Arbetsbok Tekniken för ÅK9

Download Report

Transcript Arbetsbok Tekniken för ÅK9

Klass:___________Namn:______________________

Välkommen till Tekniken för ÅK 9 på Lyrfågelskolan

HT 2013 Del 1 av 3

Arbetsbok till läroboken Teknik direkt

Läroboken finns att lyssna på följande länk 1

1 http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/ Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 1 av 43

Teknik Lyrfågelskolan

Teknik

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

Syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • • • • •

identifiera och analysera

tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

identifiera problem

och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

använda

teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

värdera

konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

analysera drivkrafter

bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 2 av 43

Teknik

åååå

k 9 Lektion 1

V

ääää

lkommen

Idag •

Placering

Tittar p

åååå

kriterier

• • • •

Uppgifter vi g

öööö

r under kursen Prov / f

öööö

rh

öööö

r Skapa mapp i Drive Visa hur bloggen skall anv

ääää

ndas Teknik

åååå

k 9 Lektion 2

Ritningar s.109-112 och s.66 Idag • Genomg å ng • Praktiskt arbete Vi ritar ett rum och k ö k med wc som ö vning Genom bostaden och våra saker har vi lärt känna tekniken. Bostadsbyggandet har lång historia och har drivit den tekniska utvecklingen framåt. För att tillverka hus så behövs det ritningar. Det är viktigt att designern, arkitekten och byggmästaren använder samma symboler på ritningen för att förstå varandra. Det finns uppsatta standarder hur ritningar skall göras. Vi och läroboken går igenom de viktigaste delarna. Två olika typer av ritningar. Det vi mötte i åk7 var en variant av detaljritning. •••• •••• •••• När du har läst det här avsnittet skall du: •••• •••• Känna till olika husritningar Ha reflekterat över hur man kan inreda sin lägenhet Känna till tapetens historia Veta vilken belysning som är bra Veta hur några uppvärmningssystem fungerar •••• Kunna följande ord och begrepp: planritning, vattenburenvärme, pelletvärme, fjärrvärme,, direktverkande elvärme. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 3 av 43

Byggnadsritningar visar hela bygget, påminner om det vi gör i slöjden. Den kallas även huvudritning där visas fasadritning och hur väggar i huset skall placeras.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Huvudritning Planritningar

2 visar delar av rum eller av det man skall bygga den är gjord i skala och visar förhållandet mellan möbler och väggar. Ett bra stöd när man skall möblera.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Planritning Uppgift ”rita två möblerade rum”

Vi övar på att rita upp en planritning av en lägenhet. Du väljer två rum av din bostad som du mäter och ritar upp. Du skall följa genomgången och det skall lämnas nästa gång vi träffas. Detta kan göra på mm papper eller i något program i datorn. Floorplanner.

Bilden visar ett ex på en lägenhet med ett rum och kokvrå. Kriterier

F ö r Betyg E skall ritningen vara tydlig med r ä tt m å tts ä ttning. Bilden saknar m å tts ä ttningen och ä r d ä r med inte E.

Fr

åååå gorna s.69 H ä mta fr å gorna p å bloggen och l ä mna in dem p å papper och l ä mna in eller drive 2 http://www.fredslyckan.se/lagenheter.aspx?id=361&rum=2 Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 4 av 43

1............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. 2............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. 3............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. ..............................................................................................................................................

Teknik

åååå

k 9 Lektion 3

Teknik i hemmet s.65-69 IDAG •

Förhör på ritning

Hur inreder du ditt hem

• •

Hur värms bostaden upp Frågor att besvara Frågor att besvara

Presentation av Inlämningsuppgift: Att flytta hemifrån! När man skall flytta till en ny bostad kan det ibland uppstå diskussioner om hur man skall möblera. Det finns vissa saker att tänka på när man möblerar sin nya bostad. Ibland kan dessa saker stå mot varandra så du måste göra ett val. Flera saker att tänka på vid heminredning s.67 • • • • • Till vad använder jag rummen (sovrum, vardagsrum med tv, kök, arbetsrum) Finns det plats för funktionerna Utseende (vilken är din stil och prägel på bostaden) Lättstädad Möblering Hur får detta plats i en etta ?

Skriv upp vad du vill ha med. ……………………………………….……………………………………….……………… ……………………………………….……………………………………….……………… ……………………………………….……………………………………….……………… ………………………………………………………………………………………………… Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 5 av 43

Hur får jag en ettan att räcka?

Vilka prylar vill jag ha med mig och hur skall mina praktiska funktioner vara i bostaden, jag vill kunna ha mitt egna och ha kompisar, äta, sova även skall mormor känna sig välkommen. Kanske skall du plugga! Allt detta i ett rum. Det finns såklart olika lösningar och vi ser uppbyggda miljöer hos IKEA som inspiration. Använd ljusa färger, det kanske går att använda sig av en loftsäng och skrivbord under. Speglar är ett hjälpmedel för att ge rymd åt rumet.

Belysning

3 Läroboken s.68 Belysning gör ditt hem till ett ställe där du kan göra det du tycker om – läsa en bok, laga till en middag eller mysa i soffan. Ljus används för att skapa känslor och för att du skall kunna göra saker när det är mörkt ute. Detta delas in i två typer av belysningar allmänbelysning (taklampa) och funktionsbelysning (skrivbordslampa, punktbelysning, läslampa) Inredningen och städningen En bostad måste vara lättstädad! Det innebär att det måste vara rätt möblering. Inte för tångt, undvik saker som samlar dam eller är svåra att flytta.

Tapeter

De första papperstapeterna... användes först i enklare bomiljöer i England och övriga Europa som ett alternativ till de mer dyrbara materialen. Man använde olika tekniker för applicering av mönster på papperet. Papperet spikades eller limmades fast på väggarna. De första riktiga tapeterna tillverkades mot slutet av 1500-talet då man började distribuera papper på rullar.

4 Idag använder vi tapeten till att skapa miljöer som är trivsamma. Då man i historien använde djurhudar, flätade mattor, senare även vävda bonader för att hålla kylan ute. Det är på Gustav III 1700-tal som tapeten kommer till Sverige och då till slott och häradsäten. 3 http://www.ikea.com/se/sv/catalog/categories/departments/lighting/roomset/20132_lgro15a/ 4 http://www.tapetterminalen.se/Tapethistorik.html Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 6 av 43

Uppvämning av bostaden Läroboken s.69 Är en förutsättning för att vi skall kunna bo här. Vi använder oss av olika metoder: 5 Ved och pellets är förnybara bränslen och ved är fortfarande det vanligaste biobränslet för villor idag. Cirka 41 procent av småhusen i Sverige värms med enbart biobränslen eller biobränslen i kombination med el. Ved kan eldas i dels så kallade lokaleldstäder (braskaminer, kakelugnar, öppna spisar) och dels pannor som är anslutna till ett vattenburet distributionssystem och som även producerar tappvarmvatten. Det finns även vattenmantlade kaminer och kakelugnar som delvis fungerar som pannor.

