Transcript Marknadskontrollplan1 2012 Program för marknadskontroll2 2012

Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
1 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Tillsynsenheten
Marianne Runhage
010-240 50 84
[email protected]
Marknadskontrollplan1 2012
samt
Program för marknadskontroll2
2012
för
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap
1enligt
krav i Produktsäkerhetsförordningen (2004:469) 9§
punkt 1, samt
2 enligt artikel 18 punkt 5 förordning 765/2008/EG om
ackreditering och marknadskontroll
Utformad enligt riktlinjer och mall fastställda av
Marknadskontrollrådet den 30 maj 2008
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
2 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ................................................................................ 3
1.1 Mål för marknadskontroll ....................................................... 3
2. Legal grund............................................................................. 3
2.1 MSB:s bemyndiganden .......................................................... 4
2.1.1 Tolkningar och avgränsningar ............................................................. 10
2.2 Samverkan med avgränsningar under 2012 ........................... 10
3. Marknadskontroll – Plan ....................................................... 10
3.1 Omvärldsbevakning - grund för urval av produkter för
marknadskontroll under 2012 ..................................................... 10
3.1.1 Anmälningar ......................................................................................... 10
3.1.2 Skadestatistik (olycksfallsrapporter, databaser) ................................. 11
3.1.3 Tendenser ...................................................................................... 121211
3.2 Analys av marknadsstruktur ................................................ 12
3.2.1 Gasapparater ........................................................................................ 12
3.2.2 Pyrotekniska artiklar ............................................................................ 14
3.2.3 Explosiva varor för civilt bruk ............................................................. 16
3.2.4 Transportabla tryckbärande anordningar (TPED)..............................17
3.2.5 Aerosolbehållare ................................................................................... 18
3.2.6 Skorstensfria kaminer .......................................................................... 19
3.2.7 Tändare .................................................................................................20
3.3 Mål för myndighetens marknadskontroll ................................ 21
3.4 Kontrollmetoder ................................................................. 21
3.4.1 Aktiv marknadskontroll i form av projekt eller kampanjer –
planerade insatser mot olika typer av produkter ......................................... 21
3.4.2 Reaktiv marknadskontroll ................................................................... 22
3.5 Uppföljning av 2011 års verksamhet ..................................... 22
3.6 Utvärderingsmetoder .......................................................... 22
3.7 Rapportering ...................................................................... 22
4. Planerade insatser ................................................................ 22
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
3 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
1. Bakgrund
EU:s intention är att endast säkra produkter ska finnas på den inre marknaden
där varor ska kunna flöda fritt över de inre gränserna. Ansvaret för att
tillgängliga produkter är säkra ligger på de ekonomiska aktörerna, i första hand
tillverkare/importör och i viss mån distributör. I det fall skyddet inte fungerar i
första led ska farliga produkter upptäckas och tvingas bort från marknaden om
de inte korrigeras. Upptäckt kan ske genom de ekonomiska aktörernas kontroll
i distributionsledet; av tullmyndigheterna vid EU:s yttre gräns eller vid
myndigheters kontroll av produkter som finns i omlopp, s.k. marknadskontroll.
Ett av Sveriges åtaganden som medlem i EU är således att bedriva
marknadskontroll. Med marknadskontroll menas att ansvarig myndighet
övervakar att produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk i Sverige
uppfyller gällande krav samt vidtar åtgärder när de inte gör det. Ansvarig
myndighet är skyldig att organisera och bedriva marknadskontrollen på ett
tillräckligt effektivt sätt och i tillräcklig omfattning.
1.1 Mål för marknadskontroll
Marknadskontrollen syftar till att skydda arbetstagare, konsumenter och andra
användares säkerhet och hälsa. Medborgarna har rätt till ett likvärdigt skydd
på hela den gemensamma marknaden, oberoende av produktens ursprung.
Marknadskontrollen syftar även till att säkerställa likvärdiga
konkurrensförhållanden mellan företag och därmed bidra till att eliminera
illojal konkurrens.
2. Legal grund
Medlemsstaternas organisering av marknadskontroll regleras i förordning
765/2008/EG om ackreditering och marknadskontroll. Vissa definitioner och
begrepp definieras i beslut 768/2008/EG, vilket också harmoniserar hur
direktiv om varor ska utformas.
Marknadskontrollförordningen (2005:893) ger information om vilka svenska
myndigheter som ska bedriva marknadskontroll samt anger allmänna riktlinjer
för hur kontrollen ska ske. Förordningen särskiljer inte harmoniserade och
icke harmoniserade produkter.
I det fall nationella tekniska regler tillämpas på en vara som lagligen säljs i en
annan medlemsstat ska handläggningsordningen i förordning 764/2008/EG
tillämpas.
MSB:s bemyndiganden framgår nedan under avsnitt 2.1.
Det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (GPSD 2001/95/EG) omfattar krav
på marknadskontroll. Detta direktiv har genomförts i Sverige genom
produktsäkerhetslagen (2004:451) och produktsäkerhetsförordningen
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
4 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
(2004:469). Lagen ställer krav på att varor och tjänster som säljs till
konsument ska vara säkra. Enligt 3 § produktsäkerhetsförordningen ska de
statliga myndigheter som enligt någon annan författning har tillsyn över
efterlevnaden av särskilda bestämmelser om produktsäkerhet i fråga om vissa
varor, tjänster eller risker även vara tillsynsmyndighet enligt
produktsäkerhetslagen.
En myndighet med tillsynsansvar ska enligt 9 § produktsäkerhetsförordningen
•
upprätta, genomföra och följa upp program för sin tillsyn över olika
typer av varor, tjänster och risker,
•
följa upp vetenskapligt och tekniskt kunnande i frågor som rör
produktsäkerhet och
•
regelbundet utvärdera och se över sin tillsynsverksamhet
Bestämmelser om CE-märkning finns i artikel 30 i EG-förordning 765/2008
om ackreditering och marknadskontroll och i lagen (1992:1534) om CEmärkning.
