Transcript Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftspark
Forsvidar
Miljökonsekvensbeskrivning
Mars 2013
Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Forsvidar
Text
wpd Scandinavia AB Studier natur, fågel, fladdermöss och arkeologi
Ecocom
Kartmaterial
© Lantmäteriet Medgivande I2013/0221
Utgivare/Sökanden
wpd Onshore Forsvidar AB
Ferkens Gränd 3
111 30 Stockholm
Tfn: 08-501 091 50
Fax: 08-501 091 90
Ort och datum
Stockholm i mars 2013
2 (125)
Innehåll
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ......................................................................................................... 7 Sökanden ..................................................................................................................................... 7 Prövningskod ............................................................................................................................... 7 1. ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING ................................................................................. 10 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 Omfattning, utformning och lokalisering ................................................................. 10 Alternativ och motivering till valet av område.......................................................... 10 Samrådsredogörelse .................................................................................................. 10 Teknisk beskrivning.................................................................................................... 11 Vägar och uppställningsytor....................................................................................... 11 Elanslutning................................................................................................................ 11 Områdesbeskrivning ................................................................................................. 12 Påverkan och skyddsåtgärder.................................................................................... 12 Tidplan ....................................................................................................................... 13 2. BAKGRUND .................................................................................................................. 16 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Vindkraftsparken ....................................................................................................... 16 Presentation av bolaget ............................................................................................. 16 Beskrivning av utredningsgruppen ........................................................................... 16 Tidplan ....................................................................................................................... 17 Varför vindkraft ......................................................................................................... 17 3. LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING ..........................................................20 3.1 3.2 3.3 3.3.1 3.3.2 Områdets förutsättningar för vindkraft ....................................................................20 Planförhållanden och riksintressen .......................................................................... 21 Utformning och omfattning ...................................................................................... 23 Antal vindkraftverk och placering ............................................................................. 23 Typ av vindkraftverk .................................................................................................. 25 4. ALTERNATIV ................................................................................................................ 28 4.1 4.1.1 4.2 4.3 4.4 Alternativa lokaliseringar .......................................................................................... 28 Beskrivning alternativa områden .............................................................................. 33 Motivering till valet av Forsvidar .............................................................................. 34 Alternativ utformning och omfattning, överväganden ............................................. 35 Nollalternativet .......................................................................................................... 39 5. TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET .......................................................................... 42 5.1 5.1.1 Anläggningsskedet ..................................................................................................... 42 Fundament................................................................................................................. 42 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.2 5.2.1 5.2.2 5.3 5.4 5.4.1 5.4.2 5.5 5.5.1 5.5.2 Transportvägar och uppställningsplatser ................................................................. 43 Betongtillverkning, sprängning och krossning ......................................................... 44 Montering och driftsättning ...................................................................................... 44 Driftskedet ................................................................................................................. 45 Elproduktion .............................................................................................................. 45 Service och kontroll ................................................................................................... 45 Avvecklingsskedet...................................................................................................... 46 Elanslutning............................................................................................................... 46 Internt elnät ............................................................................................................... 46 Anslutningsnät........................................................................................................... 46 Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta ...........................................................48 Lokalt ägande i vindkraftsparken..............................................................................48 Vindkraftsfond - bygdepeng ......................................................................................48 6. OMRÅDESBESKRIVNING................................................................................................ 51 6.1 6.2 6.3 6.3.1 6.3.2 6.4 6.4.1 6.4.2 6.4.3 6.5 6.6 Landskapets karaktär och värden ............................................................................. 51 Pågående markanvändning ....................................................................................... 52 Kulturmiljö och Arkeologi ......................................................................................... 52 Riksintressen för kulturmiljövården ......................................................................... 52 Fornlämningar ........................................................................................................... 53 Naturvärden och hydrologi ....................................................................................... 54 Naturen inom projektområdet .................................................................................. 54 Tidigare kända naturvärden ...................................................................................... 54 Hydrologi ................................................................................................................... 55 Fågel ........................................................................................................................... 56 Fladdermöss .............................................................................................................. 56 7. PÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER ............................................................................... 59 7.1 7.1.1 7.1.2 7.1.3 7.1.4 7.1.5 7.1.6 7.2 7.2.1 7.2.2 7.3 7.3.1 7.3.2 7.3.3 7.4 7.4.1 7.5 7.5.1 7.6 7.7 Påverkan på människor ............................................................................................. 59 Visuell påverkan ........................................................................................................ 59 Ljud ............................................................................................................................ 67 Skuggor ......................................................................................................................69 Friluftsliv och turism ................................................................................................. 71 Risker ......................................................................................................................... 71 Elektromagnetiska fält .............................................................................................. 72 Kulturmiljö och Arkeologi ......................................................................................... 73 Kulturmiljö ................................................................................................................ 73 Arkeologi .................................................................................................................... 73 Naturvärden och hydrologi ....................................................................................... 76 Tidigare kända naturvärden ...................................................................................... 77 Naturvärdesinventering ............................................................................................ 77 Hydrologi ................................................................................................................... 81 Fågel ........................................................................................................................... 84 Fågelstudier ............................................................................................................... 85 Fladdermöss ..............................................................................................................90 Fladdermusinventering ............................................................................................. 91 Andra däggdjur .......................................................................................................... 92 Utsläpp till luft, mark och vatten .............................................................................. 92 4 (125)
7.8 7.9 7.10 7.11 7.12 Övrig mark- och vattenanvändning .......................................................................... 93 Hushållning med resurser ......................................................................................... 93 Konsekvenser under byggtiden ................................................................................. 93 Konsekvenser under avvecklingsfasen ...................................................................... 94 Kvalitets- och miljöstyrning ...................................................................................... 94 8. NATURA 2000 ............................................................................................................. 97 8.1.1 Natura 2000-områden .............................................................................................. 97 9. RELEVANTA NORMER OCH MÅL ................................................................................... 101 9.1 9.2 9.3 Miljökvalitetsnormer ............................................................................................... 101 Nationella miljömål ................................................................................................. 101 Regionala och lokala miljömål ................................................................................ 102 10. KUMULATIVA EFFEKTER ............................................................................................. 105 11. SAMLAD BEDÖMNING ................................................................................................. 110 12. SAMRÅDSREDOGÖRELSE .............................................................................................. 112 13. KONTAKT ................................................................................................................... 123 14. BILAGEFÖRTECKNING................................................................................................. 125 5 (125)
Figurförteckning
Figur 3-A. Översiktskarta projektområde, intresseområden och befintliga vindkraftverk. ........................22 Figur 3-B. Etableringsområde för vindkraftverk, uppställningsplatser och vägar. .....................................24 Figur 4-A. Karta vindbruksområden i översiktsplanen samt riksintressen. .............................................. 30 Figur 4-B. Karta med vindkartering (MIUU), befintliga vindkraftverk samt riksintressen. ..................... 31 Figur 4-C. Utredningsalternativen angivna med nr 1-7 på kartan är angivna som vindbruksområden . ...32 Figur 4-D. Ursprunglig parklayout med 18 vindkraftverk. ..........................................................................36 Figur 4-E. Föreslagen parklayout med 16 vindkraftverk. ............................................................................. 37 Figur 4-F. Aktuell parklayout med 13 vindkraftverk. .................................................................................. 38 Figur 5-A. Eventuellt nytt regionnät (ÖP Gotland). ..................................................................................... 47 Figur 7-A. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 150 m. . ...................................................... 61 Figur 7-B. Fotopunkter för visualiseringar. ..................................................................................................62 Figur 7-C. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken. Nordex N100, 150 meters totalhöjd............ 68 Figur 7-D. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, Nordex N100, 150 meters totalhöjd. ........................70 Figur 7-E. Resultat arkeologisk utredning.. .................................................................................................. 75 Figur 7-F. Naturvärden och etableringsområdet för vindkraftverk, vägar och andra ytor. ........................ 79 Figur 7-G. Visar förekommande vattenmiljöer mot bakgrund av SGUs jordartskarta .............................. 82 Figur 8-A. Natura 2000-områdena är utsatta med namn på kartan. ......................................................... 98 Figur 10-A. Forsvidar och exempel på layout för södra delen.................................................................... 106 Figur 10-B. Exempel på ljudberäkning med Forsvidar och exempellayout i södra delen. ........................ 107 Figur 10-C. Skuggberäkning med Forsvidar och exempellayout i södra delen..........................................108 6 (125)
Administrativa uppgifter
Sökanden
wpd Onshore Forsvidar AB
Ferkens Gränd 3
111 30 Stockholm
Tfn: 08-501 091 50
Fax: 08-501 091 90
Organisations nr: 556800-8691
Kontaktperson:
Angelica Widing
[email protected]
08-501 091 72
Prövningskod
B e 85/337-2
40.95 Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett
av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter.
Den planerade anläggningen är tillståndspliktig enligt 9 kap miljöbalken (B-verksamhet) och utgör en
sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4a §
Miljöbalken samt i 3 § Förordningen om Miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905).
8 (125)
Ick
ke teknis
sk samm
manfattning
9 (125)
1.
1.1
Icke teknisk sammanfattning
Omfattning, utformning och lokalisering
wpd planerar för vindkraftspark Forsvidar ca 2 km söder om Hangvar, i Hangvar socken på norra Gotland. Anläggningen planeras bestå av högst 13 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 150 meter. Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshus är drygt 1 km och avstånd till närmaste kyrka är ca 2 km.
Området utgörs av ett skogsområde där det bedrivs skogsbruk och projektområdets storlek är totalt ca
320 hektar.
wpd Onshore Forsvidar AB ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar, anläggningsytor och elektrisk utrustning enligt miljöbalken. Föreliggande dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för anläggningen enligt 6 kapitlet miljöbalken.
1.2
Alternativ och motivering till valet av område
Gotland lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet. Vindkraft på Gotland
bidrar också med ökad elproduktion till de tätbefolkade södra delarna av Sverige där elbehovet är störst.
Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden i Gotlands län som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft.
En avgörande faktor för valet av området är att det är utpekat både som riksintresse för vindbruk och
som vindbruksområde av typ 1 i kommunens översiktsplan. Tillgängliga data tyder på att det är tillräckligt goda vindförhållanden på den valda platsen.
Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av t ex naturreservat eller Natura 2000områden. Naturvärdesinventeringen visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad tallskog men det finns även mindre ytor med högre naturvärden i form av våtmarker, skog
och fuktiga gräsmarker samt rödlistade arter och skyddsvärda träd. Omfattande rovfågelinventering avseende främst örn visar också att lämpliga skyddsavstånd till befintliga örnbon går att innehålla.
Andra områden i länet har utvärderats men valts bort främst på grund av motstående natur- och kulturintressen och i vissa fall att områdena rymmer färre vindkraftverk eller bedöms de ha sämre vindförhållanden.
Till en början planerades 18 vindkraftverk i området. Som en följd av att kommunen vid samrådet angav
att det är viktigt att vindkraftverken placeras symetriskt för att ge ett mer harmoniskt intryck minskade
antalet verk till 16 stycken. Efter genomförd fältinventering av örn, natur- och kulturvärden togs 2 verk
bort ur planeringen och efter samråd med närboende togs ytterligare 1 verk bort ur planeringen främst
för att minska den visuella påverkan. Den planerade vindkraftsparken består därmed av 13 vindkraftverk,
se avsnitt 4.3 och Bilaga 1.
1.3
Samrådsredogörelse
Tillståndsansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kapitlet miljöbalken. Sökanden har
haft samråd med länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun, allmänheten och de enskilda som kan
antas bli särskilt berörda samt berörda organisationer och statliga myndigheter. Vad som framkommit
vid samråden har använts som underlag vid planeringen av projektet och vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen, se vidare kapitel 12.
10 (125)
1.4
Teknisk beskrivning
Vindkraftverken har en totalhöjd om högst 150 meter och planeras ha en uteffekt om 2-4 MW per verk.
Navhöjd och rotordiameter fastställs vid upphandling av vindkraftverken, men de vindkraftverk som
anläggs kommer att ha en totalhöjd om max 150 m.
För gravitationsfundament grävs en ca 20x20 meter stor grop. Den nedersta delen av vindkraftverkets
torn förankras i armering och gjuts fast i fundamentet av betong. På fundamentet läggs sedan gruslast
och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning.
Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på
plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt
några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift.
1.5
Vägar och uppställningsytor
Under anläggningsfasen kommer befintliga vägar att breddas och förstärkas och nya vägar anläggas fram
till vindkraftverken. Vägarna behöver vara ca 5 meter breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas
inom en upp till 10 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kan bredden behöva vara
större.
Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och
uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till högst ca 3000 m2 per vindkraftverk
(ca 50x60 m).
Utöver fundament och kranuppställningsplats kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk
bl.a. för montering av rotorn på marken samt för tillfällig lagring av delar, uppställningsplatser för fordon
och byggbaracker.
1.6
Elanslutning
Det interna elnätet i parken bedöms i detta fall kunna utföras som ett icke koncessionspliktigt nät (IKN).1
Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i eller längs
med vägarna som anläggs inom parken.
Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett elnätbolag och separat
tillstånd för koncession kommer att sökas för anslutningsledningen. Planering för utbyggnad och förstärkning av det regionala nätet på Gotland pågår genom GEAB.
Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet för att ansluta det gotländska elnätet till det svenska stamnätet och för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft på
Gotland. Svenska Kraftnät har startat arbetet med att söka koncession för den första kabeln som beräknas kunna tas i drift år 2017.
1EnligtFörordning(2007:215)omundantagpåkravetfrånnätkoncessionenligtellagen.
11 (125)
1.7
Områdesbeskrivning
Projektområdet ligger ca 5 km från Gotlands nordvästra kust, ca 2 km söder om Hangvar i Hangvar socken på norra Gotland. Området utgörs av ett skogsområde omgivet av ett småbrutet landskap med omväxlande jordbruksmark, skog och myrar.
Fornlämningsbilden i omlandet är varierad och visar på en lång bosättningskontinuitet. Förhistoriska
anläggningar representeras främst av gravar, gravfält och bosättningar från järnåldern med husgrunder.
Ca 1 km norr om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Sigsarve-Suderbys. Inom eller
i nära anslutning till projektområdet finns tidigare kända fornlämningar i form av bl.a. två hålvägar, en
grupp med gravar och ett röse.
I direkt anslutning till projektområdets nordöstra del finns Natura 2000-området Suderbys Blekevät
(SE03401193). Detta Natura 2000-område kom till 2009 med syfte att bevara den sällsynta växten
öselskallra som finns upptagen i habitatdirektivet.
Naturvärdesinventeringen visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad
tallskog men det finns även mindre ytor med högre naturvärden i form av våtmarker, skog och fuktiga
gräsmarker samt rödlistade arter och skyddsvärda träd. Inga sjöar eller större vattendrag finns inom
etableringsområdet. Projektområdet präglas i sin helhet av system med diken som regelbundet rensas.
Syftet med anläggandet av diken har varit att avvattna området och tillskapa produktiv skogsmark, vilket
till stor del uppfyllts.
En generell fågelstudie för att kartlägga kända värden har genomförts. Det finns inga inrapporterade
fågelobservationer för projektområdet i Artportalen och i Artdatabankens register mellan år 2001 och
2011. Bland observerade fåglar i omlandet kan nämnas kungsörn, trana och orre. Förekomst av kungsörn
och havsörn bedömdes vara den viktigaste aspekten varför omfattande inventering av örn har genomförts under år 2011 och 2012. Även övriga rovfåglar i området noterades i samband med örninventeringen.
Kunskapen om fladdermöss i det aktuella skogsområdet var låg varför wpd låtit genomföra en fladdermusinventering. Främst registrerades nordisk fladdermus och mustasch/brandts fladdermus och fransfladdermus. Endast en ytterligare art registrerades i autoboxar, brun långörad fladdermus. I omkringliggande bymiljöer observerades vid manuell inventering även trollfladdermus.
1.8
Påverkan och skyddsåtgärder
Den planerade vindkraftsparken påverkar främst närmiljön, framförallt marken, naturmiljön och landskapsbilden. Påverkan på marken och naturmiljön sker under anläggningsfasen medan påverkan på
landskapsbilden uppkommer under driftsfasen.
Den planerade vindkraftsparken ligger inom riksintresse för vindbruk och vindbruksområde av typ 1 i
Gotlands kommuns översiktsplan. Inom projektområdet finns inga andra riksintressen eller reservat.
Natura 2000-områden och andra skyddade områden i omgivningarna förväntas inte påverkas negativt av
etableringen.
Under driftsfasen kommer ljud och skuggor att uppkomma i vindkraftsparkens närområde, men anläggningen är avgränsad så att gällande riktvärden och rekommendationer kommer att följas.
En siktanalys har utförts för att visa vid vilka områden vindkraftverken blir synliga och fotomontage har
gjorts som visar hur verken upplevs från utvalda platser. Landskapet där vindkraftsparken planeras är
relativt flackt och delvis täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från vissa håll kommer att skymmas
helt eller delvis. Påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget som måttlig.
12 (125)
Bl.a. med anledning av de relativt långa avstånden till riksintresseområdena för kulturmiljövård görs i
den arkeologiska utredningen bedömningen att upplevelsevärdet inte kommer att påverkas alls eller i
ringa grad av den planerade vindkraftsetableringen. Etableringsområdet har avgränsats så att fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i projektområdet undantas, med undantag för att befintlig
väg som korsar den kulturhistoriska färdvägen måste breddas och förstärkas på en plats.
Etableringsområdet har avgränsats så att det placeras utanför de identifierade markytorna med högre
naturvärden och punktvärden i form av skyddsvärda växter och träd undviks. Med de skyddsåtgärder
som vidtas bedöms inte hydrologin påverkas på ett sådant sätt att det medför negativa effekter på områdets naturvärden eller värdefulla delar av ytvattensystemet inom eller utanför projektområdet, t ex Suderbys Blekevät eller Träskmyr samt närliggande Natura 2000-områden.
Forsvidarområdets generella ornitologiska värden är i första hand knutna till befintliga våtmarker.
Skogsdikningen vid Forsvidar har emellertid påverkat områdets hydrologi och igenväxningen innebär att
områdets värde minskat för arter som orre och trana. Etableringen har anpassats för att inte påverka
hydrologin ytterligare. Efter omfattande rovfågelinventering avseende främst örn har vindkraftsparken
anpassats så att ett säkerhetsavstånd på minst 2,5 km hålls till befintliga örnbon.
Den enda påträffade fladdermusarten som är rödlistad är fransfladdermus, men den är inte en högriskart
för kollisioner och vindkraftsetableringen bedöms inte påverka några viktiga habitat.
Efter genomförd fältinventering av örn, natur- och kulturvärden togs två verk bort ur planeringen, främst
på grund av skyddsavstånd till örnbo, men även för att öka avståndet till Natura2000-området samt befintliga och eventuella fornlämningar. Efter samråd med närboende togs ytterligare ett verk bort ur planeringen för att minska påverkan för de boende.
Söder om Vindkraftspark Forsvidar inom riksintresseområdet för vindbruk undersöker Forsviden Vind
AB möjligheterna att etablera en vindkraftspark. Ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage har genomförts som visar de kumulativa effekterna av bägge parkerna. Beräkningarna visar att det går att innehålla riktvärden och rekommenderade värden även om bägge parkerna anläggs.
Vindkraftverkens elproduktion innebär att utsläpp av föroreningar till följd av energiproduktion på annat
sätt kan minska. Vindkraft är en förnyelsebar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp.
Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och globala miljön, genom att el från
vindkraft kan ersätta el producerad i fossileldade anläggningar eller kärnkraftverk. Därmed bidrar vindkraften till att uppnå regionala, nationella och globala miljömål.
1.9
Tidplan
Vindkraftsparken skulle kunna byggas ca ett år efter att alla tillstånd har erhållits. I dagsläget är dock all
ledig kapacitet i det befintliga elnätet uppbokad och om inga förändringar sker behövs ytterligare kapacitet för överföring av el till fastlandet för att kunna ansluta ytterligare vindkraft. Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet och vindkraftsparken planeras kunna anläggas
i samband med att denna beräknas vara klar år 2017.
13 (125)
BAKGRUN
ND 
B
Bakgrun
nd
 BAKGRUND
2.
2.1
Bakgrund
Vindkraftsparken
wpd planerar för vindkraftspark Forsvidar ca 2 km söder om Hangvar, i Hangvar socken på norra Gotland. Anläggningen planeras bestå av högst 13 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 150 meter.
wpd Onshore Forsvidar AB ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar, anläggningsytor och elektrisk utrustning enligt miljöbalken. Föreliggande dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för anläggningen enligt 6 kapitlet miljöbalken.
2.2
Presentation av bolaget
Projektet ”Vindkraftspark Forsvidar” drivs av projektbolaget wpd Onshore Forsvidar AB. wpd Onshore
Forsvidar AB ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige genomförs utvecklingsarbetet med hjälp av det svenska dotterbolaget wpd Scandinavia AB.
wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt,
bland annat onshore projekten Tandsjö och Aldermyrberget samt offshoreprojekten Storgrundet och
Finngrunden.
wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av 1 500 vindkraftverk, framförallt i
Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2500 MW. Vi är idag 860 medarbetare i 20 länder.
Med en projektportfölj på 6 700 MW på land och 10 000 MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen ”Ernst & Young Global
Renewable Award 2006” för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över.
2.3
Beskrivning av utredningsgruppen
wpd Scandinavia AB
Konsulter, ansvarsområden
Angelica Widing,
fil. kand. ekoteknik
Alexander Eriksson, biolog, Ecocom – Koordinering och
Fladdermusinventering
Santiago Piva,
civilingenjör i elektroteknik
Mikael Hake, fil.dr, Ecocom – Kvalitetsgranskning och
rapportskrivning fågelstudier
Marcus Arnesson, biolog, Ecocom – Naturvärdesinventering och
hydrologi
Fredrik Litsgård, biolog, Ecocom-Fågelstudier
Jörgen Pettersson & Ola Wizén - Örninventeringar
Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-landskapsarkeologi (Ecocom)
16 (125)
BAKRUND 
2.4
Tidplan
Vindkraftsparken skulle kunna byggas ca ett år efter att alla tillstånd har erhållits. I dagsläget är dock all
ledig kapacitet i det befintliga elnätet uppbokad och om inga förändringar sker behövs ytterligare kapacitet för överföring av el till fastlandet för att kunna ansluta ytterligare vindkraft. Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet och vindkraftsparken planeras kunna anläggas
i samband med att denna beräknas vara klar år 2017.
För att det regionala elnätet på Gotland ska kunna planeras och byggas ut i samband med att den nya
förbindelsen till fastlandet tas i drift är det viktigt att tillstånd för vindkraftsparker på Gotland beslutas
några år innan den nya förbindelsen till fastlandet tas i drift.
2.5
Varför vindkraft
Förnybar energikälla
En snabb utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste
åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag, men ger en lokal miljöpåverkan i form av ljud och skuggor, förändrad landskapsbild samt påverkan
på lokala naturvärden.
Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade
bränslen som olja, kol och naturgas. Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har
tjänat ut. I framtiden förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket
gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn.
Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett
vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det
går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift.2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt.
Sveriges mål
Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av
detta uppskattas vindkraften behöva bidra med ca 10-15 TWh.
Vindkraften i Sverige producerade 2011 ca 6,1 TWh el på årsbasis, vilket motsvarar drygt 4 % av elkonsumtionen i Sverige.3 Detta kan jämföras med Danmark som får ca 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2011 till 754 MW, vilket kan
jämföras med den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2011 uppgick till ca 9 600 MW.4 Planeringsmålet för vindkraft är 30 TWh vindkraft till år 2020, vilket motsvarar ca 20 procent av elanvändningen i Sverige.
Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser
betonas. Enligt 2 kapitlet 5 § miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15
nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Livscyklusvurderingafhav‐oglandplaceredevindmølleparker.ElsamEngineeringRapportnr:02‐170261,Mars2004.
2
3Kraftlägetnr4,SvenskEnergi,23‐29jan2012.
4WINDINPOWER:2011EUROPEANSTATISTICS,EWEAFeb2012.
17 (125)
 BAKGRUND
Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera
produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats.5
Samhällsekonomi
Kostnaden för ny elproduktion från vindkraft måste jämföras med annan ny elproduktion, och då är den
mycket konkurrenskraftig. En rapport som sammanställt en lång rad olika studier visar att vindkraft med
stor sannolikhet är det mest lönsamma energislaget vid investeringar i ny elproduktion.6
För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k.
elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar
som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget.
Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på
elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas
pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas.
MikaelAmelin.KungligaTekniskaHögskolan.Oktober2009.
5
Kostnaderförnyelproduktion–Enjämförelsemellanolikaaktörersbedömningar,Förnybart.nu,november2010.
6
18 (125)
 LOKALISERI
L
NG, UTFOR
RMNING OCH
H OMFATTN
NING
Lokaliserring, utfformning
g och om
mfattnin
ng
 LO
OKALISERIN
NG, UTFORMNING OCH
H OMFATTN
NING
3.
3.1
Loka
alisering, uttformn
ning oc
ch om
mfattnin
ng
Om
mrådets fö
örutsättnin
ngar för viindkraft
Projektom
mrådet kallatt Forsvidar ligger i Hangvvar socken på
å norra Gotla
and, ca 2 km
m söder om Hangvar,
H
se
karta nedaan. Avstånd till närmaste
e bostads- elller fritidshuss är drygt 1 km. Avstånd ttill närmaste
e kyrka är
ca 2 km. O
Området utgö
örs av ett sko
ogområde däär det bedrivss skogsbruk och projektoområdets storlek är
totalt ca 3
320 hektar.
Gotland läämpar sig vä
äl för vindkra
aftsetableringg tack vare det goda vindklimatet. Vin
ndkraft på Gotland
bidrar ock
kså med ökad
d elproduktio
on till de tätb
befolkade södra delarna av
a Sverige däär elbehovet är störst.
Elanslutn
ning förvänta
as vara möjlig
gt eftersom
Svenska K
Kraftnät plan
nerar en ny ellnätsförbindelse melllan Gotland och fastlandet för att an-sluta det ggotländska ellnätet till dett svenska
stamnätett och för att möjliggöra
m
en
n fortsatt ut-byggnad aav vindkraft på
p Gotland. Arbetet
A
pågåår
med att sö
öka koncessiion för den fö
örsta kabeln
som beräk
knas kunna tas
t i drift år 2017.
2
Projektom
mrådet vid Fo
orsvidar har enligt genom
mförda berääkningar en medelvindha
m
astighet på
ca 7,3 m/ss på 105 metters höjd. Mö
öjlighet till
elanslutniing förväntass finnas inom
m rimligt avstånd.
Forsvidarr är även intrressant för vin
ndbruk med
d
tanke på o
områdets sto
orlek, att störrre delen av
området b
består av bru
ukad skogsma
ark samt att
det finns n
några befintlliga vägar som
m går in i om
mrådet.
En avgöraande faktor för
fö valet av om
mrådet är attt
det är utp
pekat både so
om riksintressse för vindbruk och ssom vindbru
uksområde av
v typ 1 i kom
mmunens ö
översiktsplan
n.
220 (125)
LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING
3.2
Planförhållanden och riksintressen
Ingen Detaljplan eller Områdesbestämmelser finns för området.
Den planerade vindkraftsparken ligger inom riksintresseområde för vindbruk enligt 3 kap 8 § miljöbalken (MB). Området är också utpekat som Område typ 1 för vindbruk i Gotlands kommuns översiktsplan.
Område typ 1 innebär utpekade vindkraftsområden i översiktsplanen som också utgör riksintresse för
vindbruk och inte berörs av väderradarstationen på södra Gotland. Det är enligt översiktsplanen inom
dessa områden som större grupper av vindkraftverk (7–9 verk) eller vindkraftparker (fler än 10 verk) i
första hand bör komma till. Enligt översiktsplanen har vindbruket i kraft av riksintresse ett visst företräde framför andra allmänna intressen, som inte är utpekade som riksintressen, i dessa områden. Vindbruket kan även, i kraft av riksintresse och efter avvägning, lämnas företräde framför andra riksintressen.
Vid etablering av vindbruk ska dock sådan hänsyn tas till andra allmänna intressen att eventuella skador
på dessa begränsas. 7
Hela Gotland är utpekat som område av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 § MB. Vid bedömningen av påverkan på natur- och kulturmiljöer vid prövning av tillåtligheten av exploateringsföretag
eller andra ingrepp i miljön på Gotland skall enligt 2 § turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. I kommunens översiktsplan anges att värdena är särskilt starka
inom områdena Fårö, Storsudret, Östergarn och längs Gotlands kust. Dessa områden är även är av riksintresse enligt 4 kap 4 § (kust och skärgård) och 3 kap 6 § MB (friluftsliv, natur och kultur).
Länsstyrelsen anger i sitt utlåtande angående översiktsplanen att det är viktigt att vindkraftutbyggnaden
sker samlat och i större grupper för att riksintresset enligt 4 kap MB inte ska påtagligt skadas.
Strax nordöst om projektområdet finns ett mindre Natura 2000-område, Suderbys Blekevät.
Sydöst om projektområdet finns ett riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § MB, Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg.
I omgivningarna runt projektområdet finns fyra Natura 2000-områden som även är utpekade som riksintresse för naturvård samt är naturreservat; Hall-Hangvar, Forsviden, Träskmyr och Millumträsk.
Ca 1 km norr om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Sigsarve-Suderbys.
I Hangvar, Elinghem och Ganns ca 2-4 km från projektområdet finns riksintresse för kulturmiljövård
som avser Gotlands medeltida kyrkor.
Samtliga angivna områden finns på karta i Figur 3-A nedan. Riksintresseområdenas värden beskrivs
närmare i kapitel 7 och 8.
7
ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025. 2010-06-14.
21 (125)
 LO
OKALISERIN
NG, UTFORMNING OCH
H OMFATTN
NING
Figur3‐‐A.Översiktsskartaprojektområde,in
ntresseområ
ådenochbefintligavind
dkraftverk.
222 (125)
LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING
3.3
Utformning och omfattning
3.3.1
Antal vindkraftverk och placering
Antalet vindkraftverk och deras placering i området baseras bland annat på följande variabler:

Avstånd till bebyggelse
Vindkraftverken bör placeras på det avstånd till bostäder som krävs för att uppfylla kraven gällande ljudnivå och antal skuggtimmar.

