Transcript Kvalitetsredovisning

UTBILDNINGSNÄMNDEN
MALTESHOLMSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 000-000048/2013
SID 1 (18)
2013-09-18
Handläggare: Bodil Torelm
Telefon: 08-50841600
Kvalitetsredovisning
Inledning
Maltesholmsskolan
Maltesholmsskolan är byggd 1958 och har 424 elever fördelade på tre
förskoleklasser med heldagsomsorg, 14 grundskoleklasser Åk 1 – 6, två
träningssärskoleklass Åk F –10, en samundervisningsklasser Åk F – 6,
skolbarnsomsorg för elever i Åk F-3 samt mellanstadieverksamhet för elever i Åk
4 - 6.
Skolledare:
Rektor Bodil Torelm
Bitr rektor Eva Gustafsson
Profil
Vi arbetar både med hjärna och hjärta. Många arbetsområden har sin utgångspunkt
i litteratur, traditioner och andra kulturyttringar.
Vi skulle också kunna uttrycka det så att vi satsar på alla ämnen för att ge våra
elever en god bas för fortsatta studier.
Maltesholms anda vill vi beskriva på följande sätt:
Våra tre honnörsord: ÖPPENHET
ORDNING OCH REDA
GODA KUNSKAPER
Alla är inte lika, alla är lika viktiga, alla ska vara med.
Tillsammans skapar vi en bra skola.
Våra trivselpunkter är:
Visa respekt för dig själv
Visa respekt för andra
Visa respekt för våra saker och vår miljö.
Dessa citat är kända av såväl personal, elever och föräldrar. I ord och handling ska
dessa genomsyra verksamheten.
Personal
Den lilla skolan i den stora skolan.
All personal tillhör ett arbetslag.
SID 2 (18)
Lagen ansvarar för fördelning av sina resurser och att verksamheten bedrivs på ett
professionellt sätt utifrån styrdokumenten.
På skolan arbetade under läsåret ca 86 personer.
Elevhälsa
Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagoger, skolsköterska samt
skolpsykolog.
Elevhälsoteamet träffas varje vecka och följer upp anmälan av elevhälsoärenden,
pågående elevhälsoärenden samt diskuterar förebyggande elevhälsoarbete.
Elevhälsoteamet arbetar efter modellen som följer:
Probleminventering, analys, förslag på åtgärd, beslut/ansvarsfördelning,
uppföljning och avslut.
Projekt
Maltesholmsskolan har under läsåret fortsatt med ett projekt för att lyfta elevernas
kunskapsresultat i den svenska skolan, PRIO projektet, som under året har bytt
namn till PRIO-Stockholm.
Projektet genomfördes som ett samarbetsprojekt med McKinsey och Company,
Sveriges Kommuner och Landsting samt Utbildningsförvaltningen i Stockholm.
Utgångspunkter var Mckinseys rapport från 2007 och 2010 - "How the world´s
best performing school systems come out on top" och "How the world´s most
improved school systems keep getting better". Ytterligare utgångspunkt var också
skolforskare John Hattie´s metaanalys av forskningsrapporter - "Visible learning".
Projektet bestod av tre faser: Kartläggning, lokal anpassning, genomförande.
Vi har på skolan under året på ett systematiskt sätt för all lärarpersonal forsatt
med:




Gemensam planering både årskurser och lektioner
Coachning med efterföljande samtal lärare -lärare en gång per
månad
Effektivare möten genom t ex korta tavelmöten och mer information via
mail
Skolledningen lägger 10% av sin tid på lektionsbesök och coachning
I enkäter till lärarpersonal och skolledning i slutet av vårterminen 2013
uppger 87% att de framtagna arbetsätten kommer att ge stor eller delvis stor
positiv effekt.
Arbetsätten har fått förankring och kommer fortsätta nästa läsår.
Kvalitetsredovisning
Vi har arbetat fram kvalitetsredovisningen i samråd med personalen på
personalmöten och APT. Elever och föräldrar har blivit informerade och varit
delaktiga på föräldraråd och elevråd.
SID 3 (18)
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning










Ytterligare utveckla arbetssätt för att öka måluppfyllelsen hos samtliga
elever.