2.1 MSB:s bemyndiganden
MSB:s ansvar för marknadskontroll regleras dels i 22 § lagen (2010:1011) om
brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt i 10 § p 5 förordning (2006:311)
om transport av farligt gods. MSB:s marknadskontrollansvar omfattar därmed
•
– produkter som regleras i föreskrifter som utfärdats med stöd av LBE
samt
•
– transportabla tryckbärande anordningar som utfärdats med stöd av
lagen (2006:263) om transport av farligt gods (LFG)
Den marknadskontroll som MSB bedriver grundar sig på följande rättsakter:
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
5 (22)
Datum
2011-11-17
Horisontellt regelverk
Förordning/föreskrift
Diarienr
2011-6112
Utgåva
1.0
Direktiv/ EU-förordning
Tillsynsuppdrag
Omfattning / Produktgrupper
Produktsäkerhetslag
Direktiv 2001/95/EG om
24 § PSL Tillsynen skall utövas av en myndighet som regeringen
Varor och tjänster
(2004:451)
allmän produktsäkerhet
bestämmer.
Lag
Skydd av konsument
Produktsäkerhetsförordningen
En statlig myndighet som enligt någon annan författning har
(2004:469)
tillsyn över efterlevnaden av särskilda bestämmelser om
produktsäkerhet i frågor om vissa varor, tjänster eller risker är
dock tillsynsmyndighet även enligt produktsäkerhetslagen och
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Förordning (2005:893) om
Marknadskontrollerande myndigheter pekas ut, bl a MSB
marknadskontroll av varor
Produkter som regleras i
sektorslagstiftningen
EG förordning 765/2008 om
Reglerar bl a marknadskontroll och kontroll av produkter från 3:e
krav för ackreditering och
land.
Harmoniserade produkter
marknadskontroll i samband
med saluföring av produkter
EG förordning 764/2008 om
Reglerar kontrollen av alla varor med nationella tekniska krav
Produkter som omfattas av nationella
ömsesidigt erkännande
dvs som inte omfattas av krav i direktiv eller EES-regel men som
regler som inte har harmoniserats
lagligen säljs i annat medlemsland.
EG beslut 768/2008/EG om
gemensam ram för saluföring av
produkter
Proposition 2008/09:187 med
Direktiv 2006/123/EG om
förslag till lagstiftningsåtgärder
tjänster på den inre marknaden.
och praktiska arrangemang för
att tjänstedirektivet ska få
genomslag i Sverige.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
6 (22)
Datum
2011-11-17
Sektoriellt regelverk Lag
Förordning/föreskrift
Direktiv/ EU-förordning
Diarienr
2011-6112
Utgåva
1.0
Tillsynsuppdrag
Omfattning / Produktgrupper
Lag (2010:1011) om brand-
22 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utövar
Produkter för vilka MSB har utfärdat
farliga och explosiva varor
marknadskontroll över
föreskrifter oavsett om brukaren är
1. brandfarliga och explosiva varors egenskaper, utsläppande och
privatperson eller näringsidkare
tillhandahållande på marknaden, samt
2. sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga
och explosiva varor och för vilka myndigheten har utfärdat
föreskrifter.
Förordning (2010:1075) om
Marknadskontroll
brandfarliga och explosiva varor
23 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är i fråga om
brandfarliga och explosiva varor samt sådana produkter som
används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor för
vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter
marknadskontrollmyndighet enligt artikel 19, 24.2, 26, 27.2, 28
och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och
marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och
upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.
24 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i enlighet
med förordning 765/2008 och i fråga om brandfarliga och
explosiva varor
1. informera allmänheten om myndighetens verksamhet enligt
artikel 17.2,
2. inrätta förfaranden enligt artikel 18.2,
3. utarbeta program för marknadskontroll, skicka underrättelser
om programmen och göra dessa tillgängliga för allmänheten
enligt artikel 18.5,
4. utföra de uppgifter som följer av artiklarna 20–22 och 23.2,
och
5. samarbeta med andra i enlighet med artikel 24.4.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
7 (22)
Datum
2011-11-17
Sektoriellt regelverk
Förordning/föreskrift
Diarienr
2011-6112
Direktiv/ EU-förordning
Tillsynsuppdrag
Utgåva
1.0
Omfattning / Produktgrupper
Lag
MSBFS (2010:4) om vilka varor
som ska anses utgöra
brandfarliga eller explosiva
varor.
SÄIFS (2000:6) om
Rådet direktiv (90/396/EEG)
Produktgruppen omfattar gasapparater,
gasapparater
om tillnärmning av
för hushållsändamål i vid bemärkelse
medlemsstaternas lagstiftning
som matlagning, uppvärmning, kylning,
om anordningar för förbränning
tvätt, t ex gasolgrillar, och
av gasformiga bränslen
campingutrustning; samt
delkomponenter till dessa som
tillhandahålls separat, t ex styr- och
reglerdon.
SÄIFS (2000:4) om cisterner,
Omfattar även slangar för brandfarlig
gasklockor, bergrum,
gas, t ex slangar från gasolflaska till grill
rörledningar för brandfarlig gas.
SÄIFS (2000:3) om brandfarlig
Produktgruppen omfattar gasflaskor
gas i lös behållare.
från sk maxiflaskor till mindre
campingflaskor, engångsbehållare, vissa
aerosolbehållare och små behållare som
tändare.
SÄIFS (2000:2) om hantering
Omfattar viss apparatur för, och
av brandfarliga vätskor.
behållare för förvaring av, brandfarlig
vätska. Ex kaminer för fotogen och
etanol (de senare kallas skorstensfria
kaminer), bensindunkar, element och
explosionssäkra kärl.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
8 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Utgåva
1.0
SÄIFS (1997:9) om öppna
Produktgruppen omfattar de cisterner
cisterner och rörledningar mm
eller rörledningar som omfattas av
för brandfarliga vätskor.
punkten 6.4 i SÄIFS 1997:9.