Rotordiameterns storlek
Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra
för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett
större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk
producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större
vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt.

Parkens verkningsgrad
Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 400-600 m för att vindkraftsparken ska få en god
verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare, men då skulle produktionen
minska.

Vindförhållandena
Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst måste placeringen ske med hänsyn till
turbulens och vindgradient i området. Dessutom kan hänsyn behöva tas till den vanligaste förekommande vindriktningen.

Områdesspecifika förhållanden
Detta kan till exempel vara topografi, markens beskaffenhet och förekomst av skyddade naturområden eller fornlämningar.
Utifrån ovanstående faktorer fann wpd från en början att det gick att anlägga 18 vindkraftverk i området.
Efter anpassning utifrån genomförda samråd och resultat från fältinventeringar minskades antalet verk
till 16 och sedan till 13 vindkraftverk, se vidare under avsnitt 4.3.
Den vindkraftspark som ansökan avser består av 13 vindkraftverk. Vindkraftverkens placeringar och
etableringsområdet framgår av karta i Figur 3-B och Bilaga 1. Vindkraftverken kommer att placeras med
utgångspunkt från angivna koordinater, inom angivet etableringsområde. Vägar, kranuppställningsplatser, det interna elnätet, kopplingskiosker och andra permanenta ytor ska placeras inom etableringsområdet.
23 (125)
 LO
OKALISERIN
NG, UTFORMNING OCH
H OMFATTN
NING
Figur3‐‐B.Etablerin
ngsområdefö
örvindkrafttverk,uppstä
ällningsplats
serochvägaar.
224 (125)
LOKALISERI
L
NG, UTFOR
RMNING OCH
H OMFATTN
NING
3.3.2
T
Typ av vind
dkraftverk
Tillståndssansökan avsser vindkraftv
verk med en totalhöjd om
m högst 150
meter. Förhållandet mellan
m
navhöj
öjd och rotord
diameter är inte
i
fastställtt,
men totalh
höjden ska vara
v
högst 150 m. Varje vi
vindkraftverk
k planeras ha
a
en uteffek
kt på 2-4 MW
W.
Vindkrafttverket till hö
öger är ett ex
xempel på den
n typ av vind
dkraftverk wp
pd
avser att aanvända.
Beräkninggar av ljud occh skuggor har
h genomförrts med Nord
dex N100 me
ed
100 meterrs navhöjd so
om exempel.8
Fotomonttage har tagitts fram med vindkraftverrk med högstta navhöjd, 105
meter, meed rotordiam
meter 90 m viilket ger total
alhöjd 150 m.. Några fotomontage vvisar även veerk med samma totalhöjd
d men med lä
ägre navhöjd
d
och störree rotor (V112), som exemp
pel på hur deet också kan se ut.
I ett senarre skede när vindkraftverrk upphandlaas och vindkrraftsparken
optimerass för bästa elp
produktion utifrån
u
bästaa tillgängliga teknik kan ett
e
verk med en annan ro
otordiameter och en annaan navhöjd in
nom ramen för
f
den maxim
mala totalhöj
öjden 150 meter komma aatt väljas.
Närtypavvvindkraftverk
kharfastställttsiettsenaresskedekommerrberäkningarnaattuppdaterrasförattsäke
erställaatt
ljud‐ochsk
kuggnivåninteeöverskrids.
8
2
25 (125)
ALTERNAT
TIV 
A
Alternatiiv
 ALTERNATIV
4.
Alternativ
4.1
Alternativa lokaliseringar
För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som
är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens
uppsatta mål för förnybar energi. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk så
att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra motstående intressen.9
Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden redovisas här. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden som kan utgöra en lämplig lokalisering
för en gruppstation för vindkraft. wpd analyserar med hjälp av GIS-verktyg, vinddata och annan information om lokala förhållanden lämpliga vindkraftsområden över hela Sverige.
Region Gotlands målsättning för utbyggnaden av vindkraft är en årsproduktion i storleksordningen
2,5 TWh el, vilket motsvarar ca 1000 MW installerad effekt, och i översiktsplanen finns ett antal utpekade möjliga områden för vindbruk. För att möjliggöra en sådan utbyggnad krävs att en ny elanslutning
anläggs till fastlandet och Svenska Kraftnät arbetar med planeringen av en ny elnätsförbindelse mellan
Gotland och fastlandet för att ansluta det gotländska elnätet direkt till det svenska stamnätet och för att
möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft på Gotland.
Viktiga kriterier att beakta vid val av lokalisering för vindkraft är bland annat vindförhållandena, möjlig
elanslutning, avstånd till bebyggelse samt områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftsliv. Dessutom finns en rad andra intressen att ta hänsyn till, exempelvis andra riksintressen och skyddade områden, flyget, försvaret och civila telekom-, radio- och TV-nät. För att byggnationen
ska bli praktiskt möjlig krävs naturligtvis även att fastighetsägaren är intresserad av att upplåta marken.
Avgörande för om en plats är intressant för vindkraft är att vindförhållandena är så goda att etableringen
är tekniskt och ekonomiskt genomförbar. För att finna områden med tillräckligt goda vindförhållanden
analyserar wpd befintliga vinddata, geografi, topografi och den beräkning av årsmedelvinden som genomförts av Uppsala universitet med hjälp av den s.k. MIUU-metoden. MIUU-metoden ger en indikation
om vilken medelvind man kan förvänta sig på olika platser.
En kommuns eller regions egen bedömning av vilka områden som är lämpliga för vindkraft väger naturligtvis tungt i urvalet av områden. Flera av vindkraftsområdena i översiktsplanen är idag begränsade av
försvarets intressen, bl. a. befintlig väderradar. Efter det att beslut fattats angående översiktsplanen har
dessutom ytterligare områden blockerats av försvarets utökade skyddszon runt Visby flygplats (motsvarande ca 100 verk). För att regionens mål för vindkraft ska kunna uppnås och ny elförbindelse till fastlandet kunna byggas behöver många av de utpekade vindkraftsområdena som inte blockeras av försvarets intressen användas.
9Dom06‐06‐27imålnrM2625‐05VänersborgsTingsrätt.
28 (125)
ALTERNATIV 
Eftersom Region Gotland har tydliga mål för vindkraftsutbyggnaden och Svenska Kraftnät redan påbörjat arbetet med att söka koncession och planera för en ny elanslutning till fastlandet för att bl.a. möjliggöra en fortsatt vindkraftsutbyggnad har analysen av alternativa lokaliseringar koncentrerats till Gotlands län. Alternativa lokaliseringar i övriga Sverige skulle inte bidra till att uppnå dessa regionala mål,
som även bidrar till att uppnå de nationella målsättningarna för utbyggnad av förnybar energi.
wpd har genomfört en analys av möjliga områden för en vindkraftsanläggning i Gotlands län. Analysen
grundas på framförallt följande kriterier:
 Bedömning utifrån gällande översiktsplan
Enligt Gotlands kommuns översiktsplan är syftet att vindbruket ska byggas ut inom utpekade områden
på plankartan. Med anledning av detta har wpd i analysen över alternativa lokaliseringar endast granskat
vindbruksområden som är utpekade i översiktsplanen. I analysen har wpd dessutom valt att prioritera
områden av typ 1 i översiktsplanen, vilket innebär att områdena är utpekade som riksintresse för vindbruk och inte berörs av väderradarstationen på södra Gotland. Det anges i översiktsplanen att det är i
områden av typ 1 som större grupper av vindkraftverk i första hand bör komma till. Dessa grundförutsättningar gör alternativlokaliseringarna jämförbara.
 Avstånd till bebyggelse
Enligt översiktsplanen bör minsta avstånd till bostäder vara 1000 meter och till samlad bebyggelse och
kyrkor 2000 meter. Dessa kriterier uppfylls således för de utvalda områdena.
 Riksintresseområden och reservat
wpd bedömer att etablering inom riksintresseområde för naturvård eller kulturmiljövård, naturreservat
och Natura 2000-områden skulle kunna innebära en större påverkan. Placering av vindkraftverk inom
sådana områden kan vara möjligt, men eftersom det inte finns tillräckligt detaljerad befintlig information
om områdenas värden för att göra en bedömning har dessa områden exkluderats i analysen.
 Kända försvarsintressen
De områden som av försvaret angivits som stoppområde kring Visby flygplats har exkluderats eftersom
det normalt inte går att samverka med försvaret inom dessa områden. Försvarsintresset i form av väderradarstationen på södra Gotland har tagits hänsyn till i genom att endast områden av typ 1 analyseras.
 Vindförhållanden
wpd bedömer att ju högre årsmedelvind ett område har desto bättre resurshushållning medför etablering
i området, eftersom bättre vindförhållanden ger signifikant högre energiproduktion med samma intrång
och övrig miljöpåverkan från anläggningen. På karta i Figur 4-B framgår vindförhållandena på Gotland
enligt vindkarteringen (MIUU).
 Områdets storlek, antal vindkraftverk
wpd bedömer att etablering i ett område som rymmer ett större antal vindkraftverk generellt utgör en
bättre resurshushållning eftersom intrånget och miljöpåverkan normalt blir mindre genom att fler vindkraftverk placeras i ett område, än att flera olika områden behöver utnyttjas för att uppnå samma energiproduktion. Denna bedömning delas även av kommunen som i översiktsplanen anger att en koncentration av vindbruket bör eftersträvas.
 Mark- och hydrologiska förhållanden
wpd bedömer att placering av vindkraftverk i våtmarker eller sumpskogar innebär en större risk för påverkan på områdets hydrologi. Bedömning av markförhållanden i de alternativa områdena har genomförts översiktligt utifrån kartmaterial.
 Övriga skyddsvärden t ex kända fågelvärden
I de fall andra särskilda skyddsvärden är kända exempelvis gällande fågellivet tas detta med i bedömningen.
29 (125)
 ALTERNATIV
V
 Visue
ell påverkan
n
När en vin
ndkraftsetab
blering omgess av ett skogsslandskap beehövs ett vissst avstånd fråån betraktare
en till
skogskantten för att veerken skall blli synliga. Geeneraliserat kan
k man utgå
å ifrån att vin
ndkraftverk är
ä visuellt
domineraande från färrre platser om
m de omges aav skog i ett flackt
f
landska
ap, varför wppd har bedöm
mt att den
visuella pååverkan blir större vid pllacering i ett öppet landsk
kap.
wpd har m
med ovanståeende kriterie
er som grund
d analyserat 6 alternativa områden utö
töver aktuelltt område
vid Forsviidar, se karto
or i Figur 4-A
A - Figur 4-C
C och efterföljjande beskriv
vning.
3
2
1
4
5
6
7
Figur4‐‐A.Kartavin
ndbruksområ
ådeniöverssiktsplanenssamtriksinttressen.Utreedningsalterrnativan‐
givnam
mednr1‐7på
åkartan.Grö
önt=vindbrruksområdetyp1&2,gu
ulgrönt=vin
ndbruksområ
ådenmed
begränssningar,oran
nge=vindbrrukejmöjliggtidagslägetp.g.a.försv
varetsintresssen.
330 (125)
ALTERNAT
TIV 
3
2
1
4
5
6
7
Figur4‐‐B.Kartame
edvindkarte
ering(MIUU)),befintligavindkraftverksamtrikssintressen.
Utrednin
ngsalternativ
vangivnameednr1‐7på
åkartan.
3
31 (125)
 ALTERNATIV
V
3
2
1
4
5
6
7
Figur4‐‐C.Utredning
gsalternativ
venangivnam
mednr1‐7p
påkartanär angivnasom
mvindbrukssområden
avtyp1iiöversiktspllanensamtb
belägnautan
nförandrariksintressen
n(seävenFiigur4‐A).
332 (125)
ALTERNATIV 
4.1.1
Beskrivning alternativa områden
Här följer en beskrivning av Forsvidar området samt de alternativa områdena, se numrerade markeringar 1-7 på karta i Figur 4-A - Figur 4-C på föregående sidor. Bedömningen sammanfattas även i tabell 1
nedan.
Samtliga områden uppfyller kriteriet att de är belägna inom utpekat område av typ 1 i översiktsplanen
och uppfyller därmed även kriteriet för avstånd till bebyggelse. Antal vindkraftverk som beräknas få plats
har bedömts utifrån kriterierna att området ska vara utanför andra riksintresseområden, försvarsmaktens intresseområden och kända våtmarker.
Område 1 Forsvidar
Området utgörs av skogsmark och rymmer 13 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda. Strax nordöst
om området finns ett mindre Natura 2000-område, som enligt genomförd inventering inte bedöms påverkas negativt.
Område 2 Tängelgårde
Området utgörs av skogsmark och beräknas rymma ca 6 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda. Område tangerar ett Natura 2000-område tillika Naturreservat som utgörs av en våtmark och skulle kunna
riskera att påverkas av en etablering. Vid genomförda fågelinventeringar har det även framkommit att
detta område är känsligare med avseende på fågellivet.
Område 3 Häftings
Området utgörs av skogsmark och beräknas rymma ca 7 vindkraftverk. Vindförhållandena är mycket
goda. Området tangerar ett större Natura 2000-område tillika Naturreservat där det finns välkända fågelvärden och området ligger närmare den skyddsvärda kusten.
Område 4 Elinghemsmyr
Området utgörs av skogs- och jordbruksmark och beräknas rymma ca 13 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda. Område utgörs av en delvis utdikad våtmark och det finns risk för påverkan på hydrologin.
Inom området finns en våtmark kvar som utgör ett Natura 2000-område. Området omges delvis av
öppna jordbruksmarker varför den visuella påverkan bedöms bli större. Vid genomförda fågelinventeringar har de även framkommit att detta område är känsligare med avseende på fågellivet.
Område 5 Martebomyr
Vindbruksområdet är idag till största del beläget innanför försvarets utvidgade stoppzon runt Visby flygplats. Kvarvarande område utgörs av skogsmark och beräknas rymma ca 4 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda.
Område 6 Friggars
Området utgörs till största del av skogsmark och beräknas rymma ca 11 vindkraftverk. Vindförhållandena
är sämre. Området tangerar ett Natura 2000-område i norr och riksintresse för kulturmiljövård i söder
som skulle kunna påverkas.
Område 7 Norrbys
Området utgörs av jordbruksmark och beräknas rymma ca 11 vindkraftverk. Vindförhållandena är sämre.
Området utgörs och omges till stor del av öppna jordbruksmarker varför den visuella påverkan bedöms
bli större.
33 (125)
 ALTERNATIV
Tabell 1. Analys av möjliga lokaliseringar på en skala från mycket goda förhållanden (+ + +)
till betydande hinder (-).
Område
Vind
Storlek
Mark och
Andra värden
Visuell påver-
(antal verk)
hydrologi
t ex fågel eller
kan
Natura-2000
1 Forsvidar
++
+++
++
++
+++
2 Tängelgårde
++
++
+
-
+++
+++
++
++
+
+++
4 Elinghemsmyr
++
+++
-
-
+
5 Martebomyr
++
+
++
++
+++
6 Friggars
+
+++
++
++
++
7 Norrbys
+
+++
++
++
+
3 Häftings
Utifrån analysen av alternativa områden i detta avsnitt har Forsvidar sammantaget bedömts vara det
lämpligaste området för en vindkraftsetablering. I flera av de alternativa områdena pågår dock redan
planering för vindkraftsparker genom andra bolag.
4.2
Motivering till valet av Forsvidar
Gotland lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet. Vindkraft på Gotland
bidrar också med ökad elproduktion till de tätbefolkade södra delarna av Sverige där elbehovet är stort.
Elanslutning förväntas vara möjligt eftersom Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan
Gotland och fastlandet bl a för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft på Gotland. Det innebär
att det till skillnad från många andra områden i t ex norra Sverige redan finns en planerad stamnätsanslutning. Möjlighet till elanslutning förväntas finnas inom rimligt avstånd eftersom ett nytt regional elnät
för vindkraftsutbyggnaden planeras på Gotland.
En avgörande faktor för valet av området är att det är utpekat både som riksintresse för vindbruk och
som vindbruksområde av typ 1 i kommunens översiktsplan. Projektområdet vid Forsvidar har enligt genomförda beräkningar goda vinförhållanden med en medelvindhastighet på ca 7,3 m/s på 105 meters
höjd. En viktig faktor är att området är så stort att det rymmer 13 vindkraftverk. Det är också en fördel att
området redan är påverkat av skogsbruk och att det finns några befintliga skogsbilvägar i området. Avstånd till närmaste bostad är drygt 1 km och eftersom projektområdet är beläget i ett skogsområde, där
sikten från vissa platser är helt eller delvis skymd, förväntas den visuella påverkan bli måttlig.
Vindkraftsparken är placerad inom riksintresse för vindbruk, men utanför det riksintresse för naturvård
som finns söder om området. Förutom det riksintresse för rörligt friluftsliv som omfattar hela Gotland
överlappas projektområdet inte av något annat riksintresse, försvarets eller flygets intressen. Inom området för den planerade vindkraftsparken finns inga skyddade områden för natur, kultur eller friluftsliv
och turism. Värdena i det mindre Natura-2000 område som finns strax nordöst om etableringsområdet
förväntas med den parklayout som utarbetats inte påverkas av etableringen.
Projektområdet består till stora delar av produktionspräglad tallskog. Den skyddsvärda natur som vid
inventeringen identifierats i området går att undanta från placering av vindkraftverk och vägar. Omfattande rovfågelinventering avseende främst örn visar att lämpliga skyddsavstånd till befintliga örnbon går
att innehålla.
34 (125)
ALTERNATIV 
4.3
Alternativ utformning och omfattning, överväganden
wpd undersökte från en början möjligheterna att anlägga 18 vindkraftverk i området, se Figur 4-D. Som
en följd av att kommunen vid samrådet angav att det är viktigt att vindkraftverken placeras symetriskt för
att ge ett mer harmoniskt intryck minskade antalet verk till 16 stycken, se Figur 4-E.
Efter genomförda samråd, fältinventering av örn, natur- och kulturvärden togs verk nr 12 och 15 bort ur
planeringen, främst på grund av skyddsavstånd till örnbo, men även för att öka avståndet till Natura2000-området samt befintliga och eventuella fornlämningar, se vidare kap 7. Verk nr 16 som var
placerat närmast Natura-2000 området har flyttats åt sydväst och ytterligare några vindkraftverk har
flyttats upp till ca 50 m bl.a. för att öka avståndet till områden med högre naturvärden.
Efter samråd med närboende togs även verk nr 1 bort ur planeringen för att minska påverkan för de boende. Därefter flyttades några verk upp till 50 meter för att öka avstånden mellan verken och möjliggöra
så stor rotordiameter som möjligt, vilket gör att vindresursen kan utnyttjas optimalt. Den planerade
vindkraftsparken består därmed av 13 vindkraftverk, se Figur 4-F och Bilaga 1.
Vid samråden med berörda enskilda och allmänheten har önskemål framförts om att minska
omfattningen ytterligare till maximalt 8 vindkraftverk för att bl.a. minska den visuella påverkan. En
sådan halvering av den ursprungliga utformningen skulle halvera energiproduktionen och inkomsterna i
projektet, såväl för de privata markägarna och anläggningsägaren som ur ett samhällsekonomisk
perspektiv, samtidigt som anläggningen fortfarande skulle vara väl synlig i landskapet. wpd har gjort
bedömningen att det inte är skäligt att reducera antalet vindkraftverk så kraftigt eftersom gällande
riktlinjer för bl.a. ljud och skuggor innehålls. wpd bedömer att det är viktigt att området som både är
utpekat som riksintresse för vindbruk och vindbruksområde i kommunens översiktsplan utnyttjas på ett
resurseffektivt sätt när en vindkraftsanläggning uppförs.
Olika alternativa vägdragningar har också fältinventerats och analyserats, se vidare avsnitt 7.3
Då etableringen inte förväntas uppföras förrän efter år 2017 avser sökanden att hålla möjligheten öppen
för att använda den typ av vindkraftverk som tillvaratar vindresursen med bästa möjliga teknik vid uppförandetillfället, i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler (2 kap). Vindkraftverkens totalhöjd har dock
för den sökta vindkraftsparken begränsats till högst 150 meter för att minska den visuella påverkan. Effekten på respektive vindkraftverk kommer att uppgå till ca 2-4 MW. Först när fullständig vindmätning
och upphandling av vindkraftverken är genomförts går det att avgöra exakt vilken typ av vindkraftverk
som ger bäst energiproduktion och ekonomi på platsen.
35 (125)
 ALTERNATIV
V
Figur4‐‐D.Ursprung
gligparklayo
outmed18vvindkraftverrk.
336 (125)
ALTERNAT
TIV 
Figur4‐‐E.Föreslage
enparklayou
utmed16viindkraftverk
k.
3
37 (125)
 ALTERNATIV
V
Figur4‐‐F.Aktuellpa
arklayoutm
med13vindk
kraftverk.
338 (125)
ALTERNATIV 
4.4
Nollalternativet
Nollalternativet ska beskriva konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd.
I detta fall innebär det att landskapsbilden och den lokala naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs dock skogsbruk vilket innebär att skog kan komma att avverkas, oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte.
Om vindkraftsanläggningen inte uppförs ökar risken för att Region Gotlands målsättning för utbyggnaden av vindkraft inte kommer att uppnås. Särskilt med tanke på att det för att Svenska Kraftnäts båda
nya elkablar till fastlandet ska komma till stånd krävs att tillräckligt mycket vindkraft planeras.
Om vindkraftsanläggningen inte uppförs innebär det att den beräknade elproduktionen om 80 GWh per
år inte kommer till stånd, med tillhörande konsekvenser för miljön. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter normalt el producerad av kol- eller gaskraftverk i det nordiska elkraftsystemet eller importerad el från Tyskland, Polen eller Ryssland. Den fossilbaserade elproduktionen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även bl.a. försurning av mark och vatten.
Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid
från kolkraftverk med 80 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 10
För att belysa storleksordningen kan nämnas att 80 000 ton koldioxid motsvarar utsläppen från
ca 45 miljoner mils bilkörning. 11
På längre sikt kan vindkraften även ersätta en del av kärnkraftverken när dessa blivit föråldrade. Om nya
vindkraftsparker inte tillåts anläggas är inte detta möjligt.
Om vindkraftsparken inte byggs och om det dessutom bidrar till att vindkraftsutbyggnaden inte kan ske
som planerat på Gotland skulle även ett flertal potentiella regionala och lokala arbetstillfällen samt inkomster för markägare gå förlorade.
10TreibhausgasemissionenundVermeidungskostendernuklearen,fossilenunderneuer‐barenStrombereitstellung,
Öko‐Institute.V,2007(beräkningenbyggerpåatt1kWhkolkondensgenereradelgerupphovtillca1kilokoldioxidut‐
släpp).
11PersonbilarnyregistreradeiSverigeår2006släpperigenomsnittutdrygt1,8kiloCO2/mil.
39 (125)
TEKNISK BESKR
RIVNING AV
V PROJEKTE
ET 
Tekn
nisk besk
krivning
g av projjektet
4
41 (125)
 TEKNISK BES
SKRIVNING AV PROJEK
KTET
5.
5.1
5.1.1
Tekn
nisk be
eskriv
vning av
a pro
ojektett
An
nläggnings
sskedet
F
Fundamentt
Två olika typer av fund
dament kan användas; grravitationsfu
undament av
v betong ellerr ett s.k. berg
gsfundament. Vall av fundameent sker efterr en geotekni sk undersökning och val av vindkrafttsfabrikat. Fu
undamentet utform
mas specifikt för varje platts och beskriivs utförligarre vid byggsa
amrådet införr startbesked
d från
kommuneen enligt Plan
n- och byggla
agen. Exemp
pel på typritn
ning för fundament finns i bilaga 3.
För gravittationsfunda
ament krävs en
e ca 20x20 meter stor grop som förb
bereds för attt skapa en stark och
stabil bäryyta. I botten på gropen ko
ommer en 0,,5-1 meters grusbädd
g
läggas och på de
den gjuts en 2,5-3
2
meter tjock b
betongplatta.. Den nedersta delen av vvindkraftverk
kets torn, ing
gjutningssekttionen, föran
nkras i
armeringeen och gjuts fast i fundam
mentet. På fu
undamentet läggs
l
sedan gruslast
g
och u
uppgrävda massor
m
återplacerras över platttan som jord
dtäckning.
Bergsfund
dament kan användas
a
om
m berget har ttillräckligt go
od hållfasthe
et. Denna lössning kräver plansprängnin
ng av en mindre yta. Ett mindre
m
beton
ngfundament förankras i berget med förankringssstag som
gjuts fast i berget via borrade
b
hål.
Materiallåtgång
De masso
or som grävs upp för fund
damenten åteeranvänds so
om täckmaterial ovanpå ffundamenten
n.
För ett graavitationsfun
ndament krä
ävs ca 600 ku
ubikmeter beetong. För betongtillverkn
ning till varje
e fundament åtgåår ca 1 100 to
on ballast (va
arav 50 % natturgrus och 50
5 % bergkro
oss) och ca 2230 ton ceme
ent.
För fundaament till 13 vindkraftver
v
rk krävs såled
des ca 14 300
0 ton ballast och ca 3 000
0 ton cementt.
Exempel p
på konstruktion
n av gravitationsfundament. Foto: wpd.
442 (125)
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 
5.1.2
Transportvägar och uppställningsplatser
Leveranstransport
Vindkraftverken kan transporteras med fartyg till lämplig hamn. Hamnen ska kunna ta emot ett fartyg
med en längd av ca 125 m och ett djupgående av ca 6,5 m. Det är en fördel om en uppläggningsplats finns
i närheten av hamnen för att kunna lagra lasten i väntan på vidaretransport till vindkraftsparken. Det är
en fördel om det finns befintliga kranar och truckar som klarar kraven. I annat fall hyrs mobilkranar för
detta ändamål.
Vindkraftverken kommer sannolikt att levereras till Slite hamn, som ligger närmast projektområdet. Från
hamnen transporteras vindkraftverkens delar på det allmänna vägnätet ca 1 mil till Forsvidar. Ett annat
alternativ är Visby hamn som har tagit emot vindkraftverk tidigare.
Det är leverantören av vindkraftverken som detaljplanerar transporten av vindkraftverken till platsen.
Exakt vilken rutt som kommer användas går därför inte att säga innan tillstånd har erhållits och vindkraftverken har upphandlats, vilket normalt sker minst 1,5 år innan byggstart. Då söks också dispens och
tillstånd för vägtransporten från Trafikverket.
Det slutgiltiga godkännandet av bärighet för vägar och broar ges av Trafikverket i samband med ansökan
om transportdispens. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och skogsbilvägar behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är rätning av backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar.
Vägar och uppställningsplatser inom vindkraftsparken
Någon av de skogsbilvägar som går in i området från väster planeras att breddas, förstärkas och användas som infart. I området finns också stigar av förhistoriskt ursprung s.k. hålvägar, dessa kommer att
undantas från etablering, men behöver korsas på ett ställe, se vidare kapitel 7.
Anläggande av ny väg är också nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att möjliggöra transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling.
Vägarna behöver vara ca 5 m breda exkl. diken, se typritning i Bilaga 3. Vägarna kommer att förläggas
inom en upp till 10 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kan bredden behöva vara större.
Ca 8,5 km väg behöver anläggas, se Figur 3-B. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark.
Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och
uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till högst ca 3000 m2 per vindkraftverk
(ca 50x60 m). Denna yta kalhuggs och grusas. Ytan anläggs intill respektive vindkraftverk och kommer
att behållas under vindkraftsparkens driftstid för att kunna användas för åtgärder som kan krävas vid
felavhjälpning och underhåll. Vid varje vindkraftverk kommer eventuellt en kopplingskiosk för elanslutningen att anläggas. Exempel på typritning för vägar och uppställningsplatser finns i Bilaga 3.
Utöver fundament och kranuppställningsplats kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk.
Vid byggnation av parken krävs intill varje vindkraftverk en viss yta för montering av rotorn på marken.
Eventuellt behöver då ytterligare ytor intill respektive vindkraftverk avverkas tillfälligt, i form av ca 50 m
långa korridorer i skogen där rotorbladen kan placeras. Dessa tillfälliga ytor kommer att återplanteras
med skog efter avslutad byggnation. Om det bedöms nödvändigt är ett alternativ att montera varje rotorblad för sig på höjd.
Ytor för tillfällig lagring av delar, uppställningsplatser för fordon och byggbaracker kommer också att
behövas. Det går i nuläget inte att förutse exakt placering av dessa ytor, eftersom detaljprojekteringen av
parken kan ske förts då vindkraftsfabrikat har bestämts efter avslutad upphandling.
43 (125)
 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET
Permanent servicebyggnad behövs sannolikt inte men om så blir fallet kommer bygglov för denna att
sökas separat enligt plan- och bygglagen (1987:10).
På kartan i Figur 3-B är etableringsområde markerat inom vilket vägar, uppställningsplatser och andra
ytor för permanent verksamhet ska placeras. Se även karta i Bilaga 1.
Materialåtgång
För byggnation av ca 8,5 km väg samt kranuppställningsplatser beräknas åtgå ca 105 000 ton grus (bergkross).
Material för bygge av väg och uppställningsplatser kommer att tas dels från schaktmassor som alstras i
samband med schaktning för fundament och vägdiken, dels från täkter så nära vindkraftsparken som
möjligt.
Enligt SGUs kartor finns två befintliga bergtäkter i närområde, vid Ganarve och norr om Lärbro samt en
större täkt söder om Bro längs med väg 148 mot Visby. För eventuella nya täkter söks separat tillstånd så
nära området som möjligt och samordnas om möjligt med eventuella andra vindkraftsparker i området.
Antal transporter
Det krävs omfattande transporter under en begränsad tid vid byggnation av fundament, vägar och vindkraftverk. Vilket antal transporter som kommer krävas beror på vilken typ av vindkraftverk och fundament som upphandlas, vilket sker efter att tillstånd meddelats. En uppskattning av transportbehovet kan
dock redovisas här:



5.1.3
För transport av färdig betong krävs ca 1 100 betongbilar (7 kubikmeter per betongbil)
För transport av vägmaterial behövs ca 3500 transporter med lastbil (30 ton per lastbil).
Vindkraftverken fraktas på specialanpassade lastbilar i flera delar (maskinhus, blad, torndelar
osv.). Olika leverantörer har olika lösningar men ett vindkraftverk fraktas med ca 9-13 lastbilar.
För 13 vindkraftverk krävs det således ca 120-170 transporter.
Betongtillverkning, sprängning och krossning
Betong kan sannolikt fraktas till området med betongbil från t ex Slite. I annat fall kommer en eller flera
transportabla betongstationer att behövas inom vindkraftsparken under byggfasen. Inom området kommer det då att lagras material i form av bergkross, naturgrus och cement.
Om det visar sig nödvändigt för vägbyggnation eller fundament kan det bli aktuellt att företa vissa
sprängningsarbeten. Det material som då uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna
anläggningsarbetet. Det blir i så fall också aktuellt att använda en transportabel bergkross.
Om mobil betongtillverkning, krossning eller sprängning behövs kommer anmälan för detta att ske separat.
5.1.4
Montering och driftsättning
Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på
plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt
någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift.
44 (125)
TEKNISK BESKR
RIVNING AV
V PROJEKTE
ET 
Montering av vindkraftve
erk. Foto: wpd
d
5.2
5.2.1
Drriftskedet
E
Elproduktio
on
Vindkrafttverken fungeerar automattiserat och prroducerar en
nergi när det blåser ca 4-225 m/s. Blåser det mer
än 25 m/ss ändras roto
orbladens luttning och verrket stannar. Maximal produktion nåss redan vid ca
c 13 m/s.
Man bruk
kar räkna meed att det blåsser tillräckliggt för att ett vindkraftverk
v
k ska produccera el drygt 6 000 av
årets 8 76
60 timmar, allltså ca 80 % av tiden. Meest el producceras normallt under vinteerhalvåret (o
oktobermars), då också elbeho
ovet normaltt är som störrst.
Alternativvet med 13 viindkraftverk á 2 MW berääknas ge en årsproduktio
å
on på ca 80 G
GWh (80 milljoner
kWh) vilk
ket skulle räcka för att förrsörja ca 16 0
000 villor meed hushållsell12.
Vindkrafttverken ger under
u
driften
n upphov till lljud, skuggorr och annan lokal påverkkan, se vidare
e kapitel 7.
5.2.2
S
Service och
h kontroll
Vindkrafttverken komm
mer att kontrrolleras från en central driftcentral
d
på
å distans viaa telekom. Ve
erkens
kontrollsyystem identiffierar problem
m tidigt och avger felmed
ddelanden. Genom
G
konsttant övervakn
ning kan
fel avhjälp
pas tidigt inn
nan större sk
kador uppkom
mmer.
Under driiftskedet skerr transporterr till och från
n vindkraftveerken med lättare fordon någon eller ett par
gånger i m
månaden för service. Und
der det förstaa halvårets in
nkörningsperriod sker docck i regel täta
a besök.
Serviceinttervallet är vanligtvis
v
ett servicebesökk per verk var sjätte måna
ad. Vid större
re reparationer krävs
mobilkran
n eller andra
a tyngre fordo
on.
12Beräknattsomhushållselförsmåhusm
medannanup
ppvärmning,ge
enomsnittligfö
örbrukning50000kWh/år.
4
45 (125)
 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET
5.3
Avvecklingsskedet
Livslängden på vindkraftverken beräknas till ca 25-30 år. Vindkraftverken i sig är möjliga att återvinna
och de delar som går att återvinna vid tidpunkten för avvecklingen kommer, enligt vad som bedöms rimligt vid avvecklingen, att återvinnas.
Fundamentet tas bort ned till ca en meters djup eller till berg och ytan återfylls sedan med jord. Anläggningsytor återställs i möjligaste mån och anpassas till omgivande miljö. Transformator- och mätstationer
tas bort och återvinns. Vägar och elkablar lämnas kvar. Eftersom elkablarna enbart består av plast och
metaller görs bedömningen att ingen påverkan uppkommer i den mark där kablarna kvarlämnas.
5.4
5.4.1
Elanslutning
Internt elnät
Det interna elnätet i parken bedöms i detta fall kunna utföras som ett icke koncessionspliktigt nät
(IKN).13
Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i eller längs
med vägarna som anläggs inom parken, se Figur 3-B i kapitel 3. De metoder som kan användas för att
förlägga kablarna i mark är schaktning, kedjegrävning, tryckning eller styrd borrning. Val av metod beror
på markens beskaffenhet och känslighet. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabelnätet samlas upp i en kopplingsstation
som placeras inom etableringsområdet.
Tryckning eller styrd borrning användas i det fall det finns känsliga passager, exempelvis under vägar och
vattendrag. Tryckning innebär att man driver fram rör för kablarna horisontellt under marken. Tryckning förutsätter att markens beskaffenhet är lämplig samt att framkomlighet för utrustning är möjlig.
Styrd borrning innebär att kabelrör borras ned i marken under det känsliga området. Både tryckning och
styrd borrning lämnar markytan och vattendraget i det känsliga området opåverkad.
Året efter att kabelarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma.
5.4.2
Anslutningsnät
Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett elnätbolag och separat
tillstånd för koncession kommer att sökas för anslutningsledningen. Bygglov för kopplingsstationen
kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en
översiktlig beskrivning av planerad elanslutning.
Den elektricitet som produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt kunna matas in i kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på ca 26-52 MW.
Enligt kommunens översiktsplan är GEAB:s bedömning att 195 MW vindkraft totalt kan anslutas till det
befintliga elnätet. Den gränsen gäller tills vidare och kan komma att justeras både uppåt och nedåt beroende på olika faktorer som t ex riskanalyser och teknikutveckling. I dagsläget är all ledig kapacitet i det
befintliga elnätet uppbokad och ytterligare kapacitet för överföring av el till fastlandet behövs.
Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet för att ansluta det gotländska elnätet till det svenska stamnätet och för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft på
13EnligtFörordning(2007:215)omundantagpåkravetfrånnätkoncessionenligtellagen.
46 (125)
TEKNISK BESKR
RIVNING AV
V PROJEKTE
ET 
Gotland. F
Förbindelsen
n planeras attt utföras i tvvå steg i form
m av två separrata likström
mskablar för 300
3 kV om
500 MW vvardera. Svenska Kraftnä
ät har startatt arbetet med
d att söka kon
ncession för den första kabeln som
beräknas kunna tas i drift
d
år 2017..
I Gotlandss kommuns översiktsplan
ö
n finns ett prreliminärt fö
örslag till utby
yggnad av deet regionala elnätet
e
på
Gotland fö
ör vindbrukeets kommand
de behov, i saamband med
d byggnation
n av en ny elkkabel till fastllandet,
och i försllaget passera
ar en ledning
g rakt igenom
m vindbrukso
området vid Forsvidar,
F
see Figur 5-A. GEAB
G
arbetar m
med vidare pla
anering för utbyggnad
u
occh förstärkning av det reg
gionala nätett på Gotland.. Innan
GEABs uttredning är klar
k går det in
nte att specifficera exakt vart
v anslutnin
ngspunkten bblir belägen..
Vid placerring av anslu
utningslednin
ngen försökeer man finna sträckningarr som ger miinst påverkan
n på berörda fasttigheter, miljö med mera.. Hänsyn tas bland annatt till pågåend
de markanvän
ändning, topo
ografi,
befintliga anläggninga
ar, planer, kä
änsliga miljöeer och föreko
ommande restriktioner.
Figur5‐‐A.Eventuellltnyttregion
nnät(ÖPGottland).
4
47 (125)
 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET
5.5
Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta
Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 400 miljoner kr för en vindkraftspark
av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan
ca 10 % vilket motsvarar ca 40 miljoner kr bedöms bestå av lokal infrastruktur exempelvis fundament,
vägar och elnät.
Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhåll krävs generaliserat ca 2 årsarbetskrafter för en park av den här storleken under hela livslängden på 20-25 år.
I samband med översiktsplaneringen för vindkraft har Gotlands kommuns Ledningskontor utarbetat en
studie över de samhällsekonomiska effekterna av en utbyggd vindkraft på Gotland. Enligt studien beräknas en fullt utbyggd vindkraft med 500 verk ge 175 arbetstillfällen per år under 10 års byggfas och ca 155
arbetstillfällen per år under 25-30 års drift och service. 14
Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge 6 000 – 14 000 årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 15
5.5.1
Lokalt ägande i vindkraftsparken
I samband med samrådsmötena har wpd informerat om att det kommer att erbjudas möjlighet att köpa
vindkraftsandelar, om tillräckligt stort intresse finns lokalt. Andelar kommer att säljas i första hand till
närboende och i andra hand till invånare och företag i kommunen.
5.5.2
Vindkraftsfond - bygdepeng
wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Forsvidar. Syftet är att
bygden där vindkraft uppförs ska få del av det värde som vindkraften skapar.
Förslagsvis upprättas en vindkraftsfond, ur vilken de som bor eller verkar i området kan söka pengar för
projekt som utvecklar bygden. Hur fonden ska administreras och närmare beskrivning av vilka ändamål
medlen bör användas till kommer att diskuteras vidare med berörda parter lokalt.
Avsättning motsvarande 0,5 % av bruttoinkomsten uppskattas för denna park med 13 vindkraftverk ge
ca 250 000 kr per år vilket genererar ca 5 miljoner kr på 20 år.
14Gotlandskommun.Samhällsbyggnadsenheten.Ledningskontoret.2009‐06‐09
15Jobbimedvind–Vindkraftenssysselsättningseffekter.SvenskVindenergi2009.
48 (125)
Områd
desbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING 
6.
Områdesbeskrivning
I detta kapitel beskrivs områdets värden och miljösituation idag. I kaptitel 7 beskrivs förväntad miljöpåverkan samt skyddsåtgärder och försiktighetsmått.
6.1
Landskapets karaktär och värden
Projektområdet ligger ca 5 km från Gotlands nordvästra kust, ca 2 km söder om Hangvar i Hangvar socken på norra Gotland. Området utgörs av ett skogsområde omgivet av ett småbrutet landskap med omväxlande jordbruksmark, skog och myrar.
Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshus är drygt 1 km (i Figur 7-C i kapitel 7 finns bostäderna utmarkerade på karta). Avståndet till Hangvar kyrka är drygt 2,5 km och till Elinghems ödekyrka drygt
2 km. Runtomkring skogsområdet på ca 2-3 km avstånd finns byar t.ex. Hangvar, Elinghem, Bäcks, Austers, Tängelgårde och Norrbys. Ca 2 km nordöst om vindkraftsparken ligger Hangvar IP med en fotbollsplan. I hela Hangvar socken bor ca 365 personer permanent. Närmaste tätort är Lärbro med ca 500 invånare som är beläget ca 7 km sydöst om projektområdet.16
Området har en agrar prägel och inom projektområdet bedrivs skogsbruk. Historiskt har också skogsbruk bedrivits med början på 1850-talet då området köptes upp av Peter Graham som uppförde den
första ångsågen på Gotland vid Gullauser år 1857.17
Det finns befintliga vindkraftverk uppförda inom ca 5 kilometers avstånd; fyra mindre verk sydöst om
Hangvar kyrka, ett ytterligare verk väster om Tängelgårde samt två nyligen uppförda större vindkraftverk
sydöst om Tängelgårde mot Lärbro, se karta i Figur 3-A. På längre avstånd finns också nio befintliga
vindkraftverk vid Storugns öster om Kappelshamnsviken.
Följande beskrivning av kulturmiljön och landskapet är hämtad från den arkeologiska utredning som
genomförts (se Bilaga 11):
Dehistoriskakartornafrån1700‐och1800‐talenvisarattinventeringsområdetunderhistorisktidfrämst
utgjortsavutmarkertilldekringliggandegårdarna,somvarbelägnaielleridirektanslutningtillinägomar‐
kenmedåkrarochängar.Avkartornaframgårävenattmyrarpåutmarkenutnyttjatsförslåtterochattett
tämligenomfattandevägnätvaretableratiområdet.Vägarna,somutgjordekommunikationsledermellan
områdetsgårdar,harsannoliktimångafallförhistorisktursprung.Delaravdeäldrevägsträckningarnai
inventeringsområdetutnyttjasfortfarandesombrukningsvägarvidexempelvisskogsbruk.
LandskapetpådennadelavGotlandkannärmastkarakteriserassomenmellanbygdmedväldefinierade
odlingsmarkerochomfattandeskogsmarkermellandeodladestråken.Odlingsmarkenutnyttjasidagfrämst
föråkerbrukochivissmånävenförbete.Någonängsmarkåterfinnsinteidag,denharodlatsuppunder
loppetav1900‐talet.
Inventeringsområdetutgörstillstörredelenavettstortochflacktskogsområde.Nivåskillnadernaiområdet
ärsmåochliggeromkring20‐30möh.Skogenutgörstillstörstadelavbarrskogmedtallpåtorrahedmar‐
kerochvegetationavlövträdochgranifuktigarepartierochikanternapåförekommandemyrmarker.Ide
torrareområdenaliggerdekristallinskabergarterna(kalkstensplattan)ytligtochöverlagrasavetttuntjord‐
täcke.Ettmoderntskogsbrukbedrivsiområdetochskogenärtillstoradelarlikåldrig.
16Gotandisiffror2011.
17Dengotländskaskogenshistoria.IngemarLinné.
51 (125)
 OMRÅDESBESKRIVN
NING
Denbebygggelsesomligggernärmstk
kringdenplaaneradevindk
kraftanläggniingenutgörs avgårdarnaAusters,
Suderbys,Tängelgärdee,Västninge,N
NorrbysochG
Gullauser,beelägnapåetta
avståndav1,,2‐2,3kilome
eterfrån
denplanerradevindkraaftanläggningen.Gårdarnaaärbelägnaianslutningtiillodlingsmarrkenochbeb
byggelsen
hartillöveervägandedeelenenagrarprägelmedtträ‐ochstenb
byggnaderka
arakteristiskaaförtiden18
850–1950.
Inslagavyyngrebebygggelsefinnsifo
ormavvillor//sommarstug
gor,mendesssautgörgeneerelltsettinte
eettdo‐
minerandeeinslag.
Vy från närrområdet, från
n vägen vid Tib
bbles. Foto: w
wpd.
6.2
På
ågående markanvän
m
ndning
Marken in
nom projekto
området används för mod
dernt skogsb
bruk. I övrigtt används om
mrådet för ma
arkägarnas egen jjakt på t ex hare
h
och rådju
ur samt av n
närboende occh allmänheten för t ex skkogspromena
ader,
svamp- occh bärplockn
ning. Ingen övrig användn
ning av mark
k- och vatten
nområden inoom projektom
mrådet
har identiifierats. Närm
maste vattenskyddsområd
de är Tingstä
äde vattentäk
kt som liggerr ca 5 km söd
der om
projektom
mrådet.
6.3
Ku
ulturmiljö och
o Arkeo
ologi
En arkeologisk utredn
ning har geno
omförts för aatt belysa kullturhistoriska
a förutsättnin
ngar inför pllanerad
vindkraftsspark Forsvid
dar. För ytterligare redovvisning av resultat från uttredningen ooch vidtagna skyddsåtgärder hänvisas till ka
apitel 7.2 sam
mt rapporten i Bilaga 11. (För
(
den allm
männa beskriivningen av landskapet
l
hänvisas ttill avsnitt 6.1.).
6.3.1
R
Riksintress
sen för kultturmiljövå
ården
Ca 1 km n
norr om projeektområdet finns
f
ett riksiintresse för kulturmiljövå
k
ård, Sigsarvee-Suderbys, och
o i omlandet finns också rikssintresseomrrådet Gotland
ds medeltida
a kyrkor i forrm av Elingheems kyrka occh Hangvars kyrkaa som är belä
ägna på två till tre kilomeeters avstånd
d från planerade vindkrafftanläggningen.
552 (125)
OMRÅDESBESKRIVNING 
6.3.2
F
Fornlämnin
ngar
Fornlämn
ningsbilden i omlandet ärr varierad och
h visar på en
n lång bosättn
ningskontinu
uitet. Förhisttoriska
anläggnin
ngar represen
nteras främstt av gravar, ggravfält och bosättningar
b
från järnåld
dern med hussgrunder.
Lämningaar från historrisk tid repre
esenteras bl.aa. av kalkugn
nar, som är en karaktärsläämning för Gotland,
G
tjärdalar o
och kolbottn
nar. Områden
n med fossil ååkermark frå
ån såväl förhistorisk som
m historisk tid
d förekommer. Majoriteten av fornlämn
ningarna är b
belägna i ellerr i anslutning
g till den odllade bygden. Undantag
från dettaa utgörs bl.a. av gamla färrdvägar, som
m främst är vä
älbevarade i skogsområde
den som utgjo
ort utmarker till om
mrådets gårda
ar. Dessa färrdvägar har d
delvis sannollikt ett förhistorisk urspru
ung i många fall. En
del av väggarna använd
ds idag som brukningsväg
b
gar.
Inom ellerr i nära anslu
utning till prrojektområdeet finns tidigare kända fornlämningarr i form av tv
vå hålvägar
(Hangvar 215:1 och 23
38:1), en grup
pp med gravvar (Hangvarr 212-1-3) och
h ett röse (Haangvar 214:11) samt tre
övriga kullturhistorska
a lämningar i form av en h
husgrund (H
Hangvar 137:2), en äldre vväg (Hangvar 213:1)
och äldre åkermark (H
Hangvar 404).
Vid fältinvventeringen dokumenterrades åtta läm
mningar som
m bedömts som fasta fornl
nlämningar och ett
bevakninggsobjekt. De fasta fornläm
mningarna u
utgörs av fyra
a gravar (sten
nfyllda stensäättningar), trre färdvägar/hålväägar och ett kalkstensbrot
k
tt. Bevakninggsobjektet uttgörs av en ev
ventuell gravv (övertorvad
d stensättning). Om
mrådena krin
ng bevakningsobjektet och
h kring grava
arna bedömss som utredn
ningsområden
n.
Inventerin
ngsområde och
o funna forrnlämningar presenteras närmare i ka
apitel 7 samtt Bilaga 11.
Elinghems ödekyrka. Fo
oto: wpd.
553 (125)
 OMRÅDESBESKRIVNING
6.4
Naturvärden och hydrologi
En naturvärdesinventering har genomförts av Ecocom under maj och augusti 2011 i syfte att kartlägga
naturvärden och risker i samband med exploatering, se vidare kapitel 7 och rapport i Bilaga 7. En särskild
hydrologisk studie har också genomförts, se Bilaga 8.
6.4.1
Naturen inom projektområdet
Naturvärdesinventeringen visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad
tallskog. Men inventeringsområdet innehåller också höga naturvärden i form av våtmarker, skog och
fuktiga gräsmarker samt rödlistade arter och skyddsvärda träd. Inventeringsområde och funna högre
naturvärden presenteras närmare i kapitel 7 samt Bilaga 7.
Enligt markägare har ett betydande skogsbruk under lång tid bedrivits i området. Omfattande huggningar gjordes redan i slutet av 1800-talet. Att skogarna i området tidigt skattades hårt beror till stor del på
att Gotlands första ångsåg etablerades vid Gullauser 1857, av Peter Graham.
Projektområdets skogar innehåller få gamla och döda träd. Inslag av gran, en, björk, brakved och oxel
förekommer i varierande mängd. Fältskiktet domineras av arter som blåtåtel, örnbräken, lundskafting,
svinrot, vitmåra, stenbär, blåsippa, väggmossa och brudbröd. På partier med tunt jordlager, främst i söder, finns ett flertal gamla tallar. I fältskiktet växer arter som älväxing, slankstarr, ängshavre, praktbrunört, backtimjan, axveronika, solvända, ljung och lingon.
Projektområdets sumpskogar är påverkade av dikning och bevuxna av likåldriga tallbestånd. Trädstrukturen indikerar att dessa skogar blivit alltmer slutna under senare tid, med stor sannolikhet till följd av
den omfattande utdikningen. I skogar som gränsat mot öppna våtmarker finns det på några platser
gamla tallar. I randen till våtmarkerna påträffas ett fältskikt med arter som slemsopp, slankstarr, hirsstarr, ängsvädd, blodrot och brudsporre. På de öppna våtmarkerna finns arter som ängsstarr, axag,
knappag, ag, kärrknipprot och kärrlilja.
6.4.2
Tidigare kända naturvärden
Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av t ex naturreservat eller Natura 2000områden. Inom projektområdet har några rödlistade (VU, NT18), direktivsarter (dir) och/eller ÅGParter19 tidigare påträffats: väddnätfjäril (VU, Dir, ÅGP), öselskallra (NT, Dir), svärdkrissla (NT) och luktsporre (NT). Strax nordöst om projektområdet finns ett av Skogsstyrelsen identifierat mindre naturvårdsområde och en nyckelbiotop, se karta 7-F i kapitel 7.
I direkt anslutning till projektområdets nordöstra del finns Natura 2000-området Suderbys Blekevät
(SE03401193). Detta Natura 2000-område kom till 2009 med syfte att bevara den sällsynta växten
öselskallra som finns upptagen i habitatdirektivet.
I närområdet runt projektområdet finns fyra Natura 2000-områden och ett riksintresse för naturvård
tangerar projektområdets sydöstra del. Natura 2000-områdena beskrivs närmare i kapitel 8.
18VU=Sårbar,NT=Närahotad
19ÅGP=OmfattasavÅtgärdsprogram
54 (125)
OMRÅDESBESKRIVNING 
Bild från prrojektområdet,, vägen från väster
v
mot Hässtvät. Foto: wp
pd.
6.4.3
H
Hydrologi
Följande b
beskrivning har
h hämtats från den hyd
drologiska sttudie som har genomförtss av Ecocom,
se Bilaga 8
8. För närma
are beskrivniing av risk föör påverkan och
o försiktigh
hetsåtgärderr se kapitel 7..
Större dellen av projek
ktområdet vid
d Forsvidar lligger inom avrinningsom
a
mråde (6416119-167596) som avvattnas i K
Kapellhamnssviken. Den sydligaste
s
deelen av projek
ktområdet lig
gger emellert
rtid i avrinnin
ngsområde (6410
026-166595)) som avvattn
nas vid Irevikk.
I norra deelen av områd
det finns ett vattendrag ssom löper ut i Vasteån som flödar gen
nom mot Kyrrkebys
myr och d
därefter fortssätter till natu
urreservatet Träskmyr occh mynnar i Kapellhamns
nsviken. Huvu
uddelen
av avrinniingen från prrojektområdets södra dell sker sannollikt i riktning
g mot Ronkellsmyr som viia anslutande vatttendrag avva
attnas via Ire
eån.
Inga sjöarr eller större vattendrag finns
f
inom ettableringsom
mrådet, men våtmarker
v
föörekommer. Projektområdet p
präglas i sin helhet
h
av sysstem med dikken som regeelbundet rensas. Syftet m
med anläggan
ndet av
diken har varit att avvvattna områd
det och tillskaapa produktiiv skogsmark
k, vilket till sttor del uppfy
yllts.
Några gru
unda och dikn
ningspåverkade myrar fin
nns ännu kv
var i området. Det finns ävven enstaka mindre
fuktstråk och källor so
om är relativtt opåverkadee av dikning. Några befin
ntliga skogsbiilvägar har en kraftig
påverkan på hydrologin i våtmarke
erna. Bäckarr med naturliiga strukture
er har inte pååträffats under naturvärdesinvventering av projektområ
p
det.
Enligt jord
dartskartan består
b
delar av projektom
mrådets södrra och nordösstra delar avv kalt berg me
ed tunt
eller osam
mmanhängan
nde jordtäcke
e. Resterandee delar av projektområde
et består av leerig morän/moräänlera. Bergg
grund i projek
ktområdet ärr kalksten (siilur).
Vid inventeringen av naturvärden
n
identifieradees en källa där grundvatttnet går i daggen. Hela pro
ojektområdet likso
om mycket omfattande
o
omkringligga
o
ande områden
n är också pllacerade i gru
undvattenförrekomsten
555 (125)
 OMRÅDESBESKRIVNING
Norra Gotland – Stenkyrka (SE640915-166638). Grundvattenförekomsten har god status, men med risk
att god status ej uppnås 2015 till följd av ämnet Bentazon i grundvattnet (dock under gränsvärden).
Grundvattenförekomsten utgör dock inte vattentäkt som är skyddad.
6.5
Fågel
En generell fågelstudie för att kartlägga kända värden har genomförts av Ecocom. Förekomst av kungsörn och havsörn bedömdes vara den viktigaste aspekten varför omfattande inventering av örn har genomförts under 2011 och 2012. Även övriga rovfåglar i området noterades i samband med örninventering. Närmare beskrivning av funna värden och risk för påverkan finns i kapitel 7.4 och Bilaga 9 a. Örninventeringar ska behandlas med sekretess för att skydda fåglarna varför denna rapport lämnas till
Länsstyrelsen separat och inte är offentligt tillgänglig (Bilaga 9 b).
Det finns inga inrapporterade observationer för projektområdet i Artportalen och i Artdatabankens register mellan 2001 till 2011. När analysområdet utökades till en radie av 3 km runt projektområdet, resulterade detta i 101 inrapporterade arter som inkluderar bland annat rovfåglar (14), svanar och gäss (2) och
änder (5). Bland observerade fåglar kan nämnas kungsörn, trana och orre. I naturreservaten HallHangvar och Forsviden som ligger på 1-2 km avstånd från projektområdet häckar följande arter som
finns upptagna i fågeldirektivet: pärluggla, nattskärra, spillkråka, trädlärka och törnskata.
Inom det analyserade området har det tidigare gjorts observationer av rastande, sträckande och förbiflygande rovfåglar av flera arter. I samband med örninventeringarna 2011 noterades även andra rovfåglar
och följande arter observerades: Ormvråk, bivråk, duvhök, sparvhök, lärkfalk, brun kärrhök samt ängshök. Förutom listade rovfåglar noterades även trana, ringduva, korp, svartmes samt spillkråka som sannolikt häckande inom eller i nära anslutning till projektområdet.
6.6
Fladdermöss
Kunskapen om fladdermöss i det aktuella skogsområdet är låg varför wpd låtit Ecocom genomföra en
fladdermusinventering med syfte att kartlägga risker för fladdermusfaunan i samband med uppförande
av en vindkraftspark, se Bilaga 10.
Inventering har genomförts inom projektområdet samt i omkringliggande miljöer som bedömts som
intressanta. Sammanlagt registrerades fem fladdermusarter vid inventeringen.
Den absoluta majoriteten av registrerade fladdermusarter som registrerats i autoboxar under inventeringen tillhör arten nordisk fladdermus och mustasch/brandts fladdermus och fransfladdermus. Endast
en ytterligare art registrerades i autoboxar, brun långörad fladdermus (<1%). I omkringliggande bymiljöer observerades vid manuell inventering även trollfladdermus.
56 (125)
P
Påverkan
PÅVERKAN 
7.
Påverkan och skyddsåtgärder
I detta kapitel beskrivs och bedöms hur verksamheten kan påverka omgivningen och miljön, efter att
möjliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtagits. För beskrivning av områdets värden och miljösituation idag hänvisas till kapitel 6. Bedömning av närliggande Natura 2000-områden finns i kapitel 8.
7.1
7.1.1
Påverkan på människor
Visuell påverkan
Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste
placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att det kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden.
Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror på var i landskapet man befinner
sig.
För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en siktanalys samt fotomontage
från ett antal platser på olika avstånd från vindkraftsparken genomförts, se Figur 7-A och B samt
Bilaga 4.
Hinderbelysning
I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering, måste vindkraftverken
förses med hinderbelysning. 20 För vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter krävs att vindkraftverken markeras med rött medelintensivt blinkande ljus vid gryning, skymning och mörker. Ljuset
ska vara 2000 Candela vid gryning och skymning men får dämpas till 200 Candela nattetid. Hinderljusen
placeras på vindkraftverkens maskinhus.
De blinkande ljusen kan synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Siktanalysen i Figur 7-A ger en grov
uppskattning av från vilka platser i området som hinderbelysningen kan komma att synas.
Avståndszoner
Avståndet från betraktaren till vindkraftverken har betydelse för hur mycket den visuella upplevelsen av
landskapet påverkas. Följande zonindelning grundar sig på en dansk studie om vindkraftverks visuella
påverkan utifrån det avstånd verken betraktas på. Studien baseras på moderna verk med en totalhöjd på
150 meter i ett öppet landskap.21 Zonindelningen ger en bild av hur vindkraftverken upplevs beroende på
avstånd till parkerna. Zonernas utbredning för det aktuella vindkraftområdet visas i Figur 7-A.
20TSFS2010:155
21Storevindmølleridetåbneland‐envurderingafdelandskabeligekonsekvenser.Skov‐ogNaturstyrelsen
Miljøministeriet.2007.
59 (125)
 PÅVERKAN
Inre närzonen 0-2 km
Allra närmast vindkraftverken sker påverkan genom ljud-, rörelse- och skuggeffekter. På lite längre avstånd, mellan 1-2 km bort där verken är synliga, dominerar den visuella påverkan.
Yttre närzonen 2-5 km
Vindkraftverken påverkar visuellt där de är synliga. 2 km bort från verken påverkas synfältet vertikalt och
5 km bort påverkas synfältet horisontellt. Höjden på verken är svår att bedöma.
Mellanzonen 5-10 km
Vindkraftverken är väl synliga i ett öppet landskap men är skalmässigt i balans med övriga landskapselement. Höjden på verken är svår att bedöma.
Fjärrzon 10- 15 km
Verken syns fortfarande vid goda siktförhållanden, men påverkar inte visuellt i betydande grad.
Yttre fjärrzon 15 km
Verken kan vara svåra att urskilja beroende på sikt- och väderförhållanden och om verken avtecknar sig
mot himlen eller mot höjder.
Siktanalys
Eftersom vindkraftverken kommer att placeras i ett skogslandskap behövs ett visst avstånd från betraktaren till skogskanten för att verken skall bli synliga. Hur stort detta avstånd är beror bl a på topografi,
skogshöjd, hur genomsynlig den aktuella skogstypen är, årstid och avstånd till vindkraftverken. Vindkraftsparken kan också på vissa platser skymmas enbart på grund av topografin.
En siktanalys har genomförts som ger en grov uppskattning av från vilka platser vindkraftverken beräknas synas inom 10 kilometers radie (ZVI, Zones of Visual Influence), se Figur 7-A. Beräkningen baseras
på en modell över topografi och vegetation.
Den här typen av analys ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig och
kan aldrig ge en fullständig bild av verkligheten. Fotomontage som beskrivs i nästa stycke ger en kompletterande bild av hur vindkraftsparken kan synas i landskapet. Följande förutsättningar har antagits i
modellen.

