Transcript RAPPORT - BioFuel Region

RAPPORT
BioFuel Region AB
Marknadspotentialstudie för fordonsgas inom AC/BD län
Uppdragsnummer 1157631000
2013-02-13
Sweco Environment AB
Sthlm Avfallsteknik
Towe Ireblad
Katarina Jonerholm
repo02.docx 2012-03-29
1 (40)
S we co
Gj ör well sg atan 22
Box 34044
SE- 100 26 Stoc khol m, Sverig e
T el efon + 46 ( 0)8 6956000
F ax + 46 ( 0) 8 6956010
www.s wec o.s e
Sw ec o E n vi r on m ent AB
Org .nr 556346- 0327
Styr els ens s äte: Stoc khol m
Sammanfattning
I denna studie kartläggs marknadspotentialen för fordonsgas i Norrbottens och
Västerbottens län fram t.o.m. år 2030. Utredningen har ut förts av Sweco på uppdrag av
BioFuel Region, där Towe Ireblad varit uppdragsledare, Katarina Jonerholm huvudsaklig
utredare och Christina Holmström medverkat som handläggare.
Prognoserna om eventuell framtida eft erfrågan baseras till stor del på information som
samlats in från kommunala, regionala och privat a aktörer inom regionen. Marknads potentialstudien visar på år 2011 års uppskattningar och bedömningar från kontaktade
aktörer, samt med hänsyn till nu rådande politiskt och ekonomiskt klimat. Resultaten visar
på storlek sordningar baserat på olika aktörers osäkerhet bet räffande beslut och vilja i
kommun, tillgång och tillgänglighet på tankställen, produktion och pris i förhållande till
andra bränslen.
Målsättningen med denna studie är att på ett tydligt sätt visa på nuvarande och möjlig
framtida efterfrågan på fordons gas i AC/BD regionen med fokus på följande regioner:
•
Kommungrupp A – Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn
•
Kommungrupp B – Skellefteå, och Bolidens gruvindustri
•
Kommungrupp C – Umeå och Vännäs
•
Grupp D – Pajala, Kaunis vaara gruvan (Northland Resources)
Resultat
Dagens energiförbrukning inom vägtransportsektorn i Norrbottens län (B D) och
Västerbottens län (AC) bas eras på siffror från S CB (för helår 2011) och uppskattningar
om körsträckor och snittförbruk ning. Beräknad förbrukning för Norrbottens län är totalt
2,1 TWh, med variationer på mellan ca 40 GWh i Arjeplog och Överkalix till ca 540 GWh i
Luleå kommun. Beräknad förbrukning för Västerbottens län är totalt 1,9 TWh, med
variationer på mellan ca 30 GWh i Bjurholm och S orsele till ca 700 GWh i Umeå
kommun.
Beräknade och uppskattade siffror för marknadspotentialen per kommungrupp ger
uppskattningar om ett mer troligt lågt scenario respektive möjligt högt scenario.
Potentialen visar att det finns god framtida efterfrågan om pris, tillgång, tillgänglighet och
miljöpolitisk vilja finns. En mindre sammanställning ses i tabellen nedan. Mer utförliga
siffror oc h illustrativa diagram ses i själva huvudrapporten.
repo02.docx 2012-03-29
2 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Kommun- A
B
grupp
Boden, Luleå, Skellefteå
Piteå, Älvsbyn
(GWh)
(GWh)
C
B&C
Umeå, Vännäs Skellefteå, Umeå
och Vännäs
(GWh)
(GWh)
D
Pajala,
Svapavaara
(Kaunisvaara)
2011
5-6
9
0
9
-
2015
9-12
10
2
12
-
2020
17-36
17-21
11-17
27-37
-
2030
29-90
25-48
11-45
37-93
-
S verige ligger långt fram när det gäller användning av biogas som fordonsgas, men norr
om Gävle finns endast fyra av de drygt 130 tankstationer för fordonsgas i Sverige. Det
förekommer också en del driftsproblem vid anläggningarna, vilket påverkar marknadens
förtroende för biogas en som drivmedel. Ny a förutsättningar för investeringsstöd och långa
avstånd har också gjort att ut vecklingen går långsamt framåt.
Det är tydligt att många aktörer inte har någon långsiktig strategi för hållbara transporter.
Beträffande fordonsgas är intresset generellt mycket osäkert. Många är försiktigt positiva,
men upplever inte att det är ett möjligt att göra bedömningar om framtida satsningar på
fordonsgas som fordons bränsle. Vissa aktörssegment vis ar därtill en väldigt restriktiv
hållning till förnybara bränslen överlag. Det gäller framförallt aktörer inom tung
gruvindustri och vid kontakter med maskinbesiktningsbolag och arbetsmaskinbranschorganisationer (Maskinleverantörerna och Maskinent reprenörerna). Anledningen
är framförallt tillgång och tillgänglighet, som är helt avgörande för att verksamheten ska
kunna drivas långsiktigt.
Det finns dock ett antal både större och mindre aktörer inom kommungrupperna som är
både intresserade och kan fungera drivande för en fortsatt marknadssatsning. Finns
produktionen och en stabil köpare öppnar det upp för andra att våga köpa in gas fordon.
Ett av de mer int ressanta kontakterna tagna är Lennart Pilskog vid AB Volvo last vagnar i
Göteborg. Pilskog är Volvos representant i BiMe Truck, ett samverk ansprojekt som
demonstrerar oc h syftar till att utöka marknaden för metan i dieselmotorer och bygga en
infrastruktur för flytande metan. Volvo är mycket positiva till och satsar stort på en
framtida marknad för metandieseldrivna tunga fordon, främst på grund av det faktum att
det finns mycket stora naturgas och skiffergastillgångar i världen om man blickar framåt
på energisidan.
Denna studie har fok userat på östkusten i regionen. Här finns det största
marknadssegmenten med större städer, kollektivtrafik, distributionsflottor, och hamnar.
Just hamnarna kan vara en intressant inkörsport för fordonsgas på större skala.
Successivt åtstramande miljökrav för fartyg i världen och särskilt inom bl.a.
Östersjöområdet kan komma att bli en drivk raft för ökade satsningar på naturgas och
eventuellt LNG för fartygsdrift. Blir LNG aktuellt för tung lastbils- och fartygstrafik kan
marknadssegmentet för fordonsgas förändras radikalt. Biogasen kommer ha s vårt att
repo02.docx 2012-03-29
3 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
möta upp till den efterfrågan så vida inte storskalig förgas ning av biomassa blir aktuellt,
men väl vara det gröna alternativet för att minska det fossila bränsleberoendet. En
storskalig etablering av naturgas som fordons bränsle stimulerar även infrastruktur för
distribution, vilket kan främja biogasen.
Det måste finnas en långsiktighet i regionen för förnybara bränslen och en säkrad tillgång
och tillgänglighet för att åkerier ska våga/kunna satsa. Det är en väldigt konkurrensutsatt
marknad och beställarna har alltid prislappen först. Om t.ex. en åkerifirma väljer att satsa
på ny teknik och andra drivmedel så kan de kanske inte konkurrera om anbuden där det
är pris enbart som gäller. Det efterfrågas också ett starkare och tydligare beställarans var
vad gäller dessa typer av frågor med biodrivmedel. Distributionens utbredning och
tankningsmöjligheterna är avgörande.
repo02.docx 2012-03-29
4 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Innehållsförteckning
1
INLEDNING................................................................................................................. 6
1.1
1.2
1.3
2
ENERGIFÖRBRUKNING FÖR LANDTRANSPORTER – DAGENS SITUATION ............... 8
2.1
2.2
2.3
3
BAKGRUND.............................................................................................................. 6
SYFTE ..................................................................................................................... 6
ARBETSMETODIK OCH AVGRÄNSNINGAR ........................................................................ 6
NORRBOTTENS LÄN ................................................................................................... 8
VÄSTERBOTTENS LÄN ............................................................................................... 10
NYCKELTAL FÖR BERÄKNINGAR .................................................................................. 13
MARKNADSPOTENTIALSTUDIE ............................................................................... 14
3.1 KOMMUNGRUPP A: BODEN, LULEÅ, PITEÅ, ÄLVSBYN .................................................... 16
3.1.1 Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag ................................... 16
3.2 KOMMUNGRUPP B: SKELLEFTEÅ OCH BOLIDENS GRUVINDUSTRI ....................................... 24
3.2.1 Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag ................................... 24
3.3 KOMMUNGRUPP C: UMEÅ, VÄNNÄS .......................................................................... 29
3.3.1 Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag ................................... 29
3.4 KOMMUNGRUPP B OCH C SAMMANSLAGET ................................................................. 36
3.5 GRUPP D: PAJALA, SVAPAVAARA (K AUNISVAARA) ......................................................... 37
3.6 SAMMANSTÄLLNING AV MARKNADSPOTENTIALSTUDIEN.................................................. 37
4
DISKUSSION ............................................................................................................. 39
repo02.docx 2012-03-29
5 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Denna marknadspot entialstudie för fordons gas i Norrbotten och Västerbottens län har tagits
fram för BioFuel Region inom ramen för projektet Färdplan biogas AC/BD. Missionen för
Färdplan biogas AC/BD är att genom stark förank ring och samverkan, skapa en tydlig färdplan
för ökad produktion, effektiv användning av biogas samt en stabil bransch med hög
tillgänglighet i Norrbotten och Västerbotten.
