Transcript SÖRF Årsredovisning 2012

2012
Årsredovisning
Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund
2012-01-01 - 2012-12-31
Innehållsförteckning
Direktionens ordförande
2
Räddningschefen
4
Verksamhetsstöd
- kommunnära verksamhet
Operativ enhet
7
9
Mål och uppdrag
13
Ekonomi
Finansiella mål
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
14
16
17
17
18
19
Driftredovisning
Investeringsredovisning
22
22
1
DE SOM BOR, VERKAR OCH VISTAS I SYDÖSTRA SKÅNE SKA KÄNNA SIG TRYGGA
Direktionens ordförande
Årets händelser med fokus på framtiden
Förbundet visar även för 2012 ett positivt överskott och de fyra finansiella målen är uppnådda. Ett
stort och varmt tack till alla, som har bidragit till förbundets goda ekonomiska hushållning.
Trots ovissheten om förbundets framtid, har verksamheten haft ett tydligt medborgarfokus, att de
som bor, verkar och vistas i sydöstra Skåne ska känna sig trygga.
I december 2011 tog direktionen beslutet att likvidera förbundet, då det ej fanns några
förutsättningar förhandlingsvägen. Arbetet med en likvidation inleddes. På vårkanten började det
att ljusna, som det alltid gör vid den här tidpunkten på året, då Skurups kommun var villiga att gå
vidare förhandlingsvägen. Efter tre möten fanns en lösning, där Skurups kommun lämnade
förbundet, medan de fyra övriga återinträdde. Mötena, som föregick förhandlingslösningen, var
öppna, ärliga och det fanns en vilja hos alla parter, att vi tillsammans skulle lösa frågan om
förbundets framtid.
Under tiden har ett intensivt arbete, både från medlemskommunerna och räddningstjänstens
förvaltning fortlöpt med att ta fram en ny Förbundsordning (FO), samt reglemente för direktion och
revision. Samtidigt fanns även uppdraget att fastställa budgetram för det framtida SÖRF.
Medlemskommunerna var överens om att ramen för 2013 skulle minskas med 7,5 mkr och för 2014
ytterligare 1,5 mkr.
Nödvändiga beslut för budgetanpassning 2013 fastställdes av direktionen i december 2012 och
arbetet med ytterligare anpassningar har påbörjats, vilket bland annat innebär en operativ översyn
kopplad till framtida och nödvändiga investeringar. Förbundet har ett stort investeringsbehov,
främst på grund av en föråldrad fordonspark. Vidare ska SÖRF ta fram en ny handlingsplan för
skydd mot olyckor (LSO) under den här mandatperioden, då nuvarande är från 2008.
I det här arbetet är det viktigt, vilket också direktionen förtydligade på direktionsmötet i maj, att
”planeringen ska utgå från förbundets territoriella område och insatsområde”.
Kom ihåg att samarbete mellan kommuner i sig är mycket viktigt, alla måste inse att det är ett
ständigt givande och tagande för att nå framgång i samsyn.
För att understryka vikten av en gemensam syn ur ett SÖRF-perspektiv, där fyra medlemskommuner ingår, har en politisk styrgrupp tillsats med en representant från respektive kommun.
2
I vår nya förbundsordning är det viktigt att poängtera, att vårt syfte är att ”förebygga och avhjälpa
olyckor, så att kommunerna långsiktigt drabbas av färre olyckor och lägre skadekostnader på
grund av olyckor”, samt att verksamhetens mål är ”att antalet olyckor ska minska, att det yttersta
målet med den förebyggande verksamheten är att antalet olyckor ska minska och att
skadekostnaderna av de olyckor som ändå uppstår ska minska”.
Det skrivs också tydligt att ”olyckorna inom en kommun ska minska”, samt ”den enskildes
förmåga ska öka”.
Tack!
Avslutningsvis vill jag framföra direktionens varma tack till all personal inom SÖRF för ett mycket
bra genomfört arbete under 2012, samt att jag personligen vill framföra ett tack till ledamöter och
ersättare för ett gott samarbete i direktionen.
Med varma hälsningar
SYDÖSTRA SKÅNES RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Torgny Larsson
Direktionens ordförande
Direktionen
Ordförande Torgny Larsson (S)
V ordförande Cecilia Olsson-Carlsson (S)
Ledamöter
Håkan Rosenkvist (M)
Karl-Erik Olsson (S)
Pierre Esbjörnsson (S)
Jörgen Sjöslätt (C)
Sune Mårtensson (M)
Nils-Evert Erlandsson (C)
Berth Andersson (S)
Jan-Erik Johansson (M)
Lars Jeppsson (C)
Simrishamn
Simrishamn
Skurup
Skurup
Ystad
Ystad
Ystad
Sjöbo
Tomelilla
Tomelilla
Sjöbo
Ersättare
Christer Hovbrand (S)
Johan Söderlin (SJP)
Pia Ingvarsson (S)
Mats Carlsson (C)
Magnus Björkman (M)
Conny Thoresson (M)
Margareta Åberg (S)
Sven Rosengren (FP)
Lennart Sandberg (M)
Christer Karlsson (M)
Ros-Marie Johansson (S)
Sjöbo
Sjöbo
Simrishamn
Simrishamn
Tomelilla
Tomelilla
Skurup
Skurup
Ystad
Ystad
Ystad
3
DE SOM BOR, VERKAR OCH VISTAS I SYDÖSTRA SKÅNE SKA KÄNNA SIG TRYGGA
Räddningschefen
För ett år sedan skrev jag om att SÖRF var på väg mot en likvidation och att företeelsen var
extremt ovanlig för ett kommunalförbund. Lyckligtvis kunde parterna, fyra kommuner å ena sidan
och Skurup å andra nå en överenskommelse som innebar att Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla samt
Ystads kommuner begärde återinträde i förbundet, samtidigt som Skurup begärde utträde i
samband med årsskiftet. Avvecklingen av Skurups medlemskap har genom gott samarbete med
representanter från såväl Skurups kommun och räddningstjänsten i Trelleborg genomförts
friktionsfritt under hösten 2012.
