Transcript Se Nyhetsbrev 1 till 5 om Bättre Vård mindre Tvång i

Bättre vård – Mindre tvång
Genombrottsprogram IV
ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET UTVECKLA DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN
UPPTAKTSDAGEN • OKTOBER 2011
SE JOBBET MED
ANDRA GLASÖGON
Nu startar det fjärde nationella
Genombrottsprogrammet Bättre
vård – Mindre tvång i Västra Gö­
talandsregionens regi. Med fokus
på tvångsvård och tvångsåtgärder
ska den psykiatriska heldygnsvår­
den förbättras.
– Målet är att ge en god och säker
vård med ett tydligt patientperspektiv och med inriktning att minska
behovet och användningen av
tvångsåtgärder, säger Maria Magyar,
Centrum för Verksamhetsutveckling,
CVU, i Västra Götalandregionen.
16 tvärprofessionella team från
olika delar av landet med sammanlagt ett hundratal deltagare, ska
liksom 57 team före dem, utveckla
den psykiatriska heldygnsvården på
sina arbetsplatser.
Det sker med stöd av Genombrottsmetodiken, en väl beprövad
systematisk metod som innebär att
man på ett enkelt och strukturerat
sätt arbetar med förbättringar som
fokuserar på patienten. Med tydliga
mål, enkla mått och mätmetoder
samt många små tester kan man
åstadkomma förändringar i liten och
stor skala. Metoden kan beskrivas
som att sluta gapet mellan det vi vet
och det vi gör.
– Genombrott handlar bland annat om att ta på sig andra glasögon,
se på sin verksamhet och våga pröva
ett annat sätt att arbeta, säger Margareta Gibbons och tillägger:
– Svårigheten är ofta inte att förnya utan att släppa det gamla.
Programledarna Margareta Gibbons
och Maria Magyar.
Fokus på tvångsvård
14 000 patienter tvångsvårdades i
Sverige 2008. De motsvarar cirka 20
procent av alla som fick psykiatrisk
heldygnsvård och upptog hälften av
antalet vårddagar.
Tvång och tvångsvård får bara användas när det inte går att ge nödvändig
vård på annat sätt.
– Tvångsåtgärder som fastspänning,
tvångsmedicinering och avskiljning kan
göras på olika sätt. Här finns förbättringspotential. Det går att förebygga
och minska behovet av tvångsåtgärder
samt förbättra kvaliteten och inte minst
patientens upplevelse av tvångsåtgärden, säger Herman Holm, överläkare
psykiatrins akutmottagning i Malmö,
och pekar på att sådana förbättringar
har åstadkommits i de nordiska grannländerna.
EN NATIONELL KARTLÄGGNING av tvångs-
vård under 2008–2010, visar bland
annat på geografiska skillnader som att
det är 3,5 gånger fler som tvångsvårdas
i Stockholm jämfört med Västmanland
samt att tvångsvård domineras av psykossjukdomar framförallt schizofreni.
– Det är övervägande yngre kvinnor
som blir fastspända. En tredjedel av
alla fastspänningar 2010 var en kvinna
under 35 år, säger Herman Holm.
KULTUR, UTBUD AV VÅRDPLATSER, medi-
cinsk behandling och hur lagar skrivs
påverkar omfattningen och typen av
tvångsvård, det visar Herman Holm
med en historisk exposé.
På 1800-talet fanns tvångsmetoder
som i dag skulle betraktas som miss-
Överläkare Herman Holm.
handel och ge fängelse. Så sent som
1979 hade vi i Sverige 35 000 vårdplatser inom psykiatrisk vård, varav merparten på mentalsjukhus. 1993 finns
det 20 000 heldygns vårdplatser och i
dag 4 000, varav 1 000 på rättspsykiatriska avdelningar.
– Förr då det saknades adekvata
psykofarmaka och behandlingsmetoder
var vården mer förvaring och ett samhällsskydd, säger Herman Holm och
betonar den nu pågående stora förändringen i sjukvården:
– Nu går vi från ett system av kontroll till kontrakt. Från att patienten varit passiv till att vara aktiv. Från villkor,
föreskrifter och regler till avtal, val och
erbjudande.
FAKTA: Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i en överenskommelse enats om en treårig satsning för att stödja metodiskt förbättringsarbete
inom den psykiatriska heldygnsvården. Regeringen har avsatt 50 miljoner kronor
per år 2010, 2011 och 2012.
Merparten av pengarna utgör stimulansmedel till landstingen som betalas ut
efter prestation. Landstingen behöver göra tre saker: 1) Registrera tvångsvård i
Socialstyrelsens patientregister 2) Sända in en kompetensplan 3) Delta med en
verksamhet i ett praktiskt förbättringsarbete i form av Genombrottsprogram.
De vill ha alternativ
till fasthållning
– Unga kvinnor med borderline är ett
växande problem. Antalet tvångs­
åtgärder har ökat drastiskt. Vi måste
ha en metodförändring. Bättre tvång
ger kortare slutenvårdstid, säger
Max Jacobsen, chef för avdelning
PIVA/Beroende vid Nyköpings
lasarett, Landstinget Sörmland.
En ung kvinna med enormt hög ångestnivå är våldsam mot personalen och
svårt destruktiv mot sig själv. Hon har
skärsår på armarna, slår huvudet i väggen och kastar sig mot golvet. Kvinnan
måste skyddas mot sig själv.
– Men hur vi än gör kan det bli fel.
Patienten kan göra sig mer illa om vi
håller fast henne än om vi spänner fast
henne. Upplevelsen av kränkningen är
också komplex, säger Veronica Nylund,
sjuksköterska.
För personalen är denna unga grupp
av kvinnor en utmaning. Det gäller att
hitta alternativa metoder till bältesspänning.