Konkreta mål med Färdplan biogas AC/BD projektet är att produktionen och distributionen av
biogas i regionen ska öka genom att: minst fyra nya biogasinitiativ start as upp, ett nytt tankställe
tas i drift och antalet gasfordon ökar till 40 tunga fordon och 500 personbilar. Det ska finnas en
etablerad samverkan för områden med back up för fordonsgas, marknad, drift och produktion.
Tidplanen för Färdplan biogas AC/BD är maj år 2012 t.o.m. april år 2014.
Målsättningen med denna studie är att på ett tydligt sätt visa på nuvarande och möjlig framtida
efterfrågan på fordonsgas i AC/BD regionen med fokus på följande regioner:
1.2
•
Kommungrupp A – Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn
•
Kommungrupp B – Skellefteå, och Bolidens gruvindustri
•
Kommungrupp C – Umeå och Vännäs
•
Grupp D – Pajala, Kaunis vaara gruvan (Northland Resources)
Syfte
Syftet är dels att visa på marknadspot entialen i ett antal klusterregioner, dels att redovisa en
sammanställning av mål, tankar och planer hos nuvarande och potentiella framtida
slutanvändare av fordonsgas. Resultaten kan användas som underlag för t.ex. politikerbeslut
kring satsningar på biogas- och fordonsgas produktion och distribution samt hur producenter oc h
leverantörer kan hitta nya samarbetspartners eller jobba mer strategiskt vid val av lokaliseringar
av anläggningar, vare sig det gäller produktion, distribution, tankställen, terminaler för LNG, mm.
1.3
Arbetsmetodik och avgränsningar
Resultaten av 2011 års siffror på antal fordon och beräknade uppskattningar om total
energiförbrukning av landbaserade transporter per fordonsslag och kommun, baseras på SCB
statisk och nyckeltal.
Resultaten av själva marknadsanalysen har en stark förankring i information som samlats in
från kommunala, regionala och privata aktörer inom regionen. Kontakter och intervjuer med
existerande och möjliga framtida fordonsgasanvändare utgör själva grundstommen. För att
kunna beräkna på storleksordningar och ta hänsyn till förändring över tid, har uppgifterna även
kompletterats med nyckeltal, antaganden och uppskattningar. Dessa i sin tur baseras på
fordonsgas förbrukning och användning i andra s venska regioner, rimlighetsbedömningar och en
hel del gissningar. Till sy vende och sist innehåller alla marknadsstudier en mer eller mindre stor
repo02.docx 2012-03-29
6 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
procent av subjektiva bedömningar. Det finns ingen spåkula som med stor tillförlitlighet kan sia
om framtiden, särskilt inte på en osäker och känslig marknad. Result aten blir oundvikligen även
färgade av hur kontaktade aktörer ser på nuvarande rådande politiskt och ekonomiskt klimat.
Anledningar till att studien är avgränsad till östkustregionen är en relativt koncent rerad
befolkningsmängd i förhållande till inlandet, samt tillgången på ett större och mer ut vecklat
vägnät med regionala oc h nationella trafikleder. Här finns därmed större marknadssegment med
större städer, kollektivtrafik, distributionsflottor, och hamnar.
repo02.docx 2012-03-29
7 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
2
Energiförbrukning för landtransporter – Dagens situation
I detta kapitel redovisas antal fordon oc h energiförbrukning per fordonsslag per kommun och län
för år 2011 (senaste tillgängliga statistik).
För beräk ningar av GWh/fordonstyp och bränsle ligger flera uppgifter till grund. Kommunvis
information gällande antal fordon finns i BioMils tidigare statistikunderlag från SCB som
användes i NENE T rapporten ”Biogasproduk tion i Norrbotten och Västerbotten, Del 1 Nulägesbesk rivning och biogaspot ential” från år 2011”. Bränsleförbrukningen för personbilar per
drivmedel är också beräknad på kommunbasis, för att göra en så rätt vis jämförelse som möjligt
(då drivmedels värden för bussar oc h lastbilar baseras på riksbasis) har ett medelvärde av
förbrukningen per län räknats ut och använts.
De värden som använts för att uppskatta medelkörsträckan för de olika fordonstyperna kommer
från olika källor. För bussar ant as ca 6 000 mil/år, i likhet med NENE Ts rapport. Detta stämmer
relativt bra överens med tidigare uppskattningar för årliga bussträckor i lokaltrafik i Biogas Öst
regionen som ligger på ca 4 000-5 500 mil/år. För lätta lastbilar används 1 413 mil/år och tunga
lastbilar 4 417 mil/år enligt Trafikanalys (SCB ). För personbilar finns kommuns pecifik
medelkörsträcka, från SCB. Många tunga lastbilstransporter går betydligt längre sträckor (upp
emot 20 000 mil/år för de fordon som alltid rullar), men genomsnittet är betydligt lägre då
merparten (ca 80 % av fordon anslutna till Sveriges Åkeriföretag) kör kortare sträckor än 30
mil/dag, varav 60 % av dessa kör kortare än 10 mil/dag (Danielsson, 2012).
Uppgifter om bränsleförbrukning per fordonstyp kommer även de från olika källor. För bussar
beräknas även den enligt NE NE T rapporten till 4,5 l/mil. Värden för pers onbilar är
kommunspecifik via siffror från SCB, och för lätta lastbilar är värdet 0,73 l/mil och för tunga
lastbilar 4,1 l/mil, enligt Trafik verket.
För respektive energislag har energiinnehållet för 1 liter beräknats i kWh. Dessa uppgifter
kommer från S venskt Gastekniskt Center. 1 liter bensin ger 9.06 kWh, 1 liter diesel 9,8 kWh och
1 liter E85 (etanol) 6,48 kWh. För E85 är detta ett medelvärde för sommar respektive
vintervärden på etanol. Beräknad etanolförbruk ning för personbilar baseras på
bensinförbrukning + 35 %, då energiinnehållet i etanol är lägre, detta enligt Konsument verket.
Värdet för fordonsgas har baserats på dieselförbrukning då dessa t vå drivmedel har ett liknande
energiinnehåll enligt Konsument verket (9,7 för biogas respektive 9,8 för diesel kWh/liter).
Det dominerande drivmedlet för lastbilar (både lätta och tunga) och bussar är diesel, varför
endast GWh för detta drivmedel beräknats för dessa. 76 % av de lätta lastbilarna respektive
98 % av de tunga lastbilarna har diesel som drivmedel enligt Trafikanalys (SCB ). För bussar är
denna siffra ca 81 %, enligt S venska Bussbranschens Riksförbund.
2.1
Norrbottens län
I diagram 1 visas sammanställning för ant al vägfordon (bussar, lätta lastbilar, tunga lastbilar,
personbilar och taxi) år 2011 uppdelat per kommun i Norrbottens län. Antal fordon baseras på
SCB:s siffror.
repo02.docx 2012-03-29
8 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
I diagram 2 visas en uppskattad energiförbrukning per fordonskategori för år 2011 uppdelat per
kommun i Norrbottens län. Uppskattningarna är baserade på statistisk säkerställd information
om genomsnittliga körsträckor årligen för vissa fordonstyper, samt antaganden och
uppskattningar baserat på faktiska körsträckor och drivmedelskonsumtion i andra s venska
regioner.
Diagram 1. Antal vägfordon i Norrbottens län, utgång år 2011
repo02.docx 2012-03-29
9 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Diagram 2. Uppskattad energiförbrukning per fordonskategori i Norrbottens län för år 2011
2.2
Västerbottens län
I diagram 3 visas sammanställning för ant al vägfordon (bussar, lätta lastbilar, tunga lastbilar,
personbilar och taxi) år 2011 uppdelat per kommun i Västerbottens län. Antal fordon baseras på
SCB:s siffror.
I dagram 4 visas en uppskattad energiförbrukning per fordonskategori för år 2011 uppdelat per
kommun i Västerbottens län. Uppskattningarna är bas erade på statistisk säkerställd information
om genomsnittliga körsträckor årligen för vissa fordonstyper, samt antaganden och
uppskattningar baserat på faktiska körsträckor och drivmedelskonsumtion i andra s venska
regioner.
repo02.docx 2012-03-29
10 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Diagram 3. Antal vägfordon i Västerbottens län, utgång år 2011
repo02.docx 2012-03-29
11 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Diagram 4. Uppskattad energiförbrukning per fordonskategori i Västerbottens län för år 2011
repo02.docx 2012-03-29
12 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
2.3
Nyckeltal för beräkningar
I tabellen nedan ses en sammanställning av nyckeltal som ligger till grund för beräkningar om
energiförbrukning för vägtransporter.
Värde
Enhet
4,5
L/mil
Förbrukningsuppgifter från BioMils rapport
Medelkörsträcka bussar
6 000
mil/år
Uppgifter om medelkörsträcka från BioMils
rapport
Bränsleförbrukning lätta
lastbilar
0,73
L/mil
Uppgifter hämtade från PM "minskade utsläpp
av koldioxid från vägtrafiken, Trafik verket 2012.
1 413
mil/år
Uppgifter hämtade från rapport Fordon 2011,
Trafikanalys och SCB. Genoms nitt för S verige
och år
4,1
L/mil
Uppgifter hämtade från Handbok för
vägtrafikens luftföroreningar, Trafik verket 2012.