I samband med fyra kommuners politiska beslut i juni förra året att återinträda i förbundet antogs
även en ny förbundsordning att gälla från och med 2013-01-01. Den emanerar från arbetet som
genomfördes av fyra kommuners ledande politiker hösten 2011 och som kompletterades under
våren 2012 av en särskilt utsedd tjänstemannagrupp.
Tjänstemannagruppens arbete bestod även i att se på de ekonomiska förutsättningarna för SÖRF 2
som var arbetsnamnet. I samband med detta redovisades i detalj vad varje heltidsanställd
medarbetare har för arbetsuppgifter samtidigt som kostnader för respektive station klargjordes. Den
politiska styrgruppen fattade därefter beslut som innebar en kostnadsreducering med 9 mkr fördelat
på två år.
Det mest anmärkningsvärda med besparingens storlek var att beloppet utgjordes av ”fiktiva”
pengar som aldrig Skurup betalt till förbundet. I och med beslutet blev det en realitet för SÖRF som
enligt beslutet ska spara 7,5 mkr 2013 och ytterligare 1,5 mkr 2014 exklusive finansiella kostnader
för de eftersatta fordonsinvesteringarna på ca 0,8-1,2 mkr.
Min uppfattning har varit tydlig om konsekvenserna av beslutade besparingar, det kommer
innebära färre antal heltids- och deltidsanställda samt på sikt även färre antal brandstationer vilket
väckt viss förvåning och skapat reaktioner i några medlemskommuner.
I samband med tjänstemannagruppens arbete framfördes önskemål om att låta en oberoende part
granska SÖRF för att kunna utröna om man kunde bedriva räddningstjänst i fyra kommuner för
51,4 mkr i jämförelse med andra räddningstjänstförbund.
Uppdraget gick till Price Waterhouse & Coopers som genomförde sin granskning under en
femveckorsperiod med allt tillgängligt stöd och insyn från mig och förbundet. Det märkliga i
sammanhanget var att den insyn och stöd som erbjöds PWC bevisligen var av ringa intresse, då de
med några undantag valde att basera sin rapport på insinuationer, rykten och hörsägen kompletterad
med kända fakta/statistik.
4
Innehållet i redovisningen kom som en fullständig överraskning då utlovad faktagranskning innan
presentation för den politiska styrgruppen uteblev. Även förbundets förtroendevalda revisorer
reagerade kraftigt på innehållet i rapporten och beställde en fördjupad granskning av Ernst &
Young, av de mest uppseendeväckande påståendena PWC presenterat.
Slutsatsen av Ernst & Youngs granskning visade att det helt och hållet saknades fog för de
oegentligheter som påstods. Ordning och reda var E & Y:s betyg till SÖRF:s ledning och direktion.
Med syfte att mildra besparingarnas effekter för kommuninvånarna och SÖRF:s medarbetare
påbörjades ett mycket omfattande arbete med framtagande av besparingsförslag tillsammans med
de fackliga parterna Vision, Kommunal, samt BRF (Brandmännens Riksförbund) i början av
sommaren. Efter ett stort antal möten och ett mycket stort ansvarstagande och engagemang från de
fackliga organisationerna, presenterades slutligen besparingsförslaget vid direktionsmötet den 24
september.
Med anledning av besparingarna kommer en operativ översyn att ske under våren 2013 för att tjäna
som underlag för de förändringar som kommer att krävas.
De beslutade besparingarna kan komma att påverka kommuninvånarnas rätt till ett likvärdigt skydd
därav informerades Länsstyrelsen i juni om SÖRF:s fortsatta arbete med att anpassa verksamheten
till lägre kostnader. Kontinuerlig kontakt har sedan dess vidmakthållits med anledning av
framtagandet och realiserandet av sparförslaget.
I samband med att avtalet med tidigare entreprenör för rengöring (sotning) och
brandskyddskontroll löpte ut 2012, har frågan om sotningen varit på agendan för att kunna
upphandla verksamheten i god tid innan avtalet löpte ut. Framförallt för att möjliggöra för befintlig
entreprenör att i tid hinna avsluta hyreskontrakt, sälja utrustning samt uppsägning av personal.
Framförhållning är även viktigt för att en ny entreprenör ska hinna utöka sin verksamhet till
tillräcklig nivå.
5
Informationsbehovet internt, men även externt har de senaste åren ökat på grund av oklarheter
kring framtid och effekterna av beslutade besparingar. Det har inneburit att arbete med att utveckla
vår hemsida och intranät prioriterats och utseendet och användarvänligheten kommer förbättras
första kvartalet 2013.
Samverkan och effektiv resursanvändning är nyckeln till framgång, två exempel på detta är:
Trygghetens Hus där Ystads kommun på Polismyndighetens begäran anvisats plats för byggandet
av ett nytt polishus i Ystad. Anpassning av storlek och form på kommande byggnation ska innebära
att övriga verksamheter lik räddningstjänstförbundets, m.fl. ska ”dockas” på framtida polishus.