– Fyra till fem patienter står för 90
procent av bältesspänningen, som kan
bli två till tre gånger per dag, säger
Conny Frank, skötare.
Avdelningen har sju vårdplatser.
Svårigheten är när man får in fler än två
våldsamma patienter samtidigt. Personalen räcker inte till.
– Man behöver vara fem personer
för att spänna fast. Patienten kan efteråt
TEAM 73 (längst bak) Ulf Grunner, Max
Jacobsen, (mitt) Angelica Skoog och
Conny Frank, (fram), Veronica Nylund och
Mariatta Gideklint.
berätta exakt vem som höll för hårt och
då hysa större agg mot denna person.
Personalen och samspelet mellan dem är
mycket viktig, säger Max Jacobsen och
tillägger:
– Det är oerhört slitsamt att tvingas
ta till tvångsåtgärder. Därför måste man
också vara rädd om personalen. Vi ser
Genombrottsprogrammet som ett sätt
att komma vidare, genom att det är
förankrat i verkligheten ger det avtryck i
en organisation.
Se upp med Genusbias!
– Kvinnor och män kan lätt behandlas olika, säger Sylvia Määttä, chef vid Kunskapscentrum för Jämställd vård (KJV) i Västra Götaland, som utmanande undrar
om tvångsåtgärder är en fråga om genus. Hon ger följande exempel:
I en fallbeskrivning till AT-läkare, fick den ena gruppen bedöma Siw och den
andra Siwert, två patienter med exakt samma symptombild. AT-läkarna ansåg att
Siwert hade färre psykosociala diagnoser och föreslog mindre psykofarmaka, fler
prover och undersökningar än för Siw.
Att ha omedvetna föreställningar om kön och genus benämns Genusbias, vilket
innebär att man gör och ser könsskillnader där de inte finns, att man bortser från
könsskillnader som faktiskt finns, och att man utgår från att individen är typisk för
sitt kön.
VARFÖR ÄR NI HÄR?
TEAM 60 Avd 362 Östra
sjukhuset, Område 2
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen, Petro Lindeman,
sjuksköterska:
– Vi befinner oss i ett stort
utvecklingsarbete på avdelningen. Genombrottsprogrammet blir ett bra komplement
och stöd i detta. Vi vill bli stabila i vårt
arbete också vid svåra stunder.
TEAM 61 BUP, Drottning
Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Västra Götalandsregionen,
Pasi Elo, psykiatri-­
sjuks­köterska:
– Vi vill bli skickligare vid de få utmanande tillfällena, då vi utövar tvång mot barn
och unga. Genombrottsprogrammet är ett
sätt att engagera och involvera all personal
i ett kvalitativt utvecklingsarbete.
TEAM 62 Avdelning 94
Brinkåsen, Vänersborg, Västra
Götalandsregionen, Hans
Bennebrant, sjuksköterska:
– Vi är en ny avdelning för
kvinnor från 16 år och äldre
och vi vill ha en bra grundstruktur från början. Gemensam syn och
förhållningssätt till tvångsvård är viktigt.
TEAM 63 Avdelning 92
Brinkåsen, Vänersborg,
Västra Götalandsregionen
Cymone Jägerev, kurator:
– Vi är en nystartad avdelning för vuxna män med neuropsykiatriska
problem. Det är bra med struktur och
verktyg i bemötandet med dem. Rättspsykiatri är tvångsvård, men det kan bli
mindre tvång.
TEAM 64 Avdelning 96,
Västerås, Landstinget i
Västmanland, Ulrica Nordström, projektledare:
– Vi har en del tvångsvård
men få tvångsåtgärder. Vi vill
fokusera på kommunikation och information för att öka patientens och dess närståendes delaktighet i vård och återhämtning.
PROGRAMANSVARIGA
Margareta Gibbons, 031-705 16 73, [email protected]
Maria Magyar, 031-705 16 70, maria [email protected]
Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen
Bättre vård – Mindre tvång
Genombrottsprogram IV
ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET UTVECKLA DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN
LÄRANDESEMINARIUM 1 • NOVEMBER 2011
Rivstart mot mål
Lärandeseminarium 1 satte full fart
framåt mot mätbara mål och tester.
viteten och diskussionerna hos de 16
teamen.
– Vad vill vi uppnå med förbättrings­
arbetet, kort- och långsiktigt? Frågar
programledaren Maria Magyar och
framhåller att angelägna mål driver
utvecklingen av verksamheten framåt.
Mål ska vara patientfokuserade, det
vill säga skapa värde för patienten och
knyta an till de tre övergripande natio­
nella målområdena, samt vara mätbara
över tid.
– När ni satt era mål, är frågan var­
för ni inte är där i dag. Vad är hindren?
Kom med förslag på hur hindren kan
tas bort eller minskas! Välj ut de för­
bättringsidéer som ni tror mest på!
Uppmaningen satte igång kreati­
NU NÄR FÖRBÄTTRINGSIDÉERNA ska
pilottestas på arbetsplatserna, kommer
teamen introducera PDSA-cykeln (Plan,
Do, Study, Act). Det är ett hjälpmedel
för att testa förändringar i verksam­
heten. PDSA ger svar på frågan om en
förändring är en förbättring.
– Börja med de tester som är enklast,
ligger närmast och som ger snabbast po­
sitivt resultat. Plocka de lägst hängande
frukterna först, säger programledare
Margareta Gibbons och påpekar:
– Det finns ett starkt samband mel­
lan hur många små tester som utförs
och framgång i förbättringsarbete. Gör
många tester!
Hemläxa!