Pellets kan eldas i pelletspannor och pelletskaminer. Det finns även vattenmantlade pelletskaminer.

Briketter är stora pellets som oftast eldas i större pannor eller värmecentraler. För villabruk kan briketterna blandas med ved.

Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Biobransle---ved-och-pellets/

Olja

I Sverige minskar oljan som bränsle för uppvärmning av villor, mycket tack vare att olja är det i särklass dyraste uppvärmningsalternativet. Oljan är ett fossilt bränsle som ger miljöskadliga utsläpp vid förbränning. Cirka fyra procent av Sveriges småhus värms idag med i huvudsak olja eller kombinationen olja och el. Nya oljefyndigheter upptäcks, men någon gång kommer oljan att ta slut. Vartefter de lättast tillgängliga lagren tar slut blir det svårare och dyrare att utvinna ny olja. Ett scenario är att oljan blir för dyr att elda upp och att andra energikällor och en ökad hushållning successivt måste ersätta oljan som bränsle för uppvärmning av våra bostäder. När olja brinner frigörs energi som värme. Samtidigt omvandlas oljan till en mängd andra ämnen som följer med rökgaserna ut i luften. Vid förbränning bildas koldioxid, svavel- och kväveföreningar som skadar miljön. Koldioxid påverkar klimatet och utsläppen av koldioxid anses generellt som ett av världens allvarligaste miljöproblem. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Olja/

Värmepump

En värmepump hämtar värme från till exempel marken, berggrunden, vattnet i en sjö eller från luften. En villavärmepump hämtar värme ur luften, ventilationsluften, berget, ytjorden, grundvattnet eller ur sjön. Detta fungerar även om energikällans temperatur bara är några enstaka grader över noll. Värmen distribueras inne i huset med hjälp av ett vattenburet värmesystem, ventilationssystemet (via uppvärmd tilluft) eller genom varmluft (via en fläktdel). Har ditt hus en låg energianvändning kan uteluft vara ett alternativ som värmekälla till värmepumpen. Har huset en hög energianvändning kan värmekällan vara mark, berg, grundvatten eller sjö. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Varmepump/ 5 http://energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/ Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 7 av 43

Elvärme

El kan användas för uppvärmning av byggnader på två olika sätt – genom vattenburna eller direktverkande system. En elpanna eller elpatron värmer upp vatten som från en behållare pumpas runt i ett rörsystem med radiatorer (element) som blir varma. Vattnet kan också ledas runt i slingor i golvet. Hus byggda efter 1980 har ofta en elpanna i kombination med en värmepump som tar tillvara värmen i frånluften. Värmepumpen kan ge värme både till varmvattnet och värmesystemet och därmed minskar elbehovet. Elpatroner finns ofta som ett komplement och reserv i bränslepannor (olja, ved, pellets). El omvandlas direkt till värme i radiatorerna. Det finns två typer av radiatorer: sådana som är oljefyllda och sådana som inte är oljefyllda. Oljan i de oljefyllda radiatorerna tjänar som ett litet värmelager, vilket gör att radiatorns temperatur inte pendlar så kraftigt som i de icke-oljefyllda. Ett byte från icke oljefyllda till oljefyllda radiatorer sparar ingen energi men de kan ge en värmereglering som känns mjukare och behagligare. Däremot kan byte av äldre termostater på befintliga elradiatorer leda till en energibesparing. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Elvarme/

Fjärrvärme

Fjärrvärme innebär mindre arbete för dig som villaägare jämfört med andra uppvärmningssystem. Fjärrvärmen avlastar dig från arbetet med den egna pannan; ingen sotning, ingen eldning och ingen bränslepåfyllning. Fjärrvärme innebär att husen i hela eller delar av städer kopplas samman i ett gemensamt kulvertnät (nätverk av nedgrävda ledningar för varmt vatten). Värmen produceras i ett centralt värmeverk eller en central kraftvärmeanläggning. Kraftvärme innebär att både el och värme kan produceras samtidigt. Om du är ansluten till fjärrvärmenätet kommer värmen till ditt hus i nedgrävda kulvert rör. För att kunna ta emot värmen från kulverten behöver huset utrustas med en fjärrvärmecentral. I denna finns allt du behöver, bland annat två värmeväxlare, en för tappvarmvatten och en för värme. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Fjarrvarme/ Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 8 av 43

Project arbete: Att flytta hemifrån! Inlämningsuppgift

Syftet är att du skall utifrån centralt innehåll i teknik arbeta med att identifiera behov och hitta lösningar, se hur olika faser i arbetsprocessen samverkar, undersöka olika system i ett hem fungerar och detta sammanfattas i att göra en rapport som sammanfattar uppgiften. I rapporten tittar jag efter hur dina förmågor har utvecklats: Hur du identifierar och analyserar olika val av bostad och möblering utifrån funktionalitet i bostaden. Hur du använder teknikområdets uttrycksformer i din text. Om du har gjort val utifrån miljö tankar och individuella önskningar när du valt inredning och plats att bo Bedömningskriterier - Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. - Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. - Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. - Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur någ ra föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. 1. Börja med att fantisera och sök eller skapa en fantasi/drömboende 2. Sök upp en lägenhet (bostadsrätt) som är tillsalu. Du har 150 000kr till allt du behöver för att flytta hemifrån. 3. Du får bo var du vill 4. Gör en planritning 5. Möblera bostaden du önskar utifrån funktion och ändamålsenlighet. 6. Gör en inköpslista på allt du behöver köpa. 7. Skriv en rapport med hjälp av mallen

Inlämnas en rapport med

- En länk eller bild på drömbostaden

Lägenheten

- En planritning, som du tar från nätet eller gör själv i ett lämpligt program eller ritar själv.. - En inköpslista på möbler och övriga saker (kaffebryggare, handdukar, tv…) Butiker med inredning och möbler finns på nätet att använda sig av. - Rapporten, en berättande text, där du berättar varför du har valt bostaden? Hur du har arbetat? Vilka var svårigheterna? - En referenslista http://www.svenskfast.se/ http://www.flyttaguiden.se/index.htm

Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 9 av 43

MALL Rapport Namn:xxxxxx xxxxxx Klass:xxx

Att Flytta hemifrån

Min drömbostad Ev bild på drömbostaden Skriv i något dokument program. Eller i ett vanligt epost som du skickar när du är klar. Inlämningsdag är ……………………….. Om senare inlämning så skall det vara bestämt i förväg med mig Länk till drömbostaden eller bifoga en egen planritning Lägenheten - En planritning, som du tar från nätet och bifogar eller klistra in här eller gör själv. Du kan kopiera in den till paint och rita möbler. Googel sketchup, pappar penna etc Inköpslista - En inköpslista på möbler och övriga saker (kaffebryggare, handdukar, tv…) Butiker med inredning och möbler finns på nätet att använda sig av. (men inte mitt kreditkort) Ex. Soffa Bord 5595kr Ikea 2300kr Ikea Summa 7895 kr Min första lägenhet En berättande text, Rapporten där du berättar Hur du har arbetat? Varför du har valt bostaden? Hur tänkte du när du möblerade? Vilka var svårigheterna? Vad har du har lärt dig som förvånar dig Jag kommer att börja skolan i Göteborg och har därför tittat efter en lägenhet på olika….(redovisa vilka platser) Referenslista Alla www och andra källor skall vara med Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 10 av 43