4 417
mil/år
Uppgifter hämtade från rapport Fordon 2011,
Trafikanalys och SCB. Genoms nitt för S verige
och år
Bränsleförbrukning bussar
Medelkörsträcka lätta lastbilar
Bränsleförbrukning tunga
lastbilar
Medelkörsträcka tunga
lastbilar
Bränsleförbrukning och
medelkörsträcka för
personbilar och taxi
Uppgifter hämtade orts vis från BioMils rapport,
Underlag fordon
Medelkörsträcka taxi
10 000
mil/år
Bränsleslag
Energi
Enhet
1 l bensin
9,1
kWh
Uppgifter hämtade från rapport Biogas Basdata om biogas 2011, S venskt Gastekniskt
Cent er
1 l diesel
9,8
kWh
Uppgifter hämtade från rapport Biogas Basdata om biogas 2011, S venskt Gastekniskt
Cent er
1 l E85
6,5
kWh
Uppgifter hämtade från rapport Biogas Basdata om biogas 2011, S venskt Gastekniskt
Cent er
9,7
kWh
Uppgifter hämtade från rapport Biogas Basdata om biogas 2011, S venskt Gastekniskt
Cent er
3
1 Nm fordonsgas
Uppgifter från Annika Nygren, Umeå Taxi.
repo02.docx 2012-03-29
13 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
3
Marknadspotentialstudie
Marknadspot entialstudien har fokuserats till regionerna:
•
Kommungrupp A – Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn
•
Kommungrupp B – Skellefteå, och Bolidens gruvindustri
•
Kommungrupp C – Umeå och Vännäs
•
Grupp D – Pajala, Kaunis vaara gruvan (Northland Resources)
Dessa visas även på karta på följande sida.
Prognos för andelen fordonsgas av tot ala transportmarknaden har gjorts genom att
bedömningar gjorts av antalet gasdrivna fordon i respektive kategori (lastbil, buss, personbiltaxi), bedömd förbrukning av fordonsgas (GWh) samt infasningstid. Prognosens tidsperspektiv
sträcker sig över åren 2011, 2015, 2020 och 2030 med hänsyn taget i möjlig mån till
upphandlingsperioder oc h avskrivningstider.
Aktörskontakter (kommuner och bolag), kort sammanställning av planer samt antaganden för
uppskattningar om mer troligt lågt scenario respektive möjligt högt scenario, beskrivs i tabeller
för respektive kommungrupp. Mer detaljerade uppgifter och antaganden återfinns i Excel-filen
”2012-12-18 Mark nadsanalys för fordonsgas arbetsfil Sweco” med sammanställningar över
samtliga kontrakter tagna inom ramen för uppdraget.
repo02.docx 2012-03-29
14 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
D. Pajala, Svapavaara
A. Boden, Älvsbyn, Luleå, Piteå
B. Skellefteå
C. Umeå, Vännäs
15 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013-02- 12- 18
3.1
Kommungrupp A: Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn
3. 1. 1 K ont akt er, planer oc h ant aganden per fordons slag
Buss
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Boden citybuss Boden
Enligt kontakt med Bodens Citybuss går
redan alla 11 bussar på biogas.
1500-2000 Nm 3 totalt per vardag, samt 5
bussar på helger. Antages: i snitt 1800
Nm 3 vardagar x 52 veckor, samt
1800/11 x 5 bussar helger x 52 v
Länstrafiken i
Norrbotten AB Boden,
Luleå, Piteå
På sikt ev. linjen Luleå->Boden (4 mil,
70 turer/dygn alla dagar, 14 bussar
totalt, inkl 1 godsbuss) Mitt emellan
ligger ju Sundeby sjukhus med stor
pendling. Också Piteå->Luleå (ca 5 mil,
12 bussar, 44 turer vardag)
Antaganden: Luleå->Boden, 7 bussar
kring 2015, ytterligare 7 bussar kring år
2018, 12 bussar Piteå-> Luleå kring år
Det var planerat 10 biogasbussar inom
3 år. Nu blir det tidigast 3 bussar år
2014. Har totalt 58 bussar allt som allt
inom llt. Alla kan i princip gå på gas i
framtiden.
Antages: 3 bussar år 2014, 2015.
Tillkommande 3 bussar årligen tills totalt
58 bussar ersatts. (olika
upphandlingsdistrikt).
Piteå Citybuss AB
Piteå
Piteå Citybuss har idag 14 bussar som
alla kör på diesel. Beräknar byta fordon
först om 8-10 år om inga krav ställs
innan. Om tillgången finns och priset är
rimligt ser han gärna att samtliga fordon
inom Piteå Citybuss kör på biogas i
framtiden, framåt 2020 och 2030.
Antagande om 3 bussar tidigast år 2016
samt 3 bussar årligen tills totalt 14
bussar ersatts. Antagen förbrukning: 6
3
000 mil/år, 4,5 liter/mil eller Nm /mil
Granbergs Buss AB
Äl vsbyn
Idag finns 25 bussar i bolaget, samtliga
på diesel. Inga planer på att köpa in fler
fordon finns. Det finns ett intresse av
biogasfordon, funktion och tillgång
måste tillgodoses för att en övergång
ska kunna ske. Är förutsättningarna de
rätta och ett politiskt intresse finns så
påverkar detta utvecklingen till fler
biogasfordon.
Antagande om 3 bussar tidigast år 2020
samt 3 bussar årligen tills samtliga
ersatts. Antagen förbrukning: 6 000
3
mil/år, 4,5 liter/mil eller Nm /mil
Länstrafiken i
Norrbotten Älvsbyn
Se svar Länstrafiken i Norrbotten Boden
Luleå Lokaltrafik AB
Luleå
2020. Luleå->Boden Också Piteå->Luleå
6000 mil/år, 4,5 liter/mil eller Nm 3/mil
repo02.docx 2012-03-29
16 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Tunga lastbilar (sopbilar, tunga fordon)
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
VA-chef Ove
Anderson, RagnSells, Boden
Kommuner har förlängt renhållningsavtalet från
maj och 2 år framåt, sedan ny upphandling på 5 år
efter detta. Då är planen att alla fordon ska gå på
gas eller åtminstone dual-fuel. Ragn-Sells har idag
en dual-fuel gas/diesel sopbil samt 1 gasbil. Detta
är en egen satsning, inget krav vid upphandlingen.
Antaganden: 2 biogassopbilar idag
och fram t.o.m. 2014, sedan krav på
samtliga med dual-fuel. Antages
övriga bilar fr.o.m. 2020. Antages 80
% på gas för dual-fuel för samtliga
fordon. Antagen förbrukning 13619
3
Nm /år, baserat på Biogas Öst
rapporten, 2010.
Hans Lundgren, VD
Luleå Renhållning
Renhållningen har kommittat sig till att investera i
biogassopbilar; frågan är dock hur många och till
vilket pris detta ska accepteras. Totalt har LR 45
fordon, varav det aldrig är realistiskt att alla ska gå
på gas. Idag är uppskattningen ca 4 sopbilar inom
en 5-6 års period.
Antages: 4 dual-fuel bilar år 2017.
Sedan ytterligare 8 dual-fuel sopbilar
var 3:e år. Antages 80 % på gas för
dual-fuel för samtliga fordon. Antagen
3
förbrukning 13619 Nm /år, baserat på
Biogas Öst rapporten, 2010.
Piteå Renhållning
och Vatten AB
Dagens fordonsflotta består av 16 tunga fordon,
där 10 är sopbilar av olika slag. Samtliga fordon
kör på diesel. Skulle tankningsmöjlighet finnas kan
Kjell tänka sig att de satsar på biogas som
fordonsbränsle. Från politiskt håll finns en strävan
och plan för att öka andelen förnybara bränslen.
Detta står i Piteå kommuns klimat- och energiplan,
vilken sträcker sig till 2020. Där nämns specifikt
biogas, DME och syntetiskt diesel som framtida
alternativ.
Antages: 10 biogassopbilar med start
tidigast start år 2016 successivt 3
bilar vart 3:e år. De andra 6 fordonen
start år 2020, 2021. Antages 80 % på
gas för dual-fuel för samtliga fordon.
3
Antagen förbrukning 13619 Nm /år,
baserat på Biogas Öst rapporten,
2010.
Äl vsbyns Energi AB
Se svar under "tjänstebilar".
Sweco kommentar: Med en befolkning på ca
8 500 personer bedöms max 1-2 sopbilar köra i
kommunen totalt.
Antages: 1-2 sopbilar kan komma att
bli aktuellt för biogasdrift (via
upphandling) tidigast ca 2016.
Antages 80 % på gas för dual-fuel för
samtliga fordon. Antagen förbrukning
3
13619 Nm /år, baserat på Biogas Öst
rapporten, 2010.
Ma x huvudkontor
Luleå
MAX har 3 bilar i Luleå, 2 etanol och 1 elhybrid.
Företaget kräver inget speciellt miljöbilsfordon och
strävar inte aktivt efter att e xempelvis
biogasfordon ska köpas in, detta är som sagt helt
upp till föraren. Dock får fordonen vara max 3 år
gamla, vilket gör att ca 10-12 bilar byts ut per år.
Om det vore praktiskt möjligt med biogasfordon i
Luleå (tankstationer, säker tillgång) skulle alla 3
kunna vara biogas.
