Träbaserade produkter
Download
Report
Transcript Träbaserade produkter
Träbaserade produkter
Virkestyper av olika slag och kvalitet används i byggnadsverk av trä – allt från formvirke och
konstruktionsvirke till så kallat beklädnadsvirke för paneler, golvträ med mera eller snickerivirke till
fönster, dörrar och inredningar. Virket förädlas vanligtvis genom hyvling, profilering, limning,
fingerskarvning eller impregnering beroende på hur det ska användas. Konstruktionselement av olika
slag kan åstadkommas genom att trämaterial i större eller mindre stycken sammanfogas genom till
exempel limning, spikning eller skruvning. Limträtekniken ger stora möjligheter till individuell utformning
av bärande konstruktioner, särskilt till stora byggnader.
Trä är en viktig beståndsdel i en rad olika skivmaterial som plywood, flerskikts massivträskivor,
massivträpaneler, spånskivor, OSB-skivor med mera. Flera av dessa typer av skivor kan användas
utvändigt till exempel i fasader.
Kvalitet och måttnoggrannhet
Virkeskvaliteten specificeras ofta genom att virket handelssorteras enligt SS-EN 1611-1,
Handelssortering av sågade trävaror i Europa (2000), eller enligt "Blå boken" - Nordiskt Trä,
Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (1994). Virket kan även hållfasthetssorteras. I Hus AMA
rekommenderas vilka virkeskvaliteter som lämpligen bör användas till olika byggändamål.
På senare år har en praxis för virkeskvaliteter till olika ändamål utvecklats. Produkterna benämns efter
användning och dimension: väggreglar 45x120 mm, formreglar 45x95 mm eller bärläkt 45x70 mm
etcetera. Kvaliteten kan variera något mellan olika leverantörer.
Hyvling
Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling eller egaliseringshyvling.
Denna görs efter det att virket torkats för att deformationer inte ska förändra resultatet. För vissa
produkter sker samtidigt en profilering. Vid hyvlingen kan alla fyra sidorna vara hyvlade, till exempel
väggreglar. Om tre sidor är hyvlade kallas det råhyvlat virke, till exempel glespanel. Det finns produkter
som av hanteringsskäl vid hyvlingen ges rundade kanter, till exempel väggreglar.
Byggvirke formvirke ställningsvirke
Byggvirke
Byggvirke svarar för mer än halva mängden trä i trähus. Utveckling och användning ställer delvis
annorlunda krav än de krav efter vilka traditionell sortering sker. Det finns därför vissa skillnader mellan
de kvaliteter som anges i beskrivningar och de som allmänt används i praktiken.
Till byggvirke används huvudsakligen hyvlade produkter av gran. Dimensioner och kvaliteter är
avpassade för ändamålet och bestäms vanligen fortlöpande mellan leverantör och köpare. Vanligtvis
används den sämre delen av sort G4-0 och den bättre delen av sort G4-2, men lokala variationer
förekommer.
Till byggvirke räknas råspont, som används till exempelvis till inbrädning av yttertak och till undergolv.
Förutom att den sämre flatsidan hyvlas så spontas kanterna och många gånger även ändarna, så kallad
ändspont. Enligt Hus AMA ska råspont till yttertak vara av lägst sort G4-2. Till taksprång med synlig
undersida som ska målas rekommenderas sort G4-0/G4-1.
Formvirke
Till formsättning av betongkonstruktioner används normalt virke av utseendemässigt lägre kvalitet än till
byggvirke. Virkesprodukterna benämns efter användning och dimension, till exempel formreglar 45x95
mm eller bockryggar 45x195 mm.
Formelement av massivt trä som utsätts för stora belastningar eller används där det finns risk för
personskador bör vara av konstruktionsvirke. Virke som ska bilda formyta, till exempel formbräder, ska
helst vara fritt från kvisthål, lösa kvistar och vankanter på den sida som vänds mot betongen. Det är
vanligt att den sågade ytan vänds mot betongen.
Ställningsvirke
Till ställningar används virke som i regel ska uppfylla kraven för konstruktionsvirke. Begagnat virke får
användas så länge tveksamhet om bärförmågan inte föreligger. Virke som ska beträdas får inte vara
målat med täckande färg, på grund av halkrisken. Arbetsmiljöverket utfärdar anvisningar för ställningar
när det gäller bland annat material, utförande och dimensionering.
Konstruktionsvirke
Konstruktionsvirke används till bärande konstruktioner i olika slags byggnadsverk som hus, broar och
byggnadsställningar. Material med kända och kontrollerade egenskaper krävs. I Sverige förekommer
konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C14, C18, C24, C30 och C35. Sifferbeteckningarna anger
värdet på den karakteristiska böjhållfastheten. Minst 95 av 100 virkesstycken i ett parti ska uppvisa ett
värde som är lika med eller överstiger den karakteristiska hållfastheten.
Konstruktionsvirke tas fram genom visuell eller maskinell sortering. Visuell sortering sker enligt SS 23 01
20 - medan den gemensamma nordiska benämningen är INSTA 142 - i sorteringsklasserna T0, T1, T2
och T3. För varje klass anges hur stora kvistar, sprickor och andra störningar får vara. Maskinell
sortering innebär ett slags mätning av hållfastheten.
Märkning
Sortering
Märkning av olika hållfasthetsklasser
C35
C30
C24
C18
C14
Visuellt sorterat virke
C30/T3 C24/T2 C18/T1
T0
Maskinellt sorterat virke C35
C30
C24
C18
C14
Tabell 1. Märkning av konstruktionsvirke i olika hållfasthetsklasser.