Konstruktion kontrolleras genom
operativ tillsyn av kommunal nämnd
och kontroll sköts av ackrediterade
organ.
SÄIFS 1997:4 om kontroll och
Rådets direktiv (93/15/EEG)
Produktgruppen omfattar sprängämnen
utsläppande på marknaden av
om harmonisering av
och elsprängkapslar.
explosiva varor för civilt bruk
bestämmelserna om
utsläppande på marknaden och
övervakning av explosiva varor
för civilt bruk
MSBFS (2010:2) om
Europaparlamentets och rådets
– Fyrverkeri;
pyrotekniska artiklar
direktiv (2007/23/EG) om
– pyroteknisk artikel (dvs föremål som
utsläppande på marknaden av
innehåller pyroteknisk sats),
pyrotekniska artiklar
– pyrotekniska sceneffekter
– övriga pyrotekniska artiklar
SÄIFS 1992:2 om godkännande
Icke harmoniserade regler – gäller parallellt med MSBFS 2010:2.
Produktgruppen omfattar fyrverkerier
av fyrverkeripjäser och
och pyrotekniska artiklar som ska
pyrotekniska sceneffekter.
godkännas innan de får hanteras.
SRVFS 2007:2 om detektering
Mycket litet produktområde
av plastiska sprängämnen.
SÄIFS 1989:16 med allmänna
bestämmelser om godkännande
av explosiva varor samt
bestämmelser om godkännande
av elsprängkapslar.
Mycket få produkter
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
9 (22)
Datum
2011-11-17
Sektoriellt regelverk
Förordning/föreskrift
Diarienr
2011-6112
Direktiv/ EU-förordning
Utgåva
1.0
Tillsynsuppdrag
Omfattning / Produktgrupper
Lag
SRVFS (2006:11) om
Omfattar explosiva varor, inkl patro-
förpackning och märkning av
nerade sprängämnen och pyrotekniska
explosiva varor
produkter
LBE och förordning
MSBFS (2010:8) om
DIREKTIV 2008/47/EG
MSB har ansvar för marknadskontroll över att aerosolbehållares
F.n. aerosolbehållare med brandfarlig
(2008:245) om kemiska
aerosolbehållare
om anpassning till följd av
utförande, funktion och märkning uppfyller de krav som ställs
gas som drivgas.
tekniska framsteg av rådets
genom
direktiv 75/324/EEG om
– föreskrifter myndigheten meddelat med stöd av lagen
tillnärmning av medlems-
(2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).
staternas lagar och andra
Tillsynsmandatet är ännu inte klart gällande aerosoler som inte
författningar beträffande
omfattas av LBE
produkter
aerosolbehållare
Lag (2006:263) om transport
av farligt gods
Förordning (2006:311) om
10 § p 5:
Transportabla tryckbärande
transport av farligt gods.
MSB svarar för tillsynen av
anordningar (TPED)
– transportabla tryckbärande anordningar
SRVFS (2005:3) om
Rådets direktiv 1999/36/EG om
Tekniska krav för behållaren samt påföljande märkning.
TPED tex gasflaskor, tankar mm
transportabla tryckbärande
transportabla tryckbärande
Märkning på grund av innehåll omfattas av
ämnade för transport av gas klass 2.
anordningar.
anordningar; Kommissionens
Kemikalieinspektionens marknadskontrolluppdrag.
Återkommande kontroll utförs av
direktiv 2002/50/EG om
ackrediterat kontrollorgan, utom för
anpassning till den tekniska
engångsbehållare
utvecklingen av rådets direktiv
1999/36/EG om transportabla
tryckbärande anordningar
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
10 (22)
Datum
2011-11-17
2.1.1
Diarienr
2011-6112
Tolkningar och avgränsningar
Under tidigare år har otydligheter identifierats vilka lett till klarlägganden och
vissa avgränsningar av MSB:s uppdrag.
– Transportstyrelsen ansvarar för marina nödraketer medan MSB ansvarar för
nödraketer för användning på land,
– MSB prioriterar marknadskontroll av skorstensfria kaminer med effekt från
900 W och uppåt,
– konstruktionen av tändare med gasformigt bränsle regleras i MSB:s
föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare,
– gasapparater som används som ”verktyg” som ogräsbrännare,
bunsenbrännare, gasoldrivna myggfångare omfattas inte av
gasapparatdirektivet och regleras inte i MSB:s föreskrifter (SÄIFS 2000:6) om
gasapparater. Som en följd av detta omfattas dessa varor inte av vårt
marknadskontrollmandat,
– gasapparater som regleras i SÄIFS 2000:6 omfattas av MSB:s regelverk även
om de monterats i ett fordon eller en farkost.
2.2 Samverkan med avgränsningar under
2012
Under 2012 planeras följande:
– deltagande i Marknadskontrollrådet
– samarbete med Konsumentverket när det gäller cigarettändare.
MSB planerar att delta i
– ett PROSAFE-projekt om fyrverkerier,
– en AdCo-grupp/undergrupp om marknadskontroll av fyrverkerier,
– nordiskt möte om fyrverkerier resp gasapparater samt i
– ett planerat nordiskt samarbetsprojekt om gasapparater om resurserna så
medger.
Information om regulatorer till gasolflaskor, vilka faller under
Arbetsmiljöverkets ansvar men som MSB träffar på i samband med kontroll av
gasapparater, översänds till Arbetsmiljöverket.
3. Marknadskontroll – Plan
3.1 Omvärldsbevakning - grund för urval av
produkter för marknadskontroll under
2012
3.1.1
Anmälningar
Under 2011 har ett flertal anmälningar inkommit om farliga produkter. Dessa
gällde:
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
11 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
–
Cigarettändare
–
Skorstensfria kaminer
–
Gasapparater camping/friluftsprodukter
–
Engångsbehållare för gas (TPED)
–
TPED gastankar för paintballmarkörer
Med undantag av skorstensfria kaminer anmäldes ca 3 produkter i varje
produktgrupp. Anmälningarna har lett till kontroller av skorstensfria kaminer,
gastankar för paintballmarkörer samt engångsbehållare för gas .
