång per år enligt ett överenskommet system. Man bör reservera tillräckligt med tid och föra diskussionen på en plats som
gynnar växelverkan och erbjuder tillräckligt lugn för ett ostört samtal.
Vid utvecklingssamtalet utgår man från den uppgjorda uppgiftsbeskrivningen och utvärderingen av den individuella prestationen.
sep10TS-opasr.doc
61
HANDLEDNING FÖR TS
Under samtalet diskuteras också de frågor som förberetts och de
mål som är relevanta för den anställde.
Det är skäl att gå igenom beslut och åtgärder man tidigare kommit
överens om samt göra upp ett sammandrag av samtalet för båda
parterna och komma överens om följande samtal. Uppnådda och
icke uppnådda mål och orsakerna till eventuella fördröjningar antecknas separat.
Mål för samtalet
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
att informera om vad som hänt under den senaste perioden,
om de mål som ställts upp och vilka resultat som nåtts
att utreda den anställdes arbetssituation, mål, förväntningar
och behov
att förbättra informationsgången mellan den anställde och
chefen och öka växelverkan och förtroendet
att diskutera den kommande periodens mål och den anställdes förutsättningar att uppnå målen
att förbättra arbetsresultaten
att höja arbetsmotivationen och sporra till goda resultat
att klargöra chefens förväntningar
att utreda förutsättningar och hinder för goda prestationer
att utreda den anställdes behov av utveckling och utbildning
och diskutera eventuell karriärutveckling
att komplettera uppgiftsbeskrivningen
att kartlägga behov av förändringar.
Övrigt om utvärdering av verksamheten
Lönefrågor utgör en del av kommunernas och samkommunernas
resultatutveckling. Kommunala arbetsmarknadsverket och huvudavtalsorganisationerna inledde 1997 ett resultatutvärderingsprojekt
för kommunsektorn. Projektet utmynnade i en gemensam rekommendation om utvärdering av den kommunala serviceverksamheten (KA:s cirkulär 15/2000, 11.4.2000). År 2001 bildades ett utvärderingsnätverk för kommunerna och samkommunerna finansierat
av det nationella programmet för utvecklande av arbetslivet (KA:s
cirkulär 10/2001, 5.3.2001), och ett forskningsprogram för resultatutvärdering inom den kommunala servicen inleddes med finansiering av Arbetarskyddsfonden (forsknings- och utvecklingsprogrammet Kartuke, Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 21/2004,
24.8.2004). Under 2005 bildas regionala utvecklingsnätverk för
spridning av forskningsrön och god praxis.
sep10TS-opasr.doc
62
HANDLEDNING FÖR TS
Branschtillägg (§ 13)
Endast anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande berättigar
till branschtillägg. Tid som företagare beaktas alltså inte när man
räknar ut tid som berättigar till branschtillägg, men det finns inget
hinder för att vid behov använda till exempel separattillägg enligt
§ 14 mom. 1 punkt 4.
Separattillägg (§ 14)
Separattillägget är en lönedel angiven i euro. Separattillägg betalas
endast i undantagsfall, t.ex. i övergångsskeden när lönerna ändras
och för att säkra personalresurserna, dvs. tillgången på och bibehållandet av arbetskraft. I det första fallet utgör separattillägget en
obligatorisk lönedel, i det senare en prövningsbaserad lönedel.
Obligatoriskt separattillägg (§ 14 mom. 1 punkt 1–3 och punkt 5)
–
lönedel som omvandlats till separattillägg i enlighet med övergångsbestämmelserna i § 29 i TS-95 (punkt 1)
–
fixerat individuellt tillägg som avses i tillämpningsanvisningen
för § 29 mom. 7 i TS-95 (punkt 2; § 29 i TS-95 finns i slutet av
denna handledning)
–
kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning
av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras (punkt
3).
Exempel på separattillägg som uppstår när systemet ändras och
lönerna ombestäms (beräknad lönesänkning)
Kommunen har betalat lön till en arbetstagare enligt följande:
Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön är 1 680 € och branschtillägget enligt anställningstid (9 %) är 151 €. Den totala lönen är alltså
1 831 €.
Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på nytt 1.6.2003 i samband
med att lönesystemet för hela den tekniska sektorn i kommunen
ändras. Utgående från det nya lokala lönesystemet bedömer kommunen att arbetstagarens nya uppgiftsrelaterade lön är 1 600 €.
TS garanterar att de anställdas totallöner inte ändras vid en revidering av lönesystemet, och arbetstagaren får därför ett separattillägg
på 87 € (beräknad lönesänkning).
sep10TS-opasr.doc
63
HANDLEDNING FÖR TS
Situation före ändringen, €
Uppgiftsrelaterad lön
Branschtillägg
(9 %)
Separattillägg
(§ 14 mom. 1
punkt 5)
1 680 –80
151 –7
Ny situation fr.o.m.
1.6.2003, €
1 600
144
0
87
Totallön
1 831
–
Ändring, €
+87
(beräknad
lönesänkning)
0
1 831
kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med överlåtelse av rörelse (punkt 5).
Exempel på separattillägg som uppstår vid överlåtelse av rörelse
(beräknad lönesänkning)
Kommun A har betalat lön till en arbetstagare enligt följande:
Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön är 1 400 € och branschtillägget enligt anställningstid (9 %) är 126 €. Den totala lönen är alltså
1 526 €.
Arbetstagaren övergår 1.6.2003 till en anställning i kommun B till
följd av överlåtelse av rörelse. Utgående från sitt eget lönesystem
beslutar kommun B att arbetstagarens nya uppgiftsrelaterade lön är
1 340 €.
Lagstiftningen om överlåtelse av rörelse garanterar att arbetstagarnas totallöner inte sänks och arbetstagaren får därför ett separattilllägg på 65 € (beräknad lönesänkning), som enligt huvudregeln i §
14 mom. 2 slopas allt eftersom den uppgiftsrelaterade lönen höjs.
Situation före ändringen, €
Ändring, €
Uppgiftsrelaterad lön
Branschtillägg (9 %)
Separattillägg (§ 14
mom. 1 punkt 5)
1 400
126
0
Totallön
1 526
–60
–5
+65
(beräknad
lönesänkning)
0
Ny situation fr.o.m.
1.6.2003, €
1 340
121
65
1 526
Prövningsbaserat separattillägg (§ 14 mom. 1 punkt 4)
–
sep10TS-opasr.doc
Ett separattillägg kan också betalas för att säkra personalresurserna. Det betalas då antingen som ett tillägg till den uppgiftsrelaterade lönen enligt TS eller som ett temporärt
64
HANDLEDNING FÖR TS
branschtillägg innan den anställde har uppnått den anställningstid som ger rätt till egentligt branschtillägg.
Minskning och slopande av separattillägg
Huvudregel
Enligt huvudregeln i § 14 mom. 2 i TS slopas eller minskas ett separattillägg i motsvarande mån som den uppgiftsrelaterade lönen
höjs.
Undantag
Undantag 1
När kommunen eller samkommunen fattar beslut om ett prövningsbaserat separattillägg som betalas för att säkra personalresurserna,
dvs. enligt § 14 mom. 1 punkt 4 i TS, kan den behöriga myndigheten besluta att tillägget, utöver huvudregeln, slopas eller minskas
också när lönen stiger med anledning av
–
–
–
en allmän förhöjning
individuellt tillägg
branschtillägg.
Enligt TS-10 kan separattillägget minskas till följd av en allmän förhöjning, ett individuellt tillägg eller ett branschtillägg endast i de fall
som anges i § 14 mom. 1 punkt 4.
Undantag 2
Det fixerade separattillägg som avses i tillämpningsanvisningen för
§ 29 mom. 7 i TS-95 och den kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när
systemet ändras kan minskas eller slopas bara om den uppgiftsrelaterade lönen stiger på grund av övergång till ett annat arbete eller
på grund av att uppgifterna ändras. Den anställdes ordinarie lön bör
då i alla fall stiga med minst hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen.