Ev. 3 bilar om 3 år. Antagen
förbrukning: 1255 mil/bil/år,
snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav
80 % är möjligt att köra på fordonsgas
MAX kra v på åkeriernas
distributionsbilar redovisas separat
via "lätta lastbilar"
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
17 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
SSAB Luleå
Inom SSAB finns det idag ca 310 fordon där ca
160 är personbilar där ca 50 % kör på diesel och
50 % på bensin. Ca 150 fordon är truckar och
arbetsmaskiner som samtliga kör på diesel. Nya
fordon byts in årligen men målet är att minska
fordonsflottan. Det finns inga planer på att köpa in
biogasfordon, varken nu eller i framtiden.
Ingår i uppskattning om ”Tunga
lastb ilar, övrig privat sektor och
arb etsmaskiner”.
Arbetsmaskiner i
Norrbotten
Sweco kommentar: SMP rapport,
"Marknadsförutsättningar för konvertering av
arbetsmaskiner till biogas (metandiesel), 100 %
RME och ED95", 2011:
Antal i Norrbotten, relaterat till
befolkning: 248545/9482855 = 2,6 %,
dvs. totalt =
(67000+32000+56000)*0,026=
4 030 ton diesel/år.
"Traktorer och hjullastare är de maskintyper som
är intressantast att konvertera med hänsyn till
antal, mängd förb rukat b ränsle och tänkbar
tillgång till tankningsställe. Under speciella
förutsättningar kan det finnas maskiner av andra
typer som är mycket intressanta att
konvertera....effektklassen 75-130 är intressantast
då det ger mest ersättning per konvertering."
Enligt SMP, 2011:
•
Antal lantbrukstraktorer i Sverige, 75-130 kW
är ca 22 000 st och förbrukar ca 67 000 ton
diesel/år.
•
Antal övriga traktorer i Sverige, 75-130 kW är
ca 8 800 st och förbrukar ca 32 000 ton
diesel/år.
•
Antal hjullastare i Sverige, 75-130 kW är ca 4
400 st och förbrukar ca 56 000 ton diesel/år.
Densitet: 820 kg/m 3.
4030000/820=4 900 m 3 diesel/år
Antages: Tekniken för dual-fuel
metandiesel arbetsmaskiner testas i
regionen år 2016 med 0,5 % ökning
årligen, och med successivt ökat antal
tankställen och gastillgång, börjar
marknaden bli mogen runt år 2020.
Därefter ökning med 2 % årligen.
Volvo metandiesel
lastbilar BiMeTruck,
Lennart Pilskog
Volvo satsar stort på LNG och ser metandiesel
som 1:a teknikval efter dieseln. På detta är Vol vo
ensam i Europa och har endast en konkurrent i
USA (Westport) som därtill bara levererar motorer,
inte hela lastbilen. För planer i Norrland måste
samtliga aktörer, dvs. beslutsfattare,
gasproducenter, distributörer och
fordonstillverkare sätta sig vid samma bord! LNG
terminaler längs Norrlandskusten skulle kunna
öppna upp möjligheterna för lastbilarna också.
Ingår i uppskattning om ”Tunga
lastb ilar, övrig privat sektor och
arb etsmaskiner”.
Tunga lastbilar övrig
privat sektor
Sweco kommentar: Över 3,5 ton tunga lastbilar:
Totalt antal i Norrbotten: ca 3 100, SCB utgång
2011
Antages: Antal lastbilsfordon "i
kustregionen" ca 2 000 lastbilar.
Antages: Tekniken för dual-fuel
metandiesel lastbil testas i regionen
år 2016, och med successivt ökat
repo02.docx 2012-03-29
18 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
antal tankställen och gastillgång,
börjar marknaden bli mogen runt år
2020. Därefter ökar metandiesel
lastbilarna 2 % årligen. Antages:
3
4 417 mil/år och 4,1 Nm /mil varav 80
% på fordonsgas
Piteå Hamn
Luleå hamn
Anläggningschef,
Jeanette Lestander,
Bottenvikens
Stuveri AB i Luleå,
Anders Nilsson
BDX, Håkan
Nilsson
Äger ej egna maskiner utan hyr ut till båtplatser
och Operatören Bottenvikens Stuveri AB och har
ett femtiotal fordon idag, kranar, lastbilar, truckar,
fordon etc. Styrs av skeppsrederierna huruvida
introduktion av LNG för fartyg blir aktuellt. Idag går
4 fordon på DME för att köra massaveden för
lastning i hamnen. Råtalldiesel, RTD är främsta
produkten för Sunpine där kommunen är delägare.
Uppskattad årlig förbrukning inom hamnen från
3
arbetsmaskiner (kranar, truckar, mm) 450 m
diesel. Uppskattad årlig förbrukning för lastbilar till
och från hamnen: ca 840 m 3 diesel.
Antages: LNG görs tillgängligt från år
2020 och gör att maskinparken
successivt kan bytas ut mot
metandieselmotorer, med 5 % årligen.
Hamnen jobbar aktivt med krav till aktörer på
plats. Mycket intresserade av LNG terminal om
behovet uppstår. Internt på hamnen finns idag
förslag på elbilar. Luleå Hamn är bränsleterminal
som försörjer HELA Sverige norr om Luleå! Detta
3
innebär ca 50 båtar per år med totalt 480 000 m
bränsle som levereras.
Enligt Bottenviken Stuveri: förbrukar ca 10 000
3
liter/månad = 120 m /år i hamnen.
Antages: ca 120 m 3 diesel förbrukas
årligen. LNG görs tillgängligt från år
2020 och gör att maskinparken
successivt kan bytas ut mot
metandieselmotorer, med 5 % årligen.
Förnybara bränslen är intressant för BDX
åkerierna. Tankningsställen kring större städer är
prio ett, därefter runtomkring städerna. BDX måste
även själva titta vidare på t.ex. vikter på
fordon/tankar, leveransekipage etc, så att det inte
påverkar fraktkostnaderna negativt. Har kontakt
med FutureEco i Boden som är ett
utvecklingsbolag för förnybara drivmedel.
Lastbilar till och från hamnen ingår
under ”Tunga lastbilar, övrig privat
sektor”
Lastbilar till och från hamnen ingår
under Tunga lastbilar
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
19 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Lätta lastbilar
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Svensk
åkeriförening Norr
Generellt gäller för Norra regionen att ca 80 % av
alla distributioner är mindre än 30 mil, 60 %
mindre än 10 mil. ca 85 % av alla åkeriföretag är
anknutna till Åkeriföreningen, ca 1 200
medlemmar och 3 000 fordon i de 4 norra länen. I
Mälardalsregionen kan fler åkerier specialisera
sig, i norregionen är det fler företag som är
generalister och har en blandad fordonspark. För
hela Norrbotten och Västerbotten finns i Svensk
Åkeriförenings medlemsregister följande: 78
företag som sysslar med ”närdistribution” Dessa
78 företag har tillsammans 500 lastbilar.
Antages: av 500 lätta lastbilar finns
60 % i dessa regioner (uppskattat på
ungefärlig befolkningsandel) = 300
lastbilar. Av 300 lastbilar finns ca 45
% i Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn =
135 lätta lastbilar, Om varje lastbil kör
Sverigegenomsnittet 1413 mil/år, med
förbrukning om 1 Nm3/mil biogas
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Boden Taxi AB
Har idag 3 bifuel taxis, 27 taxibilar totalt. Tror
absolut att det skulle vara möjligt att enbart ha en
ren biogasfordonsflotta inom en 5-årsperiod! Beror
på gastankarnas storlek, urvalet av bilar är inte
stort. Kör bifuel men definitivt redan idag på 80-85
% fordonsgas.
Antages: 3 biogastaxis idag och 5 per
år fr.o.m. år 2013. Antages 10 000
mil/år, Snittförbrukningen är 1
Nm3/mil varav 80 % är möjligt att
köra på fordonsgas = bifuel
Luleå Taxi AB
Sverigetaxi
I dagsläget består fordonsflottan av 47 bilar som
alla kör på diesel. Man har planer på att köpa in ca
1-3 bilar detta år. Det finns inget intresse av att
köpa in biogasfordon eller byta till dessa inom de
kommande åren. För att biogas ska bli ett framtida
alternativ måste det finnas en fungerande
infrastruktur, fler tankställen och det måste vara
ekonomiskt försvarbart. Inga planer på att köpa in
fordon i framtiden finns.
Antages: Inga fordon innan år 2016.
Därefter 5 bilar varje år. Antages 10
000 mil/år, Snittförbrukningen är 1
Nm3/mil varav 80 % är möjligt att
köra på fordonsgas = bifuel
Sexans Taxi AB,
Luleå
Fordonsflottan består av 24 fordon, där 23 kör på
diesel och 1 är elhybrid. Intresset för biogasfordon
är stort, men hindras i dagsläget av begränsat
antal tankställen. Biogasfordon är heller inget som
kommunen ber om i upphandlingstillfällen, varför
man inte agerat mer och köpt fordon. En
uppskattning är att 75 % av de fordon som köps in
inom de närmsta 5 åren skulle kunna vara
biogasfordon, om förutsättningarna finns. 4-5 bilar
köps in per år
Antages: 3 bilar årligen från år 2015
upp till hela fordonsflottan är utbytt.
Antages 10 000 mil/år,
3
Snittförbrukningen är 1 Nm /mil varav
80 % är möjligt att köra på fordonsgas
= bifuel
Norrbotten &
Västerbotten
Antages: Start år 2016 med 5 bilar
vartannat år.