Förbundet har även de senaste två åren arbetet tillsammans med räddningstjänsterna Syd,
Lomma/Staffanstorp, Trelleborg/Vellinge samt Svedala för att planera för ett mer gemensamt
utnyttjande av varandras resurser. Det innebär att förbundet arbetar med att skapa en gemensam
förmåga vid exempelvis kommunikationsolycka, kemberedskap, stab Skåne, samt skapandet av en
gemensam inre ledning där samtligas resurser leds operativt av kunniga brandbefäl.
Skyddsenheten
Som en konsekvens av den långvariga turbulens kring förbundet lämnade chefen för skyddsenheten
SÖRF efter sommaren vilket inneburit att samlat ansvar för förebyggande sedan dess inte funnits.
Det har fått till följd att uppföljning av tillsyner och LBE samt framtagande av tillsynsplan för 2013
ej klarats av. Stöd till kommunernas byggprocess har ej kunnat ges i samma omfattning som
tidigare.
I samband med SKL:s presentation i november av årets ”öppna jämförelser” ligger SÖRF i den
absoluta toppen i framkomsttider till olyckan. Ystad är den snabbaste brandstationen i landet
tätt följd av övriga SÖRF stationer. Fantastiskt roligt!
Avslutningsvis vill jag framföra ett varmt tack till SÖRF:s duktiga och engagerade medarbetare
som trots oklarheter inför framtiden kämpat på oförtrutet.
Tom Setterwall
Räddningschef
6
Kommunnära verksamhet
Under förra året tog SÖRF genom att tillsätta distriktschefer ett märkbart steg framåt i sin satsning på
ökad närvaro och tillgänglighet på lokal nivå. Följande rader kommer kortfattat att beskriva
utvecklingen och den förhoppning som respektive distriktchef har inför framtiden.
Tomelilla/Brösarp
Inriktningen för verksamhetsåret 2012 har varit att stabilisera och utveckla räddningstjänstfunktionen i
det geografiska närområdet till nämnda stationer. Under året deltog personal från dessa stationer i
sammanlagt 236 operativa insatser av skiftande art, primärt för att kunna tillgodose hjälpbehovet men
även i framtiden att bemanningen är anpassad efter såväl operativa som arbetsmiljömässiga mål.
Rekryteringen av deltidsbrandmän är idag ett nationellt problem, och kommer att kräva en målinriktad
makroplanering där flexibilitet och anpassning bland annat till lokala arbetsgivare kommer att vara
avgörande. En förstadie av denna typ av rekryteringsprocess under 2011 resulterade i fyra
nyanställningar under första halvåret 2012, två på station Brösarp och två på station Tomelilla som
också fick sin första kvinnliga brandman i styrkan. Sekundärt till personalbehovet så har personalens
kompetensutveckling, utöver ordinarie övnings/utbildningsschema även uppgraderats med ytterligare
en styrkeledare på station Tomelilla. Behovet av denna kompetens samt fortsatt rekrytering av
deltidsbrandmän kommer även under nästkommande år att vara prioriterat, då vakanser beroende på
bland annat pensionsavgångar kommer att uppstå och måste tillsättas.
Utöver ovan nämnda, så har följande noterats under året:
 Samverkan i form av övningsverksamhet mellan station Brösarp och deras samarbetspartner
från räddningstjänsten i Kristianstad - station Degeberga.
 Förebyggande arbete i form av information till allmänheten vid övningsverksamhet.
 Kompetensutveckling för personal i form av studiebesök på SOS Alarm.
 Öppet hus
 Skolbesök
 Julskyltning
Medverkan vid:
 Tillsyner enligt LSO
 LBE handläggning
 Remissyttrande
 Brottsförebyggande rådet/Tomelilla kommun
 Riskhanteringsgruppen/Tomelilla kommun
 Alkoholhandläggargruppen/Tomelilla kommun
 Utrymningsövningar
Sjöbo/Vollsjö/Lövestad
Förebyggande, tillstånd brandfarliga och explosiva varor, tillsyner och brandskyddsdokumentationer
har granskats och behandlats under året.
Personalläget i området är oförändrat stabilt, tre stycken har slutat sin anställning på grund av flytt från
orten, ändrade arbetsförhållande och pension. Reservdeltidsbrandmän har flyttats upp och blivit
ordinarie.
Under 2012 minskade antalet insatser i området, en del stora bränder förekom dock bland annat
Nyvångs danspalats.
7
Simrishamn/Borrby
Under året har det förebyggande arbetet fortsatt med remisser från samhällsbyggnadskontoret,
tillsyner, tillståndsärenden samt personalens medverkan vid olika evenemang.
Ett projekt tillsammans med samhällsbyggnads- och fritidsförvaltningen har genomförts, där avsikten
har varit att klargöra ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare, verksamhet och hyresgäster.
Tillsammans med kommunens säkerhetschef har ett underlag för olika risker i kommunen inlämnats
som en del av kommunens arbete med att ta fram en ny översiktsplan.
Personalläget är oförändrat mot förra året, dock kommer vi att påbörja rekrytering av styrkeledare i
Simrishamn.
Ystad/Skurup
I Ystad har brandmännen förutom att skötta den utryckande verksamheten också jobbat med
förebyggande verksamhet i form av informationskvällar, öppet hus och information under
julskyltningen. Man har dessutom besökt kommunens campingplatser regelbundet under säsongen för
att titta på brandsäkerhet och tillgänglighet vid insats. All brandpersonal har besökt Ystads
källargarage för att orientera sig och kontrollera brandskyddet. Samarbete har inletts med Ystad Hamn
och Logistik genom att all operativ personal fått information och orienterat sig om hamnens
verksamhet. Gemensamma övningar planeras som förberedelse för att kunna ta om hand tänkbara
olyckshändelser på ett bra sätt.