Grundvärden
Hålllfasthetsklass
C35 C30 C24 C18 C14
Hållfasthetsvärden
Böjning parallellt fibrerna
35
30
24
18 12
Dragning parallellt fibrerna
21
20
16
11
8
Dragning vinkelrätt fibrerna
0,5
0,5
0,5 0,5 0,5
Tryck parallellt fibrerna
30
29
23
17 14
Tryck vinkelrätt fibrerna
7
7
7
7
7
Längsskjuvning
3
3
3
3
3
Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar
Elasticitetsmodul
9000 8700 6900 5100 4200
Skjuvmodul
610 600 450 350 300
Styvhetsvärden för deformationsberäkningar
Elasticitetsmodul parallellt fibrerna
13000 12000 10500 9000 8000
Elasticitetsmodul vinkelrätt fibrerna
430 400 350 300 250
Skjuvmodul
810
80
700 600 500
Tabell 2. Karakteristiska grundvärden (MPa) för konstruktionsvirke. Hållfasthetsvärden och styvhetsvärden för beräkning av
bärförmåga är 5 % -fraktilvärden, det vill säga värden som underskrids i högst 5 fall av hundra. Styvhetsvärden för
deformationsberäkningar är medelvärden.
Beklädnadsvirke
Virke av högre kvaliteter används ofta till beklädnadsprodukter, speciellt om dessa ska ha synlig yta. Av
tradition används både furu och gran invändigt. Utomhus används nästan uteslutande gran. Panelbräder
används till synliga beklädnader av väggar och tak, såväl in- som utvändigt. Planhyvlat virke och lister
tillverkas i regel av furu. Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran.
Panelbräder
Till panelbräder utomhus används oftast kluvna centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara lägst
sort G4-1. Panelbräder med ohyvlad utsida kan målas med de flesta färgsystem. Är utsidan hyvlad bör
panelen inte målas med slamfärg. För att utsidan ska bli fri från sprickor tas panelbräderna fram genom
så kallad torrklyvning. Klyvningen görs alltså efter det att virket torkats. Den sker i bandsåg eller
cirkelsåg i samband med att profilen hyvlas.
Bräder till ytterpanel tillverkas i många olika utföranden. Till stående panel med lockläkt eller lockbräder
används råhyvlat virke - virke med ena flatsidan ohyvlad. Därutöver tillverkas olika typer av panelbräder
med fals eller not och spont. De kan monteras stående, liggande eller eventuellt diagonalt.
Till panelbräder för invändigt bruk, väggar och tak, bör sidobräder av furu med lägst sort G4-1
användas. Genom profilhyvling, till exempel spontning, falsning, fasning eller rundning, kan ett stort
urval av paneltyper produceras. Ett stort antal profilhyvlade panelbräder tillverkas med mått enligt SS 23
28 13. Därutöver tillverkas även andra paneltyper.
Planhyvlat virke och lister
Planhyvlat virke och lister tillverkas i regel av furu i lägst sort G4-1. Vissa profiler finns i lägst sort G4-0.
Som utgångsmaterial används vanligen även här sidobräder. Lister tillverkade av massivt trä finns i en
mängd olika profiler och dimensioner. I svensk standard SS 23 28 12 indelas lister efter användning. Där
återfinns mått och andra uppgifter beträffande de vanligast förekommande listerna, till exempel
sockellist, foderlist, hörnlist, foglist, skugglist, smyglist, kvartslist och rundstav. Två sorter förekommer
enligt svensk standard SS 23 28 11. Dessa är sort A som föreskrivs om trälisten ska ges en genomsynlig
ytbehandling. Vid täckmålning eller foliering räcker det att använda sort B.
Massiva trägolv
Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran. Kvalitet och utseende varierar
mellan olika tillverkare. Golvbräder av slätspontat virke tillverkas i lägst sort G4-1. Som utgångsmaterial
används vanligen centrumutbyten. Det medför att stråk av kärnvirke kommer att synas i furugolvens
yta. Det finns golvbräder som levereras obehandlade för valfri ytbehandling, men det finns även
golvprodukter med färdiglackerad yta.
Det är viktigt att trägolv håller väl avpassad fuktkvot och att de inte läggs in förrän klimatet i byggnaden
motsvarar bruksstadiet. Detta för att undvika onödiga spänningar eller springor i golvet.
Leveransfuktkvoten för golvbräder kan variera. Det finns produkter som möjliggör direkt inläggning i
permanent uppvärmda rum. Förutsättningen är att fuktkvoten i virket är anpassad till rumsluftens
relativa fuktighet. Bräder av golvkvalitet ska i normalfallet ha torkat ned till cirka 8 % fuktkvot före
hyvling och putsning. Denna fuktkvot ska sedan bevaras i virket tills golvet är inlagt i den färdiga och
uttorkade byggnaden. Det bör observeras att golvbräder av så kallad slätspont, som ofta lagerförs i
bygg- och trävaruhandeln, håller en fuktkvot av 15-19 %. Dessa golvbräder är inte avsedda att
användas som färdig golvbeläggning i permanent uppvärmda rum.
Snickerivirke
Till snickerivirke används vanligen furu, dels på grund av dess goda möjlighet att bearbetas till hög
ytkvalitet, dels på grund av kärnvirkets beständighet i väderutsatta delar ovan mark. I snickeriindustrin
genomgår det sågade virket en rad förädlingssteg, vilket gör det möjligt att undvika inverkan av
störande fel. Förädlingsstegen kan äga rum var som helst i kedjan från sågverk tills den färdiga
produkten lämnar snickeriindustrin. Den råvara som vanligen levereras till snickeriindustrin är sort G4-0
och eventuellt sort G4-2, vid sortering enligt Handelsortering av sågade trävaror i Europa SS-EN 1611-1.
Förädling
Virke till snickeriindustrin sågas vanligen i 50, 63 eller 75 mm tjocklek. Bredden kan vara 100 till 250
mm. Virke till fönster tas som centrumutbyte för att virket ska få hög andel kärnved. Ibland sågas virket
kring märgen bort. Den bräda som innehåller märgen kallas märgfångare.