Fortsätta vårt arbete med PRIO för att lyfta kunskapsresultaten för våra
elever.
Utveckla bedömaröverensstämmelse.
Kompetensutveckling i bedömning och betyg.
Fortsätta utveckla system för en större systematisk uppföljning,
utvärdering, analys och planering i samtliga ämnen i alla årskurser.
Fortsätta med NTA - Natur och teknik för alla - samt fortbildning i alla
årskurser.
Utveckla projektet "Skapande skola".
Fortsatt kompetensutveckling för personal när det gäller hur vi använder IT
i undervisningen.
Utveckla arbetet med inkludering.
Utveckla vårt arbete med att tydliggöra målen för eleverna t ex genom PP Pedagogisk Planering.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling utvärderades under
våren 2013 av samtlig personal, elevhälsoteamet, elevrådet samt föräldraråd. I alla
klasser och på fritidshemmen utvärderades också den kortversion av
likabehandlingsplanen som finns uppsatt i alla lokaler där verksamhet bedrivs.
Samtliga grupper hade då möjlighet att komma med synpunkter på planen. Planen
är ett levande dokument som utvärderas kontinuerligt och nyupprättas en gång per
år.
Planen följs och i våra elevers egen utvärdering i december och i maj kan vi se att
eleverna i grundskolan och särskolan trivs i skolan, både på lektioner och raster
och på fritids. 100% av eleverna i F - Åk 3 trivs i skolan och på fritids och 94% av
eleverna i Åk 4 - 6 trivs i skolan. En klar majoritet av eleverna uppger också att
det är god stämning och bra sammanhållning i skolan och på fritidshemmen.
Överlag är flickorna mer positiva än pojkarna.
Kränkande behandling förebyggs och motarbetas aktivt.
Rektor och biträdande rektor har det övergripande ansvaret för
Likabehandlingsplanen och synpunkter på denna kan lämnas till dem.
SID 4 (18)
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
0,8 %
2%
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
93 %
85 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
69 %
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
43 %
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
88 %
85 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
48 %
75 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
90 %
90 %
2013
ÅTAGANDE:
Alla elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet utöver idrott
Förväntat resultat
Att alla elever och personal ska uppleva att skolan har fokus på hälsa och fysisk
aktivitet.
Arbetssätt
Varje fritidshem har varje dag fysiska aktiviteter för eleverna.
All personal är utbildad i RÖRIS och har tillgång till programmen.
På fritidshemmen och fritidsklubben erbjuds olika idrottsaktiviteter inom projektet
”Idrottslyftet” t ex basket, friidrott, fotboll och pingis.
Vi har olika rörelseprojekt t ex ”Hela skolan hoppar” eller lunchpromenader.
Alla elever har under skoldagen rörelse insprängt i verksamheten.
Uppföljning
Vid terminens slut utvärderar varje fritidshem och klass sina aktiviteter.
SID 5 (18)
Resultat
Alla fritidshem har haft tider på idrottsplan och i idrottssal på eftermiddagarna.
Tiderna har använts av samtliga fritids och har fyllts med olika typer av fysisk
träning och lek.
Mellanstadieklubben har haft samarbete med idrottsföreningar som genom
"Idrottslyftet" har erbjudit friidrott, fotboll, bangolf, basket, orientering samt
bordtennis. Klubben har haft tider i idrottssal varje dag för olika rörelseaktiviteter.
Vi har under året haft RÖRIS 2 och 3 i alla klasser.
Olika projekt för rörelse har genomförts under idrottslektioner och raster. Vi har
utökat vår rastverksamhet där särskild personal ansvarar, samt sett till att det finns
materiel som kan locka barn med olika behov till rörelse. Vi har också
haft Utevecka för alla elever i Årskurs 3 - 6 och särskolan.
ÅTAGANDE:
Alla klasser och fritidshem ska arbeta aktivt med värdegrundsfrågor
Förväntat resultat
Vi förväntar oss att elevernas känsla av trygghet ska öka inom grund och
särskolans samtliga årskurser och på våra fritidshem.