Exempel 1
En arbetstagare har med stöd av övergångsbestämmelser betalats
168 € som fixerat separattillägg enligt tillämpningsanvisningen för §
29 mom. 7 i TS-95 (fixerad del av den individuella lönen som tidigare inte kunnat minskas eller slopas). Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön är 1 680 € och branschtillägget enligt anställningstid (9 %)
är 151 €. Den totala lönen är alltså 1 999 €.
sep10TS-opasr.doc
65
HANDLEDNING FÖR TS
Arbetstagarens uppgifter ändras 1.6.2003 och blir då avsevärt mera
krävande. Den nya uppgiftsrelaterade lönen fr.o.m. 1.6.2003 är
1 820 €. Totallönen (uppgiftsrelaterad + bransch + fixerat tillägg)
1.6.2003 är 2 069 € enligt följande tabell:
Situation före ändringen, €
Uppgiftsrelaterad lön
Branschtillägg (9 %)
Fixerat separattillägg
Totallön
Ändring, €
1 680
151
168
1 999
Ny situation fr.o.m.
1.6.2003, €
+140
1 820
+13
164
–83 (168–85)
85
+70
2 069
(hälften av
höjningen av
den uppgiftsrelaterade
lönen)
Exempel 2
I detta exempel är hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade
lönen, 59 €, högre än det fixerade separattillägget på 30 €, och separattillägget slopas därför helt.
Situation före ändringen, €
Ändring, €
Uppgiftsrelaterad lön
Branschtillägg (9 %)
Fixerat separattillägg
1 345
121
30
Totallön
1 496
+118
+11
–30
(30–30 = 0)
+99
(hälften av
höjn. av den
uppgiftsrelaterade lönen
59 €)
Ny situation fr.o.m.
1.10.2003, €
1 463
132
0
1 595
Resultatbonus (§ 15)
Det lönar sig att stödja enheternas verksamhetsresultat genom resultatbonus. Resultatbonus är ett redskap i den strategiska personalledningen som underlättar arbetsledningen och sporrar till goda
resultat i serviceproduktionen. Resultatbonus betalas till hela personalen vid enheten som belöning för förbättrade resultat.
Ett framgångsrikt resultatbonussystem förutsätter att man skapar
en klar målsättning och förutsättningar för måluppfyllelse. Ur personalens synvinkel är det viktigt att resultatbonussystemet upplevs
sep10TS-opasr.doc
66
HANDLEDNING FÖR TS
som rättvist och att resultatmålen kan följas upp med de angivna
måtten.
Utgångspunkterna för användning av resultatbonus, de uppställda
målen och varje enhets egna behov avgör hur bonussystemet
byggs upp i varje enskilt fall och därmed också vad som är utgångspunkterna för systemet. Här följer exempel på skeden i skapandet av ett resultatbonussystem:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Målen för resultatenhets verksamhet definieras
Målen specificeras så exakt som möjligt
Metoder för att nå målen söks
Nyckeltal och mått för bedömning av måluppfyllelsen skapas
Målnivån definieras med hjälp av nyckeltal och mått
Måtten länkas till lönesystemet
Exaktare regler för bestämning av resultatbonus görs upp
Den berörda personalen informeras om systemet
Uppföljning
Mer information om resultatutvärdering finns bland annat i Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 15/2000, 11.4.2000.
Mötesarvode (§ 16)
Enligt avtalsbestämmelsen ska tjänsteinnehavare och arbetstagare
betalas sådana mötesarvoden som den behöriga myndigheten
fastställt. Arvodet ska vara minst så stort som de bestämmelser
som gällde 31.12.1997 föreskriver. Dessa tidigare bestämmelser
finns i slutet av handledningen.
Fjärrortstillägg (§ 18)
De tidigare TS-bestämmelser som tillämpas på tjänsteinnehavare
som fått fjärrortstillägg finns i slutet av handledningen.
sep10TS-opasr.doc
67
HANDLEDNING FÖR TS
TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER FRÅN TIDIGARE AVTAL
–––
§ 29 Övergångsbestämmelse (TS-95)
mom. 1
Med ikraftträdelsedag avses i bestämmelserna i denna paragraf den
ikraftträdelsedag i kommunen/samkommunen för avlöningsbestämmelserna i TS-95 som behörig myndighet i kommunen/samkommunen har fattat beslut om i enlighet med bestämmelsen i 2 § 2 momentet.
