Transcript ÅRSREDOVISNING 2010

ÅRSREDOVISNING 2010
PROJEKT Skulptural konstnärlig gestaltning
för Lindeskolan i Lindesberg
KONSTNÄR Leo Pettersson
TITEL Alladins lampa/Den dansande Dervischen
MATERIAL Målat rostfritt stål, aluminium, pigment,
polyuretan
FASTIGHETSÄGARE LIBO Lindesbergsbostäder
PROJEKTLEDARE Marie Holmgren
FOTO Johan Markusson
© Leo Pettersson /BUS 2010
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Stockholm den 21 februari 2011
Dnr 18/2011:66
Till Regeringen
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten 2010.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat
samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Mikael Adsenius
Direktör
1 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
INLEDNING
FÖRORD
Statens konstråd redovisar verksamheten utifrån tre verksamhetsgrenar. Den första är
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar Byggnadsanknuten
konst, Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (nytt uppdrag 2010) och Konstansökningar
(myndigheternas ansökan om konstkollektioner). Den andra verksamhetsgrenen är Förmedling
som innefattar Konstpedagogik, Press/Media, Publikationer och webb. Den tredje är
Tillsynsverksamhet i enlighet med förordning SFS nr: 1990:195 om vård av statens konst.
Statens konstråd har from 2010 ett nytt uppdrag. Uppdraget, Samverkan om gestaltning av
offentliga miljöer, kan kortfattat beskrivas som ett samarbete mellan Statens konstråd,
Arkitekturmuseet, Boverket och Riksantikvarieämbetet. Genom ett gemensamt arbete ska
konstens och andra gestaltningsområdens roller stärkas i samhällsutvecklingen och ambitionen är
att skapa en helhetssyn kring gestaltningsfrågor i offentliga miljöer. I denna årsredovisning har
myndigheten bedömt det som viktigt att beskriva hur arbetet startats upp, hur det organiserats
och genomförts tillsammans med de ovan nämnda myndigheterna. Det nya uppdraget innebär att
konstnärer kan få uppdrag där den konstnärliga kompetensen tas i anspråk på många olika vis och
därmed kan konstnärsrollen breddas och uppdragen bli fler.
Statens konstråds tidigare uppdrag, att samverka utanför de statliga miljöerna med kommuner,
landsting och med övriga icke statliga aktörer kring konstnärlig gestaltning har utgått from 2010.
De projekt som beslutats 2009 och tidigare genomförs och avslutas som planerats och redovisas
som tidigare.
Statens konstråds uppdrag att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön är ständigt utmanande och spännande. Konsten i alla dess former speglar samhället
över tid och blir en del i det framtida gemensamma kulturarvet. I årsredovisningen redogörs för
konstnärer som erhållit skissuppdrag och konstnärer som blivit kontrakterade för
gestaltningsuppdrag. Den inköpta konsten redovisas fördelad på olika kategorier och därutöver
redogörs för hur myndigheten arbetar med övergripande mål utifrån ett jämställdhets- och
mångfaldsperspektiv samt barn- och ungdomsperspektiv.
2010 anlitades 36 konstnärer i någon form av uppdrag och konstverk av 193 konstnärer har köpts
in till statliga miljöer därtill ska räknas 17 konstnärer som är eller blir engagerade inom det nya
uppdraget av samverkansparter.
Mikael Adsenius
Direktör
2 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
INNEHÅLL
INLEDNING
2
RESULTATREDOVISNING
5
VERKSAMHETSGRENAR
6
KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN
7
Byggnadsanknuten konst
7
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer
15
Konstansökningar
18
FÖRMEDLING
21
MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING
27
TILLSYNSVERKSAMHETEN
29
REDOVISNING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2010 OCH 2011-2013
33
PERSONALSAMMANSÄTTNING
35
FINANSIELL REDOVISNING
41
RESULTATRÄKNING
42
BALANSRÄKNING
43
ANSLAGSREDOVISNING
44
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
45
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
46
3 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
4 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
RESULTATREDOVISNING
5 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
VERKSAMHETSGRENAR
Statens konstråds verksamhet redovisas utifrån tre verksamhetsgrenar: Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön, Förmedling och Tillsynsverksamhet. Dessa verksamhetsgrenar motsvarar
prestationstyper för myndighetens verksamhet.
Tabell 1
Kostnader samt inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar
(belopp i tusental kronor)
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (brutto)
Förmedling
Tillsynsverksamhet
2009
29 868
4 471
6 060
2010
30 592
4 558
5 679
Intäkter fördelade på verksamhetsgrenar
(belopp i tusental kronor)
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön
Förmedling
Tillsynsverksamhet
2009
513
62
24
2010
529
58
235
Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet
TKR
2009
Intäkter av anslag
Årets anskaffningar av inköpt konst redovisats mot Statskapital
Årets kapitalförändring gentemot balanserad kapitalförändring
2010
34 185
34 130
5 537
5 862
287
- 20
78
34
Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning
Minskning av semesterlöneskuld som ej belastat anslag
(intjänad före 2009)
Anslagsförbrukning
40 087
40 006
KOMMENTAR
Kostnader utgörs av kostnader som bokförts på respektive konst- eller förmedlingsprojekt.
Exempel på sådana kostnader är arvoden för skiss och uppdrag till konstnärer enligt kontrakt,
inköp av konst, projektledar- och konsulttid (arbetstid och restid) inom projekt och konstansökningar, arvoden inom förmedlingsverksamheten samt andra kostnader i anslutning till
trycksaker och pedagogisk verksamhet. Orsaken till att redovisningen inte täcker tre år beror på
att kostnaderna 2008 och tidigare fördelats annorlunda än 2009 och framåt. Från och med 2009
ersatte Statens konstråd regleringsbrevets två verksamhetsgrenar (som utgått) med de ovan
nämnda tre prestationstyperna.
Statens konstråd ska i sin årsredovisning redovisa:
för vilka ändamål och på vilka villkor Statens konstråd tar emot bidrag eller sponsormedel
andelen bidrag respektive andelen sponsormedel av den totala intäkten
De intäkter som finns i verksamheten är relaterade till samfinansiering av projekt eller intäkter för
utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga myndigheter (självkostnad).
Statens konstråd har därutöver mottagit 50 000 kr i bidrag från Riksantikvarieämbetet för
forskning gällande uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer.
6 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN
Mål
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön, detta sker bland annat genom att myndigheten beställer och förvärvar god
samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Statens konstråd kan
även medverka till att konst tillförs andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten.
BYGGNADSANKNUTEN KONST
Antal konstprojekt
RESULTAT
Antal konstprojekt fördelade på statligt respektive icke-statligt lokalbruk samt andra relevanta
kategorier i förhållande till målet.
Tabell 2
Antal avslutade projekt fördelade på kategorier
2008
Statligt lokalbruk
Domstolar
Polis, häkte, kriminalvård
Universitet, högskolor och andra skolor
Övriga myndigheter
Icke-statligt lokalbruk
Bostadsföretag
Kommuner och landsting
Summa
2009
2010
9
4
5
1
6
4
1
4
7
3
1
6
4
1
4
20
20
20
Tabell 3
Antal nyanmälda projekt fördelade på kategorier
2008
Statligt lokalbruk
Domstolar
Militära myndigheter
Polis, häkte, kriminalvård
Universitet, högskolor och andra skolor
Övriga
2009
2010
1
1
3
14
10
Icke-statligt lokalbruk
Bostadsföretag
Kommuner och landsting
Övriga
7
2
14
9
4
5
2
7
8
1
7
1
Samverkan om gestaltning av
offentliga miljöer
Skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer
och infrastruktur
Komplexa stadsmiljöer och landskap i
större skala
14
10
Summa
35
7 (50)
35
50
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
KOMMENTAR
Statligt lokalbruk
Avslutade och nyanmälda projekt beskriver slutpunkter och startpunkter i processer kopplade till
ny- och ombyggnation för statliga verksamheter. I allmänhet sträcker sig byggprocesser över en
tidsperiod på två till fyra år. Vid nybyggnad och ombyggnad för myndigheter och utlandsmyndigheter (t.ex. ambassader, konsulat och residens) engageras Statens konstråd, likaså vid omflyttningar av myndigheter samt när andra fysiska byggnadsrelaterade ändringar i den statliga
förvaltningen genomförs.
Icke-statligt lokalbruk
Inom det icke statliga området har fem projekt avslutats under 2010. Statens konstråd har prioriterat
samarbeten som rör barn och ungdomars miljöer. Under 2010 började Statens konstråd att arbeta
med ett nytt uppdrag, Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, detta är förklaringen till att
det inte finns några nyanmälda projekt inom det icke-statliga området i resultattabellen.
Samverkansprojekten redovisas separat i avsnittet Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer.
Kostnader per projekt
RESULTAT
Kostnader per projekt, med angivande av konstens andel av totalkostnaden och kostnadsfördelningen mellan Statens konstråd och fastighetsägaren.
(Enligt villkor för anslag 28:15, belopp i tusental kronor)
Tabell 4
Statligt lokalbruk
Universitet och högskolor
Ort
Myndighet
Uppsala
Uppsala universitet
Pedagogikum
Skövde
Byggnadsan- Inköpt
knuten konst konst
Övriga
Kostnad Andel
kostnader totalt
konst
1 140
89
1229
93 %
Högskolan i Skövde
Gothia Science Park
540
55
595
91 %
Karlshamn
Blekinge Tekniska
Högskola
680
73
861
92 %
Karlskrona
Blekinge Tekniska
Högskola
580
63
643
90 %
Lund
Lunds universitet
Biologicentrum
440
52
527
90 %
Luleå
Luleå tekniska
universitet
440
35
475
93 %
Uppsala
Uppsala universitet,
studenthälsan
330
41
371
89 %
408
4701
91 %
Summa
4150
108
35
143
Extern
finansiering
250
250
Polis, häkte och kriminalvård
Byggnadsan- Inköpt
knuten konst konst
Övriga
Kostnad Andel
kostnader totalt
konst
Ort
Myndighet
Härnösand
Kriminalvården/
Anstalten Saltvik
820
134
954
86 %
Malmö
Polismyndigheten i
Skåne
430
78
508
85 %
Östersund
Polismyndigheten i
Jämtlands län
410
45
455
90 %
Kumla
Anstalten Kumla
540
35
575
94 %
2200
292
2492
88 %
Summa
8 (50)
Extern
finansiering
200
200
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Övriga myndigheter
Byggnadsan- Inköpt
knuten konst konst
Ort
Myndighet
Sollentuna
Domstolsverket
Attunda tingsrätt
680
Sundbyberg
Svenska kraftnät
Stockholm
Malmslätt
Övriga
Kostnad Andel
kostnader totalt
konst
60
1 324
95 %
330
75
405
81 %
Jernhusen
976
110
1086
90 %
Flygvapenmuseum
530
36
566
94 %
281
3381
92 %
Summa
584
2516
584
Extern
finansiering
250
250
Summa statligt lokalbruk i förhållande till tidigare år
Byggnadsanknuten Inköpt
konst
konst
Övriga
kostnader
Kostnad
totalt
Andel
konst
Extern finansiering
2010
8866
727
981
10574
91 %
700
2009
11159
1702
1297
14158
91 %
140
2008
11286
737
923
12946
93 %
554
Icke statligt lokalbruk
Kommuner
Ort
Verksamhet
Torsby
Frykenskolan
Malmö
Byggnadsanknuten konst
SK-finansiering
Övriga
kostnader
Kostnad
totalt
Andel
konst
Extern
finansiering
300
46
346
87 %
300
Citytunneln
1 850
87
1937
96 %
7050
Hagfors
Älvstranden
250
33
283
83 %
280
Lindesberg
Lindeskolan
500
105
605
83 %
1000
2900
271
3171
91 %
8630
Summa
Bostadsföretag
Byggnadsanknuten konst
SK-finansiering
Övriga
kostnader
Kostnad
totalt
Andel
konst
Extern
finansiering
Ort
Verksamhet
Malmö
Bostadsområdet
Hammarspark
120
67
187
64 %
500
Summa
120
67
187
64 %
500
Summa icke statligt lokalbruk i förhållande till tidigare år
Byggnadsanknuten
konst
Övriga kostnader
Kostnad
totalt
Andel
konst
Extern finansiering
2010
3020
338
3358
90 %
9130
2009
1580
205
1785
89 %
2360
2008
2318
430
2748
84 %
4125
9 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Summa total i förhållande till tidigare år
Byggnadsanknuten Inköpt
konst
konst
Övriga
kostnader
Kostnad
totalt
Andel
konst
Extern finansiering
2010
11886
727
1319
13932
91 %
9830
2009
12739
1702
1502
15943
91 %
2500
2008
13604
737
1353
15634
91 %
4679
Byggnadsanknuten konst beställs genom uppdrag för statlig miljö.
Inköpt konst köps in i Sverige och placeras enbart inom statliga myndigheter.
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av projektledar- och konsultkostnader samt reskostnader.
Andel konst är kostnader för byggnadsanknutna och inköpta verk i förhållande till projektomkostnader.
Extern finansiering anger samarbetspartens andel av kostnader för konsten i samfinansierade projekt.
KOMMENTAR
Statens konstråd helfinansierar projekt inom statligt lokalbruk. I samfinansierade projekt inom
icke-statligt lokalbruk har grundprincipen varit delade kostnader. Samverkansprojekt inom det icke
statliga området har administreras lokalt av samarbetspartnern. Beslut om vilken/vilka konstnärer
som skall få skissinbjudan och uppdrag har fattas på plats ute i landet.
Projektledarna arbetar med komplicerade och ibland tidskrävande projekt där projektomkostnaderna kan bli något högre än planerat. Tidsplan för byggnation och förutsättningar i
byggprocessen kan förändras underhand vilket inte Statens konstråd kan påverka. Statens konstråd verkar aktivt för att bevaka att konstens del av den totala budgeten för den konstnärliga
gestaltningen inte understiger 90 %.
Statens konstråd bedömer att verksamheten som bedrivs, och som inte är bidragsgivande utan ger
konstnärer arbete, är viktig för yrkesverksamma konstnärer och menar att staten är en förebildlig
uppdragsgivare för konstnärlig gestaltning. Ibland kan kvalitetskravet kräva mer tid för att
resultatet skall bli beständigt över tid.
Statligt lokalbruk
Projekt initieras av fastighetsägaren genom en initialhandling till Statens konstråd så tidigt som
möjligt under byggnadsprojekteringen. En av Statens konstråds projektledare får i uppdrag att
utreda förutsättningarna. En sakkunnig kommitté (samrådsgrupp) bildas bestående av arkitekt,
fastighetsägare/byggherre och representanter för den statliga verksamheten som skall bedrivas
(brukarna), med Statens konstråds projektledare som sammankallande.