Teknik

åååå

k 9 Lektion 4 Flytta hemifr

åååå n Idag Skapa ett dokument i drive under delade mappen Teknik som heter Flytta Hemifr å n

Teknik

åååå

k 9 Lektion 5 Flytta hemifr

åååå

n Teknik

åååå

k 9 Lektion 6 Flytta hemifr

åååå

n REDOVISNING

Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 11 av 43

Klass:___________Namn:______________________

Välkommen till Tekniken för ÅK 9 på Lyrfågelskolan

HT 2013 Del 2 av 3

Arbetsbok till läroboken Teknik direkt

Läroboken finns att lyssna på följande länk 6

6 http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/ Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 12 av 43

Teknik

åååå

k 9 Lektion 7 Elektricitet i varje hem s.70

‐‐‐‐

73 Genomg

åååå

ng

Vad är elektrisk ström? (Flöde av elektroner)

Els

ääää

kerhet

Vad f å r man g ö ra sj ä lv? Broschyren ” H ä ndig med el ” utklipp fr å n h ä ftet. När du har läst det här avsnittet skall du: •••• Veta vad elektricitet är, var den kommer från och vad den används till •••• Veta hur glödlampan och lysröret fungerar •••• •••• Veta något om elsäkerhet Kunna följande ord och begrepp: växelström, kraftverk, högspänning, resistans, ultraviolett ljus, eldsäkring, jordflesbrytare Skyddsjordning

Elektricitet i varje hem s.70

Å r 1800 s å hade Volta uppfunnit det f ö rsta batteriet och efterhand kom man p å anv ä ndning. Idag anv ä nder vi elektriciteten till (allt) ljus, ljud, v ä rme och r ö relse. • G ö r en lista p å saker som du g ö r utan att anv ä nda el. • G ö r en lista p å saker som du skulle kunna avst å f ö r att spara el Dela dokumentet med mig i googel Drive. B ö rja med fr å gan och namn Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 13 av 43

Montera rätt 7

Varje år sker olyckor och bränder orsakade av felkopplade eller dåligt underhållna ledningar och apparater. Även om du är händig och brukar fixa det mesta går det inte att chansa. Du måste veta hur du ska montera på rätt sätt. I den här texten kan du se hur det går till. Detta får du göra om du säkert vet hur du ska göra

Du får montera: installationen byta:

• • • • • • Stickproppar skarvuttag apparatuttag lampproppar lamphållare sladdströmbrytare

Du får också i den fasta

proppsäkringar strömbrytare vägguttag lamputtag Observera byta! Det är alltså inte tillåtet att ändra eller utöka något i den fasta installationen. All nyinstallation av fasta ledningar, rör, dosor uttag osv får bara göras av behörig installatör. Felaktig montering medför livsfara och brandrisk.

Använd alltid modern och felfri materiel. Det är du som anläggningsinnehavare som är ansvarig för att anläggningen är säker för alla.

Verktyg att ha till hands • • • • • Sidavbitare Kombinationstång Kryss och spår skruvmejsel 5 mm Kryss och spår skruvmejsel 3 mm Ficklampa

Stickproppar och sladduttag

Stickproppar och sladduttag (skarv- och apparatuttag) blir så småningom slitna och behöver ses över eller bytas. Att dra i sladden för att ta stickproppen ur vägguttaget är en farlig ovana. Det kan medföra att ledarna släpper från sina fästskruvar eller slits av. Nya elapparater och armaturer har i regel stickproppen fastgjuten på sladden

Ojordade stickproppar Jordade stickproppar

7 http://www.eio.se/ElIHemmet/handigmedel/Sidor/default.aspx Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 14 av 43

• • • Stickproppar klass 0 passar bara i ojordade vägguttag. Stickproppar klass I och II passar båda i skyddsjordade och ojordade vägguttag. De platta klass II-stickpropparna kallas ibland även "Europastickpropp". Jordade apparatuttag

Jordade skarvuttag Ojordat skarvuttag Använd alltid petskyddade uttag som minskar risken för barnolycksfall Skyddsjordning

Skyddsjordning skyddar dig mot ström. Skyddsledaren leder bort den farliga strömmen om en skyddsjordad elapparat får ett fel så att strömmen når metallhöljet. I en apparatsladd är skyddsledaren grön- och gulrandig. I bostäder med elinstallationen utförd efter den 1 Januari 1994 ska alla uttag vara skyddsjordade. I äldre bostäder var kravet att uttag i kök, tvättstuga, garage och liknande utrymmen samt utomhus skulle vara skyddsjordade. Varning! Skyddsledare (grön- och gulrandig) får endast anslutas till skruven vid jordtecknet!

Så här fungerar skyddsledaren Om det blir fel på t ex ett strykjärn kan metalldelarna bli strömförande. Metalldelarna är anslutna till skyddsledaren i sladden. Tack vare skyddsledaren leds då den farliga strömmen bort genom jordblecken i stickproppen och det skyddsjordade vägguttaget. Det blir kortslutning, proppen "går" omedelbart och strömmen bryts. Jordfelsbrytaren är ett utmärkt kompletterande skydd vid denna typ av fel Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 15 av 43

En jordfelsbrytare förhindrar elolyckor Jordfelsbrytare räddar liv och egendom El är säker, billig och allmänt tillgänglig. Men ledningar och apparater måste vara felfria och rätt inkopplade annars kan man få ström genom kroppen och det tål vi inte. Vi saknar sinnen för att upptäcka elfara då el inte syns, hörs eller luktar. När el känns drabbar den alltför ofta brutalt med dödlig utgång. Skyddet i form av säkringar som vi har i våra anläggningar är inte snabbt nog för att skydda den känsliga människokroppen. Därför behövs tilläggsskydd. Jordfelsbrytaren är ett pålitligt tilläggsskydd. Elsäkerhetsmyndigheten föreskriver att i elfarliga miljöer i nya anläggningar ska jordfelsbrytare installeras exempelvis för uttag i badrum och utomhus. För att få hög elsäkerhet bör du låta installera jordfelsbrytare för hela elanläggningen. Varje del av elinstallationen läcker lite ström, det är helt i sin ordning, men om summan av de tillåtna läckströmmarna blir för stor kan jordfelsbrytaren till synes obefogat lösa ut. För att undvika detta bör du låta installera flera jordfelsbrytare så du inte riskerar att hela anläggningen blir strömlös om jordfelsbrytaren slår ifrån. Jordfelsbrytare är en noggrant utprovad konstruktion som installerats i miljontals exemplar i mer än 40 år. Jordfelsbrytaren är en pålitlig och billig livräddare.