mom. 2
Av dem som dagen före ikraftträdelsedagen var anställda av kommunen/samkommunen
1)
och varit placerade i lönegrupper enligt bilaga 1 till TAKAT 1994
förflyttas från och med ikraftträdelsedagen till lönegrupper enligt
10 § i regel på följande sätt:
–
–
–
2)
mom. 3
de som varit i lönegrupp D placeras i lönegrupp I,
de som varit i lönegrupp C eller B placeras i lönegrupp II
och
de som varit i lönegrupp A placeras i lönegrupp III samt
de som varit i den löneklassificeringspunkt i AKTA 1994 som
nämns i 1 stycket av tillämpningsdirektivet till § 3 förflyttas från
och med ikraftträdelsedagen till lönegrupper enligt 10 § enligt
motsvarande principer som framgår av 1) punkten.
Den uppgiftsrelaterade lönen och den individuella lönen för dem som
avses i 2 momentet bestäms från och med ikraftträdelsedagen i enlighet med bestämmelserna i 4–6 momenten.
Tillämpningsdirektiv
Det som nedan i 4, 5 och 6 momenten sägs om till ikraftträdelsedagen betald uppgiftsbaserad lön och yrkeskunnighetstillägg
avser vid tillämpningen av sagda bestämmelser på dem som
nämns ovan i 2 momentet 2 punkten till dem fram till ikraftträdelsedagen betald grundlön och tjänstetillägg.
mom. 4
sep10TS-opasr.doc
Om den uppgiftsbaserade lön som på ikraftträdelsedagen har fastställts för en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 13 § 1 momentet
är lika stor som den uppgiftsbaserade lön som betalats fram till ikraftträdelsedagen, ändras den uppgiftsbaserade lönen inte på ikraftträdelsedagen. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare fram till ikraftträdelsedagen i yrkeskunnighetstilIägg har fått mer än 20 %, får han från
och med ikraftträdelsedagen i individuell lön som avses i 16 § 1 mo68
HANDLEDNING FÖR TS
mentet 20 % och den överskridande delen ändras till ett separattilllägg.
mom. 5
Om den uppgiftsbaserade lön som på ikraftträdelsedagen har fastställts för en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 13 § 1 momentet
är mindre än den uppgiftsbaserade lön som betalats till honom fram
till ikraftträdelsedagen, övergår skillnaden till att bli individuell lön som
avses i 16 § 1 momentet. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare fram
till ikraftträdelsedagen i yrkeskunnighetstilIägg har fått mer än 20 %,
får han från och med ikraftträdelsedagen i individuell lön som avses i
16 § 1 momentet 20 % och den överskridande delen ändras till ett
separattillägg.
mom. 6
Om den uppgiftsbaserade lön som på ikraftträdelsedagen har fastställts för en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 13 § 1 momentet
är större än den uppgiftsbaserade lön som betalats till honom fram till
ikraftträdelsedagen tas den bristande delen av till honom fram till
ikraftträdelsedagen betalt yrkeskunnighetstilIägg och om det inte
räcker till för att täcka den uppgiftsbaserade lönen, betalar arbetsgivaren skillnaden. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare fram till
ikraftträdelsedagen i yrkeskunnighetstilIägg har fått mer än 20 %, får
han från och med ikraftträdelsedagen i individuell lön som avses i 16
§ 1 momentet 20 % och den överskridande delen ändras till ett separattillägg.
mom. 7
Kommunen/samkommunen kan ändra det separattillägg som ska
betalas enligt 4–6 momenten i en eller flera rater helt eller delvis till
sådan individuell lön som avses i 16 § 1 momentet.
Tillämpningsdirektiv
Kommunen/samkommunen kan inte nedsätta eller upphöra att
betala den individuella lön som ska betalas till en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 4–7 momenten.