• Förankra på arbe
tsplatsen
• Börja testa
• Hämta nya förb
ättringsidéer
från medarbetare
, patienter,
närstående etcete
ra...
• Fyll i postern
Kontaktannons – ta del av vad andra gör.
Patientens motivation är A & O
personalen mer tillgång till patientens
psykiska värld, vilka tankar och hän­
delser som triggar i gång ångesten.
Uppföljningssamtal, individuella
handlingsplaner, rollspel och en
”Tidiga-tecken”-pärm, ska förbättra
tvångsvården på avdelning 66, Rättspsykiatriska Regionkliniken i Växjö.
Här finns tolv vårdplatser med inrikt­
ning i huvudsak på psykosproble­matik.
Patienterna är intagna enligt LRV eller
enligt LPT. Snittvårdtiden är 2,5 år.
– En normal dygnsrytm är viktig. Vi
kräver att alla ska vara med på morgon­
mötet för att få delta i vissa av dagens
aktiviteter. Det är ett sätt för oss att
få upp patienterna på morgonen som
också kan uppfattas som ett informellt
tvång, säger Peter Tjelander, sektions­
ledare och kontaktperson för Team 72.
Roger Leek, sjuksköterska påpekar:
– Vi strävar efter att inte flytta våld­
samma patienter till andra avdelningar,
även om vissa försöker straffa ut sig.
I DETTA ARBETE är man öppen för många
olika slags metoder och behand­lingar
så länge som det motiverar pa­tienten.
Utöver de traditionella behandlingarna
VARJE SITUATION som uppstår kring en
Team 72: (Bakre raden) Andreas Achen­
brenner, Roger Leek och Peter Tjelander.
(Främre raden) Susanne Grönbeck (coach),
Miguel Gonzales och Linda Johansson.
erbjuds allt från varma bad och boll­
täcken till akupunktur, spikmattor och
medita­tion. 56 tvångsåtgärder genom­
fördes under en tremånaders-period
2011. Samtliga var män.
– Avskiljning i madrasserat rum ser
vi som ett alternativ till fastspänning.
Det upplevs som mindre tvång, säger
Peter Tjelander.
Nu införs uppföljningssamtal efter
en tvångsåtgärd för att ge patienten
möjlighet till spegling och reflektion
kring händelsen. Det kan också ge
tvångsåtgärd är komplex och unik samt
kan för såväl patient som personal vara
skrämmande. Med hjälp av rollspel ska
personalgruppen öva dessa situationer
för att bli tryggare och bättre på att
fatta beslut.
– Patienter som vid minst två tillfäl­
len varit föremål för tvångsåtgärder ska
vi ta fram individuella strategier för,
säger Linda Johansson, avdelningschef,
och betonar det förebyggande arbetet.
Det är viktigt att personalen i ett ti­
digt skede kan uppfatta specifika tecken
som signalerar att patienten är på väg in
i en psykos eller liknande. Exempelvis
stel mimik och blek hy eller vanföre­
ställningar.
Varje patients specifika tecken ska
nu beskrivas och samlas i en pärm
märkt ”Tidiga tecken”. En information
som personalen enkelt kan ta till sig för
att kunna förebygga.
Trodde hon var en häst
Vill förändra attityder om psykisk ohälsa
– Många tror inte att vården kan hjälpa människor med psykiska problem,
säger Anneli Jäderholm som visar på
motsatsen.
För tolv år sedan rämnade vardagen
för den yrkesarbetande tvåbarnsmam­
man Anneli. Hon gick in i en psykos och
verk­ligheten förvreds. Med vanföreställ­
ningar om att vara Jesus, en häst eller att
kunna flyga på en kvast – var hon intagen
månadsvis och flera gånger fastspänd och
tvångsmedicinerad.
– Fastspänning är den svåraste vård
man kan ge en annan människa. Vård­
personal känner också ofta skuld. Men
utan tvångsåtgärder hade jag inte levt i
dag eller mina barn haft sin mamma, sä­
ger Anneli, som är
en av de tre attity­
dambassadörerna
som medverkar i
Genombrottspro­
gram IV för att
förstärka pa­
tient- och närstå­
endeperspektivet.
Anneli Jäderholm
Dessa är kopplade
till Handisams och NSPH:s uppdrag att
förändra attityderna till psykiska sjuk­
domar och funktionsnedsättningar. Med
sina erfarenheter av vården och person­
liga inifrån-perspektiv vill de avdramati­
sera föreställningarna om psykisk ohälsa
och bidra till ökad kunskap för att forma
morgondagens vård.
PSYKIATRIN – GODA FÖRUTSÄTTNINGAR
– Ska en förbättring ske på riktigt måste det stå högt på agendan i allt lednings­
arbete. Alla medarbetare måste vara involverade i arbetet. Chefen skapar förut­
sättningarna till förbättringar. Medarbetarna nära patienten levererar lösningarna.
Utmaningen är att få dem införda. Det säger Marianne Olsson, processledare och
en av drivkrafterna bakom Genombrottsprogrammet och framhåller:
– Träna organisationen på att synligöra och formulera vad som behöver ändras.
Och fira allt som går bra hela vägen! Psykiatrin har bättre förutsättningar att för­
ändra än andra discipliner. Här finns expertis på hjärna och beteende.
Arbetsmodell för våldshantering
– I arbetet med att bygga upp
en våldsförebyggande kultur på
enheten, är det viktigt att ha kun­
skap från både vetenskapen och
verkligheten, säger Anna Björkdahl,
specialistsjuksköterska i psykiatri
som har doktorerat i ämnet att
förbygga och hantera våld i akut
psykiatrisk vård utifrån ett omvård­
nadsperspektiv.
Hon har tagit fram en arbets­
modell som bygger på vetenskap­
liga teoretiska referensramar.