För att förebygga brand i bostad har SÖRF inlett ett samarbete med Social omsorg i Ystads kommun
att inventera brandskyddet hos personer i eget boende som av olika anledningar behöver stöd av
kommunen. Samarbetet går ut på att inventera hur brandskyddet ser ut och göra behövliga
förbättringar. Förbundet har i samband med detta utbildat den personal som gör inventeringarna hos
brukarna.
När det gäller personalsituationen i Ystad har två brandmän valt att ta ut avtalspension och två
brandingenjörer har slutat för att övergå till annan anställning. Vakanser efter brandmän har tillsvidare
ersatts med vikariatanställning.
På deltidsstationen i Skurup har alla de ordinarie tjänsterna varit besatta men fler reserver behövs.
Rekrytering av ny personal pågår ständigt, lämplig deltidspersonal är dock inte lätt att få tag på i de
mindre orterna.
Öppet hus med information om brandskydd till besökarna arrangerades på SÖRF:s stationer i
september och både Skurups och Ystads arrangemang var väl besökta med uppskattade inslag och
uppvisningar.
8
Operativ enhet
Räddningsinsatser
Förbundet har under 2012 genomfört 1241 räddningsinsatser som har resulterat i 1801
stationsutryckningar.
 Antalet händelser ökade med 9 stycken, från 1232 2011 till 1241 under 2012.
 Antalet stationsutryckningar ökade med 23 stycken, från 1778 2011 till 1801 under 2012.
 Antalet operativa mantimmar är konstant och pendlar mellan 7000-7500 mantimmar per år.
 År 2012 gick 7122 mantimmar åt för räddningsinsats.
 Genomsnittstid för en räddningsinsats ligger på 3,9 mantimmar.
Brand i byggnad minskade med 27 insatser vilket är andra året i rad där antalet brand i byggnad
minskar vilket är mycket positivt. Automatiska brandlarm fortsätter att öka i antal. Av 329
utryckningar till automatiska brandlarmsanläggningar är det 191 larmtillfällen som förbundet
larmas till anläggningar/fastigheter som ägs av kommunerna i en eller annan form. Med bättre
förebyggande arbete från kommunerna gällande sina automatiska brandlarmsanläggningar så hade
en stor del av de onödiga larmen reducerats betydligt.
Ett utdrag av kommunala anläggningar som genererat onödiga automatiska brandlarm
Kommun
Ystad
Ystad
Verksamhet
Äldreomsorg
Äldreomsorg
Ägare
Ystad kommun
Ystad kommun
Ystad
Ystad
Fritidsanläggning
Skola
Ystad kommun
Ystad kommun
Simrishamn
Simrishamn
Skola
Äldreomsorg
Simrishamns Bostäder
Simrishamns Bostäder
Sjöbo
Sjöbo
Äldreomsorg
Skola
Sjöbohem
Sydskånska Gymnasieförbundet
Tomelilla
Tomelilla
Skola
Skola
Tomelilla kommun
Tomelilla kommun
Skurup
Fritidsanläggning
Skurups kommun
Skurup
Skola
Skurups kommun
Vanligaste orsakerna till onödiga automatlarm är:
 Rök från matlagning
 Rök ifrån arbetsprocess
 Uppsåtligt falsklarm
 Ånga (exempel öppnande av diskmaskin under diskprocess)
 Intryckt larmknapp
 Okänd/annan (orsak som räddningstjänsten ej kan fastställa)
 Kondens/fukt/vatten
9
Mängden trafikolyckor ökade under 2012 vilket innebär att räddningstjänsten allt oftare larmas till en
trafikolycka fast det inte föreligger någon räddningsinsats. Anledningen till larmningen är bristen på
ambulanser i Skåne där räddningstjänsten får stå för den primära sjukvårdsinsatsen i väntan på
ambulans.
Vid sjukvårdsinsats (ej samband med trafikolycka) bistod vi Region Skånes ambulanssjukvård med
212 stycken sjukvårdsinsatser under 2012. Jämfört med år 2008 så har sjukvårdsinsatserna ökat med
65%.
Fördelning räddningsinsatser
Händelsetyper
2012
2011
Differens
Brand i byggnad
124
151
-27
Brand i det fria
95
119
-24
Trafikolycka
237
216
+21
Sjukvårdsinsats
212
153
+59
Automatiskt brandlarm
329
291
+38
Övrig räddningstjänst
244
302
-58
1 241
1 232
+9
Antal insatser
Larmbehandling och responstid
Sveriges snabbaste brandstyrka
Enligt SKL:s Öppna Jämförelser 2012 så är station Ystad den snabbaste brandstyrkan i Sverige.
Station Ystad har kortast responstid från inkommit 112 samtal till första resurs är på plats. Detta har vi
uppnått tack vare en intresserad och engagerad personal i kombination med teknik och taktik i
samband med räddningsinsats.
Larmbehandling och responstid (fakta hämtat SKL öppna jämförelser)
I denna tabell redovisas 2012 års värden. Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg
betyder att kommunens värde hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de
25 procent av kommunerna med sämst värde för respektive indikator och gul färg anger att kommunen
ligger bland de 50 procent i mittfältet.
Kommun
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Tomelilla
Ystad
Larmbehandlingstid på SOS Alarm
för räddningstjänst.