Arbetssätt
Vi arbetar med värdegrundsfrågor och livskunskap i alla ämnen och i det dagliga
arbetet.
Uppföljning
Vid terminens slut utvärderar varje klass och fritidshem.
Resultat
Alla klasser i förskoleklass, grundskolan och i särskolan har varje vecka arbetat
med värdegrundsfrågor. Arbetslagen har medvetet planerat in värdegrundsfrågor i
samtliga ämnen som genomsyrar det dagliga arbetet.
Vi använder materialet Livsviktigt, EQ-verkstaden eller Charliemodellen som
grund för vårt arbete.
Även på fritidshemmen har man i samlingar använt "Kompissamtal" samt
"Charliemodellen".
Vi har en trygg skola där eleverna trivs och utvecklas visar brukarundersökningar,
våra egna enkäter för elever och föräldrar i skolan och på fritids som genomförts
under året.
ÅTAGANDE:
Integrera grundskola - särskola.
SID 6 (18)
Förväntat resultat
Ökad integrering och olika samarbetsformer på skol, fritids, klass och elevnivå.
Arbetssätt
Grundsärskolans elever är helt integrerade inom skolbarnsomsorgen.
Elever från grundsär har vissa lektioner i grundskoleklass.
Gemensamma samlingar, friluftsdagar och avslutningar
Uppföljning
Rapporter från genomförda projekt.
Återkoppling från föräldramöten.
Samtal med eleverna.
Utvärdering i samband med läsårsslut.
Resultat
I den kontinuerliga uppföljningen och i utvärderingen i slutet på läsåret ser vi att
arbetssätt och metoder blir fler och främjar samarbetet och integrationen mellan
grundskola och särskola.
Vi delger aktivt varandra goda exempel för att utvecklas vidare i våra arbetssätt.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att erbjuda alla elever i F - 3 en stimulerande och trygg
skolbarnsomsorg och därvid utveckla barnens sociala och emotionella
utveckling.
Förväntat resultat
Att pojkar och flickor ska utvecklas så långt som möjligt i sin sociala och
emotionella utveckling.
Arbetssätt
Fritidspersonalen deltar hela dagen i barnens verksamhet såsom klasskontakt,
idrottsundervisningen, i matsalen, på raster och eftermiddagsverksamhet. Efter
skoldagens slut har fritidshemmen egen verksamhet. Den innehåller aktiviteter
som utvecklar barnens sociala och emotionella sidor såsom t ex samarbete,
kreativitet och fysisk aktivitet. Vi har god inblick i barnets hela dag, en helhetssyn
på eleven.
Uppföljning
Uppföljande utvärdering i samband med utvecklingssamtal samt i en
enkätundersökning till elever och föräldrar.
SID 7 (18)
Resultat
Arbetsätten på våra fritids fungerar mycket bra i att tillsammans med skolan
utveckla barnen både socialt och emotionellt.
Vi har genomfört samlingar och haft livskunskap. Vi delar upp våra mellanmål i
mindre grupper för att också där lära sig samspel mellan klasskamrater och mellan
årskurser.
Vi ser också att barnen i den fria leken, med närvarande vuxna som observerar,
handleder eller deltar, utvecklar det social samspel, empatin och utvecklar
självmedvetenhet.
I vår enkät ser vi att barnen trivs och känner sig glada när de är på fritids.
I samtal med föräldrar och i brukarundersökning ser vi att föräldrar är mycket
nöjda med våra fritidshem.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att på alla skolans fritidshem arbeta förebyggande mot
mobbing enligt vår likabehandlingsplan.
Arbetssätt
Fritidshemmen på Maltesholmsskolan har ett gott samarbete med varandra vilket
är en styrka när vi behöver reda ut konflikter. Vi arbetar förebyggande mot
mobbing. Vi reder ut eventuella konflikter genom samtal där barnen får reflektera
över vad som hänt.
Uppföljning
Uppföljning på planeringstid i varje arbetslag samt i utvärdering i slutet på läsåret.
Resultat
I uppföljningen ser vi att vårt arbete är strukturerad och att vi följer vår
likabehandlingsplan både i det förebyggande och ingripande arbetet. Vi har också
blivit tydligare att kommunicera till barn och föräldrar hur vi förebygger och löser
konflikter.
