Transcript Studenträtt nummer 3, 2011

Nummer 3 • 2011
Studenträtt
Ett nyhetsbrev som riktar sig till dem som kommer i kontakt med frågor om studenternas rättssäkerhet.
§
FOTO: Ingram
Aktuellt om
rättssäkerhet
angeläget för
stor publik
ärenden om examination handlar om kursplanens betydelse. Kursplanen innehåller
föreskrifter, vilket är namnet på regler som
har samma karaktär som regeringens förordningar. De är bindande både för studenterna
och lärosätet.
– Det är vanligt att vi ser att bindande
regler finns i andra dokument och inte sällan
Rättssäker examination är den fråga
som ger upphov till flest frågor till Högskoleverket, berättade Christian Sjöstrand på Högskoleverkets konferens
om rättssäkerhet. Christian Sjöstrand
är chef för juridiska avdelningen och
lyfte fram rapporten Rättssäker examination från 2008 som Högskoleverkets mest efterfrågade rapport. Den
är fortfarande aktuell och kan beställas på Högskoleverkets hemsida.
omarbetade upplag
an
Läs mer på vår
Andra omarbetad
nation. Andra
och högskolor.
rör universitet
för frågor som
utveckling av
är en myndighet
, uppföljningar,
Högskoleverket
mningar, tillsyn
utbildning
med kvalitetsbedö
ning av utländsk
Verket arbetar
analyser, bedöm
utredningar och
högre utbildning,
ation.
och studieinform
mination
Rättssäker exa gan
Rättssäker exami
Konferensen anordnades i mitten av oktober och 200 personer från hela landet deltog . Att ämnet och konferensen engagerade
deltagarna märktes tydligt på alla frågor och
diskussioner. Den efterföljande utvärderingen visade också att en övervägande majoritet var mycket nöjda. Många underströk att
det finns en stor efterfrågan på fler liknande
konferenser. I sin inledning gav Christian
Sjöstrand några exempel på aktuella rättssäkerhetsfrågor.
En ofta förekommande fråga i tillsyns-
:36 R
Rapport 2008
.hsv.se.
webbplats www
e uppla
strider mot vad som står i kursplanen. Men
bindande regler ska vara med i kursplanen.
Använder man exempelvis examinationsformer som inte har stöd i kursplanen så kan
lärosätet bli skadeståndsskyldigt, sa Christian Sjöstrand.
I november väntas beslut från JO om en
student ska ha rätt att återkalla en inlämnad
tenta innan betyget sätts. Enligt högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs och då finns enligt Högskoleverkets uppfattning ingen möjlighet att
återkalla tentan. Men Lars Bejstam, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet,
anser att en inlämning av tenta ska likställas med en ansökan om en förmån och då
kan den återkallas.
– Det kan vara intressant för exempelvis
studenter i juridik som vill ha högsta möjliga betyg att kunna återkalla en tenta. Vi
ser fram emot JO:s beslut men om JO anser
att det finns en rätt att återkalla tentan bör
reglerna ändras.
AGNETA ROLFER
Rapport 2008:
36 R
Från konferensen:
r
För ko
t t id t il
lo
m
te
nt
an
För kort tid
till omtentan
Kursen Civilrätt II på juristprogrammet vid
Göteborgs universitet bestod hösten 2010 av
två delar eller steg; bassteget, 15 högskolepoäng (hp) och rollsteget (15hp). Tiden mellan det att resultatet på den ordinarie tentamen anslogs och omtentamen på momentet
bassteget uppgick till endast fyra dagar.
I Göteborgs universitets egna regelverk
Rättigheter och skyldigheter – regelsamling
för studier vid Göteborgs universitet (punkten 6.3) anges att innan förnyat skriftligt
examinationstillfälle anordnas ska det ha förflutit minst två veckor efter det att resultatet
har meddelats. Högskoleverket har också i
rapporten Rättssäker examination (rapport
2008:36 R, s. 73f) uttalat att tiden mellan
meddelande av tentamensresultatet och omprovet måste vara längre än två veckor. Uttalandet utgår från ett avgörande av justitieombudsmannen. Högskoleverket kritiserade
mot denna bakgrund Göteborgs universitet.
Beslutet (2011-06-14, reg nr 31-6391-10) finns att
läsa på Högskoleverkets hemsida, www.hsv.se.