Taxi
repo02.docx 2012-03-29
20 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
I dagsläget består fordonsflottan av 35 bilar, där
de allra flesta kör på diesel, varav 30 % är
miljödiesel. Årligen byts ca 5 fordon in, och det
finns planer på att utöka antalet fordon, men detta
är marknadsberoende. Det finns ett intresse för
biogas. Kvaliteten på biogasfordon ifrågasätts
också, då det visat sig (enligt Malmlöv) att Passat
bilar håller i ca 2 år innan motor och/eller
vä xellåda går sönder, vilket är kostsamt. Om
tankstationer skulle finnas skulle 4-5 biogasfordon
direkt köpas in och testas. Beroende på utfall
(ekonomi, hållbarhet, tillgång på biogas) skulle
sedan samtliga fordon bytas ut till biogasfordon.
Antages: Tidigast start år 2016
successivt 5 bilar per år. Antages 10
000 mil/år, Snittförbrukningen är 1
Nm3/mil varav 80 % är möjligt att
köra på fordonsgas = bifuel
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Boden, Luleå, Piteå,
Äl vsbyn
Antaganden om möjlig utvecklingsökning:
Uppskattningar Biofuel Region: 1 000 personbilar
till år 2030. Från Piteå är det ca 5,5 mil till Luleå
som får tankställe år 2014/2015. Från Äl vsbyn är
det ca 5 mil till Boden som har tankställe, ca 6 mil
till Luleå som får tankställe 014/2015...
Antages: Högt scenario: Privata
bilägare väljer gasfordon när
tillgången ökar. 20 st/år 2015-2019,
50 st/år 2020-2024, 100 st/år 20252030.
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Boden
Redan idag är ca 100 kommunala tjänstebilar
bifuel bensin/biogas (alla med stor bensintank för
att kunna hantera längre sträckor...), med potential
till kanske ytterligare 20 st. Dessa bilar förbrukade
3
3
ca 41 282 Nm år 2011 och hittills i år 33 851 Nm .
Antaganden ytterligare 10 tjänstebilar
år 2014 och ytterligare 10 år 2016
Biogasen är prioriterad till bussar först och främst.
Däremot planeras även för ett successivt utb yte
av tjänstebilsflottan på totalt ca 290 bilar.
Uppskattningen är att ca hälften av flottan kommer
kunna gå på gas, runt 140 fordon. Kommunen har
idag löpande leasingavtal på oftast 3+2 år. En
gissning från Per är att de redan kan börja fasa in
biogasbilar från år 2014, med kanske upp till 3040 fordon per år.
Antages: 30 fordon år 2015, samt
ytterligare 30 per år fram till totalt 200
fordon. Antagen förbrukning: 1255
mil/bil/år, snittförbrukningen är 1
Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra
på gas
Piteå Taxi AB
Personbilar
Antagen förbrukning: i snitt ca 1250
mil/bil/år, snittförbrukningen är 1
Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra
på gas
Tjänstefordon
Luleå
Antages: 100 bilar förbrukar ca 41
282 Nm3/år
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
21 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Piteå
Inom hela kommunen finns ca 230 fordon, varav
210 fordon använder diesel som bränsle, varav
173 är personbilar. Idag finns intresse för biogas
men ingen möjlighet då exempelvis tankställen
saknas. Leasingfordonen byts ut med jämna
mellanrum, det är 3 års kontrakt. Årligen blir
denna siffra ca 50-55 fordon.
Antages: Totalt ca 180 fordon.
Tidigast start år 2018 med successivt
20 bilar på bifuel vartannat år.
Antagen förbrukning: 1238 mil/bil/år,
3
snittförbrukningen är 1 Nm /mil varav
80 % är möjligt att köra på fordonsgas
Äl vsbyn
Idag finns 85 tjänstefordon inom kommunen. Den
flesta av dessa fordon leasas, endast några är
inköpta. Intresse för att köpa in biogasdrivna
fordon finns, förutsättningen är att det finns
tankställen i Älvsbyn. Till våren 2013 går
kontraktet på ca 30 av fordonen ut (3-års kontrakt)
och nya fordon ska då leasas in. Från
kommunpolitiker har krav på miljöklassificerade
fordon framförts, och det är därför troligt att de nya
fordonen kommer att vara elhybrider.
Antages: Totalt 85 fordon. Tidigast
start år 2018 med successivt 10 bilar
på bifuel vartannat år. Antagen
förbrukning: 1262 mil/bil/år,
3
snittförbrukningen är 1 Nm /mil varav
80 % är möjligt att köra på fordonsgas
repo02.docx 2012-03-29
22 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Sammanställning
Kommungrupp A, Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn (GWh)
Bussar Bussar Tunga Tunga Taxi Taxi HS Tjänste- Tjänste- Lätta Person- TOTALT TOTALT
bilar
bilar lastbilar bilar
HS
fordon fordon
HS
HS
HS
HS
HS
2011
4,54
0,00
0,24
0,00
0,23
0,00
0,40
0,00
0,00
0,49
2015
6,15
2,22
0,42
0,03
1,63
0,00
0,73
0,00
0,00
0,68
2020
10,08
8,52
1,69
3,10
3,49
3,88
2,23
0,58
0,21
1,94
2030
17,94
17,16
4,23
25,30
3,96
6,36
2,43
2,03
0,55
9,70
Marknadspotential för fordonsgas
Kommungrupp A Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn
Energiförbrukning per fordonstyp
GWh
100
5
9
17
29
Personbilar högt scenario
Lätta lastbilar högt scenario
Tjänstebilar högt scenario
Tjänstebilar
Taxi högt scenario
Taxi
Tunga fordon högt scenario
Tunga fordon
Bussar högt scenario
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Diagram 5. Uppskattad marknadspotential för fordonsgas per fordonskategori i Kommungrupp A
23 (40)
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
6
12
36
90
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
3.2
Kommungrupp B: Skellefteå och Bolidens gruvindustri
3. 2. 1 K ont akt er, planer oc h ant aganden per fordons slag
Buss
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Skelleftebuss AB
23 biogasbussar idag och totalt 120 bussar i hela
bolaget, dock inte enbart i Skellefteå kommun
utan de kör även åt Västerbottens läns landsting.
Hittills har senaste upphandlingarna inneburit krav
på viss procent biogasbussar, t.e x. a v ca 10
fordon ska 6 vara på biogas och resten kan gå på
diesel. Detta kommer troligen prövas vid
kommande upphandlingar framöver också. Det är
mycket upp till om det finns politiskt intresse att
fortsätta satsa på just biogas. Det dröjer flera år
innan en ny upphandling sker från kommunens
sida. Om kommunen fortsätter kanske det kan
röra sig om någon procentsiffra per upphandling,
som kan utgöras av allt mellan 4-10 till 20-30
fordon, beroende på distrikt.
Fortsättningsvis 50 % av
bussfordonen per upphandling av i
genomsnitt 16 bussar. Antages 3 år
mellan varje upphandling med start
2016.
Antagen förbrukning 6000 mil/år, 4,5
Nm3/mil
Tunga lastbilar (sopbilar och tunga fordon)
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Skellefteå
kommun, Allmiljö
Alla går redan på gas. 7 i egen regi, 4 hos
entreprenör Allmiljö, upphandlad entreprenör för
insamling av avfall i kommunen. Kontrakt 5-6 år
framåt. Kommunen vill även fortsättningsvis kräva
biogassopbilar och kommer försöka rikta in sin på
rena biogasbilar, ej dual-fuel.
Antagen förbrukning 13 619 Nm3/år,
baserat på Biogas Öst rapporten,
2010
Skelleftehamn
Bottenvikens Stuveri AB är operatör för hamnen
och har många arbetsmaskiner/fordon inköpta ca
år 2000-2004. Hamnens bogserare förbrukar
mycket. För kranarna är eldrift troligen ett mer
attraktivt alternativ än biogas. Gällande traktorer
och lastmaskiner måste alternativa bränslen ses i
samband med nyinvesteringar. Skellefteå är
intresserad att fungera som LNG hamn och de har
ytor, utrustning, osv. Däremot finns inte färjetrafik
här, vilket är de hamnar som troligast kommer på
tal för LNG. Frågan är dock: Vilken kommer först:
bunkringsmöjligheten eller fartygen? Fartygen
kommer ev. bunkra en gång per flera resor, kostar
Antages: Ca 110 m 3 diesel förbrukas
årligen. LNG görs tillgängligt från år
2020 och gör att maskinparken
successivt kan bytas ut mot
metandieselmotorer, med 5 %
årligen, långsamt i samband med
utfasning av uttjänta maskiner.
repo02.docx 2012-03-29
24 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
för mycket tid och pengar för att bunkra varje
gång! Förbrukning: På 11 månader i fjol
förbrukade hamnen ca 100 m3 diesel för kranar,
traktorer samt personbilar på diesel i
hamnområdet. Bogserbåten i sig förbrukar lika
mycket eller mer under en kall vinter!
Arbetsmaskiner i
Västerbotten
Se tidigare kommentar under Kommungrupp A.
Antal i "Skellefteåregionen" relaterat
till befolkning: 72034/9482855 = 0,8
%, dvs. totalt =
(67000+32000+56000)*0,008= 1 240
ton diesel/år = 1 512 m3 diesel/år.
Antages: Tekniken för dual-fuel
metandiesel arbetsmaskiner testas i
regionen år 2016 med 0,5 % ökning
årligen, och med successivt ökat
antal tankställen och gastillgång,
börjar marknaden bli mogen runt år
2020. Därefter ökning med 2 %
årligen.