Bedömning och analys
Utifrån elevernas och personalens utvärdering är våra arbetssätt relevanta. Våra
elever är trygga.
Inom alla våra verksamheter arbetar både barn och personal med både det
psykiska och fysiska välbefinnandet så att möjlighet till god inlärning ökar.
Samtal och uppföljning av elevernas sociala utveckling förs vid varje
utvecklingssamtal och vid barn- och föräldrasamtal på fritidshemmen.
De schemalagda aktiviteterna på fritids och mellanstadieklubben har fungerat
mycket bra och kommer att fortsätta nästa läsår.
SID 8 (18)
Vi kommer också uppdatera all personal i RÖRIS som används i förskoleklass,
grundskola, särskola och på fritids.
Vårt arbetssätt under rastverksamhet där fritidshemmens personal och
lärarpersonal är ansvariga vid särskilda tider har också fallit väl ut och det
fortsätter vi att utveckla nästa läsår.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i matematik i årskurs 3
97 %
85 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs
3
98 %
85 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella
provet i matematik i år 6
94 %
75 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella
provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
100 %
80 %
2013
ÅTAGANDE:
Alla elever ska utmanas i sin läsning och stimuleras i sin läsutveckling
Förväntat resultat
Att alla elever når så hög måluppfyllelse som möjligt.
Arbetssätt
Vi gör detta genom läsutmaningar, läsprojekt, boksamtal, läsgrupper, tyst läsning,
högläsning, författarprojekt, bibliotekskunskap och besök, läsprojekt med
hemmen, skriva sagor, novelltävling samt uppmuntra till läsning.
Vi ger tidig intensiv en-till-en undervisning under en period, till elever som ligger
i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter.
Uppföljning
Genom lästester, diagnoser, LUS-läsutvecklingsschema som stäms av tre gånger
under läsåret samt genom nationella prov i Årskurs 3 och Årskurs 6.
SID 9 (18)
Resultat
Under året har alla klasser minst ett tillfälle per vecka haft läsning vid särskilt
fastställd tid. Vi har också fortsatt med läsprojektet "Reflekterande läsning". All
lärarpersonal i både särskola och grundskola har tidigare deltagit i fortbildning
kring detta. Även fritidspersonalen har fått utbildning i detta och har läsgrupper.
Läsprojektet har tydligare lyft fram inte bara läsförmågan utan också förståelsen
av det man läser. Att få reflektera tillsammans över den text man läst har gett
ökade språkfärdigheter och ordförråd.
Projektet har utvärderats i personalgruppen och i samtliga klasser har det fungerat
väl med ökad lust till läsande.
Andra läsprojekt har varit "En kvart om dagen", läsutmaningar, genrepedagogik
med skrivprocess, författarprojekt, bokpresentationer mm.
En lärare med särskilt ansvar som Läs och skrivutvecklare på skolan har under
läsåret fortsatt med TIL-projektet (Tidig Intensiv Läsning) i framförallt Årskurs 1 3. Projektet har snabbt gett goda resultat och vi satsar vidare på det till nästa läsår.
ÅTAGANDE:
Skolan ska kontinuerligt följa upp och förbättra arbetet med kunskap
och lärande
Förväntat resultat
Att alla elever når så hög måluppfyllelse som möjligt.
Arbetssätt
Vi har utvecklingssamtal varje termin med samtliga elever och vårdnadshavare
och upprättar då individuella utvecklingsplaner.
Maltesholmsskolans alla elever i Årskurs 3 genomför nationella prov i svenska
och matematik.
De elever som inte uppnår godkänt upprättas det åtgärdsprogram för.
Maltesholmsskolans alla elever bedöms enligt LUS, Läsutvecklingsschema, tre
gånger per läsår. De elever som inte uppnår målen i LUS ges extra stöd.
Systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i
förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i samtliga klasser på
grundskolan och i särskolan.
Uppföljning
Åtagandet säkras genom att utvecklingsplanen kontinuerligt följs upp och
utvärderas vid följande termins utvecklingssamtal.