Beräkningen är utförd med den i ansökan högsta möjliga totalhöjden för vindkraftverken
150 meter.

Höjdkurvor med 5 meters ekvidistans från Lantmäteriet har använts.

Information om trädhöjd har hämtats från SLUs digitala kartdata över skogsmarken.22 I områden med samlad bebyggelse där data om skogen saknas har data hämtats från Lantmäteriets terrängkarta och skogen har förenklat antagits vara 4 meter hög.

Data om samlad bebyggelse har hämtats från Lantmäteriets digitala terrängkarta (vektor). Övriga hus eller byggnader har inte lagts in i modellen.

Upplösningen i beräkningen är 25 meter, d v s en beräkning har gjorts för varje ruta om 25*25
meter.
22kNN‐Sverige,Institutionenförskogligresurshushållning,SLU.
60 (125)
PÅV
VERKAN 
m.Cirklarnaamarkerara
avstånd
Figur7‐‐A.Synlighettsanalys(ZVI),vindkrafttverkenstottalhöjd150m
tillnärm
mastevindkra
aftverk.Anaalysengeren
ngrovuppsk
kattningavvvarifrånvind
dkrafts‐
parkenb
beräknasblisynlig.
6
61 (125)
 PÅVER
RKAN
Fotomon
ntage
För att ge en bild av hu
ur vindkraftssparken kan synas i landskapet har fo
otomontage ffrån ett antall repre23
sentativa platser runt vindkraftspa
arken tagits ffram . Neda
an presentera
as en karta m
med fotopunk
kter som
visar från vilka platserr fotomontag
ge har genom
mförts samt några
n
exempe
el på fotomoontage från ollika avstånd med
d aktuell utfo
ormning med
d 13 vindkrafftverk som har
h 105 m nav
vhöjd och tottalhöjd 150 m.
m Alla
fotomontaagen finns i Bilaga
B
4. I Biilaga 4 finns också fotom
montage med 18, 16 respekktive 13 vindkraftverk
från Tibblles och Austeers, som exem
mpel på hur parken har förändrats
f
på
å grund av geenomförda samråd
och studieer. Fotomonttage har även
n tagits fram
m från enskild
da bostäder i samrådsproocessen, se vidare kapitel 12 och Bilaga 13.
De flesta ffoton är tagn
na med bränn
nvid 45-50 m
mm, eftersom
m det ger foto
on som bäst sstämmer öve
erens med
det mänsk
kliga ögat. Några foton viisas som pan
norama för attt täcka en sttörre del av h
horisonten occh hela
vindkraftssparken, i deessa fall ange
es detta särskkilt under bilden i Bilaga 13.
Figur7‐‐B.Fotopunk
kterförvisua
aliseringar.
23Fotomon
ntagenärprodu
uceradeiprog
grammetWind
dPROenligtgällandeinstrukttioner.Detfinnnsdockalltide
enriskatt
vindkraftveerkenkommerrattuppfattasannorlundaivverkligheten.
662 (125)
PÅV
VERKAN 
Lugnet, frå
ån panorama: Ca 1,2 km till närmaste vind
dkraftverk. Ro
otordiameter 90 m, navhöjd 105 m, totalhö
öjd 150 m.
Tibbles: Ca
a 2,1 km till nä
ärmaste vindkrraftverk. Roto
ordiameter 90 m,
m navhöjd 10
05 m, totalhöjdd 150 m.
6
63 (125)
 PÅVER
RKAN
Hangvar vä
äg: Ca 2,2 km
m till närmaste vindkraftverk. Rotordiamete
er 90 m, navhöjd 105 m, tottalhöjd 150 m.
Ire: Ca 3,7
7 km till närmasste vindkraftve
erk. Rotordiam
meter 90 m, na
avhöjd 105 m, totalhöjd 1500 m.
664 (125)
PÅV
VERKAN 
Norrbys: C
Ca 4,3 km till närmaste vindk
kraftverk. Roto
ordiameter 90 m, navhöjd 105 m, totalhöjd
jd 150 m.
Västris: Ca
a 4,9 km till nä
ärmaste vindkrraftverk. Rotorrdiameter 90 m,
m navhöjd 10
05 m, totalhöjdd 150 m.
6
65 (125)
 PÅVERKAN
Synligheten i olika zoner
Området i inre närzon 0-2 km är till stor del skogsbeklätt och vindkraftverken kommer framförallt att
synas från myrar, gläntor och kalhyggen samt öppna ytor där jordbruksmarken tar vid. I vissa områden
är parken delvis skymd av skog och endast några vindkraftverk blir synliga över skogen. Exempel på hur
det kan se ut visas i fotomontage från Lugnet. Vid helt öppna ytor där parken blir synlig kommer förändringen av landskapsbilden vara tydlig, se exempel i fotomontage från Tibbles.
I området i yttre närzon 2-5 km finns öppnare jordbruksmarker, framförallt norr och väster om den planerade vindkraftsparken. Från öppna ytor kommer parken att vara väl synlig och påverka landskapsbilden, se exempel i fotomontage från Austers. På lite längre avstånd är parken synlig men påverkan är
mindre, se exempel i fotomontage från Ire.
I mellanzonen 5-10 km finns omväxlande skog och jordbruksmarker. På detta avstånd är vindkraftverken
synliga men skalmässigt i balans med övriga landskapselement, se exempel i fotomontage från Västris.
Mot kusten i väst och nordväst är synligheten mycket begränsad på grund av topografi och vegetation.
I fjärrzonen 10-15 km tar havet vid i norr och väster, i öster skyms parken på många platser av skog och
byggnader.
Påverkan på specifika områden
Sigsarve-Suderbys, riksintresse för kulturmiljövård
Ca 1 km norr om vindkraftsparken finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård, se även avsnitt
7.2.1. I områdena närmast skogen kommer vindkraftverken att skymmas helt eller delvis, beroende på
årstid och skogens utveckling, jämför fotomontage från Lugnet samt specifika fotomontage i Bilaga 13.
Lite längre från skogskanten blir vindkraftverken väl synliga, se exempel i fotomontage från Tibbles.
Kyrkor, riksintresse för kulturmiljövård
Ca 2-4 km från området finns riksintresse för kulturmiljövård som avser Gotlands medeltida kyrkor.
Från Hangvar kyrka skyms sikten mot vindkraftsparken av träd och byggnader. Från Elinghems ödekyrka och Ganns ödekyrka beräknas vindkraftsparken inte heller bli synlig, se fotomontage i Bilaga 4.
Större vägar
Längs kustvägen mot Kappelshamn (väg 149) beräknas vindkraftsparken bli synlig från några öppna
platser, se exempelvis fotomontage från Ire, men längs många sträckor skyms sikten av skog.
Längs vägen mot Lärbro och Fårösund (väg 148) beräknas parken bli synlig på ytterst få ställen i närområdet.
Ireviken
I Ireviken ca 5 km åt nordväst finns Ihrebadens Restaurang & Vandrarhem med badstrand. Därifrån blir
synligheten ytterst begränsad på grund topografi och vegetation.
Kappelshamnsviken
I Kappelshamn ca 8 km åt nordöst finns bl.a. Kappelshamns camping och en badstrand. Därifrån kan
delar av vindkraftsparken bli synlig från några platser när man blickar in mot land. Från andra sidan
viken är synligheten större men avståndet till parken är ca 8-10 km.
66 (125)
PÅVERKAN 
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Till en början planerades 18 vindkraftverk i området. Som en följd av att kommunen vid samrådet angav
att det är viktigt att vindkraftverken placeras symetriskt för att ge ett mer harmoniskt intryck minskade
antalet verk till 16 stycken. I ett skogsområde som detta måste dock även hänsyn tas till lokala naturvärden vid val av placering, vilket kan innebära att symmetrin inte blir så tydlig.
Efter genomförda studier och samråd har två vindkraftverk i nordöstra delen (nr 12 & 15) tagits bort
p.g.a. flera samverkande faktorer; avstånd till örnbo, avstånd till Natura 2000-område, fornlämningar
och det visuella intrycket från boende norr om vindkraftsparken. Ett vindkraftverk hade också tagits bort
i den västra delen (nr 1) för att minska den visuella påverkan från de närmaste husen där. Den planerade
vindkraftsparken består därmed av 13 vindkraftverk.
Vindkraftverkens totalhöjd har begränsats till högst 150 meter för att minska den visuella påverkan och
undvika att högintensiv vit hinderbelysning krävs.
Landskapet där vindkraftsparken planeras är relativt flackt och delvis täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från vissa håll kommer att skymmas helt eller delvis. Om skogen i områden nära bebyggelse
planeras att avverkas kan man lämna en bredare kantzon så att den skymande effekten består.
Bedömning
Från de platser i närzonen där vindkraftverken inte skyms kommer förändringen av landskapsbilden att
vara tydlig. Det finns visserligen redan några befintliga vindkraftverk i omgivningarna, men i övrigt innefattar inte landskapet några höga byggnader. När man färdas i landskapet kommer några eller alla vindkraftverk synas där skog och bebyggelse inte skymmer utblickarna. Från stränderna längs kusten beräknas synligheten bli mycket begränsad på grund av topografi och vegetation. Påverkan på landskapsbilden
bedöms sammantaget bli måttlig.
7.1.2
Ljud
Under en begränsad tid vid anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande. Under driftskedet uppkommer ljud från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området.
Vindkraftverk i drift kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är
”metalliskt” och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna
vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av
maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är ”schwichande”
och kommer från turbinbladen.
Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig, se Figur 7-C och
Bilaga 5. I beräkningen har vindkraftverket Nordex N100 med en totalhöjd på 150 m och med en ljudemission på 106 dB(A) använts som exempel. Beräkningen baseras på uppmätt ljudemission från rotornavet på aktuell typ av vindkraftverk när det blåser ca 8 m/s på 10 meters höjd, enligt internationell standard. Ljudberäkningen anger värsta fallet (”worst case”) så till vida att ingen hänsyn tas till skog som kan
absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot
det ljudkänsliga området.
Det har diskuterats om infraljud och ultraljud skulle kunna vara ett problem i närheten av vindkraftverk.
I Naturvårdsverkets rapport 6241, Ljud från vindkraftverk (2001, reviderad 2010) slås fast att sådana
ljud inte är något problem från moderna vindkraftverk. En sammanställning av forskning i ämnet som
presenteras i en rapport från Energimyndigheten och Elforsk (Vindforsk teknikrapport 6:08, 2008)
kommer fram till samma slutsats.
67 (125)
 PÅVER
RKAN
=Bostadss‐ellerfritidshu
us
Figur7‐‐C.Beräknad
dljudutbredningfrånvin
ndkraftsparrken.Nordex
xN100,150m
meterstotallhöjd.
668 (125)
PÅV
VERKAN 
Skyddså
åtgärder och
h försiktigh
hetsmått
Under bygggnadsarbeteena kommerr ljudbegränssningar ske enligt
e
Naturv
vårdsverkets allmänna rå
åd om ljud
från byggp
platser (NFS
S 2004:15).
De beräkn
ningar som utförts
u
visar att
a ljudnivån
n under drift ligger inom gällande
g
prax
axis max 40 dB(A)
d
vid
bostad. N
När typ av vin
ndkraftverk har
h fastställtss i ett senare skede komm
mer beräknin
ngarna att uppdateras
för att säk
kerställa att ljudnivån
lj
intte överskrids . Om det sku
ulle visa sig att ljudnivån efter etablerring av
vindkraftssparken ändå
å överstiger riktvärdet
r
vid
d någon bosttad finns dett effektiva tekkniska reglerrmöjligheter för aatt reducera ljudnivån frå
ån vindkraftvverken. 24
Bedömn
ning
Eftersom riktvärdet 40
0 dB(A) inte överskrids vvid något bosstads- eller frritidshus bed
döms påverkan från
ljud samm
mantaget bli liten.
l
Exempelp
påljudnivåer.Källa:Naturvårdsverkket,rapport5
5444.
7.1.3
S
Skuggor
Vindkrafttverk skapar under vissa förutsättning
f
gar roterande skuggor som kan vara bbesvärande. Vad avser
begränsniingsvärde förr skuggtid fin
nns inga fastta riktvärden
n för skuggefffekter från viindkraftverk att utgå
ifrån. I prraxis har dock
k framarbeta
ats en rekom
mmendation som
s
innebär att den teoreetiskt maxim
mala
skuggtideen för störnin
ngskänslig be
ebyggelse intte bör överstiiga 30 timma
ar per år och
h att den faktiska
ma dag. 25
skuggtideen inte bör övverstiga 8 tim
mmar per år ooch maximallt 30 minuter under samm
wpd har u
utfört beräkn
ningar av den
n teoretiskt m
maximala sku
uggtiden för den
d planerad
de vindkraftssanläggnin
ngen. Vid berräkningen av
v den teoretisska skuggtideen antas att solen
s
skiner ffrån morgon
n till kväll
från en m
molnfri himmel 365 dagar per år och aatt rotorbladeen alltid roterar i den vink
nkel som ger störst
s
skuggpåveerkan på bak
komliggande bostadshus.. Hänsyn tas inte heller tiill några skym
mmande effe
ekter,
såsom veggetation ellerr andra byggn
nader.
Beräkningg av den teorretiskt maxim
mala skuggtid
den visar att ovan nämnd
da rekommen
ndationer ko
ommer att
innehållass, se Figur 7--D och Bilaga
a 6.
Skyddså
åtgärder
Vid det slu
utliga valet av
a typ av vind
dkraftverk göörs en ny berräkning för att kontrollerra antalet sku
uggtimmar. Vind
dkraftverken förses vid be
ehov med sku
uggreglering
g så att det stoppas vid käänsliga tillfällen vilket
gör att den
n rekommen
nderade nivån inte komm
mer att översk
kridas. Verke
et förses då m
med en ljusse
ensor
samt proggrammeras så att det stän
ngs av de tideer då skuggn
ning kan ske av
a den aktueella byggnade
en.
24
Ivillkoreenförverksam
mhetenangesvanligtvisettrikktvärdeförlju
ud.Verksamhettsutövarenbli dåålagdatteffteruppfö‐
randetavvvindkraftsparkenmätaljudem
missionenoch genomförabe
eräkningarförattkontrolleraaattriktvärdettinnehålls.
Skulleljudeetdåmotförm
modanvaraförhögt,åläggsveerksamhetsutö
övarenattåtgä
ärdadettameddljudreducerin
ng.
25Vindkraft
ftshandboken.Boverket.Janu
uari2009.
6
69 (125)
 PÅVER
RKAN
Bedömn
ning
Eftersom rekommend
derad riktlinje inte överskkrids vid någon bostad be
edöms påverkkan från sku
uggor bli
liten.
Figur7‐‐D.Teoretisk
ktmaximaltantalskuggt
gtimmar,NorrdexN100,1
150metersttotalhöjd.
770 (125)
PÅVERKAN 
7.1.4
Friluftsliv och turism
Tillgängligheten till området för friluftsaktiviteter såsom jakt, svamp- och bärplockning eller möjligheten
till vandring med mera inom området hindras inte av en vindkraftsetablering. Etableringen förändrar
däremot upplevelsen av området, främst för de som nyttjar området för rekreation i form av t ex skogspromenader. De negativa konsekvenserna är främst kopplat till att de nya vägarna, uppställningsplatserna, vindkraftverken och ljudet kommer att förändra naturupplevelsen i samband med aktiviteten. Området används dock inte enligt kännedom för organiserat friluftsliv i någon större omfattning.
Besöks- och jordbruksnäringen tillhör de viktigaste näringsgrenarna på Gotland. Årligen besöks Gotland
av drygt 700 000 människor som upplever både sol, bad, natur, kultur och nöjen.26 Enligt kommunens
översiktsplan har Gotlands kust, Fårö, Storsudret och Östergarn undantagits från nyetablering av vindkraftsparker för att begränsa påverkan på turism och det rörliga friluftslivet.
I Hangvar socken finns den utpräglade turismverksamheten främst vid kusten i form av t ex Ihrebadens
Restaurang & Vandrarhem och Kappelshamns Camping. Det har också framförts att det finns vissa planer på att utveckla turistmålen i den inre delen av socknen med t ex gårdsbutiker.
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Under anläggningstiden utgör området en byggarbetsplats och kommer att vara avspärrat av säkerhetsskäl. Detta gäller dock begränsade tidsperioder under 1-2 år.
Efter att anläggningsarbetena är avslutade kommer vindkraftsparken eller de enskilda vindkraftverken
inte att inhägnas på något sätt. Markerna kommer även efter en etablering att vara tillgängliga för friluftsliv i samma utsträckning som innan etableringen. Området kommer även efter etablering utgöra
skogsmark.
Bedömning
En vindkraftspark begränsar inte tillgängligheten till området och bedöms inte påverka det rörliga friluftslivet eller turismens utveckling i aktuellt område på ett betydande sätt, särskilt eftersom området
inte nyttjas för dessa ändamål i någon större omfattning. Vindkraftsparken är belägen på ca 5 kilometers
avstånd från de mer betydande turistområdena vid kusten, varifrån synligheten är begränsad.
7.1.5
Risker
Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. Gotland har dock inte
ett klimat där isbildning är vanligt förekommande.
I ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits
fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på ca 350 m vid en maximal vindhastighet
på 25 m/s.27 Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken.
Risken för haveri av vindkraftverk eller exempelvis brand som kan orsaka olyckor är generellt liten.
26
www.gotland.se
27Svenskaerfarenheteravvindkraftikalltklimat–nedisning,iskastochavisning.Elforskrapport04:13.
71 (125)
 PÅVERKAN
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
För att minimera risken för skador tillföljd av nedfallande snö eller is kommer varningsskyltar att sättas
upp vid infarterna till området.
Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om
exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att
undvika alltför stora påfrestningar.
Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord.
I toppen av varje verk kommer hinderbelysning enligt Transportstyrelsens regler att finnas för att öka
synbarheten för flygtrafik, se vidare avsnitt 7.1.1.
Bedömning
Med anledning av ovanstående skyddsåtgärder bedöms olycksriskerna som är förenade med vindkraftsparken som obetydliga.
7.1.6
Elektromagnetiska fält
Det interna parknätet kommer att bestå av markförlagda elkablar med en spänningsnivå på ca 20-36 kV.
Kablarna förläggs i eller längs med vägarna som breddas eller anläggs inom parken. Tillsammans med
kablarna förläggs kopparlinor för att uppfylla säkerhetskrav gällande elsäkerhet och åskskydd.
Magnetfält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater.
Magnetfält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och
avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Markförlagda kablar orsakar normalt endast svaga magnetfält i omgivningen på några mikrotesla (μT). Rakt ovan
kablarna kommer magnetfältet att vara som störst och därefter avklinga snabbt åt sidorna.
I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. Sedan 2002
finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger referensvärden för allmänhetens
exponering för magnetfält. Referensvärdena är rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer
från EU. För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μT.28
Eftersom kablarna som ingår i parknätet är markförlagda kommer de endast att ge upphov till ett försumbart magnetfält.
Bedömning
Kablarna är markförlagda och dessutom placerade på behörigt avstånd från bostadshus. Därmed görs
bedömningen att boende i området inte kommer att beröras av elektromagnetiska fält.
28http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/Stralskydd/2002/ssifs‐2002‐3.pdf
72 (125)
PÅVERKAN 
7.2
Kulturmiljö och Arkeologi
wpd har låtit konsulten KNATON göra en frivillig arkeologisk utredning för att belysa kulturhistoriska
förutsättningar inför planerad vindkraftspark Forsvidar. Utredningen omfattar en översiktlig studie av
det historiska kartmaterialet, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering och antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Dessutom görs en översiktlig bedömning av hur den planerade vindparken påverkar det omgivande kulturlandskapet. Rapporten från den
arkeologiska utredningen sammanfattas nedan och finns i sin helhet i Bilaga 11.
7.2.1
Kulturmiljö
Ca 1 km norr om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Sigsarve-Suderbys. Riksintresset motiveras av en gårdsmiljö med ovanligt välbevarade gårdsparter intill varandra utgörande goda
exempel på nordgutnisk byggnadstradition med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet. Här
finns också en fornlämningsmiljö med storröse, gravar och gravfält, husgrund, stensträngar och sliprännor. Manbyggnader och uthusbyggnader i sten och bulteknik från 1700- och tidigt 1800-tal med alla uthusbyggnader i behåll. Småskaligt betes- och åkerlandskap.
I Elinghem, Hangvar och Ganns (Norrvange) ca 2-4 km från området finns riksintresse för kulturmiljövård som avser Gotlands medeltida kyrkor, se karta i Figur 3-A.
Riksintresset motiveras av att de 92 medeltida kyrkorna och fyra ödekyrkorna i sten från 1100-, 1200och 1300-talen representerar romansk och gotisk byggnadskonst med såväl västliga som östliga influenser i ett komprimerat men påkostat utförande sammanfört i en karaktäristisk gotländsk byggnadsstil där
arkitektur, sten- och träskulptur, mural- och glasmåleri vittnar om mycket hög hantverksskicklighet.
Bl.a. med anledning av de relativt långa avstånden till riksintresseområdena gör KNATON bedömningen
att upplevelsevärdet inte kommer att påverka alls eller i ringa grad av den planerade vindkraftsetableringen. Någon fysisk påverkan på omlandets kultur- och bebyggelsemiljöer kommer inte att ske. De
största hoten mot fornlämningsmiljöer och bebyggelsen i omlandet bedöms vara skogsbruket respektive
förvanskning och rivning. Fotomontage från dessa miljöer finns i Bilaga 4 och Bilaga 13 samt beskrivs i
avsnitt 7.1.1.
7.2.2
Arkeologi
Inom eller i nära anslutning till projektområdet finns tidigare kända fornlämningar i form av två hålvägar
(Hangvar 215:1 och 238:1), en grupp med gravar (Hangvar 212:1-3), en kalkugn (Hangvar 137:1) och ett
röse (Hangvar 214:1) samt tre övriga kulturhistorska lämningar i form av en husgrund (Hangvar 137:2),
en äldre väg (Hangvar 213:1) och äldre åkermark (Hangvar 404).
Vid fältinventeringen dokumenterades åtta lämningar som bedömts som fasta fornlämningar och ett
bevakningsobjekt. De fasta fornlämningarna utgörs av fyra stensättningar (Hangvar 456, 458, 461 0ch
462), tre färdvägar/hålvägar (Hangvar 457, 459 0ch 463) och ett kalkstensbrott (Hangvar 460). Bevakningsobjektet utgörs av en eventuell grav (övertorvad stensättning). Områdena kring bevakningsobjektet
och kring gravarna bedöms som utredningsområden. Tidigare kända samt vid fältinventeringen påträffade kulturhistoriska lämningar redovisas nedan i tabell 1 och 2 samt på karta i Figur 7-E. Nya fornlämningar som hittats har registrerats i FMIS (Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister).
73 (125)
 PÅVERKAN
Tabell1:Tidigarekändafornlämningariinventeringsområdet.
FMIS ID
Beskrivning
Fasta fornlämningar
Hangvar 137:1
Hangvar 212:1-3
Hangvar 214:1
Hangvar 215:1
Hangvar 238:1
Kalkugn, ca 20x14 m (Ö-V) och intill 3,5 m h. Själva kalkugnen ä r 7x5,5 m (Ö-V) av kalkhällar i kallmur. I N långsidan är en stock. I mitten är en grop, ca 4 m diam och 0,7 m dj. I V
är en öppning, 2 m br. I S är en öppning 1 m br. Den kvarstående ugnspipan ä r till större
delen fylld med nedrasad kalksten och jord. Rund ruinen finns intill 7 m br och 1 m h rasmassor. Beväxt med ca 20 tallar. I Ö trolig uppfart. Ca 10 m NNÖ därom är: 2) 1 husgrund.
Stensättning, närmast rund, ca 4 m diam och 0,15 m h. Övertorvad. I Ö delen är 2 kalkhällar,
1,25 resp 0,5 m l (N 10cg Ö-S 10c g V). I S är ytterligare en kantställd häll i 90cg vinkel, 0,5
m l. Hällarna sticker upp 0,05-0,1 m över markytan och utgör Ö lång sidan resp S gaveln av
hällkista. Fem enbuskar. Ca 2 m SÖ om nr 1 är. 2) Stensättning 4 m diam 0,3 m h. Övertorvad med i ytan synliga 0,2-0,4 m st stenar. Bitvis synlig kantkedja av 0,2-0,4 m st stenar. I
mitten en fördjupning 0,8 m diam och 0,1 m dj. Beväxt m ed en tall samt en del mindre enbuskar. 13 m N 20cg Ö om nr 1 och 1 m Ö om hålväg (nr 211:2) är 3) Stensättning?, närmast
rund, ca 3 m diam och 0,2 m h. Övertorvad med i S delen enstaka gråstenar, 0,15-0,3 m st.
Enbuskar.
Röse, ovalt, 5,5x4,5 m (N-S) och 0,5 m h. Grå och kalkstenarna ä r 0,1-0,4 m st. I mitten
grop, 1 m diam och 0,3 m dj. En tall.
Norra delen av vägen (900 m) registrerad vid inventeringen 1976. Då bedömd som övrig kulturhistorisk lämning. Vid inventering 2005 registrerades ytterligare 1700 m. Hela sträckningen finns att återfinna på skattläggningskartan från ca 1700. Den antikvariska bedömningen har ändrats till fast fornlämning.
Hålväg, ca 750 m l (NNV-SSÖ), 1 - 2 m br och 0,1 - 0,3 m dj. Ändar i NV i sämre körväg med
tydlig riktning mot äldre, stensatt vägsträckning ca 150 m NV därom, se nr Hangvar 5:6.
Övergår i SÖ i sämre brukningsväg. - - Tillägg dnr 321-3375-2004: I samband med ledningsdragning dokumenterades ett schakt över hålvägen i N-S, omedelbart V om vägen
Hangvar - Tingstäde.
Övriga kulturhistoriska lämningar
Hangvar 137:2
Hangvar 213:1
Hangvar 404
Husgrund histortisk tid
Vägsträckning, ca 450 m l (NNV-SSÖ), ställvis av hålvägskaraktär , 1,5-2 m br och 0,1-0,3 m
dj. Farbar med bil och sannolikt använd i sen tid.
Område, ca 240x200 m (N-S), bestående av ett 40-tal plana, bandformiga åkerytor som avgränsas av diken 0,5-1,5 m br och 0,1-0,5 m dj. I området är ca 25 röjningsrösen, 2-6 m i
diam och intill 0,9 m h, av 0,1-0,4 m st stenar.
Tabell2:Påträffadefornlämningariinventeringsområdet.
FMIS ID
Beskrivning
Fasta fornlämningar
Hangvar 456
Hangvar 457
Hangvar 458
Hangvar 459
Hangvar 460
Hangvar 461
Hangvar 462
Hangvar 463
Stensättning, rund, 5 m diam, 0,4 m h. Fyllning av 0,1-0,5 m st stenar.
Hålväg, 35 m l (NV-SÖ), 1-1,5 m br, 0,4 m dj. U-format bottenplan. Löper i SÖ ut över
kalkstensplattan och försvinner diffust i NV. Karterad på karta över Austers från 1787.
Stensättning, rund, 2 m diam, 0,3 m h. Fyllning av 0,2-0,5 m st stenar.
Färdväg, 720 m l (VNV-ÖSÖ), 0,8-2 m br, intill 0,4 m dj. I långa partier som hålväg. I kortare
partier som äldre körväg. I ett sankare parti förekommer vadstenar. Fortsätter möjligen mot
ÖSÖ men "tappades" vid myrkant. Övergår i NV tillbrukningsväg (som följer en äldre sträckning). Sträckningen överensstämmer med historiskt kartmaterial, bl.a. Austers 1787.
Kalkstensbrott,40x40 m (N-S), intill 1 m dj. Skrotsten i och kring kanterna av brottet. Ligger
S om, i anslutning till en kalkugn (Hangvar 137:1).
Stensättning, närmast rund, 5 m diam, 0,2 m h. Fyllning av 0,2-0,5 m st stenar.
Stensättning, rund, 3 m diam, 0,3 m h. Fyllning av 0,2-0,5 m st stenar.
Hålväg, 250 m l (Ö-V), 1 m br, intill 0,4 m dj. U-format bottenplan. Förlorades i fuktigare
partier i båda ändar. Karterad på karta över Austers från 1787.
Bevakningsobjekt
Hangvar 466
Stensättning?, rund, 7 m diam 0,4 m h. Övertorvad. En kalkstenshäll i ytan. Otydlig avgränsning. Antikvarisk kommentar: Eventuellt en naturbildning. Läget på krön av en flack moränhöjd och närhet till andra övertorvade stensättningar samt en kalkstenshäll i en kant talar för
anläggning. Ställvis otydlig avgränsning talar för naturbildning.
74 (125)
PÅV
VERKAN 
X
arkeologiskutredning.N
Numreringa
avlämningar
rpåkartanrrefererartilltabell1
Figur7‐‐E.Resultata
och2som
mhämtatsfrrånArkeologgirapporten
nibilaga11.
775 (125)
 PÅVERKAN
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
KNATON gör efter fältinventeringen bedömningen att stora delar av inventeringsområdet kan tas i anspråk utan ytterligare arkeologiska insatser. På flera platser påträffades fornlämningar som omfattas av
KML. KNATON gör den generella bedömningen att det i första hand är bäst att anpassa vindkraftanläggningens utformning. Här följer en beskrivning av hur etableringsområdet har anpassats så att fornlämningar inte ska påverkas.
Västra inventeringsområdet
Området kring Hangvar 466, 238:1 och 212:1-3 väster om landsvägen bedöms utgöra ett utredningsområde. Etableringsområdet har begränsats till att enbart omfatta området öster om landsvägen så att utredningsområdet inte berörs.
En kalkugn med intilliggande stenbrott och husgrund (Hangvar 137:1-2 och Hangvar 460) bildar en
komplex kulturmiljö nordväst om den planerade infartsvägen. Söder om vägen finns en kort hålväg
(Hangvar 457) och en färdväg (Hangvar 463) korsar inventeringsområdet längre norrut. Etableringsområdet har avgränsats så att dessa lämningar inte berörs, se Figur 7-E.
Norra inventeringsområdet
En grupp med gravar (Hangvar 456, 458, 461 och 462) och ett ensamliggande röse (Hangvar 214:1) är
belägna i norra delen av inventeringsområdet. Området kring och mellan gravarna bedöms, utifrån topografi och förekommande fornlämningar, utgöra ett utredningsområde. Vindkraftverk nr 12 och 15 samt
vägen däremellan har tagits bort ur planeringen varför det arkeologiska utredningsområdet inte berörs.
Centrala och södra inventeringsområdet
Hangvar 215:1 och 459 är gamla färdvägar, ställvis med hålvägskaraktär, som går igenom området och
som har bedömts utgöra fasta fornlämningar. Etableringsområdet har avgränsats så att färdvägarna undviks, men på ett ställe måste en befintlig väg som korsar färdvägen breddas och förstärkas, se markering
med X på kartan i Figur 7-E.
På de platser där etableringsområdet gränsar till delområden med högre kulturvärden angivna i Figur 7E kommer gränserna att markeras med band i terrängen för att säkerställa att inga arbeten sker utanför
etableringsområdet.
Bedömning
Eftersom vindkraftsparkens utformning har anpassats till förekommande fornlämningar i projektområdet bedöms påverkan på arkeologiska värden sammantaget som liten.
7.3
Naturvärden och hydrologi
En naturvärdesinventering samt en hydrologisk påverkansanalys har genomförts av Ecocom i syfte att
kartlägga markbundna naturvärden och risker i samband med exploatering. Naturen i området och tidigare kända naturvärden beskrivs i kapitel 6.4. Rapporten från naturinventeringen sammanfattas nedan
och finns i sin helhet i Bilaga 7. Den hydrologiska analysen sammanfattas i avsnitt 7.3.3 och finns i sin
helhet i Bilaga 8.
Anläggande av fundament, kranuppställningsplatser, vägar och kabeldragning påverkar mark- och vegetationsförhållandena lokalt. I allmänhet innebär en vindkraftspark att fält-, busk- och trädskikt förstörs i
anläggningsytan, men det är i regel fråga om relativt små arealer. Dock finns risk att även omgivande
habitat kan försämras. För att minimera påverkan är det viktigt att placera vindkraftverk och vägar i de
delar av projektområdet som inte har höga naturvärden och så att påverkan på hydrologin undviks.
76 (125)
PÅVERKAN 
7.3.1
Tidigare kända naturvärden
Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av t ex riksintressen för naturvård, naturreservat eller Natura 2000-områden. Inom projektområdet har några rödlistade (VU, NT29), direktivsarter
(dir) och/eller ÅGP-arter30 tidigare påträffats: väddnätfjäril (VU, Dir, ÅGP), öselskallra (NT, Dir), svärdkrissla (NT) och luktsporre (NT). Samtliga dessa arter är fridlysta enligt Artskyddsförordningen.
I projektområdet finns objekt som ingår i tidigare genomförd Rikkärrsinventering, Våtmarksinventeringen samt Sumpskogsinventeringen. Strax nordöst om projektområdet finns ett av Skogsstyrelsen identifierat mindre naturvårdsområde och en nyckelbiotop, se figur 7-F.
Sydöstra delarna projektområdet tangeras av ett riksintresse för naturvården: Filehajdar, Hejnumhällar
och Kallgatburg (NRO09017). Riksintresset utgör Gotlands största sammanhängande våtmarkskomplex.
Våtmarkerna är av en speciell blekvätetyp som inte förekommer på övriga Gotland. Riksintresset har
stora botaniska värden som är knutna dels till våtmarkerna, dels till det tunna marklagret på hällmarkerna. Ett flertal rödlistade lavar, svampar och insekter har påträffats inom området.
I direkt anslutning till projektområdets nordöstra del finns Natura 2000-området Suderbys Blekevät
(SE03401193) med syfte att bevara den sällsynta växten öselskallra som finns upptagen i habitatdirektivet. På längre avstånd från projektområdet finns fyra Natura 2000-områden som även är utpekade som
riksintresse för naturvård samt är naturreservat. Natura 2000-områdena beskrivs och bedöms i kapitel
8.
7.3.2
Naturvärdesinventering
I huvudsak är de planerade vägarna och vindkraftverken belägna i produktionsskog som inte utgör någon
särskilt värdefull naturtyp eller hyser särskilt viktiga strukturer. Det finns dock flera identifierade områden med höga naturvärden i form av skyddsvärda naturtyper och rödlistade arter (se tabell 3). Även i
produktionsskogen har det påträffats rödlistade arter (se tabell 4).
De delar av tidigare kända värdeområden som fältinventerats samt påträffade naturvärden redovisas
nedan i tabell 3-5 samt på karta i Figur 7-F.
Öselskallra påträffades inte vid naturinventeringen, men Botaniska föreningen har inkommit med synpunkter att det finns ett bestånd av öselskallra på den befintliga infartsvägen vid Hästvät.
Utanför markytor med särskilda naturvärden har särskilda naturvärden i form av rödlistade arter samt
ett skyddsvärt träd påträffats. I tabell 4 presenteras samtliga punktobjekt. Punktobjekten utgör skyddsvärda naturvärden, men de omgivande markerna hyser relativt triviala värden och därför kan inte en
sammanhängande markyta med särskilda naturvärden markeras.
29
VU = Sårbar, NT = Nära hotad
30ÅGP=OmfattasavÅtgärdsprogram
77 (125)
 PÅVERKAN
Tabell3.Sammanfattningavinventeringsområdetsmarkytormedsärskildanaturvärden.
ID
Kategori
Naturtyp
Kommentar
1
Naturvärde
skog
2
Högt naturvärde
Mkt högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Naturvärde
Högt naturvärde
Naturvärde
Högt naturvärde
Naturvärde
Högt naturvärde
Mkt högt naturvärde
våtmark
Fuktig produktionstallskog med luktsporre, loppstarr,
brudsporre
Utdikat rikkärr med luktsporre, loppstarr, brudsporre
våtmark
Påverkat rikkärr med luktsporre, gräsull, axag
gräsmark
gräsmark
våtmark
skog
skog
gräsmark
skog
våtmark
skog
Liten fuktäng med luktsporre, kärrkniprot, brudsporre
Del av våtmark med luktsporre och kärrkniprot
Utdikat rikkärr med luktsporre, axag, knappag
Trädbevuxen betesmark ganska tät tallskog
Trädbevuxen betesmark, fin struktur
Mindre fuktängsparti med ängsstarr och hirsstarr
Tallskog med stor förekomst av svärdkrissla
Utdikat rikkärr med ängsstarr och knappag
Halvöppen tallskog med stor förekomst av svärdkrissla
Halvöppen gammal tallskog med naturliga strukturer,
hyser arter som tallticka, luktsporre och svärdkrissla
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
skog
Tabell4.Sammanfattningavinventeringsområdetspunktobjektsominnehållersärskildanaturvärden.
ID
Kategori
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Naturvärde
Naturvärde
Naturvärde
Naturvärde
Naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Högt naturvärde
Arter/kommentar
Luktsporre (NT) 2 ex
Luktsporre (NT) 1 ex
Luktsporre (NT) 1 ex
Luktsporre (NT) 1 ex
Luktsporre (NT) 5 ex
Svärdkrissla (VU) 10 ex
Svärdkrissla (VU) 20 ex
Skyddsvärd tall med Tallticka (NT)
Svärdkrissla (VU) 50 ex
Svärdkrissla (VU) 50 ex
Svärdkrissla (VU) 20 ex
Svärdkrissla (VU) 20 ex
Svärdkrissla (VU) 20 ex
Svärdkrissla (VU) 150 ex
X-koordinat
1669761
1669779
1669802
1669819
1670541
1669935
1669949
1669932
1669963
1669998
1669997
1670001
1670016
1669924
Y-koordinat
6413735
6413632
6413607
6412622
6412592
6411040
6410375
6410456
6410592
6410705
6410908
6410988
6411119
6411195
Tabell5.Delaravtidigarekändanaturvärdensomingåriinventeringsområdet.
ID
Kategori
28
29
30
Kommentar
Natura 2000
Särskilt naturvärde, se ID 6
Rikkärrsinv
Starkt påverkat av skogsdikning, mindre delar ha särskilda naturvärden