PONTUS KYRK
Utredning ska
förenkla om
föreskrifter och regler
– Det produceras mycket papper på
lärosäten och man har inte alltid klart
för sig hur bindande de är. Det behövs
en ökad tydlighet när det gäller föreskrifter.
Per Anders Svensson, hovrättsråd och särskild utredare, beskriver syftet med den utredning han leder som ska se över högskolors
föreskrifter. När han och utredningssekreteraren, hovrättsassessor Isabel Andersson,
gjorde en första granskning av formalia i
det som sänds ut från högskolorna, fick de
intrycket av ett misch-masch.
– Rättsinformation ska vara lätt för allmänheten att hitta. Det ska klart framgå hur
bindande föreskrifterna är och om lärosätet
har rätt att besluta om dokumenten.
Utredarna har tittat på allt material utom
sådant som är ren marknadsföring eftersom
det inte är bindande. Men det kan ändå ha
en rättslig betydelse. Lärosäten kan bli skadeståndsskyldiga om de lämnat felaktig information.
Lärosäten beslutar ofta om bindande regler, men kallar det inte för föreskrifter. Det
korrekta är att föreskrifter ska vara generella
och gälla för ett större antal individer, ett exempel är kursplaner. De ska ange vad som är
tillåtet och inte tillåtet samt går inte att överklaga. Förvaltningsbeslut får däremot inte
vara generella utan gäller enskilda individer
och går normalt att överklaga.
– Om vi lyckas kan vi lämna förslag i februari 2012 som gör det tydligare och enklare
vad som gäller för föreskrifter och förvaltningsbeslut samt hur de ska kungöras, säger
Per Anders Svensson.
AGNETA ROLFER
Stort intresse för
liknande konferenser
Högskoleverkets konferens om rättssäkerhet
mötte stort gensvar bland deltagarna. 73 procent av deltagarna lämnade in en utvärdering
och av dem tyckte 100 procent att konferensen var bra eller mycket bra. Intresset för att
besöka en liknande konferens var också stort,
97 procent svarade ja på den frågan. Närmast
planerar juridiska avdelningen att anordna
en konferens om fusk under våren 2012.
Anmäl tillsynsärenden via webben
Du kan göra tillsynsanmälan direkt på Högskoleverkets webbplats. Syftet med
systemet är att underlätta såväl för anmälaren som för Högskoleverkets juridiska
avdelning.
Det är också möjligt att – med hjälp av ett frågeformulär – direkt på webben
ställa frågor som rör tillsynen och högskolejuridiken. Så småningom kommer också den som anmäler ett ärende att kunna följa utvecklingen av det via hemsidan.
Utnyttja möjligheten att anmäla ärenden via webben!
u www.hsv.se
2
Studenträtt
Behov av lika tolkningar
Värdefullt få veta mer om beslutsgångar
– Som lärare på högskolan förstår man inte alltid hur beslutsgångarna ser ut och vad som
gäller i formalia inför beslut. Därför var den här konferensen så värdefull.
– Jag har arbetat i fjorton år som lärare vid högskolan men då hade jag inte mycket kontakt med föreskrifter och rättsfrågor.
Jonas Boustedt, ny som studierektor för forskarutbildningen vid högskolan i Gävle.
– Jag tycker det var jättebra att konferensen blandar berättelser om konkreta fall med redogörelser för vilka lagar som gäller. Jag är intresserad av allt som rör rättssäker examination.
Marie Nilsson, handläggare och sekreterare i disciplinnämnden vid högskolan i Gävle.
– Det finns stort behov av att träffa kollegor
från andra lärosäten och prata om rättsfrågor. Vi är ju egna myndigheter som ska tolka
regler och bestämmelser, men det är viktigt
att vi har en lika behandling mellan lärosätena. Dessutom tycker jag att det är spännande med vad som gäller kring föreskrifter.
Brita Lundh, chef för studerandeavdelningen
på högskolan i Halmstad.
< Kallar regler för beslut
– Det var nyttigt att få en genomgång av
vad som gäller för föreskrifter. Utredarens
prat om misch-masch bland dokumenten
gäller nog mycket hos oss. Vi använder inte
terminologin föreskrifter utan kallar det
för beslut. Men vi skriver utbildnings- och
kursplaner och det är viktigt att veta vad vi
kan skriva och stödja oss på.
Harriet Lundgren, personalchef vid
Kungliga Konsthögskolan.