Projektledaren formulerar i samråd med den sakkunniga kommittén en kravspecifikation. Statens
konstråd fattar efter samråd med den tillsatta gruppen beslut om skissuppdrag och genomför
granskning av skissförslagen. Dessa måste därefter godkännas skriftligt av både fastighetsägare
och brukare före kontraktsskrivning med konstnären. Utan dessa godkännanden genomförs inte
förslagen.
Projekttiden/byggtiden för byggnadsanknuten konst är oftast mellan två till fyra år. Projektledaren
kan även ansvara för att sammanställa konstkollektioner av inköpt konst i samråd med berörda
parter, ibland stora kollektioner på 50–100 verk eller mer, som placeras i samband med ny- eller
ombyggnation för statlig verksamhet. Den inköpta konsten/konstansökningarna kommer framöver
att helt skiljas från redovisningen av byggnadsanknuten konst, just nu befinner vi oss i en
övergångsperiod där vissa konstkollektioner redovisas i detta avsnitt och andra under Konstansökningar, konstkollektioner till statliga myndigheter.
Ägandet av den beställda konsten och därmed vårdansvaret övergår till fastighetsägaren sedan det
beställda gestaltningen slutbesiktigats och kvitterats av mottagaren. Fastighetsägaren får skötsel-
10 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
instruktioner och information om sitt fortsatta ansvar för konstverket. Myndigheten tar över
ansvaret för placerad inköpt konst som skall registreras och årligen inventeras av myndigheten.
Icke-statligt lokalbruk
Samverkan med icke statliga parter regleras i samarbetsavtal och fördelningen av de ekonomiska
insatserna varierar mellan Statens konstråd och samarbetsparten, mark- eller fastighetsägaren
(kommuner, landsting, bostadsföretag etc.).
Statens konstråd tar inte över samarbetspartens kostnader, men kan genom samverkan stärka den
konstnärliga ambitionen och den konstnärliga kvaliteten genom att tillföra ökade resurser och
kompetens till den planerade insatsen. Här utvecklas också nya former för samarbeten mellan
konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter.
Från och med 2010 har inga nya samverkansprojekt i enlighet med det tidigare uppdraget som
utgick 2010 startats upp. De projekt som beslutats 2009 eller tidigare genomförs och avslutas som
planeras och redovisas som tidigare. Se vidare Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer.
Konstnärer som anlitats
RESULTAT
Tabell 5
Konstnärer som fått skissuppdrag, statliga projekt
Magnus Alexandersson
Göteborg; Kriminalvården, Nya häktet Ullevi Park
Bigert & Bergström (Lars Bergström och Mats Bigert)
Stockholm; Stockholms Centralstation, övre hallen
Carl Boutard
Lund; Lunds universitet, Arkitekturskolan
Stina Ekman
Uppsala; Sveriges lantbruksuniversitet, Campus Ultuna, Corson
Bengt-Åke Hellman
Stockholm; Domstolsverket, Regeringsrätten, Kammarrättens hus och Sparreska Palatset
Lotta Hannerz/Johannes Heldén/Eva Hild (parallellt uppdrag)
Stockholm; Regeringskansliet, Kvarteret Loen
Helena Isoz
Stockholm; Gymnastik- och idrottshögskolan
Torgny Larsson och Hans Petersson
Stockholm; Regeringskansliet, kulvertsystem
Tilda Lovell
Stockholm; Dans- och cirkushögskolan, cirkusutbildning
Kristina Matousch
Solna; Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet, Folkhälsohuset
Jussi Niva
Solna; Karolinska Institutet, nybyggnad av aula, bibliotek och administrativa lokaler
Fredrik Norén
Växjö; Linnéuniversitetet, hus J
Anna Persson
Göteborg; Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg
SIMKA (Simon Häggblom och Karin Lind)
Södertälje; Kriminalvården, anstalten Hall
Annika Svensson
Solna; Skatteverket
11 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Konstnärer som fått skissuppdrag, icke statliga projekt
akcg (Anna Kindgren och Carina Gunnars)
Karlstad; Våxnäs bostadsområde
Bengt Jahnsson-Wennberg
Hagfors; Älvstranden Utbildningscentrum
Tomas Saraceno
Gustavsberg; Värmdö kommun
Tabell 6
Konstnärer som fått kontrakt, statliga projekt
Lisa Gerdin
Linköping; Linköpings universitet , friidrottsarena på Campus Valla
Elisabeth Henriksson
Östersund; Polismyndigheten, SOS Alarm, Räddningstjänsten och Tullverket
Eva Hild
Stockholm; Regeringskansliet, kvarteret Loen
Daniel Jensen
Lund; Arkivcentrum Syd
Michael Johansson
Karlskrona; Försvarsmakten, Dyk- och Navalcentrum
Britta Kjellgren Jäger
Kumla; Kriminalvården, kriminalvårdsanstalten Kumla
Maria Koolen Hellmin
Lidingö; Linköpings universitet, Carl Malmsten Furniture Studies
Robert Lucander
Uppsala; Sveriges Lantbruksuniversitet
Fredrik Norén
Växjö; Linnéuniversitetet, hus J
Anna Persson
Göteborg; Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg
SIMKA (Simon Häggblom och Karin Lind)
Södertälje; Kriminalvården, kriminalvårdsanstalten Hall
Annika Svensson
Solna; Skatteverket
Christine Ödlund
Norrköping; Linköpings universitet, Visualiseringscenter
Konstnärer som fått kontrakt, icke statliga projekt
akcg (Anna Kindgren och Carina Gunnars)
Karlstad; Våxnäs bostadsområde
Pärra Andreasson
Halmstad; Halmstad kommun, Hallägraskolan
Viel Bjerkeset Andersen
Säffle; Säffle kommun, Musikskola/Kulturhus
Bengt Jahnsson-Wennberg
Hagfors; Älvstranden Utbildningscentrum
Kristoffer Zetterstrand
Vallentuna; Vallentuna kommun, Bibliotek/Kulturhus
Cecilia Ömalm Krajcikova
Vallentuna; Vallentuna kommun, Bibliotek/Kulturhus
12 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Tabell 7
Slutbesiktigade färdigställda konstverk, statliga projekt
Christian Andersson
Pendulum, aluminium, plast, lackfärg,
programmerad servomotor
Luleå; Luleå tekniska universitet, skulptural
gestaltning på vägg i Andrummet
Christian Pontus Andersson
A Joyful Troop of Perfection, with Crying Sensitive
Hearts, gjuten bemålad plast, wiresystem
Uppsala; Uppsala universitet,
Motionsanläggning Campus 1477, skulptural
gestaltning i luftrum i entré
Åsa Maria Bengtsson
Den Kaordiska Balansen, gjuten bemålad
aluminium, ljus, video
Sollentuna; Domstolsverket, Attunda
tingsrätt, skulptural gestaltning i entré och
ljusgårdar
Thomas Broomé
Hålla handen, brons, anodiserad aluminium,
natursten
Karlshamn; Blekinge Tekniska Högskola,
Campus Karlshamn, skulptur på
Hellerströmska Torget
Linn Fernström
Vargstyrning, olja på vägg
Karlskrona; Blekinge Tekniska Högskola,
interiört måleri på vägg
Petter Hellsing
Samtidsmönster, jaquardväv med applikationer
Malmslätt; Flygvapenmuseum, ridå i hörsal
Elisabeth Henriksson
Living together, glasinstallation
Östersund; Polismyndigheten, SOS Alarm,
Räddningstjänsten och Tullverket, interiör
gestaltning i entré och restaurang
Kristina Jansson
Skin Graph, olja och urfrästa spår på kalksten och
diabas
Härnösand; Kriminalvården,
kriminalvårdsanstalten Saltvik, interiör
gestaltning på vägg i huvudpassage
Karin Jaxelius
Luftkropp, keramik, stålkonstruktion
Malmö; Polismyndigheten i Skåne, polishus i
Toftanäs, interiör gestaltning i luftrum i entré
Kristina Jensner Eldon
Syntes, silikonmonterade bilder på glas i ljuslåda
och måleri på vägg runtomkring
Uppsala; Uppsala universitet, Pedagogikum,
interiör gestaltning i etré
Britta Kjellgren Jäger
Inrainbow, bemålat laminerat glas, termoplast
Kumla; Kriminalvården,
kriminalvårdsanstalten Kumla
Tamara Malmeström de Laval
Love Conquers All, ljuslådor med färgfoto på
backlitfilm, väggmålningar i akryl- och väggfärg,
objekt i plast
Härnösand; Kriminalvården,
kriminalvårdsanstalten Saltvik, exteriör
gestaltning vid entré
Frida Oliv
Evolution, olja på mdf
Lund; Lunds universitet, Biologicentrum,
interiör gestaltning i korridorer och fikarum
Niklas Seglevi
Everyday Poems, olja på mdf, vinylfärg på vägg
Skövde; Högskolan i Skövde, interiör
gestaltning i entré och trapphus
Rachel Whiteread
Grid 6 (Five Chairs), armerad genomfärgad
betong
Stockholm; Kungsbrohuset, exteriör
gestaltning på torg
Sofia Änghede
Det mörka rummet - En studie i ljus i tre delar,
silikonmonterat fotografi bakom glas
Sundbyberg; Svenska kraftnät, kontorshus,
fotografisk gestaltning i entré
13 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Slutbesiktigade färdigställda konstverk, Icke statliga projekt
Marie Dahlstrand
Gryningsland, akryl och olja på mdf
Lindesberg; Lindeskolan, arenahallen, interiör
gestaltning i entré
Bengt Jahnsson-Wennberg
Fortsättning följer, olja på duk och pannå, olja på
diverse material (bland annat möbler och
heltäckningsmatta)
Hagfors; Älvstranden Bildningscentrum,
interiör gestaltning i trapphus och bibliotek
Johan Paalzow
Gulliver, aluminium och polyester
Malmö; Hammars Park, exteriör skulptural
gestaltning i bostadsområde
Leo Pettersson
Aladdins lampa/Den dansande Dervischen, målat
rostfritt stål, aluminium, pigment, polyurethan
Lindesberg; Lindeskolan, exteriör skulptural
gestaltning
Helena Roos
...spild mjölk med Rosalie…, mdf, lackfärg, plåt,
fluorescent färg
Torsby; Fyrkenskolan, interiör gestaltning på
väggar i ljusgård
Tania Ruiz Gutiérrez
Annorstädes, Elsewhere, Ailleurs, videoinstallation
Malmö; Citytunnelstationen,
videoprojektioner på väggar vid plattform
KOMMENTAR
Statens konstråd ger arbetstillfällen till konstnärer över hela landet genom skissuppdrag och
uppdrag för genomförande av konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet. Verksamheten är av
stor betydelse för professionellt yrkesverksamma konstnärer. Konstnärer får erfarenheter som kan
ligga till grund för att få andra uppdrag av beställare runt om i Sverige.
Beslut om skissuppdrag och godkännande av skiss inom det statliga området sker efter beredning i
projektmöte. Projektledarna har då diskuterat och förankrat förslagen i respektive samrådsgrupp
där den mottagande parten deltagit i beredningen av förslagen. Samrådsgruppen är oftast
sammansatt av fastighetsägare, arkitekt och brukarrepresentanter. Samrådsgruppen diskuterar
projektets förutsättningar och formulerar vilka konstnärliga kvaliteter som krävs för den specifika
platsen. Inom det icke statliga området fattas beslut om skissuppdrag och genomförande av den
samarbetande parten.
Många konstnärer får uppdrag i projektverksamheten kring beställd konst och 2010 har 24 konstnärer erhållit skissuppdrag, 20 i statliga projekt, fyra i samarbetsprojekt. Statens konstråd har
under 2010 skrivit kontrakt med 14 konstnärer i statliga projekt och samarbetsparter har skrivit
kontrakt med sju konstnärer. Totalt har 36 konstnärer fått uppdrag. Verksamheten har resulterat i
att 22 konstnärliga gestaltningar har blivit klara 2010, 16 i statliga projekt och sex i
samarbetsprojekt.
14 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
SAMVERKAN OM GESTALTNING AV OFFENTLIGA MILJÖER
Visionen för uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är att utveckla nya
arbetsformer och processer för konstnärers medverkan i planering och utformning av offentliga
miljöer som långsiktigt ger invånarna i Sverige ökad tillgång till goda gestaltade byggnader, platser
och landskap.
Interorganisatorisk samverkan
Statens konstråd (SK) har i nära samverkan med Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Boverket (BV) och
Arkitekturmuseet (AM), skapat ett gemensamt styrdokument för att reglera ekonomi, tidplan samt
intern och extern organisation. Uppdraget kommer att genomföras i projektform år 2010-2012 och
därefter utvärderas i en forskningsrapport och utställning på Arkitekturmuseet.
Internorganisationen består av myndighetsövergripande Styr- Projekt- och Kommunikationsgrupper för styrning och projektledning av uppdraget. Extern organisation består av Arbetsgrupper
för genomförande av samverkansprojekt om gestaltning av offentliga miljöer samt KTH,
Institutionen för samhällsplanering och miljö, som har fått i uppdrag att följeforska kring
arbetsprocesser och resultat i genomförda samverkansprojekt.
SK, RAÄ, BV och AM har enats om att övergripande mål för uppdraget är:
1. Metodutveckling – Utveckling av teorier, metoder och arbetsformer som främjar ett
helhetsperspektiv och stärker samverkan mellan konstnärer, myndigheter och professioner
som arbetar med utvecklingen av den fysiska offentliga miljön.
2. Goda exempel – Genomförande av samverkansprojekt som i praktiken visar hur ovan
nämnda metodutveckling kan stärka konstnärlig gestaltning av offentliga områden, platser
eller byggnader.
3. Kommunikation – Sprida kunskap om den metodutveckling som har tillämpats och de
resultat som har uppnåtts i samverkansprojekten till konstnärer, myndigheter och
professioner som arbetar med utvecklingen av den fysiska offentliga miljön.
Vid utformningen av uppdragets mål och inriktning har SK, RAÄ, BV och AM analyserat och vägt
samman vilka delar av myndigheternas kompetenser som är relevanta för uppdraget. Dessa kan
sammanfattas i områdena konstnärlig gestaltning (SK), offentliga miljöer (RAÄ), samverkansprocesser (BV) och kommunikation (AM). Genom att väga samman myndigheternas olika
perspektiv har en stark interorganisatorisk samverkan kunnat uppnås.