se ID 2 och ID 5
Starkt påverkat av skogsdikning, triviala värden.
Rikkärrsinv
VMI
32
Nyckelbiotop
Starkt påverkat av dikning kring skogsvägen, mindre delar har särskilda
naturvärden, se ID 9 och ID 11
Särskilt naturvärde, se ID 8
33
Naturvärde
Särskilt naturvärde, se ID 7
Rödlistad art i hög
täthet
Riksintresse naturvård
Stora delar har särskilda naturvärden, se ID 10, 12 och 13. I övrigt påverkat av produktionshöjande åtgärder, triviala värden
Produktionspräglad tallskog, triviala värden. Gäller enbart de mindre
delar som ingår i inventeringsområdet
31
34
35
78 (125)
PÅV
VERKAN 
Vägalt.2
Vägallt.1
denochetab
bleringsomrrådetförvindkraftverk,vägarochan
ndraytor.Numrerade
Figur7‐‐F.Naturvärd
naturvärrdenpåkarttanbeskrivs itabell3‐4. 779 (125)
 PÅVERKAN
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Följande skyddsåtgärder och försiktighetsmått har vidtagits för att minimera påverkan och följa de rekommendationer som anges i naturvärdesrapporten (Bilaga 7).
Vindkraftverk nr 12 och 15 i den ursprungliga layouten har tagits bort ur planeringen och verk nr 16 har
flyttats ca 20 meter söderut, vilket innebär att inga vägar eller ytor anläggs i Natura 2000-området,
skogsstyrelsens nyckelbiotop och naturvärde eller funnet naturvärde ID 1, 7 och 8, se karta i Figur 7-F.
Detta innebär också att projektområdet som helhet har minskat och inte längre omfattar av skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop och naturvärde.
Fundament, vägar, uppställningsytor, kablar och andra anläggningsytor kommer att placeras inom det
etableringsområde som markerats på karta i Figur 7-F. Befintliga skogsbilvägar används så långt möjligt.
Etableringsområdet har avgränsats så att det placeras utanför de identifierade markytorna med högre
naturvärden. Inga anläggningsytor kommer att anläggas närmare än 50 meter från Natura 2000området Suderbys Blekevät. Grävarbeten kommer inte att ske närmare än 10 meter från naturvärdena
med skyddsvärda träd i ID 5, 12 och 13. För att spara den skyddsvärda tallen i den sydligaste delen, ID 21,
har vindkraftverk nr 11 flyttats ca 10 meter söderut.
ID 4, 5 och 11 består av fuktängar och rikkärr som är belägna precis norr om befintliga skogsbilvägar.
Etableringsområdet har avgränsats så att breddning av befintliga vägar sker söderut.
Utöver etableringsområdet kan temporära ytor exempelvis för montering av rotorn behövas. Skog kommer dock inte att avverkas inom de utpekade naturvärdesområdena.
I den sydöstra delen av området finns ett antal punktvärden i form av växten Svärdkrissla (ID 19-20, 2227) samt en äldre tall (ID 21) och i den norra delen finns punktvärden i form av växten Luktsporre (ID
14-18). Etableringsområdet har avgränsats så att huvuddelen av naturvärdena inte berörs. De punktvärden som finns inom etableringsområdet kommer att undvikas vid detaljplanering av vägsträckningen och
andra anläggningsytor.
För att inte påverka öselskallran som enligt uppgift finns på den befintliga infartsvägen vid Hästvät planeras någon av följande två alternativa lösningar användas. Antingen förstärks en annan befintlig mindre
skogsbilväg som finns längre söderut istället (alt. 1), eller så anläggs en ny väg på den berörda sträckan
söder om befintlig väg vid Hästvät (alt. 2), se Figur 7-F. Det finns enligt Gotlands Botaniska Förening
inga kända högre naturvärden längs den befintliga vägen längre söderut (alt. 1).
På de platser där etableringsområdet gränsar till delområden eller punktvärden med högre naturvärden
angivna i Figur 7-F kommer gränserna att markeras med band i terrängen för att säkerställa att inga arbeten sker utanför etableringsområdet.
Åtgärder för att minimera påverkan på områdets hydrologiska värden och naturvärden kopplade till
dessa beskrivs vidare i avsnitt 7.3.3.
Bedömning
Resultatet av fältinventeringen visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad tallskog. Men inventeringsområdet innehåller också höga naturvärden i form av våtmarker, skog
och fuktiga gräsmarker samt punktobjekt som rödlistade arter och skyddsvärda träd.
Sammanfattningsvis har etableringsområdet avgränsas så att alla vindkraftverk, vägar och andra anläggningsytor placeras utanför de delområden som har högre naturvärden och funna lokaler med rödlistade
arter undviks varför påverkan på mark och vegetation sammantaget bedöms bli liten.
80 (125)
PÅVERKAN 
7.3.3
Hydrologi
En hydrologisk studie har genomförts av Ecocom i syfte att analysera risken för effekter på områdets
vattensystem och naturvärden mer detaljerat än i Naturvärdesinventeringen. Förekommande vattensystem inom området samt befintliga miljöer beskrivs i kapitel 6.
Här följer en sammanfattning av resultatet från den hydrologiska analysen, rapporten finns i sin helhet i
Bilaga 8. Den hydrologiska analysen genomfördes efter naturvärdesinventeringen och i den hydrologiska
analysen har det fastställda etableringsområdet med 13 vindkraftverk använts som underlag.
Inga sjöar eller större vattendrag finns inom etableringsområdet, men våtmarker förekommer. I norra
delen av projektområdet finns ett vattendrag vilket löper ut i Vasteån som flödar genom mot Kyrkebys
myr och därefter fortsätter till naturreservatet Träskmyr och mynnar i Kapellhamnsviken. Huvuddelen
av avrinningen från projektområdets södra del sker sannolikt i riktning mot Ronkelsmyr som via anslutande vattendrag avvattnas via Ireån.
Enligt jordartskartan består delar av projektområdets södra och nordöstra delar av kalt berg med tunt
eller osammanhängande jordtäcke. Resterande delar av projektområdet består av lerig morän/moränlera. Berggrund i projektområdet är kalksten (silur), se Figur 7-G.
Vid Forsvidar har den omfattande skogsdikningen redan medfört en sänkning av markvattennivåerna,
vilket är uppenbart på många platser. Det är därmed osannolikt att ytterligare ingrepp skulle medföra
någon märkbar påverkan på hydrologin, förutsatt att försiktighet iakttas. I områdets västra och norra del
där jordarten är morän torde risken för oavsiktlig avvattning vara mycket liten. Den största risken för
påverkan på hydrologin är sannolikt förknippad med eventuella förändringar av vattenflöden vid nyetablering av vägar.
För de delar av vattensystemet som ligger närmare vindkraftverk och vägar än 50 meter har en detaljerad
påverkansbedömning genomförts, se objekt markerade med stjärna och bokstav i Figur 7-G samt redovisning i tabell i Hydrologirapporten i Bilaga 8. Numreringen 1-13 på kartan nedan avser naturvärdenas
ID i tabell 2 i Hydrologirapporten.
81 (125)
 PÅVER
RKAN
Figur7‐‐G.Visarföre
ekommande
evattenmiljö
öermotbakg
grundavSGUsjordartsk
karta.
Lilaområ
ådenpåjord
dartskartan symbolisera
arlerigmorä
än/moränleeraochröda
områden
nsymboliserrarberggrun
ndidettafalllkalksten(s
silur).
882 (125)
PÅVERKAN 
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
I den hydrologiska analysen har berörda objekt utmärkta med korresponderande bokstäver A-I på karta i
Figur 7-G bedömts.
Analysen visar att inga särskilda skyddsåtgärder krävs vid objekt B, D och G med den avgränsning av
etableringsområdet som fastställts.
Vid objekt A kommer väg eller uppställningsyta att placeras med ett minsta skyddsavstånd om 5 meter
till våtmarken. Inga anläggningsytor placeras närmare än 20 meter från vattendraget norr om vindkraftverket.
Vid objekt C genomkorsar den befintliga vägen ett våtmarksområde (Hästvät) som är starkt påverkat av
dikning. På båda sidor om vägen finns grävda diken. Två anlagda trummor finns under vägen. Trummornas underhåll är eftersatt och dess vattenförande funktion kan vara dålig.
Som tidigare beskrivits planeras någon av följande två alternativa lösningar användas för att inte påverka
öselskallran som finns på den befintliga vägen vid Hästvät. Antingen förstärks en annan befintlig mindre
skogsbilväg som finns längre söderut (alt. 1), eller så anläggs en ny väg på den berörda sträckan direkt
söder om befintlig väg vid Hästvät (alt. 2), se Figur 7-F.
Alt. 1: Breddning och förstärkning av den befintliga vägen längre söderut kan anläggas på fast mark och
bedöms inte påverka hydrologin.
Alt 2: Direkt söder om den befintliga vägen vid Hästvät finns ett parti med relativt fast mark där ny väg
kan anläggas. Om våtmarken vid detaljprojekteringen bedöms riskera att påverkas anläggs en trumma
under den nya vägen, se exempel på vägtyper i Bilaga 3.
Alternativ 1 utgör huvudalternativ eftersom det bedöms ge minst påverkan på naturvärden och hydrologi.
Vid objekt D är etableringsområdet avgränsat så att den befintliga vägen breddas åt söder för att inte
påverka våtmarksområdet norr om vägen.
Området vid objekt E är inte en våtmark, men det tunna jordlagret innebär att området vid höga flöden
kan vara vattenförande. Vindkraftverkets nuvarande placering bedöms inte påverka området negativt.
Området vid objekt F är inte en våtmark, men det tunna jordlagret innebär att området vid höga flöden
kan vara vattenförande. Vid objekt F kommer vägen norr om ID 12 att anläggas som en genomsläpplig
väg för att inte ge dämmande effekt vid höga flöden, se exempel på vägtyper i Bilaga 3.
Vid objekt H är etableringsområdet avgränsat så att den befintliga vägen breddas åt söder för att inte
påverka källan norr om vägen. Särskild försiktighet vidtas så att körspår inte uppstår norr om den befintliga vägen.
Vid objekt I är etableringsområdet avgränsat så att den befintliga vägen breddas åt söder för att inte påverka fuktängen norr om vägen.
Bedömning
Trots att området till stor del är påverkat av dikning och produktionsinriktat skogsbruk finns det flera
partier med höga naturvärden som är beroende av den rådande hydrologin. Med de skyddsåtgärder som
vidtas bedöms inte hydrologin påverkas på ett sådant sätt att det medför negativa effekter på områdets
naturvärden eller värdefulla delar av ytvattensystemet inom eller utanför projektområdet, t ex Suderbys
Blekevät eller Träskmyr samt närliggande Natura 2000-områden.
83 (125)
 PÅVERKAN
7.4
Fågel
Samtliga Sveriges förekommande fågelarter omfattas av Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Artskyddsförordningen är kopplad till EUs habitatdirektiv och fågeldirektiv samt nationella fridlysningsbestämmelser. Samtliga vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen, vilket innebär ett generellt
förbud mot att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa djuren. Det är även förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
I Naturvårdsverkets Handbok för artskyddsförordningen31 anges att de fågelarter som finns upptagna i
bilaga 1 till Fågeldirektivet, i den svenska rödlistan eller som uppvisar negativa trender främst bör prioriteras i skyddsarbetet. I handboken anges också att det av proportionalitetsskäl är rimligt att ett otillåtet
avsiktlig dödande är ett sådant som på lokal eller nationell nivå har en negativ effekt på artens population
och att en otillåten störning är en sådan som har effekt på artens bevarandestatus. 32
Mot bakgrund av detta är det viktigt att i utredningsarbetet och vid bedömning av påverkan fokusera på
särskilt hotade fågelarter vars population och bevarandestatus riskerar att påverkas av en vindkraftsetablering.
När det gäller vindkraftens påverkan på fåglar har kunskapsläget under år 2011 kompletterats med en
syntesstudie där Naturvårdsverket sammanställt resultaten av befintlig forskning på området.33 Enligt
syntesstudien förväntas inte en utbyggnad av vindkraften till den nivå som ryms inom planeringsramen
på 30 TWh påverka ett livskraftigt bestånd av någon fågelart på nationell nivå. Örnar och andra större
rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt. Det krävs särskild
försiktighet i områden där koncentrationer av rovfåglar förekommer samt i miljöer med högre tätheter av
häckande vadare, det vill säga havsstrandängar, fågelskär samt vissa myrmarker och fjällområden.
Idag sker i genomsnitt ca 2,3 fågelkollisioner per vindkraftverk och år, men variationen mellan olika platser är stor. Detta motsvarar ca 2 000 fåglar per år i Sverige, vilket är mindre än en tusendel av de minst
6-7 miljoner fåglar som dödas per år i Sverige av trafiken.
Rovfåglar, hönsfåglar, måsar, trutar och tärnor kolliderar oftare än man kan förvänta sig med utgångspunkt från deras antal. Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom
ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området
under flyttning. Flyttande sjöfåglar undviker enligt omfattande studier som regel att flyga nära vindkraftverk, både på dagen och på natten.
De fågelpopulationer som löper störst risk att påverkas negativt är långlivade arter med långsam reproduktionstakt som har visat sig kollidera oftare, t ex större rovfåglar, och som finns i höga koncentrationer
eller häckar inom eller i direkt anslutning till en vindkraftspark. Större segelflygande rovfåglar som örnar, vråkar och glador löper större risk att kollidera än mindre rovfåglar. Enligt de mest omfattande
undersökningarna i områden med högre tätheter av rovfåglar är kollisionsfrekvensen ca 0,07 rovfåglar
per vindkraftverk och år.
Ett exempel på ett område med mycket hög revirtäthet där örnar har uppvisat hög dödlighet genom kollisioner är vindkraftsparken på ön Smöla i Norge. Smöla hyser totalt ca 55-60 havsörnspar och här sattes
68 vindkraftverk upp under perioden 2001-2005. I vindkraftsparken och med 500 meters omnejd häckade 13 havsörnspar. Sedan parken byggdes har ett 40-tal havsörnar omkommit till följd av kollisioner.
Det har dock inte påverkat den norska populationen av havsörn, som vuxit kraftigt de senaste åren. Även
31http://www.naturvardsverket.se/Handbocker/Artskyddsforordningen
Förhotadeartermedlågreproduktionochennegativpopulationsutvecklingbördockävenavsiktligtdödandeav
enskildaindividerbeivras.
32
33Rydellm.fl.Vindkraftenspåverkanpåfåglarochfladdermöss–Rapport6567,Naturvårdsverket,2011.
84 (125)
PÅV
VERKAN 
p Smöla har ökat, även oom antalet hä
äckande par inom
i
själva vvindkraftspa
arken har
det lokalaa beståndet på
minskat.344
På Gotlan
nd startade viindkraftsutbyggnaden reedan på 90-ta
alet och år 20
011 fanns ca 160 vindkrafftverk på
ön. Till occh med 2011 hade totalt 5 kungsörnarr och 6 havsö
örnar hittats döda efter koollisioner me
ed vindkraftverk (Ahlén 2010
0, Stellan Hed
dgren muntl .). Under sam
mma period som vindkraaftsutbyggnad
den har
skett på ön har bestån
nden av både havsörn och
h kungsörn ökat.
ö
För att sätta
s
risken fför påverkan av vindkraftverk på rovfågelp
populationen
n i perspektivv kan nämnass att andelen
n örnar som d
dödas av vind
dkraft i
Sverige ärr liten jämförrt med den andel örnar soom dödas i trafiken eller av kraftledn
ningar, vilket även
gäller för fåglar genereellt.
Illustration av risker för fåglar
få
i samhälllet generellt. K
Källa: Vindvall. Naturvårdsv
verket. 28
7.4.1
F
Fågelstudie
er
En genereell fågelstudie för att karttlägga kända värden har genomförts
g
av
a Ecocom. G
Gotland har generellt
g
mycket hö
öga tätheter av
a örn, framfförallt kungssörn, varför omfattande
o
inventering aav örn har ge
enomförts
under 20111 och 2012. Även övriga rovfåglar i oområdet noteerades i samb
band med örn
ninventering
g. Här
sammanfaattas resultattet av inventeringarna, raapporten finn
ns i Bilaga 9 a. Örninvent
nteringar ska behandlas
med sekreetess för att skydda
s
fåglarrna varför deenna rapportt (Bilaga 9 b)) inlämnas tilll Länsstyrelsen separat och intte är offentligt tillgänglig
g.
Örninve
entering
Kungsörn
nsbeståndet har
h ökat krafftigt i Sverigee och de allra
a flesta kungssörnar finns i de fyra norrdligaste
länen sam
mt i Dalarna (87
( %). De ojjämförligt höögsta tätheterna av kungssörn finns påå Gotland, äv
ven om
Gotlands kungsörnar bara
b
utgör 6 % av landetss bestånd. Äv
ven havsörne
en har ökat kkraftigt och finns
f
främst län
ngs ostkusten
n. Både kung
gsörn och havvsörn är natiionellt rödlistade i kategoorin nära hottad (NT)35
och upptaagna i fågeldiirektivets bilaga 1. Ingen av arterna är längre internationellt röödlistad.
Gotland h
hyser ca 50 reevir av kungssörn och ca 3
30 revir av ha
avsörn. Då tä
ätheten av ku
ungsörn på Gotland
G
är
i genomsn
nitt ca 1,6 parr per kvadrattmil kan man
n förvänta siig att finna ku
ungsörnsrevvir i princip oavsett
o
var
på ön en o
omfattande inventering
i
genomförs.
g
S
Syftet med geenomförd örn
ninventeringg har varit attt lokalisera var evventuella boplatser finnss för att kunn
na minimera kollisionsrisskerna genom
m att vid beh
hov anpassa vind
dkraftsparkeen.
Säkerhetssavstånd som
m har använtss vid tidigaree etableringa
ar av vindkrafftverk, t.ex. vvid Sveriges största
projekt vid Markbygdeen i Piteå kom
mmun, samtt vid Björkhö
öjden-Björkv
vattnet i Ragu
unda och Solllefteå
34
Vindkrafttenspåverkanpåfåglarochffladdermöss(kkortversion).V
Vindval.Naturv
vårdsverket.
Hotadearrterbenämnsdesomkatego
oriseratssomA
Akuthotad(CR
R),Starkthotad
d(EN)ellerSårrbar(VU).Tillrödlistade
arterhör,fö
örutomdehottade,ocksådessomkategoriseeratssomNära
ahotad(NT),N
Nationelltutdööd(RE)ochKu
unskaps‐
brist(DD).Deartersomk
kategoriseratssomLivskrafttig(LC)ärdäre
emotvarkenho
otadeellerröddlistade.
35
8
85 (125)
 PÅVERKAN
kommuner är 2 kilometer till befintliga boplatser för kungsörn.36 Säkerhetsavstånd på 2-3 km rekommenderas av Sveriges ornitologiska förening (Rydell m.fl.).
Kartläggningen av risker för kungs- och havsörn vid den planerade vindkraftsetableringen har genomförts i tre steg. Under mars månad 2011 genomfördes en spelflyktsinventering. Spelflyktsinventeringen
kompletterades därefter med ett eftersök av eventuella boplatser för kungsörn under juni 2011. Slutligen
gjordes en kompletterande spelflyktsinventering i syfte att få ytterligare information om flygvägar och
förekomst av eventuella boplatser under februari-mars 2012.
Eftersök av kungsörnsbon har utförts av Jörgen Petersson och spelflyktsinventering har genomförts av
Jörgen Petersson och Ola Wizén, som bägge har lång erfarenhet av den gotländska fågelfaunan. Den
första spelflyktsinventeringen genomfördes under 5 dagar med 2 observatörer den 8-25 mars 2011 och
eftersök av boplatser utfördes under 8 dagar den 15-29 juni 2011. En kompletterande spelflyktsinventeringen genomfördes 2012 under 8 dagar den 26 februari-18 mars. Inventeringarna genomfördes endast
vid väderleksförhållanden som var gynnsamma för spelflygande örnar, d v s vid god sikt och lämpliga
vindförhållanden (måttlig-frisk vind).
Under spelflyktinventeringen i mars 2011 gjordes sammanlagt 122 örnobservationer under de 5 dagar
inventeringen pågick, varav 52 av kungsörn, 62 av havsörn och 8 av obestämda örnar. Av dessa gjordes
9 observationer över projektområdet och ytterligare en på gränsen till området. Detta innebär alltså att
ca 7 % av observationerna skedde över, eller på gränsen till det planerade vindkraftsområdet.
Antalet observationer visar hur många gånger exempelvis kungsörn har observerats, vilket inte är detsamma som antalet individer av kungsörn. Om en kungsörn rör sig i området kan samma individ passera
flera gånger. Med ledning av dräktkaraktärer kan vissa individer identifieras. Inblandade i alla observationer under de 5 dagarna är ca 9 olika individer av kungsörn och 10 av havsörn identifierade på detta
sätt.
Under 8 dagars boletandet i juni gjordes sammanlagt 25 observationer av kungsörn i närheten av projektområdet, varav endast en örn rörde sig över projektområdet. Totalt rörde det sig om ca 4-6 kungsörnsindivider. I det område där örnarna var mycket aktiva under spelflyktsinventeringen 2011 var nu
aktiviteten låg.
Vid spelflyktsinventeringen i februari-mars 2012 fokuserades observationerna kring de två områden där
möjliga boplatser för kungsörn misstänktes vara belägna. Sammanlagt gjordes 96 örnobservationer under de 8 dagar inventeringen pågick, varav 78 av kungsörn och 48 av havsörn. Av dessa observationer
gjordes inga över projektområdet och endast en på gränsen till detta område.
Vid inventeringen år 2012 lokaliserades ett kungsörnsbo och platsen för ytterligare ett eventuellt kungsörnsbo. Det finns inga observationer som tyder på att det skulle finnas något havsörnsbo i närheten av
projektområdet. Den sammantagna bilden från alla inventeringar av hur örnarna använder området blev
tydlig (se Bilaga 9 b, Figur 9). Både kungsörn och havsörn uppehöll sig under vårvintern ofta i ett område
nordost om den planerade vindkraftsparken.
Övriga rovfåglar
I samband med örninventeringarna år 2011 noterades även observationer av andra rovfåglar, resultatet
redovisas i fågelstudien i Bilaga 9 a och sammanfattas nedan. Inventeringen utfördes under 7 dagar mellan den 15 juni-29 juni. Fokus för inventeringen var kungsörn men då övriga rovfåglar noterats innebär
detta att relativt omfattande observationer gjorts av områdets rovfågelfauna. Följande rovfågelarter observerades: Ormvråk, bivråk, duvhök, sparvhök, lärkfalk, brun kärrhök samt ängshök.
36DomMMDUmeåM116‐12ochMMÖD2011‐11‐23,M824‐11
86 (125)
PÅVERKAN 
Observerade rovfåglar rör sig framförallt utanför projektområdet, till stor del i anslutning till jordbruksmarkerna. Ormvråk förekommer dock med minst 4 revir i närområdet, varav 2 revir uppskattas överlappa projektområdets södra del. Observationerna indikerar att det finns 2 duvhöksrevir varav ett överlappar projektområdet. Bivråk observerades i skogen söder om Austers väster om projektområdet, men
inga konkreta tecken på häckning noterades och någon säker häckning av bivråk har hittills aldrig konstaterats på Gotland.
En hona av ängshök observerades tillfälligt vid Kyrkebysmyr nordöst om projektområdet, men det bedöms osannolikt att ängshök häckar i närområdet. Brun kärrhök observerades med 3 olika individer vid
Kyrkebysmyr, fåglarna födosökte men visade inte några tecken på att häcka nära projektområdet.
Områdes skogskaraktär gör att de arter som sannolikt i högsta grad utnyttjar projektområdet är ormvråk
och duvhök. Lärkfalk är främst knuten till jordbrukslandskapet och förekommer sannolikt i begränsad
omfattning i skogsområdet. Av arterna har endast bivråk en icke gynnsam bevarandestatus. Hänsyn till
arten kan tas genom att etablering undviks i gränslandet mellan skog och öppna områden, framför allt
jordbruksområden.
Andra fågelarter
Det finns inga inrapporterade observationer för projektområdet i Artportalen och i Artdatabankens register mellan 2001 till 2011. När analysområdet utökades till en radie av 3 km runt projektområdet, resulterade detta i 101 inrapporterade arter. Inrapporterade arter inkluderar, förutom rovfåglar, svanar och gäss
(2) och änder (5). Bland observerade fåglar kan också nämnas trana och orre. I naturreservaten HallHangvar och Forsviden vars gränser ligger på 1-2 km avstånd från projektområdet häckar följande arter
som finns upptagna i fågeldirektivet: pärluggla, nattskärra, spillkråka, trädlärka och törnskata.
I samband med örninventeringen vid Forsvidar i mars 2011 noterades förutom rovfåglar även trana,
ringduva, korp, svartmes samt spillkråka som sannolikt häckande inom eller i nära anslutning till projektområdet.
Inom det utökade analysområdet 3 km från projektområdet har spelande kornknarr och nattskärra påträffats, vilka framförallt kan påverkas av fragmentering och habitatförluster vid en vindkraftsetablering.
De våtmarker och agmyrar som ligger mellan Gamlehjaul och Austers finns omnämnda i en skrift från
Länsstyrelsen (Länsstyrelsen Gotlands län 1984), som en del av länets främsta reproduktionsområde för
trana. Våtmarkerna pekas dock inte ut som konstaterade häckningsplatser. De utpekade myrområdena
är sannolikt möjliga häckplatser för trana även idag, men det saknas rapporterade observationer som
styrker det påståendet.
Orre är en art som på Gotland förekommer mycket sparsamt och arten skulle kunna påverkas genom
kollisioner. Orre förekommer i det närliggande Natura 2000-området Hall-Hangvar och det får anses
möjligt att arten förekommer i anslutning till projektområdet, men det saknas observationer som tyder
på detta.
Av bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena Forsviden och Träskmyr framgår inte heller att observationer av varken trana eller orre skulle gjorts i dessa områden.
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Rydell m.fl. rekommenderar ett säkerhetsavstånd på 2-3 km från boplatser och naturliga koncentrationer
av minst fem kungsörnar. I tidigare rättsfall har ett skyddsavstånd på 2 km från vindkraftverk till befintliga örnbon ställts som villkor.
För att säkerställa ett tillräckligt stort säkerhetsavstånd till funnet örnbo har vindkraftverk nr 12 och 15
tagits bort ur planeringen. Till platsen för det eventuella ytterligare örnboet är avståndet ca 3 km.
87 (125)
 PÅVERKAN
Nordöst om projektområdet kring jordbruksmarkerna har flera örnar observerats vid inventeringarna
under vårvintern, vilket skulle kunna betraktas som en naturlig koncentration av kungsörnar. Det är dock
alltid svårt att identifiera exakt hur många olika örnindivider som observeras och inventerarna kan inte
heller i detta fall uttala sig säkert om exakt hur många individer av kungsörn som har varit inblandade i
observationerna. Exakt hur en naturlig koncentration ska definieras är också oklart, exempelvis gällande
hur långa tidsperioder örnarna ska befinna sig på ett ställe för att det ska betraktas som en naturlig koncentration. I och med att vindkraftverk nr 12 och 15 tas bort är närmaste avstånd till utkanten på detta
område ca 1 km.
Ormvråk är Sveriges vanligaste rovfågel, duvhök är inte heller rödlistad och hör till den grupp rovfåglar
som inte är särskilt utsatt för kollisioner, varför inga särskilda skyddsåtgärder bedöms behövas för dessa
arter. Vindkraftverk placeras inte i viktiga biotoper för bivråken vilket är gränslandet mellan skog och
öppna jordbruksområden.
Forsvidarområdets generella ornitologiska värden för t ex orre och trana är i första hand knutet till befintliga våtmarker. Skogsdikningen vid Forsvidar har emellertid påverkat områdets hydrologi, vilket
medför en kontinuerlig igenväxning av våtmarker. Igenväxningen innebär att områdets värde minskat
och fortsätter att minska. Förebyggande åtgärder kommer att vidtas för att inte ytterligare försämra hydrologin varken inom projektområdet vid Forsvidar eller i omkringliggande Natura 2000-områden, se
avsnitt 7.3.3.
Bedömning
Örn
Det är i huvudsak tre faktorer som kan påverka kungs- och havsörnspopulationer negativt vid etablering
av vindkraftverk; kollisionsrisk, störning, och habitatförlust. Ecocom bedömer att när det gäller en eventuell etablering vid Forsvidar är effekterna av störning och habitatförlust troligen av ringa betydelse, då
det inte finns någon örnhäckning inom, eller i direkt anslutning till etableringsområdet. Detta innebär att
det inte kommer att bli någon större påverkan när det gäller direkt störning från själva vindkraftverken
eller störning på grund av ökad mänsklig aktivitet vid och efter en etablering. Troligen kommer inte heller habitatförlust att ha någon större inverkan. Etableringsområdet hyser ingen örnhäckning och, av resultaten från denna studie att döma, är området inte ett prefererat jaktområde för örnar.
Eftersom de vindkraftverk som var belägna närmast funnet örnbo tas bort ur planeringen reduceras risken för störning av de häckande örnarna, då avståndet till närmaste vindkraftverk blir 2,5 km. Den andra
troliga boplatsen ligger ca 3 km från närmaste verk. Detta innebär att säkerhetsavståndet på 2-3 km till
örnbo som rekommenderas av Rydell m.fl. kan anses vara uppfyllt i båda fallen, särskilt med tanke på att
de häckande fåglarna tycks röra sig in över etableringsområdet i mindre utsträckning. Det finns inga
indikationer på att det skulle finnas något havsörnsbo i närheten av projektområdet som skulle föranleda
några begränsningar av den planerade vindkraftsparken.
Resultatet av inventeringarna, framför allt vid spelflygsinventeringarna under tidig vår 2011 och 2012,
visar att många örnobservationer gjordes strax nordost om etableringsområdet. De två vindkraftverk som
planerades närmast detta område har tagits bort för att minska risken för kollisioner här. Avståndet till
utkanten av området blir då ca 1 km, vilket bedöms som tillräckligt eftersom merparten av de observerade fåglarna tycks röra sig i kanten av jordbruksområdena och inte in över själva etableringsområdet.
En viss koncentration av örnindivider noterades även 2-3 km sydväst om området, men inte så nära eller
i så hög grad att begränsningar måste göras av detta skäl.
Rydell m.fl. påpekar i sin rapport att det angivna säkerhetsavståndet skall betraktas som en rekommendation som bör anpassas till lokala förhållanden. Genomförda inventeringar visar ett tydligt mönster att
örnarna främst rör sig över omkringliggande jordbruksmarker och att projektområdet inte utgör något
prefererat jaktområde (se Bilaga 9 b, Figur 9). Gotland anses hysa världens tätaste population av kungs88 (125)
PÅVERKAN 
örn, och revirstorleken här är mindre än i övriga delar av landet. Vidare är koncentrationen av örnar
generellt sett hög över hela ön. Mot bakgrund av ovanstående bedömer wpd att säkerhetsavståndet efter
genomförda förändringar av vindkraftsparkens utformning är tillräckligt stort för att säkerställa att
kungsörnspopulationen inte påverkas, varken på Gotland eller nationellt.
Övriga rovfåglar
Bland övriga rovfåglarna förekommer duvhök och ormvråk sannolikt frekvent samt bivråk, brun kärrhök
och lärkfalk sporadiskt i området. För samtliga ovanstående arter bör viss kollisionsrisk föreligga, men
hökarna och lärkfalken hör till den grupp mindre rovfåglar som inte är särskilt utsatta för kollisioner.
Samtliga arter utom bivråk har stabila populationer och enskilda dödsfall bör inte påverka arternas bevarandestatus. Inte heller bivråken kommer sannolikt att påverkas av en vindkraftsetablering.
Av de övriga rovfåglar som använder området i någon större omfattning är det främst ormvråk som riskerar att kollidera med vindkraftverk. Ormvråk är Sveriges vanligaste rovfågel varför etableringen inte
bedöms riskera att påverka arten på populationsnivå. Sammantaget bedöms påverkan på övriga rovfåglar
bli liten.
Andra fågelarter
Trana, ringduva, korp, svartmes och spillkråka hör inte till de fågelarter som påverkas i någon större grad
av vindkraftverk. Av dessa arter är endast spillkråka upptagen i fågeldirektivet och ingen av arterna är
rödlistad.
Kornknarren är bunden till ängsmark och annan öppen jordbruksmark och en etablering av vindkraft i
skogen vid Forsvidar bör inte påverka arten nämnvärt.
Nattskärran är skyddad enligt fågeldirektivet men då inga tecken finns på att arten återkommande skulle
dödas av vindkraft och då habitatpåverkan för arten vid vindkraftsetablering är mycket ringa, anser
Ecocom att särskild hänsyn till arten inte behöva tas i detta fall.
För både orre och trana får det anses möjligt att arterna kan förekomma inom projektområdet, eller i
våtmarker söder eller öster om detta, t ex Ronkelsmyr. Trana är inte en riskart när det gäller kollisioner
med vindkraftverk. Hönsfåglar som orre kan kollidera, men i en stor tysk studie som genomförts utgör
hönsfåglar mindre än 1 % av de fåglar som kolliderat.37 Data som tyder på att kvarvarande våtmarksmiljöer numera skulle utgöra viktiga reproduktionsområden för arterna orre och trana saknas. För bägge
arter utgör också den redan genomförda och fortfarande befintliga skogsdikningen sannolikt en betydligt
större habitatpåverkan än en vindkraftsetablering skulle göra.
Ecocom gör bedömningen att projektområdets värden som habitat för fågelfaunan inte är anmärkningsvärt höga och att redan befintlig påverkan skiljer området från mer ornitologiskt värdefulla områden som
t ex naturreservaten Hall-Hangvar och Forsviden. Vindkraftsparkens påverkan på fåglar bedöms sammantaget bli liten.
Sammanfattningsvis följs Artskyddsförordningens bestämmelser avseende fåglar med de skyddsåtgärder
som vidtagits.
37Rydellm.fl.Vindkraftenspåverkanpåfåglarochfladdermöss–Rapport6567,Naturvårdsverket,2011.
89 (125)
 PÅVERKAN
7.5
Fladdermöss
Samtliga Sveriges förekommande fladdermusarter omfattas av Artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
Artskyddsförordningen är kopplad till EUs habitatdirektiv samt nationella fridlysningsbestämmelser.
Samtliga fladdermusarter är fridlysta enligt artskyddsförordningen, vilket innebär ett generellt förbud
mot att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa djuren. Det är även förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. I Naturvårdsverkets Handbok för artskyddsförordningen38
anges att det av proportionalitetsskäl är rimligt att ett otillåtet avsiktlig dödande är ett sådant som på
lokal eller nationell nivå har en negativ effekt på artens population och att en otillåten störning är en
sådan som har effekt på artens bevarandestatus.39
Mot bakgrund av detta är det viktigt att i utredningsarbetet och vid bedömning av påverkan fokusera på
särskilt hotade fladdermusarter med en negativ populationsutveckling vars population och bevarandestatus riskerar att påverkas av en vindkraftsetablering. I Sverige är 19 fladdermusarter påträffade. Sex arter
är upptagna på den svenska rödlistan från 2010 och fyra arter på den globala rödlistan (IUCN) från
2009.
När det gäller vindkraftens påverkan på fladdermöss har kunskapsläget under år 2011 kompletterats med
en syntesrapport där Naturvårdsverket sammanställt resultaten av befintlig forskning på området.40
Nedanstående beskrivning är hämtad från syntesrapporten.
Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Kollisionerna sker oftast
(90%) under varma nätter med svag vind på sensommaren och hösten (juli-sept) och ibland (10%) även
på våren (maj-juni.)
Risken att fladdermöss dödas vid vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika arter. Vissa arter är skapta
för jakt efter insekter på relativt hög höjd i fria luften, 98 % alla fladdermöss som hittats döda vid vindkraftverk tillhör någon av dessa s.k. högriskarter. I Sverige finns följande högriskarter för vindkraft;