Ett stort antal anmälningar av cigarettändare har inkommit genom PROSAFE,
så stort antal att alla ännu inte börjat handläggas.
Följande anmälningar inkom också genom RAPEX:
–
Tre gasapparater (värmare, grill kylskåp)
–
Ett hårfärgningsmedel (aerosol)
–
Tre fyrverkeriprodukter
Av dessa har två gasapparater och en aerosol påträffats i Sverige.
Inga anmälningar eller informationer har inkommit genom ICSMS under 2011
Sammantaget ger ovanstående indikationer om att inriktningen av
verksamheten bör ske mot produktgrupperna cigarettändare, skorstensfria
kaminer, gasapparater och TPED.
3.1.2
Skadestatistik (olycksfallsrapporter, databaser)
Olycksstatistik från IDB1 är inte användbar för urval då olyckor med produkter
inom MSB:s ansvarsområde är få och rapporterade olyckor vanligen är
hanteringsolyckor där säker arbetsmetod inte tillämpades.
En olycka med en kolsyrepatron som delade sig spontant i kärl och ventil har
rapporterats till MSB. Tillverkaren har identifierat orsak och vidtagit åtgärder,
något som inte föranleder ytterligare kontroll av övriga tillverkare.
En olycka med en gasolflaska av komposit som brast under 2010 visade inte på
några brister. Ett flertal gasolflaskor av samma märke och typ men med olika
ålder testades i laboratorium med förstörande provning. Flaskindividen som
brast kunde inte kontrolleras.
En anmälan inkom genom media om en större cigarettändare som orsakat en
mindre brand i ett kontor. Butiken som sålde tändarna tog bort dem ur sitt
sortiment men den förmodade importören gick inte att knyta till produkterna.
1
Injury Data Base – ett EU-system för skaderapportering
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
12 (22)
Datum
2011-11-17
3.1.3
Diarienr
2011-6112
Tendenser
För att få en uppfattning om vilka varor som används och var dessa säljs
genomför vi sökningar på hemsidor funna genom sökmotorer på Internet samt
läser reklamblad som delas ut till hemmen liksom rikstäckande och lokal press.
När det gäller cigarettändare har vi också fått information från PROSAFEprojekt genom Konsumentverket.
För fyrverkerier och gasapparater inhämtar vi också kunskaper genom nordiskt
informationsutbyte
3.2 Analys av marknadsstruktur
Vilka produktgrupper som omfattas av MSB:s marknadskontrollmandat
framgår grovt i uppställningen av regler under avsnitt 2.1.
3.2.1
Gasapparater
Författningen SÄIFS 2000:6 föreskrifter och allmänna råd om gasapparater
genomför till största delen rådets direktiv 90/396/EEG om anordningar för
förbränning av gasformiga bränslen. Andra delar av direktivet finns införlivat i
svensk rätt genom Kemikalieinspektionens rättsakter. Föreskrifterna reglerar
gasapparater som tagits i bruk från och med den 1 januari 1996 och som är
avsedda för matlagning, uppvärmning, varmvattenberedning, kylning,
belysning, eller tvätt och där vattentemperaturen inte är högre än 105°C.
Föreskrifterna gäller också fläktbrännare och uppvärmningsanordningar för
sådana samt säkerhetsanordningar, styr- eller reglerdon samt andra tillbehör
för yrkesmässigt bruk.
Föreskrifterna omfattar inte gasapparater eller tillbehör som är konstruerade
för att användas i industriella processer i industrianläggningar.
Exempel på produkter som omfattas av föreskrifterna är grillar, spisar, kylskåp
och varmvattenberedare, terassvärmare, campingkök och – lyktor samt
kaminer. Produkterna kan ha olika gaser som bränsle t ex gasol, stadsgas
och/eller naturgas.
3.2.1.1 Gasapparater – Risker/faror
Risker med brandfarlig gas hanteras bland annat genom föreskrifterna men
också faran med att olika länder använder olika gasblandningar och därmed
olika dimensionerande gastryck för konstruktion av gasapparater. Det finns
också en viss skillnad mellan vilket gastryck som normalt används vid
användning i olika medlemsstater. Det är därför viktigt att gasapparaten är
utformad för den nationella marknad där den finns tillgänglig och att detta
framgår såväl på den enskilda apparaten som på förpackningen.
Samtliga produkter tredjepartskontrolleras av ackrediterat kontrollorgan i
tillverkningsprocessen.
3.2.1.2 Beskrivning av olika gasapparater
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
13 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Apparater för stadsgas/naturgas
Gasapparater för naturgas finns främst i industrin men dessa är undantagna
regleringen i föreskrifterna. Av de produkter som regleras i föreskrifterna utgör
spisar för privatbruk det absolut största gruppen. Marknaden bedöms vara
stabil med få aktörer. Ingen andrahandsmarknad är känd.
Stadsgasen är på väg att försvinna.
Säkerhetshöjande reglering
Installation och reparation får endast utföras av behörig personal.
Riskvärdering och kontrollbehov
Behovet av tillsyn bedöms med hänsyn till få stabila aktörer och installation av
behörig personal vara litet.
Gasolgrillar
Gasolgrillar finns såväl för professionellt bruk som för privat bruk. Trenden
tycks gå mot mera kraftfulla produkter hos privata användare. För gasolgrillar
för trädgårdsbruk har nya matlagningstrender medfört att fler produkter finns i
butikernas utbud. Gasolgrillar säljs också i butikskedjor där konsumenter inte
tidigare förväntat sig att finna sådana, till exempel i butiker för hemelektronik.