Modellen lyfter fram viktiga
egenskaper i personalgruppen och
organisationen i vardagsvården, vid
risk för våld och vid faktiskt våld.
TERTIÄR PREVENTION
”faktiskt våld”
SEKUNDÄR PREVENTION
”irritation, konfrontation
risk för våld”
I nio dimensioner kan man
steg för steg se hur olika
personalgruppers egen­
skaper på olika sätt
samverkar och agerar i
den aktuella patient­
situationen för att
undvika våld.
PRIMÄR
PREVENTION
”vardag”
Positiv inställning
Känslomässig balans
Fungerande ordning
VILKET ÄR ERT
FÖRSTA TEST?
TEAM 66 Avd 96,
(rättspsyki­atri) Sundsvall, Landstinget
Västernorrland,
Malin Asplund,
sjuksköterska:
– Att ha kuratorn med på ronden
kan ge ökad förståelse och insikter
om stress och sårbarhet, vilket
kan förebygga och minska antalet
tvångsåtgärder.
TEAM 67 Avd 52
A och B (affektiv),
Sundsvall, Landstinget Västernorrland,
Lennart Larsson,
behandlingsassistent:
– Att erbjuda patienter med ång­
est övningar i Mindfulness. Det kan
bli ett bra redskap för patienten att
själva kunna hantera sin ångest,
vilket kan minska tvångsåtgärder.
Team 68 Avd 90 och
akutavdelningen (Allmänpsykiatri), Säters
sjukhus, Landstinget
Dalarna, Lotta
Boquist, biträdande
enhetschef:
– Att erbjuda patienter som
kommer på vårdintyg och blivit
tvångsomhändertagna att få sam­
tala om händelsen med omvård­
nadspersonal. Det kan förhindra
utåtagerande och minska tvångs­
åtgärder.
Team 69 Avd 45,
BUP, Sunderby Sjukhus, Norrbottens läns
landsting, Johanna
Lindgren, kurator:
– Genom test,
övningar och mätningar ska all per­
sonal bli förtrogen med och kunna
tillämpa rutinerna för tvångsåtgär­
der. Vi kommer att använda VASskala som svarsalternativ.
Egenskaper i personalgrupp och organisation
PROGRAMANSVARIGA
Margareta Gibbons, 031-705 16 73, [email protected]
Maria Magyar, 031-705 16 70, [email protected]
Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen
Bättre vård – mindre tvång
Genombrottsprogram IV
ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET UTVECKLA DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN
HUR FÅR VI FRAM FÖRBÄTTRINGSIDÉER?
Team 63 Avd 92 (rättspsykiatri)
Brinkåsen, Vänersborg,
Västra Götalandsregionen, Helena
Mattsson, avdelningschef: – En idélåda för
patienter och närstående
som öppnas varje vecka.
Team 59 Avd 367 (allmänpsykiatri),
Östra Sjukhuset, SU,
Västra Götalandsregionen, Anette
Eriksson, enhetschef:
– Brainstorming med
patienter/anhöriga
samt på teamkonferenser och stormöten.
Team 58 Avd 366 (psykos), Östra
Sjukhuset, SU, Västra
Götalandsregionen,
Tony Levin, psykolog:
– Lyhördhet! Det gäller att höra vad som
sägs av patienter och
personal till vardags, till
exempel i kafferummet.
Team 70 Rättspsykiatri Vård,
Huddinge, Stockholms
läns sjukvårdsområde, Kida Boumaar
Södergren, enhetschef:
– Belöna idéer exempelvis med biobiljetter.
Brainstorma i smågrupper, triader.
Team 72 Avd 66 (rättspsykiatri),
Växjö, Landstinget
Kronoberg, Andreas
Aschenbrenner, skötare:
– Använd Projectplace!
Ta och se andras förbättringsförslag. Skapa
en idégrupp bland
patienterna.
LÄRSEMINARIUM 2
NR 3 • JAN 2012
Förbättringar sprids till alla enheter
Team 64 verkar
på avdelning 96, en
akutavdelning för
psykos som har en
del tvångsvård men få
tvångsåtgärder. Målet
att samtliga patienter
ska ha en
individuell vårdplan
senast två dygn efter inläggning, har
medfört nya rutiner
och ny organisationsstruktur.
Vid inskrivningen bestäms vilket
vårdlag som patienten ska tillhöra. Med
ledning av detta utses ett vårdteam –
Team 64 och 65 Ulrica Nordström, Maria Mitts-Boduroglu,
en
omvårdnadsansvarig
Helena Nygren, Lena Winther, Linda Nygren,
sjuksköterska och sköYvonne Söderkvist, Caroline Isaksson.
tare som ansvarar för den
övergripande
planeringen,
omvårdnadsVuxenpsykiatrin i Västmanland har satplanen,
kontakten
med
anhöriga
etcetesat på att ha en projektledare som följer
ra. Därutöver utses en kontaktperson för
och samordnar alla enheters förbättringsdagen – antingen en av personerna inom
arbeten. Detta ger synergieffekter som utvårdteamet eller en i vårdlaget. Denna tar
vecklar hela verksamheten.
hand om allt runt patienten under dagen,
– Det kunskapsutbyte som sker mellan
allt från aktiviteter till dokumentation.
avdelningarna gör att samtliga som hittills
Teamet har en pågående PDSA – cykel
gått in i Genombrottsprogrammet har tydom
att ge individuellt anpassad informaliggjort sitt kontaktmannaskap för patiention
för att få patienten än mer delaktig i
terna. Man har även tagit fram frågeforsin vårdplan.
mulär att använda vid utskrivningssamtal
– Vid start var andelen patienter med
där patienten får utvärdera och skatta
individuell
vårdplan 30 procent. Nu är den
sin upplevelse av vården, säger Ulrica
70
procent,
säger Helena Nygren, team 64.