Tunga lastbilar
övrig privat sektor
Över 3,5 ton tunga lastbilar: Totalt antal i
Västerbotten: ca 2 600, SCB utgång 2011
Antages: Antal lastbilsfordon "i
Skellefteåregionen" ca 30 % av 2 600
lastbilar = 800 lastbilar. Antages:
Tekniken för dual-fuel metandiesel
lastbil testas i regionen år 2016, och
med successivt ökat antal tankställen
och gastillgång, börjar marknaden bli
mogen runt år 2020. Därefter ökar
metandiesel lastbilarna 2 % årligen.
Antages: 4417 mil/år och 4,1 Nm3/mil
varav 80 % på fordonsgas
Boliden Mineral
AB
Har inga biodrivmedel idag. Biofuel Region kan
dock vara ett intressant forum för Boliden för att
träffa andra aktörer. Både Miljö och
Teknikavdelningen borde i så fall involveras.
Ej med i b eräkningar utan kan istället
falla under ”Tunga lastb ilar, övrig
privat sektor och arbetsmaskiner”.
INTRESSANT SOM JÄMFÖRESLSE
Idag har Boliden entreprenör som kör deras
lastbilstransporter mellan gruvan och
anrikningsverket i Boliden, med dispens på 70
tons ekipage. Kör bergkross och malm, hälften
malmbergsavfall för upplag. Transporter sker
framförallt med dieseldrivna lastbilar och eldrivna
transportband. Det är en mycket dieseltung
industri! Uppskattningsvis förbrukade de i
3
Västerbotten ca 5 700 m
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
25 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
(60 GWh) diesel det senaste året vilket inkluderar
fordon under mark, dieseldrivna gruvtruckar och
lastbilstransporterna. Exponering av drivmedel hos
arbetarna är en mycket viktig arbetsmiljöfråga för
Boliden. Diesel är beprövat på ett annat sätt än
andra bränslen... Men ö verlag är de intresserade
av så mycket förnybart det går, de har tidigare
kollat på möjligheter till eltruckar eller elband.
Lätta lastbilar
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Svensk
åkeriförening Norr
Se tidigare kommentar under Kommungrupp A.
Antages: av 500 lätta lastbilar finns 60
% i dessa regioner (uppskattat på
ungefärlig befolkningsandel) = 300
lastbilar
Av 300 lastbilar finns ca 20 % i
Skellefteå = 60 lätta lastbilar, Om
varje lastbil kör Sverigegenomsnittet
1413 mil/år, med förbrukning om 1
Nm3/mil biogas
Antages: Start år 2016 med 3 bilar
vartannat år.
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Skellefteå Taxi AB
87 bilar totalt, vara v 83 går på diesel och 4 på
biogas. Totalt 48 i centrum som kan vara
intressant för fordonsgas. Kan tänka sig att alla
byts ut om priset är rätt (billigt i Boden) eller på
annat sätt "tvingas" till detta (tullar, t.ex. Arlanda
biogasförtur). Dålig luft i Skellefteå kan vara en
anledning. Att våga är även beroende på
andrahandsvärdet på bilarna samt begränsat
utbud av biogasfordon...
Antages: Säkrare scenario: 49 i
centrum kan gå på gas. Fyra bilar
idag fram till 2014, därefter successivt
5 bilar per år fr.o.m. 2015.
Antages: Högt scenario: samtliga 87
kan gå på gas. Successivt 5 bilar i
ytterområdena per år fr.o.m. 2015.
Taxi
Antages 10 000 mil/år,
Snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav
80 % är möjligt att köra på fordonsgas
repo02.docx 2012-03-29
26 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Personbilar
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Skellefteå
Antaganden om möjlig utvecklingsökning:
Uppskattningar Biofuel Region: ca 1 000
personbilar till år 2030.
Antages: Högt scenario: Privata
bilägare väljer gasfordon när tillgången
ökar. 20 st/år 2015-2019, 50 st/år 20202024, 100 st/år 2025-2030. Antagen
förbrukning: i snitt ca 1234 mil/bil/år,
3
snittförbrukningen är 1 Nm /mil varav
80 % är möjligt att köra på fordonsgas
Tjänstefordon
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Egna fordon
Skellefteå
kommun, Skebo,
Polaris och
Skelleftekraft
Planen är att utöka antalet gasfordon så långt
det är möjligt och det är hela tiden successiv
utfasning av fossila till biogasbilar. Totalt ca 400
tjänstefordon i kommunen, varav vissa kommer
vara för långt ute i periferin för att vara aktuell för
tankning inne i stan. Egna fordon Skellefteå
kommun: 126 st, inkl. 7 sopbilar
Antages: Säkrare scenario: Ytterligare
ca 250 tjänstebilar på sikt som
successivt tas in. Antages: Hittills har
det varit 126 bilar de senaste 6 åren =
snitt ca 20 bilar varje år. 250 bilar/20 =
12 år. Antages infasas årligen fr.o.m. år
2015
Antagen förbrukning: 1234 mil/bil/år,
snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav
80 % är möjligt att köra på fordonsgas
Antages: Högt scenario: Samtliga 400
kan gå på gas. Successivt ytterligare 10
bilar i ytterområdena per år fr.o.m.
2020.
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
27 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Sammanställning
Kommungrupp B, Skellefteå (GWh)
Bussar Bussar Tunga Tunga
fordon fordon
HS
HS
Taxi
Taxi
HS
Tjänste Tjänste Lätta Person TOTALT TOTALT
- bilar - bilar lastbila - bilar
HS
r
HS
HS
HS
2011
6,02
1,45
0,00
0,31
0,00
1,28
0,00
0,00
0,03
2015
6,02
1,45
0,00
0,70
0,00
1,47
0,00
0,00
0,22
2020
10,21
1,45
1,03
2,64
1,16
2,43
0,10
0,12
1,48
2030
16,5
1,45
8,47
3,80
3,10
3,58
1,05
0,33
9,24
Marknadspotential för fordonsgas
Kommungrupp B Skellefteå
Energiförbrukning per fordonstyp
GWh
50
9
10
17
25
Personbilar högt scenario
Lätta lastbilar högt scenario
Tjänstebilar högt scenario
Tjänstebilar
Taxi högt scenario
Taxi
Tunga fordon högt scenario
Tunga fordon
Bussar högt scenario
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Diagram 6. Uppskattad marknadspotential för fordonsgas per fordonskategori i Kommungrupp B
28 (40)
repo02.docx 2012-03-29
9
10
21
48
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
3.3
Kommungrupp C: Umeå, Vännäs
3. 3. 1 K ont akt er, planer oc h ant aganden per fordons slag
Buss
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Busspoolen
Västerbotten AB
Umeå
Äger ej egna bussar utan har ett 30-tal entreprenörer
inom Västerbottens län. Inom gruppen entreprenörer
finns ca 150 bussar av varierande storlek. Idag rullar 2
bussar i Skellefteå-området, ett drygt 20-tal i Umeåområdet och inga i Luleå/Piteå. Ev. intresse för satsning
på hybrid el/biodiesel på mindre orter/ortsnära
glesbygdstrafik och renodlade el-bussar i större
tätorter/tätortsnära trafik.
Drygt 20 bussar i Umeåområdet.
Antages: Start tidigast år 2018,
med 3 bussar vartannat år i
Umeåtrakten.
Inga planer på att skaffa oss biogasbussar under den
närmaste 5-årsperioden.
Länstrafiken
Västerbotten
Umeå
Har totalt 57 bussar, varav 52 diesel och 5 etanol. Det
finns ett intresse för biogasfordon från Ultras sida, men
deras verksamhet är helt styrd av vad kommunen
efterfrågar i sina upphandlingar. Dagens kontrakt med
kommunen sträcker sig till 2014 och det är först efter
det som el-bussar kan bli aktuellt. År 2013 kommer 2 st
bussar att bytas ut, år 2014 kommer 6 st att bytas ut till
nya dieselbussar. Takten för utbyte beror på de
ålderskrav som finns i kontraktet med kommunen. I
dagsläget är denna maxålder 14 år för fordonen.
Längre än så är det inte planerat. Umeå kommun äger
själva de två elbussarna men hyr ut dem till
Ultra/Nobina entreprenören. Kommunen har även
beställt fler elbussar. När ny upphandling sker kommer
ca 45-50 fordon att upphandlas, då kommer ett antal
fordon troligtvis vara elfordon, dock max 50 %. Om
biogas produceras och finns att tillgå (tankstationer) i
Umeå finns intresse av att ha kra v på biogasfordon i
framtida upphandling. Detta kan dock ske tidigast 20182020 med tanke på gällande upphandling och
optionsår.
Antages: Lokaltrafiken i Umeå
kommer även fortsättningsvis
satsa på elbussar. Om
produktionen går igång kan det
dock vara intressant med
biogasbussar, dock start tidigast
år 2020. Antages 3 bussar
vartannat år i Umeåtrakten.
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
29 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Tunga lastbilar (sopbilar och tunga fordon)
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Umeva, Umeå
Har 2 omgångar med upphandlingar av 4 sopbilar (2fack). Alla skulle helt kunna köras på biogas. Svårt
med biogas långa sträckor. Dual-fuel möjligt! Båda
avtalen är på avtal 5+2 år.
