Transcript Ladda ner publikationen

Eläketurvakeskus
PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
Telefon 010 7511
www.etk.fi
Från Pensionsskyddscentralen och från pensionsanstalter
som sköter FöPL-ärenden får man broschyrer
och råd om FöPL-ärenden.
2011
Företagarens
arbetsinkomst
Pensionsskyddscentralens anvisnigar
för fastställande av företagarens arbetsinkomst
ISSN (pdf) 1796-7449
Eläketurvakeskus
PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
Pensionscentralens anvisningar
för fastställande av företagarens arbetsinkomst
Denna handbok innehåller Pensionsskyddscentralens anvisningar för fastställande av den arbetsinkomst som ligger till grund för företagarens FöPL-pension enligt lagen om pension för företagare.
Siffrorna i anvisningarna har tagits fram i samarbete med företagarnas
branschorganisationer och under arbetets gång har experter på FöPL-pensionsanstalterna och Företagarna i Finland rf hörts.
Den här publikationen ersätter tidigare anvisningar om arbetsinkomst.
Siffrorna i publikationen motsvarar 2011 års nivå. Branscherna har grupperats genom tillämpning av den näringsgrensindelning som Statistikcentralen
använder, TOL-2002.
I publikationen ingår också lönestatistik för att underlätta fastställandet
av arbetsinkomsten inom branscher som saknar lämpliga anvisningar på
branschorganisationsnivå.
De riktgivande siffrorna gäller som sådana år 2011. När de tillämpas efter
2011 ska arbetsinkomstens nivå justeras enligt lönekoefficientens förändring.
Detta gäller i synnerhet de anvisningar där arbetsinkomstnivån inte är knuten
till en penningmässig storhet, såsom omsättning eller årsförsäljning.
Den här anvisningssamlingen publiceras på finska och svenska på Pensionsskyddscentralens internetsidor, på adressen www.etk.fi > Försäkring >
Företagarens försäkring > Anvisningar om företagarens arbetsinkomster
Helsingfors, december 2010
Pensionsskyddscentralen
1
FASTSTÄLLANDE AV ARBETSINKOMSTEN
3
3
4
5
11
14
57
Varför måste FöPL-arbetsinkomsten fastställas på rätt nivå?
Tillämpningen av anvisningarna
Lönekoefficientens inverkan
Yrkesregister
Branschorganisationerna
Anvisningar om arbetsinkomst enligt bransch
Lönestatistik
OM FöPL-FÖRSÄKRINGEN
62
62
63
63
63
64
64
66
66
69
69
69
69
70
71
71
73
73 73 74 74 74
75
75 75
75
76
76
76
77 77 80 85 2
Företagare
Försäkringsskyldigheten enligt FöPL
Vad FöPL inte omfattar
Företagarverksamhet utomlands
Förändringar i definitionen av företagare i FöPL från och med början
av år 2011
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser av FöPL-förändringen
år 2011 Företagarverksamhet som näringsidkare eller i olika bolagsformer
Indirekt ägande
Exempel på försäkring i olika bolagsformer
Bulvan
Bisyssla och säsongartat arbete
Företagarverksamhet i samband med lantbruk
Hur man tecknar en FöPL-försäkring
FöPL-arbetsinkomstens belopp och fastställande av det
Ändring av arbetsinkomsten
FöPL-arbetsinkomsten och avgiftens flexibilitet
Sökande av ändring i beslut i FöPL-ärenden
Betalning av FöPL-avgifter
Rabatterad avgift för nya företagare
Skatteavdrag för FöPL-avgifterna
Försummelse av FöPL-försäkringen
Arbete vid sidan av pension ger ny pension
Avslutande av försäkringen
Frivillig FöPL-försäkring
Befrielser från försäkringsskyldigheten
Hur FöPL-pensionen bestäms
Pension för sociala förmåner
Pensionsutdrag
Blanketter
Individuell pensionsförsäkring som komplement
Skillnader mellan FöPL-försäkringen och individuella
pensionsförsäkringar
Exempel på FöPL-pensionsskyddet och försäkringsavgifterna
Pensionsanstalter som sköter FöPL-ärenden
FASTSTÄLLANDE AV ARBETSINKOMSTEN
Varför måste FöPL-arbetsinkomsten fastställas
på rätt nivå?