Min-max 0,7 - 2,8 min
Responstid för räddningstjänst från
112-samtal till första resurs är på
plats. Min-max 7,3 - 30,8 min
1,5
1,5
1,5
1,6
1,5
9,9
10,8
8,8
9,7
7,5
10
Förbättrade värden jämfört med 2012.
 Simrishamn har en minskning i tid från 11,4 till 9,9 minuter.
 Sjöbo har en minskning från 11,1 till 10,8 minuter.
 Skurup har en minskning från 11,0 till 8,8 minuter.
 Tomelilla har en minskning från 9,7 till 9,5 minuter.
 Ystad har en minskning från 8,8 till 7,5 minuter.
Överlag så har medlemskommunerna en mycket hög tillgång till snabb räddningstjänst. Mediantiden
för 2012 är 9,34 min över SÖRF:s geografiska yta. Ur ett regionalt och nationellt perspektiv är detta en
mycket bra tid.
Enligt operativ översyn 2010 fattades beslut att SÖRF ska ha en operativ plattform som motsvarar
SÖRF:s behov av att kunna genomföra räddningsinsats inom det geografiska området i relation till
riskbilden. Räddningstjänsten ska vara framme på en skadeplats inom 10 minuter vid 72% och inom
20 minuter vid 100% av alla olyckor som räddningstjänsten larmas till inom räddningstjänstens
område.
Arbetsmiljöförbättringar
Under 2012 så har investeringsbudgeten till stor del använts till arbetsmiljöförbättringar.
 Nya hjälmar och larmställ för brandmän och styrkeledare.
 Förbättrad kommunikation vid rökdykarinsats.
 Skadeplatsradio (Rakel) och användning av gemensam sambandsplan inom Räddningstjänsten i
Skåne.
 Uppdateringar av larmnet system mellan SÖRF:s stationer vilket ger ett avtryck i responstiden.
 Omfördelning av lättvikts luftpaket för rökdykning.
11
Investeringsbehov
Investeringsbehovet av nya brandfordon är idag mycket stort, 2005 var året då SÖRF senast
beställde/köpte nytt större brandfordon. Målsättningen från direktionen har varit att investera i samma
nivå som avskrivningarna för innevarande år. En ny släckbil kostar idag ca 4,5 mkr vilket är en bra bit
över investeringsbudgeten.
Åren 2009-2011 har den politiska processen om förbundets vara eller icke vara med fem eller fyra
kommuner pågått och inga större fordonsinvesteringar har genomförts. 2012 är det sjunde året då inga
nyinvesteringar av brandfordon har genomförts. Konsekvensen blir att förbundet fortsätter betala för
fördyrade och ökade reparationer på en föråldrad vagnpark. Det inträffar att vi måste reparera
räddningsfordon där reparationskostnaden på ett enskilt fordon överstiger värdet på fordonet.
Brandfordon på verkstad skapar ingen trygg beredskap och att hyra in fordon från annan
räddningstjänst är kostsamt.
Konsekvensen av att undvika nyinvesteringar skapar ett mycket stort ackumulerat investeringsbehov
som skjuts på framtiden och som ständigt ökar för varje år.
Idag uppskattas investeringsbehovet till ca 45 mkr:
 Släckenhet
5 x 4,5 mkr
 Höjdenhet
1 x 9 mkr
 Lastväxlarenhet
2 x 3 mkr
 Djurlivräddningsenhet
1 x 2 mkr
 Räddningsenhet
1 x 4 mkr
 Snabbinsatsenhet
1 x 2 mkr
Avsaknad av arbetsmiljö i brandfordon
Förbundets äldre brandfordon saknar både en god, säker och hög arbetsmiljö för personal till och från
skadeplats. På skadeplatsen saknar vi idag teknisk utrustning på flera av våra brandfordon för att
kunna genomföra en trygg och säker räddningsinsats.
Miljöförbättringar
De äldre fordonen saknar helt avgasrening om man jämför med dagens Euro 5 motorer som kom 2003.
2014 kommer nästa miljökrav på dieselmotorer Euro 6, SÖRF har sju fordon med Euro 5 motorer.
12
Mål och uppdrag
Kommunal räddningstjänst
Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara
för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att förhindra och begränsa
skador på människor, egendom eller i miljön.
Enligt Lagen om skydd mot olyckor 3 kap 7§ skall kommunen svara för räddningstjänsten inom det
egna geografiska området. Genom avtal kan detta överlåtas på annan kommun eller
kommunalförbund.
Räddningstjänsten i kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad är organiserad i
ett kommunalförbund under namnet Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF). Enligt
förbundsordningen skall kommunalförbundet hålla en för förbundsmedlemmarna gemensam
räddningstjänst enligt lagen. Verksamhet och personell organisation regleras i ett gemensamt
handlingsprogram.
Förbundet skall ansvara för förebyggande åtgärder mot brand och annan olycks- och
skadeförebyggande verksamhet, vilken åvilar förbundsmedlemmarna. Dessutom skall förbundet
genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina
skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor.
Verksamhetsmål
Arbetet med att ta fram relevanta, tydliga och mätbara mål för förbundet har resulterat i nya
verksamhetsmål som implementerats i verksamheten. Andra verksamhetsfrågor har upptagit tid
och resurser under året och uppföljning av verksamhetsmålen kommer att ske så snart förbundets
framtida struktur är formad.
Övergripande mål
De som bor, verkar och vistas i sydöstra Skåne känner sig trygga med egen kunskap och med stöd
från SÖRF.
Delmål:

Verka för att förebygga olyckor och skador mot människors liv och hälsa, samt egendom och
miljö.

SÖRF skall genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att ta ett eget ansvar
för sin säkerhet.