pipistrell
leislers fladdermus
sydfladdermus
stor fladdermus
gråskimlig fladdermus
trollfladdermus
dvärgfladdermus och
nordisk fladdermus.
Ingen av högriskarterna betraktas som hotade i ett europeiskt perspektiv.41 De av högriskarterna som är
rödlistade i Sverige är pipistrell, leislers fladdermus och sydfladdermus (EN).42 De arter som är mest
utsatta för kollisioner är stor fladdermus och gråskimlig fladdermus. Nordisk fladdermus och dvärgfladdermusen tillhör Sveriges vanligaste arter, de har ökat i antal de senaste åren och risken är liten att påverkan från vindkraftverk kommer att märkas på populationsnivå. Barbastell är en rödlistad art för vil-
38
http://www.naturvardsverket.se/Handbocker/Artskyddsforordningen
Förhotadeartermedlågreproduktionochennegativpopulationsutvecklingbördockävenavsiktligtdödandeav
enskildaindividerbeivras.
39
Rydellm.fl.Vindkraftenspåverkanpåfåglarochfladdermöss–Rapport6567,Naturvårdsverket,2011.
40
41
Finnsintemediart‐ochhabitatdirektivetsbilaga2.
HotadearterbenämnsdesomkategoriseratssomAkuthotad(CR),Starkthotad(EN)ellerSårbar(VU).Tillrödlistade
arterhör,förutomdehotade,ocksådesomkategoriseratssomNärahotad(NT),Nationelltutdöd(RE)ochKunskaps‐
brist(DD).DeartersomdäremotkategoriseratssomLivskraftig(LC)ärvarkenhotadeellerrödlistade. 42
90 (125)
PÅVERKAN 
ken det är osäkert om den ofta kolliderar med vindkraftverk. Övriga i Sverige förkommande fladdermusarter är inte högriskarter.
Indirekta effekter som att vindkraftsutbyggnaden skulle förändra eller förstöra fladdermössens livsmiljö
bedöms vara ganska små. Det gäller särskilt i produktionsskog och på åkermark, där vindkraftens påverkan är minimal jämfört med det befintliga skogs- och jordbruket.
7.5.1
Fladdermusinventering
Kunskapen om fladdermöss i det aktuella skogsområdet var låg varför wpd låtit Ecocom genomföra en
fladdermusinventering med syfte att kartlägga risker för fladdermusfaunan i samband med uppförande
av en vindkraftspark, se Bilaga 10.
Inventering har genomförts inom projektområdet samt i omkringliggande miljöer som bedömts som
intressanta av biolog Alexander Eriksson under perioden 15-18 augusti. Området har inventerats genom
en kombination av automatisk punkttaxering med s k autoboxar på 14 lokaler och manuella undersökningar med handburen detektor vid 7 lokaler under 2 nätter.
Sammanlagt registrerades fem fladdermusarter vid inventeringen. Den absoluta majoriteten av registrerade fladdermusarter som registrerats i autoboxar under inventeringen tillhör arten nordisk fladdermus,
mustasch/brandts fladdermus och fransfladdermus. Endast en ytterligare art registrerades i autoboxar,
brun långörad fladdermus (<1%). I omkringliggande bymiljöer observerades vid manuell inventering
även trollfladdermus. Av påträffade arter är endast fransfladdermus rödlistad (EN).
Inne i skogsområdet vid Forsvidar har endast tre fladdermusarter påträffats. Då myotisarter inte separerats i det automatiskt inspelade datamaterialet är det med ledning av manuella inventeringar dock troligt
att totalt fyra arter förekommer i skogsområdet: nordisk fladdermus, fransfladdermus, mustasch/brandts
fladdermus och brun långörad fladdermus.
Etableringen bedöms inte påverka några habitat av särskilt värde för några fladdermusarter. Av de arter
som påträffats utgör endast nordisk fladdermus och trollfladdermus arter som utifrån nuvarande kunskap kan betecknas som riskarter för kollisioner. Trollfladdermus är dock endast påträffad vid Hangvar
kyrka, som utgör ett habitat med betydligt större variation än skogsområdet vid Forsvidar. Nordisk fladdermus förekommer inne i skogen, särskilt i mindre öppningar. En vindkraftsetablering kan förväntas
skapa nya öppningar runt vindkraftverken, vilket skulle kunna medföra ökade kollisionsrisker om nordisk fladdermus jagar i dessa miljöer. Aktiviteten av nordisk fladdermus är emellertid ändå förhållandevis låg i jämförelse med andra områden och det förefaller osannolikt att en vindkraftsetablering vid
Forsvidar skulle få konsekvenser för artens population på Gotland.
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Vid behov, t ex i områden med stor förekomst av fladdermusarter som har hög risk att kollidera med
vindkraftverk (högriskarter) och som också är ovanliga eller visar en negativ populationsutveckling, kan
man för att minska riskerna ange ett villkor i tillståndet att vindkraftverken ska stängas av under vissa
tidsperioder och förhållanden, exempelvis nattetid under juli-september när det blåser mindre än 5 m/s.
Sådan avstängning har i genomförda forskningsstudier visat sig minska dödligheten med upp till 90 %.
Ecocom gör bedömningen att riskreducerande åtgärder inte är nödvändiga i detta fall med hänsyn till
fladdermusfaunan vid Forsvidar.
Bedömning
Den enda förekommande arten som är rödlistad är fransfladdermus, men den är inte en högriskart för
kollisioner och vindkraftsetableringen bedöms inte påverka några viktiga habitat.
91 (125)
 PÅVERKAN
Ecocom gör bedömningen att riskerna för kollisioner med vindkraftverk i stort sett uteslutande berör
arten nordisk fladdermus, som är både Gotlands och Sveriges mest spridda art. I ett Gotländskt perspektiv är Forsvidar ett område som har en låg till måttlig artrikedom av fladdermöss och då eventuell påverkan dessutom endast berör en art, nordisk fladdermus, framstår området med avseende på fladdermusfaunan som lämpligt för etablering av vindkraft.
Vindkraftsanläggningen bedöms inte påverka någon fladdermusart som har en negativ populationsutveckling och bedöms inte heller påverka någon fladdermusart på populationsnivå. Påverkan på fladdermöss bedöms därför som ringa och Artskyddsförordningens bestämmelser avseende fladdermöss följs.
7.6
Andra däggdjur
I avlägsna idag väglösa trakter kan ett utbyggt vägnät ge en relativt större tillgänglighet till området och
skulle kunna öka antalet besökare, vilket kan utgöra en störning, främst för stora rovdjur och de större
viltarterna.43 Gotland saknar stora däggdjur som älg, hyser inga stora rovdjur och området är redan idag
påverkat genom skogsbruk. Det finns ingenting som tyder på att rådjur eller småvilt blir störda av en
vindkraftsanläggning. Den störning som kan uppstå inträffar under byggtiden då det är mycket människor i rörelse på byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. Påverkan på däggdjur förväntas därför
bli ringa.
7.7
Utsläpp till luft, mark och vatten
Vindkraft har en i huvudsak positiv inverkan på miljö och hälsa eftersom energin i vinden kan tas till vara
utan utsläpp av hälso- eller miljöförstörande ämnen. El från vindkraft ersätter kolkraft i det nordiska
elsystemet, eftersom kolkraft idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Därmed
minskar utsläpp av; svaveldioxid som är försurande, kväveoxid som är både försurande och övergödande
och koldioxid som ger klimatpåverkan, se även avsnitt 4.3.
Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Mineral- eller syntetoljor
och smörjmedel används i hydraulsystemet och för automatisk smörjning av lager och växellåda. Vindkraftverk med växellådor innehåller mellan ca 200 och 700 liter smörjolja beroende på tillverkare. Dessutom finns hydrauloljor, ca 10-20 liter per verk, i styrsystemens mekaniska komponenter. Huruvida
vindkraftverk med växellåda kommer att användas avgörs i ett senare skede.
Vindkraftverken är normalt vattenkylda och kylsystemen innehåller glykol. Ca 100 liter kylvätska används i kylsystemet. För det fall läckage skulle förekomma finns ett slutet system i rotornavet, maskinhuset och den övre delen av tornet som säkerställer att läckage till omgivningen inte sker. Dessa utrymmen
inspekteras vid varje servicetillfälle.
Inga oljor eller kemikalier förvaras i anslutning till parken. Om transformatorer innehållande olja kommer till användning placeras dessa i transformatorstationer som inte tillåter utsläpp vid eventuellt läckage. De kemikalier som används i bygg- respektive avvecklingsfasen är de som normalt ingår i entreprenadmaskiner, lastbilar och byggkranar.
Konsekvensen av en etablering av vindkraftspark Forsvidar kommer, totalt sett, bli positiv ur klimatsynpunkt eftersom vindkraft ofta i ett större perspektiv bidrar till att mindre energi behöver produceras med
hjälp av fossila bränslen, vilket i sin tur innebär minskade klimatpåverkande utsläpp.
43
Vindkraftenseffekterpålandlevandedäggdjur.Naturvårdsverket2012.
92 (125)
PÅVERKAN 
7.8
Övrig mark- och vattenanvändning
I området bedrivs idag skogsbruk och viss jakt. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya
vägar och uppställningsplatser, ca 4 % av det totala projektområdet. I övrigt begränsar inte en vindkraftsetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk och jakt. De vägar som anläggs för parken
kan även nyttjas för skogsbruket. Området kommer även efter etablering att utgöras av skogsmark.
Vindkraftsparkens konsekvenser för skogsbruket bedöms som liten då det endast är små områden där
skogsbruket förhindras till följd av etableringen. Ingen övrig mark- och vattenanvändning har identifierats inom området. Tingstäde vattentäkt 5 km söder om projektområdet bedöms inte påverkas. Sammantaget bedöms påverkan bli liten.
7.9
Hushållning med resurser
Enligt miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och
energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara
energikällor användas.
Vindkraft utgör en förnybar energikälla som idag främst ersätter el producerad med fossila bränslen i det
Nordiska kraftsystemet och på sikt skulle kunna ersätta en del av befintlig kärnkraft. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs främst av vilka vindförhållanden som råder på platsen, en skillnad i årsmedelvind på 0,1 m/s ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden per kWh.
För att hålla kostnaden för produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed i förlängningen
erhålla ett stabilt el- och elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt
intresse att vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på platser där det råder goda vindförhållanden.
7.10 Konsekvenser under byggtiden
Byggnation av vindkraftsanläggningen beräknas ske i perioder under en tid av ca två år och under dessa
perioder kommer temporärt buller att uppstå vid bland annat avverkning, schaktning, lastning, transporter och eventuellt krossning, borrning och sprängning.44 Under byggnadsarbetena kommer ljudbegränsningar ske enligt de regler om begränsning av buller från byggplatser som vid tidpunkten är gällande.
Transporter under byggtiden kommer att krävas för material till vägar, fundament, konstruktionsmaskiner, kranar, vindkraftverken med tillhörande utrustning samt persontransporter.
Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Det material som i så fall uppstår kommer att användas
som fyllnadsmaterial (massor) i det egna anläggningsarbetet. Dessa massor kommer endast att utgöra en
mindre del av den totala mängden material som krävs för dessa arbeten.
Eventuellt kommer tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon o. dyl. att anläggas under
byggtiden. Ytor utöver den permanenta uppställningsplatsen vid respektive verk kan eventuellt behöva
avverkas för att kunna förbereda montering av rotorn på marken. Alla permanenta ytor kommer att förläggas inom det markerade etableringsområdet, se Bilaga 1.
På de platser där etableringsområdet gränsar till delområden med högre natur- eller kulturvärden angivna i Figur 7-E och 7-F kommer gränserna att markeras med band i terrängen för att säkerställa att
inga arbeten sker utanför etableringsområdet.
Fördefalldetblirnödvändigtmedkrossning,borrning,sprängningellerbetongtillverkningkommeranmälanfördetta
attskeseparat.
44
93 (125)
 PÅVERKAN
Sprängning samt fordon och maskiner för schaktning, transporter med mera kommer att orsaka temporära störningar i form av buller, damm, vibrationer samt utsläpp av dieselavgaser innehållande bland
annat växthusgaser och försurande substanser.
Vilt som normalt uppehåller sig i området kan störas under byggtiden och jakten i området kan således
tillfälligt försämras om viltet undviker området.
Vindkraftverken kommer att utplaceras med ett inbördes avstånd av ca 400-600 m. På grund härav och
då anläggningsarbetena sker vid en, eller högst två, positioner samtidigt, bedöms miljökonsekvenserna
under byggtiden sammantaget bli måttliga.
7.11 Konsekvenser under avvecklingsfasen
Efter avslutad drift, ca 20-25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Om
intresse finns kan tillstånd sökas för att uppföra nya vindkraftverk på samma plats och vägar, uppställningsplatser, elkablar etc kan då eventuellt återanvändas för detta.
Hur återställning av platsen ska utföras avgörs vid aktuell tidpunkt efter samråd med tillsynsmyndigheten, här följer en översiktlig beskrivning.
På samma sätt som vid byggnation av vindkraftsanläggningen kommer under demonteringen temporärt
buller att uppstå vid bland annat demontering, schaktning, lastning och transporter.45 Under arbetena
kommer ljudbegränsningar ske enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om ljud från byggarbetsplatser
(NFS 2004:15).
Liksom monteringen utförs demonteringen av vindkraftverken med mobilkran och transporteras bort
från platsen. Större delen av vindkraftverken består av stål och andra metaller. Dessa delar återvinns som
industriskrot genom smältning eller nedmalning. Rotorn består av glasfiberarmerad plast och skickas för
destruktion. Det kan även finnas en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar.
Fundamentet tas bort ned till ca en meters djup eller till berg och ytan återfylls sedan med jord. Om tillsynsmyndigheten kräver det kan fundamenten även tas bort helt, men oftast bedöms påverkan bli
mindre om en del lämnas kvar. Vägarna har ofta ett värde för markägaren och lämnas i så fall kvar. Däremot återställs kranuppställningsplatserna och övertäcks med jord.
Även nedgrävda kablar lämnas normalt kvar i jorden eftersom det ger större miljöpåverkan att gräva upp
dessa än att låta dem vara kvar. Eventuella fristående transformatorhus tas bort och ytan återställs.
7.12 Kvalitets- och miljöstyrning
De villkor och övriga skydds- och försiktighetsmått som anges i tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning
och eventuell senare anmälan av kringverksamheter kommer att sammanställas i en specifikation som
ingår som krav vid upphandling och avtal med leverantörer och underentreprenörer.
Innan byggstart i samband med bygganmälan och tekniskt samråd enligt PBL kommer ett kontrollprogram för byggskedet att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollansvarig kommer också att
utses.
45
Fördefalldetblirnödvändigtmedkrossning,borrningellersprängningkommeranmälanfördettaattskeseparat.
94 (125)
 NATURA 2000
Na
atura 20
000
996 (125)
NATURA 2000 
8.
8.1.1
Natura 2000
Natura 2000-områden
Natura 2000-området Suderbys Blekevät (SE03401193) ligger utanför projektområdets nordöstra del, se
karta i Figur 7-F. Detta Natura 2000-område kom till 2009 med syfte att bevara den sällsynta växten
öselskallra som finns upptagen i habitatdirektivet. Det finns ännu ingen bevarandeplan för Natura 2000området.
Hela Natura 2000-området har besiktats i fält vid fältbesök den 3 maj 2011. De delar av Natura 2000området som ingår i inventeringsområdet är även inventerade under perioden 10-12 augusti, se Naturvärdesrapport i Bilaga 7. Området består av en myr som är tydligt dikningspåverkad. Flera diken och
körspår går genom området och påverkan på hydrologin är tydlig. Området är glest bevuxet av ung tall
och en. Fältskiktet domineras av arter som slankstarr, älväxing, blodrot, hirsstarr och ängsvädd. Vissa
partier domineras av rikkärrsvegetation. Natura 2000-områdets naturvärden bedöms framförallt vara
botaniska och knutna till förekomsten av öselskallra och övrig rikkärrsvegetation.
Omgivningen närmast Natura 2000-området skiljer sig inte direkt från den övriga tallskogen, men har
något tätare undervegetation. Marken dräneras via grävda och underhållna diken. Området norr om
Natura 2000-området består av ung tallplantering.
I omgivningarna runt projektområdet finns fyra Natura 2000-områden som även är utpekade som riksintresse för naturvård samt är naturreservat, se karta i Figur 8-A. Syftet med Natura 2000-områdena är
att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för områdenas ingående naturtyper och arter på biogeografisk
nivå. Ett område kan vara skyddat enligt art-och habitatdirektivet eller fågeldirektivet. Samtliga Natura2000 områden nedan är skyddade enligt art- och habitatdirektivet.
Hall-Hangvars (SE0340090) sydöstra gräns ligger knappt 1 km nordväst om projektområdet. HallHangvar sträcker sig över ett stort område längs Gotlands nordvästra kust och innehåller ett stort antal
naturtyper, vilka bl a inkluderar våtmarkshabitat. I Hall-Hangvar finns fem häckande fågelarter som är
upptagna i fågeldirektivet (pärluggla, nattskärra, spillkråka, trädlärka och törnskata). Utöver detta finns
ett stort antal rödlistade arter inom olika artgrupper påträffade. Bland observerade fåglar kan nämnas
kungsörn, trana och orre. Hall-Hangvar har en artrik insektsfauna med flertalet sällsynta arter. Flera av
insektsarterna är knutna till öppna, torra marker.
Forsviden (SE0340151) ligger ca 2 km sydost om projektområdet och innehåller fem naturtyper, men
domineras av trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ (9070) samt nordiskt alvar (6280) och prekambriska kalkhällmarker (6280). Området innehåller även mindre arealer av våtmarksvärden, bl a rikkärr (7230) och kalkkärr (7210). Inom Forsviden har fem fågelarter som är listade i fågeldirektivet noterats som häckande eller sannolikt häckande (nattskärra, pärluggla, spillkråka, trädlärka samt törnskata).
Träskmyr (SE0340084) ligger ca 4 km nordöst om projektområdet och är en av Gotlands största kvarvarande agmyrar. Under en lägre tid har myren haft en onaturlig vattenregim, men detta är nu på väg att
åtgärdas. Av bevarandeplanen framgår att områdets viktigaste bevarandeåtgärd är en ostörd hydrologi.
Millumträsk (SE0340072) ligger ca 3 km sydväst om projektområdet och är ett mindre kvarvarande
träsk i det utdikade Elinghemsmyr. Floran innehåller flera rariteter. Millumträsk är bl a Gotlands rikaste
lokal för myggnycklar med runt 8000 exemplar.
97 (125)
 NATURA 2
2000
Figur8‐‐A.Natura20
000‐område
enaärutsatttamednamn
npåkartan.
998 (125)
NATURA 2000 
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Vindkraftverk nr 12 och 15 i den ursprungliga layouten har tagits bort ur planeringen och verk nr 16 har
flyttats ca 20 meter söderut, vilket innebär att inga vägar eller andra anläggningsytor placeras närmare
än 50 m från Natura 2000-området Suderbys Blekevät, se avsnitt 7.3.2.
I norra delen av projektområdet och strax öster om finns två mindre vattendrag vilka båda löper samman
i Vasteån som flödar genom mot Kyrkebys myr och därefter fortsätter till Natura 2000-området Träskmyr och mynnar i Kapellhamnsviken. Vindkraftverk och vägar placeras på så sätt att hydrologin varken
inom eller utanför området påverkas, se avsnitt 7.3.3.
Bedömning
Under förutsättning att en skyddszon på minst 50 m bevaras runt Natura 2000-området Suderbys
Blekevät samt att dämmande eller avvattnade effekter undviks bedömer Ecocom att en etablering av
vindkraftverk och vägar inte behöver påverka Natura 2000-områdets botaniska värden (Naturrapport
Bilaga 7). Med den justerade placeringen av vindkraftverk och vägar uppfylls dessa villkor och Natura
2000-området bedöms inte påverkas av etableringen.
I bevarandeplanerna för Hall-Hangvar och Forsviden redogörs för områdenas naturtyper, fågelarter enligt fågeldirektivet och rödlistade arter. Ecocom bedömer risken för att den planerade vindkraftsetableringen ska påverka de i bevarandeplanerna beskrivna naturvärdena som låg46. Bedömningen bygger på
att avståndet mellan den planerade vindkraftsetableringen och Natura 2000-områdena är relativt stor
samt det faktum att den hydrologiska förbindelsen är begränsad. (Naturrapport Bilaga 7).
I Natura 2000-områdena Hall-Hangvar och Forsviden har fem fågelarter som är listade i fågeldirektivet
noterats som häckande eller sannolikt häckande. Ecocom konstaterar i fågelstudien att en opåverkad
hydrologi är det viktigaste för att inte fågellivet i Natura 2000-områdena ska påverkas negativt (Fågelrapport Bilaga 9 a).
Natura 2000-områdena är belägna på ett så stort avstånd från den planerade vindkraftsparken att direkt
påverkan på mark, vegetation och andra värden inte är aktuellt, utan den påverkan som kan komma i
fråga är hydrologisk. Med de åtgärder som vidtas för att behålla en opåverkad hydrologi inom och utanför projektområdet (se avsnitt 7.3.3.) bedöms inte några värden i Natura 2000-områden påverkas av
etableringen.
46Fåglarundantaget,påverkanpåfågelredovisasiEcocomsfågelrapport.
99 (125)
Relevanta
a norme
er och mål
RELEVANTA NORMER OCH MÅL 
9.
Relevanta normer och mål
9.1
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap MB. I 3 § står bland annat att kommuner och myndigheter ska iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning. Exempelvis ska
det säkerställas att föreslagna åtgärder i det aktuella projektet inte medför att miljökvalitetsnormerna
överskrids. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv.
Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:
•
•
•
•
Föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477)
Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
Olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)
Omgivningsbuller (SFS 2004:675)
För vindkraft kan konstateras att den inte förorsakar att miljökvalitetsnormer för luft eller vatten kommer att överskridas. En viss påverkan på omgivande luft kan dock uppkomma vid anläggandet av parkerna genom utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. Dessa utsläpp är dock förhållandevis små och
sker inom platser där miljökvalitetsnormerna för luft inte riskerar att överskridas. Det är därför inte relevant att göra någon närmare kvantifiering i miljökonsekvensbeskrivningen.
Vattendragen inom området omfattas inte av Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som ska
skyddas enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller avser i huvudsak tätbebyggt område med avsevärt högre ljudnivå, över 50 dB(A), än den som kan bli aktuell vid bostäder i vindkraftsparkens närhet.
9.2
Nationella miljömål
Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige med utgångspunkt från 15
nationella miljökvalitetsmål, även kallat miljömål. I november 2005 antog riksdagen ett 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv. Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste ha
för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen ska vara uppnådda
år 2020. För varje miljömål har riksdagen också antagit ett antal delmål som förtydligar miljökvalitetsmålen samt riktlinjer för hur dessa delmål ska nås.
1
Begränsad klimatpåverkan
2
Frisk luft
3
Bara naturlig försurning
4
Giftfri miljö
5
Skyddande ozonskikt
6
Säker strålmiljö
7
Ingen övergödning
8
Levande sjöar och vattendrag
101 (125)
 RELEVANTA NORMER OCH MÅL
9
Grundvatten av god kvalitet
10
Hav i balans samt levande kust och skärgård
11
Myllrande våtmarker
12
Levande skogar
13
Ett rikt odlingslandskap
14
Storslagen fjällmiljö
15
God bebyggd miljö
16
Ett rikt växt- och djurliv
Figur9.1.Sveriges16nationellamiljömål.
Vindkraftsutredningen (1999) konstaterade att vindkraften direkt och indirekt bidrar till att uppfylla tolv
av de då femton nationella miljökvalitetsmålen. För att vindkraften skall vara förenlig med vissa av miljökvalitetsmålen krävs dock ett hänsynstagande vid val av lokaliseringsplats och utformningen av vindkraftsanläggningarna (SOU 1999:75). Vindkraftspark Forsvidar är belägen inom ett område som Energimyndigheten utpekat som riksintresse för vindbruk, se Figur 3-A.
Vindkraft kan bidra till att påverka miljömålen både positivt och negativt. Förutsatt att vindkraften ersätter elproduktion med fossilt bränsle innebär den ett direkt bidrag till uppfyllande av miljömålen 1, 3 och
7. Vindkraft medför också minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten och bidrar därmed indirekt till att uppfylla målen 2, 8,
9, 11, 12, 13, 15 och 16.
Miljömål som bedöms eventuellt kunna påverkas negativt av vindkraft om inte tillräcklig hänsyn tas är
främst 11, 12, 15 och 16. Utifrån de undersökningar och med de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som
beskrivs i kapitel 7 bedöms inte Vindkraftspark Forsvidar påverkas dessa miljömål negativt.
9.3
Regionala och lokala miljömål
Länsstyrelsen har tillsammans med Gotlands kommun, LRF och övriga aktörer i det gotländska samhället anpassat de nationella miljömålen till regionala förhållanden. De gotländska miljömålen antogs
2004, med komplettering 2007.
I texten nedan redovisas regionala miljömål och strategier för Gotland som bedöms vara applicerbara på
den planerade vindkraftsparken Forsvidar. Målen och åtgärdsprogrammet finns att läsa i sin helhet under www.lansstyrelsen.se/gotland
Begränsad klimatpåverkan
Ett regionalt mål är att Gotland ska bli självförsörjande på el från vindkraft och dessutom kunna exportera el. Enligt kommunens översiktsplan är målsättningen för utbyggnaden av vindbruk i Gotlands kommun på land och inom kommunens vattenområden en årsproduktion i storleksordningen 2,5 TWh el.47
För närvarande innebär elnätet en begränsning för utbyggnaden av såväl vindkraft som anläggningar för
solel. Nya elkablar förväntas tas i drift 2017 respektive 2020. Uppförande av Vindkraftspark Forsvidar
bidrar till uppfyllelse av detta mål genom en vindkraftsproduktion på ca 80 GWh per år.
47ByggGotland–översiktsplanförGotlandskommun2010‐2025.2010‐06‐14.
102 (125)
RELEVANTA NORMER OCH MÅL 
Myllrande våtmarker
Gotland har mål för att skydda värdefulla våtmarker från utdikning eller annan exploatering. I området
vid Forsvidar finns rikkärr och andra våtmarker men dessa är till stor del sedan tidigare dikade eller påverkade på annat sätt. Våtmarkerna undantas från etablering och en hydrologisk studie har genomförts
för att säkerställa att våtmarkerna inte ytterligare påverkas negativt, se avsnitt 7.3.3.
Levande skogar
Gotland har mål för att skydda viktiga biotoper och skogens kulturvärden. Det största hotet mot skogens
värden utgörs av skogsbruket. Området vid Forsvidar består av produktionsskog med mindre delområden med högre natur- och kulturvärden, vilka undantas från etablering, se avsnitt 7.3.2.
Bedömning
Den aktuella vindkraftsparken Forsvidar bidrar positivt till uppfyllelse av de regionala och lokala målen
för begränsad klimatpåverkan. Vindkraftsparken bedöms inte heller motverka något regionalt miljömål
eller några av de strategier som länsstyrelsen har fastställt för att uppnå de regionala miljömålen.
103 (125)
K UMULATIV
VA EFFEKTE
ER 
Kumu
ulativa efffekter
KUMULATIVA EFFEKTER 
10.
Kumulativa effekter
I omgivningarna finns några befintliga vindkraftverk, se karta Figur 3-A i kapitel 3. Inga av dessa vindkraftverk är dock belägna så nära den planerade vindkraftsparken att kumulativa effekter i fråga om ljud
och skuggor beräknas uppstå. Vindkraftsetableringarna är placerade så långt ifrån varandra att de kommer att uppfattas som separata grupper i landskapet. Från några platser kan några etableringar synas i
samma vy, se exempel i fotomontage från Tängelgårde i Bilaga 4.
Inom 5 kilometer från den planerade vindkraftsparken finns två andra vindkraftsområden utpekade vid
Tängelgårde och vid Elinghems myr, se Figur 4-A i kapitel 4. Enligt wpd:s kännedom har inte några samråd genomförts för vindkraftsparker i dessa områden, men det är naturligtvis möjligt att dessa områden
kommer att prövas framöver. Däremot har samråd genomförts genom andra bolag angående en utökning
av vindkraftsetableringen vid Storugns samt nordväst om Kappelshamn på ca 10 km avstånd från
Forsvidar.
Söder om Vindkraftspark Forsvidar inom samma riksintresseområde för vindbruk undersöker Forsviden
Vind AB enligt uppgift möjligheterna att etablera en vindkraftspark med ca 10-15 vindkraftverk. wpd
beskriver här de kumulativa effekterna upplysningsvis, även om det i dagsläget är oklart hur den andra
parken kommer att utformas.
Projektet har inte kommit så långt i planeringen att det finns en fastställd layout, men wpd har tagit fram
ett exempel på layout som redovisas i Figur 10-A.
Ljud- och skuggberäkning har genomförts med bägge parkerna. I beräkningen har vindkraftverk med
totalhöjd 150 m och med en ljudemission på 105 dB(A) använts som exempel. Riktvärdena innehålls i
båda fallen vid närmaste hus, se Figur 10-B och Figur 10-C.
Eftersom landskapet är kuperat och delvis täckt av skog som skymmer beräknas samtliga vindkraftverk
främst bli synliga från platser på längre avstånd, se exempel i fotomontage från Västris med bägge parkerna Bilaga 4.
Om bägge etableringarna genomförs planeras samverkan ske med Forsviden Vind AB i så hög grad som
möjligt gällande exempelvis elanslutning, tillfartsvägar och bergtäkter för att minimera miljöpåverkan.
105 (125)
 KUMULAT
TIVA EFFEK
KTER
Figur10
0‐A.Forsvida
arochexem
mpelpålayou
utförsödrad
delen.
1006 (125)
KUM
MULATIVA E
EFFEKTER 
Figur10
0‐B.Exempe
elpåljudberä
äkningmedForsvidaro
ochexempelllayoutisödrradelen.
10
07 (125)
 KUMULAT
TIVA EFFEK
KTER
Figur10
0‐C.Skuggbe
eräkningme
edForsvidar
rochexempe
ellayoutisöd
dradelen.
1008 (125)
SAMLAD BEDÖMNIN
NG 
Samla
ad bedömning
 SAMLAD BEDÖMNING
11.
Samlad bedömning
Sammantaget bedöms en etablering av vindkraftspark Forsvidar ge upphov till följande konsekvenser:

Positiva globala miljökonsekvenser då produktion av el från förnyelsebara resurser kan ersätta el
som produceras med ändliga resurser, t ex fossila bränslen eller kärnkraft.

Lokalt kommer vindkraftsparken att förändra landskapsbilden i omgivningarna. Områdets karaktär av flackt skogslandskap begränsar dock de ytor där parken kommer att vara synlig. Vindkraftsparkens påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget som måttlig.

Gällande praxis för ljud vid bostäder under driftskedet kommer att uppfyllas och påverkan till
följd av ljud bedöms bli liten. Under byggtiden kan viss störning uppstå till följd av transporter
och buller. Konsekvenserna bedöms bli måttliga under en begränsad tid.

Rekommenderade värden vad gäller skuggbildning kommer inte att överstigas och påverkan bedöms bli liten.

Liten konsekvens för markanvändningen i området till följd av att endast en mindre areal skog
kommer att avverkas permanent i samband med uppförandet av vindparken. Skogsbruket som
bedrivs i området kommer i övrigt inte att påverkas.

Påverkan på populationen av kungs- och havsörn bedöms sammantaget bli liten eftersom vindkraftsparken har utformats med hänsyn till förekommande örnbon och fåglarnas jaktmarker.

Påverkan på naturmiljö, hydrologi, fågelpopulationer och övrigt djurliv bedöms bli liten eftersom
anläggningens omfattning, utformning och placering anpassats efter hydrologiska förhållanden
och identifierade delområden med högre naturvärden.

Eftersom hänsyn har tagits till förekommande fornlämningar i projektområdet bedöms påverkan
på förekommande kulturmiljövärden och arkeologiska värden sammantaget som liten.

Vindkraftsparken påverkar inte tillgängligheten till området, men förändrar upplevelsen av naturen och landskapet. Konsekvenserna för friluftsliv och turism bedöms bli små, särskilt eftersom
inget omfattande organiserat friluftsliv eller omfattande turism bedrivs inom området.