–––
§ 19 Mötesarvode (TS-95)
mom. 1
sep10TS-opasr.doc
Åt en tjänsteinnehavare/arbetstagare som är närvarande vid ett möte
hållet av kommun-, kommundels- eller samkommunfullmäktige,
kommunens/samkommunens styrelse, nämnd, utskott, kommitté,
sektion eller annat i kommunallagen avsett organ som sekreterare,
föredragande, sakkunnig eller i övrigt på grundval av lag, stadgande i
förordning, bestämmelse i reglemente eller instruktion eller förordnande utfärdat av berörda myndighet i kommunen/samkommunen
under annan tid än hans ordinarie arbetstid minst 1/2 timme eller så
att mötet börjar minst 2 timmar efter den ordinarie arbetstidens slut,
betalas mötesarvode i enlighet med nedanstående bestämmelser.
69
HANDLEDNING FÖR TS
Tillämpningsdirektiv
Mötesarvode betalas inte, om en tjänsteinnehavare/arbetstagare i sin uppgift
1) är på ett möte som hålls av en arbetsgrupp som tillsatts
för planering, undersökning, skötsel el.dyl av någon fråga
2) eller på inbjudan representerar kommunen/samkommunen i förhandling/representationssammankomst.
Ibland kan det vara oklart om ett organ tillsatt t.ex. av kommunstyrelsen är ett i kommunallagen avsett organ eller t.ex. en arbetsgrupp
tillsatt för skötseln av en viss uppgift. Om det är fråga om ett i kommunallagen avsett organ, har tjänsteinnehavare/arbetstagaren antingen valts dit som förtroendevald eller förordnats dit som tjänsteinnehavare och mötesarvodena bestäms enligt vilket alternativ det är
fråga om.
Om organet har karaktären av en arbetsgrupp, betalas inte mötesarvode till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren bör vara på organets möte i den
ställning som avses i 1 mom. Om han är förtroendevald i ett kommunalt organ, bestäms arvodena enligt mötesarvodena för förtroendevalda.
mom. 2
Vid betalning av mötesarvoden börjar den ordinarie arbetstiden då
den regelbundna byråarbetstid börjar som iakttas i kommunen/samkommunen och slutar klo 16.00, ifall den ordinarie arbetstiden inte har
faststälIts.
Tillämpningsdirektiv
Den ordinarie arbetstiden är tiden mellan begynnelse- och sluttidpunkterna av den dagliga arbetstid som fastställts som regelbunden (t.ex. kl. 8–16).
Om den ordinarie arbetstiden slutar kl. 16 och mötet är 16–
16.40, betalas mötesarvode. Om arbetsdagen börjar kl. 8 och
mötet har börjat kl. 7.45, betalas inte något mötesarvode. Något mötesarvode betalas inte, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är på möte under sin normala måltidspaus.
Om ett i 1 momentet avsett organ företar en gransknings-/syneresa/annan förrättning, som har sammankallats på det sätt som
har bestämts om möteskallelse till berörda organ och varöver
protokoll uppsätts, betalas mötesarvode till den del som den tid
som åtgått till resan/förrättningen med minst 1/2 timme
sep10TS-opasr.doc
70
HANDLEDNING FÖR TS
överskrider den ordinarie arbetstiden och med iakttagande i övrigt av bestämmelserna i denna paragraf.
Angående inverkan av flexibel arbetstid på betalningen av mötesarvoden, se bilagorna 9–11 i AKTA.
mom. 3
Mötesarvode betalas med stöd av beslut av behörig myndighet i
kommunen:
–
fullmäktige och styrelsen 90–160 mk
–
annat förvaltningsorgan med betydande arbetsmängd 80–130
mk
–
annat förvaltningsorgan, utskott eller kommitté 55–100 mk.
Mötesarvodet betalas förhöjt med 50 % till ordföranden, sekreteraren
eller den som fungerar som föredragande vid kommunstyrelsemöte.
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare är på ett möte under annan tid
än hans ordinarie arbetstid längre än 3 timmar, betalas till honom förutom det ovannämnda mötesarvodet 50 % av mötesarvodets belopp
för varje begynnande timme efter tre timmar.
Tillämpningsdirektiv
Om ordföranden, sekreteraren eller föredraganden har bytts ut
under mötet, betalas arvodet inte förhöjt. Momentant byte t.ex.
på grund av jäv medför inte förlust av rätten till förhöjt arvode.