De ursprungliga dimensionerna kan minskas genom klyvning och spräckning. De kan också ökas genom
sammanlimning av mindre dimensioner till större. Limningstekniken används också för att uppnå hög
sprickfrihet, till exempel vid grova dimensioner. Genom sammanlimningen kan också formförändringar
som krokighet, skevhet och liknande begränsas eller undvikas. Det kan vara mycket betydelsefullt med
hänsyn till funktionen hos fönster och dörrar, till exempel tätheten. Virke till sammanlimmade produkter
tas vanligen ur sågat virke med klenare dimensioner. För att få kvistfritt virke kan till exempel 25 mm
tjocka kvistfria sidobräder användas. Det är lämpligt exempelvis till invändiga fönsterbågar och
fönsterposter.
Virke med enbart friska kvistar är önskvärt, men svarta kvistar kan i vissa fall accepteras. Kvistar i
råvaran som inte kan accepteras i den färdiga produkten - som lösa kvistar - kapas bort eller borras ur
och lagas med träplugg.
Limtyper
Limtyper
Exempel på användningsområde
Lim av naturmaterial
Animaliska lim
Fanerade träprodukter
Kaseinlim
Limträ inomhus
Syntetiska lim, kemiskt härdade
Karbamidlim (urealim)
Plywood och spånskivor för torra miljöer
Melaminlim
Förstärker andra lim
Fenollim
Plywood för fuktiga miljöer
Resorcinollim
Limträ, fingerskarvat virke
Fenol-resorcinollim
Limträ, fingerskarvat virke
Epoxilim
Trä - metall
Polyuretanlim
Trä - andra material
Emulsionspolymer isocyanat
Kan ersätta flera trälim
Akrylatlim
Trä - metall
Termoplastiska konsthartslim
PVAc-lim
Möbler
Kontaktlim, t.ex. kloroprenlim
Trä - plastlaminat
Smältlim, t.ex. polyetylen, polyamid Lister - skivkanter
Tabell 1. Några lim och deras användningsområden.
Limträ
Med limträ avses normalt konstruktionselement uppbyggda av minst fyra sammanlimmade
virkesstycken, lameller, med fiberriktningen parallell med elementets längd. Vanligtvis används gran.
Limträ tillverkas enligt SS-EN 386. Lamelltjockleken i Sverige är normalt cirka 45 mm. Såväl raka som
krökta konstruktionselement förekommer. I det senare fallet krävs tunnare lameller för att det inte ska
uppstå skador när lamellpaketet pressas ihop. Ofta används lameller av olika kvalitet i limträtvärsnittet,
en högre kvalitet i de yttre sjättedelarna och en lägre i mitten. Limträ tillverkas av torrt trä. Fuktkvoten
är cirka 12 % vid sammanlimningen. Detta innebär att limträt upplevs som förhållandevis formstabilt vid
användning i normala inomhuskonstruktioner. Sprickbildningen är betydligt mindre än i massivt trä.
Lim med mycket god beständighet används. Vanligast är fenol resorcinollim som ger mörka limfogar och
melamin urea formaldehydlim som ger ljusa limfogar. Lim till limträ måste uppfylla kraven i SS-EN 301.
Limträtekniken gör det möjligt att tillverka mycket stora konstruktionselement. I Norden finns fabriker
som har kapacitet att producera 60 m långa balkar. Normalt kan man komma upp i tvärsnittsmått på
215 x 2 000 mm.
Limträ kännetecknas av högt brandmotstånd. Förkolningshastigheten är cirka 40 mm/tim. Detta innebär
att limträ beter sig bättre vid brand än betong och oskyddat stål. Den vanligaste limträkvaliteten
betecknas L40. Denna kvalitet finns som lagervara i längder upp till 15 m.
Hållfasthet och styvhet
Hållfasthetsklass
L40 L30 LK30 LK20
Hållfasthetsvärden
Böjning parallellt fibrerna
38
30
30
24
Dragning parallellt fibrerna
27
20
20
16
Dragning vinkelrätt fibrerna
0,5
0,5
0,5
0,5
Tryck parallellt fibrerna
36
29
29
23
Tryck vinkelrätt fibrerna
8
7
7
7
Längsskjuvning
3
3
3
3
Styvhetsvärden för beräkningar av bärförmåga
Elasticitetsmodul
10400 8700 8700 6900
Skjuvmodul
700 600 600 450
Styvhetsvärden för deformationsberäkningar
Elasticitetsmodul parallellt fibrerna
13000 12000 12000 10500
Elasticitetsmodul vinkelrätt fibrerna
450 400 400 350
Skjuvmodul
850 800 800 700
Tabell 1. Karakteristiska grundvärden (MPa) för limträ och limmat konstruktionsvirke. Hållfasthetsvärden och styvhetsvärden
för beräkning av bärförmåga är 5 % - fraktilvärden, det vill säga värden som underskrids i högst 5 fall av hundra.
Styvhetsvärden för deformationsberäkningar är medelvärden.
SCL faner - LVL, LSL, PSL
SCL står för Structural Composite Lumber. Produktfamiljen SCL räknas i Nordamerika till gruppen
Engineered Wood Products. Till SCL hör LVL (Laminated Veneer Lumber), PSL (Parallel Strand Lumber)
och LSL (Laminated Strand Lumber).
PSL och LSL
PSL tillverkas av cirka 3 mm tjocka fanerskivor som klipps ner till flera dm långa och 20 mm breda
remsor. Dessa bestryks med lim och pressas samman under hög temperatur i en kontinuerlig process till
stora block. Ur blocken sågas balkar med önskade mått fram.
LSL är snarlikt PSL. Mycket långa och slanka spån tillverkas direkt från hela stockar som bearbetas i
särskilda maskiner med roterande knivar. Tillverkningen i övrigt liknar den för PSL.
LSL och PSL har mycket goda mekaniska egenskaper. Hållfastheten är betydligt högre än för
konstruktionsvirke och limträ. Tack vare den speciella tillverkningsprocessen blir materialen
förhållandevis homogena, vilket innebär liten spridning hos hållfasthetsegenskaperna.
Produktionsvolymerna är dock betydligt mindre än för LVL, men växande.