Utlysningar
Våren 2010 gjorde SK en första utlysning, riktad till både kommuner, landsting, regioner och
privata fastighetsbolag, för intresseanmälningar angående samverkan om gestaltning av offentliga
miljöer inom ramen för plan- och byggprocesser vid utformning av skolmiljöer, bostadsområden,
stadsmiljöer och infrastruktur. Hösten 2010 gjorde SK en andra utlysning med fokus på konstnärlig
gestaltning inom ramen för planprocesser vid utformning av landskap i större skala och komplexa
stadsmiljöer. Även RAÄ, BV och AM har medverkat till att sprida utlysningarna. Totalt 24
intresseanmälningar inkom.
Intresseanmälningar och framtagande av fördjupade handlingar
Samtliga intresseanmälningar som inkom har beretts av Projektgruppen och beslutats av
Styrgruppen. De intresseanmälningar som bifölls har utretts av respektive samverkansparts
Arbetsgrupp genom framtagande av fördjupade handlingar, utifrån förutbestämda frågeställningar
definierade av SK, RAÄ, BV och AM. Arbetsgruppen har bildats av samverkansparten, generellt
med en arkitekt som ordförande, och med övriga nyckelpersoner som antikvarier,
landskapsarkitekt, ljuskonsult, teknisk projektledare, ingenjörer kulturchefer etc. SK:s konsult har
15 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
ingått i Arbetsgruppen som expert på konstnärlig gestaltning och bistått kommunen i framtagandet
av handlingarna.
Inkomna fördjupade handlingar har beretts av Projektgruppen inför Styrgruppens beslut om avslag
eller bifall för avtal om samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Avgörande för Styrgruppens beslut om samverkan har varit förutsättningarna för olika konstnärens medverkan i
utformningen av platsen, byggnaden eller landskapet genom en aktiv medverkan i hela plan- och
byggprocessen. Dessutom har särskild hänsyn tagits till vilken grad av samråd med barn, boende
och andra som kan uppnås. Maximalt 50 % av kostnaden för konstnärens medverkan har beviljats
varje enskilt samverkansprojekt.
Samverkansprojekt
Samverkansavtal för totalt nio samverkansprojekt har upprättats enligt tabell nedan. I dessa projekt
kommer totalt 17 konstnärer att engageras som konsulter inom området konstnärlig gestaltning av
offentliga miljöer. Innan konstnärerna anlitas upprättar samverkansparten specifika kravspecifikationer i dialog med SK:s konsult för att säkerställa rätt konstnärlig kompetens. Ytterligare
fem samverkansprojekt kommer sannolikt att upprättas under 2011, där fem till åtta konstnärer
kommer att anlitas som konsulter i planeringsprocesser för utformning av offentliga miljöer.
Orust kommuns fördjupade handlingar som framtagits för samverkan om gestaltning av den nya
färjeterminalen Tuvesvik på Lavön utanför Orust är ett bra exempel på den metodutveckling som
kommer bedrivas i samverkansprojekten:
Intentionen är att föreslaget samverkansprojekt kring ett offentligt gestaltningsuppdrag skall leda
till att erfarenheterna arbetas in i nya kommunala rutiner för hanteringen av framför allt offentliga
byggprojekt men egentligen av alla projekt som påverkar den gemensamma bebyggelsemiljön.
Följeforskning
KTH kommer inom följeforskningen särskilt studera vilka nya roller som konstnärer får i varje
samverkansprojekt samt vilka nya resultat som kan uppnås genom konstnärers medverkan. När
konstnärer idag anlitas för offentliga uppdrag är dessa som regel separerade från den egentliga
plan- och byggprocessen, genom vilken den huvudsakliga utformningen av platser, byggnader och
landskap äger rum. Tyngdpunkten i forskningsuppdraget är därför att kartlägga och analysera de
nya processer och arbetsmetoder som utvecklas i samverkansprojekten och hur de kan stärka olika
konstnärers medverkan som konsulter och experter på konstnärlig gestaltning i plan- och
byggprocessens olika faser.
Tabell 8
Samverkansprojekt relaterade till skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer och infrastruktur
Samverkanspart
Ort/kategori
Beslut om
Antal konstnärer
framtagande Beslut om
Samverkansprojekt
som anlitas som
fördjupade
samverkan
konsulter
handlingar
Beslutad
SK
finansiering
Utlysning våren 2010 - skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer och infrastruktur
Bengtsfors
kommun
Helsingborgs
stad
Karlskrona
kommun
Bengtfors /
stadsmiljö
Helsingborg /
stadsmiljö
Karlskrona /
stadsmiljö
Kiruna kommun
Kiruna /
stadsmiljö
Krokoms
kommun
Krokom /
skolmiljö
Miljörum EKA
Avslag
Oceanpiren
Bifall
Hoglands park /
Stortorget
Stadsomvandling /
Gruvstadspark i
Kiruna C
Sånghusvallens
skola och Ås nya
skola
Bifall
En konstnär av
Helsingborgs stad
Bifall
Bifall
Fyra konstnärer av
Kiruna kommun
Bifall
Bifall
Tre konstnärer av
Krokoms kommun
400
Avslag
16 (50)
1000
950
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Lerums
kommun
Lerum
/skolmiljö
Nya skolan Gråbo
Bifall
Avslag
Lysekils
Bostäder AB
Lysekil /
bostadsområde
Badhusberget
Bifall
Bifall
En konstnär av
Lysekils bostäder AB
Nora kommun
Nora /
infrastruktur
Resecentrum
Bifall
Bifall
Tre konstnärer av
Nora kommun
Nynäshamns
kommun
Nynäshamn /
skolmiljö
Vanstaskolan
Bifall
Bifall
En konstnär av
Nynäshamns kommun
139
Orust kommun
Henån /
infrastruktur
Projekt 3A: Ny
färjeterminal i
Tuvesvik, Lavön
Bifall
Bifall
Två konstnärer av
Orust kommun
400
Stena
Fastigheter
Uppsala/
bostadsområde
Kvarngärdet,
bostadsområde
Bifall
Bifall
En konstnär av Stena
Fastigheter
400
Södertälje
kommun
Södertälje /
bostadsområde
Kv Lejonet och
Mälareparken
Avslag
Värnamo
kommun
Värnamo /
stadsmiljö
Gummifabriken
Bifall
Bifall
En konstnär anlitas
som konsult av
Värnamo kommun
580
Åmåls kommun
Åmål
/stadsmiljö
Kulturmagasinet
f.d. Gamla Kyrkan
Bifall
Utgår p.g.a. ändrade förutsättningar i Åmåls
kommun
400
1055
Tabell 9
Samverkansprojekt relaterade till komplexa stadsmiljöer och landskap i större skala
Samverkanspart
Ort/kategori
Samverkansprojekt
Beslut om
framtagande Beslut om
fördjupade
samverkan
handlingar
Utlysning hösten 2011 – komplexa stadsmiljöer och landskap i större skala
Linköpings kommun, Botrygg Bygg,
HSB Östergötland, JM AB, Kärnhem
Östergötland, Riksbyggen och
Stångåstaden
Linköping / komplex
stadsmiljö
Bostadsområde
Övre Vasastaden
Bifall
Beslut fattas av
Styrgruppen 2011
Kalmar kommun
Kalmar / komplex
stadsmiljö
Kv Valnötsträdet
Bifall
Beslut av
Styrgruppen 2011
Länsstyrelsen i Dalarna
Siljansområdet /
landskap i större skala
Siljansområdet
Bifall
Utgår p.g.a. ej
inkomna fördjupade
handlingar
Motala kommun
Motala / landskap i
större skala
Motala ström
Bifall
Beslut av
Styrgruppen 2011
Sundbybergs stad
Sundbyberg / komplex Rissnestadsmiljö
Hallonbergen-Ör
Bifall
Beslut av
Styrgruppen 2011
Vadstena kommun
Vadstena / landskap i
större skala
väg 50 i OmbergTåkerområdet
Bifall
Varbergs stad
Varberg / landskap i
större skala
Träslöv
Bifall
Vindkraftbolaget VindIn AB
Lysekil / landskap i
större skala
Vindpark Preem
Lysekil
Bifall
Västerbottens läns landsting
Umeå / komplex
stadsmiljö
Stråket 2
Avslag
Västmanland-Dalarna miljö- och
byggförvaltning
Norberg / komplex
stadsmiljö
Prostudden,
Norbergs kommun
Avslag
17 (50)
Utgår p.g.a. ej
inkomna fördjupade
handlingar
Utgår p.g.a. ej
inkomna fördjupade
handlingar
Utgår p.g.a. ej
inkomna fördjupade
handlingar
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
KONSTANSÖKNINGAR
Mål
Att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag interiört och exteriört i byggnader och miljöer
som nyttjas av statliga myndigheter.
RESULTAT
Under 2010 har 165 konstansökningar genomförts och inom ramen för dessa har totalt 1748
konstverk placerats på statliga myndigheter till ett sammanlagt värde av 9744 tkr. Detta är den
högsta siffran någonsin i Statens konstråds verksamhet sedan starten 1937. Bland
konstansökningarna märks universitet och högskolor, domstolar, polisstationer, fängelser,
ungdomshem, försäkringskassor, arbetsförmedlingar, ambassader samt en rad andra statliga
förvaltningsmyndigheter, statliga stiftelser och statliga affärsverk.
Diagram 1
Antal placerade konstverk i konstansökningar avslutade 2010
1800
1748
1700
1600
1500
1449
1400
1349
1341
1300
1200
2007
2008
2009
2010
Diagram 2
Värde i tusental kronor för placerade konstverk i konstansökningar avslutade 2010
10000
9744 tkr
9000
8000
7000
6000
7 353 tkr
7 440 tkr
2008
2009
6 924 tkr
5000
2007
2010
INKOMNA KONSTANSÖKNINGAR
Antalet inkomna konstansökningar har ökat från 125 ärenden år 2009 till 130 ärenden år 2010.
Ökningen är marginell men speglar dock tendensen att allt fler myndigheter upptäcker möjligheten
att vid ombyggnad eller flytt få konstkollektioner som är sammansatta av Statens konstråd med
hänsyn till byggnadens arkitektur och inredning samt myndighetens verksamhet.
18 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Ambitionen är att tillgodose samtliga ansökningar om konst som inkommer från statliga
myndigheter. Väntetiden innan dessa ansökningar påbörjas bör inte överstiga sex veckor och de
ska slutföras inom ett år. I vissa fall styrs dock ansökan av yttre faktorer som ombyggnad, flytt
eller liknande och den kan därför pågå längre än ett år. Av årets avslutade konstansökningar är
genomsnittstiden för att genomföra en konstansökan 11,6 månader, medianen är nio månader.
Från och med 2011 omorganiseras arbetet med konstkollektioner för statliga myndigheter och nya
konsulter upphandlas. Ett starkare kundperspektiv implementeras i verksamheten vilket bl.a.
kommer att innebära kortare väntetider för de myndigheter som ansöker om konst.
Tabell 10
Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar 10-12-31
Ärendestatus
År 2009
År 2010
Inkomna
125
130
Avslutade
135
165
Pågående*
125
97
0
2
Väntande**
* Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett
** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till projektledare avser utlandsmyndigheter, som
fördelas efter överenskommelse med UD
Diagram 3
Antal konstansökningar inkomna under år 2010 fördelade på myndighetsområden
Justitiemyndigheter
29
Utbildningsmyndigheter
Arbetsmarknadsmyndigheter
Utlandsmyndigheter
Finansmyndigheter
8
Regeringskansliet
Sociala myndigheter
5
Näringsmyndigheter
5
Försvarsmyndigheter
Övriga myndigheter
INKÖPT KONST
0
6
7
11
14
13
10
20
32
30
40
Tabell 11
Antal av Statens konstråd inköpta konstverk under år 2010 fördelade på kategorier
Teknik
Antal
%
Kostnad
Måleri
134
37
2 383 288
Skulptur
60
16
2 245 548
Konsthantverk
23
6
967 250
Grafik
68
19
225 232
Teckning
54
15
497 626
Fotografi
23
6
440 648
2
1
50 000
364
100
6 809 592
Övrigt (Video)
Summa:
19 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Det kan konstateras att måleri utgör den största kategorin inköpta konstverk. Efterfrågan på unika
verk (ej upplagebaserad konst) är stor vid genomförande av konstansökningarna vilket styr
inköpen av nya konstverk.
LAGERSTÄLLDA KONSTVERK
Statens konstråds lager innehåll 6067 lagerställda konstverk per den sista december 2010, vilket
är en ökning med 22 % jämfört med samma tidpunkt år 2009 då 4977 konstverk var lagerställda.
Orsaken till ökningen är att 3347 konstverk returnerades från myndigheter, vilket innebär en
ökning av returnerade konstverk med 55 % (se diagram 8).
Orsaken till ökningen av lagerställda konstverk är returer av grafisk konst. Antalet grafiska verk i
arkiv uppgår till 3493 konstverk, vilket utgör 58 % av den totala mängden lagerställda konstverk.
På grund av att utformningen av statliga myndigheters lokaler under senare år har förändrats
genom öppna planlösningar, utan korridorer och enskilda tjänsterum, finns det inte längre
möjlighet att placera grafik i samma utsträckning som när inköpen gjordes under 1960-, 70- och
80-talen. Statens konstråd kommer under 2011 undersöka alternativa möjligheter att placera den
grafiska konsten inom andra offentliga verksamheter i samhället.
Vid inköp av konst till statliga myndigheter ska det vid inköpstillfället finnas en bestämd placering.
Målsättningen är att nyinköpta konstverk inte ska lagerhållas. Sedan 2007 har antalet lagerställda
nyinköpta konstverk minskat från 159 konstverk 2008 till 106 konstverk 2010. Statens konstråd
verkar aktivt för att nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år ska integreras i
konstansökningar under 2011.
Tabell 12
Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) 10-12-31
År
2009
2010
Antal verk
4977
6 067
Tabell 13
Antal inköpta konstverk som lagerhållits längre
än tre år utan placering på myndigheter 10-12-31
År
Antal verk
2008
2009
2010
159
114
106
20 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
FÖRMEDLING
Mål
Statens konstråd har till uppgift att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.
Konstpedagogik
Det konstpedagogiska uppdraget på Statens konstråd innebär att utveckla metoder i syfte att
skapa vägar mellan publiken och den offentliga konsten. Utmaningen ligger i att använda de
pedagogiska verktyg som är inarbetade och koppla till nytänkande för att nå målgrupper och väcka
medborgarnas intresse. Under året har vi utvecklat satsningar på webbsidan med exempelvis
konstnärsintervjuer och filmer från invigningar. De pedagogiska sidorna på webben ska utökas och
skapa mer interaktion.