Försäljning via Internet, med transportleverans, förekommer också. Någon
andrahandsmarknad är inte känd.
Riskvärdering och kontrollbehov
Det är rimligt att anta att det finns många nya användare och potentiella
köpare av gasolgrillar som inte har någon kunskap om gasol. Marknadskontroll
under 2010 visade att inte samtliga grillar uppfyllde alla krav på
varningsinformation.
Under 2011 har MSB givit ut en informationsbroschyr om vilken obligatorisk
märkning som ska finnas vilket kan underlätta för butikerna att själva bedöma
produkterna.
Behovet av tillsyn bedöms vara relativt stort med hänsyn till den ökande
användningen och antagandet om nya, ovana användare. Marknadskontroll
under 2010 och den nya informationen om märkning bör kunna minska
behovet av insatser under 2012.
Terassvärmare
Terassvärmare används framför allt på restaurangers uteserveringar men
används också av privatpersoner. De säljs då i butiker för trädgård och fritid
men är få till antalet. Det förekommer också försäljning över Internet. Det finns
ett flertal äldre anmälningar i RAPEX angående terassvärmare men dessa har
inte påträffats i Sverige.
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
14 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Riskvärdering och kontrollbehov
Behovet av tillsyn bedöms för närvarande vara mindre än för gasolgrillar.
Gasapparater för fritidsbruk – fritidshus och mobila hem
Förekomst, aktörer och marknad för gasapparater för fritidsbruk, som kylskåp,
gasolkök mm har ännu inte analyserats djupare. Här kan användningen ha
ökat något i och med att försäljningen av husvagnar och husbilar ökar och att
trenden tycks vara att önska full bekvämlighet i fritidshus, -båtar och husbilar/
vagnar.
Gasapparater för friluftsliv
Inte heller här är marknad, förekomst och aktörer analyserad. Produkter som
kök, lyktor och värmare tycks dock säljas över Internet i stor utsträckning och
mer och mer utvecklas mot avskalade lättviktsprodukter, något som gynnar
gasoldrift. Det är dock ännu inte analyserat om detta gäller för marknaden i
stort eller om det är på detta område marknadsföringen för närvarande har sin
tonvikt.
Riskvärdering och Kontrollbehov
Kontrollbehovet bedöms som okänt och myndigheten kommer därför att
fortsatt samla information under 2012.
3.2.2
Pyrotekniska artiklar
Föreskrifterna MSBFS 2010:2 om pyrotekniska artiklar implementerar
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG om utsläppande på
marknaden av pyrotekniska artiklar i svensk rätt.
Föreskrifterna omfattar:
– fyrverkeriprodukter dvs. pyroteknisk artikel avsedd för underhållning;
– pyrotekniska artiklar dvs. föremål som innehåller en pyroteknisk sats (en
sådan innehåller ett eller flera explosivämnen som ska skapa en värme-, ljus-,
ljud-, gas- och/eller rökeffekt) och som kan vara för fordon, scenbruk mm.
Exempel på pyrotekniska artiklar som omfattas av det nya regelverket är
fyrverkerier, sceneffekter, pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon (som
krockkuddar, bältsträckare och sidokrockkuddar) drivladdningar för
modellraketer, knallkorkar, linkap, ollonskott, patroner för spikpistoler och
slakmasker, rökpatroner för sotningskanaler eller mot skadedjur, salutskott för
hagelgevär eller civila salutkanoner, signalpatroner, nödraketer och
nödsignaler för bruk på land, rökfacklor, signalfacklor, linkastare och
brandsläckare med inbyggd pyroteknik, fyrverkeristubin, pyrotekniska tändare
och stenspräckare.
Även oharmoniserade fyrverkerier och sceneffekter liksom explosiva varor och
elsprängkapslar omfattas av MSB:s marknadskontrollansvar då sådana regleras
genom SÄIFS 1992:2 om godkännande av fyrverkerier och pyrotekniska
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
15 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
sceneffekter respektive SÄIFS 1989:16 om godkännande av explosiva varor
samt elsprängkapslar.
3.2.2.1 Pyrotekniska artiklar – risker/faror
Erfarenheter visar att konsumentprodukten fyrverkerier kan orsaka stor skada.
De olyckor som kommit till vår kännedom genom åren beror till största delen
på handhavandefel. Olyckor händer dock också när personer går fram till
produkter som haft fördröjd utlösningstid, vilket är ett produktfel.
Samtliga harmoniserade produkter tredjepartskontrolleras av ackrediterat
kontrollorgan i tillverkningsprocessen och ska vara försedda med CE-märkning
när de finns tillgängliga på marknaden.
Samtliga oharmoniserade produkter omfattas av krav på godkännande för att
få tillhandahållas på marknaden. Fyrverkerier ska vara försedda med
godkännandenummer.
För vissa särskilt farliga såväl harmoniserade som oharmoniserade produkter
krävs tillstånd för att få hantera dessa. För inte fullt så farliga produkter finns
krav på att personen ska ha uppnått viss ålder för att få inneha och hantera
dessa.
3.2.2.2 Beskrivning av olika pyrotekniska artiklar samt
marknad, förekomst och användning
Pyrotekniska artiklar för underhållning— fyrverkerier, sceneffekter
Fyrverkerier finns för allmänheten och för personer med särskilt tillstånd.
Sceneffekter som används såväl inom – som utomhus är inte tillgängliga för
allmänheten. Det finns ett flertal olika produkter som bomber och raketer,
bengaliska eldar, solar och eldbägare. Tomtebloss och så kallade party poppers
räknas också hit. Produkterna på den svenska marknaden tillverkas nästan
uteslutande i Kina och importeras främst under hösten för att användas vid
nyår. Marknaden för fyrverkerier är väl känd eftersom all hantering med
produkterna kräver tillstånd och varorna dessutom har varit oharmoniserade
och underställda typgodkännande under ungefär halva 2010. Försäljning till
och användning av privatpersoner sker till allra största delen inför
nyårsfirandet. Aktörer är importörer och enstaka tillverkare, professionella
evenemangsarrangerare och privatpersoner. Dessa är, med undantag av
importörerna, också användare av produkterna.
