Transcript Pm130531 – Polisanmälan KH

Gustaf Ulfsparres stiftelse
– för bevarandet av havsöringen i Emån
Polismyndigheten i Kalmar län
Box 923
391 29 Kalmar
2013-05-31
Polisanmälan avseende brott mot miljöbalken
Gustaf Ulfsparres stiftelse anmäler härmed IR Kraft AB,
verksamhetsutövare vid Karlshammar kraftverk i Emån, för misstänkt
miljöbrott.
Brottsrubriceringen är otillåten miljöverksamhet enligt MB 24 kap. 2 §
då verksamhetsutövare ej uppfyller de bestämmelser som meddelats i
tillståndsdomen. Straffskalan för brott enligt MB 29 kap. 4 § 2:a stycket
är böter eller fängelse i högst två år (bilaga 01).
Beskrivning
Brottsplatsen är Karlshammar kraftverk i Emån (bilaga 02). Brottet avser
punkt 2 i deldomen för målet M 1777-09 meddelad i Växjö 2010-06-16
och som vann laga kraft 2012-05-30 (bilaga 03-05). Enligt
tillståndsdomen ska kraftverksägaren förse kraftverket med 30 graders
lutande fingrindar med en spaltbredd < 15 mm och med tillhörande
fiskränna i vilken det ska släppas erforderlig mängd vatten.
Överträdelsen som innebär avsaknad av fingrindar och fiskränna i
anslutning till anläggningen uppmärksammades vid ett besök vid
Karlshammars kraftverk 2013-05-31. Vid besöket togs ett antal
fotografier av anläggningen (bilaga 06)
Då det förekommer en uppenbar risk för skada på fisket och
vattenlevande organismer vid anläggningen tillstyrker vi en skyndsam
handläggning av ärendet.
___________________________
Stefan Kläppe
Gustaf Ulfsparres Stiftelse
2013-05-31
Gustaf Ulfsparres stiftelse
http://www.gustiftelse.se/
___________________________
Andreas Elfström
Gustaf Ulfsparres Stiftelse
2013-05-31
Sida 1/2
Gustaf Ulfsparres stiftelse
– för bevarandet av havsöringen i Emån
Bilagor
Bilaga 01
Bilaga 02
Bilaga 03
Bilaga 04
Bilaga 05
Bilaga 06
Gustaf Ulfsparres stiftelse
http://www.gustiftelse.se/
Ärendebeskrivning (1 sida)
Karta över aktuellt område (1 sida)
Deldom M 1777-09 (18 sidor)
Dagboksblad mål M1777-09 (4 sidor)
Epostkommunikation MoD (1 sida)
Foto 1-4 (4 sidor)
Sida 2/2
Bilaga 01
Sida 1/1
Beskrivning av överträdelsen
Överträdelse
Miljöbrott, förfallet tillstånd MB 24 kap 2 §
Brottsrubricering
Villkorsbrott MB 29 kap. 4 § 2:a st
Behov av skyndsam
handläggning?
Ja, omedelbar då fisk och vattenlevande
organismer oskyddade tvingas passera
genom kraftverkets turbiner.
Brottsplats
Bilaga 02, Bilaga 06
Tidsperiod för
överträdelse
From 2013-05-30
Beskrivning av verksamheten
Verksamhetsutövare
IR Kraft AB
Organisationsnummer
556351-7738
Kontaktperson
Ingemar Relfsson
Telefonnummer
0304-223 80 el. 0304-517 70
Fastighetsbeteckning
Fågelsjö 1:8
Kommun
Mönsterås
Gällande tillstånd
Typ av verksamhet
Vattenverksamhet
Tillstånd
Finns men följs ej. Mål nr 1777-09
Beslutsdatum
Deldom meddelad av Mark- och
miljödomstolen 2010-06-16. Överklagad till
Svea hovrätt och Högsta domstolen som ej
meddelade prövningstillstånd. I och med HDs
beslut vann deldomen laga kraft 2012-05-30.
Prövningsmyndighet
Mark- och miljödomstolen
Tillsynsmyndighet
Länsstyrelsen
Bilaga 02
Sida 1/1
Figur 1.
Översiktskarta över Emåns nedre lopp och mynningen i
havet. Karlshammars kraftverk markerad med röd cirkel.
Figur 2.
Översiktskarta över Karlshammar kraftverk.
7
2
1
8
1
3
4
5
6
Figur 3.
Karlshammar kraftverk med: 1. Dammbyggnadens
huvudutskov 2. Torrfåra, 3. Inloppskanal, 4. Kraftstation,
5. Utloppskanal, 6. Plats för foto1 och foto 2, pil visar
fotoriktning. 7. Plats för foto 3, pil visar fotoriktning. 8.
Plats för foto 4, pil visar fotoriktning.
1
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
Mål nr M 1777
1777-09
2010-06-16
meddelad i
Växjö
SÖKANDE
Kammarkollegiet
Box 2218
103 15 Stockholm
MOTPART
IR Kraft AB
Kärra 324
473 97 Henån
Ombud: Advokaten Göran Björlin
Ingelstorps kyrkstig 117
270 21 Glemmingebro
SAKEN
Ansökan om omprövning av villkoren för Karlshammars kraftverk i Emån,
Mönsterås kommun
Ao: 74
N: 6335360
X: 6336530
E: 585920
Y: 1537220
(Sweref 99)
(RT 90)
_____________
DOMSLUT
1. Miljödomstolen föreläggar Kammarkollegiet att närmare utreda dels förutsät
förutsättningarna för det alternativa förslag till fiskvägens lokalisering som IR Kraft AB
redovisat och dels vilken inverkan på kraftproduktionen vid Karlshammars
kraftverk som de både alternativen kan beräknas få.
Utredningen ska redovisas till miljödomstolen inom
inom ett år från det att denna
dom har vunnit laga kraft. Intill dess att utredningen har redovisats vilandefö
vilandeförklaras målet i den del som avser ansökt skyldighet för kraftverksägaren att aanordna fiskväg förbi kraftverket.
2. Miljödomstolen ålägger kraftverksägaren
kraftverksägaren att förse kraftverket med 30 graders
lutande fingrindar med en spaltbredd ≤ 15 mm och med tillhörande fiskränna i
Dok.Id 150543
Postadress
Box 81
351 03 VÄXJÖ
Besöksadress
Kungsgatan 8
Telefon
Telefax
0470-868 00
0470-868 40
E-post: [email protected]
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:30
2
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
vilken det ska släppas erforderlig mängd vatten.