SÖRF skall informera allmänheten om hur den förebyggande verksamheten är ordnad och hur
den planeras.

SÖRF skall arbeta med kontinuerlig verksamhetsutveckling.

Fördjupa SÖRF:s samverkan med lokala, regionala, nationella samt internationella aktörer.
 SÖRF ska ha en god operativ insatsförmåga i förhållande till aktuell riskbild i respektive
medlemskommun.
13
Ekonomi
2012 har varit ett väldigt intensivt och krävande år ekonomiskt. Våren kantades av många
utredningar och kalkyler inför beslut av kommande budgetramar. Externa konsulters rapporter har
krävt förtydligande och förklaringar både internt och externt. Revisorernas utökade granskning
påvisade att förbundet har en god intern kontroll med attestrutiner och kostnadskontroll som är
stärkande och av utmärkt kvalité.
Att anpassa förbundets ekonomiska förutsättningar till en medlemskommun mindre har krävt digra
ekonomiska underlag för att uppnå överenskommelse mellan förbundsmedlemmarna gällande eget
kapital och anläggningstillångar och kompetens för att bokföringsmässigt uppnå korrekthet.
Ekomiska uträkningar kommer även att behövas av det knepigare slaget för att tillsammans utnyttja
de ekonomiska resurserna på bästa sätt för både anställda och medborgare de kommande åren. Att
inspireras av utmaningar och se förändringar som positiva är en förutsättning och tillsammans
kommer vi att skapa en ännu bättre ekonomisk tydlighet.
Ekonomisk hushållning
Kravet på god ekonomisk hushållning slår fast att förbundet ska arbeta med stor ekonomisk
medvetenhet och en genomgående helhetssyn på hur vi disponerar våra resurser. Vilket innebär att
förbundet ska planera, organisera och utföra arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt. Vår uppgift
är att skapa trygghet för medborgarna i våra medlemskommuner på ett sätt som säkerställer att de
får valuta för sina skattepengar.
Uppföljning och analys
Uppföljning, analys och prognostisering ska ske löpande under året och ha direkt koppling till de
upprättade verksamhetsmålen. Arbetet med att ta fram relevanta, tydliga och mätbara mål för
förbundet har resulterat i nya verksamhetsmål som implementerats i verksamheten. Framtagande av
indikatorer och uppföljning av verksamhetsmålen kommer att ske så snart förbundets framtida
struktur är formad.
Under året har ekonomiska och verksamhetsrelaterade uppföljningar genomförts enligt plan och
nödvändiga justeringar har genomförts löpande. En ökad kostnadsmedvetenhet har implementerats
i verksamheten och ett delegerat ansvar har resulterat i ett ökat engagemang och intresse för
ekonomi.
Årets resultat
Verksamhetsåret avslutades med ett positivt resultat på 4 616 tkr att jämföras med ett budgeterat
överskott på 200 tkr. En återhållsamhet och kostnadsmedvetenhet har haft en stor inverkan på det
positiva resultatet och underlättar det pågående arbetet med att anpassa verksamheten till mindre
medlemsintäkter och möjliggör att få besparingseffekter på helårsbasis 2013.
14
Budgetavvikelser
Fluktuationer kostnadsmässigt gällande deltidspersonalen sker mellan åren och kan snabbt
förändras när och om större och kostnadskrävande insatser inträffar. Efter årets slut finns en positiv
budgetavvikelse gällande personalkostnader både på hel- och deltidssidan. Flera olika faktorer har
resulterat i en positiv avvikelse bland annat en föryngring utav den operativa heltidsstyrkan har
inneburit lägre arbetsgivaravgifter. Effekten av lägre arbetsgivaravgift för denna åldersgrupp är av
tillfällig karaktär och arbetsgivaravgiften är 15,49%. Justering av personalomkostnadspåslaget sker
i personalbudgeten för att minimera den positiva marginalen och ligger några procent under
riktlinjerna från SKL (Sveriges kommuner och landsting).
En återhållsamhet i verksamheten när det gäller återbesättning av vakanser och tjänstledigheter har
resulterat i en gynnsam avvikelse. Förberedelsesarbetet att anpassa förbundet till lägre
medlemsintäkter har gjort att en ekonomisk marginal uppstått och en positiv effekt som gynnar
arbetet och effekten av besparingarna som är planerade 2013 och framåt. Totalt för
personalkostnaderna är budgetavvikelsen 3 540 tkr varav 1 170 består av återbetalda premier för
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) samt avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007-2008.
Semesterlöneskulden har en positiv inverkan ekonomisk på 720 tkr då en förändring utav policyn
har inneburit att de anställda plockat ut intjänade semesterdagar och uttag av sparad okompenserad
tid.
Pensionsskuld- och pensionskostnadsprognosen från KPA visar enligt aktuella parametrar en
gynnsam tendens för året gällande förbundets pensioner. Uppbokningar sker uteslutande enligt
KPA:s prognos som beställs tre gånger årligen för att erhålla en uppdaterad beräkning. Underlaget
för december visar en lägre kostnad än prognosen för motsvarande period föregående år som ligger
till grund för detaljbudgeten 2012, vilket ger en positiv budgetavvikelse på 1 670 tkr en effekt av
att anställda tillhörande styrkan valt att jobba kvar efter uppnådd pensionsålder.
Skurups utträde ur förbundet har inneburit en utrangering av de anläggningstillgångar bestående av
fordon och inventarier placerade på stationen i Skurup. Mellanskillnaden mellan erhållen likvid och
realisationsförlust tillsammans med några fördyrade fordonsreparationer har skapat en negativ
avvikelse på 1 170 tkr under den operativa enheten.