Pyrotekniska artiklar som inte är avsedda för underhållning
Gruppen omfattar ett stort antal produkter.
Pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon (som krockkuddar,
bältsträckare och sidokrockkuddar) används i bilindustrin och monteras i
fordon Förekomst, användning och aktörer är inte analyserade för övriga
pyrotekniska artiklar. Dessa utgörs av drivladdningar för modellraketer,
knallkorkar, linkap, ollonskott, patroner för spikpistoler och slakmasker,
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
16 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
rökpatroner för sotningskanaler eller mot skadedjur, salutskott för hagelgevär
eller civila salutkanoner, signalpatroner, nödraketer och nödsignaler för bruk
på land, rökfacklor, signalfacklor, linkastare och brandsläckare med inbyggd
pyroteknik, fyrverkeristubin, pyrotekniska tändare och stenspräckare.
En viss andrahandsmarknad kan finnas för pyrotekniska säkerhetsutrustningar
för fordon. I övrigt finns mycket begränsad andrahandsmarknad om ens
någon.
Riskvärdering och kontrollbehov
Under 2010 har harmoniserade regler införts vilket medför att produktgruppen
kommer att bestå av såväl oharmoniserade som harmoniserade produkter i
Sverige. Under 2010 förnyades ett stort antal godkännanden eftersom
standarder för tillverkning av harmoniserade produkter ännu inte var
framtagna. Fram till 2017 kommer produkter med CE-märkning respektive
nationellt godkännande att finnas parallellt
Marknaden för produkter som används av personer med särskilda kunskaper
(proffsprodukter) är känd och dessutom reglerad genom krav på tillstånd för
hantering. Marknaden behöver analyseras mera ingående men för närvarande
finns inget som tyder på att produktgruppen behöver prioriteras.
Kontrollbehovet för fyrverkerier för privat bruk bedöms vara stort såväl ur
risksynpunkt men framförallt ur väsentlighetssynpunkt medan kontrollbehovet
för proffsprodukter ur risksynpunkt bedöms vara relativt lågt. Eftersom
produkterna övergår från att vara oharmoniserade till harmoniserade kan det
ändå finnas ett kontrollbehov av väsentlighetsskäl.
3.2.3
Explosiva varor för civilt bruk
Föreskrifterna SÄIFS 1997:4 om kontroll och utsläppande på marknaden av
explosiva varor för civilt bruk implementerar Rådets direktiv (93/15/EEG) om
harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och
övervakning av explosiva varor för civilt bruk. Produktgruppen omfattar endast
produkter för professionella användare.
Exempel på produkter som omfattas av föreskrifterna är sprängämnen,
sprängkapslar, detonerande stubin, säkerhetsstubin och krut.
Produkterna används av bergsprängare. Övriga aktörer är tillverkare av
explosiva varor och importörer. Andrahandsmarknaden är mycket begränsad.
3.2.3.1. Risker - faror och säkerhetshöjande åtgärder
Faror och konsekvenser är dödsfall och betydande skador på människa,
egendom och miljö och hanteringen är därför väl reglerad i lagstiftningen. All
hantering kräver tillstånd.
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
17 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Riskvärdering och kontrollbehov
Kontrollbehovet bedöms vara lågt med hänsyn till användarnas utbildning och
reglerade användning.
3.2.4
Transportabla tryckbärande anordningar (TPED)
Med transportabla tryckbärande anordningar avses alla kärl (t.ex. gasflaskor,
tankar, kryokärl och tryckfat) som används för transport av gas klass 2 enligt
MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i
terräng (ADR-S). Gas klass 2 omfattar, enligt ADR-S, rena gaser,
gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra
ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Begreppet transportabla
tryckbärande anordningar avser också ventiler och andra tillbehör på
anordningarna med direkt säkerhetsfunktion. Transportabla tryckbärande
anordningar regleras i MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:3) om transportabla
tryckbärande anordningar.
Produktområdet är ännu inte analyserat i detalj. Gasflaskor för engångs- eller
flergångsbruk, tankar, kryokärl och tryckfat som är avsedda för transport av
gas klass 2 ingår.
Privatpersoner måste använda engångsbehållare för gas till vissa typer av
produkter för friluftsliv och fritid som campingkök och portabla grillar samt
vissa gasolkök mm. Flergångsbehållare för gas används till läskmaskiner för att
kolsyra kranvatten och i gasolflaskor för t ex gasolgrillen i trädgården.
Transportabla tryckkärl används också till vissa luftvapen och inom paintball
för att skjuta ut färgammunitionen från markören – vapnet. Paintball är en
internationell sport/fritidsaktivitet/spel med stora influenser från USA där
spelet/sporten utvecklades.
3.2.4.1 Transportabla tryckbärande anordningar –
Risker/faror
Gasen förvaras i anordningarna under mycket högt tryck vilket kan medföra
skada på person eller egendom om anordningarna brister. Beroende på
innehåll kan sedan ytterligare verkan uppstå på omgivningen.
Samtliga transportabla tryckbärande anordningar ska tredjepartskontrolleras i
tillverkningsskedet och omfattas – med undantag av engångsbehållare - också
av krav på regelbundna återkommande kontroller. Då försäkran om
överensstämmelse utfärdas ska kärlet förses med märkningen π (pi). Om kärlet
vid återkommande kontroll inte anses uppfylla kraven ska kärlet tas ur drift.
Okulär kontroll ska också utföras inför påfyllning.