LVL
LVL är närbesläktat med plywood. Det tillverkas på så sätt att tunna gran- eller furufaner (cirka 3 mm
tjocka) limmas samman under högt tryck till tjocka skivor med ett mycket beständigt lim. Tjockleken på
dessa skivor kan ligga i intervallet 21 till 75 mm. Till skillnad från plywood är i regel alla faner
orienterade i samma riktning. Det finns specialvarianter av LVL med enstaka tvärfaner. Ur de tjocka
skivorna sågas konstruktionselement i form av balkar. Vanlig balkbredd är 45 mm vilket stämmer
överens med den normala byggvirkestjockleken i Sverige. Balkhöjden kan i princip uppgå till 900 mm,
men ligger vanligtvis i intervallet 200-400 mm.
LVL-materialets uppbyggnad med tunna skikt reducerar inverkan av olika slags störningar i träet. Detta
innebär att hållfastheten är förhållandevis hög och att variationen i de mekaniska egenskaperna är
mycket mindre än för massivt virke och limträ. LVL tillverkas av torra faner och leveras normalt med en
fuktkvot som understiger 12 %, vilket innebär att produkten upplevs som formstabil.
LVL är en typisk representant för kategorin Engineered Wood Products (EWP). Till den räknas också
limträ, I-balkar och olika slags konstruktionsskivor. EWP är en starkt växande produktgrupp i
Nordamerika.
LVL - hållfasthet och styvhet
Hållfasthetsvärden
Böjning på högkant
51
Böjning på lågkant
48
Dragning parallellt fibrerna
42
Dragning vinkelrätt fibrerna
0,6
Tryck parallellt fibrerna
42
Tryck vinkelrätt fibrerna, parallellt limfogarna
9
Tryck vinkelrätt fibrerna, vinkelrätt limfogarna 6
Längsskjuvning parallellt limfogarna
5,1
Längsskjuvning vinkelrätt limfogarna
3
Tvärskjuvning
1,5
Styvhetsvärden vid bärförmågeberäkningar
Elasticitetsmodul
12400
Skjuvmodul
820
Styvhetsvärden vid deformationsberäkningar
Elasticitetsmodul
14000
Skjuvmodul
960
Tabell 1. Typiska karakteristiska grundvärden (MPa) för fanerträ av skandinavisk furu och gran. Hållfasthetsvärden och
styvhetsvärden för beräkning av bärförmåga är 5 % -fraktilvärden, det vill säga värden som underskrids i högst 5 fall av
hundra. Styvhetsvärden för deformationsberäkningar är medelvärden.
Lättbalkar, reglar och massivträelement
Lättbalkar och lättreglar
Lättbalkar och lättreglar är goda exempel på hur olika trämaterial kan kombineras i en produkt. Vanligast
är balkar och reglar med I-format tvärsnitt. Dessa är optimerade för böjbelastningar. I flänsarna som ska
kunna ta upp tryck- respektive dragkrafter används konstruktionsvirke eller LVL (Laminated Veneer
Lumber). I livet, vars främsta uppgift är att ta hand om skjuvkrafter, används olika slags skivmaterial.
Här i Sverige används företrädesvis träfiberskiva medan OSB (Oriented Strand Board) dominerar i
Nordamerika. I-balkar introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet som ett alternativ till
konstruktionsvirke. I-balkar kan fås med större balkhöjder än vad som är möjligt med massivt virke. Ibalkarna har också fördelen att vara lätta och förhållandevis formstabila. I Nordamerika ersätter I-balkar
massivt trä i allt större utsträckning.
Massivträelement
Massivträ är konstruktionselement som består av virke som sammanfogats med hjälp av spikning,
limning, trädymlingar eller dragstag av stål. Det kan vara limträliknande element, som antingen
tillverkats precis som limträ eller där lamellerna hålls samman med spikar. Det kan också röra sig om ett
slags flerskiktsskivor med tjocka lager av virke. Vissa typer av element innehåller hålrum. Elementen kan
användas i golv, väggar och tak.
Plywood
Bild 1.
Foto: UPM-Kymmene.
Bild 2.
Foto: UPM-Kymmene.
Plywood är normalt uppbyggt av ett ojämnt antal sammanlimmade fanerlager, där lagren vanligtvis är
limmade korsvis i rät vinkel mot varandra. Faneren i plywood kan vara av olika träslag, tjocklek och
kvalitet. I Sverige används företrädesvis furu och gran. Som ytfaner förekommer även andra träslag, till
exempel björk, bok, ek samt tropiska träslag. Skivor kan även specialbeställas med andra ytskikt som till
exempel stål, aluminium och glasfiber. Antal faner och fanerens tjocklek varierar beroende på
skivtjocklek och tillverkare.
Vissa produkter är belagda med en film som ökar motståndskraften mot slitage och fukt, ger minskad
sprickbildning och förbättrat underlag för målning.
Plywood tillverkas i olika kvaliteter anpassade till olika användningsområden. K-plywood innehåller
huvudsakligen granfaner. Det används till konstruktionsändamål. K-plywood tillverkas efter särskilda
regler i hållfasthetsklasserna P40, P30 och P20. Vanligast är P30. K-plywood limmas med fenollim som är
mycket beständigt. Skivor av K-plywood används i exempelvis yttertak och som komponent i limmade
element som balkar med mera.
Grundvärden
Hållfasthetsklass
P40 P30 P20
Hållfasthetsvärden
Böjning kring en axel i skivans plan
40
30
20
Dragning parallellt skivans plan
35
25
20
Dragning vinkelrätt skivans plan
0,5
0,5
0,5
Tryck parallellt skivans plan
30
25
20
Tryck vinkelrätt skivans plan
7
7
7
Panelskjuvning
3
3
3
Skiktskjuvning
1
1
1
Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar
Elasticitetsmodul parallellt skivan
8700 8700 6900
Skjuvmodul vid panelskjuvning
450 450 350
Styvhetsvärden för deformationsberäkningar
Elasticitetsmodul parallellt skivan
12000 12000 10500
Skjuvmodul vid panelskjuvning
600 600 500
Tabell 1. Karakteristiska grundvärden (MPa) för plywood.