Jordfelsbrytaren finns i ett stort antal varianter från många olika leverantörer - alla med driftsäkerhet som gemensam nämnare.

Installation av jordfelsbrytare skall utföras av en behörig elinstallatör. För Din trygghet skall företaget ha en ansvarsförsäkring. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 16 av 43

Jordfelsbrytaren skyddar om strömmen går fel väg genom

. . . höljet på en skadad elapparat - skyddsjordat eller ojordat - till jordad byggnadsdel . . . spänningsförande delar inuti elapparat till jordad del . . skadad isolering till skyddsrör för lampkabel eller armatur. Här finns både brand- och olycksfallsrisk vid beröring. Gäller speciellt i äldre elinstallationer med uttorkad ledarisolering. . . . en felaktigt inkopplad elapparat, nötningsskadad kabel eller kabel som kommit i kläm i dörröppning eller under matta, skadad av husdjur o s v. . . . att vi använder elapparater på oförnuftiga sätt eller i olämpliga miljöer

Jordfelsbrytaren skyddar inte...

vid strömgenomgång från fas till nolla (om någon sticker in metallföremål i båda hålen i vägguttag). Här hjälper bara petskyddade uttag och tillsyn av barnen. Besvara följande frågor i ett dokument och dela på google drive.

Elsäkerhet

1.

Vad får du inte göra när det gäller elsäkerhet? 2 . Vilken uppgift har skyddsjordledaren?

3.Vilken färg har skyddsjordledaren?

4.Varför har den dessa färger?

5. Vilka verktyg behöver du ha tillhands vid byte av en kontakt?

Praktiskt arbeta med fr

åååå

gor till h

ääää

ftet els

ääää kerhet Repetera: Glödlampan Lysröret Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 17 av 43

Fr

åååå

gor till boken s.70-73

Vad använder vi idag främst elektricitet till? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Vad hette personen som uppfann det fo rsta batteriet? .............................................................................................................................................. Fo r att en elektrisk apparat ska fungera ma ste stro mmen ga i en sammanha ngande va g fra n en pol till maskinen och tillbaka till en annan pol pa exempelvis batteriet. Vad kallas denna sammanha ngande va g med ett annat ord? .............................................................................................................................................. Ange i procent andelen va rme och ljus det blir av energin som fo rbrukas i en glo dlampa? Glo dlampa: _________%Va rme. _________%Ljus Lysro r: _________%Va rme. _________%Ljus Hur fungerar en glödlampa? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Hur fungerar ett lysrör? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Hur fungerar en sa kring? .............................................................................................................................................. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 18 av 43

Ange tv å anledningar till att man har sa kringar: .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Beskriv en vanlig situation da en elolycka kan intra ffa: .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Ange a tga rder man kan go ra i sitt hem go ra fo r att undvika elolyckor: .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. ..............................................................................................................................................

Repetera s. 70-73 Elektricitet i varje hem

Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 19 av 43

Teknik åk 9 Lektion 8 Elektriska hushållsapparater s. 74-77

Elektriska hushållsapparater sid 74 ‐ 77 När du har läst det här avsnittet skall du: •••• •••• Veta hur vanligaste elektriska hushållsapparaterna fungerar Känna till följande ord och begrepp: kompressor, termostat, värmeslinga, glödtråd, induktionshäll, mikrovåg, programverk, förångare, kondensator Spisen: Hur var det förr 1800-talet? Och hur fungerar det idag? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Microugnen: Hur fungerar den idag? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Hårfönen: Hur fungerar den? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Kaffebryggaren: Hur fungerar den? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Rita kretsloppet av hur ett kylskåp fungerar: Ta med delarna: kylrör ‐ kompressorpump ‐ kondensator ‐ förångare. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 20 av 43

Varför har kylskåpet en termostat? .............................................................................................................................................. Beskriv tekniskt hur dessa apparater blir varma fo r matlagning: Gasolspis .............................................................................................................................................. Elspisen .............................................................................................................................................. Induktionsha ll .............................................................................................................................................. Fo rklara hur tva ttmaskinen fungerar: .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Vilket a r mest energisna lt pa el och vatten. Handdisk eller maskindisk och av vilka anledningar? .............................................................................................................................................. Na mn ytterligare 2 tekniska apparater i hemmet som du tycker a r bra att ha. Fo rso k att fo rklara hur dessa fungerar tekniskt .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Att göra hemma uppgift 9, s.90 löst blad så att du kan redovisa och jämföra med klassen. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 21 av 43

Teknik åk 9 Lektion 9 Elektriska hushållsapparater s. 74-77 Vi fortsätter med att spara energi

Idag • • • Redovisa inlämningsuppgiften nr12 s.91 Gör egna beräkningar på hur mycket el du använder på en dag Gör beräkning på vad du skulle kunna spara

Vi fortsätter med att spara energi

8 Ungefär 60 procent av den Hur länge räcker en kilowattimme? energi ett hushåll använder går till uppvärmning. Omkring 20 procent går till varmvatten; dusch, disk etc och resterande 20 procent går till hushållselen; matförvaring, tvätt/tork, belysning, matlagning, disk och alla andra elektroniska

Om du använder en:

Adventsljusstake Brödrost Dator Elvisp Glödlampa Handdukstork

med effekten:

21 W 1000 W 200 W 200 W 60 W 80 W

så räcker 1 kWh:

48 timmar 1 timme 5 timmar 5 timmar 17 timmar 13 timmar apparater. All elförbrukning i ditt hem mäts i enheten kilowattimme (kWh). 1000W använt i en timme = 1 kilowattimme (kWh), exempelvis en dammsugare på 1000W använd i en timme, eller en 40Watts glödlampa som lyser i 25 timmar = 1 kWh

för klimat, miljö och ekonomi

Energianvändning i hemmet ”Energibesparande åtgärder” Sänk temperaturen Spara på varmvattnet Stäng av det du inte använder Diska och tvätta med fulla maskiner Skaffa bra termostater Skaffa ”energisnåla” maskiner Vädra smart Bra isolering och bra fönster Lågenergilampor ”Energibesparande” och miljövänliga lösningar Värmepumpar Solfångare Solceller 8 http://www.eon.se/privatkund/Energiradgivning/Bra-att-veta/Sa-lange-racker-1kWh/ Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 22 av 43

Teknik åk 9 Lektion 10 Styra och reglera s. 78-81 Idag

• Genomgång • Läs och besvara frågor så att du kan inför kommande förhör • Bygga en temperaturstyrd lampa Skriv ner en förklrning så att du kommer ihåg vad detta är.