Åtagandet säkras genom att nationella prov, LUS-resultat och åtgärdsprogram
följs upp vid utvecklingssamtalen eller annat tillfälle.
Vi dokumenterar elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling med hjälp
av digitala verktyg inom Skolwebben. Genom fördjupade diskussioner om
utvärdering, uppföljning och bedömning följer vi upp.
SID 10 (18)
Resultat
Vi har höga förväntningar på alla elever utifrån våra styrdokument.
Alla elever i samtliga klasser på både grundskola och särskola har individuella,
dokumenterade utvecklingsplaner som följs upp under året.
Specialpedagogerna ansvarade för en screening av samtliga elever som
genomfördes i starten på läsåret.
Skolledning och klasslärare har resultatdialog vid 2 tillfällen per år där resultat och
utveckling följs upp i samtliga ämnen.
Skolledningen sammanställer dessa resultatdialoger med samtliga klasser och i
samtliga ämnen och använder det vid resursfördelning och fördelning av
specialpedagogikstöd.
Vi har också sammanställt LUS-resultat i Årskurs 3 och 5 uppdelat på flickor och
pojkar.
ÅTAGANDE:
Varje elev ska göra framsteg i sin läs- och språkutveckling.
Arbetssätt
Vi arbetar språkutvecklande i alla ämnen
Uppföljning
Varje elevs läs- och språkutveckling följs upp genom t ex Läsutvecklingsschema.
Resultat
I det dagliga arbetet, i alla ämnen, arbetar vi språkutvecklande där både
läsförståelse och ordförståelse ingår.
Vår satsning på tidig intensiv läsning har gett goda resultat i läsutvecklingen för
våra elever.
Bedömning och analys
Kunskapsmålen ska bli än mer tydliga för elever och föräldrar. I
brukarundersökningen i Årskurs 5 ser vi förbättrade resultat på elevsvaren där
eleverna svarar på att de vet vad de behöver kunna för att nå målen.
En djupanalys har gjorts av resultat på elev-, klass- och skolnivå. Ansvarig är
skolledning. Våra ambitioner är också att lägga ett genusperspektiv på resultaten
och över tid. Detta följs upp och utvärderas i slutet av varje termin.
Vi ser också att vårt upptagningsområde under de senaste åren ändrat sin
socioekonomiska struktur.
Många elever flyttar in och klasserna utökas.
Vi har också mer kompetens i ämnet Svenska som andraspråk.
Vi fortsätter nästa läsår med läsprojekt - reflekterande läsning och TIL.
SID 11 (18)
Vår satsning på NTA - Natur och teknik för alla - ser vi också har gett goda
resultat i Naturorienterande ämnen och Teknik.
Vi fortsätter utveckla det nästa läsår.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
89 %
80 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
79 %
80 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
86 %
85 %
2013
ÅTAGANDE:
Skolan ska arbeta för att eleverna i grundskolan och särskolan ska ta
ökat ansvar för sina studier och för samarbetet med övriga på skolan.
Förväntat resultat
Att eleverna tar ökat ansvar för sina studier och för samarbetet med övriga på
skolan.
Arbetssätt
Skolan har ett uppdrag att låta eleverna med ökande mognad också ta ett ökat
ansvar för sina studier, något som vi arbetar med att stimulera på olika sätt t ex
genom klassråd, matråd, elevråd samt på fritidshem.
Uppföljning
På utvecklingssamtal för varje elev görs en utvärdering av hur eleven visar hänsyn
i samarbetet med andra och hur eleven tar ansvar för sina studier. Uppföljning görs
individuellt av lärare och personal på fritidshem och övergripande på skolan
utifrån den sammanställning som görs av skolledning.
SID 12 (18)
Resultat
Vid resultatdialogerna med skolledning och klasslärare samt i enkäter och i
utvärdering av året ser vi att eleverna når goda resultat och att eleverna själva
upplever att det finns ett gott samarbete på skolan.
ÅTAGANDE:
Skolan strävar efter att alla elever ska ha inflytande över och ta ansvar
för sitt eget lärande, utifrån personlig mognad samt känna ansvar för
sin egen arbetsmiljö.