Plywood används även för inklädnad av betongformar. Formplywood är ytbelagd med en fenolfilm.
Fenolfilmens tjocklek och hanteringen av skivorna avgör hur många gånger de kan användas, normalt är
cirka 50 gjutningar.
Skivor av plywood som ska används utomhus och väderexponeras under längre tid, till exempel i
fasader, ska uppfylla kraven på väderexponerad plywood enligt EN 636-3. Skivorna ska bland annat ha
en vattenbeständig limning, till exempel fenolhartslim, som uppfyller limningsklass 3 enligt EN 314-2.
Skivor av barrträ ska vid användning utomhus i fasader ha en framsida som lägst uppfyller
utseendeklass II enligt EN 635-3. Alternativt kan även skivor med filmbelagd yta till exempel MDO-film
användas. Vissa tillverkare har även andra speciellt utvecklade skivor för användning i fasader.
Miljöpåverkan
Tillverkning av plywood baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på fossila resurser.
Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll, bland annat ytbehandling
och rengörning. Plywood kan materialåtervinnas eller energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7
MJ/kg. Vissa tillverkare innehar certifikat för spårbarhet enligt PEFC eller FSC.
Dimensioner
Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är:
Bredd: 1200-1525 mm
Höjd: 2400-4000 mm
Tjocklek 6,5-30 mm
Andra skivstorlekar kan fås mot beställning.
Formstabilitet
Längdändringen hos plywood är längs och tvärs skivan cirka 2 mm/m per 10 % fuktkvotsändring.
Åldringsbeständighet
Åldringsbeständigheten beror på typ av skiva och ytbehandling. Filmbehandlade skivor har till exempel
större motståndskraft mot slitage, mindre sprickbildning i ytfaneren och därmed minskad fuktupptagning
vilket påverkar livslängden.
Kanter
Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. En del produkter förseglas vid
tillverkningen till exempel vissa filmbelagda skivor. Förseglingen består normalt av en utomhusfärg med
eller utan sugförsegling. Även försegling med epoxi förekommer. Kantförsegling är mycket viktig för
skivans långsiktiga beständighet. Kanter som bearbetas på arbetsplatsen ska behandlas med en
penetrerande grundolja och en täckande färg avsedd för trä utomhus.
Fogtyp
Skivorna tillverkas med raka kanter, spont eller falsad kant.
Infästning
Skivorna kan fästas med skruv eller spik. Infästningarna ska vara varmförzinkade eller av rostfritt stål.
För val av infästning se rekommendationer från respektive skivtillverkare. Det är särskilt viktigt att
förhindra fuktinträngning i skivorna vid infästningarna till exempel genom tätningsbrickor eller elastiska
fogmassor.
Prefabriceringsgrad
Andra skivstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning.
Brandaspekter
Uppfyller Euroclass D-s2, d0 tidigare svensk ytskiktsklass III. Får normalt användas i fasader i byggnader
med högst två våningar utan särskilda åtgärder. För användning i högre byggnader krävs
boendesprinklers eller andra alternativa lösningar av byggnadstekniskt brandskydd.
Formbarhet
Skivorna kan böjas i olika former. Böjningsradien beror på skivornas tjocklek och fanerens riktning.
Anpassning av skivorna kan göras på plats med enkla verktyg.
Materialmöten
Skivor ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt ≥ 10 mm ska
alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Spalt ≥ 10 mm kan fyllas med lämplig
fogmassa enligt tillverkarens rekommendationer.
Ytbehandling
Obehandlade skivor ska ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus. Skivor med plastfilm
kräver ingen ytbehandling. För andra filmbelagda skivor se respektive tillverkares rekommendationer.
Livslängd
Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall.
Underhållsintervall
Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller
norrläge.
Utbytbarhet
Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut.
Flerskikts massivträskivor
Bild 1.
Foto: KLH Massivholz GmbH.
Bild 2.
Foto: SP Trätek.
Flerskikts massivträskivor är träbaserade skivor tillverkade av korsvis sammanlimmade skikt av
kantlimmade trästycken. Skivorna är symmetriskt uppbyggda med vanligtvis tre eller fem skikt. Skivor
för utvändigt bruk, till exempel i fasader, tillverkas normalt av barrträ till exempel gran, furu och lärk.
Skivorna har en jämn yta oftast med en putsad struktur. Skivor kan även specialbeställas med ytskikt av
olika utvalda träslag eller stående årsringar.
Flerskikts massivträskivor som används utomhus i fasader ska uppfylla kraven på användning i
väderexponerat läge enligt EN 13 986:2004. Skivor av barrträ bör vid användning utomhus ha en
framsida som uppfyller utseendeklass A enligt EN 13017-1.
Miljöpåverkan
Tillverkning av flerskikts massivträskivor baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på
fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll bland annat
ytbehandling och rengörning. Skivorna kan återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas.
Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Vissa materialtillverkare innehar certifikat för spårbarhet enligt
PEFC eller FSC.
Dimensioner
Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och materialtillverkare. Exempel på vanliga dimensioner
är:
Bredd: 1 250-2 050 mm
Höjd: 2 000-5 000 mm
Tjocklek 12-52 mm
Andra skivstorlekar kan fås mot beställning.
Formstabilitet
Längdändringen hos flerskikts massivträskivor är längs och tvärs skivan cirka 2 mm/m per 10 %
fuktkvotsändring.
Åldringsbeständighet
Åldringsbeständigheten beror bland annat på typ av skiva och ytbehandling. En skiva med stående
årsringar i det yttre skiktet har till exempel mindre sprickbildning i ytan och därmed minskad
fuktupptagning vilket påverkar livslängden.