Förhöjt arvode kan fås av föredraganden i kommunstyrelsen,
inte t.ex. i samkommunstyrelsen. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare vid samma möte har två uppgifter, som båda
skulle berättiga till förhöjt arvode, höjs mötesarvodet endast
med 50 %.
Exempel
Arvodet för kommunstyrelsemöte är 100 mk. Tjänsteinnehavarens arbetstid slutar kl. 16.
Kommunstyrelsens möte börjar kl. 14 och slutar kl. 20.30.
Tjänsteinnehavaren är närvarande vid mötet hela tiden. Mötesarvodet för mötet är 200 mk (dvs. 100 mk + 50 mk + 50 mk).
Om tjänsteinnehavaren skulle ha varit vid mötet i egenskap av
föredragande som är berättigad till arvode förhöjt med 50 %,
skulle till honom förutom det ovan sagda betalas 50 mk eller
sammanlagt 250 mk.
mom. 4
sep10TS-opasr.doc
Mötesarvode betalas inte till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som
för mötestiden får ersättning för tilläggs-, övertids-, kvälls-, natt- eller
söndagsarbete eller för sin uppgift vid mötet får separat lön/arvode.
71
HANDLEDNING FÖR TS
Tillämpningsdirektiv
Till en tjänsteinnehavare i ledande/självständig ställning kan för
mötestiden i stället för ovannämnda arbetstidsersättningar betalas mötesarvode, om man har avtalat om saken i enlighet
med 70 § 3 momentet i AKTA.
mom. 5
Om ett organ under samma kalenderdygn håller flera möten, är det
vid betalning av mötesarvoden fråga om ett möte, om inte tiden mellan mötena överskrider 6 timmar.
mom. 6
Mötesarvoden och ersättningar för inkomstbortfall för medlem, sekreterare eller sakkunnig som deltar i samarbetsorganens möten betalas
enligt 9 § i det allmänna avtalet om samarbetsförfarandet, om inte
annat följer av 1 § i det allmänna avtalet.
mom. 7
Mötesarvodena betalas kvartalsvis.
–––
§ 18 Fjärrortstillägg (TS-98)
Till tjänstinnehavare och arbetstagare betalas fjärrortstillägg i mark i
enlighet med de bestämmelser som gällde 31.12.1997.
Tillämpningsdirektiv
När en tjänsteinnehavare övergår till en annan tjänst i kommunen eller samkommunen bibehålls fjärrortstillägget oförändrat, utom i det fall att inget fjärrortstillägg skulle ha betalts
på den nya huvudsakliga tjänsteutövningsplatsen 1.1.1995. I
så fall betalas tillägget inte.
Om tjänsteinnehavarens anställningsförhållande till kommunen/samkommunen upphör och han senare anställs på nytt i
samma kommun/samkommun, har han i sitt nya anställningsförhållande i regel ingen absolut rätt till fjärrortstillägget.
Under följande förutsättningar har tjänsteinnehavaren dock
absolut rätt till fjärrortstillägget:
sep10TS-opasr.doc
1
Anställningsförhållandet, som börjat före 1.5.1995 och
som gällt tills vidare eller för viss tid, har upphört av en
orsak som inte beror på tjänsteinnehavaren (arbetsuppgifterna har t.ex. tagit slut eller omorganiserats).
2
Tjänsteinnehavaren blir på nytt anställd av kommunen/samkommunen inom 6 månader efter att ett anställningsförhållande som avses i punkt 1 har upphört.
72
HANDLEDNING FÖR TS
3
Tjänsteinnehavaren har varit arbetslös arbetssökande
åtminstone under den största delen av avbrottet i anställningen (vid behov intyg av arbetskraftsmyndigheterna).
Vad som ovan sägs om tjänsteinnehavare gäller även arbetstagare som betalts fjärrortstillägg.
mom. 2
Kommunen eller samkommunen kan enligt prövning betala ett
prövningsbaserat fjärrortstillägg i mark av samma storlek som avses i mom. 1 till en huvudtjänstinnehavare eller arbetstagare, som
1.5.1995 eller därefter inlett sin anställning hos kommunen/samkommunen.
Tillämpningsdirektiv
Det kan vara motiverat att betala prövningsbaserade fjärrortstillägg på glest bebodda och avsides belägna områden,
om dessa förhållanden inte på något annat sätt har beaktats i
lönen.