Nordström, projektledaren som också är
Ett forum har skapats, - Etiskt Café kontaktperson för team 64 och 65. Hon
där personalen får möjlighet att reflektera
forsätter:
och diskutera vårdfrågor, var tredje vecka.
– Team 65 har nått fram till sina medResultatet är så positivt att det nu blir ett
arbetare och genomfört många små tesEtiskt Café även för nattpersonalen. Detta
ter enligt Genombrottsmetoden. Team 64
tror man, leder till bättre arbetsklimat, vilhar gjort omfattande strukturförändringar
ket i sin tur ger bättre patientvård.
som förbättrar vården för de inneliggande
patienterna.
Se människan
bakom diagnosen!
-Vården måste se patienten som den
person hon var innan sjukdomen. En
hel människa i ett sammanhang, där
det finns utbildning, jobb och folk omkring dem. En verklighet som kan vara
drivande till att patienten vill bli frisk,
säger Åsa Höij, attitydambassadör som
medverkar i Genombrottsprogram IV
för att förstärka patient- och närståendeperspektivet.
Spännande
postervandring.
– Den feedback vi fick från de övriga
teamen fick oss att se våra mål från nya
synvinklar, säger Zandra Sjöstrand, Team
68, avd 90, akutavdelning, Säters sjukhus,
Landstinget Dalarna.
Zandra Sjöstrand med Poster.
Klurig frågesport
om lagar
Vad kan mottagningspersonalen göra
när hustrun till en djupt deprimerad
och självmordsbenägen man, ringer
och ber om hjälp? Svaret:
Mannen tas in med stöd av Lagen om
psykiatrisk tvångsvård (LPT), då man
finner skälig anledning att genomföra
en undersökning mot patientens vilja.
Hur vården hanterar svåra frågor rätt
juridiskt var en uppskattad programpunkt på Lärseminariet som presenterades av Herman Holm, överläkare
psykiatrins akutmottagning i Malmö.
Han satte in paragraferna i tänkbart
scenario som visar att det kräver kunskap för att agera rätt praktiskt.
Kunskapsbanken är öppen nu
Det gäller att ”göra vad man vet och veta vad man gör”, säger Susanne Rolfner
Suvanto, utbildningskoordinator Sveriges Kommuner och Landsting och framhåller att ett av de övergripande målen för teamen i det praktiska förbättringsarbetet är ökad kunskap och kompetens.
Det benämns ”evidensbaserad praktik” när
man i arbetet förenar det bästa tillgängliga
vetenskapliga stödet med professionens
kunskap och erfarenhet samt patientens
kunskap och erfarenhet.
– Etik, juridik och praktik är särskilt i
fokus, säger Susanne och påpekar att
alla team i Genombrottsprogrammet
har, under sju månader, en ökad tillgång
till nyheter på psykiatriområdet genom
Projectplace. På programmets startsida
finns också tips om nya rapporter, forskning och annat matnyttigt som läggs ut
direkt, ibland till och med innan det publiceras i offentliga media.
– Ta din coach, programledare eller mig till
hjälp om du söker något!
Låt alla bli delaktiga och motiverade
– Det är teamets och chefens ansvar att skapa sådana förutsättningar att
medarbetarna blir motiverade och delaktiga i förbättringsarbetet. Man
måste kommunicera, tala om vad det är man håller på med och varför, säger
Marianne Olsson, förbättringsexpert, Mofirm.
Delaktighet skapas
genom att medarbetarna får vara med
och generera idéer
inte bara utföra
dem. Det gäller att
också förstå i vilken
organisation och i
vilket sammann
so
ls
O
e
Mariann
hang man befinner sig i
för att kunna motivera medarbetarna.
Ann Husberg
– Hälso- och sjukvården är inte bara en
byråkratisk organisation med ett vertikalt
linjesystem där chefen bestämmer, utan
här finns också ett professionellt nätverk,
en horisontell makt. Det räcker inte att få
med alla chefer utan hela professionen,
konstaterar Marianne och betonar att det
krävs respekt för att leda professioner.
De begrepp som beskriver medarbetarskap
är förtroende, gemenskap, engagemang,
meningsfullhet samt ansvarstagande.
– Vårt första misstag var att formulera för många mål, närmare 20.
Ann Husberg, vårdenhetschef från Södra Älvsborgs sjukhus som deltog i
Genombrottsprogram II med Team 21, berättade hur de reducerades till
åtta mål. Hennes budskap för framgång är: ”Många små förändringssteg
leder till stora förbättringar.”
Programansvariga
Margareta Gibbons, 031-705 16 73, [email protected]
Maria Magyar, 031-705 16 70, [email protected]
Uppföljning och
förbättring av data
om tvångsvård och
tvångsåtgärder
Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen
Hemsida:
www.skl.se/tvangsvard
Kunskap och
kompetens
Praktiskt
förbättringsarbete
och Genombrottsprogram
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
Bättre vård – mindre tvång
Genombrottsprogram IV
ett nyhetsbrev från projektet utveckla den psykiatriska vården
Hur involveras patienter
och närstående i ert
förbättringsarbete?
Veronica Gunnarsson,
Team 60
– Vi har en enkät till
patienter och närstående som används
under senare delen av
vårdtiden. För att inte missa detaljer
följer vi en checklista för ankomstsamtalen.
Annika Källbom,
Team 64
– Vid utskrivningssamtalen med patienten ställer vi frågor
som dels ger möjlighet
till öppna svar, dels handlar om att
värdera bemötande och delaktighet i vården. Svaren visade att flera
patienter inte kände sig delaktiga
i vården, vilket lett till utvidgade
ankomstsamtal som omfattar både
sjuksköterska och skötare samt att
vi redan då förklarar och gemensamt bestämmer vårdplanen.