Kanter
Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. Hos flerskikts massivträskivor
är det särskilt viktigt att försegla oskyddat ändträ. Förseglingen kan bestå av en penetrerande grundolja
och en täckande färg eller lack avsedd för trä utomhus. Kantförsegling är mycket viktig för skivans
långsiktiga beständighet.
Fogtyp
Flerskikts massivträskivor tillverkas normalt med raka kanter. Andra utformningar till exempel fasade
kanter kan fås mot beställning.
Infästning
Skivorna ska monteras med rostfri skruv. För val av infästning se även rekommendationer från
respektive skivtillverkare. Det är särskilt viktigt att förhindra fuktinträngning i skivorna vid infästningarna
till exempel genom behandling med en penetrerande grundolja i kombination med ett färgsystem avsett
för trä utomhus.
Prefabriceringsgrad
Andra skivstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning.
Brandaspekter
Uppfyller Euroclass D-s2, d0 tidigare svensk ytskiktsklass III. Får normalt användas i fasader i byggnader
med högst två våningar utan särskilda åtgärder. För användning i högre byggnader krävs
boendesprinklers eller andra alternativa lösningar av byggnadstekniskt brandskydd.
Formbarhet
Flerskikts massivträskivor är styva och ska inte böjas. Anpassning av skivorna kan göras på plats med
enkla verktyg.
Materialmöten
Skivorna ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt ≥ 10 mm ska
alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras.
Ytbehandling
Obehandlade flerskikts massivträskivor kan ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus.
Mörka färger bör undvikas främst i soliga lägen eftersom de ger upphov till höga temperaturer i skivans
ytskikt och därmed större risk för sprickbildning
Livslängd
Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall.
Underhållsintervall
Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller
norrläge.
Utbytbarhet
Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut.
Enskikts limmade massivträpaneler
Bild 1.
Foto: Martinsons AB.
Bild 2.
Foto: Martinsons AB.
Enskikts limmade massivträpaneler är tillverkade av kantlimmade trälameller. Paneler för utvändigt bruk,
till exempel i fasader, tillverkas normalt av gran. Panelerna tillverkas med stående årsringar och har en
jämn yta med finsågad, putsad eller hyvlad struktur.
Paneler kan även specialbeställas av olika utvalda träslag.
Paneler som används utomhus i fasader ska uppfylla kraven på användning i väderexponerat läge enligt
EN 13 986:2004. Paneler av barrträ bör vid användning utomhus ha en framsida som uppfyller
utseendeklass A enligt EN 13017-1.
Miljöpåverkan
Tillverkning av enskikts limmade massivträpaneler baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet
baseras på fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll
bland annat ytbehandling och rengörning. Panelerna kan återanvändas, materialåtervinnas eller
energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Vissa tillverkare innehar certifikat för spårbarhet
enligt PEFC eller FSC.
Dimensioner
Panelernas storlek och tjocklek beror på tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är:
Bredd: 100-300 mm
Längd: 4000-5000 mm
Tjocklek 18-52 mm
Andra dimensioner kan fås mot beställning.
Formstabilitet
Längdändringen är 1 mm/m längs panelen och cirka 15 mm/m tvärs skivan per 10 % fuktkvotsändring.
Åldringsbeständighet
Åldringsbeständigheten beror bland annat på typ av panel och ytbehandling. En panel med stående
årsringar har mindre rörelse och därmed mindre sprickbildning i ytan vilket ger minskad fuktupptagning.
Kanter
Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i panelens kanter. Hos enskikts massivträpaneler
är det särskilt viktigt att försegla oskyddat ändträ. Förseglingen kan bestå av en penetrerande grundolja
i kombination med ett färgsystem avsett för trä utomhus. Kantförsegling är mycket viktig för panelens
långsiktiga beständighet.
Fogtyp
Panelerna tillverkas normalt med falsade kanter. Andra utformningar till exempel fasade kanter kan fås
mot beställning.
Infästning
Panelerna kan fästas med spik eller skruv. Infästningarna ska vara varmförzinkade eller av rostfritt stål.
För val av infästning se även rekommendationer från respektive tillverkare. Det är särskilt viktigt att
förhindra fuktinträngning i skivorna vid infästningarna till exempel genom behandling med en
penetrerande grundolja i kombination med ett färgsystem avsett för trä utomhus.
Prefabriceringsgrad
Andra panelstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning.
Brandaspekter
Uppfyller Euroclass D-s2, d0 tidigare svensk ytskiktsklass III. Får normalt användas i fasader i byggnader
med högst två våningar utan särskilda åtgärder. För användning i högre byggnader krävs
boendesprinklers eller andra alternativa lösningar av byggnadstekniskt brandskydd.
Formbarhet
Panelerna är styva och ska inte böjas. Anpassning av panelerna kan göras på plats med enkla verktyg.
Materialmöten
Paneler ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande paneler eller material. En fog ≥ 10 mm ska
alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras.
Ytbehandling
Obehandlade paneler kan ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus. Mörka färger bör
undvikas främst i soliga lägen eftersom de ger upphov till höga temperaturer i skivans ytskikt och
därmed större risk för sprickbildning
Livslängd
Livslängden beror främst på ytbehandling och underhållsintervall.
Underhållsintervall
Underhållsintervall beror på valt färgsystem och panelens placering i fasaden till exempel söder- eller
norrläge.
Utbytbarhet
Panelerna kan enkelt demonteras och bytas ut.
Cementbundna spånskivor
Bild 1. Holzbau handbuch.
Foto: Schwaner, Stuttgart.
Bild 2. Holzbau handbuch.
Foto: Arge Holz, Düsseldorf.
Cementbundna spånskivor är tillverkade av träspån och portlandcement. Skivorna är grå med en jämn
och slät yta normalt utan synliga träspån. Densiteten är högre än 1000 kg/m³. Skivor kan även tillverkas
med en viss ytstruktur för att efterlikna andra material som till exempel trä puts och sten.
Produkter avsedda för att användas utvändigt i fasader är oftast grund- eller färdigmålade på fabrik.