Vindkraftsparken bidrar positivt till uppfyllelse av de regionala målen för förnybar energi och
begränsad klimatpåverkan. Vindkraftsparken bedöms inte heller motverka något regionalt miljömål eller några av de strategier som Länsstyrelsen har fastställt för att uppnå de regionala miljömålen.
110 (125)
SA
AMRÅDSRE
EDOGÖRELS
SE 
Samrådsredog
görelse
 SAMRÅDSRE
EDOGÖRELS
SE
12.
Sam
mrådsre
edogö
örelse
Att anläggga vindkraftsspark Forsvid
dar med maxximalt 13 vvindkraftverk
k med en tota
alhöjd om
maximalt 150 m utgörr en verksam
mhet som enliigt
miljöbalkeen alltid ska antas medfö
öra en sådan
betydandee miljöpåverrkan som avses i 6 kap 4aa §
Miljöbalk
ken samt i Förordningen om
o Miljökon
nsekvensbeeskrivningar (1998:905). Detta inneb
bär
att samråd
d ska ske meed fler parterr än om verk-samheten
n inte antas kunna
k
medföra betydandee
miljöpåveerkan. Sökan
nden har geno
omfört samrråd
med länssstyrelsen, tilllsynsmyndigh
heten, de en-skilda som
m kan antas bli
b särskilt be
erörda, övrigga
statliga m
myndigheter, de kommune
er och den
allmänhett och de orga
anisationer so
om kan antaas
bli berörd
da i enlighet med
m 6 kap 4 § miljöbalkeen.
Före samrrådsmötena skickades inb
bjudan och
samrådsu
underlag gälla
ande den pla
anerade verkksamheten
n ut till länssttyrelsen, kom
mmunen, be-rörda orgaanisationer och
o föreninga
ar samt till
boende occh fastighetsä
ägare inom 3-5
3 kilometerrs
avstånd frrån vindkrafttsparken. Infformation haar
även gjortts tillgänglig för allmänhe
eten genom
annonseriing i Gotland
ds Tidningar och Gotland
ds
Allehandaa den 28 majj och den 13 juni
j
2011.
Samråd h
har genomförrts med berörrda statliga
myndigheeter genom utskick
u
där sa
amrådshand-lingen bifo
fogades.
Det gick ääven att ta deel av samrådssunderlaget p
på
företagetss hemsida ww
ww.wpd.se
Samråden
n har bland annat
a
avsett verksamhetv
ens lokalissering, omfa
attning, utforrmning och
miljöpåveerkan och sök
kanden har redogjort
r
för
den planeerade miljöko
onsekvensbeskrivningenss
översiktligga innehåll och
o utformning.
I denna
d
samrå
ådsredogörellse redogör sökanden
s
fö
ör vilka parte
er som har bllivit inbjudna
a, de viktig
gaste synpun
nkterna som framkommit och hur
sö
ökanden har tagit hänsyn
n till eller bem
mött
deessa. Inbjudn
ningar, protookoll, inkomn
na synpu
unkter och re
emissvar finn
ns i Bilaga 12
2-18.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 
Samråd med Länsstyrelsen och kommunen (Bilaga 12)
Den 19 november 2010 hölls ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Gotlands län och Gotlands kommun
(Region Gotland48), se protokoll i bilaga 12. Mötet behandlade bland annat hur samråd med enskilda,
organisationer och myndigheter bör läggas upp och vad samrådsunderlag och MKB skulle innehålla.
Vid tidpunkten för samrådsmötet var inte omfattningen av etableringen fastställd och tre alternativ med
A) 18 verk, B) 34 verk respektive C) 24 verk med en totalhöjd på 150-175 meter presenterades. wpd gick
senare vidare med alternativ A med en totalhöjd om högst 150 meter.
Länsstyrelsen angav att ansökan bör ske för positioner och inte ett antal verk inom ett område (s.k. boxmodell) eftersom det när det finns utpekade naturvärden samt våtmarker är extra viktigt att positioner
anges så att det blir tydligt vilka hänsyn som tagits och vad ansökan avser. Placering av transformatorer,
byggnader, vägar och ledningsdragningar bör också beskrivas i ansökan. wpd har angivit positioner för
vindkraftverken samt ett avgränsat etableringsområde inom vilket alla kringanläggningar såsom vägar,
kablar, uppställningsplatser, tranformatorer och andra permanenta ytor ska placeras, se karta i Figur 3-B
samt Bilaga 1 och 2.
Gunnar Gustafsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen, angav att detaljplan inte är aktuellt för detta projekt som det ser ut nu, eftersom det inte finns andra exploateringsintressen. I ett senare skede startade
markägarna i den södra delen av riksintresseområdet för vindbruk ett eget vindkraftsprojekt. Gunnar
angav i dialog att det är viktigt att redovisa en helhetslösning för området, där det nu planerade projektet
ingår som en del, så att ett effektivt utnyttjande av området för vindkraft inte hindras. wpd har redovisat
en sådan helhet genom en tänkbar layout för hela området med ljud- och skuggberäkningar, se kapitel
10.
Länsstyrelsen påpekade att beskrivning av eventuell påverkan på Natura 2000 bör utgöra ett eget kapitel
i MKB. Om de värden som avses skyddas befaras påverkas kan tillstånd enligt Natura 2000 krävas (7 kap
28 § MB). wpd har beskrivit omkringliggande Natura 2000-områden i ett eget kapitel och bedömt att
dess värden inte riskerar att påverkas, se kap 8. Vidare angav Länsstyrelsen att naturinventering med
inriktning på skyddade arter, hydrologisk utredning samt örninventering behöver genomföras och att
vilka hänsyn som tas vid byggnation av infrastruktur ska beskrivas i MKB, vilket har genomförts.
Om vindkraftverk placeras i vatten klassas företaget som vattenverksamhet och tillstånd måste då sökas
hos Mark- och miljödomstolen. Vindkraftverk placeras inte i vatten och wpd bedömer att anläggningen
inte utgör tillståndspliktigt vattenverksamhet.
Vad gäller landskapsbild och kulturmiljö önskades en synlighetsanalys (ZVI) och fotomontage från kringliggande riksintressen för kulturmiljövård samt längs de vägar man färdas. Gunnar önskade en mer
symetrisk layout med tanke på landskapsbilden. wpd har anpassat layouten för att den ska bli mer
symetrisk vilket fick till följd att två vindkraftverk föll bort. Fotomontage har tagits fram enligt önskemål,
se kapitel 7 och Bilaga 4.
Vad gäller utredning av alternativ lokalisering har wpd utrett och beskrivit förutsättningarna för lokalisering i de övriga utpekade vindkraftsområden (riksintresse och ÖP) som finns på Gotland. Både Länsstyrelsen och kommunen ansåg att detta är ett bra upplägg. Länsstyrelsen framförde också att det är viktigt att analysen är systematisk med tydliga kriterier för hur valet av område skett. wpd har utvecklat
denna beskrivning, se kapitel 4.
48
LandskapetGotlandutgörenendakommun,somsedanden1januari2011heterRegionGotland.
113 (125)
 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Länsstyrelsens kontaktperson för kulturmiljöfrågor var förhindrad att delta på samrådsmötet och lämnade istället skriftligt meddelande, se bilaga 12. I detta anges att det finns ett flertal gamla vägar som är
av intresse för kulturmiljövården i området samt andra fornlämningar. wpd har låtit utföra en frivillig
arkeologisk utredning och hänsyn har tagits till kulturmiljölämningar och skyddsavstånd till dessa vid
placering av vindkraftverk och vägar, men på en plats behöver en befintlig skogsväg som korsar en fornminnesväg breddas och förstärkas, se kapitel 7.
Samråd med berörda enskilda och allmänheten (Bilaga 13)
Samrådsmöte för enskilda berörda, allmänheten och organisationer hölls den 16 juni 2011 i Hangvar
bygdegård. Efter önskemål från sommarboende ordnades ytterligare ett samrådsmöte den 15 juli 2011.
Samrådsunderlag och inbjudan till samråd skickades till ca 200 fastighetsägare inom 3-5 kilometers avstånd från vindkraftsparken. Mötena annonserades också i Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA) den 28 maj respektive den 13 juni 2011 och av annonserna framgick att informationen även
fanns tillgänglig på hemsidan www.wpd.se
Samrådsmötena skedde i form av en inledande presentation av projektet, diskussion samt efterföljande
utställning där representanter för wpd fanns på plats för att svara på enskilda frågor och inhämta synpunkter. Ca 50 personer deltog på respektive samrådsmöte.
Utöver genomförda samrådsmöten medverkade wpd i ett av Högskolan på Gotland/Nätverket för Vindbruk arrangerat öppet seminarium i Kappelshamn den 7 augusti 2012 med tema vindkraftens påverkan
på människors intressen och lokal nytta. I samband med seminariet genomförde wpd en guidad busstur
där deltagarna fick åka till olika fotopunkter runt Forsvidar och jämföra verkligheten med de fotomontage på den planerade parken som tagits fram. Syftet var att ge deltagarna möjlighet att skapa sig en
bättre uppfattning om hur vindkraftsparken kommer att uppfattas i landskapet.
Samrådsunderlag, inbjudan, annonser, presentationer och mötesanteckningar från samrådsmötena,
inkomna skriftliga synpunkter samt fotomontage från enskilda hus finns i bilaga 13.
Vid samrådsmötena framkom i huvudsak följande synpunkter
Frågor om hur fågelinventeringen genomförs och synpunkter att tranor i området kan påverkas. Gotlands botaniska förening upplyste om att de har kännedom om rödlistade växtarter i området. Frågor
ställdes angående ljud och skuggor, ljudkurva även för 35 dB(A) efterfrågades. Oro för hur det visuella
intrycket från vindkraftsparken kommer att påverka landskapet och ifrågasättande av varför synlighetsanalysen inte visar totalhöjd samt att den borde ta hänsyn till att skogen är glesare och mer genomsynlig
på Gotland. Frågor om höjden på vindkraftverken och antalet verk. Vissa gav kritik mot att de uppfattade
samrådsmaterialet som ett färdigt projekt och att de upplevde att de fått informationen sent i processen.
Frågor om vilka andra vindkraftsprojekt som planeras i närområdet. Frågor om vindkraftens ekonomi,
andelsägande och bygdepeng.
Några deltagare framförde att man tycker det är för många vindkraftverk och ansåg att det skulle vara
mer lagom med ca 10 st. Några deltagare önskade få fotomontage tagna från deras hus. wpd blev även
kontaktade av några familjer som inte kunde delta på det första mötet, men som också önskade få fotomontage från sina hus.
Skriftliga synpunkter
I augusti 2011 inkom skriftliga synpunkter från fem familjer som har bostads- eller fritidshus på ett
avstånd om ca 1-2,5 km från den planerade vindkraftsparken, se bilaga 13. Sammanfattningsvis framförs
i huvudsak följande.
Familjen Åberg (Hangvar Tibbles 3:1) framför att Sigsarve och Suderbys gårdsmiljöer är utpekade som
bärare av kulturella värden av riksintresse och menar att även om ingen planerar att placera något verk
114 (125)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 
som rent fysiskt skall stå på dessa gårdsplaner så kommer gårdsbilderna att domineras av vindkraftsparken. De anser vidare att den siktanalys som presenterats i samrådsunderlaget inte är korrekt samt att
ljudkravet bör vara 35 dB(A) i detta fall. De har uppfattat det som att de markägare som tecknat arrendeavtal har förbundit sig till sekretess kring projektet vilket kritiseras. Vidare att natur- och kulturmiljövärden i området riskerar att skadas. Av dessa skäl anser man i första hand att projektet i sin helhet avbryts
och i andra hand att vindkraftverk nr 1,2,5,6,12,13,15,16 i samrådshandlingen inte byggs.
Familjerna Lindqvist (Hangvar Austers 1:41 och 1:42) framför att de känner sig mycket negativt drabbade
av den planerade vindkraftsparken då man upplever att flera av vindkraftverken kommer väldigt nära
och blir mycket synliga och störande. De önskar att wpd undersöker möjligheten att ta bort de 3-4 närmaste och/eller mest synliga vindkraftverken samt att verken får en lägre höjd. De vill också att den värdesänkning på fastigheterna som befaras om vindkraftsanläggningen realiseras kompenseras. Anna Lindqvist har i tillägg bl.a. ifrågasatt markägarnas agerande samt lämnat önskemål om att all byggnation
som görs i samband med resning av vindkraftverken gör uppehåll under sommarmånaderna.
Familjen Rietz Kreimer äger Sigsarve gårdar och beskriver hur dessa kulturmiljöer bevaras. De anser att
en vindkraftsanläggning hotar i stort sett allt vad historiska kulturvärden och orörd natur i omgivningarna till Sigsarve heter, motsätter sig planerna och efterfrågar en vidare och bättre dialog.
Familjen Bernström (Hangvar Bäcks 1:16) är negativa till en storskalig utbyggnad av vindkraften på Gotland och specifikt vid Forsvidar. Menar att de inte har fått information och möjlighet till samråd i projektets tidiga skede, innan de fick samrådsunderlaget. I första hand vill de avstyrka projektet i sin helhet
på grund av dess negativa påverkan på natur, landskapsbild och den tysta miljön. I andra hand önskar de
följande ändringar och kompletteringar:
- Antalet verk minskas till högst ca 8 st genom att nr 1, 2, 5, 8, 9 13, 14 och 16 tas bort
- Alternativa lokaliseringar redovisas
- Övriga vindkraftprojekt i närheten redovisas
- Fördjupade översiktsplaner och landskapsanalys tas fram
- Befintliga vägar och stigar behålls orörda, tillfart till området sker med nya körvägar, inga långa raka
vägdragningar m h t synintrycket när man vistas i markerna
- Hinderbelysning hålls släckt utom när flygplan närmar sig
- Ljudnivå högst 35 dBA vid bostäder
I maj 2012 lämnades ytterligare en skrivelse med i huvudsak samma innehåll till wpd, Länsstyrelsen och
kommunen som undertecknats av sammanlagt åtta familjer, av vilka fem är samma familjer som även
tidigare inkommit med synpunkter. Ett av tilläggen i denna skrivelse är att man önskar att tornhöjden
ska vara högst 80 meter.
wpd:s bemötande av synpunkterna
wpd har givit anlitad naturkonsult i uppdrag att utöver örn och andra rovfåglar särskilt bedöma påverkan
på tranor och andra fåglar i fågelstudien samt att kontakta botaniska föreningen för att få med alla uppgifter om rödlistade växter i naturinventeringen. En synlighetsanalys utifrån vindkraftverkens totalhöjd
istället för navhöjd visades på det andra samrådsmötet samt lades ut på wpd:s hemsida. En kompletterande ljudkarta med även 35 dB(A) lades också ut på hemsidan. På senare tid har en ny flygscanning av
Sverige genomförts som möjliggjort att wpd har kunnat ta fram en synlighetsanalys som baseras på mer
detaljerade data om trädhöjd etc, se avsnitt 7.1.1. I kapitel 10 Kumulativa effekter redogör wpd för de
näraliggande vindkraftsprojekt som startat efter tidpunkten för samrådsmötena.
Mellan det första och det andra samrådsmötet tog wpd foton och gjorde fotomontage från husen hos de
åtta familjer som efterfrågat detta, bilderna skickades till familjerna och fanns tillgängliga för diskussion
på det andra samrådsmötet (se bilaga 13).
115 (125)
 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning redovisas alternativa lokaliseringar (kap 4), påverkan på
landskapsbilden enligt den metod som angivits vid myndighetssamrådet (kap 7.1) samt andra kända planerade vindkraftsparker i närheten (kap 10). Vad gäller fördjupade översiktsplaner så är det kommunens
ansvar. I översiktsplanen anges att det behövs fördjupade översiktsplaner för Fårö, Storsudret, Östergarn
och utmed Gotlands kust, vilket således inte berör Forsvidar området. Kommunen har vid samråden
gällande vindkraftspark Forsvidar angivit att Detaljplaneläggning inte är aktuellt. Däremot ska en avvägning mot andra intressen naturligtvis ske vid tillståndsprövningen av vindkraftsparker i de utpekade
vindbruksområdena.
Eftersom vindkraftverkens totalhöjd begränsats till högst 150 meter krävs inte högintensiv vit hinderbelysning. wpd bedömer därför att ett radarsystem som innebär att belysningen endast tänds när flygtrafik
närmar sig inte skulle ge påtagligt mindre påverkan i förhållande till den stora kostnad detta innebär.
Dispens för att använda ett sådant system måste dessutom sökas från fall till fall varför det inte är givet
att det är möjligt att använda.
Det framgick av inbjudan till samrådsmötena att dessa just är till för att inhämta synpunkter och diskutera förutsättningarna i ett tidigt skede, vilket wpd också förtydligade på samrådsmötena. Vidare att projektet är i ett tidigt skede eftersom det under en längre period varit oklart om projektet skulle starta på
grund av att Försvarsmaktens tagit ett beslut om stoppområde för vindkraft inom 40 km från bl.a. Visby
flygplats.
Att först säkra tillgång till marken genom att teckna avtal med markägarna och sedan inleda samråd med
enskilda och allmänheten är ett brukligt och naturligt förfarande. wpd bekräftade i dialog på samrådsmötena att det i det avtal med markägarna som reglerar ersättning och andra detaljer finns en ömsesidig
sekretess gällande villkoren i avtalet. Sekretessklausulen förhindrar inte allmän information om projektet
och är inte förenad med vite. I arrendeavtalen finns ingen sekretess angiven.
wpd har efter att fågel, natur- och kulturmiljöinventeringarna genomförts analyserat möjligheterna att
minska antalet vindkraftverk och genomfört enskilda samrådsmöten med de som så önskat, se nedan.
Enskilda samrådsmöten
I december 2010 tog familjen Åberg (Hangvar Tibbles 3:1) kontakt med wpd och hade frågor om bl.a.
vindkraftverkens placering och när samråden skulle genomföras. wpd informerade bl.a. om att vindkraftverkens möjliga placering inte kan avgöras innan den första fältinventeringen kunnat genomföras,
att samrådsmöte därför planerades till våren samt skickade en karta över projektområdet. wpd hade fortsatt dialog via telefon samt ett särskilt möte med familjen Åberg i samband med det första samrådsmötet
där de framförde bl.a. att de anser att de som har en grannfastighet borde få ersättning samt att de var
oroliga för framförallt påverkan på naturmiljön, visuell påverkan och buller. wpd har även tagit fram
fotomontage från fastigheten, se bilaga 13.
Familjerna Lindqvist (Hangvar Austers 1:41 och 1:42), Rietz (Sigsarve Gårdar) och Bernström (Hangvar
Bäcks 1:16) önskade efter samrådsmötena sommaren 2011 en vidare diskussion, bl.a. gällande antalet
vindkraftverk. Fortsatt dialog fördes via telefon och e-post. I början av 2012 när alla inventeringsrapporter erhållits och det var möjligt att ge en detaljerad helhetsbild hade wpd särskilda möten med Kent och
Berth Lindqvist (31 jan)49 respektive Magnus Rietz och Richard Bernström (9 feb). wpd hade även tagit
fram fotomontage från husen som utgjorde ett underlag för diskussionerna, se bilaga 13.
Inför mötena hade wpd utifrån genomförda inventeringar och samråd tagit fram en reviderad layout och
reviderade fotomontage där totalt tre vindkraftverk tagits bort. Två vindkraftverk i nordöstra delen (nr 12
& 15) har tagits bort p.g.a. flera samverkande faktorer; avstånd till örnbo, avstånd till Natura 2000-
49
AnnaLindqvistvarocksåinbjudenmendeltogej.
116 (125)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 
område, fornlämningar och det visuella intrycket från boende norr om vindkraftsparken. Ett vindkraftverk hade också tagits bort i den västra delen (nr 1) för att minska den visuella påverkan från de närmaste
husen där (Lindqvist). Verk nr 16 som var placerat närmast Natura-2000 området har flyttats åt sydväst
och ytterligare några vindkraftverk har flyttats upp till ca 50 meter bl.a. för att öka avståndet till områden
med högre naturvärden.
Sammanfattningsvis framförde de boende att de fortfarande tycker att det är för många vindkraftverk.
Man står fast vid att man i första hand är emot vindkraftsetableringen och i andra hand vill att omfattningen reduceras till högst 8 vindkraftverk och anser att ljudnivån vid bostäder bör vara max 35 dB(A).
Man framförde att det finns en oro för hur landskapet kommer att påverkas om det blir flera nya vindkraftsparker i omgivningarna. Magnus Rietz menade att han anser att vindkraftverk med mindre rotor
som snurrar snabbare samt hinderljus som inte blinkar samtidigt är mindre störande. Han framförde
också att han kände till vart det kan finnas ett örnbo, vilket var information som wpd vidarebefordrade
till örninventeraren. Lindqvist menade att det är konstigt att man har större skyddsavstånd till örnbon än
till bostäder och ansåg att fler vindkraftverk i närheten av deras hus bör tas bort.
wpd:s bedömning med anledning av inkomna synpunkter
Vid samråd med enskilda boende har önskemål framförts om att minska omfattningen från 16 till 8
vindkraftverk för att bl.a. minska den visuella påverkan och möjliggöra en högsta ljudnivå om 35 dB(A).
wpd har minskat anläggningen till 13 vindkraftverk, att ta bort ytterligare 5 vindkraftverk innebär en
halvering av den ursprungliga utformningen. Det skulle innebära en halvering av energiproduktionen
och projektets värde, såväl för de privata markägarna och anläggningsägaren som ur ett samhällsekonomisk perspektiv, samtidigt som anläggningen fortfarande skulle vara väl synlig i landskapet. En så
kraftig reducering av anläggningen skulle också kunna försvåra möjligheterna till elanslutning och
därmed projektets genomförbarhet.
wpd har gjort bedömningen att det inte är skäligt att reducera antalet vindkraftverk så kraftigt eftersom
minsta avståndet till närmaste berörda hus är drygt 1 km och gällande praxis för ljud 40 dB(A) och
skuggor innehålls samtidigt som påverkan på landskapsbilden inte bedöms blir avsevärt mindre med
8 vindkraftverk. Avståndet till familjen Lindqvists hus är med den nya parklayouten ca 1,5 km.
Hela Gotland är enligt MB 4 kap 2 § utpekat som riksintresse där turismens och friluftslivets, främst det
rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas. På Gotland finns ett stort antal vindkraftsanläggningar där man inte har funnit anledning att frångå praxis om högsta ljudnivå 40 dB(A) vid bostads- eller
fritidshus och det är också 40 dB(A) som anges som riktlinje i kommunens översiktsplan. Området vid
Forsvidar är inte utpekat i översiktsplan eller detaljplan som ett område där låga ljudnivåer är en särskild
kvalitet. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 14 maj 2010 i mål nr M 7411-09 fastslagit att det
inte är rimligt att kräva så låga bullernivåer som 35 dB(A), även om området skulle utgöra ett friluftsområde. Därmed bedömer wpd att det inte finns särskilda skäl att anpassa vindkraftspark Forsvidar till en
lägre ljudnivå än vad praxis anger.
Vad gäller vägarnas placering är det vedertaget och även angivet av naturkonsulten att det ger mindre
påverkan på den lokala naturmiljön om befintliga vägar används och förstärks, med undantag för fornminnesvägarna. wpd har gjort bedömningen att det är viktigare att minimera den faktiska påverkan på
naturmiljön än att bryta helt nya vägar för att eventuellt minska påverkan på upplevelsevärdet.
wpd bedömer att det är viktigt att det aktuella området som är utpekat både som riksintresse för
vindbruk och vindbruksområde typ 1 i kommunens översiktsplan utnyttjas på ett optimalt sätt när en
vindkraftsanläggning uppförs, vilket också anges som en riktlinje i kommunens översiktsplan (ÖP sid
113). Länsstyrelsens bedömning i Översiktsplanen är att det är viktigt att vindkraftutbyggnaden sker
samlat och i större grupper för att riksintresset enligt 4 kap MB inte ska påtagligt skadas (ÖP sid 139).
117 (125)
 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Organisationer (Bilaga 14)
Samrådsunderlag och inbjudan till det öppna samrådsmötet skickades ut till följande organisationer och
föreningar:
 Naturskyddsföreningen Gotlands län
 Gotlands ornitologiska förening (GOF)
 Gotlands botaniska förening (GBF)
 Norra Gotlands vattenråd
 Nordvästra Gotlands vattenråd

Hangvar bygdegårdsförening
 Hangvar Hembygdsförening
 Hangvars Sportklubb
Gotlands ornitologiska förening (GOF) 0ch Gotlands botaniska förening (GBF) har inkommit med synpunkter som sammanfattas här och finns i bilaga 14.
Ecocom som anlitats för att genomföra örninventering vid Forsvidar tog tidigt kontakt med Gotlands
Ornitologiska Förening (GOF) som sedan inkom med skrivelser 2011.01.31 och 2011.08.31. I den första
skrivelsen framför föreningen sammanfattningsvis att omkringliggande Natura 2000-områden och Riksintresse för naturvård hyser höga naturvärden och är värdefulla områden för bl.a. kungsörn, havsörn,
lärkfalk, ängshök och pärluggla. Föreningen anser att området inte är lämpligt för vindkraft och föreslår
att vindkraft istället byggs innanför den zon som föreningen angivit som lämplig i sin vindkraftspolicy.
I sin andra skrivelse kritiserar GOF konsultbolaget Ecocom. Vidare menar GOF att Gotland som helhet
har så höga naturvärden att vindkraften istället bör byggas ut på fastlandet och helst på industrimark
eller i skogsområden med intensiv produktion. GOF undrar också hur hänsyn ska tas till örnar och andra
särskilt känsliga arter.
En representant för Gotlands Botaniska Förening (GBF) deltog vid det öppna samrådsmötet i juni och
gav information om att den skyddade växten öselskallra finns på fler ställen i området, bl.a. längs några
befintliga vägar samt att föreningen har en databas med information. Ecocom tog kontakt med föreningen och kom överens om att föreningen skulle ges möjlighet att ge synpunkter på rapporten från naturvärdesinventeringen.
GBF har senare lämnat information bl.a. om var bestånd av öselskallra finns samt menar att det finns
större bestånd av svärdkrissla i områdets sydöstra del än vad Ecocom återfunnit vid inventeringen. GBF
föreslår att de tre verken i detta område tas bort och att ett av dessa istället kan placeras söder om det
sydligaste verket i västligaste raden.
Övriga organisationer har inte inkommit med några synpunkter.
wpd:s bemötande av synpunkterna
Den planerade vindkraftsanläggningen är belägen utanför förekomande Natura 2000-områden och Riksintresse för naturvård. wpd har låtit genomföra en allmän fågelstudie, omfattande örninventeringar under två olika år, naturvärdesinventering och en hydrologisk analys av området, se kap 7 och 8.
wpd har använt konsultföretaget Ecocom vid ett flertal uppdrag och delar inte GOFs inställning. Företaget har hög kompetens och ett stort nätverk av olika specialister. I tidigare uppdrag liksom i detta har
konsulten rekommenderat olika åtgärder såsom att ta bort delar av en vindkraftspark för att minska risken för påverkan på högre naturvärden av olika slag.
118 (125)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 
Genomförda inventeringar av både natur- och arkeologikonsult visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad tallskog. Inventeringsområdet innehåller också delområden med
höga naturvärden som undantas från etablering.
Inför planering av spelflyktsinventering och eftersök av örnbon hade Ecocom under våren och försommaren 2011 vid ett flertal tillfällen kontakt med Länsstyrelsen i Gotlands län, samt Måns Hjernquist,
ordförande för Gotlands Ornitologiska Förening (GOF), i syfte att få information om var eventuella
kända häckningar av örnar i närheten av Forsvidar var belägna, detta för att bättre kunna inrikta planerade undersökningar. Någon detaljerad information om kända häckningar av kungs- eller havsörn lämnades dock inte varken av Länsstyrelsen eller av Gotlands Ornitologiska Förening. Ytterligare kontakter
togs därför med vana inventerare av kungs- och havsörn som hade lokala kunskaper om närområdet vid
Forsvidar (Lars Tydén & Per Smittenberg muntl.) wpd har även inbjudit GOF till det allmänna samrådsmötet utan framgång.
Två vindkraftverk har tagits bort ur planeringen för att öka skyddsavståndet till återfunnet örnbo. Genomförda inventeringar visar ett tydligt mönster att örnarna främst rör sig över omkringliggande jordbruksmarker och att projektområdet inte utgör något prefererat jaktområde, se vidare avsnitt 7.4.
Inom det område som GOF anger som lämpligt för vindkraft i sin vindkraftspolicy finns ytterst få lämpliga vindbruksområden utpekade i översiktsplanen och huvuddelen av dessa blockeras av försvarets
stoppområde runt Visby flygplats, varför detta inte är ett alternativ, se karta nedan.
GBF påtalar att inventeringsperioden för naturinventeringen inte är lämplig för fåglar och fjärliar. Fågelstudier har skett separat och fjärilar bedöms inte påverkas särskilt av vindkraftverk, utan det allmänna
hänsynstagandet till områden med högre naturvärden bedöms vara tillräckligt.
För att inte påverka beståndet av växten öselskallra som enligt uppgift från GBF finns på den befintliga
infartsvägen vid Hästvät planeras två alternativa lösningar, se vidare avsnitt 7.3.2. Övriga två lokaler av
öselskallra som GBF påtalar berörs inte av vindkraftsetableringen eftersom vindkraftverk nr 12 och tillhörande väg har tagits bort ur planeringen.
Enligt naturvärdesinventeringen är det möjligt att vid etableringen undvika de bestånd av skyddsvärda
växter och träd som finns i den sydöstra delen av området. Att flytta ett av de tre verken västerut är inte
ett alternativ eftersom det då placeras för nära bostäder och utanför utpekat vindbruksområde. I övrigt
hänvisas till beskrivning av naturvärden, fågelliv och skyddsåtgärder i kapitel 7.
119 (125)
 SAMRÅDSRE
EDOGÖRELS
SE
1220 (125)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 
Försvaret (Bilaga 15)
Försvaret har enligt yttrande 2011-12-20 inget att invända mot vindkraftsetablering inom angivet projektområde.
Civilflyg (Bilaga 16)
LFV har enligt remissvar 2012-02-29 inget att invända mot vindkraftsetableringen (gällande den ursprungliga utformingen med 16 vindkraftverk). LFV meddelar att etableringen ligger inom NO MSA sektor till Visby flygplats. Visby Flygplats anger i remissvar 2012-03-22 att flygplatsen godkänner etableringen.
Telekom (Bilaga 17)
Remissvar har erhållits från Teracom och telebolagen TeliaSonera, Telenor, 3GIS och Tele 2 (gällande
den tidiga utformningen med 18 vindkraftverk).
Telenor meddelade att ett vindkraftverk som planerades i tidigt skede ligger inom bolagets länkstråk i
den norra delen av området. Mot bakgrund av detta har det vindkraftverket tagits bort ur planeringen, se
länken markerad på karta i Bilaga 2. Teracom, TeliaSonera och Tele2 har inte haft något att erinra.
Elnätföretag
GEAB har områdeskoncession för det lokala elnätet på Gotland. wpd har inlett en diskussion angående
planering av elanslutningen genom bl.a. ett möte med GEAB i september 2010 samt att vindkraftsanläggningen är placerad i turordningslistan genom ansökan om offert för elanslutning 2011-02-24.
Nationella myndigheter (Bilaga 18)
Samrådshandlingar har sänts på remiss till Boverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, PTS (Kommunikationsmyndigheten), Trafikverket och Kammarkollegiet.
Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, PTS (Kommunikationsmyndigheten) och Trafikverket har inkommit med yttranden, se bilaga 18. Synpunkter rörande vindkraftsprojekt Forsvidar
sammanfattas nedan.
Riksantikvarieämbetet anger att det i närheten av projektområdet finns flera riksintressen för kulturmiljövården. Påverkan på dessa områden redovisas i MKB:n. Fotomontage från dessa miljöer kan behövas
för att göra bedömningar av påverkan. Vidare att eventuella fornlämningar redovisas i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i samband med att natur- och kulturmiljön som helhet beskrivs och bedöms.
Naturvårdsverket (NV) noterar att vindparken är tänkt att placeras intill ett område av riksintresse naturvård (enl 3 kap 6§ miljöbalken) och det framgår att det även finns önskemål att bygga i riksintresset i
ett senare skede. Parken förutsätter även ett stort nytt kraftnät som kommer att påverka ytterligare områden på norra Gotland. NV vill också framhålla att Naturvårdsverket, SGU och Gotlands kommun har
tagit fram ett omfattande kunskapsunderlag för planer över framtida markanvändning på norra Gotland
(gemensam rapport 2006). NV menar att dessa underlag samt underlag från länsstyrelsen visar att
Forsvidar utgör ett av Gotlands sista stora sammanhängande ostörda och oexploaterade naturområden.
NV anser att den planerade vindparken skulle innebära ett större ingrepp i detta område och vill därför
uppmärksamma miljöbalkens 3 kap 2§ som slår vakt om större ostörda och oexploaterade områden. Utifrån tillgängliga handlingar anser NV inte att den föreslagna lokaliseringen förefaller lämplig och påtalar
vidare att handlingarna är bristfälliga avseende konsekvenser för natur- och friluftsvärden.
Skogsstyrelsen påtalar att det i området finns en nyckelbiotop och ett objekt med naturvärden samt att
åtgärder som kan skada naturvärdena i dessa objekt bör undvikas i samband med uppförandet av den
planerade vindkraftsparken.
121 (125)
 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
PTS påtalar att vindkraftverk kan störa radiolänkförbindelser och rekommenderar att samråd sker med
berörda radiolänkoperatörer.
Trafikverket hänvisar till en handbok (2010) för planering av transporterna vid anläggande av vindkraftverk. Vidare att exploatören bör ta fram förslag på transportplaner med beskrivning av färdvägar och
bedömning av åtgärdsbehov, som sedan diskuteras med Trafikverket. Även de hamnar som blir berörda
av transporten måste kontaktas i tidigt skede. Avtal angående finansiering av förstärkningsåtgärderna
kan behöva upprättas, etc. Vägmärken och skyltning kan också påverkas under transportfasen.
wpd:s bemötande av synpunkterna
Redovisning av påverkan på fornminnen samt kringliggande riksintresseområden för kulturmiljövården
inklusive fotomotage finns i avsnitt 7.2.
Vindkraftsparken har avgränsats så att den placeras utanför området av riksintresse för naturvården, se
karta i Figur 7-F. Området är vidare utpekat som Vindbruksområde typ 1 i kommunens översiktsplan
från 2010, där man får anta att kommunen tagit hänsyn till de tidigare planeringsunderlag för norra Gotland som Naturvårdsverket nämner. Området är även utpekat av Energimyndigheten som riksintresseområde för vindbruk.
Samrådshandlingen ger naturligvis inte en fullständig bild av områdets värden, eftersom samråd ska
genomföras i god tid innan inventeringar genomförs och miljökonsekvensbeskrivning sammanställs.
Genomförda naturinventeringar visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad tallskog, men innehåller också delområden med höga naturvärden, vilka undantas från etablering, se vidare kapitel 7.3. Området där vindkraftsparken planeras utgör således inte ett oexploaterat
naturområde och är beläget i utkanten av det sammanhängande skogsområde som vi antar att Naturvårdsverket avser. Gotland är för övrigt till ca 40 % täkt av skogsmark.
De naturvårdsobjekt som Skogsstyrelsen påtalar är med den slutliga utformningen av vindkraftsparken
belägna utanför projektområdet, se vidare avsnitt 7.3.
Vad gäller radiolänkförbindelser har wpd samrådit med Teracom samt berörda teleoperatörer, se ovan.
Vad gäller transportvägar för leverans av vindkraftverken har dessa studerats på ett övergripande plan, se
avsnitt 5.1.2. wpd kommer att ta hänsyn till Trafikverkets råd och gällande regelverk vid detaljplanering
av transporterna, vilket sker i ett senare skede i samband med upphandling av vindkraftverken.
122 (125)
KONTAKT
13.
Kontakt
wpd Onshore Forsvidar AB
Ferkens Gränd 3
111 30 Stockholm
Tfn: 08-501 091 50
Fax: 08-501 091 90
Kontaktperson: Angelica Widing
E-post: [email protected]
Tfn: 08-501 091 72
BILAGEFÖRTECKNING
14.
Bilageförteckning
Bilaga1.Etableringsområdeochkoordinaterförvindkraftverk
Bilaga2.Kartavindkraftverk,etableringsområde,lokalavärdenochriksintressen
Bilaga3.Exempelpåtypritningarförfundament,vägarochuppställningsplatser
Bilaga4.Visualiseringar
Bilaga5.Ljudberäkningar
Bilaga6.Skuggberäkningar
Bilaga7.Naturinventering
Bilaga8.Hydrologiskstudie
Bilaga9.Fågelinventeringar
Bilaga10.Fladdermusinventering
Bilaga11.Arkeologiskutredning(frivillig)
Bilaga12.SamrådmedLänsstyrelsenGotlandslänochGotlandskommun
Bilaga13.Samrådmedberördaenskildaochallmänheten
Bilaga14.Remissvarorganisationer
Bilaga15.RemissvarFörsvaret
Bilaga16.RemissvarCivilflyg
Bilaga17.RemissvarTelecom
Bilaga18.RemissvarNationellamyndigheter