Låneskulden
Vid bildandet av Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund övertog förbundet fordon och
inventarier från förbundsmedlemmarna till ett bokfört värde. Dessa löstes mot ett långfristigt lån
gentemot respektive förbundsmedlem. Låneskulden till förbundsmedlemmarna uppgick vid årets
slut till 845 tkr och avser i sin helhet lån för de inventarier som räddningstjänstförbundet övertog
vid bildandet. Under 2009 blev en stor del av medlemslånen slutamorterade och numera återstår
endast låneskuld till Sjöbo kommun.
Soliditetens utveckling
40%
30,6%
30%
17,8%
20%
12,5%
14,3%
7,2%
10%
7,7%
0%
2007
2008
2009
2010
2011
2012
15
Pensionsåtagande
Förbundet svarar för intjänade pensioner från och med år 2000. Pensionsavtalet innebär att personal
i utryckningsstyrkan har möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder under förutsättning att de arbetat
inom räddningstjänsten i 30 år, varav 25 år inom utryckningstjänst. Den rörliga pensionsåldern
medverkar till svårigheten att budgetera pensionsskulden. Även deltidsbrandmännen ingår i
beräkningen. Bland verksamhetens kostnader har pensionsskuldsökningen, samt pensionsutbetalningar och löneskatt bokförts. Avsättning till pensioner redovisas som en avsättning i
balansräkningen.
Pensionsåtagande
(inkl. löneskatt) tkr
Avgiftsbestämd ålderspension
(individuell del)
2012
2011
1 638
1 677
Avsättning till pensioner
13 763
14 524
Total pensionsskuld
15 401
16 201
Finansiella mål
Årets resultat innebär en komplett och fullständig måluppfyllelse. De finansiella målen har anpassats
till aktuella förutsättningar och kommer enligt nya förbundsordningen ha ett annat utseende 2013.
Finansiella mål
Måluppfyllelse

Stärkt soliditet.
De senaste årens positiva resultat har genererat
en stärkt soliditet.

Räddningstjänstförbundet skall ha ett
eget kapital på 5% av medlemsavgiften.
Målet är uppfyllt.

Räddningstjänsten skall redovisa ett
budgeterat överskott på 0,2% av
medlemsavgiften.
Ett budgeterat överskott på 200 tkr gör att målet är
uppfyllt.

Årets investeringar skall finansieras med
egna medel.
Målet är uppfyllt.
Egna kapitalet i % av medlemsavgiften
20%
16,8%
15%
9,4%
10%
6,3%
7,1%
3,4%
5%
3,7%
0%
2007
2008
2009
2010
2011
2012
16
Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund.
Resultaträkning, tkr
Not
1
2012
64 377
2011
63 368
Verksamhetens kostnader
1
-55 738
-57 764
Avskrivningar
2
-3 522
-3 205
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
3
5 117
154
2 399
94
Finansiella kostnader
4
-655
-607
Årets resultat
5
4 616
1 886
Not
2012
2011
Verksamhetens intäkter
Balansräkning, tkr
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Mark
6
253
286
Maskiner och inventarier
6
15 816
17 652
Summa materiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
16 069
17 938
Fordringar
17 073
13 083
38
53
17 111
13 136
Summa tillgångar
33 180
31 074
Eget kapital avsättning och skulder
Eget kapital
-5 534
-3 648
Årets resultat
-4 616
-1 886
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
7
Summa eget kapital
Avsättningar
8
-10 150
-5 534
Avsättning pensionsförpliktelser
9
-13 763
-14 524
-13 763
-14 524
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
10
-845
-938
Kortfristiga skulder
11
-8 422
-10 078
-9 267
-11 016
-33 180
-31 074
Summa skulder
Summa eget kapital och skulder
17
Kassaflödesanalys, tkr
Not
2012
2011
Tillförda medel
Resultat efter finansiella poster
4 616
1 886
Justering för av- och nedskrivningar
3 522
3 205
-761
-1 377
896
169
Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
8 273
-3 989
3 883
-2 784
Ökning/minskning kortfristiga skulder
-1 656
1 524
2 628
2 623
-3 349
-2 557
Ökning/minskning avsättningar
Vinst/förlust försäljning av anläggningstillgångar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
12
800
-2 549
-2 557
Finansieringsverksamheten
Förändring låneskuld
-92
-98
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-92
-98
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
-13
51
-32
83
38
51
Likvida medel vid årets slut
Redovisningsprinciper
Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds årsredovisning är upprättad enligt den Kommunala
redovisningslagen och tillämpar de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal
redovisning.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för
planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter att investeringsprojektet är
avslutat. I samband med bildandet av kommunalförbundet överläts befintliga anläggningstillgångar
av medlemskommunerna till förbundet till bokfört värde. Befintliga avskrivningsplaner för dessa
tillgångar har fortsatt att användas.
De huvudsakliga avskrivningstiderna som tillämpas är:
Övningsfält: 10 år
Kommunikationsutrustning: 5-8 år
Fordon: 5-20 år
Räddningsutrustning: 5-10 år
Semesterskuld
De anställdas fordran i form av sparade semesterdagar och okompenserad tid har skuldbokförts per
den 31 december 2012.
18
Noter (tkr)
Not 1
Verksamhetens intäkter avser medlemsintäkter, externa intäkter som tillsyn, förebyggande
åtgärder, extern utbildning, övriga bidrag mm.