Vi vill styra på avstånd s.79

• Elektrisk ……………………………………………. ……………………………………………. När du har läst det här avsnittet skall du: •••• Ha reflekterat över hur man kan styra saker i vår omgivning •••• •••• •••• Veta vad mekanisk styrning är Veta vad elektrisk styrning är Ha reflekterat över modern styrning och •••• reglerteknik Kunna följande ord och begrepp: servomotor, hydraulisk motor, relä, optisk, fjärrstyrning, sensor. ……………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. • Akustisk …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. • Optisk …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. • Radiosignaler …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. Reglerteknik s.80 skriv ner en förklarning så du kan vad det är …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 23 av 43

Frågor i boken s.81

1. Varför går det lättare att styra en bil med servostyrning? …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. 2. Hur fungerar fjärrkontrollen till Teven? …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….…………………………………………………… 3. Vad menas med återkopplingsstyrd reglering? …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….…………………………………………………….

Ytterligare instuderingsfrågor

4. Vilka är de fyra olika sätt som vi fjärrstyr saker på? …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. …………………………………………….……………………………………………………. Att göra hemma uppgift 9, s.90 löst blad så att du kan redovisa och jämföra med klassen. Vilka verktyg behöver du först och främst till din bostad? a.

b.

Välj ut de fem viktigaste för dig? Motivera varför du valde dessa. c.

d.

Jämför din lista med en kamrats lista, samsas och kom överens om en gemensam lista. Presentera för klassen och klassen gör en gemensam lista. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 24 av 43

Teknik åk 9 Lektion 11 Reparera och montera själv

s.82-84

Besvara frågorna i boken s.84

1. Hur fungerar ett avlopp under När du har läst det här avsnittet skall du: •••• •••• •••• •••• Veta hur en vattenkran fungerar Veta hur ett avlopp fungerar Veta hur en vattentoalett fungerar Känna till olika verktyg som man •••• •••• behöver hemma Känna till följande ord och begrepp: Engreppsblandare, vattenlås, flottör, inloppsventil, handverktyg. diskbänken? ……………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... 2. Vad gör flottören i en toalettstol? ……………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... 3. Vad har man för nytta av ett vattenlås? ……………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... 4. Vilken av ”de enkla maskinerna” använder man sig av i en gammaldags vattenkran med skruvvred? Vad använder man i nya vattenkranar? ……………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... ………………………………………………………………………………………………...... Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 25 av 43

Klass:___________Namn:______________________

Välkommen till Tekniken för ÅK 9 på Lyrfågelskolan

HT 2013 Del 3 av 3

Arbetsbok till läroboken Teknik direkt

Läroboken finns att lyssna på följande länk 9

9 http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/ Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 26 av 43

Teknik åk 9 Lektion 12 Energiteknik s.204-210

Idag • Genomgång Energiteknik • Genomgång arbetshäftet Elmotor

Vad är energi?

När du har läst det här avsnittet skall du: Termodynamikens första lag – Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas. Termodynamikens andra lag – Energins kvalitet (exergi) (arbetsförmåga) minskar varje gång en energiomvandling sker (Värme flödar från varmt till kallt)

Olika former av energi drivkrafter till energin 10

•••• •••• •••• •••• •••• Känna till olika energikällor Ha reflekterat över skillnaden mellan ändliga och förnybara energikällor Kunna diskutera för- och nackdelar med olika energikällor Ha reflekterat över hur användningen av olika energikällor påverkar miljön, individen och samhället. Kunna följande ord och begrepp: generator, solfångare, solpanel, biobränsle, fusionskraft, bränslecell.

Rörelseenergi

Rörelseenergi behövs för att något ska röra sig. En fallande penna, en hoppande flicka, ett störtande flygplan är exempel på rörelseenergi.

Lägesenergi

Ett föremåls lägesenergi beror på var det befinner sig. Ju högre upp från marken desto större är lägesenergin. Vattnet i våra älvar har t.ex. större lägesenergi uppe i fjällen än när det strömmar ut i havet. I älvarnas forsar och fall omvandlas vattnets lägesenergi till rörelseenergi, som vi kan omvandla till el genom att låta vattnet gå igenom en turbin (en slags propeller) som får driva en generator.

Elenergi

Elektrisk energi (el) är den energi vi använder t.ex. i våra hus för att driva olika apparater som tv, dammsugare, datorer osv. Den elektriska energin kommer till dina vägguttag genom ledningar från ett kraftverk.

Kemisk energi

Kemisk energi finns lagrad t.ex. i olja, gas och ved. När du eldar omvandlas den kemiska energin till värme och strålningsenergi. Maten du äter innehåller också kemisk energi. Din kropp omvandlar den till värme men också till rörelseenergi, t.ex. när du andas eller rör på dig.

Värmeenergi

Vilken värmeenergi något har beror på dess temperatur. Ju högre temperatur desto mer värmeenergi. Värme kan bara av sig självt strömma från det som är varmt till det som är kallare, men om man tillför elenergi eller mekaniskt arbete kan man får värme att strömma åt andra hållet - från det kalla till det varma stället. Man säger då att man pumpar värme. En apparat som pumpar värme på detta sätt kallas för värmepump. 10 http://energikunskap.se/sv/VANLIGA-FRAGOR/Energi/Vilka-former-av-energi-finns-det/ Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 27 av 43

Strålningsenergi

Solen och lampor avger strålningsenergi. När solljuset träffar din hud blir det varmt. Strålningsenergin har då omvandlats till värme.

Magnetisk energi

Den energi som finns i magneters magnetiska fält.

Kärnenergi

Kärnreaktioner i till exempel kärnreaktorer och atombomber omvandlar en liten del av kärnbränslets atomer till värmeenergi.

Ljudenergi

Den energi som finns i ljud, till exempel ljudvågor från en högtalare. Ljud är vågrörelser (tryckvågor) i luften. Sådana vågor får t.ex. trumhinnan i ditt öra att vibrera. Då skickar örats nerver elektriska signaler till hjärnan och då hör vi ljudet. Ljudvågens rörelseenergi blev rörelseenergi hos trumhinnan i ditt öra, som sedan omvandlade den rörelsen till elektrisk energi.

Hur fungerar ett vattenkraftverk? Sid 204

Vattnets lägesenergi i en damm omvandlas till rörelseenergi i en turbin, till elektrisk energi i en generator, till värmeenergi och rörelseenergi i en hårtork, till värmeenergi.

Kraftverkets viktigaste komponenter s.205

o Turbin o o Generator Transformator Olika källor som vi hämtar energi från • • • • • • • Kol Olja Vattenkraft Vindkraft Solceller Kärnkraft Biobränsle VIKTIGT ATT VETA: Ett kraftverk omvandlar bara olika former av energikällor Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 28 av 43

Teknik åk 9 Lektion 13 Energiteknik s.204-210

Idag Genomgång om olika kraftverk Börja bygga elmotor

Kraftverk brukar delas in i tre olika typer av kraftverk.