Röster på
konferensen
Bra bli uppdaterad
– Det var bra att komma hit och få en uppdatering om vad som är på gång just nu. Jag
håller ihop disciplinnämnden och tycker att
de frågorna är särskilt angelägna. Som ensam jurist på mitt lärosäte kommer de flesta
studenträttsliga ärendena till mig, så jag behöver ha koll på aktuella frågor även om jag
inte hört så mycket som var helt nytt för mig.
Arne Wahlström, universitetsjurist
på Mittuniversitetet.
Frågor kring studieuppehåll
– Vi skriver just nu om vårt regelverk för
studenter och det var väldigt bra att lyssna
på alla spännande ämnen, men också att
personerna från Högskoleverket stannade
kvar efteråt för samtal. Vi har särskilt frågor om studieuppehåll. Hur gör man när
utbildningsplatser blir färre eller fryses och
det inte är klart hur kurser kommer att hållas i framtiden?
Erika Johansson, handläggare för studenträttsliga frågor vid Södertörns högskola.
Studenträtt Nytta för studenter
– Det var intressant att få inblick i formalia, något vi som studenter aldrig funderat på. Men
vi inser att vi har nytta av det i olika ärenden som vi blir inblandade i, säger Teresia Olsson,
vice kårordförande vid teknologkåren i Lund.
Nicolai Slotte, ordförande för samhällsvetarkåren vid Lunds universitet tyckte att det var
nyttigt att ha en öppen diskussion om juridiska frågor.
AGNETA ROLFER
3
Nätverk för
studentombudsmän
Den 4 oktober 2011 träffades ca 15 personer
på Högskolan i Borås för en nätverksträff för
studentombudsmän och andra handläggare
av studenträttsliga frågor vid universitet och
högskolor. Mötet handlade bl.a. om Madridkonferensen (se artikel i detta nummer av
Studenträtt) och undertecknad berättade om
Högskoleverkets tillsynsuppgift. Intresserade av nätverket kan kontakta Anita Lindahl
eller Ingrid Iveling vid Högskolan i Borås.
CHRISTIAN SJÖSTRAND
Myndighetsöversyn
Sofia Almqvist och Marie Stern Wärn är sedan den 1 oktober 2011 nya huvudföredragande för
ÖNH. Båda arbetar som verksjurister på juridiska avdelningen vid Högskoleverket.
Beslut om studieavgift
inte överklagbart
Överklagandenämnden har fattat sitt första beslut om studieavgift. En sökande
ansåg att han hade en sådan familjeanknytning till en EU/EES-medborgare att han
inte skulle betala studieavgift. När han inte
betalade studieavgiften återkallade universitetet hans antagningsbeslut.
Nämnden konstaterade att varken beslutet om att han skulle betala studieavgift eller beslutet att återkalla antagningsbeslutet
var överklagbart till nämnden.
Endast beslut om avstängning på grund
av obetalda återstående studieavgifter kan
överklagas till nämnden. Ett beslut om avstängning kan enligt 9-10§§ förordningen
om anmälningsavgift och studieavgift vid
universitet och högskolor inte fattas förrän
studenten har betalat den första avgiften och
påbörjat utbildningen, vilket studenten inte
hade gjort. Överklagandet avvisades.
(ÖNH:s beslut 2011-08-19, reg.nr 49- 582-11)
MARIE STERN WÄRN
Rapport om
avskiljandenämndens
verksamhet
I vinter kommer Högskolans avskiljandenämnd att publicera en rapport om avskiljande av studenter och nämndens verksamhet
åren 1999-2010. Rapporten är en fortsättning på den rapport som avsåg åren 19881998. Det är nämndens förhoppning att den
ska vara till stöd för dem som kommer i kontakt med avskiljandefrågor.
MARIE STERN WÄRN
4
Försvarshögskolans
behörighetsregler
till tillsyn
Överklagandenämnden har ännu en gång
underkänt lämplighetsprov som behörighetsvillkor. Sedan 2008 har Överklagandenämnden underkänt att Försvarshögskolan
ställt upp krav på godkänt resultat på lämplighetsbedömning som behörighetsvillkor
för sökande till officersprogrammen. Nämnden anser att behörighetskravet inte är förenligt med högskoleförordningens bestämmelser. Totalt rör det sig om ca femton studenter
som fått bifall av nämnden.