Förväntat resultat
Att alla elever, pojkar och flickor, får en ökad medvetenhet om sin egen inlärning
och sitt eget inflytande över sitt lärande.
Arbetssätt
Tydliga mål på kort och lång sikt.
Samtal med de yngre eleverna: Vad ska jag lära mig? Vad har jag lärt mig? Vad
kan jag utveckla?
De äldre eleverna har loggböcker/skoldagböcker, där de reflekterar över det egna
lärandet.
Individuella utvecklingsplaner och vid behov åtgärdsprogram.
Utvecklingssamtal och uppföljning av dem.
Uppföljning
Enkla, korta utvärderingar muntliga eller skriftliga efter avslutade arbeten och
aktiviteter under läsårets gång.
Loggböcker/skoldagböcker.
Utvecklingssamtal.
Utvärderingsenkäter vid läsårets slut.
Resultat
Skolan ska ge eleverna kunskap om och lärande i demokratiska principer. Vi gör
det i det dagliga arbetet samt genom fungerande klassråd, elevråd. Fritidshem och
förskoleklass har dagliga samlingar och möten med eleverna där elevernas eget
ansvarskännande tas tillvara.
Vi har också under året utarbetat och genomfört barn- och föräldrasamtal med alla
elever på fritidshemmen. Före samtalet har barnen intervjuats och genomfört en
enkät om trivsel och arbetssätt. Föräldrar har också svarat på en enkät före
samtalet.
Samtalet har efter utvärdering upplevts som mycket givande och givit personal
och barn mycket information som tagits med i planering, genomförande av
aktiviteter och arbetssätt på fritidshemmen.
SID 13 (18)
Bedömning och analys
Vi ser att eleverna gärna vill engagera sig i övergripande råd på skolan.
Även i klassråd och på samlingar har eleverna utvecklats mycket för att kunna ta
ansvar över sin egen situation och sin arbetsmiljö.
Vi fortsätter vårt aktiva arbete med det nästa läsår.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Fortsätta samarbetet i form av nätverksträffar mellan skola, närpolis,
socialtjänst samt fritid.
Förväntat resultat
Fortsatt utveckling av samarbetet med olika skolor och myndigheter.
Arbetssätt
Vi fortsätter samarbetet med socialtjänst, närpolis, fritid samt skola i
nätverksträffar i Hässelby Gård och Hässelby Strand. Nätverksträffarna är ca 6
tillfällen per år.
Vi träffas i nätverket och får information om vårt område från alla som är med i
nätverket. Vi samarbetar med varandra för att öka tryggheten och synligheten i
våra verksamheter.
Uppföljning
Vi utvärderar samarbetet vid sista träffen på vårterminen och tar med oss de
erfarenheterna in i planeringen för kommande läsår.
Resultat
Vi har haft fortsatt samverkan mellan olika myndigheter detta år.
Vi arbetar utifrån samverkansöverenskommelsen som finns i Stockholm och i
Hässelby-Vällingby SDF.
Nätverksträffar har hållits inom Hässelby Strand och Hässelby Gårdsområdet.
Större nätverksträffar har också genomförts i hela Hässelby med skolledning,
socialtjänst och närpolisen i Vällingby.
Vi fortsätter att utveckla samarbetet med socialtjänst, polis och skola.
ÅTAGANDE:
Föräldrainflytandet tas till vara och utvecklas.
SID 14 (18)
Förväntat resultat
Att föräldrar är nöjda med vår grundskola, särskola och våra fritidshem.
Arbetssätt
Vi anser att möjligheten till föräldrainflytande har sin utgångspunkt i att skolan ger
information om verksamheten och att vi är intresserade av föräldrars synpunkter.
Detta sker genom att:
Vi alltid är beredda att samtala med föräldrar både enskilt och i grupp.
Rektor och biträdande rektor deltar i höstens första föräldramöten.
Lärare i förskoleklass och Årskurs 1 har samtal med föräldrar om deras barn vid
läsårsstart.
Lärare presenterar terminens arbete och arbetssätt på föräldramöte och i
informationsblad.