–––
§ 18 Fjärrortstillägg (TS-95)
Tjänsteinnehavare
mom. 1
Till en huvudtjänstinnehavare betalas under tiden 1.1.1995–
30.4.1995 fjärrortstillägg enligt bestämmelserna i TAKAT som var i
kraft 30.11.1994 och med användande som uträkningsgrund summan av den uppgiftsbaserade lönen och yrkeskunnighetstilIägget
vid tidpunkten i fråga.
Tjänsteinnehavare
mom. 2
Fjärrortstillägget ändras från och med 1.5.1995 till ett tillägg i markbelopp. En tjänsteinnehavare, till vilken har betalats fjärrortstillägg
1.1.1995, bibehåller tillägget i markbelopp också i en annan tjänst
vid den egna kommunen/samkommunen.
Tillämpningsdirektiv
En tjänsteinnehavares övergång till en annan tjänst i berörda
kommun/samkommun inverkar inte på betalandet av fjärrortstillägg, bara det också på det nya huvudsakliga tjänsteutövningsstälIet betalades fjärrortstillägg 1.1.1995.
sep10TS-opasr.doc
73
HANDLEDNING FÖR TS
Arbetstagare
mom. 3
Till en arbetstagare som 1.1.1995 har rätt till fjärrortstillägg på
grundval av avtal eller ett lagakraftvunnet beslut av kommunen/
samkommunen, betalas det med iakttagande i tillämpliga delar av
bestämmelserna i 1 och 2 momenten.
mom. 4
En kommun/samkommun kan enligt sin prövning till en huvudtjänstinnehavare/arbetstagare som 1.5.1995 eller därefter anställs av
den, betala ett tillägg i markbelopp av samma storlek som avses i 1
momentet.
Tillämpningsdirektiv
Det kan vara motiverat att betala prövningsbaserade fjärrortstillägg på glest bebodda och avsides belägna områden,
om dessa förhållanden inte på något annat sätt har beaktats i
lönen.
sep10TS-opasr.doc
74
HANDLEDNING FÖR TS
Utdrag ur KA:s cirkulär 7/1999
VIKTIGA PUNKTER SOM BÖR UTVECKLAS INOM LÖNESYSTEMET
I AVTALET FÖR DEN TEKNISKA SEKTORN ÅR 1999
I det följande utreds i form av frågor och svar viktiga punkter
som bör utvecklas inom lönesystemet i avtalet för den tekniska
sektorn (TS), och som kommunerna borde ägna speciell uppmärksamhet år 1999.
Detta cirkulär är ett tillämpningsdirektiv för utvecklingen av lönesystemet i TS, vilket gjorts upp gemensamt av avtalsparterna inom avtalet för den tekniska sektorn. Avtalsparterna är
Kommunala arbetsmarknadsverket (KA), AKAVA-OS, Kommunfackets union och Förhandlingsorganisationen för Teknik
och Grundservice FKT.
Med kommun avses nedan kommuner och samkommuner och
med arbetstagare avses både arbetstagare och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet för den tekniska sektorn. Med avtalsorganisation inom den tekniska sektorn avses nedan lokala
föreningar, riksomfattande underföreningar på förbundsnivå eller en sådan underförenings lokala föreningar inom AKAVAOS, Kommunfackets union och FKT.
–––
Fråga 5
Kan kommunen ha finansieringskällor att använda för betalning av individuella löner?
Svar
Ja. Om överföringen av personalen inom den tekniska sektorn
från ett avlöningssystem till ett annat 1.12.1995 medförde inbesparingar för kommunen på grund av längden på arbetstagarnas anställningsförhållanden och skillnader i bestämmelserna om branschtillägg i TS och om erfarenhetstillägg i det
allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet
(AKTA) är det lämpligt att kommunen använder dessa inbesparingar till betalning av individuella löner. När den tekniska
sektorn genom att omorganisera sina uppgifter eller annars på
egen hand fått till stånd kostnadsminskningar, lönar det sig att
använda en del av denna inbesparing till betalning av individuella löner.