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
18 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Riskvärdering och kontrollbehov
Under 2011 anmäldes ett antal gasflaskor av engångstyp innehållande gasol och
avsedda för portabla campingkök eller andra gasapparater vilka inte uppfyllde
alla krav. Dessa ska tredjepartskontrolleras vid tillverkning men hade märkts
som aerosolbehållare en produktgrupp för vilken tredjepartskontroll inte
erfordras vid tillverkning. Det framkom också att det fanns transportabla
tryckbärande anordningar inom paintballmarknaden som inte genomgått
bedömning av överenskommelse mot EU-regler och saknade pi-märkning.
Orsaken var att de tillverkats i USA eller för den amerikanska marknaden. USA
tillämpar inte samma system för konstruktion som EU och kärlen är därför
”DOT”-märkta. Något beslut om ömsesidigt erkännande finn inte mellan EU
och USA varför sådana produkter inte ska finnas på gemenskapsmarknaden.
Dessa TPED bedöms av en aktör ha en omloppstid på ca fem år. Det är okänt
hur många produkter som inte uppfyller ställda krav som kan finnas i Sverige
och i gemenskapen.
Kontrollbehovet bedöms vara högt för engångsbehållare för gas och för
tryckkärl inom paintball och lågt för övriga produkter där kontroll sker genom
ackrediterade kontrollorgan.
3.2.5
Aerosolbehållare
MSBFS 2010:8 om aerosolbehållare implementerar Europaparlamentets och
rådets direktiv 75/324/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och
andra författningar beträffande aerosolbehållare med ändringar genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 i svensk rätt.
Föreskrifterna är utfärdade med stöd av förordningen (2010:1075) om
brandfarliga och explosiva varor samt förordningen (2008:245) om kemiska
produkter och biotekniska organismer.
MSB har sedan tidigare, med stöd av LBE, mandat att utöva marknadskontroll
över aerosoler som innehåller brandfarlig vara. Något beslut om tillsynsmandat
för de föreskrifter som utfärdats med stöd av förordningen om kemiska
produkter finns ännu inte men MSB har en beredskap för att ett sådant kan
läggas på MSB. En inledande analys av området är genomförd och ligger till
grund för den marknadskontroll som MSB planerar att utföra under de
närmaste åren, antingen på de aerosoler som omfattas av föreskrifter utgivna
med stöd av LBE eller på samtliga aerosoler. I det fall tillsynsmandatet för
aerosoler som regleras under förordningen om kemiska produkter och
biotekniska organismer läggs på annan myndighet avser MSB att starta upp ett
samarbete med denna. .
Enligt föreskrifterna ska aerosolbehållare vara av engångstyp. De kan vara av
metall, glas eller plast och innehåller alltid gas under tryck. Behållaren har en
utlösningsanordning vilket skiljer den från en engångsbehållare för gas av
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
19 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
TPED-typ se avsnitt 3.2.4. En aerosolbehållare har minst volymen 50 ml och
högsta volym är 150, 220 eller 1000 ml beroende på material och utförande.
Föreskrifterna reglerar utförande, funktion och märkning. Aerosolbehållare
som uppfyller föreskrifterna ska vara försedd med symbolen omvänt epsilon
Exempel på aerosolbehållare som oftast har ”brandfarligt” innehåll är
kosmetika och hygienprodukter (rakning, deodorant, parfym),
hushållsprodukter (städ/rengöring, fönsterputs, fläckborttagning,
insektsmedel) och frisörsprodukter.
Exempel på aerosolbehållare som oftast har ”icke brandfarligt” innehåll är
läkemedel och medicinska artiklar samt livsmedel.
3.2.5.1 Aerosolbehållare Risker/faror
Aerosolbehållare innehåller gas eller drivgas som ska föra ut den avsedda
produkten ur behållaren. Trycket i behållaren utgör en fara om behållaren
skulle brista. Beroende på drivgas kan ytterligare faror uppstå. Instruktioner
och märkning på behållaren är därför viktig för säker användning. Behållaren
kan orsaka skador även när den är avfall.
3.2.5.2 Förekomst och marknad
Det är svårt att uppskatta den faktiska förekomsten av aerosolbehållare men
utifrån användningen i Europa har MSB gjort bedömningen att ca 50-60
miljoner aerosoler används i Sverige och de finns i varje hem och på varje
arbetsplats.
Det finns en handfull tillverkare eller så kallade ”legofyllare” i Sverige
Riskvärdering och kontrollbehov
Ur risksynpunkt är bedömningen att tillsynsbehovet är lågt medan
tillsynsbehovet ur väsentlighetssynpunkt bedöms som högt eftersom tillsynen
under ett antal år har varit mycket sparsam.
3.2.6
Skorstensfria kaminer
Dekorationseld, etanoleldad öppen spis eller skorstensfri kamin är olika namn
på samma inredningsprodukt främst avsedd för hemmabruk. De skorstensfria
kaminerna avger lika mycket, eller mer, värmeenergi som en fotogenkamin,
även om huvudsyftet oftast inte är att vara värmekälla. Varan omfattas av de
nationella föreskrifterna i SÄIFS 2000:5 om hantering av brandfarlig vara. Det
finns också produkter inom gruppen som faller utanför begreppet ”kamin” och
som därmed inte omfattas av MSB:s föreskrifter. MSB prioriterar
marknadskontroll av skorstensfria kaminer med en effekt överstigande 900W
3.2.6.1 Skorstensfria kaminer Risker/faror
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
20 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Det har inträffat att en produkt, placerad på golvet, välter eller en vägghängd
produkt faller ner eller orsakar brand i den vägg den monterats på. Det finns
risk för både direkta, allvarliga, brännskador och brännskador till följd av
brand, vilka också kan orsaka egendomsskador. I SÄIFS 2000:5 om hantering
av brandfarlig vara ställs det krav på typkontroll och typintyg för att få sälja och
bruka bland annat kaminer i Sverige.