Föräldrar från varje klass inbjuds till Föräldraråd tre gånger per termin.
Uppföljning
Utvärdering i slutet på läsåret.
Resultat
Samarbetet med föräldrar är bra.
I samtliga föräldraråd deltog föräldrar från alla årskurser och verksamheter.
Resultat i brukarundersökningen visar att föräldrar är mycket nöjda med
förskoleklassens, fritidshemmen, grundskolans och grundsärskolans verksamhet.
ÅTAGANDE:
Samarbetet mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska
stärkas. Övergången från vår skola till högstadieskola ska utvecklas och
stärkas.
Förväntat resultat
Fortsatt gott och utvecklande samarbete för våra elever med förskolor och skolor.
Arbetssätt
Vi utvecklar ett förtroendefullt samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och
fritidshem för att stödja och berika elevernas allsidiga utveckling och lärande i ett
långsiktigt perspektiv. Samarbetet utgår från de nationella och lokala mål som
gäller för respektive verksamhet.
Vi genomför överlämnandekonferenser och samtal mellan förskola, förskoleklass,
skola/fritidshem, föräldrar och personal. Överlämningskonferenser sker mellan
skolår 5 och skolår 6 till respektive högstadieskola som våra elever väljer.
SID 15 (18)
Uppföljning
Samarbetet utvärderas kontinuerligt i möten med förskola och skola, samt i
enkäter till föräldrar efter intagning i förskoleklass.
Utveckling
Utveckla de rutiner vi har för samarbetet mellan förskoleklass och skola samt
mellan förskola och förskoleklass.
Resultat
Vi har under året haft träffar med förskolorna i vårt upptagningsområde där vi
diskuterat hur överlämning till skolan ska ske. Arbetsplanen för detta har följts och
ska utvärderas under nästa läsår. Överlämningen har gått enligt planering i
arbetsplanen. Förskollärarna har varit i kontakt med alla barn, och deras förskolor,
som ska börja i våra förskoleklasser till hösten.
Överlämningen till Årskurs 7 har också kunnat göras. Vi hade detta läsår ca 5
högstadieskolor som våra elever ska börja i.
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
Bedömning och analys
Bedömer att vå måluppfyllelse är god i åtagande ovan.
Samverkan i och mellan skolor i vårt närområde har stärkts då vi fortsatt
med skolträffar på ledningsnivå.
Samverkan mellan olika myndigheter i samhället har också stärkts detta år.
Bedömer också att måluppfyllelsen är god i samverkan för eleverna i de lägre
åldrarna. I de högre åldrarna behöver vi mellan skolorna utveckla ännu bättre
system för hur samverkan ska ske.
Vi har också under läsåret haft personal på studiebesök från närliggande skolor
och varit på studiebesök på flera skolor i Stockholmsområdet.
Vi har haft internationellt pedagogiskt utbyte med Harvard Educational School
och skolor i Boston.
Representanter för Utbildningdsnämnden i Stockholm samt representanter från
Sveriges Kommuner och Landsting-SKL, har också varit på studiebesök i skolan.
Skolan och omvärlden
NÄMNDMÅL:
SID 16 (18)
1.3.1 Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö
ÅTAGANDE:
15 % av våra inköpta livsmedel ska vara ekologiskt producerade.
Arbetssätt
Husmor inhandlar ekologiska livsmedel.
Uppföljning
Inköpen konteras på särskilt konto och stäms av.
Resultat
Vi har under året nått målet för vårt åtagande.
ÅTAGANDE:
Allt papper i klassrummen källsorteras av elever och personal.
Arbetssätt
Allt återvinningspapper läggs i klassrummens pappersboxar. Dessa töms av elever
på avsett ställe i sopförrådet. Eleverna tar kontakt med vaktmästaren som öppnar
förrådet.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning i elevrådet samt uppföljning av vaktmästare ett tillfälle
per termin.
Resultat
Målet ovan att allt återvinningspapper källsorteras har varit svårt att nå.
Det har genomförts ett gott arbete med åtagandet, men till nästa år behöver vi ha
fler uppföljningstillfällen och bättre mätbara mål.