När man centralt kom överens om att kommunernas personal
inom den tekniska sektorn skulle överföras från lönesystemet i
AKTA till lönesystemet i TS var det inte avtalsparternas avsikt
att kommunerna skulle göra inbesparingar genom att överföra
sin tekniska personal från ett lönesystem till ett annat. Det är
sedan en annan sak att kommuninvånarna drar nytta av ut-
sep10TS-opasr.doc
75
HANDLEDNING FÖR TS
vecklingen i form av effektiverad verksamhet och bättre service allt eftersom den lokala utvecklingen av lönesystemet i TS
går framåt. Samtidigt syns också arbetstagarens utveckling i
arbetet och förmåga att nå resultat i hans lön.
–––
sep10TS-opasr.doc
76
HANDLEDNING FÖR TS
Blankettmall för uppgiftsbeskrivning
I
Bakgrundsuppgifter
Den anställdes namn
Befattning
Utbildning
Arbetsplats
II
Allmän uppgiftsbeskrivning
Syftet med uppgiften
De viktigaste uppgiftshelheterna
sep10TS-opasr.doc
77
HANDLEDNING FÖR TS
III De åtta värderingsfaktorerna enligt avtalet för tekniska sektorn
1. Beslutanderätt som hör till uppgifterna – avgörandenas vikt och konsekvenser,
prövningsrättens omfattning och självständighet
2. Omfattningen av ansvaret för ordnande av arbeten och funktioner
3. Den anställdes ställning i organisationen
4. Tekniska kunskaper, färdigheter och kunnande som uppgifterna förutsätter
5. Utbildning som arbetsgivaren kräver
sep10TS-opasr.doc
78
HANDLEDNING FÖR TS
III De åtta värderingsfaktorerna enligt avtalet för tekniska sektorn, forts.
6. Erfarenhet som arbetsgivaren förutsätter
7. För uppgiften nödvändig förmåga till växelverkan
8. Arbetsmiljön
IV Bekräftelse
Denna uppgiftsbeskrivning har genomgåtts gemensamt av den anställde och chefen.
Datum och ort
Chefens underskrift
sep10TS-opasr.doc
Den anställdes underskrift
79
HANDLEDNING FÖR TS
Blankettmall för utvärdering av den individuella arbetsprestationen
I
Bakgrundsuppgifter
Den anställdes namn
Befattning
Utbildning
Arbetsplats
II
Utvärdering av den individuella arbetsprestationen
Blanketten innehåller en förteckning över de faktorer som ges som exempel i avtalet för
tekniska sektorn. Observera att man eventuellt bara använder en del av dessa eller att
det utöver dessa faktorer kan tillämpas andra som avtalats lokalt.
Arbetsresultat
Yrkesskicklighet
sep10TS-opasr.doc
80
HANDLEDNING FÖR TS
II
Utvärdering av den individuella arbetsprestationen, forts.
Arbetserfarenhet
Utbildningsduglighet
Mångkunnighet
Initiativrikedom
sep10TS-opasr.doc
81
HANDLEDNING FÖR TS
II
Utvärdering av den individuella arbetsprestationen, forts.
Ansvarskänsla
Samarbetsförmåga
Effektivitet
Kreativitet
sep10TS-opasr.doc
82
HANDLEDNING FÖR TS
III Mål och åtgärder för måluppfyllelse under den kommande perioden
(om dessa inte angetts separat, till exempel i samband med utvecklingssamtalet)
IV Bekräftelse
Denna blankett för utvärdering av den individuella arbetsprestationen har genomgåtts
gemensamt
av den anställde och chefen.
Datum och ort
Chefens underskrift
sep10TS-opasr.doc
Den anställdes underskrift
83
TS 2010–2011
Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS) tillämpas
på cirka 26 000 anställda. Avtalets största
yrkesgrupp är personalen inom brand- och
räddningsväsendet. Övriga yrkesgrupper är
bland annat fastighetsskötare, byggmästare
och ingenjörer.
2010–2011
Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal
Kommunerna och samkommunerna har totalt
cirka 437 000 anställda.
www.kommunarbetsgivarna.fi
Omslag: ACM
ISBN 978-952-213-587-2 • Beställningsnummer 3-0804
TS