Det viktigaste syftet med denna anvisning är att det ska gå att fastställa en
FöPL-arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. Att arbetsinsatsen definieras korrekt är viktigt av följande skäl:
- Om FöPL-arbetsinkomsten motsvarar arbetsinsatsen får företagaren
ett tillbörligt invalid-, arbetslöshets- och ålderspensionsskydd och företagarens anhöriga som har rätt till familjepension får ett familjepensionsskydd om företagaren avlider.
- Företagaren får bl.a. en rättvis sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen och moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, om FöPL-arbetsinkomsten har dimensionerats rätt. Det beror på att dessa dagpenningar bestäms utgående från den fastställda FöPL-arbetsinkomsten,
inte den i beskattningen fastställda förvärvsinkomsten.
-Även på grund av bestämmelserna om utkomstskydd för arbetslösa
har företagaren nytta av att FöPL-arbetsinkomsten är på rätt nivå. Företagaren omfattas av utkomstskyddet för arbetslösa, om hans eller
hennes FöPL-arbetsinkomst har fastställts till minst 8 520 euro enligt
2011 års nivå.
-Arbetsinkomstens belopp påverkar också möjligheten att gå i deltidspension. En förutsättning för deltidspension är att företagarverksamheten är ett heltidsarbete. Företagarverksamheten betraktas som
heltidsarbete, om den fastställda FöPL-arbetsinkomsten är minst
13 793,37 euro om året enligt 2011 års nivå.
Tillämpningen av anvisningarna
När anvisningarna tillämpas används i första hand de anvisningar som
branschorganisationen inom företagarens egen bransch eller den närmast
liggande branschen gett som grund för fastställande av arbetsinkomsten. Om
det inte finns någon lämplig branschorganisationsanvisning, kan arbetsinkomsten fastställas med hjälp av lönestatistiken i publikationen.
Företagarens arbetsinkomst kan fastställas till ett högre belopp än den
riktgivande nivån, om företagarens arbetsinsats eller företagsverksamhetens
omfattning förutsätter det.
Företagarens arbetsinkomst kan fastställas på en lägre nivå än den som
förutsätts i anvisningarna, om det är motiverat, t.ex. för att verksamheten är
3
en bisyssla eller säsongbetonad. Om företagarens arbetsförmåga är nedsatt
kan FöPL-arbetsinkomsten också vara lägre.
Det är problematiskt att fastställa FöPL-arbetsinkomsten rätt för företagare som klarar sig med mycket små inkomster. Dessa företagare är typiskt
verksamma inom skapande branscher och arbetar ofta mer för att förverkliga
sig själva än med ekonomisk vinst som mål. De kan få sin egentliga försörjning av annat arbete och även bekosta en del av anskaffningsutgifterna för
sin skapande verksamhet genom det andra arbetet. Å andra sidan kan deras
personliga konsumtionsnivå vara betydligt lägre än den sedvanliga och de
kan därför klara sig även utan annat arbete. Om arbetsinkomsten då överstiger den nedre gränsen för FöPL kan FöPL-försäkringens pris i förhållande till
inkomsterna och de förmåner den medför verka högt och oändamålsenligt
för företagaren. I sådana fall bör FöPL-arbetsinkomsten bedömas individuellt
med beaktande av alla omständigheter kring saken.
Det är inte alltid möjligt att bestämma värdet på företagarens arbetsinkomst enbart genom att stödja sig på de lönebaserade grunderna för fastställande av arbetsinkomsten. I oklara och svåra fall, i synnerhet om det är fråga
om retroaktiv försäkring, kan slutsatser om arbetsinkomstens riktiga nivå
också dras av beskattningsuppgifterna.