Det uppsökande arbetet prioriteras vilket innebär att möta nya grupper för att samtala kring
samtidskonstens skiftande uttryck och på så sätt sprida kunskap om konstens roll för en god
samhällsmiljö. De byggnadsanknutna konstprojekten är utgångspunkten för den konstpedagogiska
verksamheten. Det senaste året har konstansökningar av inköpt konst till statliga arbetsplatser
ökat vilket inneburit fler satsningar på visningar och konstnärssamtal.
KONSTVISNINGAR OCH SAMTAL
För publiken sker den första kontakten med konsten vid invigningen av verket. För Studenthälsan i
Uppsala var exempelvis konstnären Christian Pontus Andersson SKYPE-uppkopplad från Kina.
I vanliga fall är konstnären fysiskt på plats och till publikens förfogande.
Antalet ansökningar om att få konstkollektioner till arbetsmiljöer på statliga myndigheter har ökat
och satsningen på förmedlingen av konsten på arbetsplatsen har efterfrågats i allt större
omfattning. Visningar och samtal har ökat med 50 % sedan 2009. Visningarna ger tillfälle till
fördjupade samtal om konsten som finns i människors närhet och vardag.
Konstvisningar har skett bland annat på Regeringskansliet i Malmö, Polisen i Eksjö, Rådhuset i
Stockholm, Inspektionen för arbetslöshetskassan i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Swedac, World
Trade Center i Stockholm och på Försäkringskassan i Sundbyberg. Att hålla intresset för konsten
levande över tid är värdefullt och underlättas av att texter kring verket finns tillgängliga, t.ex. på
arbetsplatsens intranät.
SEMINARIER
För tredje året i rad bjöd Nätverket för Konst och publik (KOP) till konferens. Temat var The Art of
Having an Audience och ägde rum på Moderna Museet i Stockholm den 19-21 maj. Konferensen
erhöll medel från Nordisk Kulturfond.
Huvudtalare var Ann Bamford Not the Usual Participants och Damien Whitmore Branding CultureStrategies for Building Audiences. Det fanns ett tydligt nordiskt perspektiv såväl bland föreläsare
som deltagare. Formen för konferensen har också utvecklats till mer aktiviteter som involverar de
deltagandes åsikter i form av So far där en inbjuden deltagare gör ett kort personligt inlägg.
Konferensen som hade 18 stycken föreläsare, med sju olika hemländer, lockade 145 deltagare.
Dokumentationen från de tre årens konferenser ligger på Statens konstråds hemsida.
KOP drivs av Nationalmuseum, Moderna Museet, Riksutställningar, Region Västra Götaland, Region
Skåne och Statens konstråd med uppgift att verka för att konst och publikfrågor ges fokus och
belyses från olika positioner. Inför 2011 har initiativet att inbjuda till seminarium överlämnats till
Norsk Publikumsutvikling där två av KOPs medlemmar ingår i arbetsgruppen. Riksutställningar är
samordnare för KOPs fortsatta arbete. Medlemmarna konsulteras ofta för seminarier och föredrag. På
ICOMs vårmöte 2011 arrangerar KOP en programpunkt med Nicola Jennings. Statens konstråd deltar
också i externa seminarier. Under 2010 deltog vi i sex seminarier om jämställdhetsintegrering och
mångfaldsarbete i samband med myndighetens egen verksamhet kring dessa frågor.
21 (50)
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2010
2010
FÖRELÄSNINGAR
FÖRELÄSNINGAR
Konst
Konsti ioffentliga
offentligarummet
rummetärärett
etthett
hettdebattämne
debattämnei ikommuner
kommuneroch
ochregioner
regioneroch
ochförs
försdå
dåofta
oftai i
ekonomiska
ekonomiskatermer.
termer.Lika
Likaofta
oftaifrågasätts
ifrågasättskonstens
konstensuttryck
uttryckoch
ochvalet
valetav
avkonstnär,
konstnär,eller
ellerkanske
kanskevem
vem
som
sombjuder
bjuderininkonstnär.
konstnär.Statens
Statenskonstråd
konstrådhar
haren
enarbetsprocess
arbetsprocessför
förbyggnadsanknuten
byggnadsanknutenkonst
konstsom
som
många
mångavill
villtatadel
delav.
av.Inbjudan
Inbjudanatt
attföreläsa
föreläsakommer
kommerfrämst
främstfrån
frånhögskoleutbildningar
högskoleutbildningarmen
menäven
ävenfrån
från
kommuner
kommuneroch
ochkonstinstitutioner.
konstinstitutioner.Även
Ävenklasser
klasserfrån
frångrundgrund-och
ochgymnasieutbildningar
gymnasieutbildningarvill
villdiskutera
diskutera
konstens
konstensroll
rolli offentliga
i offentligarummet.
rummet.
Under
Underåret
årethar
harStatens
Statenskonstråd
konstrådföreläst
förelästpå
påValands
Valandskonsthögskola,
konsthögskola,HFF
HFFGöteborg,
Göteborg,Konstfack,
Konstfack,
Linköpings
Linköpings universitet,
universitet, Värmlands
Värmlands konstmuseum,
konstmuseum, för
för Västmanlands
Västmanlands samtliga
samtliga kommuner,
kommuner,
chefsadministratörer
chefsadministratörerpå
påUD
UDoch
ochför
förflera
fleraskolklasser.
skolklasser.
Tabell
Tabell14
14
Antal
Antalseminarier,
seminarier,samtal
samtaloch
ochvisningar
visningar
ÅrÅr2009
2009
ÅrÅr2010
2010
Seminarier
Seminarieroch
ochföreläsningar
föreläsningar
31
31
28
28
Visningar
Visningarav
avkonst
konst
26
26
38
38
--
16
16
Nya
Nyauppdraget
uppdraget––föreläsningar
föreläsningar
Publikationer
Publikationer
RESULTAT
RESULTAT
Tabell
Tabell15
15
Titel
Titel
Katalog
Katalog39
39Statens
Statenskonstråd
konstråd2009
2009
ISSN
ISSN1651-4564
1651-4564
Catalogue
Catalogue39
39The
TheNational
NationalPublic
Public
Art
ArtCouncil
Council2009.
2009.
ISSN1651-5870
1651-5870
ISSN
Sidantal
Sidantal Upplaga
Upplaga
200
200
3200
3200
64
64
500
500
Redovisning
Redovisningi bild
i bildoch
ochtext
textav
av
beställda
beställdakonstverk
konstverkfärdigställda
färdigställda
under
under2009.
2009.Redaktör:
Redaktör:Anna
Anna
Nyström.
Nyström.
Engelskt
Engelsktsupplement
supplementÅrskatalog
Årskatalog39
39
KOMMENTAR
KOMMENTAR
Årskatalogen,
Årskatalogen,med
medpresentation
presentationav
avsamtliga
samtligafärdigställda
färdigställdabeställda
beställdakonstverk
konstverkunder
underett
ettverksamhetsår,
verksamhetsår,
ärärett
ettav
avde
deviktigaste
viktigasteinstrumenten
instrumentenför
föratt
attpresentera
presenteraStatens
Statenskonstråds
konstrådsverksamhet.
verksamhet.
Katalog
Katalog39
39innehåller
innehållerintroduktionstexter,
introduktionstexter,fördjupningstexter,
fördjupningstexter,fotografier
fotografieroch
ochfakta
faktakring
kringde
deolika
olika
konstprojekten.
konstprojekten.Två
Tvåfördjupningstexter
fördjupningstexterfokuserade
fokuseradepå
påatt
attbeskriva
beskrivaprocessen
processenoch
ochdet
detkonstnärliga
konstnärliga
innehållet
innehålleti inågra
någraav
avde
dekollektioner
kollektionermed
medsamtidskonst
samtidskonstsom
somfärdigställts
färdigställtsunder
under2009.
2009.Årskataloger
Årskataloger
och
ochandra
andrapublikationer
publikationerkan
kanbeställas
beställaspå
påwebben
webbenoch
ochäven
ävenköpas
köpaspå
påt.ex.
t.ex.konstmuseer,
konstmuseer,kulturhus
kulturhus
och
ochi bokhandeln.
i bokhandeln.
Längre
Längreoch
ochkortare
kortaretexter
texterkring
kringbeställda
beställdakonstverk
konstverkproduceras
producerasav
avinformationsenheten,
informationsenheten,men
menäven
även
externa
externaskribenter
skribenteranlitas.
anlitas.Målgruppen
Målgruppenärären
enintresserad
intresseradallmänhet
allmänhetoch
ochbrukare/besökare
brukare/besökareav
avdet
det
offentliga
offentliga rum
rum där
där konstverket
konstverket ärär placerat.
placerat. Presentationstexter
Presentationstexter produceras
produceras även
även för
för enstaka
enstaka
konstverk
konstverkoch
ochplacerade
placeradekonstkollektioner
konstkollektionersom
sominformativt
informativtoch
ochpedagogiskt
pedagogisktstöd
stödi ianslutning
anslutningtill
till
avslutade
avslutadekonstansökningar.
konstansökningar.
Utställning
Utställningi isamband
sambandmed
medtävling
tävling
Tävling
TävlingLinköping
Linköping2010
2010var
varen
enöppen
öppentävling
tävlingför
fören
enkonstnärlig
konstnärliggestaltning
gestaltningav
avytterområdet
ytterområdetvid
viden
enny
ny
friidrottsanläggning
friidrottsanläggningi Linköping.
i Linköping.Arrangörer
Arrangörervar
varStatens
Statenskonstråd,
konstråd,Akademiska
AkademiskaHus
HusÖst
ÖstAB
ABoch
ochLinköpings
Linköpings
kommun.
kommun.De
De94
94inlämnade
inlämnadeförslagen
förslagenpresenterades
presenteradesi iStatens
Statenskonstråds
konstrådsArt
ArtLounge
Lounge30
30september
september––
44oktober.
oktober.Första
Förstapriset
prisettilldelades
tilldeladesLisa
LisaGerdins
Gerdinsförslag
förslagRumtid,
Rumtid,som
somkommer
kommeratt
attutföras
utförasunder
under2011.
2011.De
De
tre
treprisvinnande
prisvinnandeförslagen
förslagenvisades
visadesefter
efterutställningen
utställningenäven
ävenpå
påkonsthallen
konsthallenPassagen
Passageni Linköping.
i Linköping.
22
22(50)
(50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Press och media
Press och media informeras om Statens konstråds projekt och verksamhet genom
pressmeddelanden, pressträffar och kontinuerlig personlig kontakt via myndighetens press- och
medieansvarige. Pressmeddelanden och pressbilder finns tillgängliga på webbplatsens pressrum.
2010 fick Katharina Grosses förslag till konstgestaltning för stationshuset i Vara stor
uppmärksamhet i pressen likaså Tania Ruiz Gutiérrez stora videogestaltning Annorstädes för
Citytunneln i Malmö. Den placerade konsten i EU-ministern Birgitta Olssons tjänsterum
uppmärksammades med ett längre nyhetsinslag i SVT:s Kulturnyheterna och i en stor artikel i
Svenska Dagbladet.
Många artiklar i lokalpressen beskrev det nya uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga
miljöer och portfoliovisningen för konstnärer som arrangerades i Kalmar.
RESULTAT
Diagram 4
Pressklipp med artiklar om Statens konstråd
300
250
57
200
48
100
123
150
50
0
Storstadspress*
Lokalpress
192
Fackpress
Totalt antal pressklipp**
32
2009
2009: 203
2010: 293
44
2010
*Med storstadspress avses regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. * Med storstadspress avses
**Pressklipp med längre text om Statens konstråd. Pressklipp där Statensregionerna
konstråd bara
nämns, Göteborg
i Stockholm,
t.ex. när konstnärer är inköpta av Konstrådet räknas inte med i denna statistik.
och Malmö.
Tabell 16
Medverkande i Kvällsprogram på Statens konstråds Art Lounge
**Pressklipp med längre text om
Statens konstråd. Pressklipp där
Statens konstråd bara nämns,
Datum
t.ex. när konstnärer är inköpta av
May Bente Aronsen, konstnär, och Love Jönsson, kritiker och lärare vid HDK
Konstrådets räknas23.2
inte med i
denna statistik.
Johanna Tymark, konstnär, och Sinziana Ravini, kritiker och curator
16.3
Daniel Diaz, Ossian Eckerman, Arvid Wretman, konstnärer, och Jacob Kimvall,
doktorand vid konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
30.3
Kristina Jansson, Tamara Malmeström De Laval, konstnärer, och
Marianne Jonsson, projektledare Statens konstråd
20.4
Anne Beate Hovind, projektledare Bjørvika Utvikling AS, Oslo
28.9
Gert Wingårdh, arkitekt
19.10
Maria Lantz, lektor på Konsthögskolan i Stockholm
Total deltagare under fem programkvällar: 254
23 (50)
9.11
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Publik verksamhet i Art Loungen
Sju kvällsprogram har under 2010 arrangerats på Statens konstråds Art Lounge. Vårens tema var
Offentlig konst i dolda rum och höstens tema var Tre perspektiv på offentlig konst och arkitektur.
Till flertalet kvällsprogram bjöds även en samtalspartner in för att samtala kring det aktuella
konstprojektet tillsammans med konstnär och deltagande publik. Kvällsprogrammen är till för att
ge möjlighet till fördjupning och diskussion kring pågående eller nyligen avslutade konstprojekt och
är öppna för allmänhet. Flera av programkvällarna har videodokumenterats och publicerats på
Konstrådets webbplats.
UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING TILL KONSTNÄRER
För utställningar gäller det kontrakt för uppdrag som tecknas mellan Statens konstråd och
respektive konstnär, där rätten regleras för att ställa ut skisspresentationsmaterialet. Vid
programaktivitet, seminarium, visning eller i samband med utställningsmontering där konstnären
personligen medverkar utgår särskild ersättning.
ARKIV FÖR KONSTNÄRER SOM SÖKER UPPDRAG
Professionellt verksamma konstnärer i Sverige som är intresserade av att göra offentliga
gestaltningar på uppdrag av Statens konstråd kan lämna in cv, fotografier av verk/projekt,
kataloger och digitalt material. Materialet är tillgängligt inte bara för Statens konstråds
projektledare utan också andra beställare och en intresserad allmänhet. Konstnärsarkivet finns i
Statens konstråds Art Lounge. Antalet ansökningar om uppdrag ökar och visar på ett tilltagande
intresse från konstnärer.
RESULTAT
Tabell 17
Ansökan om uppdrag
2008
2009
2010
246
192*
292
Antal konstnärer som sökt uppdrag
Totalt antal konstnärer som sökt uppdrag de senaste tre åren: 730
*under 2009 arrangerades inget portfolioprojekt.
Invigningar
Invigningen är ett tillfälle att fokusera på konstens betydelse för miljön och för dem som ska ta del
av den. Det är också under invigningen som konsten symboliskt lämnas över till fastighetsägaren
och brukarna. Under 2010 har 25 byggnadsanknutna konstverk invigts runt om i Sverige.