Vissa produkter tillverkas med ett ytskikt av stenkross till exempel marmor. Skivor som används i fuktigt
och väderexponerat klimat, till exempel i fasader, ska uppfylla kraven enligt EN 634-2.
Miljöpåverkan
Miljöpåverkan uppstår främst i samband med tillverkningen av cement. Miljöpåverkan under användning
är främst kopplad till underhåll bland annat ytbehandling och rengöring
Dimensioner
Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är:
Bredd: 900-1250 mm
Höjd: 2500-3350 mm
Tjocklek: 6-40 mm
Andra skivstorlekar kan fås mot beställning.
Formstabilitet
Längdändringen hos cementbundna spånskivor är längs och tvärs skivan cirka 3 mm/m per 10 %
fuktkvotsändring.
Åldringsbeständighet
Åldringsbeständigheten beror på typ av skiva och ytbehandling. Skivorna angrips normalt inte av
insekter eller svampar vid hög fuktighet på grund av dess höga alkalitet (ph-värde). Skivorna lämpar sig
väl i utsatta med stor klimatpåverkan.
Kanter
Kantförsegling kan användas för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. Kantförseglingen minskar
bland annat risken för kalkutfällning i skivan till följd av fukt som tagits upp längs kanterna.
Kantförsegling förbättrar även skivans långsiktiga beständighet. En kantförsegling kan göras med en
alkaliresistent färg avsedd för cementbundna skivor enligt skivtillverkarens rekommendationer.
Fogtyp
Skivorna tillverkas med raka kanter.
Infästning
Skivorna kan fästas med skruv eller spik. Fästdon ska vara av syrafast material till exempel rostfritt stål.
För val av infästning se rekommendationer från respektive tillverkare.
Prefabriceringsgrad
Andra skivstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning.
Brandaspekter
Uppfyller Euroclass B-s1, d0 tidigare svensk ytskiktsklass I. Brandklassen gäller vid en tjocklek av minst
10 mm och cementhalten minst 75 viktsprocent. Får användas i fasader i byggnader med fler än två
våningar utan särskilda åtgärder.
Formbarhet
Skivorna är styva och ska inte böjas. Anpassning av skivorna kan göras på plats med vanliga verktyg för
träbearbetning utrustade med hårdmetallsskär.
Materialmöten
Skivor ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt ≥ 10 mm ska
alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Spalt ≥ 10 mm kan fyllas med lämplig
fogmassa.
Ytbehandling
Obehandlade skivor kan ytbehandlas med färgsystem avsedda för cementbaserade produkter som är
stabila i en alkalisk miljö. På marknaden finns akrylat- och silicatfärger som är anpassade för dessa
skivor. Skivorna målas även industriellt med polyuretanfärg. Vid val av färgsystem ska alltid
skivtillverkarens rekommendationer följas. Det är särskilt viktigt för färgskiktets långsiktiga
beständighet.
Livslängd
Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall.
Underhållsintervall
Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller
norrläge.
Utbytbarhet
Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut.
Spånskivor
Spånskivor är uppbyggda av träspån och bindemedel. Vid tillverkningen av spånskivor pressas
limbelagda spån samman till stora skivor, som har en kärna av grövre spån och ytskikt av finare spån.
Bindemedlet är normalt karbamidlim eller urealim. För fuktbeständiga spånskivor förstärks limmet med
melamin. Även andra bindemedel kan förekomma i spånskivor, till exempel fenol, cement eller gips.
Det finns ändamålsanpassade skivor för golv, väggar, innertak, underlagstak, möbler och inredningar.
Normalkvaliteten för torra inomhusklimat uppfyller kraven för klass V20 enligt en tysk normbeteckning.
För miljöer med hög fuktbelastning tillverkas mera fuktresistenta spånskivor. De benämns ofta V313
efter en fransk testmetod. Spånskivor för golv, väggar och tak är lagervara. Sortimentet är mycket stort.
Det finns spånskivor i ett flertal tjocklekar, format och kantutföranden.
Hållfasthet och styvhet
Egenskap
Hållfasthetsvärden
Böjning parallellt skivans plan
Dragning parallellt skivans plan
Dragning vinkelrätt skivans plan
Tryck parallellt skivans plan
Tryck vinkelrätt skivans plan
Panelskjuvning
Skiktskjuvning
Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar
Elasticitetsmodul böjning
Elasticitetsmodul dragning och tryck
Skjuvmodul
Styvhetsvärden för deformationsberäkningar
Elasticitetsmodul böjning
Elasticitetsmodul dragning och tryck
Skjuvmodul
Skivtjocklek
<14 mm 14-18 mm >19 mm
20
10
0,6
12
7
7
2
18
9
0,5
12
7
6
1,8
16
8
0,4
10
7
5
1,6
2000
1800
900
1800
1500
700
1800
1500
700
4000
2600
1300
3500
2400
1200
3000
2200
1100
Tabell 1. Karakteristiska grundvärden (MPa) för K-spånskivor och golvspånskivor.
OSB-skivor
OSB – Oriented Stranded Board – kan sägas vara ett mellanting mellan spånskiva och plywood. Skivorna
framställs genom sammanlimning av långa träspån under tryck och värme. Spånen nära ytan ligger i
skivans längdriktning medan spånen i mittdelen ligger vinkelrätt mot längdriktningen. Spånen kan vara
såväl av barrträ som av lövträ. Limmet kan vara PF, fenollim eller MUPF, melamin-urealim.
OSB-skivor används inom byggsektorn till bland annat balksystem, väggar, tak och andra ytor. Utan
ytbehandling lämpar sig inte skivorna för permanent bruk i våt eller fuktig miljö. Väta under begränsad
byggnadstid utgör inget problem. Ofta används skivorna bakom gipsskivor.
Inom möbelindustrin används OSB-skivor till stommar och till dekorativa ytor.
OSB tillverkas inte i Sverige men viss import förekommer.