Om företagarens arbetsinkomst fastställs med hjälp av beskattningsuppgifterna, bör det beaktas att inkomstbegreppet i skattelagstiftningen och arbetsinkomstbegreppet i FöPL är olika. Den beskattningsbara inkomsten påverkas t.ex. av bokföringsmässiga arrangemang och eventuell taxering efter
uppskattning. Dessutom gäller skatteuppgifterna alltid en förgången tid och
den beskattningsbara inkomsten kan variera betydligt från år till år även om
företagarens arbetsinkomst i verkligheten inte förändras mycket.
Lönekoefficientens inverkan
Beloppen i anvisningen anges enligt 2011 års nivå. När beloppen tillämpas
efter 2011 ska följande tas i betraktande:
- Om FöPL-arbetsinkomsten i anvisningarna är bunden till andra än
penningmässiga storheter (t.ex. timantal eller antal personer), justeras
arbetsinkomsten till nivån för året i fråga genom att multiplicera den
med en koefficient som motsvarar höjningen av lönekoefficienten.
- Om FöPL-arbetsinkomsten baserar sig på pengar, såsom företagets
omsättning, kan anvisningarna följas som sådana. Ett alternativ som
då kommer i fråga är också att justera både den penningmässiga storheten och den arbetsinkomst som fastställts för företagaren med ovan
nämnda koefficient.
4
-Beloppen i lönestatistiken uppdateras årligen så att de motsvarar löneutvecklingen.
- Beloppen i anvisningarna lämpar sig huvudsakligen för företagsverksamhet som bedrivs på heltid året runt.
Organisationsanvisningarna har grupperats med tillämpning av Statistikcentralens näringsgrensindelning TOL 2002.
5
Yrkesregister
Sidan
39
39
25
40
52
52
18
57
59
58
29
41
27
54
30
55
45
38
27
28
29
30
16
30
30
39
15
36
23
23
19
30
30
51
39
39
39
59
39
39
45
6
ADB-tjänster
advokater
antenninstallering
arkitekter
avfallshantering
avloppsförsörjning
bagare
barberare
barer
begravningsbyråer
bensinhandlare
bevakningsföretag
bilaffärer
bildkonstnärer
bildtillverkare
biljardsalsföretagare
bilskolor
biluthyrning
bilverkstäder
biodlare
blomsterhandlare
bok- och pappershandel
bokföringsbyråer
broileruppfödare
bussbolag
byggfirmor
byggnadsindustri
byggnadssnickare
cykelaffärer dagligvaruhandel
dagvårdare
databanksverksamhet
databehandling
datateknik
datatekniska tjänster
datorreparationeroch -service
dekoratörer
se datateknik
Advokatförbundet
se elaffär
Arkitektförbundet
se miljövård
se miljövård
Bageriförbundet
se frisörer
se Lönestatistik
Begravningsbyråernas Förbund
Bensinhandlarförbundet
Vartioliikkeiden Liitto
Bilbranschens Centralförbund
se konstnärer
se fotohandel
Biljardiyrittäjät
Bilskoleförbundet
Autovuokraamojen Liitto
Autoalan ja Korjaamoiden liitto
(Bilbranschens och verkstädernas förbund)
Kolarikorjaamoiden liitto SKKL
Moottorikorjaamoiden yhdistys
(Motorreparationsverkstädernas förening)
Detaljhandeln (handel med reservdelar)
Biodlarnas förbund
Detaljhandeln
Detaljhandeln
Ekonomiadministrationsförbundet i Finland
Broilerföreningen
Bussförbundet
Rakennusteollisuus RT
se byggfirmor
se snickare
se sportaffärer
Detaljhandeln
Privata Dagvårdare
se datateknik
se datateknik
IT-företag se Lönestatistik
se Lönestatistik