• Mekaniskakraftverk • Värmekraftverk • Nukleärakraftverk

Du skall kunna dessa tre typers funktion och miljöpåverkan Mekaniska kraftverk

Vattenkraftverk s.204 I ett vattenkraftverk utnyttjas vattnets lägesenergi mellan två nivåer - genom att samla vatten i stora dammar och sedan släppa ut vattenmassorna genom en turbin skapar man elektrisk kraft. Turbinens uppgift är att omvandla lägesenergin till elektricitet. En stor fördel med vattenkraft är att den är ren och att energin kan lagras. Genom att lagra vatten i stora vattenmagasin kan man successivt släppa igenom vatten i turbinerna — och på så sätt styra hur mycket elektricitet som produceras. Skapar arbeten och välstånd. Negativt: Den förstör naturen och människor kan behöva flytta sig. Vindkraftverk Vindkraft är förnybar och ger inga utsläpp. Den ger inga bestående skador i landskapet. Vill man riva går det lätt att återställa. Precis som med solenergi skiftar produktionen — ibland blåser det inte särskilt mycket alls. Därmed behövs något som kan reglera och se till att en jämn ström elektricitet kommer in på nätet. För Sveriges del gör den stora andelen vattenkraft att detta problem kan lösas. Vindkraften har en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskningen har hittills visat att djur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken. Studier visar bland annat att fåglar inte påverkas annorlunda än av andra byggnader. Till skillnad från vattenkraft går vindkraftverken inte att styra. Vinden varierar hela tiden och det får till följd att också elproduktionen blir olika stor vid olika tidpunkter. Eftersom förbrukningen varierar, måste också produktionen kunna varieras. Detta problem är gemensamt för både solceller och vindkraft, men fördelen med vindkraft är ändå att det blåser mer på vintern då det också förbrukas mer energi. Våg/Tidvattenkraftverk s.207 Vågkraft har stor potential. Det är en helt ny energikälla som inte utvunnits förut. Vågorna är lättare att förutsäga än vindkraft och de fortsätter att rulla ett tag efter att vinden avtagit. Vågkraftstekniken är fortfarande så pass ny att det är svårt att bedöma hur stor påverkan de har på den omgivande miljön, men det finns forskare som anser att vågkraftverken faktiskt kan ha positiv inverkan på miljön genom att fungera som konstgjorda korallrev. Det blir inga utsläpp av växthusgaser i ett vågkraftverk. Däremot kan vågornas styrka skifta enormt mycket. Vågorna under en storm innehåller mycket mer energi än "normala" vågor, ibland kanske lite för mycket. De enorma krafter som finns i vågorna under en storm riskerar att slå sönder vågkraftverken. Enligt en del uppskattningar skulle vågkraften kunna stå för upp till 10 procent av elbehovet i världen — utan att ge några koldioxidutsläpp. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 29 av 43

Sol kraftverk 11

Solceller kräver inget bränsle, de luktar inte, låter inte och de tar dessutom inte särskilt mycket plats eftersom de kan placeras på byggnader. Ett av de största problemen med solenergi då det gäller de nordiska länderna är att behovet av energi inte sammanfaller med tillgången. Problemet är att det fortfarande inte finns något bra sätt att lagra solenergi för att kunna använda den vid ett senare tillfälle. Det brukar till exempel framhållas att solenergi används i så liten skala på grund av att kostnaderna är så höga. Men paradoxalt nog så är en anledning till att solenergin är så dyr är att tekniken används i så liten skala!

Solceller

En solcell består av en tunn skiva av halvledarmaterial, vanligast förekommande är kisel. På den sida av solcellen som exponeras mot solljuset finns ett mönstrat metallskikt och på cellens baksida finns en mer heltäckande metallplatta. När ljuset träffar cellen skapas en elektrisk spänning mellan de båda metallskikten och solcellen genererar likström. En enskild solcell ger ganska låg spänning och därför seriekopplas solcellerna i solpaneler för att öka strömstyrkan. Om man vill ansluta solceller till det vanliga elsystemet krävs en växelriktare där spänningen höjs och likström omvandlas till växelström.

Termisk solenergi

Med hjälp av solföljande speglar på stativ koncentreras solstrålarna till en punkt på toppen av ett soltorn. Där hettar den koncentrerade värmen upp vatten som blir till ånga. Ångan leds till en ångturbin som i sin tur är kopplad till en generator där elektriciteten produceras. Det största termiska solkraftverken finns i Kalifornien.

Solfångare

I solfångare blir solens strålar inte till elektricitet, utan används för uppvärmning. I princip kan funktionen beskrivas så här: Solljusets energi fångas upp av en mörk yta som suger upp ljuset, absorbatorn. Där tas värmen till vara i cirkulerande vätska eller gas. En solfångare kräver även en ackumulator där värme som inte används direkt kan lagras. Solfångaren omvandlar alltså energin i solens strålar till värme som kan värma upp byggnader. Värmekraftverk s.205 Användningen av fossila bränslen är den största anledningen till att växthusgaserna ökat i atmosfären. Nästan 80% av all energi som används i världen idag är fossila bränslen! Naturgasen är den energikälla som används mest efter olja och kol. Den är det bästa alternativet bland de fossila bränslena. Koldioxidutsläppen är 30 procent lägre än från olja och ungefär hälften jämfört med om man förbränner kol. Naturgas används framför allt för att producera el och värme. Kolkraftverk Det finns stora kolreserver på jorden, lätt att utvinna och att transportera. Negativt är utsläppen är skadliga för miljön och de bidrar till växthuseffekten genom utsläpp av koldioxid.

12 Oljekraftverk Oljan är den dominerade energikällan för transporter och står även för produktion av el. Oljan innehåller mycket energi och är billig att utvinna ut jorden. Negativt är att oljan kommer att ta slut (ändlig resurs). Utsläppen från förbränning av oljan är skadlig för människan, miljön och bidrar till växthuseffekten genom utsläpp av koldioxid. 11 http://www.tekniskamuseet.se/1/651.html 12 http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 30 av 43

Naturgaskraftverk Naturgasen har ett högt bränslevärde och det finns relativt mycket av gas att utvinna på jorden, bättre alternativ till oljan eller kol. Negativt är att de bidrar till växthuseffekten genom utsläpp av koldioxid. Biobränsle - Kraftvärmeverk (El och fjärrvärme) s.208 Bränslet kommer från växtriket. Vid förbränning bildas det koldioxid men det är av samma mängd som växten tidigare har tagit upp. På vissa platser i värden har bönder slutat att producera mat och istället producerar växter till biogasanläggningar. Ett hållbart bioenergisystem förutsätter att nya växter får växa upp igen. Om man däremot avverkar t ex regnskog för at sen odla biobränslen på marken är det inte ett hållbart biobränsle. När man eldar med biobränsle till uppvärmning eller använder det som drivmedel släpps det ut koldixod i atmosfären. Men till skillnad från fossila bränslen som kol, olja och s.k. naturgas har inget kol tillförts till biosfären som inte redan fanns där. Den koldioxid som avges vid förbränningen är samma kolatomer som växterna tagit upp ur luften när de växte. Bioenergins begränsning är mängden som finns tillgänglig per år. Utvinns bioenergi på ett bra sätt kan en ökad användning också innebära att koldioxidutsläppen minskar. Det naturliga kretsloppet upprätthåller i sig en jämn balans genom att utsläppen av den koldioxid från växtlighet som bryts ned i naturen fångas upp av ny växtlighet.