Invigningarna ser olika ut, främst beroende på var den sker och vilken typ av konst som invigs.
Konstnären finns på plats liksom projektledaren och en representant från Statens konstråd.
Exempel på invigning:
Den 12 juni 2010 invigdes Petter Hellsings ridå Samtidsmönster för Flygvapenmuseum i Linköping.
Det skedde i samband med invigningen av det nyrenoverade och utbyggda museet. Kulturminister
Lena Adelsohn Liljeroth invigde museet. Ceremonin pågick under hela dagen, på förmiddagen för
inbjudna gäster och på eftermiddagen för allmänheten.
RESULTAT
Tabell 18
Invigningar 2010
Statliga miljöer
Samverkan med kommuner
18
7
I tabellen för de invigda byggnadsanknutna konstprojekten ingår inte de återinvigningar eller
invigningar av inköpt konst som har gjorts under året. I samband med invigningar hålls också ofta
visningar, föreläsningar och seminarium, dessa finns inte med i den övriga statistiken.
24 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Webb, bild och IT
Statens konstråds webbplats följer rekommendationer från World Wide Web Consortium, W3C.
I stället för anpassning till de för tillfället mest populära webbläsarna kan myndigheten koncentrera
utvecklingen på funktioner och innehåll som kommer publiken till del, och vara säkra på att
informationen finns tillgänglig för så många som möjligt.
Webbtjänster och sociala medier är viktiga för myndighetens kommunikation. Detta syns inte minst
på att ungefär 20 % av webbplatsens besökare kommer från hänvissningswebbplatser och då
ligger Facebook, Twitter och Wikipedia bland topp tio (se diagram).
69 organisationer och personer följer verksamheten på Twitter. Kanalen används för att informera
om händelser, kvällsprogram etc. För Facebook är siffrorna ca 1000 medlemmar i Statens
konstråds grupp och den nyligen uppstartade Facebooksidan har dryg 400 medlemmar.
Diagram 5
Direkt trafik
18%
Sökmotorer
62%
Hänvisningswebbplatser
20%
Exempel på besökstoppar vid vissa aktiviteter:
Tävling Linköping, 10 juni 2010-31 augusti 2010 (jämfört med samma period 2009):
Besöken ökade med 117 %
Sidvisningar ökade med 107 %
Genomsnittstiden på webbplatsen ökade med 44 %
Avvisningsfrekvensen ökade dock med 5 %
Hösten 2010 lanserade Statens konstråd ett nytt intranät i systemet Alfresco, byggt på öppen
programvara och öppna standarder. Med val av ett web 2.0-aktigt system och hög
användarinteraktion redan från start kunde kostnader för installation och driftsättning hållas till ett
minimum. En policy för myndighetens närvaro i sociala medier är baserad på E-delegationens
motsvarande policy som är under arbete. Det medarbetarcentrerade arbetssättet är ett steg i
riktningen mot utvecklingen av myndighetens e-förvaltning i linje med E-delegationen betänkande
(Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, 2009).
Antalet prenumeranter på Statens konstråd nyhetsbrev ökar. Nyhetsbreven genererar också
besökstoppar på www.statenskonstrad.se när de skickas ut. 2010 var det de två nummer av
nyhetsbrevet som uppmanade att delta i Tävling Linköping som drog överlägset mest besökare till
webbplatsen, tätt följt av nyhetsbrev med annonsering av programkvällar.
2010: prenumeranter 1070, 13 nyhetsbrev
2009: prenumeranter 850, 12 nyhetsbrev
2008: prenumeranter 552, 15 nyhetsbrev
25 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
2010 har myndigheten publicerat information på webbplatsen om de byggnadsanknutna konstverk
som Statens konstråd producerat genom åren. Sedan sommaren 2010 visas konstverk som köps in
på www.statenskonstrad.se, samt flera exempel på konstkollektioner som sammanställts för olika
myndigheter. Google Translate och andra webbtjänster är fortfarande en viktig del på webbplatsen
inte minst ur ett kostnads- och tillgänglighetsperspektiv.
BILD
För 2010 års katalog har ett tjugotal färdigställda konstprojekt fotograferats. Flera kvällsprogram
har filmats och publicerats både på Youtube och videotjänsten Vimeo. Under 2010 producerades en
film om Christian Pontus Anderssons verk A Joyfull Troop of Perfection, ett samarbete med filmaren
Åsa Riton. Linn Fernströms gestaltning Vargstyrning dokumenterades också i rörlig bild. Ett
dataprogram som automatiskt styrde filmningen via en kamera monterades på plats under
arbetsprocessen på Blekinge tekniska högskola.
Bildarkivet öppnades för intern användning och levererade i slutet av 2010 bilder till cirka 200 av
de byggnadsanknutna konstverken som finns presenterade på www.statenskonstrad.se. Senast i
mars 2011 räknar Statens konstråd med att kunna öppna det webbaserade bildarkivet för den
byggnadsanknutna konsten helt för allmänheten.
IT
Statens konstråd strävar mot att använda öppen programvara och öppna standarder för
kostnadseffektiva lösningar inom Informationsteknik, IT. Sedan tidigare är Microsoft mejlsystem
Exchange utbytt mot öppnare system från Kerio. Detta sparar omkring 70 000 kronor per år i
underhållskostnader och licensavgifter.
26 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING
Mål
Statens konstråd har till uppgift att i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och
barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.
RESULTAT
Diagram 6
Konstnärernas
fördelning på kön,
skissuppdrag
100%
80%
60%
40%
20%
0%
16
23
14
15
2008
2009
Antal M
Antal K
Konstnärernas
fördelning på kön,
kontrakt
11
13
2010
100%
80%
60%
40%
20%
0%
100%
12
12
11
2008
Konstnärernas fördelning
på kön, slutbesiktigade
konstverk
4
2009
13
8
80%
60%
40%
20%
0%
2010
15
9
2008
14
19
5
2009
8
2010
Statens konstråd arbetar aktivt med frågor om mångfald och jämställdhet. Under 2010
genomfördes två kompetensdagar för kansli och projektledare med inbjudna föreläsare i samband
med statens satsning JÄMI, Program för jämställdhetsintegrering i staten. Ann Katrin Roth talade
om den ekonomiska vinsten med att arbeta jämställt och den strukturella ojämlikheten som får
betydelse för individen. Malin Hedlin Hayden talade från ett historiskt konstperspektiv om
konstvärldens ojämlikhet. Den interna diskussionen utgick från Statens konstråds statistik över
inköpt konst.
I april 2010 genomfördes i samarbete med Kalmar Konstmuseum en Portfoliovisning för
konstnärer. 205 anmälde sitt intresse och 95 konstnärer från fyra län kunde presentera sitt
konstnärskap i ett personligt möte.
Portfoliovisningarna har inneburit en öppnare kontakt med konstnärer runt om i landet och
resulterat i att konstnärer uppmärksammats och erhållit professionella uppdrag. 14 konstnärer har
anlitats av Statens konstråd i någon form av uppdrag som följd av portfoliovisningarna 2006-2010,
och 27 konstverk har köpts in.
Tabell 19
Genomförda Portfoliovisningarna sedan 2006-2010
År
2006
2007
2008
2010
Upptagningsområde
Malmö, Skåne
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och
Jämtlands län
Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län
Kalmar, Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län
2009 gjordes en utvärdering av det 4-åriga projektet
27 (50)
Antal
sökande
259
Antal samtal med
projektledare
84
159
72
154
205
90
91
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Internationellt samarbete
Statens konstråd arbetar i vissa projekt med internationella konstnärer vilket skapar goda
förutsättningar för utbyte av tankar och idéer kring offentlig konstnärlig gestaltning i ett globalt
perspektiv. Konstnärerna besöker Sverige och arbetar efter de lokala förutsättningar som ges och
därmed etableras nya nätverk. 2010 har Statens konstråd samarbetat med fem internationella
konstnärer bosatta utanför Sverige.
2010 presenterade Statens konstråd verket Organismens näringskedja och drömvärld av Matti
Kallioinen i den svenska paviljongen vid världsutställningen i Shanghai. Den svenska paviljongen
besöktes av över tre och en halv miljon besökare, nästan 20 000 personer per dag.
Sedan 2004 har Statens konstråd också en aktiv roll i det nordiska nätverket för de statliga
verksamheter som finns inom området i Danmark, Finland, Island och Norge. 2010 genomfördes
ett seminarium i Köpenhamn med temat Proces og forskellighed.
Barn- och ungdomsperspektiv, workshops
Statens konstråd genomför workshops med elever i samarbete med skolor och konstnärer. Statens
konstråds konstpedagog är ansvarig för verksamheten och leder arbetet. Det har genomförts
pedagogiska samarbeten på Kristinaskolan i Härnösand, fyra skolor i Karlstad med omnejd,
filmprojekt med Film i Värmland, Hagaskolan i Sundsvall, Emmaskolan i Hammarkullen,
Olandskolan i Alunda. Det pedagogiska arbetet handlar om att koppla konstnärens idéer till de
ungas verklighet och tillsammans med skolan se vilka uttrycksmedel som bäst kan användas.
2010 genomfördes samarbete med två statliga skolor, Ekeskolan i Örebro, Specialpedagogiska
Skolmyndigheten och Sameskolan i Karesuando, Sameskolstyrelsen.
För Ekeskolans skolgård har konstnären Jennifer Forsberg gjort ett skulpturalt verk En liten
berättelse i tre delar - Den, Eken och Molnet. Workshopen planerades gemensamt med skolan och
konstnären och genomfördes med tre olika grupper av elever under två dagar.
För Sameskolans skolgård i Karesuando har konstnären Markus Lantto gjort ett ljusobjekt som
reagerar på kyla och värme med skiftande färg. I workshopen deltog konstnären Katarina Pirak
Sikku och alla skolans elever arbetade med samiska myter kopplade till dagens liv. Eleverna
arbetade både med måleri och modellering under två dagar.
Förutom workshops har även gjorts visningar av konst för skolklasser. Föreläsningar och samtal
om konstens roll i offentliga rummet har hållits med både grundskole- och gymnasieklasser.
28 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
TILLSYNSVERKSAMHETEN
Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte
står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd skall ge myndigheterna råd om
vården av denna konst (SFS nr: 1990:195).
Mål
Att verka för att statliga myndigheter och fastighetsägare förebygger och upptäcker skador, stölder
och förluster av statlig konst.
Konstansvariga på myndigheterna
Sedan 2009 ställer Statens konstråd krav på att varje statlig myndighet ska upprätta beslut om
vem på myndigheten som är konstansvarig och meddela detta beslut. Syftet är att myndigheten
ska tydliggöra vem som i enlighet med SFS 1990:195 ansvarar för att förebygga och upptäcka
skador, stölder och förluster på myndighetens innehav av statlig konst. Vid utgången av 2010 hade
96 % av samtliga statliga myndigheter som innehar statlig konst upprättat och meddelat Statens
konstråd beslut om konstansvarig, vilket är en förbättring jämfört med 2009 då svarsfrekvensen
var 91 %. Den 31 januari 2011 hade 97,5 % av samtliga myndigheter upprättat beslut om
konstansvarig.
Riskförebyggande inventering och registrering samt rapportering
I enlighet med SFS 1990:195 ska statliga myndigheter årligen inventera sitt innehav av statlig
konst, som i dagsläget uppgår till totalt knappt 100 000 konstverk. Under 2010 har Statens
konstråd verkat för att fler statliga myndigheter proaktivt ska använda Konstdatabasen, ett
nationellt internetbaserat dataregister för statlig offentlig konst som utvecklas kontinuerligt av
Statens konstråd, för att fotografera och registrera sitt innehav av statlig konst samt rapportera
sina årliga inventeringar. Syftet är att begränsa risker för skador och stölder genom
riskförebyggande åtgärder (enligt SFS 1995:1300 om statliga myndigheters riskhantering), såsom
mekanisk säkring av konstverken, larm eller omplacering till miljöer med låg stöld- och skaderisk.
Detta är särskilt viktigt där risken för betydande ekonomiska och konstnärliga förluster bedöms
vara hög.
Av stapeldiagrammet nedan framgår att 71 % av statliga myndigheter vid utgången av 2010 hade
inventerat och rapporterat sitt innehav av statlig konst till Statens konstråd, vilket är en förbättring
med 4 % sedan utgången av 2009.
Diagram 7
Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2007-2010
90%
81%
80%
60%
50%
71%
67%
70%
57%
% myndigheter som har
inventerat
43%
40%
33%
30%
29%
19%
20%
10%
0%
2007
2008
2009
2010
29 (50)
% myndigheter som inte
har inventerat
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Skador och stölder av statlig konst
Vid skador och stölder av konstverk skall Statens konstråd underrättas, som då föreslår lämplig
åtgärd. Myndigheternas innehav av statlig konst är generellt oförsäkrat. Vid totalskada är
myndigheten inte skyldig att ersätta den skadade konsten. Den kostnad myndigheten kan drabbas
av är reparationskostnad vid delskada, där reparationskostnaden bedöms komma att understiga
den skadade konstens ekonomiska värde. Om myndigheten bedömer att det finns skäl att försäkra
sitt innehav av statlig konst vid delskada, kan myndigheten teckna en försäkring genom
Kammarkollegiet. Kunskap om konstverkens aktuella ekonomiska värden fås genom att
myndigheten anlitar en förordnad värderingsman. Självrisken vid skador och stölder är lägst ett
basbelopp (högre självrisk kan väljas av myndigheten) och i myndighetens beslut att försäkra
konstverken skall därför konstverkens ekonomiska värden vägas in.
Generellt är säkerheten god på statliga myndigheter. Den största risken för skador och förluster
utgörs av brister i myndigheternas administrativa rutiner vid årliga inventeringar och hantering av
statlig konst vid omorganisationer, ombyggnader och lokalbyten. Under 2010 inkom nio ärenden
rörande myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna konstverk. Detta är en ökning med
sex ärenden jämfört med 2009. Huvudorsaken är att fler myndigheter under det senaste året har
förbättrat sina rutiner för årliga inventeringar och att de i och med detta mer proaktivt än tidigare
verkar för att upptäcka saknade konstverk.
Stickprov på placerade konstverk på statliga myndigheter
Under 2010 har Statens konstråd tillämpat en ny stickprovsmetod för att kontrollera att statliga
myndigheter har inventerat, fotograferat och registrerat konstverk med högre värden än 100 tkr
som har placerats från 2003 och senare. Totalt 13 konstverk har kontrollerats och av dessa är två
konstverk ännu inte inventerade och registrerade i Konstdatabasen av myndigheterna. Dessa
kommer att följas upp under 2011 för att säkerställa att konstverken inte är skadade eller stulna.