Antages: De 4 centrumbilarna år
2020 på biogas. De 8
ytterområdes- och
kranskommunbilarna på dualfuel år 2025
Antagen förbrukning 13619
Nm3/år, baserat på Biogas Öst
rapporten, 2010. Antages 80 %
kan gå på biogas i dual-fuel
bilarna
Inga planer på att uppgradera biogasen. Målet är helt
fossilfri anläggning år 2017. För fordonen tittar de på
andra möjligheter till förnybara drivmedel, alternativt att
biogasen i framtiden finns tillgängligt via t.e x.
kommunen. 16 distributionsbilar på gas skulle kunna
vara intressant på sikt.
Antages: Tidigast år 2016, med
5 distr. bilar vartannat år upp till
16 fordon.
Ume Assistance
Umeå
Ume Assistance har 50 fordon, där 43 är tyngre fordon
såsom lastbilar och traktorer och 7st leasade
personbilar. Samtliga fordon kör på diesel. Intresse för
biogas finns, men det finns inga fordon som klarar de
verksamhetsspecifika kraven (specialfordon). Skulle
tankställen för biogas finnas är det kanske möjligt att
något biogasfordon skulle leasas, men detta är mycket
osäkert.
Kan antas ingå i uppskattning
om ”Tunga lastbilar, övrig privat
sektor och arb etsmaskiner”.
Volvo Lastvagnar
Umeå
Gällande transporter mellan fabriken och järnvägen
används ett flertal åkerifirmor som oftast kontrakteras
på 1-3 år. De ställer nu krav på att det ska införas en
DME lastbil, troligen tidigast under år 2013. Om det
finns biogastankställe skulle det kunna finnas ett
intresse/incitament för att även b yta ut fler lastbilar för
gasdrift. Idag kör i genomsnitt ca 9 lastbilar dagligen
mellan fabriken till järnvägen.
Antages: Tidigast år 2016 med 2
lastbilar var 3:e år där alla
slutligen kan gå på fordonsgas.
Swedavia ska sätta upp ett tankställe under år 2013
med försörjning via mobila gaslager från Skellefteå.
Planen är att redan år 2013 ha en gasdriven snösopare
för snöröjning av landningsbanan för flyget i Umeå.
3
Denna uppskattas förbruka ca 55 Nm /h.
Antages: Soparen går 2 h
dagligen under 4 månaders tid
med start vinter år 2013, med 80
% på biogas.
Om försöket slår väl ut kan flera
maskiner komma att bli
intressanta. Denna ökade
Norrmejerier
Umeå
Swedavia
Umeå
De gör totalt av med ca 100 000 liter diesel per år, där
det mesta går åt till snöröjningen!
Om varje lastbil kör
Sverigegenomsnittet 1413
mil/år, med förbrukning om 1
3
Nm /mil biogas
Antagen förbrukning: ca 2000
mil per år, 4,1 liter/mil, 80 % på
fordonsgas.
repo02.docx 2012-03-29
30 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
kapacitet antas ingå i övrig
uppskattning om ”Tunga
lastb ilar, övrig privat sektor och
arb etsmaskiner”.
Umeå Hamn
Liten arbetsflotta. ITU (Interforest Terminal Umeå)
Stuveri, helt privatägt a v SC A. Mycke t linjetrafik SCAbåtar. Håller på och utreda möjlighet för LNG för
fartygsdrift.
ITU Stu veri
Umeå
Mycket dieselmaskiner. Förbrukar ca 60 000 liter per år.
Arbetsmaskiner i
Västerbotten
Se tidigare kommentar under Kommungrupp A.
Antal i "Umeåregionen" relaterat
till befolkning: 120375/9482855
= 1,3 %, dvs. totalt =
(67000+32000+56000)*0,013=
3
2 015 ton diesel/år = 2 460 m
diesel/år.
Antages: Tekniken för dual-fuel
metandiesel arbetsmaskiner
testas i regionen år 2016 med
0,5 % ökning årligen, och med
successivt ökat antal tankställen
och gastillgång, börjar
marknaden bli mogen runt år
2020. Därefter ökning med 2 %
årligen.
Tunga lastbilar övrig
privat sektor
Över 3,5 ton tunga lastbilar: Totalt antal i Västerbotten:
ca 2 600, SCB utgång 2011
Antages: Antal lastbilsfordon "i
Umeåregionen" ca 45 % av 2
600 lastbilar = 1 170 lastbilar.
Antages: Tekniken för dual-fuel
metandiesel lastbil testas i
regionen år 2016, och med
successivt ökat antal tankställen
och gastillgång, börjar
marknaden bli mogen runt år
Se ITU Stuveri AB
3
Antages: Ca 60 m diesel
förbrukas årligen. LNG görs
tillgängligt från år 2020 och gör
att maskinparken successivt kan
bytas ut mot
metandieselmotorer, med 5 %
årligen, långsamt i samband
med utfasning av uttjänta
maskiner.
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
31 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
2020. Därefter ökar metandiesel
lastbilarna 2 % årligen. Det
måste finnas en bra
andrahandsmarknad
utomlands...
Antages: 4417 mil/år och 4,1
3
Nm /mil varav 80 % på
fordonsgas
repo02.docx 2012-03-29
32 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Lätta lastbilar
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Svensk
åkeriförening Norr
Se tidigare kommentar under Kommungrupp A.
Antages: av 500 lätta lastbilar
finns 60 % i dessa regioner
(uppskattat på ungefärlig
befolkningsandel) = 300 lastbilar.
Av 300 lastbilar finns ca 35 % i
Umeå, Vännäs = 105 lätta
lastbilar, Om varje lastbil kör
Sverigegenomsnittet 1413 mil/år,
med förbrukning om 1 Nm3/mil
biogas. Antages: Start år 2018
med 3 bilar vartannat år. (Inte
troligt att samtliga kommer att köra
på gas, det blir troligen en mix av
olika hybrider, andra
miljödrivmedel, DME, miljödiesel,
osv.)
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Björkstaden Taxi,
Ecotaxi, Umeå
I dagsläget finns 25 st taxibilar i fordonsflottan. 19
av dessa är el-bensin-hybrider och 6 diesel. Sedan
starten 2005 har företaget växt med ca 40-50% per
år, vilket gjort att antalet fordon utökats. Företaget
planerar att köpa in fler fordon under de kommande
åren, då av hybridmodell. Från kommunens håll har
det vid upphandlingar efterfrågats rena elbilar.
Kommunen är en viktig kund och deras politiska
intressen påverkar framtida inköp. Intresset för att
använda biogas som drivmedel är stort. För att
Ecotaxi och Björkstaden taxi skulle köpa in fordon
som använder biogas som drivmedel skulle det
krävas att tillgången är säkrad (att det alltid finns
biogas vid tankställena), att det finns fler än en
pump vid varje tankställe och att driftkostnaden för
biogasfordon inte överstiger kostnader för hybrid
eller dieselfordon. Skulle dessa behov mötas, är en
realistisk uppskattning att 50 – 65 % av de fordon
som köps in är biogasfordon.
Antages: upp till 20 bilar kan vara
biogasbilar i framtiden. Antages
tidigast från år 2016: 5 biogasbilar
vartannat år med bifuel.
Umeå Taxi har ca 100 bilar, där de flesta kör på
diesel. Nyligen köptes 6 hybridbilar in, 5 som kör på
Antages: Tidigast år 2015, varav
15 bilar per år vid varje
Taxi
Umeå Taxi
Antages 10 000 mil/år,
Snittförbrukningen är 1 Nm3/mil
varav 80 % är möjligt att köra på
fordonsgas
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
33 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
el-bensin och en bil som kör på el-diesel. Årligen så
byts/köps ca 30 nya fordon in. Det finns önskemål
från ledningen om att satsa på miljöbilar. Om
tankstationer skulle finnas och fungera, är det troligt
att åtminstone 50 % av de nyinköpta bilarna
kommer att gå på biogas. Detta kan ske så fort
möjlighet finns.
inköpstillfälle upp till ca 90 st
totalt, dvs. 90 % av samtliga bilar.
Antages 10 000 mil/år,
3
Snittförbrukningen är 1 Nm /mil
varav 80 % är möjligt att köra på
fordonsgas
Sverige Taxi i Umeå har ca 35 bilar, och de flesta av
dessa kör på diesel. Sverige Taxi ingår i Taxi Direkt.
Antages: Tidigast år 2015, varav 5
bilar per år vid varje inköpstillfälle
upp till ca 90 st totalt, dvs. 90 %
av samtliga bilar.
Antages 10 000 mil/år,
Snittförbrukningen är 1 Nm 3/mil
varav 80 % är möjligt att köra på
fordonsgas
Kommun/Bolag
Planer
Antaganden
Personbilar övrigt
Antaganden om möjlig utvecklingsökning:
Uppskattningar Biofuel Region: ca 900-1 000
personbilar till år 2030.
Antages: Högt scenario: Privata
bilägare väljer gasfordon när
tillgången ökar. 20 st/år 20182019, 50 st/år 2020-2024, 100
st/år 2025-2030.