Nukleära kraftverk

Kärnkraftverk (fission) s.205 Kärnkraften ger mycket energi i förhållandet till utsläppen, det finns inga utsläpp av fossila gaser. Det finns relativt mycket uran på jorden. ( Sverige har mycket men det får ännu inte utvinnas). Negativt är olyckor, sabotage, spridning av plutonium för kärnkraftproduktion och det radioaktiva avfallen måste förvaras säkert i 100 000 år. Fusionskraftverk s.208 I fusionkraftverket slås atomkärnor samman. Detta sker i solen. Detta skall ge säker kärnkraft för det är i princip inget radioaktivt avfall. Men forskningen har långt kvar innan detta kan bli verklighet.

1.

Repetera: s. 204-210 Energiteknik Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 31 av 43

Frågor att arbeta med som lyfter fram viktiga delar

Vilka energikällor som vi använder oss av för att driva våra apparater eller maskiner: ............................................................................................................................................... ...............................................................................................................................................

............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... Rita v ä gen fr å n en vattensamling (damm) kan ge oss energi att t ä nda en lampa i v å rt hus. Ge exempel p å f ö rnybara energik ä llor: ............................................................................................................................................... ...............................................................................................................................................

............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... Ge exempel p å ä ndliga energik ä llor (fossila br ä nslen): ............................................................................................................................................... ...............................................................................................................................................

............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... Användning av fossila bränslen bidrar bl.a till ökningen av koldioxidutsläppen som i sin tur bidrar till växthuseffekten. Vad är det för miljöproblem? Vad blir effekten av den? .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 32 av 43

Vad ä r det f ö r skillnad p å en solf å ngaranl ä ggning och solceller? Solf å ngaranl ä ggningen: ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Solceller: ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Beskriv f ö ljande kraftverk: V å gkraftverk ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Vattenkraftverk ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Vindkraftverk ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 33 av 43

B å de etanol och bensin avger koldioxid. Varf ö r r ä knas etanol som f ö rnybar energi och inte bensin? ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Hur fungerar: En jordv ä rmeanl ä ggning: ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… En bergv ä rmeanl ä ggning: ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Idag finns det elbilar ist ä llet f ö r etanol och bensin vilka brister finns det med en elbil? ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 34 av 43

Teknik

åååå

k 9 Lektion 14 Elmotor

Idag Hur fungerar elmotorn Bygga

Elmotorn och generatorn

Michael Faraday uppfann den elektriska generatorn år 1831. Han visade med att med den elektriska generatorn och den elektriska motorn i princip är en och samma maskin. Idag finns det elmotorer så små att de knappt syns och kan driva t.ex. armbandsur. Andra motorer är så stora att de driver tåg eller ubåtar. Det finns små generatorer t.ex. en cykeldynamo och stora generatorer i t.ex. ett vattenkraftverk eller ett kärnkraftverk. Många apparater som drivs med elmotorer hämtar sin ström från elnätet. Men Strömmen kan också komma från batteri eller solceller. Hur många apparater kan du komma på som drivs av eller innehåller någon elmotor eller generator? .................................................................................................................................................. Vilka saker skulle inte fungera hemma hos dig om någon elmotor eller generator i dem skulle gå sönder? ..................................................................................................................................................

Så fungerar elmotorn

Elmotorn och generator är viktiga delar i tekniska system. Det finns massor av olika motorer och generatorer. Alla bygger på att magneter påverkar varandra. Det finns då permanenta magneter (ständiga) tillverkas ofta av stål (järn med hög kolhalt). Man kan ha praktisk nytta av magneter.

13 Information på disketter, hårddiskar, betalkort och videoband lagras med hjälp av magnetism. Magneter används även för att sätta upp saker på som kylskåpsdörren, whiteboardtavlor m.m Den rödmålade änden kallas nordpol och den vitmålade kallas sydpol. Om du för två röda ändar mot varandra stöter de bort varandra. Man säger att de repellerar varandra. Om du för en röd och vit ände mot varandra dras de mot varandra. Man säger att de attraherar varandra. 13 Johan Månsson, Göingeskolan H, Broby – www.lektion.se Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 35 av 43

Det finns också elektromagnetism det är elektrisk ström ger alltså upphov till ett magnetfält. Detta kan man använda sig av då man vill tillverka en elektromagnet. Du kan själv enkelt tillverka en elektromagnet genom att linda en ledningstråd runt en spik som du kopplar till ett batteri. Elektromagneter används i många elektriska apparater tex. ringklockor, bildrör till datorskärmar och tv-apparater, elmotorer, magnetlås (dörrar) och lyftkranar. När det går en stor ström genom lidningen uppstår ett mycket kraftigt magnetfält. Med en elektromagnet menar man en spole med en järnkärna. Ju fler varv spolen har och ju större ström som flyter genom den, desto kraftigare blir elektromagneten. När strömmen slås av är elektromagneten inte magnetisk.

Magnetfält

Fältlinjerna går från nordänden till sydänden.

Magnetfältet kring en ledare

Strömmen i ledaren ger upphov till ett magnetiskt fält. De magnetiska fältlinjerna går runt ledaren i cirklar. Ju längre från ledaren man kommer desto svagare blir magnetfältet. När man vill rita ut magnetfältet kring en ledare så börjar man med att rita en cirkel som föreställer ledaren sedd från kortänden.

Spolar

En enkel spole gör man genom att linda en isolerad ledningstråd några varv kring en penna. Spolen är alltså spiralformad och tråden är oftast av koppar. Om spolen kopplas till ett batteri, bildas ett magnetfält. Det magnetfält som uppstår då det går ström genom en spole, påminner om magnetfältet kring en stavmagnet. Då det går ström genom en spole, uppstår ett magnetfält både inne i och omkring spolen. Ju större strömmen är och ju fler varv spolen har, desto starkare blir magnetfältet. För att ta reda på vilket som är ”nordände” på en spole, kan man använda sig av en ”tumregel”. Tumregeln: Man håller höger hand över spolen så att fingrarna pekar i strömmens riktning. Då pekar tummen mot spolens nordände. Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 36 av 43

Hur en generator fungerar

Förvandlar rörelse energi till elektrisk energi När den danske professorn Hans Christian Ørsted ledde elektrisk ström genom en kabel såg han av en slump att en kompassnål som råkade ligga på bordet rörde sig. Då förstod han sambandet mellan elektricitet och magnetism . Hans logiska tankesätt sa att om elektricitet kan få magnetism att röra sig kan magnetism i rörelse alstra elektricitet. Michael Faraday var övertygad om att även tvärtom skulle fungera och 1831 fann han att så var fallet, men att magnetfältet var tvunget att varieras. Han uppfann generatorn. Nu kunde människan alstra elektricitet med en generator och med hjälp av elektricitet få en elektrisk motor att rotera eller en glödlampa att lysa. Praktiskt taget fås all elenergi genom generatorer, oavsett om den kommer från kärnkraftverk eller vattenkraftverk . Det enda undantaget är den energi som fås från solceller och bränsleceller .