I samband med genomförande av konstansökningar har även en ny metod implementerats för
utföra stickprov på placerade konstverk för att kontrollera eventuella skador, förluster och stölder
på specifika konstverk. Metoden innebär att Statens konstråds konsulter får i uppdrag att när de
besöker myndigheter göra oanmälda kontroller av på förhand utvalda konstverk. Konstverken väljs
beroende på konstverkens kulturella och ekonomiska värden. Under 2010 har kontroller av 14
utvalda konstverk genomförts. Tre av konstverken har skador vilka kommer att regleras med
respektive myndighet. Inga saknade eller stulna konstverk har noterats.
Myndigheters återlämnande av statlig konst till Statens konstråd
Antal returnerade konstverk från statliga myndigheter har under 2008-2010 ökat med 80 % från
1859 till 3347 konstverk, vilket kan jämföras med en ökning på 62 % för perioden 2007-2009.
Under 2010 har ökningen av returnerade konstverk jämfört med 2009 varit 62 %, vilket är den
årshögsta ökningen sedan Statens konstråd år 2004 övertog tillsynen över myndigheternas vård av
statlig konst. Ökningen av returnerade konstverk är en effekt av strukturella förändringar inom
statliga myndigheter med sammanslagningar, nedläggningar och omflyttningar. Bland de stora
omorganisationerna kan nämnas sammanslagningar och nedläggningar inom Försäkringskassan,
Domstolsverket och Sveriges ambassader.
30 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Diagram 8
Antal returnerade konstverk från myndigheter 2007-2010
3500
3 347
3000
2500
2000
1500
1000
500
1330
2007
1 859
2008
2 153
2009
2010
Överförande av konstverk till statliga museer
Enligt SFS 1990:195 och 12 § ska Statens konstråd samråda med statliga museer kring eventuellt
införlivande i museernas samlingar av konst- och kulturhistoriskt betydelsefulla konstverk som har
återlämnats från myndigheter som omorganiseras eller avvecklas. Under 2010 överfördes 17
konstverk till Moderna Museet och fyra konstverk till Nationalmuseum, ett konstverk till Kungl.
Dramatiska teatern och ett konstverk till Statens maritima museer samt 136 konstverk till Kungl.
biblioteket.
Byggnadsanknuten konst beställd av Statens konstråd
Statens konstråd har tillsyn över byggnadsanknuten konst som är beställd genom Statens
konstråd. Många av dessa konstverk är idag konst- och kulturhistoriskt ovärderliga.
Fastighetsägarna till de byggnader där konstverken är placerade är ägare till dessa konstverk. Som
vidareutveckling av projektet Beställd konst - Fastighetsägarnas vård och underhåll av
byggnadsanknuten konst, som genomfördes 2008, har under 2010 ett nytt projekt initierats –
Förvaltning av byggnadsanknuten konst i offentlig och privat ägo. Riksantikvarieämbetet har
beviljat stöd till projektets genomförande under 2011. Målsättningen är att i samarbete med
Sveriges kommuner och landsting publicera en övergripande forskningsrapport som baseras på
specifika fallstudier av 20-25 betydande offentliga konstverk från 1900-talet beställda av staten,
kommuner eller landsting, och som idag ägs av både offentliga och privata fastighetsägare. Genom
studien ska befintliga ekonomiska och konsultativa resurser kartläggas för att kunna bedöma i
vilken grad förvaltningen av offentlig byggnadsanknuten konst som nationellt kulturarv är proaktiv
och om tillsyn och antikvariskt stöd för bevarande bör stärkas.
Som redovisades i årsredovisningen för 2009 har Statens konstråd verkat för att skadade och
nedmonterade byggnadsanknutna konstverk beställda av staten ska återställas av nuvarande
fastighetsägare, vilket redovisas i tabellen nedan.
31 (50)
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2010
2010
STATENS
Tabell20
20
Tabell
Exempelpå
påunder
under2010
2010restaurerade
restaureradebyggnadsanknutna
byggnadsanknutnakonstverk
konstverkbeställda
beställdaavavStatens
Statenskonstråd
konstråd
Exempel
Celebraten(1989),
(1989),skulptur,
skulptur,Roland
RolandHaeberlein,
Haeberlein,KTH,
KTH,Sthlm.
Sthlm.Flyttat
Flyttatinom
inomKTH
KTHoch
och
Celebraten
restaurerat
av
Akademiska
Hus
Sthlm
i
samråd
med
konstnären.
restaurerat av Akademiska Hus Sthlm i samråd med konstnären.
EdgesofofDespair
Despair(1997),
(1997),måleri,
måleri,Anders
AndersKappel,
Kappel,Stockholms
Stockholmsuniversitet.
universitet.Flyttat
Flyttatinom
inom
Edges
byggnadenoch
ochrestaurerat
restaureratav
avAkademiska
AkademiskaHus
HusSthlm
Sthlmi samråd
i samrådmed
medkonstnären.
konstnären.
byggnaden
Enhelt
heltvanlig
vanligdag
dag(1989),
(1989),miljögestaltning,
miljögestaltning,Hans
HansPeterson
Petersonoch
ochTorgny
TorgnyLarsson,
Larsson,
En
Rosenbad,Sthlm.
Sthlm.Restaurerad
Restaureradav
avStatens
StatensFastighetsverk
Fastighetsverki samråd
i samrådmed
medkonstnärerna.
konstnärerna.
Rosenbad,
GlasSkärvan
Skärvan(2004),
(2004),installation,
installation,Annette
AnnetteSenneby,
Senneby,Malmö
Malmöhögskola.
högskola.Omgestaltat
Omgestaltatoch
och
Glas
restaureratav
avMAH
MAHoch
ochStatens
Statenskonstråd
konstrådi samråd
i samrådmed
medkonstnären.
konstnären.
restaurerat
Högtspel
speli Husum
i Husum(1975),
(1975),skulptur,
skulptur,Åke
ÅkeLagerborg,
Lagerborg,Resecentrum
Resecentrumi Husum.
i Husum.Flyttad
Flyttadfrån
från
Högt
Boden
och
restaurerad
av
Örnsköldsviks
kommun
och
Statens
konstråd
i
samråd
med
Boden och restaurerad av Örnsköldsviks kommun och Statens konstråd i samråd med
konstnären.
konstnären.
Mannenutan
utankvaliteter
kvaliteter(2002),
(2002),fotografi,
fotografi,Lars
LarsArrhenius,
Arrhenius,Mälardalens
Mälardalenshögskola.
högskola.
Mannen
Restaureratav
avMälardalens
Mälardalenshögskola
högskolaoch
ochStatens
Statenskonstråd
konstrådi samråd
i samrådmed
medkonstnären.
konstnären.
Restaurerat
Trädoch
ochfåglar
fåglar(1984),
(1984),textil,
textil,Inga
IngaBrand,
Brand,Vattenfall,
Vattenfall,Trollhättan.
Trollhättan.Flyttad
Flyttadinom
inom
Träd
byggnadenoch
ochrestaurerad
restaureradav
avVattenfall
Vattenfalloch
ochStatens
Statenskonstråd
konstrådi samråd
i samrådmed
med
byggnaden
konstnären.
konstnären.
Utantitel
titel(1963),
(1963),textil,
textil,Isabella
IsabellaLaurell-Kristensson.
Laurell-Kristensson.Restaurerad
Restaureradav
avAkademiska
AkademiskaHus
Husi i
Utan
samrådmed
medkonstnären.
konstnären.
samråd
Utantitel
titel(1974),
(1974),miljögestaltning,
miljögestaltning,Sivert
SivertLindblom
Lindblomi samarbete
i samarbetemed
medHanns
HannsKarlewski,
Karlewski,
Utan
HeinrichMüllner
Müllneroch
ochHans
HansWinberg
WinbergGarnisonen,
Garnisonen,Sthlm.
Sthlm.Restaurerad
Restaureradav
avVasakronan
Vasakronani i
Heinrich
samarbetemed
medkonstnärerna.
konstnärerna.
samarbete
Utantitel
titel(1985),
(1985),textil,
textil,Sandra
SandraIkse-Bergman,
Ikse-Bergman,Göteborg
Göteborguniversitet.
universitet.Restaurerad
Restaureradav
av
Utan
AkademiskaHus
HusVäst
Västi samråd
i samrådmed
medkonstnären.
konstnären.
Akademiska
32(50)
(50)
32
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
REDOVISNING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2010 OCH 2011-2013
Verksamheten analyseras utifrån instruktion och regleringsbrev och förutsättningar skapas för att
använda de personella och ekonomiska resurserna på mest effektiva vis. Statens konstråd har
funnit att de enskilda medarbetarnas uppfattning om målen för verksamheten är relevanta och att
kompetensförsörjningen är god men att det finns vissa områden där kompetensförsörjningen de
kommande åren bör stärkas.
Myndigheten arbetar kontinuerligt med att säkerställa kompetens för att nå verksamhetens mål
och tillgodose dess behov både på kort och lång sikt. De anställda ska vara väl förtrogna med
målen för verksamheten och de anställda ges möjligheter till kompetensutveckling vilket främjar
kompetensförsörjningen i ett framtida perspektiv.
Den individuella kompetensförsörjningen främsta syfte är att den enskilde arbetstagaren får
möjligheter att utveckla sin kompetens inom respektive arbetsområde. Utvecklingen ska leda till
att ansvarstagandet i verksamheten breddas för den anställde och generera en positiv utveckling
för genomförande av uppgifter inom myndighetens verksamhetsområde. I samband med
utvecklingssamtal kan den anställde ge förslag på individuell kompetensutveckling. Förslagen skall
främst vara relaterade till något av de nedanstående områdena och arbetstagaren skall kunna
motivera hur den föreslagna utbildningen kan ge en positiv effekt i verksamheten och stärka måluppfyllelsen.
Inom Statens konstråds verksamhetsfält bedöms det som betydelsefullt med
kompetensutveckling inom följande områden:
Ekonomi, statlig förvaltning, administration, registrering och projektarbete
It och datakunskap
Kommunikation, marknadsföring, press och media
Samtida konst och konstpedagogik
Gemensam kompetensutveckling i form av deltagande vid föreläsningar, seminarier inom olika
områden främjar möjligheten att ta del av information och diskutera frågor som är av betydelse för
verksamheten.
Som liten myndighet strävar Statens konstråd efter att de anställdas kompetens nyttjas så
effektivt
som
möjligt
och
myndigheten
avsätter
årligen
medel
för
personalens
kompetensutveckling. Målet är att myndigheten skall ha en kontinuerligt god kompetensförsörjning
för att kunna möta de krav som ställs på verksamheten även i framtiden. Det kan konstateras att
de förändringar som verksamheten genomgått de senaste åren medför högre ställda krav på
kompetens och personella resurser i ett framtida perspektiv.
2010 stärktes verksamheten med en ny controllerfunktion som stödjer administrationen både inom
ekonomihantering och projektverksamhet/konstansökningar. På konsultbasis har myndigheten
2010 också stärkt kvalitetssäkringen av byggnadsanknutna konstverk.
Mål 2011-2013
Statens konstråd ser årligen över de kompetensområden som krävs för verksamheten.
Tillsynsansvaret som myndigheten övertog 2004 kräver ekonomiska och extra personella resurser
även under perioden 2011-2013.
Statens konstråd kommer att gå över till processorienterad/verksamhetsbaserad arkivredovisning
senast 2013 i enlighet med Riksarkivets föreskrifter. Under 2011-2013 kommer myndigheten
därför att behöva stärka kompetensen för att implementera denna övergång.
Fotografering och bildhantering är en omfattande del i verksamheten och under 2011 är målet att
stärka den verksamheten genom att organisera arbetet på ett nytt vis.
33 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
IT
IT-kunskapen på myndigheten är begränsad och externa resurser, konsulter, behövs för att stärka
kompetensförsörjningen på IT-sidan. I ett framtida perspektiv där statsförvaltningen går mot en
e-förvaltning är bedömningen att IT kunskapen bör stärkas generellt bland de anställda genom
utbildning.
34 (50)
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2010
2010
PERSONALSAMMANSÄTTNING
PERSONALSAMMANSÄTTNING
Tabell
Tabell21
21
Åldersstruktur,
Åldersstruktur,samtliga
samtligatillsvidareanställda
tillsvidareanställdasamt
samtprojektanställda
projektanställda
som
somarbetat
arbetatmed
meduppdrag
uppdrag2010
2010
Totalt
Totalt
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
--29
29år
år
22
11
11
30
30––39
39
55
11
40
40––49
49
33
44
11
50
50––59
59
55
22
33
60
60år
år++
11
11
Totalt
Totalt
22
16
16
Tabell
Tabell22
22
Personalstruktur
Personalstrukturför
förtillsvidareanställd
tillsvidareanställdpersonal
personal2010
2010
Män
Män
Kvinnor
Kvinnor
Totalt
Totalt
Antal
Antal
%
%
Ledningskompetens
Ledningskompetens
33
33
100
100
Kärnkompetens
Kärnkompetens
33
Stödkompetens
Stödkompetens
44
33
10
10
66
Totalt
Totalt
Personalförändring
Personalförändring
Antal
Antal
%
%
Börjar
Börjar
33
100
100
75
75
11
25
25
11
60
60
44
40
40
11
Slutar
Slutar
Ledningskompetens
Ledningskompetens––personal
personalmed
medarbetsledande
arbetsledandefunktion.
funktion.
Kärnkompetens
Kärnkompetens––personal
personalmed
medsakområdeskompetens
sakområdeskompetensinom
inomStatens
Statenskonstråds
konstrådsverksamhetsområde.
verksamhetsområde.
Stödkompetens
Stödkompetens––personal
personalmed
medstödfunktion
stödfunktionför
förledningslednings-och
ochkärnkompetens.
kärnkompetens.
SJUKFRÅNVARO
SJUKFRÅNVARO2010
2010
Sjukfrånvaron
Sjukfrånvaron på
på Statens
Statens konstråd
konstråd jämfört
jämfört med
med den
den statliga
statliga sektorn
sektorn i i stort
stort är
är mycket
mycket låg.
låg. Under
Under
2010
2010 har
har den
den totala
totala sjukfrånvaron
sjukfrånvaron för
för kvinnor
kvinnor varit
varit 6,4
6,4 %
% och
och 1,3
1,3 %
% för
för män,
män, ingen
ingen medarbetare
medarbetare
är
är långtidssjukskriven.
långtidssjukskriven. Statens
Statens konstråd
konstråd stimulerar
stimulerar till
till friskvård
friskvård genom
genom ett
ett friskvårdsbidrag
friskvårdsbidrag och
och
genom
genomen
enfriskvårdstimme
friskvårdstimmei iveckan.
veckan.