Fingrindarna ska vara installerade inom ett år från det att denna dom har vunnit
laga kraft.
3. Miljödomstolen avslår IR Kraft AB:s yrkanden om ersättning för effektbortfall
samt ersättning för rättegångskostnader.
_____________
3
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
TIDIGARE AVGÖRANDEN
Dammbyggnaden vid Karlshammar lagligförklarades i befintligt skick av dåvarande
Söderbygdens vattendomstol den 29 mars 1940 i mål AD 38/1938. Till skydd för
fisket förordnade vattendomstolen följande:
”Anläggningens ägare åligger att enligt av vattendomstolen på framställan av vederbörande fiskerimyndighet meddelade föreskrifter vidtaga de åtgärder, däruti inbegripet underhåll av ålyngelledare och laxtrappa, som kunna finnas nödiga för befordrande av framkomsten till och förbi dammanläggningen av ålyngel och lax.
Intaget till kraftstationen skall vara försett med författningsenligt fiskgaller.
Dammägaren skall under månaderna maj-november eller den längre del av året,
som vattendomstolen efter framställning av vederbörande fiskerimyndighet må finna erforderlig, utan ersättning av vattentillgången i ån avstå vad som kan erfordras
för fiskets skyddande enligt av vattendomstolen givna närmare bestämmelser.”
(Domen sid. 7).
”Kraftverksägaren skall ställa sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter som
med avseende på fisket må varda meddelade av vattendomstolen efter framställning
av vederbörande fiskerimyndighet.” (Domen sidan 10).
På ansökan av Kammarkollegiet förordnade dåvarande vattendomstolen vid Växjö
tingsrätt i dom den 4 juni 1998 (mål VA 29/96) att det åligger kraftverksägaren att
under perioden den 1 april – 15 juni hålla isutskovet vid laxtrappans högra sida öppet och genom detta avbörda ca 200 l/s samt att under perioden den 1 maj – 15 juni
minska flödet i laxtrappans ingång med motsvarande vattenmängd.
I dom den 31 maj 2000 (mål M 40-99) lämnade miljödomstolen en ansökan av IR
Kraft AB om befrielse från skyldigheten att hålla fingrindar vid intaget till Kaplanturbinen utan bifall.
4
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
ANSÖKAN
Kammarkollegiet har, som kollegiet slutligen bestämt sin talan, ansökt om omprövning enligt 24 kap 5 § 11 p miljöbalken av vattenverksamheten vid Karlshammars
kraftverk i Emån och därvid yrkat att miljödomstolen ålägger IR Kraft AB i egenskap av ägare till kraftverket
att bygga en fiskvandringsväg i form av ett s.k. omlöp och med utskov i inloppet till
fiskvägen i huvudsaklig överensstämmelse med ingivet förslag,
att för framtiden bibehålla, sköta och underhålla fiskvandringsvägen och utskov
samt att i fiskvägen tappa minst 1,5 m3/sek under tiden 1 april- 30 november och
0,5 m3/sek under tiden 1 december - 31 mars, eller om tillrinningen är lägre, tillrinningen. Finns överskottsvatten under tiden 1 april - 30 november skall ytterligare
upp till 1,5 m3/sek tappas i omlöpet.
Kammarkollegiet yrkar vidare för tillståndshavarens räkning rätt att enligt 28 kap.
10 § miljöbalken ta i anspråk mark- och vattenområden inom fastigheten Mönsterås
Fågelsjö 1:9 och Mönsterås Fågelsjö 1:10 dels för anläggning av fiskvägen ifråga,
dels för framtida tillsyn och underhåll.
Vidare har Kammarkollegiet yrkat
Att den befintliga laxtrappan vid kraftverket skall bibehållas, skötas och underhållas
för både upp- och nedvandring och tas i drift när det finns överskottsvatten. I laxtrappan skall under tiden 1 april - 30 november samma mängd vatten släppas som
idag utgör normal drift (drygt 1 m3/sek). Denna tappning skall ha lägre prioritet än
tappningen av överskottsvatten i omlöpet.
Att nuvarande villkor i 1940 års dom om fingaller preciseras till att kraftverket skall
vara försett med 30 graders lutande fingaller med en spaltbredd ≤ 15 mm och med
tillhörande fiskränna, i vilken det även släpps nödvändig mängd vatten
5
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
Kammarkollegiet har slutligen yrkat att miljödomstolen
Med stöd av 22 kap. 25 § miljöbalken överlåter en rätt för tillsynsmyndigheten att
med hänsyn till för fisken lämpligaste tappningssätt och tidpunkt omfördela tappningarna i fiskvandringsvägen, om löpet, inom ramen för den totala tappningen i
fiskvandringsvägen. Vidare yrkas att tillsynsmyndigheten skall tillerkännas rätt att
få ändra prioritet på tappningarna av överskottsvatten i fiskvägarna, omlöpet och
laxtrappan.
Med stöd av 22 kap. 25 § miljöbalken bestämmer att arbetena skall vara utförda
inom tre år från det domen vunnit laga kraft.
Med stöd av 22 kap. 28 § miljöbalken bestämmer att blivande dom får tas i anspråk
även om den inte vunnit laga kraft.
Med stöd av 24 kap. 13 § miljöbalken bestämmer tiden för oförutsedd skada till fem
år.
Kammarkollegiet har begärt att ansökan i första hand prövas som en framställan
inom ramen för 1940 års dom, i andra hand som en omprövning enligt 24 kap 5 §
11 p miljöbalken.
Kammarkollegiet har till stöd för sin ansökan anfört i huvudsak följande.
Allmänt
Emån är ett av södra Sveriges få kvarvarande ursprungliga laxvattendrag med Östersjölax och har dessutom ett världsberömt fiske på stor havsöring. Första allvarliga vandringhinder från havet räknat utgörs numera av dammen vid Karlshammars
kraftverk i Mönsterås kommun. Dammen vid Karlshammar är sedan länge ett problem för fiskvandringen i Emån. Dammen i sig kan inte passeras av lax, öring och
annan fisk, möjligen med undantag för ål. En teknisk fiskväg vid kraftverket har
tidigare bedömts ha en hygglig funktion för havsöring, men sämre för lax och annan
6
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
fisk. Lax har under många år uppvisat goda tätheter på uppväxtområden nere vid
Em, men endast spordiska förekomster områdena uppströms Karlshammar. Emån är
ett artrikt vattendrag med bl.a. vimma, färna, sik, id, nissöga, flodnejonöga och inte
minst mal, och för samtliga arter är det en fördel om de kan passera Karlshammar.