Christer Pettersson,
Team 69
– Vi delar ut enkäter
till patienter och anhöriga vid ankomsten
inom tre dygn samt
vid utskrivningen. Vidare är vår
anamnes utökad. Ett dubbelt journalföringssystem, där en beskriver
läkarbehandlingen och den andra
vad vi gör, vad som händer i mötet
med patienten och hur det upplevs.
Bengt Backlund,
Team 67
– Det första är
möten med patientorganisationen
”Brukarrevision”; det
andra är en patientenkät som ges
vid utskrivningen och kan besvaras
anonymt och det tredje är anslag
på avdelningen där vi uppmanar till
skriftliga eller muntliga synpunkter
på vården.
Lärseminarium 3
nr 4 • april 2012
Testgeneraler
får alla med i arbetet
Genombrottsprogram IV är en spännande
utmaning för team 63 och medarbetarna
på den nya rättspsykiatriska avdelningen
92, Brinkåsen i Vänersborg. Det ger dem
bra redskap för den nya verksamheten.
I oktober 2011 lämnade man uttjänta och nedslitna lokaler för den nya klass
två – anläggningen utan murar och staket.
Istället begränsas utegården på Brinkåsen
av åtta huskroppar som är förbundna med
varandra i cirkel. Konstruerad för att möjliggöra bättre vård och arbetsmiljö. Allt är
fräscht, genomtänkt och har hög trivselfaktor.
– Den enkät vi gjort visar att patienterna känner sig trygga och är nöjda med
personalens bemötande och avdelningens rutiner, men patienterna vill vara
mer delaktiga och få mer information om
sina sjukdomar och behandlingar, säger
Elisabet Hedlund, sjuksköterska.
En av de första förbättringsidéerna
blev därför att utveckla en patientmapp,
som både innehåller allmän information
om Brinkåsen och dess möjligheter, samt
ger patienten tillgång till sin vårdplan och
individuella veckoscheman. Det mätbara
målet är att patienten skall vara bättre informerad om sin vård och behandling på
en skala 1-5, där man minst ska uppnå 3.
– Härmed sätts fokus på att uppdatera
och utveckla veckoscheman för att ge patienten möjligheten till att ta mer ansvar
för sin vardag, till exempel att själv svara
för sin väckning på morgonen eller sina inköp. En av våra utmaningar är att motivera
patienten till utveckling. Vi satsar också på
att samtliga patienter -100 procent - ska
ha aktuella omvårdnadsplaner för ändamålsenligt bemötande vid riskbeteende,
säger Elisabet.
Hon förklarar att det är viktigt att veta
när, på vilket sätt och vilka faktorer som
kan få patienten farlig för sig själv och omgivningen, som att återinsjukna i psykos
eller återfalla i missbruk. Och i vilket skede, hur och på vilket sätt detta ska bemötas
av personalen.
– Teamets främsta framgångsfaktorer
är att man fått arbetskamrater och chefer som så kallade ”testgeneraler”, vilket
involverat samtliga medarbetare och genomsyrar allt arbete på avdelningen, säger
Marie Brokopp, coach för teamet.
Ett annorlunda grepp beträffande personalutveckling, är att utvecklingssamtalen som chefen håller också är föremål för
testcykel och mätbara mål. Man vill stärka
personalen i sitt yrkesutövande. Trygghet i
yrkesrollen leder till en trygg och säker arbetsplats, resonerar man. Målet är att personal till 90 procent ska känna sig säker
med de arbetsuppgifter och de ansvarområden man har som kontaktperson. Detta
utvärderas på en Vas-skala.
Ett annat test som nu blivit till rutin,
är ett forum för reflektion på en fast tid i
veckan. Tiden utnyttjas till förkovran, just
nu är det genomgång av olika slags diagnoser. Vidare pågår försök att skapa rutiner för kontinuerlig vidareutbildning
av självskydd, något som ska uppdateras
varje halvår.
Henrik Esbjörnsson, Elisabet Hedlund,
Cymone Jägerev, Pekka Karhu, Michael
Lindahl och Helena Mattsson.
Närstående en
stor tillgång
– Under min långa vårdtid var familjen
den trygga basen. Tillsammans med
kärleksfull vårdpersonal uppmuntrade de mig till eget ansvar och hopp om
en framtid, säger Marcus Sandborg,
som under flera
år led av schizofreni. Hans
familj lyckades
i ett tidigt skede
få ut honom på
en vanlig arbetsplats.
– Jag klistrade lappar på en
reklambyrå. Under ett och halvt år satt
jag vid fikabordet som en zombie och
undrade vad de pratade om. Men successivt kom jag till en slags normalitet.
Nu är hans mission att ta bort
fördomar och skam kring psykisk
sjukdom.
Han liksom Linda Weichselbraun
är ”attitydambassadörer” i den nationella satsningen Hjärnkoll som ska slå
hål på myterna om psykisk ohälsa som
drabbar en av fyra vuxna någon gång
under livet. Båda
lyfter fram närstående som en
stor tillgång för
den som är sjuk
och för vården.
Linda har utifrån perspektivet
”att stå bredvid
en själ som går
sönder” sett tvångsvårdens mörka och
ljusa sida. Hon betonar betydelsen av
anhörigsamtal, kommunikation och
bemötande.