Då Försvarshögskolan inte vidtagit åtgärder med anledning av nämndens beslut, har
nämnden överlämnat en kopia av detta beslut till Högskoleverket i dess egenskap av
tillsynsmyndighet. Ärendet är under utredning hos Högskoleverket.
En utredare har fått i uppdrag att föreslå
åtgärder som krävs för en effektiv organisering av de verksamheter som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, Verket för
högskoleservice (VHS) och Internationella
programkontoret (IPK). Utgångspunkterna
för utredarens arbete är att Högskoleverkets
uppdrag ska renodlas så att verkets huvuduppgifter är att svara för kvalitetssäkring
och tillsyn. Även verkets uppgifter att fungera som värdmyndighet åt Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd ska ligga på den myndigheten. VHS, IPK och delar av Högskoleverkets
verksamhet ska sammanföras till en ny myndighet med ansvar för verksamhet av tydlig
service- och samordningskaraktär. Den nya
myndighetsstrukturen ska gälla fr.o.m. den
1 januari 2013.
CHRISTIAN SJÖSTRAND
(ÖNH:s beslut 2011-08-19, reg.nr 33-771-11)
MARIE STERN WÄRN
Om du vill anmäla ett ärende till Högskoleverket
Högskoleverket ser till att lärosätena följer de lagar och regler som finns på högskoleområdet. Verket är ingen domstol som kan ändra högskolans beslut, men kan granska den händelse som anmäls och rekommendera högskolan åtgärder.
Före anmälan till Högskoleverket – som man kan göra direkt på webben – bör man själv
ha uttömt alla möjligheter att lösa problemet på plats. Läs mer om Högskoleverkets tillsyn
på www.hsv.se/lagochratt/anmalan
ELLER
Om du vill överklaga till ÖNH
Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) är en domstolsliknande myndighet som har
till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut fattade vid statliga universitet och högskolor. Ett beslut får bara överklagas av den som beslutet angår. Det är bara skriftliga beslut som kan överklagas. Alla beslut kan inte överklagas, t.ex. inte betygsbeslut. Läs mer
på www.onh.se.
Studenträtt
intressanta juridiska frågor från tillsynsbesök
Högskoleverkets tillsynsbesök på universitet och högskolor syftar till att
kontrollera att lärosäten följer lagar
och förordningar. Även om besöken
riktar in sig på det granskade lärosätet,
sätter de ofta fokus på juridiska frågor
som berör fler. Varje besök resulterar
i en rapport som går att ladda ner på
verkets webbplats. rapporterna kan
vara ett stöd för lärosätena att förbättra verksamheten.
legitimerar sig. Ett sådant återlämnande är
en ren serviceåtgärd. Är det däremot fråga
om en begäran om att ta del av en allmän
handling (i det här fallet en tentamen) har
den sökande rätt till anonymitet och ett lärosäte kan inte hänvisa den som begär att få
ta del av en allmän handling till en särskild
expeditionstid. En student som vill ta del
av exempelvis en kopia av en tentamen har
rätt att göra det när som helst under ordinarie arbetstid.
Hittills i år har tillsynsbesök gjorts på Uppsala universitet och Operahögskolan i Stockholm. I november granskas Mälardalens
högskola och Sveriges lantbruksuniversitet.
Här är några exempel på frågor av allmänt
intresse från tidigare rapporter:
Krav på registrering
utlämning av tentamen
Vid Örebro universitet uppmärksammades
systemet för tentamensutlämning. Tentamensutlämningen var öppen två timmar
under fyra dagar i veckan och studenterna behövde visa legitimation. Högskoleverket anser att när universitetet väljer att återlämna en tentamen i original till studenten
finns inget hinder att begära att studenten
I Högskolan Västs antagningsordning står
att registreringen på utbildningen måste ske
senast ett visst datum. Sökande som inte registrerar sig inom föreskriven tid förlorar sin
studieplats. Högskoleverket konstaterar att
det inte finns bestämmelser i högskoleförfattningarna om när och hur en student ska
ta sin studieplats i anspråk. Ett antagningsbeslut är ett så kallat gynnande förvaltningsbeslut. Sådana kan som regel inte återkallas.