Genom avsänkningen vid Emsfors har mynningen på fiskvägen försämrats och är
nu svårforcerad vid flöden under 20 m3/sek. Karlshammars kraftverk byggdes 1917.
Redan innan fanns vattendrivna verksamheter på platsen, men det var först 1917
som regeringen gav tillstånd att helt överbygga kungsådran. När damm och kraftverk lagligförklarades 1940 gavs även tillstånd att öka dämningen till 8,00 m i domens lokala höjdsystem, en höjning med 0,8 m från tillståndet 1917. Biotopinventeringen av Emån har visat att det i Emån uppströms Karlshammar finns betydande
lämpliga arealer för lax och öringens lek och uppväxt. Dessa områden behöver utnyttjas bättre än idag för att på sikt behålla livskraftiga stammar av vandringsfisk i
Emån, se bilaga 13 där nyttan aven ny fiskväg beskrivs. Emåförbundet har gett Jönköpings Fiskeribiologi i uppdrag att projektera en ny fiskväg vid Karlshammar. En
förprojektering presenterades i januari 2007. Kammarkollegiet har haft önskemål
om att en fördjupad beskrivning av nyttan med fiskvägen kopplades till den tekniska beskrivningen. Denna tekniska beskrivning har upprättats i syfte att användas vid
en totalentreprenad. Det presenterade materialet skall ses som ett underlag på vilket
huvudanbudet skall baseras, men ansvar för funktioner och tekniska lösningar åvilar
i alla delar totalentreprenören.
Beskrivning av dammens nuvarande utformning
Dammen vid Karlshammar sträcker sig i en bruten linje från norr till söder sammanlagt ca 200 m över åfåran. Dammen är uppbyggd av sten och betong samt en ca 50
m lång jorddamm som landfäste på södra sidan. Dammen har en krönhöjd på ca
8,70 m. I dammen finns räknat från vänster, en större segmentlucka där större flöden avbördas, ett antal spettluckor, och ett ca 70 m långt skibord där ett 24 m långt
mittparti har byggts om under vintern 2005-06 och försetts med metallsättare med
ovankant på nivån 8,14 m. Därefter följer intaget till fiskvägen som är belägen parallellt med den ca 40 m långa intagskanalen till kraftverket. Till höger om intaget
finns en mot intaget snedställd ca 17 m lång kröndamm som följs av en ca 60 m
7
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
lång jorddamm som ansluter mot Karlshammarsbrons södra landfäste. Infarten till
kraftverket går parallellt med denna jorddamm. Uppströmsvattenytan hålls nära
dämningsgränsen 8,00 m medan nedströmsvattenytan kan variera 2 m på en säsong
beroende på flödet. Fallhöjden varierar därför kraftigt mellan ca 2,5 -4,5 m.
Översiktlig utformning av den föreslagna fiskvägen
Fiskvägen vid dammen förslås få formen av ett s.k. omlöp, d v s en naturliknande
fiskväg som utformas som en strömfåra bredvid hindret och utjämnar fallhöjden så
att fisk kan passera. Omlöpet placeras på södra/höger sida av dammen med de första
50 m utanför nuvarande damm där ett nytt utskov placeras för reglering av flödet.
Efter att ha passerat dammen mynnar fiskvägen nedströms kraftverket.
Nytta och kostnader
Nytta
Miljönyttan av omprövningen är enligt Kammarkollegiets mening uppenbar men
svår att mäta i pengar.
Kostnader
Jönköpings Fiskeribiologi har beräknat kostnaden för att anlägga fiskvandringsvägen till storleksordningen 1,95 - 2,2 mnkr (se Jönköpings Fiskeribiologis kostnadsberäkning 2009-02-02, bilaga 4). Staten åtar sig att för fastighetsägarens räkning
svara för fiskvägens anläggningskostnader. Kostnaderna för fiskvägens framtida
drift, tillsyn och underhåll har bedömts som försumbar då kraftverk och damm under alla förhållanden kräver tillsyn och skötsel. Kollegiet vill framhålla att en del av
iden med ett omlöp är att bygga detta på sådant sätt att det kan fungera som en helt
naturlig fiskväg. I likhet med naturliga fiskvägar krävs normalt varken tillsyn eller
underhåll av anlagda fiskvägar.
Några ersättningsgilla produktionsförluster i kraftverksdriften uppkommer inte enligt Kammarkollegiets uppfattning. Genom 1940 års dom är kraftverksägaren skyldig att tappa den vattenmängd som behövs för fiskets skyddande. I sammanhanget
må nämnas att kraftverksägaren genom dom den 4 juni 1998, bilaga 5, även är skyldig att under tiden 1 april - 15 juni tappa viss vattenmängd genom isutskovet.
8
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
Kammarkollegiet vill slutligen i detta sammanhang erinra om att en tillståndshavare
enligt 31 kap. 22 § MB är skyldig att tåla viss förlust eller inskränkning i vattenkraftens produktionsvärde.
Tillåtlighet
Enligt Kammarkollegiets uppfattning strider inte sökt omprövning mot tillåtlighetsregeln i 24 kap. 5 § sista stycket MB, hänsynsreglerna i 2 kap. MB eller annan tillåtlighetsregel i balken.
YTTRANDEN
IR Kraft AB har bestritt samtliga Kammarkollegiets yrkanden och därvid anfört i
huvudsak följande.
Bolaget bestrider yrkandena i första hand på den grund att det inte erfordras något
omlöp för att fisken ska kunna passera. Fisken kan komma igenom turbinerna ändå.
Vidare yrkar IR Kraft ersättning för den kraftförlust som vad ombyggnaden medför.
IR Kraft bestrider att yrkandena kan prövas inom ramen för befintlig dom. Den yrkade fiskvägen avses omfatta all fisk som nu finns i Emån medan kraftverksägarens
åligganden enligt 1940-års dom avsåg endast ål och lax. Domen är 70 år gammal
och dåvarande vattendomstol avsåg inte att den skulle gälla för all framtid. Eftersom bestämmelsen inte har tillämpats på över 70 år är den att jämställa med ett förfallet tillstånd och således obsolet. I det här fallet är det fråga om en nyprövning
enligt miljöbalken. Yrkandet beträffande fingaller för fisken bestrids. Gallret utgör
en orimlig investeringskostnad, i storleksordningen 3-4 MSEK, och behövs inte.