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
I denna kvalitetsredovisning har jag beskrivit och analyserat de resultat och
metoder vi har på vår skola. Jag ger också en bild av hur vår skola är organiserad.
Inom alla områden som vi beskrivit uppföljningen av läroplanens övergripande
mål samt åtgärder för utveckling innefattas även särskolans, förskoleklassen och
fritidshemmets elever, personal och föräldrar.
Resultat i LUS och Nationella prov omfattar endast grundskolan samt elever i
samundervisningklass som läser enligt grundskolan läroplan.
SID 17 (18)
Vi har under året fortsatt med arbetet med LGR -11, ny skollag och nya läroplaner
i både grundskola, förskoleklass, särskola och fritidshem. Vi har också arbetat
mycket med Bedömning och betyg både inom skolan och med andra skolor. Vi
behöver prioritera hur vi organiserar oss och vilka arbetssätt vi använder i
grundskola, förskoleklass, särskola och fritidshem.
Vår personal har under året med gott resultat genomfört olika fortbildningar som
syftar till att utveckla den digitala kompetensen och användandet av IT i
undervisningen. Vi har också installerat och haft utbildning i Smartboards i de
klassrum där mellanstadiets elever finns.
Flera av våra lärare har genomfört kompetensutveckling inom Lärarlyftet för att
öka ämneskompetenserna på skolan.
Fortsättningen av PRIO-projektet, som ändrat namn till PRIO-Stockholm, har gett
oss fler möjligheter till samplanering, coachning och möteseffektivitet, som allt
syfter till att lyfta våra elevers kunskapsresultat. I planeringsprocessen inför nästa
läsår tar vi med oss de kunskaperna och skapar än bättre förutsättningar för de
arbetssätten.
Vi fokuserar på det vi behöver förbättra men också vad vi nu är bra på.
Vi har en mycket bra skolverksamhet med goda resultat i både förskoleklass, skola
och på fritidshem.
Vår personal har hög kompetens.
Personalomsättningen är mycket låg vilket vittnar om trivsel och trygghet också i
personalgruppen.
I vår senaste arbetsmiljöenkät säger 100% att de känner sig trygga på arbetet.
I senaste medarbetarenkäten var aktivt-medarbetar-index klart över genomsnittet i
staden. Likaså låg skolans enkätresultat klart över genomsnittet i staden vad gäller
ledarskap och chefer, delaktighet, utveckling och kompetens samt trivsel och
arbetsklimat.
I de brukarundersökningar som genomförts under våren har skolan fått fina
resultat där man mäter "Kunskap" samt "Inflytande". Resultaten ligger över
medelvärdet i Stockholm.
Vi har ett förtroendefullt samarbete med föräldrar vilket det också ges uttryck för i
utvärderingar och enkäter som gjorts.
Nu tittar vi framåt och tar med oss den utvärdering och de resultat in i nästa
läsårsplanering och bygger vidare med skolan vision i fokus:
En skola
SID 18 (18)
Där alla är öppna för det livslånga lärandet
Där alla vet att de kan och de duger
Där alla känner glädje i arbetet, tar ansvar, är kreativa och kan samarbeta
Där alla får utvecklas i sin egen takt, efter sin förmåga
och känner sig sedda, hörda och förstådda.
Prioriterade åtgärder för utveckling









Ytterligare utveckla arbetssätt för att öka måluppfyllelsen hos samtliga
elever.
Fortsätta vårt arbete med PRIO för att lyfta kunskapsresultaten för våra
elever.
Utveckla bedömaröverensstämmelse.
Kompetensutveckling i bedömning och betyg.
Fortsätta utveckla system för en större systematisk uppföljning,
utvärdering, analys och planering i samtliga ämnen i alla årskurser.
Fortsätta med NTA - Natur och teknik för alla - samt fortbildning i alla
årskurser och skolformer.
Utveckla projektet "Skapande skola".
Fortsatt kompetensutveckling för personal när det gäller hur vi använder IT
i undervisningen.
Utveckla arbetet med inkludering.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Bodil Torelm
Rektor Maltesholmsskolan
Hässelby 13-09-09
Bilagor