Tabell
Tabell23
23
(åldersintervallgrupperas
grupperasföre
förekön)
kön)
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro(åldersintervall
Åldersintervall
Åldersintervall
Kön
Kön
--29
29år
år
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
--29
29år
år
30
30––49
49
30
30––49
49
50
50år
år++
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaroav
av
total
totalarbetstid
arbetstid
1,6
1,6%
%
1,2
1,2%
%
0,7
0,7%
%
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvarominst
minst60
60dagar
dagar
(timmar)
(timmar)
00
50
50år
år+
+
0,3
0,3%
%
10,9
10,9%
%
2,5
2,5%
%
6,9
6,9%
%
75,7
75,7%
%
Summa
Summa
3,6
3,6%
%
70,6
70,6%
%
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
35
35(50)
(50)
00
91,3
91,3%
%
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2010
2010
Tabell
Tabell24
24
(köngrupperas
grupperasföre
föreåldersintervall)
åldersintervall)
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro(kön
Kön
Kön
Kvinnor
Kvinnor
Åldersintervall
Åldersintervall
--29
29år
år
30
30––49
49
50
50år
år++
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
--29
29år
år
30
30––49
49
50
50år
år++
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaroav
av
total
totalarbetstid
arbetstid
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvarominst
minst60
60dagar
dagar
(timmar)
(timmar)
0,7
0,7%
%
10,9%
10,9%
91,3
91,3%
%
6,4
6,4%
%
87,5
87,5%
%
1,6
1,6%
%
2,5
2,5%
%
Män
Män
1,3
1,3%
%
00
Summa
Summa
3,6
3,6%
%
70,6
70,6%
%
Orsaken
Orsakentill
tillden
denhögre
högresjukfrånvaron
sjukfrånvaron2010
2010är
ärberoende
beroendepå
påatt
atten
enmedarbetare
medarbetareråkade
råkadeut
utför
fören
en
olyckshändelse
olyckshändelseunder
undersin
sinsemester
semesteroch
ochdärför
därförvar
varsjukskriven
sjukskrivenen
enlängre
längretid.
tid.
PROJEKTLEDARE
PROJEKTLEDAREOCH
OCHKONSULTER
KONSULTER
Statens
Statens konstråd
konstråd upphandlar
upphandlar projektledare
projektledare för
för en
en tidsperiod
tidsperiod mellan
mellan fyra
fyra till
till sex
sex år.
år. 2010
2010 har
har sju
sju
projektledare
projektledare varit
varit anlitade
anlitade med
med placering
placering i i Göteborg,
Göteborg, Malmö,
Malmö, Stockholm
Stockholm och
och Umeå,
Umeå, tre
tre män
män och
och
fyra
fyrakvinnor.
kvinnor.
För
För att
att genomföra
genomföra sammanställningar
sammanställningar av
av konstkollektioner
konstkollektioner till
till statliga
statliga myndigheter
myndigheter anlitar
anlitar Statens
Statens
konstråd
konstråd konsulter
konsulter som
som arbetar
arbetar med
med ett
ett visst
visst antal
antal kollektioner
kollektioner på
på kortare
kortare tid.
tid. 2011
2011 upphandlas
upphandlas
konsulter
konsulterför
förarbete
arbetemed
medkonstkollektioner
konstkollektionertill
tillmyndigheter.
myndigheter.
36
36(50)
(50)
PROJEKT Installation för Sweden Expo i Shanghai
PROJEKT 70 kvadratmeter stor väggmålning på Blekinge Tekniska Högskola, BTH
i Karlskrona
KONSTNÄR Matti Kallioinen
TITEL Organismens näringskedja och drömvärld
MATERIAL Textila former, ljud och ljus som förändras
med besökarens interaktion
KONSTNÄR Linn Fernström
TITEL Vargstyrning
ARKITEKT SWEKO Arkitekter genom Johannes Tull
och Christer Stenmark
ARKITEKT JAARK genom
Anders Larsson
PROJEKTLEDARE Peter Hagdahl
FOTO August Wiklund
FASTIGHETSÄGARE Kruthusen Företags
fastigheter AB
© Matti Kallioinen / 2010
PROJEKTLEDARE Monika Larsen Dennis
FOTO Marcus Hansen
© Linn Fernström /BUS 2010
PROJEKT Verk i åtta delar för Biologicentrum vid Lunds universitet, första delen
KONSTNÄR Frida Oliv
TITEL Evolution
MATERIAL Olja på MDF
ARKITEKT White Arkitekter genom Kjell Nyberg
FASTIGHETSÄGARE Akademiska Hus Syd
PROJEKT Detalj ur helhetsgestalt-
ning för ljusgård inomhus,
Frykenskola i Torsby
KONSTNÄR Helena Roos
TITEL … spilld mjölk med Rosalie …
MATERIAL MDF, lackfärg, plåt,
fluorescerande färg
KLARA Arkitektbyrå genom
Maria Andersson
PROJEKTLEDARE Monika Larsen Dennis
ARKITEKT FOTO Jean-Baptiste Béranger
FASTIGHETSÄGARE Torsby kommun
© Frida Oliv / 2010
PROJEKTLEDARE Marie Holmgren
FOTO Jonas Jörneberg
© Helena Roos /BUS 2010
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
FINANSIELL REDOVISNING
41 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
RESULTATRÄKNING
(belopp i tkr)
2010-01-01
2009-01-01
Not
2010-12-31
2009-12-31
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
1
34 130
34 185
2
821
597
Finansiella intäkter
3
2
2
34 953
34 784
-7 505
-7 666
-2 521
-2 537
-24 544
-24 066
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
4
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
5
Finansiella kostnader
6
-4
0
-379
-515
-34 953
-34 784
Verksamhetsutfall
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
42 (50)
STATENS
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
2010
BALANSRÄKNING
BALANSRÄKNING
(belopp
(belopp ii tkr)
tkr)
Not
Not
2010-12-31
2010-12-31
2009-12-31
2009-12-31
Rättigheter
Rättigheter och
och andra
andra immateriella
immateriella tillgångar
tillgångar
33
33
104
104
Summa
Summa
33
33
104
104
2
2 765
765
58
58
392
392
3
3 215
215
2
2 691
691
130
130
492
492
3
313
3 313
TILLGÅNGAR
TILLGÅNGAR
Immateriella
Immateriella kostnader
kostnader
Materiella
Materiella anläggningstillgångar
anläggningstillgångar
Inköpt
Inköpt konst
konst
Förbättringsutgifter på
på annans
annans fastighet
fastighet
Förbättringsutgifter
Maskiner,
inventarier,
installationer
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
m.m.
Summa
Summa
7
7
Fordringar
Fordringar
Kundfordringar
Kundfordringar
Fordringar hos
hos andra
andra myndigheter
myndigheter
Fordringar
Summa
Summa
Periodavgränsningsposter
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda
Förutbetalda kostnader
kostnader
Övriga
Övriga upplupna
upplupna intäkter
intäkter
Summa
Summa
Avräkning
Avräkning med
med statsverket
statsverket
Avräkning
med
Avräkning med statsverket
statsverket
Kassa
Kassa och
och bank
bank
Behållning
Behållning räntekonto
räntekonto ii Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret
Summa
Summa
1
1
1
1
246
246
354
354
600
600
1
1
1
1
44
44
531
531
575
575
8
8
622
622
0
0
622
622
594
594
0
0
594
594
9
9
4
4 569
569
6
6 747
747
10
10
987
987
987
987
194
194
194
194
11
11 026
026
12
12 527
527
11
11
12
12
2
2 765
765
0
0
2
2 691
691
20
20
13
13
483
483
293
293
725
725
471
471
SUMMA
SUMMA TILLGÅNGAR
TILLGÅNGAR
KAPITAL
KAPITAL OCH
OCH SKULDER
SKULDER
Myndighetskapital
Myndighetskapital
Statskapital
Statskapital
Balanserad
Balanserad kapitalförändring
kapitalförändring
Summa
Summa
Skulder
Skulder m.m.
m.m.
Lån
i
Riksgäldskontoret
Lån i Riksgäldskontoret
Skulder till
till andra
andra myndigheter
myndigheter
Skulder
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder
Övriga
Övriga skulder
skulder
Summa
Summa
14
14
15
15
Periodavgränsningsposter
Periodavgränsningsposter
Upplupna
Upplupna kostnader
kostnader
Summa
Summa
SUMMA
SUMMA SKULDER
SKULDER OCH
OCH KAPITAL
KAPITAL
43
43 (50)
(50)
2
2 765
765
2
2 711
711
6
6 487
487
135
135
7
7 661
661
377
377
863
863
863
863
582
582
582
582
11
11 026
026
12
12 527
527
7
7 398
398
9
9 234
234
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
ANSLAGSREDOVISNING
(belopp i tkr)
ANSLAG
Nomenklatur
(inkl benämning)
Ingående
överföringsbelopp
Indragning Totalt
Årets
tilldelning
disp.
belopp
enligt
regleringsbrev
Utgifter Utgående
överföringsbelopp
Utgiftsområde 17
17 04 001
Ramanslag
Statens konstråd,
förvaltningskostnader
17 04 002
Ramanslag
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
Summa anslag
-182
7 825
7 643
-7 836
-193
74
33 100
33 174
-32 170
1 004
-108
40 925
40 817 -40 006
811
0
BEMYNDIGANDEN
Anslag
Tilldelad
ram
Ingående Utestående
åtaganden åtaganden
Utestående
åtaganden
2011
2012
17 04 002
10 000
5 117
8 198
7 124
VILLKOR
I genomsnitt ska minst 90 procent av kostnaderna för konstprojekt
och konstansökningar avse direkta kostnader för konstverken,
se tabell 4.
44 (50)
1 074
2013
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
2010
STATENS
SAMMANSTÄLLNING ÖVER
ÖVER VÄSENTLIGA
VÄSENTLIGA UPPGIFTER
UPPGIFTER
SAMMANSTÄLLNING
(belopp ii tkr)
tkr)
(belopp
2010-01-01
2010-01-01
2010-12-31
2010-12-31
2009-01-01
2009-01-01
2009-12-31
2009-12-31
2008-01-01
2008-01-01
2008-12-31
2008-12-31
2007-01-01
2007-01-01
2007-12-31
2007-12-31
2006-01-01
2006-01-01
2006-12-31
2006-12-31
1 200
200
1
483
483
717
717
1 200
200
1
725
725
475
475
1 200
200
1
927
927
273
273
1 200
200
1
1 158
158
1
42
42
1 600
600
1
1 441
441
1
159
159
827
827
446
446
827
827
1 075
075
1
827
827
891
891
827
827
0
0
827
827
755
755
2
2
4
4
5
5
6
6
8
8
62
62
36
36
36
36
2
2
3
3
1 000
000
1
821
821
821
821
1 000
000
1
597
597
597
597
1 000
000
1
1 115
115
1
1 115
115
1
0
0
773
773
773
773
1 000
000
1
256
256
256
256
Anslagskredit
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit
anslagskredit 17:04
17:04 001
001
Beviljad
Utnyttjad anslagskredit
anslagskredit 17:04
17:04 001
001
Utnyttjad
235
235
159
159
227
227
181
181
744
744
367
367
744
744
0
0
221
221
0
0
Beviljad anslagskredit
anslagskredit 17:04
17:04 002
002
Beviljad
Utnyttjad
anslagskredit
17:04
002
Utnyttjad anslagskredit 17:04 002
993
993
0
0
993
993
0
0
993
993
310
310
983
983
325
325
1 085
085
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
195
195
0
0
0
0
80
80
0
0
Låneram
Låneram
Beviljad låneram
låneram
Beviljad
Utnyttjad låneram
låneram
Utnyttjad
Kvar av
av låneramen
låneramen
Kvar
Kontokrediter hos
hos RGK
RGK
Kontokrediter
Räntekontokredit
Räntekontokredit
Max utnyttjad
utnyttjad under
under året
året
Max
1)
1)
Räntor avseende
avseende räntekonto
räntekonto ii RGK
RGK
Räntor
Ränteintäkter
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter
Beräknad belopp
belopp enligt
enligt regleringsbrev
regleringsbrev
Beräknad
Avgiftsintäkter som
som disponeras
disponeras
Avgiftsintäkter
Totala avgiftsintäkter
avgiftsintäkter
Totala
Anslag m
mm
m
Anslag
Utgående
reservationer
Utgående reservationer
Anslagssparande
Anslagssparande
Framtida åtaganden
åtaganden
Framtida
Totalt gjorda
gjorda åtaganden
åtaganden
Totalt
Tilldelade
bemyndiganden
Tilldelade bemyndiganden
Årsarbetskrafter och
och anställda
anställda
Årsarbetskrafter
mm
m
m
Antalet årsarbetskrafter
årsarbetskrafter (st)
(st)
Antalet
Medelantalet
anställda
(st)
Medelantalet anställda (st)
Driftkostnad per
per årsarbetskraft
årsarbetskraft
Driftkostnad
Kapitalförändring
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
kapitalförändring
Årets
Balanserad
kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
2)
2)
1 003
003
1
0
0
8
8
10
10
198
198
000
000
5
5
10
10
117
117
000
000
6
6
10
10
439
439
000
000
6
6
10
10
682
682
000
000
9
9
10
10
932
932
000
000
13
13
13
13
2 659
659
2
13
13
13
13
2
636
2 636
12
12
12
12
3
081
3 081
13
13
13
13
2
999
2 999
13
13
13
13
3
667
3 667
0
0
0
0
0
0
-756
-756
173
173
-929
-929
-104
-104
-929
-929
-350
-350
-579
-579
1)
1)
För åren
åren 2008-09
2008-09 beror
beror
För
överskridandena
på
ett
överskridandena på ett
programmeringsfel
i
Contempus
programmeringsfel i Contempus
2)
2)
Ingen uppgift
uppgift ii regleringsbrevet
regleringsbrevet 2007
2007
Ingen
45 (50)
(50)
45
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
(belopp i tkr)
(belopp i tkr)
Redovisnings- och värderingsprinciper
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen om myndigheters årsredovisning m.m.
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen om myndigheters årsredovisning m.m.
(2000:605). Konstrådets redovisning följer god redovisningssed enligt 5 § Förordningen om
(2000:605). Konstrådets redovisning följer god redovisningssed enligt 5 § Förordningen om
myndigheters årsredovisning
årsredovisning samt
samt 6§
6§ Bokföringsförordningen
Bokföringsförordningen (2000:606).
(2000:606).
myndigheters
Den löpande bokföringen för räkenskapsåret 2010 avslutas 2011-01-10 (den s k brytdagen, därefter
har
har eventuell
eventuell inkommen/ivägskickad
inkommen/ivägskickad faktura
faktura bokförts
bokförts som
som periodavgränsningspost).
periodavgränsningspost).