Även gallret kommer även att innebära en betydande kraftförlust för bolaget. Den
totala produktionsförlusten till följd av omlöp och fingrindar beräknas till 6 MSEK.
IR Kraft AB förkastar förslaget om fiskvandringsväg s.k. om löp såsom detta är
utformat enligt redovisat förslag då detta är utformat så att fastigheterna Fågelsjö
1:8 samt 1:10 blir starkt berörda till det sämre värdemässigt på grund av att staket
spont kommer rakt genom trädgården och även stör utsikten som idag är väldigt
vacker och attraktiv då det gäller turism. Anläggningen kommer att störa kraftver-
9
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
kets drift vad gäller underhåll av damm, drift vintertid samt förlorade intäkter.
Sträckningen som den är utformad på omlöpet är inte till någon nytta för de flesta
nuvarande fiskarterna i Emån, vilket skulle vara syftet med byggnationen.
Ska det byggas ett om löp så anser IR Kraft AB att det går att bygga på annan plats
bakom skibordet i ett trappliknade mönster samt att detta då ersätter även dagens
fisketrappa och då blir både mycket funktionsduglig för både svagsimmande fisk
och stark vandringsfisk. Denna placering av ett omlöp har flertalet fördelar framför
det av Kammarkollegiet förordade förslaget Några fördelar är följande.
1. Utloppet mynnar ut vid Kaplanturbinens utskov (optimalt för uppvandringen)
2. Inloppet kommer mitt i ån där det är mindre strömt vatten (mycket bra för nervandringen)
3. Lutningen är ungefär 1,13 %, vilket är mycket bättre än det alternativ som Kammarkollegiet förordar.
4. Byggnationen stör inte kraftverket eller avbördningen av vatten.
5. Det är lätt att studera fisken och den är snygg i omgivningen.
6. Den är enklare och billigare än det av Kammarkollegiet föreslagna alternativet.
7. Den medför liten grumling vid byggnation.
Omlöpet ersätter nuvarande lax- och öringtrappa med troligtvis 1,5 ggr bättre resultat.
Beräkning av effektbortfall vid yrkade åtgärder
Insättande av fingrindar innebär en ökad förlust som beräknats till 4 mm vid flödet
30 m3/s. Även denna förlust ger upphov till ett något lägre tryck och lägre flöde
över turbinerna. Med hänsyn till varaktigheten på flöden i Emån kan de ökade fallförlusterna och det minskade flödet som uppkommer genom turbinerna beräknas
motsvara ett produktionsbortfall på 6 500 kWh per år.
Förändringen av den nya fiskvägen i jämförelse med nuvarande förhållanden är 0,3
m3/s för perioden 1 april – 30 november och 0,5 m3/s övrig tid på året. Med hänsyn
till flödenas varaktighet upp till utbyggnadsvattenföringen 32-33 m3/s under respektive period blir produktionsbortfallet för den ökade tappningen genom fiskvägen
10
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
51 600 kWh och 28 600 kWh för de aktuella perioderna eller totalt 80 200 kWh per
år.
IR Kraft AB kräver full kompensation för de investeringskostnader och det produktionsbortfall som blir resultatet av de av Kammarkollegiet krävda åtgärderna.
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen tillstyrker ansökan och har inte några erinringar beträffande anläggningens utformning eller driften av densamma.
Länsstyrelsen yrkar att den gamla laxtrappan ska vara kvar åtminstone till dess en
utvärdering av den nya fiskvägen har gjorts. Länsstyrelsen anser att den ska vara i
funktion under perioden l augusti - 15 november då vattenföringen överstiger 30
m3/s. Under perioden för utvandring av ål, smolt och utlekt laxfisk ska också en viss
mängd ledas genom den gamla fiskvägen.
Under projekteringen har länsstyrelsen värderat olika alternativ och finner att detta
är det bästa sett från fiskeribiologisk synpunkt och även från rimlig ekonomisk synvinkel. Länsstyrelsen tillstyrker därför förslaget.
Den gamla laxtrappan anser länsstyrelsen ska vara kvar fram till dess en utvärdering
av den nya fiskvägen är gjord. Den ska då fungera vid de tillfällen som överskottsvatten finns vid anläggningen. Eftersom utbyggnadsvattenföringen är 30 m3/s så
anser länsstyrelsen det lämpligt att när vattenföringen överstiger utbyggnadsvattenföringen så ska den gamla laxtrappan vara öppen under tiden 1 augusti till den 15
november. Länsstyrelsen anser att detta förslag är ett komplement för att fisken i
flödessituationer ska finna flera vägar upp i Emån så länge som effekten av lockvattnet till den nya fiskvägen inte är utvärderad.
Länsstyrelsen anser också att en mindre mängd vatten också bör gå i den gamla laxtrappan under perioden för utvandring mellan den 1 april - 15 juni. Orsaken är att
den fisk som vandrar nedströms inte ska hamna i torra områden.
11
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
Mönsterås kommun
Emån är ett vatten med riksintressen för både natur och friluftsliv. Kloka beslut för
dessa värden är därför viktiga för Mönsterås kommun.
Mönsterås kommun har ett starkt engagemang i frågorna kring utveckling av fisket
och möjligheter för bestånden av havsöring och lax att öka. Utifrån den grundsynen
tillstyrks nu framförda yrkanden.
Kommunen ställer sig dock tveksamt till att genomförandetiden är satt till som
längst tre år, då projekt då tenderar att fylla dessa givna tidsramar. Finansieringen
bygger på bidrag som kräver en skyndsam entreprenad, annars mister projektet dessa medel. Även för fiskets utveckling, och därmed de näringar som är kopplade till
fisket, är det angeläget med omedelbara åtgärder.
Frågan om smoltens utvandring har lyfts under senare år och här saknar Mönsterås
kommun i ansökan tydliga yrkanden på såväl fysiska installationer som regleringsrätter. Pågående försök vid Finsjö kraftverk pekar på goda resultat avseende smoltöverlevnad och ökad kraftproduktion med ny teknik för intags galler och utskov.