– Närstående kan behöva stöd för
egen del. Information om sjukdomen,
medicinering och behandling är också
viktigt. Dessutom kan närstående bidra med mycket, säger Linda
Coachar mot mätbara mål
– Genombrottsmetoden är ett bra verktyg
i förbättringsarbete. Det ger snabba och
goda resultat och är enkel när man väl
kommit på metoden, säger Ulrika Erixon,
coach för Team 60 och en av de 14 coacher
i Genombrottsprogram IV.
Den främsta uppgiften som coacher har
är att leda, stötta och uppmuntra, framförallt initialt innan teamen fått kläm på
sambandet mellan mätbara mål, test och
utvärdering. En vanlig fallgrop är att förväxla test med aktivitet och mål.
– Viktigast är att ha kontakt med teamen, besöka dem i deras vardag och lyssna på vad de säger. Ibland kan det handla
om att driva på för att de ska komma igång
med PDSA-cykeln, det vill säga planera,
testa, analysera och agera, säger Gösta
Carlsson, coach för Team 68.
Fördelen med Genombrottsmetoden
är att den är patientnära och att det är en
omfattande nationell satsning, vilket ökar
sannolikheten för bättre vård och mindre
tvång.
Övre rad:
Gösta Carlsson,
Helena Westrin,
Håkan Ganelind,
Marita Ramberg,
Karolina Nordh
Mittenrad:
Marie Brokopp,
Richard Brodd,
Ulrika Erixon,
Annika Karlsson
Nedre rad:
Ingela Johansson-Gardh,
Marie Norlén,
Rosmarie Cizinsky Sjödahl,
Viveca Lundmark
när blir det informellt tvång?
”Du har ett fritt val, antingen tar du tabletterna eller så kan vi tvingas ge dig en spruta.”
Informellt tvång är åtgärder vars tvingande karaktär saknar lagligt stöd, till exempel att man villkorar något eller hotar med formellt tvång om inte individen gör si
eller så. Definitionen av informellt tvång är ur ett juridiskt perspektiv enkel, men
är i praktiken komplicerad då den kan uppfattas helt olika från person till person
och från gång till gång.
– Frågan kan jämföras med sexuella trakasserier, en person kan tolka kommentaren som en komplimang medan en annan känner sig förnedrad. Ett sätt att
kringgå problemet är att låta patienten definiera vad informellt tvång är, säger
Herman Holm, överläkare på psykiatrins akutmottagning i Malmö.
Han beskriver tvångsvårdens dilemma, som en balansgång mellan att respektera och kränka rätten till självbestämmande. Förutsättningarna för självbestämmande är att man är beslutskapabel, kan förstå information och inte är utsatt för
otillbörlig påverkan. Det handlar om makt, över sig själv eller att utöva makt över
någon annan. Tvångsvård är maktutövning, där målet är att patienten återtar
makten och ansvaret över sig själv.
Bättre vård – mindre tvång
Programansvarig: Margareta Gibbons, [email protected]
Programansvarig: Maria Magyar, [email protected]
Hälso- och sjukvårdsavd., Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen
Uppföljning och
förbättring av data
om tvångsvård och
tvångsåtgärder
Hemsida:
www.skl.se/tvangsvard
Kunskap och
kompetens
Praktiskt
förbättringsarbete
och Genombrottsprogram
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
Bättre vård – mindre tvång
Genombrottsprogram IV
ett nyhetsbrev från projektet utveckla den psykiatriska vården
Vad är Er nyckel
till framgång i
förbättringsarbetet?
Lärseminarium 4
nr 5 • juni 2012
Examen med många Genombrott
”Från maktlöshet till delaktighet” Det är slogan på ”Bästa Poster”. Här visar Team 73
ett tydligt budskap och ett framgångsrikt arbete med Genombrottsprogram IV.
Sista lärseminariet bjöd på överraskningar.
Mikael Balkerud, Team 66
– Att vi hållit
fast vid det vi
tror på under
vår resa och att
patienternas
bästa är den
röda tråden
genom vårt arbete.
Mehri Mehrabad, Team 59
– Att vi erbjuder
anhörigsamtal
i samband med
inskrivningen
ger oss och
patienten
mycket stöd
och hjälp. Samt samtalen efter
tvångsåtgärder då vi pratar
om vad som orsakat begränsningarna.
Annika Hallqvist, Team 68
– När vi fick
med oss personalgruppen
vände våra
motgångar till
framgångar.
Linda Johansson, Team 72
– Engagemang
och delaktighet
är viktigt. När
de första resultaten kom blev
alla engagerade.
Vinnarna i Team 73 Veronica Nylund, Mariatta Gideklint, Magnus Eneberg,
Angelica Skoog, Max Jakobsen ( håller i checken) Conny Frank samt Ulf Grunnér.
Team 73, Avdelning PIVA/Beroende på
Nyköpings lasarett har ett växande problem med en patientgrupp - unga kvinnor
som lider av hög ångestnivå och självskadebeteende. Tvångsåtgärder som bältesspänning är det alternativ man har för att
akut kunna skydda kvinnan mot sig själv.
Med programmet har man kunnat minska
antalet tvångsåtgärder samtidigt som kvaliteten höjts generellt på de åtgärder som
utförs, allt enligt de mål man satt upp.
– Det är ett resultat av att vi infört morgonsamtal och eftersamtal efter tvångsåtgärd samt att patienten numera har en
nedskriven vårdplan som de själva varit
med att utforma. Patienterna är också delaktiga genom att de skattar sin nöjdhet
med omhändertagandet vid vårdtillfället,
säger Max Jacobsen, chef för avdelningen.
Han mottog glatt en jättecheck med ett
resestipendium på 20 000 kronor av programledare Margareta Gibbons. Motiveringen till priset ”Genom tydliga mål, tydliga resultat och bra blickfång förmedlar
postern hopp och väcker nyfikenhet. Med
en tydlig rubrik lyckas man fånga hela idén
med projektet ”Bättre vård – Mindre tvång.”