14 14 http://sv.wikipedia.org/wiki/Generator Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 37 av 43

Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 38 av 43

Teknik åk 9 Lektion 15 Prov Teknik åk 9 Lektion 16 Avsluta elmotor

Extra uppgifter för att nå längre

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov.

17

Kända uppfinningar

1.

Använd Internet och sök svaret. Skriv uppfinningen och svaret på frågorna efter. 2.

Vem har uppfunnit dessa saker? 3.

När uppfanns saken första gången för att det sedan skedde en utveckling? 4.

Skriv i ett skriv program eller direkt i din e-post och skicka innan lektionen är slut till 5.

E-posta svaret till oss. [email protected]

o [email protected]

Extra uppgifter

6.

Vilka av dessa uppfinnare var svenska? 7.

Hittar du andra och fler svenska uppfinnare och uppfinningar när du arbetade med uppgiften? 17 Lpo11 Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 39 av 43

Mobiltelefonen ………………………………………… Glödlampan ………………………………………… Skiftnyckeln ………………………………………… Bilen ………………………………………… Röntgen ………………………………………… Flygplanet ………………………………………… Kylskåpet ………………………………………… Blixtlåset ………………………………………… Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 40 av 43

Läs följande sidor

Uppfinningar s.215-217

Frågor s.217 tänk på att utveckla svaren och kopiera in adressen där du hittar svaret 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Vad behövs för att bli en uppfinnare? Måste man vara ett tekniskt geni? Finns det något kvar att uppfinna? Vad är en uppfinning? Beskriv vad innovationsarbete är? Om du gör en prototyp, vad gör du då? Var söker man patent och mönsterskydd? 8.

Hur kan dagens uppfinnare försöka lösa värdens stora problem? Svaret e-postas till mig efter varje lektion:

[email protected]

Läs följande sidor

Leksaker s.178-181

Frågor s.181 tänk på att utveckla svaren och kopiera in adressen där du hittar svaret 1.

2.

3.

4.

Vilken teknik använder du på fritiden? Vilken var din favoritleksak när du var liten? Har Lars rätt i att en leksak ska lära barnen någonting eller träna det på något sätt? Motivera ditt svar? Hur tror du att framtidens leksaker kommer att se ut? Sök på nätet och visa med bild och text hur du tror det blir. 5.

6.

7.

Vilka leksaker tycker du om att använda tillsammans med något mindre barn? Visa med bilder. Hur kan man bli leksaksuppfinnare? Vilken leksak skulle du vilja förändra och varför? Svaret e-postas till mig till mig efter varje lektion:

[email protected]

Läs följande sidor

Teknik i jordbruket s.185-189

Frågor s.189 tänk på att utveckla svaren och kopiera in adressen där du hittar svaret 1.

2.

3.

4.

Känner du någon jordbrukare? Skulle du kunna tänka dig att jobba med jordbruk, förklara varför? Hur skulle vårt samhälle se ut om vi inte hade modern jordbruksteknik? Tekniken gör att jordbruket skiljer sig mycket länder mellan, men vilka andra orsaker kan det finnas till 5.

6.

7.

8.

9.

att jordbruket utvecklas olika? Hur tror du att man bäst kan få fart på moderniseringen av jordbruket i fattiga länder? Vilka miljöproblem finne du med modernt jordbruk? På vilka sätt kan modern teknik göra jordbruket mer miljövänligt? När det står att en matvara är ”KRAV” vad betyder det då? Vad är GMO? http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat efter-omrade/Naturvard/Genetiskt-modifierade-organismer/GMO-i-Sverige/ 10.

Vilka fördelar och nackdelar finner du med GMO? Utveckla och problematisera ditt svar Svaret e-postas till mig till mig efter varje lektion:

[email protected]

Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 41 av 43

Teknikens historia och Uppfinningar ”Prylen”

Välj en uppfinning/upptäckt som du har i din bostad och vill undersöka och lära dig mera om skriv en text där du redogör för följande: • • • • • • • • • • • • • Hur kom uppfinningen till, vilket var behovet?

Under vilken tidsperiod kom den till?

Hur såg samhället ut under denna period?

Hur används den?

Hur fungerar den?

Hur går tillverkning en till ? Har det förändrats under tiden? Har tekniken utvecklats under tiden? Hur har den påverkat livet och samhället?

Finns det något negativt?

Är det någon skillnad på manligt och kvinnligt med denna uppfinning?

Har designen ändrats och i så fall hur och varför?

Finns det något att säga om: ekonomiska, miljömässiga och etiska perspektiv? Flera av sakerna finns det inte något direkt svar till. Detta lär dig se problem och hitta löäsningar. Använd följande MALL där har jag har här skrivit in frågorna så att det skall vara tydligt att besvara dem Om man finner svaret. Frågorna är av formen att du skall kunna utveckla svaret och dra egna slutsatser utifrån tidigare frågor och det du har läst in. Dra slutsatser om hur uppfinningen har påverkat vårt samhälle och dess utveckling. Texten bör vara ca. 2 - 3 sidor lång, gärna med någon bild på uppfinningen. Ange vilka källor du har använt, skriv hela Internetadresser. Texten e-postas till mig:

[email protected]

Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 42 av 43

MALL Klass: Namn: Uppfinningen Uppfinningen jag har valt är: • Hur kom uppfinningen till, vilket var behovet? Hittar du inte så tänk själv • Under vilken tidsperiod kom den till? • Hur såg samhället ut under denna period? När uppfinning uppfanns • Hur används den? • Hur fungerar den? Beskriv den tekniska funktionen • Hur går tillverkning en till? Hittar du inte så tänk själv • Har det förändrats under tiden? • Har tekniken utvecklats under tiden? • Hur har den påverkat livet och samhället? • Finns det något negativt? • Är det någon skillnad på manligt och kvinnligt med denna uppfinning? • Har designen ändrats och i så fall hur och varför? • Finns det något att säga om: ekonomiska, miljömässiga och etiska perspektiv? Källor: Skapat av [email protected]

Dela med: [email protected]

Skapat den 2013-06-04 13:31:00 2013-08-15 Sidan 43 av 43