Mönsterås kommun vill slutligen att projektet, som faller ut av en kommande dom,
tar hänsyn till och samråder med såväl boende, kraftverksägare och representanter
för fisket och det rörliga friluftslivet i samband med anläggande av fiskvandringsvägen.
Miljönämnden i Mönsterås kommun
Nämnden ser mycket positivt på att det tillskapas möjligheter för vandringsfisk att
utöka de naturliga lek- och uppväxtområdena i Emåns vattensystem och i linje med
kommunens målsättning att främja biologisk mångfald och levande vattendrag En
viktig åtgärd är nu aktuell ny vandringsväg förbi kraftverket vid Karlshammar.
Föreslagen utformning och reglering av fiskvägen med möjlighet för fiskars passage
förbi kraftverket, såväl för uppgående som utvandrande fisk, är bra och mycket värdefull även för andra fiskarter som övrig fauna och flora.
12
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
När fiskvägen anläggs bör eventuellt tillrinnande vatten i markledningar som påträffas uppmärksammas. Om vattnet bedöms vara av väsentligt annan karaktär än Emåvatten bör det inte avledas i fiskvägen utan släppas i huvudfåran eller behandlas på
annat sätt.
Nämnden vill slutligen även uppmärksamma om att området frekvent nyttjas för
upptagning och iläggning av kanoter. Hänsyn till detta bör beaktas vid fiskvägens
anläggning.
Samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun
Emåprojektet (numera Emåförbundet) byggde hösten 2000 två omlöp vid Finsjö
övre respektive nedre kraftverk. Den åtgärden möjliggjorde för den vandrande fisken i Emån att ta sig upp till Högsby. Mellan Kalmarsund och Finsjö passerar fisken två kraftverksdammar. Närmast havet ligger dammen i Emsfors som numera är
öppen för fisken tack vare insatser från Länsstyrelsen. Därefter passerar fisken
Karlshammars kraftverk där vandringen ännu försvåras aven äldre laxtrappa.
Oskarshamns kommun är medlem i Emåförbundet och arbetar sedan många år tillsammans med Mönsterås, Högsby, Hultsfreds och Vetlanda kommuner för att återskapa vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk i Emån upp till Vetlanda kommun.
En modern fiskvandringsväg vid Karlshammar är ett mycket viktigt steg i riktning
mot målet att återskapa den ekologiska kontinuiteten för ett flertal fiskarter i Emån.
Omlöpet, som även kan fungera som uppväxtområde för yngel, ökar särskilt möjligheter för de laxartade fiskarna att i större utsträckning söka sig till fortplantningsområden högre upp i systemet. Detta medför att man kan räkna med att antalet laxartade fiskar i Emån och i Östersjön på sikt ska öka och att fisket efter en av världens mest storvuxna havsöringar kan få en positiv utveckling.
Det glöms ofta bort i sammanhanget att en lyckad insats för uppvandring av fisk
även bör omfatta beslut om hur fisk ska kunna vandra ut till havet. Både vuxen fisk
13
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
och smolt riskerar då att bli instängda ovanför kraftverket eller, i värsta fall, dödas
när de kommer in i turbinerna. Därför är det viktigt att miljödomstolen även beslutar om skyldighet att släppa förbi utvandrande fisk.
Det sker för närvarande en teknikutveckling i syfte att finna lämpliga tekniska lösningar som kan underlätta för utvandrande fisk. Bland annat prövas en sådan lösning i Finsjö. Det borde vara möjligt att fram tills en beprövad lösning finns tillgänglig föreskriva om att under viss period på året och under begränsad tid öppna
dammluckorna för att släppa ut utvandrande fisk.
Samhällsbyggnadskontoret anser att den planerade fiskvandringsvägen vid Karlshammars kraftverk är ett nödvändigt steg på vägen mot målet "Havsöring och Lax
till Vetlanda".
Fiskeriverket
Fiskfaunan
I Emåns vattensystem finns ett 30-tal olika fiskarter, bl. a lever här färna, stensimpa,
lake, ål och mört. Den i Sverige ovanliga fiskarten mal finns idag inom vissa delar
av Emån.
De havsvandrande bestånden av lax och öring i Emån är väl kända i sportfiskesammanhang. Både laxen och havsöringen nyttjar lämpliga strömsträckor i Emån som
reproduktionsområden. Lax synes för närvarande främst leka i strömområdena i de
nedre delarna av ån, men kommer vid förbättrade vandringsmöjligheter troligen att
nyttja reproduktionsmöjligheterna uppströms Karlshammars kraftverk i betydligt
högre grad.
Vandringshinder och fiskvandringsvägar
Längs vattendragen i Emåns vattensystem finns många dammar som utgör vandringshinder för uppströmsvandrande fisk. För att möjliggöra fiskvandring har fiskvandringsvägar anlagts på olika platser och redan idag finns flera sk omlöp
14
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
Vid Karlshammars kraftverk finns idag en befintlig fiskväg, placerad i anslutning
till kraftverket. Denna fiskväg är av sk tekniskt slag. (Se vidare ansökningshandlingarna.) Vissa problem för bl. a. laxfiskens att vandra upp i den fiskvägen har noterats.
Anläggande av den nu aktuella fiskvägen vid Karlshammars kraftverk bedöms
komma att medföra att laxfisken vid sin lekvandring kan få förbättrade möjligheter
att nå vidare upp i vattensystemet. Såsom tas upp i ansökan kommer säkerligen flera
olika fiskarter att kunna nyttja fiskvägen.
Fiskeriverkets bedömning
Utifrån Kammarkollegiets ansökan gör Fiskeriverket bedömningen att möjligheterna för fiskuppvandring vid Karlshammars kraftverk kommer att förbättras genom
den planerade fiskvägen. Några erinringar mot ansökan ur allmän fiskesynpunkt
föreligger inte.
Fiskeriverket vill dock påpeka att under byggnadstiden kan arbetena med fiskvägen
mm i viss mån komma att påverka vattenmiljön i ån. Anläggningsarbetena bör därför planeras så att eventuella grumlingar och andra störningar på vattenmiljön minimeras. Grumlande arbeten bör om möjligt helt undvikas under den viktigaste delen av laxfiskens uppvandrings- och lekperiod (1/9 - 15/11). Särskild hänsyn är också angelägen under t ex malens reproduktionsperiod (sommar). Avsänkning av vattennivån, eller annan negativ påverkan på viktiga fiskbiotoper, bör undvikas.