Vinnaren hade utsetts genom röstning
där samtliga deltagare poängsatt sex olika
kriterier för postrarnas utformning och
innehåll. På andra och tredje plats kom
Team 58, från Göteborg respektive Team
65 från Västerås.
Fler utnämningar
Utifrån närstående – och patientperspektiv gav Attitydambassadörerna, Anneli
Jäderholm, Linda Weichselbraun och
Marcus Sandborg, ett hedersomnämnande till ”Bästa team”. Detta fick Team 67,
Psykiatriska kliniken, avd. 52 A och 52 B,
vid Sundsvalls sjukhus. Motiveringen var
bland annat: ”Ni har i ert förbättringsarbete ett tydligt fokus som präglas av vilja och
intresse att vårda, samt en nyfikenhet att
försöka förstå patienten. Ni inser vikten av
att tillvarata patienternas kunskaper och
upplevelser, exempelvis i vårdplanering och
vid återkoppling efter tvångsåtgärd…”
Festligt spex
Examensfesten för Genombrottsprogram
IV startade redan första kvällen. När
deltagarnas samlats ute i partytältet med
grillbuffé bjöds på en extra krydda. Ett
spex av sjungande utklädda coacher och
programledare som fick festtemperaturen
att höjas till maxnivå.
Programledarnas
ord på vägen
Vi vill tacka alla team, chefer, attityd­
ambassadörer och coacher för det
fantastiska arbete ni gjort!
Nu går ni in i nästa fas; att hålla kvar
resultat och engagemang från programmet samt att fortsätta involvera patienter och närstående i förbättringsarbetet
på hemmaplan.
Era resultat kommer att vara förebilder för andra. Fortsätt er framgångsrika
resa. Det betyder mycket för patienterna. Lycka till!
Presentationer med mersmak
När teamen presenterade sina förbättringsarbeten och erfarenheter av
Genombrottsmetodiken på det sista och
fjärde Lärseminariet gjordes det med högt
underhållningsvärde och variation. Till exempel bjöd Team 66 på proffsigt inspelad
informationsfilm, Team 67 höll i tävlingen
”Vem vill nå Genombrott?” och Team 70
ett rollspel. Även traditionella föredrag
lyftes med en genomtänkt PowerPoint
eller som Team 68 för dagen enhetligt
klädda i tomatröda T-shirts som visade att
de kom från Säter. Överlag bjöds på lärorik
och matnyttig information som beskrev
hur teamen tacklat problem och förbättrat
kvaliteten av tvångsvården.
Maria & Margareta
Tvångsvård
utan att kränka
– Att bli tvångsvårdad innebär, att
självaktningen hotas, att integriteten
kränkts och att personen riskerar att bli
traumatiserad och stigmatiserad, vilket
kan innebära ett hinder för återhämtning, säger Eva Andreasson, specialistsjuksköterska. Hon har i en studie
djupintervjuat psykospatienter som
tvångsvårdats.
Studien visar att bemötandet vid
omhändertagandet är avgörande för
om den tvångsvårdade patienten upplever sig kränkt eller ej. Om patienten
också fick konkret information kunde
i vissa fall tvångsåtgärder undvikas.
Information om sjukdomen och om de
finns alternativa lösningar är viktiga.
Om patienten nekar vård ska denne informeras om konsekvenserna.
Ett betydelsefullt redskap är utvärderingen av tvångsvårdstiden och upprättande av en individuell samarbetsplan där patienten tillsammans med sin
”case manager” beskriver konkret hur
han eller hon vid eventuellt återfall vill
omhändertas.
PS!
Jonathan
Karlsson och
Annika Hallqvist
Team 68.
– Rätt svar! Det är mjuka vovven som är den
bästa avslappningsmetoden efter måltid för
ätstörningspatienterna, säger frågesportledaren
Bengt Backlund, Team 67.
Ytterligare satsning på heldygnsvården
– Vi ser att det finns ett fortsatt behov av att utveckla den psykiatriska heldygnsvården, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef
på SKL och ledamot i Psykiatrilagsutredningen som välkomnar
de nya pengar som nu regeringen avsatt till strategiska insatser
för personer med psykisk ohälsa. De riktar sig mot två målgrupper, barn och unga mellan 0–25 år som har eller riskerar utveckla
psykisk ohälsa och sjukdom samt personer med allvarlig psykisk
sjukdom och långvarig psykisk funktionsnedsättning.
Ing-Marie Wieselgren
135 team från alla landets landsting och regioner har deltagit i
Genombrottsprogrammet Bättre vård – mindre tvång, men täckningen är inte total.
– Det är fantastiskt att så många team, från i princip alla kliniker i landet, har del­
tgit för att få ett långsiktigt och fördjupat genomslag, säger Ing-Marie Wieselgren,
som hoppas att man ska kunna ge ytterligare några team chans att delta i Bättre vård
– mindre tvång.
kom ihåg att … anmäla dig till den nationella Framtidskonferensen den 9–10 oktober i Stockholm!
Framtidskonferensen har fokus på delaktighet, framtid och fortsatt förbättringsarbete inom den psykiatriska
heldygnsvården. Anmälan sker via länk: www.skl.se/tvangsvard
Bättre vård – mindre tvång
Programansvarig: Margareta Gibbons, [email protected]
Programansvarig: Maria Magyar, [email protected]
Hälso- och sjukvårdsavd., Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen
Uppföljning och
förbättring av data
om tvångsvård och
tvångsåtgärder
Hemsida:
www.skl.se/tvangsvard
Kunskap och
kompetens
Praktiskt
förbättringsarbete
och Genombrottsprogram
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se