Fakturor understigande 15 tkr exklusive moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter
Fakturor understigande 15 tkr exklusive moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter
per 2010-12-31.
per 2010-12-31.
Värderingsprinciper
Värderingsprinciper -omsättningstillgångar
omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Värderingsprinciper Värderingsprinciper anläggningstillgångar
anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om
minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.
minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.
Fr o m 2003 betraktas även enskilt konstverk med anskaffningsvärde om minst 10 tkr som
Fr.o.m. 2003 betraktas även enskilt konstverk med anskaffningsvärde om minst 10 tkr som
anläggningstillgång. Kostnader under 10 tkr per konstverk redovisas i resultaträkningen.
anläggningstillgång. Kostnader under 10 tkr per konstverk redovisas i resultaträkningen.
Avskrivning sker från den månad tillgången tas i bruk. Dock ej inköpt konst.
Avskrivning sker från den månad tillgången tas i bruk. Dock ej inköpt konst.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
Datorer
3 år
Datorer
5 år
Immateriella tillgångar
5 år
Immateriella tillgångar
5 år
Övriga inventarier
5 år
Övriga inventarier
Värderingsprinciper - skulder
Värderingsprinciper - skulder
Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat anges i not.
Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat anges i
not.
Insynsråd
(andra
råds- och styrelseuppdrag i kursiv stil)
Insynsråd
(andra råds- och styrelseuppdrag i kursiv stil)
Namn
Ledamot
perioden
Namn
Magdalena Malm
Spridd
arkitektkontor(ledamot)
Magdalena
Malm
100101-101231
Spridd arkitektkontor(ledamot)
Mie Svennberg
Mie Svennberg
Svante Torell
Svante Torell
Besqab (ledamot)
Besqab
(ledamot)
Kista
Science
City Fastighetsägare (ordf)
City
i
Samverkan
Kista Science City(ledamot
Fastighetsägare (ordf)
E
Ledamot
perioden
Ersättning
(tkr)
010101-101231
4
010101-101231
8
010101-101231
8
010101-101231
771
100101-101231
100101-101231
City i Samverkan (ledamot
Ledande
befattningshavare
Ledande befattningshavare
Mikael Adsenius
Mikael Adsenius
100101-101231
46 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Noter
Noter
(belopp i itkr)
(belopp
tkr)
Resultaträkningen
Resultaträkningen
Not 1
Not 1
Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
2010
2010
2009
2009
Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
Summa
34 130
34
34130
130
34 185
3434
185
185
Summa
Skillnad mot anslagsredovisning förklaras genom:
- Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR
Intäkter av avgifter och andra
- Årets kapitalförändring gentemot balanserad kapitalförändring
Not 2
ersättningar
- Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning
- Minskning av semesterlöneskuld som ej belastat anslag (intjänad före
2009)
Fakturerade kostnader
34 130
34 185
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar enl. 4§ avgiftsförordningen
Intäkter av avgifter och andra
Summa
Not
2
ersättningar
5 862
-20
2010
34
180
641
5 537
2009
287
4078
557
821
2010
597
2009
Fakturerade
Fakturerade kostnader
kostnader avser i huvudsak samfinansiering av externa parter i projekt. 180
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt 4§ avgiftsförordn
641
Summa
821
40
557
597
Fakturerade
kostnader avser i huvudsak
samfinansiering
av externa parter i projekt.
Not 3
Finansiella
intäkter
2010
Finansiella intäkter:
Not 3
Finansiella intäkter
- Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret
- Övriga finansiella
Finansiella
intäkter:intäkter
statliga
- Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret
-Summa
Övriga finansiella intäkter statliga
Summa
Not 4
Not 4
Kostnader för personal
Kostnader för personal
Kostnad för
för personal
personal
Kostnad
Arbetsgivaravgifter
Premier
Premier
Summa
Summa
2009
2010
2
2009
2
02
20
2
0 2
2 0
2
2010
2010
2009
2009
55508
508
456
11456
541
541
7 505
7 505
5 673
5 673
1 535
1 535
458
458
7 666
7 666
Kostnader för projektledare/konsulter med F-skattsedel ingår i Övriga driftkostnader.
Kostnader
för projektledare/konsulter
med
7
% av anslaget
17 04 002 har använts
till F-skattsedel
löner år 2010ingår
resp.i Övriga
9 % år driftkostnader.
2009.
7 % av anslaget
har använts
tillhögst
löner4år500
2010
% år
Statens
konstråd17
får04
för002
år 2011
använda
000respektive
kronor av9anslaget
17 04 002 till
2009.
administrativa kostnader (lokalkostnader och anställdas löner) enligt regleringsbrevet.
Under
informerats om fördelning av ovanstående 2010
kostnader. 2009
Not 5 år 2010 har kulturdepartementet
Övriga driftkostnader
Not 5
Övriga driftkostnader
Övriga driftkostnader
Utbetalning
till konstnärer och samarbetspartners
Övriga
driftkostnader
Utbetalning
till konstnärer och samarbetspartners
Projektledare
Projektledare
Inköpt konst under 10 tkr
Inköpt konst under 10 tkr
Summa
Summa
47 (50)
2010
8 748
2009
9 072
98820
748
820
59244
5732
244
732
24 544
24 544
8 982
9 072
8 982
5 396
5 396
618
618
24 068
24 068
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Not 6
Finansiella
kostnader
Finansiella
kostnader
Finansiella kostnader:
Finansiella kostnader:
- Ränta på lån i Riksgäldskontoret
- Ränta på lån i Riksgäldskontoret
Summa
Summa
2010
4
4
2009
2010
2009
0
0
0
4
4
0
Balansräkningen
Balansräkningen
Not 7
Anläggningstillgångar
Not 7
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde (+)
Immateriella anläggningstillgångar
Årets anskaffningar (+)
Ingående
anskaffningsvärde
(+)
Årets
avskrivningar
(-)
Ingående
ackumulerade
Årets anskaffningar
(+) avskrivningar (-)
Utgående
bokfört värde
Årets avskrivningar
(-) (=)
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
Inköpt konst
Utgående anskaffningsvärde
bokfört värde (=) (+)
Ingående
Årets anskaffningar (+)
Årets
Inköptuttag
konst(-)
Utgående bokfört värde
Ingående anskaffningsvärde (+)
(=)
Årets anskaffningar (+)
2010
1 463
15
-86
-1 359
33
2009
2010
2009
1 463
0
1 463
-237
-1
15122
-86104
1 463
-1 359
0
-237
-1 122
2 691
5 862
-5 789
33
1 657
5 537
-4 503
104
2 764
2 691
2 691
5 862
1 657
5 537
Förbättringsutgifter
på annans fastighet
Årets uttag (-)
Ingående anskaffningsvärde (+)
Utgående bokfört värde (=)
Årets anskaffningar (+)
Årets avskrivningar (-)
Förbättringsutgifter på annans
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
fastighet
Utgående bokfört värde (=)
Ingående anskaffningsvärde (+)
-5 789
481
2 764
0
-86
-265
130
481
-4 503
481
0
-72
-351
58
Materiella
anläggningstillgångar
Årets anskaffningar
(+)
Ingående
anskaffningsvärde
(+)
Årets avskrivningar (-)
Årets anskaffningar (+)
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
UB anskaffningsvärden
Utgående bokfört värde (=)
0
1
-72669
313
-351
1 982
58
0
1 982
121
2 103
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
Årets avskrivningar (-)
Materiella anläggningstillgångar
UB ackumulerade avskrivningar
Ingående anskaffningsvärde (+)
-1 490
-221
-1 711
-1 298
-192
-1 490
1 982
1 669
392
121492
313
2 103
3 417
1 982
3 247
Årets anskaffningar
(+) (=)
Utgående
bokfört värde
UB anskaffningsvärden
Utgående bokfört värde totalt
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
Not 8
Periodavgränsningsposter
Årets avskrivningar (-)
-1 490
2 691
481
-86
-265
130
-1 298
2010
-221
2 009
-192
Förutbetalda
kostnader:
UB ackumulerade
avskrivningar
- Förutbetalda hyreskostnader
- Övriga förutbetalda kostnader
Utgående bokfört värde (=)
Summa
-1 711
567
27
392
594
-1 490
594
28
622
Summa
periodavgränsningsposter
Utgående
bokfört värde totalt
622
3 247594
3 417
48 (50)
492
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Not 9
8
Avräkning med
statsverket
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda
Anslag
i ickekostnader:
räntebärande flöde
- Förutbetalda
hyreskostnader
Ingående
balans
- Övriga förutbetalda
Redovisning
mot icke kostnader
räntebärande
Summa
anslag
Redovisat mot anslag
Summa periodavgränsningsposter
Medel hänförbara till transfereringar
m.m. som betalats till icke räntebärande
Not 9
flöde
2010
2 009
7 478 594 5 545 567
28
27
622
594
0
143
32 170
32 573
622
594
Avräkning med statsverket
Fordringar avseende anslag
i icke räntebärande
iAnslag
icke räntebärande
flöde flöde
Ingående balans
Redovisning
mot icke räntebärande
Anslag
i räntebärande
flöde
anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Redovisat mot anslag
Fordringar avseende
anslag anslag
i icke
Redovisning
mot räntebärande
räntebärande flöde
02010
02 009
39 648
38 261
7 478
5 545
0
143
181
367
32 170
32 573
7 837
7 227
0
144
39 648
38 261
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Återbetalning
av anslagsmedel
Anslag i räntebärande
flöde
-7 825
0
Fordringar
avseende anslag
Ingående balans
i räntebärande flöde
Redovisat mot anslag
-7 701
144
181
193
7 837
Redovisning
mot räntebärande
anslag
Fordran
avseende
semesterlöneskuld
som
Anslagsmedel
som
tillförts
räntekonto
inte har redovisats mot anslag
Semesterlöneskuld,
ej avräknat mot anslag
Återbetalning av anslagsmedel
Förändring
Fordringarsemesterlöneskuld
avseende anslag20081231
i
räntebärande
flöde
Fordringar
avseende
semesterlöneskuld som inte har
redovisats mot anslag
Fordran avseende semesterlöneskuld
som fordringar/skulder på statens
Övriga
367
7 227
0
144
-7 825
-7 701
0
321 144
-78
181
243
-34
193
209
centralkonto
i Riksbanken
inte har redovisats
mot anslag
Ingående
balans
Semesterlöneskuld, ej avräknat mot
Inbetalningar
i icke räntebärande flöde
anslag
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Förändring semesterlöneskuld 20081231
Betalningar hänförbara till anslag och
Fordringar avseende
inkomsttitlar
semesterlöneskuld som inte har
Saldo
redovisats mot anslag
181
243
-1 155
-736
6
243 871 321
7 891
-38 073
-34
-78
-42 217
-35 481
Övriga skulder på statens
Övriga fordringar/skulder
centralkonto
i Riksbanken på statens
centralkonto i Riksbanken
-35 481
0
-31 938
209
243
-31 938
Summa
med statsverket
IngåendeAvräkning
balans
4 569
-1 155 6 747 -736
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
6 871
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Betalningar hänförbara till anslag och
inkomsttitlar
7 891
-38 073
-42 217
0
Saldo
-35 481
-31 938
Övriga skulder på statens
centralkonto i Riksbanken
-35 481
-31 938
4 569
6 747
Summa Avräkning med statsverket
49 (50)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2010
Not
Not 10
10
Räntekontokredit i
Räntekontokredit
i Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret
2010
2010
Anslagsmedel
987
Anslagsmedel
987
Summa behållning på räntekonto
987
Summa
behållning
på räntekonto
Den
viktigaste
faktorn
som påverkar myndighetens saldoutveckling är flödet av 987
Den viktigastesom
faktorn
som
påverkar
myndighetens saldoutveckling
utbetalningar
avser
löpande
förvaltningskostnader,
huvudsakligen i form
är flödet
av utbetalningar
som
förvaltningskostnader,
av
löne- och
lokalkostnader.
Tillavser
dettalöpande
tillkommer
inbetalningar av anslagsmedel.
huvudsakligen i form av löne- och lokalkostnader. Till detta tillkommer
inbetalningar
av anslagsmedel.
Not
11
Statskapital
2010
Inköpt konst
Ingående
Not 11 anskaffningsvärde (+)
Årets anskaffningar (+)
Årets uttag (-)
Inköpt konst
Summa
statskapital
Ingående anskaffningsvärde (+)
Not
Årets12
anskaffningar (+)
Statskapital
Balanserad kapitalförändring
Årets uttag (-)
IB
Summa statskapital
Korrigering
Årets kapitalförändring
Summa myndighetskapital
Not 12
Balanserad
kapitalförändring
2
5
-5
2
2009
2009
194
194
194
194
2009
691
2010
863
789
765
2 691
1
657
2009
5 537
-4 503
2 691
1 657
2010
5 863
2009
5
537
-5 789
20
2 765
-20
0
0
2010
-4 503
-756
2 776
691
0
20
2009
Föregående års kapitalförändring har i sin helhet förts mot balanserad kapitalförändring.
IB
20
-756
Not
13
Lån
i
Riksgäldskontoret
2010
2009
Korrigering
-20
776
Årets kapitalförändring
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Summa myndighetskapital
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
0
0
0
20
1 200
1 200
Föregående års kapitalförändring har i sin helhet förts mot balanserad kapitalförändring.
Ingående balans
725
927
Under året nyupptagna lån
136
313
Årets amorteringar
-378
-515
Utgående
483
725
Not 13 balans (=)
Lån i Riksgäldskontoret
2010
2009
Avser lån för investeringar i
anläggningstillgångar.
Not
14
Leverantörsskulder
2010
2009
Fakturerat från kontraktbundna konstnärer/samarbetspartners
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
Övrigt
Summa
Ingående balans
2 708
1 200
3 779
6 487
725
2
1
5
7
Not
15året nyupptagna lån
Under
2010 136
2009
313
-378
130
483
0
5
135
-515
121
725
154
102
377
Övriga skulder
Årets amorteringar
Preliminärskatt
Utgående balans (=)
Projektledare
Övrigt
Summa
50 (50)
108
200
553
661
927
PROJEKT Ridå till hörsalen på Flygvapenmuseum i Linköping
KONSTNÄR Petter Hellsing
TITEL Samtidsmönster
MATERIAL Jacquardväv med applikationer
FASTIGHETSÄGARE Specialfastigheter Sverige AB
PROJEKTLEDARE Martin West
FOTO Petra Hellberg
© Petter Hellsing / BUS 2010
Statens konstråd
Box 45 134
104 30 Stockholm
Hälsingegatan 45
08 440 12 80
www.statenskonstrad.se