Den planerade fiskvägen vid Karlshammars kraftverk bedöms utgöra en viktig åtgärd i arbetet med att återskapa vandringsmöjligheter för lax och annan, fisk i
Emån. Fiskeriverket vill samtidigt framhålla att fortsatta fiskevårdsåtgärder i Emån
är angelägna. Förbättrade möjligheter för olika fiskarters nedströmsvandring förbi
kraftverk mm ses som viktiga.
En uppföljning av åtgärderna vid Karlshammars kraftverk ses som angelägen. Utifrån erfarenheter av ett nytt omlöp på plats bör det vara möjligt att senare kunna
15
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
göra vissa justeringar av t ex flödesbilden i den nya fiskvandringsvägen. Sådana
eventuella justeringar bör dock först godkännas av Länsstyrelsen.
Framställan
Fiskeriverket vill, i samverkan med Länsstyrelsen i Kalmar län, lämna en framställan till Miljödomstolen avseende anläggande av fiskväg med erforderliga vattenflöden och fiskvandringsmöjligheter vid Karlshammar kraftverk.
Gemensamt anses att frågorna, initierade av Kammarkollegiet, i första hand bör tas
upp inom ramen för befintlig dom och "framställan av vederbörande fiskerimyndighet", och i andra hand inom ramen för en omprövning av villkoren enligt miljöbalken.
Den planerade nya fiskvägen (omlöp) skall ge möjlighet för olika slag av fiskarter
att passera kraftverket, både upp- och nedströms. Fiskvandringsvägen ska anläggas
på sådant sätt att en god funktion hos den planerade fiskvägen kan säkerställas och
bekräftas.
Nuvarande tekniska fiskväg skall finnas kvar, då den kan utgöra ett bra komplement
som vandringsväg vid högflödessituationer. Vid överskottsvatten ska ett ökat flöde i
omlöpet prioriteras i första hand och den tekniska fiskvägen i andra hand.
Det är viktigt att vandrande fisk kan passera anläggningen på sådant sätt att fisken
ej skadas. Fiskeriverket anser att fingaller skall installeras uppströms turbinintaget
för att kunna avleda och skydda utvandrande fisk. Spaltbredden i gallret bör vara
≤ 15 mm. För att undvika att fisk fastnar på gallret bör det placeras med en lutning
på ca 30 grader mot bottnen, med tillhörande fiskränna före intaget till turbinerna.
Härutöver har Emsfors Sportfiskeklubb, Gustaf Ulfsparres Stiftelse samt Gustafsborgs Säteri AB yttrat sig i målet.
Kammarkollegiet har bemött yttrandena och därvid bland annat bestritt IR Kraft
AB:s yrkande om ersättning för skada och intrång med åberopande av att någon rätt
16
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
till ersättning för bolaget inte föreligger. Kammarkollegiet har vidare vidhållit att
det av kollegiet framtagna alternativet till fiskväg är den lämpligaste lösningen.
Kammarkollegiet har bestritt bolagets yrkande om ersättning för rättegångskostnader i miljödomstolen.
DOMSKÄL
Kammarkollegiet har ansökt om omprövning av villkoren för verksamheten vid
Karlshammars kraftverk och yrkat att kraftverksägaren ska åläggas att vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna till fiskvandring förbi kraftverksanläggningen
genom dels utförande av ett s.k. omlöp och dels insättande av fingrindar framför
turbinintagen. Kammarkollegiet har i första hand gjort gällande att kollegiets ansökan ska behandlas som en framställan i enlighet med föreskriften härom i 1940 års
dom.
När det gäller reglerna om förfarandet vid miljödomstolarna har domstolen att tilllämpa nu gällande bestämmelser i miljöbalken. I 21 kap 1 § miljöbalken redovisas
uttömmande vilka olika frågor och måltyper som kan komma under domstolens
prövning. Oavsett om Kammarkollegiet vänder sig till miljödomstolen med en
framställan om en åtgärd eller en ansökan om omprövning torde enda möjligheten
för domstolen vara att anhängiggöra frågan som omprövning enligt 24 kap 5 § 11 p
miljöbalken.
Föreskriften i 1940 års dom innebär i sig möjligheter för det allmänna att genomdriva långt gående förpliktelser för kraftverksägaren när det gäller vidtagandet av
fiskfrämjande åtgärder. Det var dock inte på något sätt unikt att dåvarande vattendomstolarna skapade sådana latenta skyldigheter för kraftverksägarna för att möjliggöra framtida åtgärder för fiskets främjande när förhållandena i vattendraget fått
större betydelse ur fiskesynpunkt. Föreskriften är inte tidsbegränsad och något sådant torde knappast har varit förutsatt vid tillståndsprövningen.
Förekomsten av detta åliggande i 1940 års dom får anses medföra att reglerna om
ersättning vid omprövning i 31 kap miljöbalken inte är tillämpliga vid en ompröv-
17
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
ning av villkoren med stöd av detta stadgande. Dock bör domstolen kunna göra en
rimlighetsavvägning i enlighet med bestämmelserna i 24 kap 5 § sista stycket och 2
kap 7 § miljöbalken och därvid ställa nyttan av begärda åtgärder mot de kostnader
som genomförandet medför för verksamhetsutövaren.
Vad först gäller frågan om skyldighet för kraftverksägaren att förse kraftverket med
fingrindar gör miljödomstolen följande bedömning.
Miljödomstolen finner genom den utredning som redovisats i målet, inte minst den
av Kammarkollegiet åberopade utredningen av Olle Calles, det påvisat att det finns
övervägande skäl att förse turbinintagen med gallergrindar med det utförande som
Kammarkollegiet yrkat. De kostnader som kraftverksägaren härigenom åsamkas
kan inte anses oskäliga med hänsyn till skyddsvärdet av fiskeintresset. Miljödomstolen vill i sammanhanget påpeka att den energiförlust som härigenom uppstår i
kraftverket rätteligen ska beräknas utifrån nu gällande skyldighet för kraftverksägaren att hålla fingrinar med ett spaltavstånd ≤ 20 mm. Kraftverksägaren bör skäligen
medges en genomförandetid på ett år.
Med hänsyn till vad som anförts ovan är kraftverksägaren skyldig att tåla den fallförlust dom uppstår till följd av åläggandet om att sätta in fingrindar utan ersättning.