Enligt praxis finns det dock undantag. En
förutsättning för att registrering vid en viss
tidpunkt ska kunna ställas som villkor, är
att högskolan lämnar ett sådant uttryckligt
förbehåll i antagningsbeskedet. Högskolan
D
D u so m
är
Högskole intresserad av va
verket gö
d
r k an t a
av vår info
d
e
l
rmation p
å
G e no m a
tt anmäla flera sätt .
in
w w w.h s
v. s e/p ub tresse på
lika t ion
k a n d u sk
er
apa e n eg
en
r at io n p å
nyheter in prenumeom
nesområd
en och på olika ämnyhetsbre
v.
Väst har i antagningsbeskedet samt i välkomstbrevet lämnat ett uttryckligt förbehåll
om att den sökande måste registrera sig inom
en viss tid för att få behålla sin utbildningsplats. Högskoleverket konstaterar att Högskolan Väst har bra rutiner för hanteringen
av förbehåll.
CAroLine Cruz
Förebyggande arbete
ska hejda ökning av
Högskoleverkets granskning 2011 av
disciplinärenden visar att det skett en
ökning med 48 procent jämfört med
2009. Antalet avstängningar har bl.a.
ökat med 56 procent. Lärosätenas förklaring är att det delvis är ett resultat
av ett förbättrat arbete mot fusk. Antalet fuskärenden är ändå litet i förhållande till antalet studenter och genomförda examinationer under ett läsår.
Totalt blev 750 studenter föremål för en disciplinåtgärd år 2010. Granskningen visar
också att trots att kvinnor utgör 59 procent
av studenterna så står kvinnor för endast 42
procent av dem som blir föremål för en disciplinåtgärd. Av de 750 besluten avsåg 403
plagiering.
I Högskoleverkets granskning redovisar
lärosätena hur de arbetar med att förebygga
och upptäcka disciplinära förseelser. Frågan
om hur fusket ska minskas ser lärosätena som
5
i huvudsak ett pedagogiskt problem och att
det förebyggande arbetet är den allra viktigaste åtgärden. Mest framgångsrikt för att
stävja fusk är en kombination av olika typer
av pedagogiska insatser, som utbildning i
hantering av källmaterial och tydliga instruktioner inför tentor. De flesta högskolorna har skaffat verktyg för att upptäcka
plagiat. Dessa verktyg används också i förebyggande syfte. Dessutom utbildas lärare
i att anmäla grundad misstanke om fusk i
större omfattning än tidigare.
Mot bakgrund av högskolornas svar har
Högskoleverket kommit fram till att det inte
finns anledning att ändra de nu gällande disciplinbestämmelserna. Däremot kan nationella konferenser om disciplinärenden vara
ett bra komplement till lärosätenas eget arbete att nå nationell samsyn liksom Högskoleverkets årliga rapporter om disciplinärenden. Högskoleverket ska därför under
2012 anordna en konferens för ledamöter i
fusk
disciplinnämnder och annan högskolepersonal. Högskoleverket ska också fortsätta att
årligen publicera statistiken och kommentarer över disciplinärenden vid universitet och
högskolor, utökat med redovisningen av fall
som har överklagats till förvaltningsdomstolar. Detta för att ge en bättre bild av praxis.
De senaste nio åren har Högskoleverket
granskat alla disciplinärenden vid högskolor
och universitet med statligt huvudmannaskap och sedan 2005 vid tre större enskilda
utbildningsanordnare, Chalmers tekniska
högskola, Handelshögskolan i Stockholm
och Högskolan i Jönköping. Granskningen
ingick detta år i rapporten Disciplinära åtgärder mot studenter (rapport 2011:10 R)
som publicerades i oktober 2011. Rapporten
finns att läsa på Högskoleverkets webbplats,
www.hsv.se.
TeresA edeLmAn
PonTus KyrK
Studenträtt
AVSÄNDARE
Högskoleverket
Box 7851, 103 99 STOCKHOLM
Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress
sänds försändelsen vidare till adressen ovan.
Övergångsbestämmelser behövdes inte i
ändrad utbildningsplan för psykologer
När Karolinska institutet ändrade psykologutbildningen menade en anmälare att övergångsbestämmelser hade
behövts. Högskoleverket höll inte med
i just detta fall.
Förändringen i psykologutbildningen innebar att den inte längre skulle innehålla 20
timmar egenterapi. Högskoleförordningen
kräver inte att egenterapi ska finnas i utbildningen för psykologexamen. Men i de flesta
psykologutbildningar i landet ingår det eftersom det påverkar möjligheterna för examinerade psykologer att vidareutbilda sig till
psykoterapeuter. Karolinska institutet ändrade utbildningen av pedagogiska skäl. De
ansåg att de nya arbetsformerna bättre skulle
bidra till att studenterna uppnådde lärandemålen och tyckte inte att övergångsbestämmelser behövdes eftersom målen med kursen
inte förändrades.