Antagen förbrukning: i snitt ca
1250 mil/bil/år, snittförbrukningen
är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt
att köra på fordonsgas
Sverige Taxi, Umeå
Personbilar
repo02.docx 2012-03-29
34 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Sammanställning
Kommungrupp C, Umeå, Vännäs (GWh)
Bussar Bussar Tunga Tunga
fordon fordon
HS
HS
Taxi
Taxi
HS
Tjänste Tjänste Lätta Person TOTALT TOTALT
- bilar - bilar lastbila - bilar
HS
r
HS
HS
HS
2011
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
2015
0,00
0,72
0,00
1,55
0,00
0,00
0,00
2020
2,36
1,25
1,65
9,31
1,16
0,08
0,87
2030
10,21
2,09
12,9
9,31
1,55
0,29
8,63
Marknadsprognos för fordonsgas
Kommungrupp C Umeå och Vännäs
Energiförbrukning per fordonstyp
GWh
50
0
2
11
11
Personbilar högt scenario
Lätta lastbilar högt scenario
Tjänstebilar högt scenario
Tjänstebilar
Taxi högt scenario
Taxi
Tunga fordon högt scenario
Tunga fordon
Bussar högt scenario
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Diagram 7. Uppskattad marknadspotential för fordonsgas per fordonskategori i Kommungrupp C
35 (40)
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
0
2
17
45
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
3.4
Kommungrupp B och C sammanslaget
Sammanställning
Kommungrupp B & C, Skellefteå, Umeå och Vännäs (GWh)
Bussar Bussar Tunga Tunga
fordon fordon
HS
HS
Taxi
Taxi
HS
Tjänste Tjänste Lätta Person TOTALT TOTALT
- bilar - bilar lastbila - bilar
HS
r
HS
HS
HS
2011
6,02
0,00
1,45
0,00
0,31
0,00
1,28
0,00
0,00
0,03
2015
6,02
0,00
2,17
0,00
2,25
0,00
1,47
0,00
0,00
0,22
2020
10,21
2,36
2,70
2,68
12
2,33
2,43
0,10
0,21
2,36
2030
16,50
10,21
3,54
21,36
13,1
4,66
3,58
1,05
0,62
17,88
Marknadsprognos för fordonsgas
Kommungrupp B & C Skellefteå, Umeå och Vännäs
Energiförbrukning per fordonstyp
GWh
100
9
12
27
37
Personbilar högt scenario
Lätta lastbilar högt scenario
Tjänstebilar högt scenario
Tjänstebilar
Taxi högt scenario
Taxi
Tunga fordon högt scenario
Tunga fordon
Bussar högt scenario
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Diagram 8. Uppskattad marknadspotential för fordonsgas per fordonskategori i Kommungrupp B & C
36 (40)
repo02.docx 2012-03-29
9
12
37
93
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
3.5
Grupp D: Pajala, Svapavaara (Kaunisvaara)
Nort hland Resources är ett internationellt gruvföretag med säte i Kanada och har under
oktober år 2012 börjat sprängning i Kaunis vaara utanför Pajala.
För transporterna från Kaunis vaara kommer Northland Resources använda en 150 km
lång befintlig väg till en omlastningsterminal i Pitkäjärvi där järnvägstransporten tar vid på
den 226 km långa Malmbanan till Narvik i Norge.
För dessa transporter kommer specialdesignade lastbilar att användas som har tagits
fram tillsammans med Scania med 90 tons ekipage. Cliffton är logistikföret aget som kör
för Northland Resources och har för närvarande ett 9 årigt kontrakt. Hittills (nov år 2012)
finns två färdiga lastbilar, och det planeras för ca 60 lastbilar vid full drift. Trans port logistikkedja som startar jan-feb år 2013. I förlängningen finns ev. en förhoppning på
järnväg.
Diskussioner har tidigare även förts med bland annat Vägverket om möjligheterna till
elektrifiering av dessa transporter. Lastbilarna koller att rulla kontinuerligt och beräknas
köra upp till 40 000 mil/år. Det gör att lastbilarna kommer att behöva bytas ut vartannat
år, och andrahandsmarknaden för lastbilarna blir mycket centralt. i dagsläget har Cliffton
inte funderat någonting på biodrivmedel. Det är viktigt att det finns en bra
andrahandsmark nad på fordonen.
Baserat på antal transporterat ton och dagens teknik och transportförhållanden har
Cliffton gjort en uppskattning om att deras transporter vid full drift från Kaunis vaara
kommer att förbruka ca 15,2 miljoner liter diesel per år.
3.6
Sammanställning av marknadspotentialstudien
Marknadspot entialstudien visar på många osäkerheter och har därför gjorts i ett lite mer
säkert lågt scenario respektive högt scenario för varje fordonstyp, vilket kan utläsas i
diagrammen för respektive kommungrupp. Högt scenario innebär att det sker
storsatsningar på infrastruktur, produktion och användning av fordonsgas, både inom
kommunal och privat sektor, samt att LNG terminal(er) för fartygsdrift etableras i regionen
som kan fungera som katalysator för vägtransportsektorn att använda fordonsgas som ett
attraktivt fordonsbränsle.
Sammanställning av totala GWh för åren 2011, 2015, 2020 och 2030 ses i tabellen
nedan.
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
37 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Kommun- A
B
grupp
Boden, Luleå, Skellefteå
Piteå, Älvsbyn
(GWh)
(GWh)
C
B&C
Umeå, Vännäs Skellefteå, Umeå
och Vännäs
(GWh)
(GWh)
D
Pajala,
Svapavaara
(Kaunisvaara)
2011
5-6
9
0
9
-
2015
9-12
10
2
12
-
2020
17-36
17-21
11-17
27-37
-
2030
29-90
25-48
11-45
37-93
-
De höga scenarios som identifierats i Kommungrupp A, B och C illustrerats även i
bilderna nedan.
Figur 1. Marknadspotential för fordonsgas inom Kommungrupp A, B och C, högt scenario.
repo02.docx 2012-03-29
38 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
4
Diskussion
S verige ligger långt fram när det gäller användning av biogas som fordonsgas, men norr
om Gävle finns endast fyra av de drygt 130 tankstationer för fordonsgas i Sverige. Det
förekommer också en del driftsproblem vid anläggningarna, vilket påverkar marknadens
förtroende för biogas en som drivmedel. Ny a förutsättningar för investeringsstöd och långa
avstånd har också gjort att ut vecklingen går långsamt framåt.
Det är tydligt att många aktörer inte har någon långsiktig strategi för hållbara transporter.
Beträffande fordonsgas är intresset generellt mycket osäkert. Många är försiktigt positiva,
men upplever inte att det är ett möjligt att göra bedömningar om framtida satsningar på
fordonsgas som fordons bränsle. Vissa aktörssegment vis ar därtill en väldigt restriktiv
hållning till förnybara bränslen överlag. Det gäller framförallt aktörer inom tung
gruvindustri och vid kontakter med maskinbesiktningsbolag och arbetsmaskinbranschorganisationer (Maskinleverantörerna och Maskinent reprenörerna). Anledningen
är framförallt tillgång och tillgänglighet, som är helt avgörande för att verksamheten ska
kunna drivas långsiktigt.
Det finns dock ett antal både större och mindre aktörer inom kommungrupperna som är
både intresserade och kan fungera drivande för en fortsatt marknadssatsning. Finns
produktionen och en stabil köpare öppnar det upp för andra att våga köpa in gas fordon.
Ett av de mer int ressanta kontakterna tagna är Lennart Pilskog vid AB Volvo last vagnar i
Göteborg. Pilskog är Volvos representant i BiMe Truck, ett samverk ansprojekt som
demonstrerar oc h syftar till att utöka marknaden för metan i dieselmotorer och bygga en
infrastruktur för flytande metan. Volvo är mycket positiva till och satsar stort på en
framtida marknad för metandieseldrivna tunga fordon, främst på grund av det faktum att
det finns mycket stora naturgas och skiffergastillgångar i världen om man blickar framåt
på energisidan.
Denna studie har fok userat på östkusten i regionen. Här finns det största
marknadssegmenten med större städer, kollektivtrafik, distributionsflottor, och hamnar.
Just hamnarna kan vara en intressant inkörsport för fordonsgas på större skala.
Successivt åtstramande miljökrav för fartyg i världen och särskilt inom bl.a.
Östersjöområdet kan komma att bli en drivk raft för ökade satsningar på naturgas och
eventuellt LNG för fartygsdrift. Blir LNG aktuellt för tung lastbils- och fartygstrafik kan
marknadssegmentet för fordonsgas förändras radikalt. Biogasen kommer ha s vårt att
möta upp till den efterfrågan så vida inte storskalig förgas ning av biomassa blir aktuellt,
men väl vara det gröna alternativet för att minska det fossila bränsleberoendet. En
storskalig etablering av naturgas som fordons bränsle stimulerar även infrastruktur för
distribution, vilket kan främja biogasen.
repo02.docx 2012-03-29
repo02.docx 2012-03-29
39 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x
Det måste finnas en långsiktighet i regionen för förnybara bränslen och en säkrad tillgång
och tillgänglighet för att åkerier ska våga/kunna satsa. Det är en väldigt konkurrensutsatt
marknad och beställarna har alltid prislappen först. Om t.ex. en åkerifirma väljer att satsa
på ny teknik och andra drivmedel så kan de kanske inte konkurrera om anbuden där det
är pris enbart som gäller. Det efterfrågas också ett starkare och tydligare beställarans var
vad gäller dessa typer av frågor med biodrivmedel. Distributionens utbredning och
tankningsmöjligheterna är avgörande.
repo02.docx 2012-03-29
40 (40)
M AR KNAD SPOT ENT IALST UD IE FÖR
F OR D ON SGAS
2013- 02- 13
p:\1174\1157631_bfr mar knads analys fordonsgas\000\10 arbets mtrl_dok\2013-02-13 r apport - mar knads potenti al studie för fordonsgas inom acbd län.doc x