3.2.6.2 Förekomst och marknad
Skorstensfria kaminer används företrädesvis av privatpersoner. Hur många
produkter som finns i svenska hem och offentliga lokaler är inte känt. Antalet
märken och modeller har ökat under senare år. Produkterna går att köpa i
byggvaruhus, butikskedjor, inredningsaffärer och på Internet. Det finns en viss
andrahandsmarknad vilket framgår av annonser på t ex Blocket. Det finns
minst en svensk tillverkare men de flesta produkterna tillverkas utanför
Sverige. Om det sker inom Europa eller i tredje land är ännu inte analyserat.
Riskvärdering och kontrollbehov
Norge och Danmark har ökat sin kontroll av produktgruppen.
Ur risksynpunkt är det väsentligt att marknadskontrollera produkterna. Under
2011 har ett flertal anmälningar mm medfört att ett flertal produkter
kontrollerats genom reaktiv marknadskontroll och vi ser inte någon minskning
av antalet anmälningar. Arbete pågår emellertid med framtagning av en eller
flera EU-gemensam/ma standard/er för produktgruppen. Någon proaktiv
marknadskontroll bör därför inte göras innan standardiseringsarbetet är
genomfört.
3.2.7
Tändare
Konstruktionen av tändare som cigarettändare och brukständare regleras i
föreskrifterna SÄIFS 2000:3 om brandfarlig gas i lös behållare. Det finns en
uppsjö av tillverkare, modeller och märken. Vanligast är engångständare.
Barnsäkerhet och kontroll av leksaksliknande tändare ingår i
Konsumentverkets tillsynsmandat.
3.2.7.1 Tändare risker/faror
Tändare som inte slocknar när reglaget släpps kan orsaka brännskador eller
brand, överfyllda behållare kan explodera när de utsätts för värme, en tändare
som inte tål att falla mot hårt underlag kan orsaka läckage av butan vilken kan
antändas. En anmälan inkom gällande att en större tändare orsakat en mindre
kontorsbrand inkom genom media.
3.2.7.2 Förekomst och marknad
Enkla tändare finns i nästan varje hem och går att köpa i de flesta butiker från
små till stora. Flera butiker säljer tändare i eget namn. En stor del av
tillverkningen sker i tredje land, till stor del i Kina. Branschen anser att det
finns många tändare på marknaden som inte uppfyller alla krav.
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
21 (22)
Datum
2011-11-17
Diarienr
2011-6112
Riskvärdering och kontrollbehov
Antalet tändare på marknaden tycks oändligt. Det är vanligen en mycket billig
produkt vilket gör att köparen troligen slänger en produkt som inte fungerar
som den ska. Det är därför omöjligt att få en uppfattning om hur stor andel av
produkterna som inte uppfyller ställda krav.
PROSAFE genomför ett projekt där cigarettändare kontrolleras och där
Konsumentverket deltar. För att uppfylla Sveriges krav i projektet måste
konstruktionen på tändarna kontrolleras i lika hög grad som övriga risker.
Det finns ett antal äldre RAPEX-anmälningar av cigarettändare av vilka det
visade sig att den typ och modell som orsakade en mindre brand på ett kontor
var en. Samma tändare tycks säljas under olika märken vilket försvårar krav på
korrigeringar och resultat.
Sammantaget med risken för skada bedömer vi därför att kontrollbehovet är
stort, ur risksynpunkt men framförallt av väsentlighetsskäl.
3.3 Mål för myndighetens marknadskontroll
MSB ska bedriva proaktiv och reaktiv marknadskontroll i samverkan och
samarbete med andra nationella marknadskontrollmyndigheter och Tullverket.
3.4 Kontrollmetoder
I första hand genomförs påkallad reaktiv marknadskontroll.
Proaktiv marknadskontroll sker främst genom dokumentkontroll och okulär
kontroll. Någon teknisk provning är inte planerad.
Under 2012 avser myndigheten att göra en genomlysning av de arbetsmetoder
och urvalsmetoder som tillämpas.
3.4.1
Aktiv marknadskontroll i form av projekt eller
kampanjer – planerade insatser mot olika typer av
produkter
Riktade insatser planeras mot tillverkare/importörer eller distributörer genom
proaktiv marknadskontroll
Under 2012 av i första hand :hand:
o
aerosoler,
o
fyrverkerier (genom deltagande i PROSAFE-projekt),
o
cigarettändare (genom praktiskt samarbete med
Konsumentverket),
o
övriga tändare
och om tillgängliga resurser så medger:
Utgåva
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
22 (22)
Datum
2011-11-17
o
o
Diarienr
2011-6112
gasapparater (genom praktiskt samarbete med Danmark och ev
med Norge och Finland),
engångsbehållare för gas.
Under 2013 planeras marknadskontroll av:
o
aerosoler,
o
fyrverkerier,
o
tändare
o
gasapparater, främst gasolgrillar och campingprodukter
och eventuellt:
o
engångsbehållare för gas
Under 2014 planeras kontroll av
o
aerosoler,
o
fyrverkerier samt
o
ännu ej bestämda produkter.
I samarbete med tullen – ännu inga planerade insatser under 2012, oklart
under 2013 och 2014
På mässor eller utställningar – inga planerade insatser.
3.4.2
Reaktiv marknadskontroll
Insatser med anledning av anmälningar mm kommer att göras kontinuerligt.
Detta innebär att handlägga ärenden, inom hela MSB tillsynsbemyndigande på
produktsäkerhetsområdet, som inkommer dels genom anmälningar och
information från konkurrenter, andra myndigheter m.fl., eller genom RAPEXsystemet.
3.5 Uppföljning av 2011 års verksamhet
MSB väljer att redovisa 2011 års verksamhet i ett senare skede.
3.6 Utvärderingsmetoder
Indikatorer saknas ännu.
3.7 Rapportering
Några sammanställningar över marknadskontrollinsatser som genomförs
under 2012 avser inte att publiceras.
4. Planerade insatser
Planerade insatser med 1-års respektive 3-årsperspektiv, se ovan avsnitt 3.4.1
Utgåva
1.0