Högskoleverket konstaterade i beslutet att
det är lärosätet som ska ta ställning till om
övergångsbestämmelser behövs. Vissa ändringar kan vara av sådan art att rättssäkerhetsskäl kräver sådana bestämmelser. Exempelvis när ett utbildningsprogram avvecklas
innan samtliga studenter har genomgått utbildningen. Andra ändringar kan vara sådana att det mer är en lämplighetsfråga om studenter som påbörjat ett utbildningsprogram
ska få fortsätta utbildningen enligt den ursprungliga utbildningsplanen eller kursplanen. Det är också viktigt att studenter som
Skilda roller för studentombudsmän
Det är stora skillnader
mellan
funktionen
för
hur en studentombudsman organiseras i europeiska länder. Det
framkom på den årliga europeiska studentombudsmannakonferensen som
arrangeras av the European Network
for Ombudsmen in Higher Education
(ENOHE), och som i juni gick av stapeln i Madrid. Konferensen lockade
även talare och deltagare från flera
utomeuropeiska länder.
Studenträtt
Redaktör Agneta Rolfer Telefon 08-563 086 42
E-post [email protected]
Högskoleverket
Luntmakargatan 13, Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon 08-563 085 00 Fax 08-563 085 50
www.hsv.se
Studenträtt Många av de frågor som konferensen kretsade kring handlade om hur studentombudsmän är organiserade i olika länder, vilken
legitimitet deras beslut har och vilken organisation som finns på olika lärosäten för att
ta emot klagomål från studenter. I Spanien
kräver exempelvis lagen att varje lärosäte
ska ha en studentombudsman. Där handlar
ombudsmannarollen främst om att agera
medlare mellan studenter och universitetet.
I England/Wales däremot, som har en central funktion för studentanmälningar, finns i
stället mer långtgående sanktionsmöjligheter
kopplade till de beslut som fattas av the Office of the Independent Adjudicator for Hig-
påbörjar en utbildning så långt som möjligt
kan utgå från att de förutsättningar som anges vid studiernas början ska gälla. Samtidigt
måste det finnas utrymme för ett lärosäte att
genomföra förändringar som omfattar även
studenter som redan påbörjat utbildningen.
Skäl för det kan exempelvis vara att lärosätet ser ett behov av att ändra utbildningens
pedagogiska modell. Mot denna bakgrund
fann Högskoleverket att det saknades skäl
att kritisera Karolinska institutet för att inte
ha beslutat om övergångsbestämmelser som
skulle gett sådana studenter rätt att genomgå egenterapi.
Beslutet (2011-06-07, reg nr 31-6290-10) finns att läsa
på Högskoleverkets hemsida, www.hsv.se.
PONTUS KYRK
her Education (OIA). Där kan OIA i vissa
fall besluta om ekonomisk kompensation till
en student om ett lärosäte har brustit i sina
åtaganden gentemot studenten. Frågan om
att betrakta studenter som konsumenter lyftes också. Den kopplades till att de brittiska
universiteten blir mer och mer beroende av
studieavgifter för att gå runt ekonomiskt, vilket medför att studenter får allt större makt
som konsumenter. Ur svenskt perspektiv var
det av särskilt intresse att lyssna på Anita Lindahl (Högskolan i Borås) och Gunnel Grelsson (Umeå universitet), som talade om det
nätverk av svenska studentombudsmän som
de var med och startade i december 2010.
SOFIA ALMQVIST
– från Högskoleverkets juridiska avdelning
Syftet med Studenträtt är att informera om Högskoleverkets tillsyn och Överklagandenämndens
verksamhet för att öka kännedomen om rättsregler och deras tillämpning.
Högskoleverkets rapporter och nyhetsbrev kan laddas ned från verkets webbplats. Via www.hsv.se/
publikationer kan du beställa tryckta rapporter
eller starta en kostnadsfri prenumeration.
Högskoleverket är en myndighet för frågor som
rör universitet och högskolor. Verket arbetar med
kvalitetsbedömningar,
tillsyn, uppföljningar,
ut­
­ ­
veckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation.
6