Medlemsintäkter
Ystad
Simrishamn
Tomelilla
Skurup
Sjöbo
Summa
Övriga intäkter
Myndighetsutövning
Kurs/utbildning
Externa insatser
Lokalhyra
Utbildningsbidrag
Summa
2012
2011
Ägarandel i %
21 122
13 290
8 134
5 597
12 240
60 383
20 507
12 903
7 897
5 435
11 883
58 625
34.98
22.01
13.47
9.27
20.27
100,00
1 003
909
1 133
725
224
3 994
1 025
823
1 978
686
231
4 743
Verksamhetens kostnader finns specificerade under driftredovisningen innehållande
driftskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader.
Not 2
Avskrivningar
3 522 tkr utgörs av planenliga avskrivningar vilka beräknas på anläggningstillgångarnas
anskaffningsvärde samt nedskrivningar. Årets kostnad grundas på färdigställda investeringar
till och med 2012.
Not 3
Finansiella intäkter
Ränta på avräkningsfordran mot Ystads kommun 154 tkr.
Not 4
Finansiella kostnader
Räntekostnader
2012
2011
Sjöbo kommun
Ränta pensionsskuld
Övriga ränte- och bankkostnader
43
585
27
49
517
41
Summa
655
607
19
Not 5
Årets resultat, avstämning mot balanskravet
Årets resultat enligt resultaträkningen
2012
2011
2010
2009
4 616
1 886
1 564
227
896
169
-18
-155
5 512
2 055
1 546
72
Realisationsvinster/förluster
Justerat resultat
Not 6
Mark och byggnader
Mark
Ingående
anskaffningsvärde
Årets
investering
Ingående
avskrivningar
Årets
avskrivning
Försäljning/
utrangering
Utgående
bokfört
värde
Totalt
440
15
-154
-48
0
253
Maskiner och inventarier
Inventarier
Ingående
anskaffningsvärde
Årets
investering
Ingående
avskrivningar
Årets
avskrivning
Försäljning/
utrangering
Utgående
bokfört
värde
Totalt
43 521
3 334
-25 868
-3 474
-1 697
15 816
Not 7
Omsättningstillgångar
Typ av fordran
2012
2011
Kundfordringar
1 188
16 178
13 750
-4 487
1 499
980
Förutbetalda kostnader
374
412
Upplupna intäkter
261
Avräkning Ystads kommun
Fordran moms
Likvida medel
Summa fordringar
39
53
17 111
13 136
Not 8
Eget kapital
2012
2011
2010
2009
Ingående värde
-5 534
-3 648
-2 084
-1 857
Årets resultat
-4 616
-1 886
-1 564
-227
- varav avsättning pensionsfond
Summa eget kapital
-700
-10 150
-5 534
-3 648
-2 084
2010 års positiva resultat innebar en möjlighet att reservera utav resultatet till kommande
avtalspensioner och förhindra sårbarheten i ekonomin då pensionsskuldsberäkningarna från KPA
fluktuerar. Efter uppfyllelse av det finansiella målet avsattes 700 tkr till pensionsfond 2010.
20
Not 9
Avsättning pensioner
ssjöö
2012
2011
Total avsättning pensioner
Total avsättning särskild löneskatt
11 099
2 664
11 708
2 816
Summa avsättning
13 763
14 524
Uppbokning sker utifrån pensionsskuldsberäkning från KPA.
Not 10
Långfristiga skulder
Lån till medlemskommun
2012
2011
Sjöbo kommun
Kortfristig del, beräknad amortering 2013
945
-100
1 048
-110
845
938
Totalt
Not 11
Kortfristiga skulder
Typ av skuld
2012
2011
Leverantörsskulder
Upplupen okompenserad övertid
Upplupna semesterlöner
Upplupen pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Donation Sjöbo
Beräknad amortering 2013
3 019
318
1 718
1 318
1 714
235
100
4 842
745
1 914
1 350
882
235
110
Totalt
8 422
10 078
Not 12
Nettoinvesteringar
Av budgeterade investeringar på 3 500 tkr har 3 349 tkr förbrukats enligt investeringsredovisningen.
21
Driftredovisning
I förbundets budgetmodell fördelas alla intäkter och kostnader ut till verksamheten med tillägget att
ett visst överskott ska redovisas i enlighet med förbundets mål för god ekonomisk hushållning. För
2012 var detta mål 200 tkr. Driftredovisningen är uppdelad efter avdelning/enhetschef med de
större kostnaderna specificerade. En förklaring till respektive avvikelse finns under avsnittet
ekonomi.
Utfall
121231
Budget
2012
60 383
60 383
-34 654
-38 923
Pensionskostnader
-2 857
-4 535
Ränta/avskrivningar
-3 412
-3 522
Räddningschef
-1 174
-1 126
Verksamhetsstöd
-9 046
-8 543
Operativ enhet
-6 293
-5 124
Skyddsenhet
1 669
1 590
Summa
4 616
200
Driftredovisning, tkr
Medlemsavgifter
Personalkostnader inklusive semesterlöneskuld
Investeringsredovisning
Utfall
121231
Budget
2012
113
50
15
100
564
600
1 600
1 650
Andningsskydd
362
400
Räddningsmaterial
415
600
Båtutrustning
280
100
3 349
3 500
Investeringsredovisning, tkr
Fastighetsutrustning
Övningsområde
IT- och digitalradio
Skyddsutrustning
Summa
22
Besöksadress
Telefon
Metallgatan 2
010-110 2500
271 39 YSTAD
Hemsida: www.sorf.se
Telefax
010-110 2509
Bankgiro
5422-9059
Organisationsnr
222000-1149
23