Träfiberskivor
Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och
binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan
varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor. I regel behövs inga
tillsatser av lim vid tillverkning av konventionella träfiberskivor. Träfiberskivor används såväl för
byggändamål som till möbler och snickerier. Sortimentet är stort. Det finns skivor i ett stort antal
tjocklekar, format och utföranden. Med hänsyn till densiteten indelas träfiberskivor i hårda, medelhårda
och porösa. Inom varje grupp finns speciella typer för olika ändamål. Hårda träfiberskivor kan fås
oljehärdade eller armerade med glasfibrer. Porösa skivor kan impregneras med olika medel, till exempel
asfalt eller fenolharts.
Typ av board
Densitet kg/m3 Användning
Hård board
800-1000
Golv, tak och snickerier
Hård oljehärdad board
900-1000
Lantbruksbyggnader i fuktig miljö
Medelhård board (byggskiva) 600-800
Golv-, vägg och takbeklädnader
K-board
900-1000
Underlagstak, blindbotten, lättbalkar m.m.
Porös board
ca 250
Golv, tak och dörrfyllning
Impregnerad porös board
ca 300
Vindskydd m.m.
MDF-board
600-800
Snickerier, möbler
Tabell 1. Olika typer av träfiberskivor, densitet och användningsområden.
MDF
MDF står för Medium Density Fibreboard. Det är ett slags träfiberskiva som tillverkas i en torr process
och innehåller syntetiskt lim, i regel karbamidlim. Det är samma lim som i spånskivor. Till skillnad från
träfiberskivorna som har en ojämn virasida så är MDF slät på båda sidor. MDF är ett mycket homogent
material som lämpar sig för produkter där man önskar skära ut dekorationer eller profiler direkt i skivans
yta. Även kanterna blir så täta att avancerad profilering kan göras med stor framgång. MDF lämpar sig
speciellt till inredningssnickerier och till möbler då den kan fräsas, svarvas och i övrigt bearbetas som
massivt trä.
HDF respektive LDF
HDF, High Density Fibre Board, och LDF, Low Density Fibre Board, tillverkas enligt samma principer som
MDF, men ges högre respektive lägre densitet. HDF har en densitet över 800 kg/m³ ofta över 1000
kg/m³. Produkten kallas också för Dry Processed Hardboard, DPH, eftersom den i många stycken liknar
de traditionella hårda träfiberskivorna. HDF tillverkas också i samma tjockleksområde som dessa. HDF
hanteras och bearbetas på samma sätt som MDF, men anses ha bättre egenskaper i vissa applikationer,
exempelvis som yta på dörrblad. LDF har en densitet under 500 kg/m³. Den låga densiteten gör den
mindre lämplig för skärande bearbetning i ytan. Användningsområdena finns ofta inom bygg- och
emballagesektorerna.
Hållfasthet och styvhet
Karakteristiska grundvärden (MPa) för K-board
K50 K40 K35 K13
Hållfasthetsvärden
Böjning kring en axel i skivans plan
Dragning parallellt skivans plan
Dragning vinkelrätt skivans plan
44 38 31 13,5
25 22 20
6
0,85 0,85 0,65 0,1
Tryck parallellt skivans plan
Tryck vinkelrätt skivans plan
Panelskjuvning
Skiktskjuvning
Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar
Elasticitetsmodul böjning
Elasticitetsmodul dragning och tryck
Skjuvmodul
Styvhetsvärden för deformationsberäkningar
Elasticitetsmodul böjning
Elasticitetsmodul dragning och tryck
Skjuvmodul
25
25
15
2,4
22
24
14
2,4
20
22
12
1,5
6
4
3,5
0,2
4000 4000 3500 2000
4000 4000 3500 2000
1700 1700 1500 800
6700 5000 4500 3000
6700 5000 4500 3000
3350 2100 1900 1300
Tabell 2. Karakteristiska grundvärden (MPa) för K-board.
Träullsplattor
Träullsplattor tillverkas av träull och cementpasta. Vid tillverkningen packas den våta blandningen i
formar varefter den pressas till önskad tjocklek och härdas.
Plattorna används huvudsakligen som ljudabsorberande och värmeisolerande beklädnad i väggar och
tak. I betongkonstruktioner kan plattorna monteras direkt i gjutformen. De kan även monteras genom
spikning och skruvning eller genom att tryckas fast i cementbaserat fästbruk. Det finns plattor med
färdigt ytskikt – så kallade akustikplattor. Den enkla träullsplattan kan putsas och målas efter behov.
Till bärande ändamål tillverkas armerade takelement av cementbunden träull. Armeringen utgörs av
rundvirke. Elementen används fribärande i hela sin längd, 2 m och 2,4 m, vilka är tillverkningsstandard.
Lamellträ- och massivträskivor
Lamellträ, boardlamell och spånlamell
Lamellträ, boardlamell och spånlamell är skivor som tillverkas av trä och faner, trä och skivmaterial
respektive skivmaterial och faner. Lamellträ består av en tjock kärna av trästavar. På båda sidor om
trästavarna limmas 2 lager faner som korslagts. Boardlamell är en skiva med en kärna av trästavar och
med pålimmad träfiberskiva på båda sidor. Spånlamell utförs med ett mittskikt av trälameller på vilka
man limmar tunna - cirka 5 mm - spånskivor. Lamellträ, board- och spånlamell används till
snickeriprodukter.
Massivträ
Genom att limma trästavar kant-i-kant erhålls enskikts massivträskivor. På den svenska marknaden
kallas detta limfog.
Om tre eller flera sådana enskiktsskivor limmas samman korsvis fås flerskikts massivträskivor som kan
liknas vid plywood med mycket tjocka faner. Vanligt förekommande är treskiktsskivor.
Limfogsskivor används huvudsakligen i möbelsammanhang. Flerskiktsskivor av massivträ har ett bredare
användningsområde främst i bärande och avstyvande tillämpningar i byggnader.
Av Kristian Ribberheim