När det gäller frågan om skyldighet att utföra ett omlöp gör miljödomstolen följande bedömning.
Den av Kammarkollegiet föreslagna utformningen av omlöpet är förvisso nogsamt
utrett när det gäller det rent tekniska genomförandet och dess lämplighet för fiskpassage. Däremot saknas en analys av vilken eventuella negativa påverkan på
kraftproduktionen dess utformning skulle kunna få. Det av kraftverksägaren förordade förslaget till omlöp har inte närmare utretts av Kammarkollegiet.
Miljödomstolen anser därför att det inte finns tillräckligt underlag för att i nuläget ta
ställning till Kammarkollegiets yrkande i denna del. Kammarkollegiet bör därför
18
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
M 1777-09
föreläggas att komplettera utredning och målet vilandeförklaras till dess att denna
utredning tagits fram. Utredning bör redovisas till miljödomstolen inom ett år från
det att denna dom har vunnit laga kraft.
IR Kraft AB har yrkat ersättning av Kammarkollegiet för sina rättegångskostnader.
Kammarkollegiet har bestritt yrkandet med åberopande av stadgandet i 25 kap 3 §
miljöbalken.
Av innehållet i 25 kap 3 § miljöbalken framgår bland annat att i mål om omprövning enligt 24 kap 5 § miljöbalken ska tillståndshavaren svara för sina egna rättegångskostnader. IR Kraft AB:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska
därför lämnas utan bifall.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 425)
Överklagande senast den 7 juli 2010.
Jonny Boo
Roger Ödmark
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Jonny Boo, ordförande, och miljörådet Roger Ödmark samt de sakkunniga ledamöterna Bo Essvik och Ingemar
Frejdh.
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Dagbok
Målnummer: M 1777-09
Målgrupp:
31
Utskriftsdatum
2013-01-02
Måltyp:
Organisatorisk enhet: Mark- och miljödomstolen, 4:1, tekn.rådCH
Inkommandedatum: 2009-06-03
22
Sambandsmål:
Plockgallras:
Avgörande
Datum
Avgörandetyp
2010-06-16 DOM (DELDOM)
Utgång
Övrigt
Innehåll
Överklaganden
Överklagat
Aktörer
1
2
3
4
Kammarkollegiet, KK
Gustaf Ulfsparres Stiftelse
Gustafsborgs Säteri AB
IR Kraft AB
Ombud: Advokat Björlin Göran
Sökande
Sakägare
Sakägare
Sakägare
Saken
ansökan om omprövning av vattenverksamhet vid Karlshammars kraftverk för anläggande av
fiskevandringsväg i Emån
Händelser
Nr
Datum
Aktbilaga
Händelsetext
1
2009-06-03
1
Ansökan, 15 ex.
2
2009-07-16
2
Kungörelse, erinran
3
2009-07-16
3
Exp. lista
4
2009-07-16
4
Skr till remissmyndigheter
5
2009-07-16
5
Förordnande av aktförvarare
6
2009-07-21
Tel. från Miljönämnden i Mönsterås som begär
och beviljas anstånd med yttr till 1/9-09
7
2009-08-18
6
Begäran om ytterligare anstånd till 2009-09-16 fr
Mönsterås kommun.
8
2009-08-18
Begärt anstånd fr Mönsterås kommun beviljas, se
ab 6. Exp via mail till Birgitha Lindgren,
Mönsterås kommun. Exp till sök o aktf f.k.
9
2009-08-18
7
Yttrande, mail, fr Naturvårdsverket. Exp till
sök/omb o aktf.
10
2009-08-24
8
Yttrande, 3 ex, fr Oskarshamns kn,
Samhällsbyggnadsnämnden. Exp till sök/omb o
aktf.
11
2009-08-24
9
Yttrande, 5 ex., fr Emsfors Sportfiskeklubb. Exp
till sök o aktf.
12
2009-08-25
Tel. från Fiskeriverket (Arne Jolander) som begär
anstånd m yttr till 16/9, anstånd medges /IBC
13
2009-08-26
10
Yttrande, 2 ex. fr Gustafsborgs Säteri AB/vd M
Jönsson
14
2009-08-27
Håkan Knutsson, Länsstyrelsen, medd att yttrande
ink i början av vecka 36/LB
15
2009-08-28
11
Yttrande, 3 ex. fr IR Kraft AB/Ingemar Relfsson
16
2009-08-31
12
Yttrande, 1 ex. fr Gustaf Ulfsparres Stiftelse.
17
2009-08-31
Aktbil. 10, 11 o 12 till sök o aktf.
Bevakningsdatum
Samband
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Dagbok
Utskriftsdatum
2013-01-02
18
2009-08-31
13
Yttrande, fax., fr Länsstyrelsen i Kalmar län
19
2009-09-01
14
Yttrande fr Miljönämnden i Mönsterås, mail.
20
2009-09-01
Aktbil. 13 o 14 till sök o aktf.
21
2009-09-02
Aktbnil 13 i original
22
2009-09-02
Aktbil. 14 i original.
23
2009-09-15
15
Yttrande, 5 ex. fr Mönsterås kommun Exp till
sök o aktf.
24
2009-09-16
16
Yttrande fr Fiskeriverket. Exp till sök o akf.
25
2009-09-16
17
Underrättelse, begäran om bemötande till
Kammarkollegiet.
26
2009-11-23
18 - 19
Skr + fullmakt fr Göran Björlin att företräda
sakäg. IR Kraft AB
27
2010-03-15
20
Aktbil 18-19 till sök. o aktf.
Framnställan fr Fiskeriverket, mail. Exp till
sök/omb o aktf. 16/3.
28
2010-03-16
Aktbil. 20 i original
29
2010-03-18
30
2010-03-18
31
2010-03-18
22
Exp.lista
32
2013-01-02
23
Skrivelse, Kammarkollegiet, Advokat Göran
21
Kungörelse till 21.4 + ab 20
Annonsorder och manus
Björlin, Länsstyrelsen i Kalmar län, Mönsterås
kommun, Mönsterås kommun, Miljönämnden,
Naturvårdsverket. Kopia av aktbilaga 20
översänt.
33
2010-03-18
34
2010-03-22
35
2010-03-23
24
Bemötande, mail, fr Kammarkoll.
Aktbil. 24 i original Exp till aktf o sakk.
25
Aktbil. 24 till IR Kraft AB/omb. advokat Göran
Björlin, Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Kalmar län,
Mönsterås kommun, Mönsterås kommun,
Miljönämnden, Naturvårdsverket. Kopia av
aktbilaga 24 översänt.
36
2010-04-14
26
Yttrande fr IR Kraft/adv Björlin ang
Fiskeriverkets yttr., 6 ex.
37
2010-04-14
Aktbil 26 till sök/omb o aktf.
38
2010-04-14
Aktbil. 26 till Naturvårdsverket, Mönsterås
kommun, Mönsterås kommun, miljönämnden och
Länsstyrelsen Fiskeriverket och sakk
39
2010-04-21
27
Yttrande fr Mönsterås kommun, miljönämnden
40
2010-04-26
28
Protokoll fr hf
41
2010-04-26
29 - 37
Inlämnade handlingar vid förhandlingen:
2010-05-05 kl 09:30
Mönsterås kommun, Miljönämnden (inkom även
via brev till MB, aktbil. 27).
Yrkanden fr sökanden/T Norberg
OH-bilder över ansökan fr sökanden/Per
Målnummer: M 1777-09
Målgrupp:
31
Måltyp:
22
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Dagbok
Utskriftsdatum
2013-01-02
Sjöstrand
Yttrande fr Fiskeriverket ställt till MÖD i tidigare
mål
Utredning fr Evald Holmén
Kostnadsräkning fr adv G Björlin, Rangsjö,
Jordbruksverket, Evald Holm, Benny Bohlin
42
2010-04-18
38
Yttrande fr Naturvårdsverket inkom via mail
sönd. 18/4.
43
2010-04-27
44
2010-04-26
Ny version av aktbil. 32 fr Per Sjöstrand via mail
39
Olle Calles, tekniskt biträde, presentation vid hf
21.4 via mail
45
2010-04-29
40
Utredning fr Rangsjö/adv Björlin, mail, som
utlovades vid hf 21/4
46
2010-04-29
Aktbil. 40 till sök, Länsstyrelsen, Per Sjöstrand
enl begäran o.aktförv.
47
2010-05-04
41
Yttrande fr Ingemar Relfsson, 2 ex. Exp till
sök/omb o aktf.
48
2010-05-21
42
Bemötande över Evald Holmén, IR-Kraft AB och
C-J Ringsjös tididgare yrkanden, fr
Kammarkollegiet/T Norberg
49
2010-05-25
Aktbil 42 till IR-Kraft/Björlin, aktförv. o sakk f.k.
50
2010-06-02
43
Protokoll fört vid enskild överläggning
51
2010-06-16
44
DOM (DELDOM) - Kammarkollegiet, IR Kraft
AB/omb, Gustafsborgs Säteri AB, Gustaf
Ulfsparres Stiftelse, aktförv, Naturvårdsverket,
Länsstyrelsen i Kalmar län,Miljönämnden i
Mönsterås kommun, Mönsterås kommun, Sv
Naturskyddsföreningen, SMHI, sakkunniga
52
2010-07-05
ÖVERKLAGANDE från IR Kraft AB/adv
Björlin av DOM (DELDOM) 2010-06-16.
53
2010-07-07
Akten till MÖD + akten M 40-99
54
2011-01-07
Protokoll fr MÖD (ej PT)
55
2011-03-22
Målet är omfördelat från Miljödomstolen, Rotel
9, Miljöråd RCÖ till Miljödomstolen, Rotel 9
56
2011-05-02
Målet är omfördelat från Miljödomstolen, Rotel
9, Miljöråd MB till Mark- och miljödomstolen,
Enhet 4, 4:1
57
2011-05-05
Målet är omfördelat från Mark- och
miljödomstolen, Enhet 4, 4:1 till Mark- och
miljödomstolen, 4:1
58
2011-05-05
Målet är omfördelat från Mark- och
miljödomstolen, 4:1, tekn.rådMB till Mark- och
Målnummer: M 1777-09
Målgrupp:
31
Måltyp:
22
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Dagbok
Utskriftsdatum
2013-01-02
miljödomstolen, 4:1
59
2012-05-31
60
2012-05-31
61
2012-12-19
45
Prot från HD (ej pt)
Akten åter från HD
46
Kompletterande utredning från Kammarkollegiet.
Exp till aktf. Meddelande från Kammarkollegiet.
Exp till aktf. Ab 46 utgår - felfört
62
2012-12-19
47
Kompletterande utredning från Kammarkollegiet.
Exp till aktf.
Gallringsbara aktbilagor
2, 5, 17, 23, 25, 44
Målnummer: M 1777-09
Målgrupp:
31
Måltyp:
22
Stefan Kläppe
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Svartling- Almqvist Anne - TVX <[email protected]>
den 22 maj 2013 13:38
'Stefan Kläppe'
SV: Mål nr M 1777-09
Hej! Högsta Domstolens beslut är meddelat den 30 maj 2012 och det beslutet kunde inte överklagas. HDs beslut vann laga kraft den 30 maj 2012 och akten kom tillbaka till oss på mark‐ och miljödomstolen den 31 maj 2012. Mark‐ och miljödomstolens deldom har inte vunnit laga kraft eftersom den överklagades till Mark‐ och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Mark‐ och miljööverdomstolen meddelade inte prövningstillstånd och det gjorde inte HD heller. Mark‐ och miljödomstolens deldom gäller alltjämt. Med vänlig hälsning
Anne Svartling- Almqvist
Domstolssekreterare, Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt
0470-560142 • [email protected] • Postadress: Box 81, 351 03 Växjö • Besöksadress:
Kungsgatan 8 • Fax: 0470-560125 • www.domstol.se
1
Foto 1.
Karlshammar kraftstation i Emån 2013-05-31. Foto från södra sidan nedströms kraftstationen. Vy mot väster.
Foto 2.
Karlshammar kraftstation i Emån. Foto från södra sidan nedströms kraftstationen. Vy mot väster.
Foto 3.
Karlshammar kraftstation i Emån 2013-05-31. Foto från norra stranden vy över dammens huvudutskov mot söder.
Kraftstationen syns i bakgrunden.
Foto 4.
Karlshammar kraftstation i Emån 2013-05-31. Foto från vägbron ovan kraftverket. Vy mot öster. På bilden syns att vatten
strömmar in i inloppskanalen.