se datateknik
se datateknik
Mäss- och dekoratörsbranschens förbund
38
39
59
30
40
25
21
25
21
54
51
37
38
17
21
30
30
42
57
57
47
48
48
47
19
30
53
30
43
27
20
32
32
55
30
30
15
30
18
30
18
30
18
24
34
disponenter
domare
eftermiddagsklubbar
ekiperings- och pälsaffärer
elaffärer elektroniska apparater, tillverkning
elentreprenörer
elprodukter, tillverkning
fackboksförfattare
familjedagvårdare
fastighetsmäklare
fastighetsskötsel
fiskodlare
fordonstillverkning
fotoaffärer
fotoartiklar
fotografer
fotvårdare
frisörer
fysikalisk behandling
fysioterapi
fältsågar
färghandel
författare
gatukök
glasdesign
golvbeläggning
grafisk industri
gravörer
guldsmeder
gym
hallköpmän
handelsresande
handelsträdgårdsmästare
hattaffärer
hembagerier
heminredningsaffärer
hemslöjd
hemteknikhandel
hemväverier
hissentreprenörer
hotell och restauranger
Finlands fastighetsförvaltningsförbund
se advokater
se Lönestatistik
Detaljhandeln
Elkonsulterna i Finland NSS
Finlands Elentreprenörsförbund STUL
se metallindustri
Finlands Elentreprenörsförbund STUL
se metallindustri
Finlands facklitterära författare
se dagvårdare
Fastighetsmäklareförbundet
Fastighetstjänster
Fiskodlarförbundet
se metallindustri
Detaljhandeln
se fotohandel
Ammattivalokuvaajat
Fotvårdares och Fotterapeuters Förbund
Frisörföretagarna, Hiusyrittäjät
se fysioterapi Finlands fysioterapeuter
Fysioterapia-alan Näkövammaiset
Fysioterapiayrittäjät, FYSI
Sågföretagarna
Detaljhandeln
Kirjailijaliitto, Finlands svenska
författareförening
se kioskföretagare
se industriell formgivning
Golv- och väggbeläggningsförbundet
se tryckerier
se guldsmeder
Guldsmedsförbundet
Kuntokeskusyrittäjät
Detaljhandeln
se säljrepresentanter
Handelsträdgårdsförbundet
Detaljhandeln
se bagare
Detaljhandeln
Kotiteollisuusliitto
Detaljhandeln
se hemslöjd
Hissentreprenörsföreningen SUHY
Turism- och restaurangförbundet MaRa
7
60
59
23
59
30
43
43
43
61
40
34
34
44
59
44
23
30
30
60
30
20
43
30
30
44
59
62
48
54
43
43
54
54
40
40
58
26
19
17
17
30
36
18
20
8
se Lönestatistik
hovslagare
se Lönestatistik
husbyggnad
Rakennusteollisuus RT
husvagnar
o.dyl. service
se Lönestatistik
hälsokostaffärer
Detaljhandeln
industriell sömnad
se industrikonst
industriella formgivare
Industrikonstförbundet ORNAMO
industrikonst
Industrikonstförbundet ORNAMO
information
se Lönestatistik
ingenjörsbyråer
se konsultverksamhet
inkvarteringstjänster
Turism- och restaurangförbundet MaRa
Lomarengas
inredningsarkitekter
Industrikonstförbundet ORNAMO
inredningsmontering
se Lönestatistik
inredningsplanering
se inredningsarkitekter
jord- och vattenbyggnad
Infra
järn- och färghandel
Detaljhandeln
järn- och lantbrukshandel
Detaljhandeln
kaféföretagare
se Lönestatistik
kemikaliehandlare
Detaljhandeln
kemisk-teknisk
industri
se plastindustri
keramikdesign
se industriell formgivning
kioskföretagare
Detaljhandeln
K-köpmän
Detaljhandeln
kläddesign
Industrikonstförbundet ORNAMO
klövvårdare
se Lönestatistik
konditions- och motionstjänster
se Lönestatistik
konditionsskötare
se fysioterapi
konstgrafiker
se konstnärer
konsthantverkare
Industrikonstförbundet ORNAMO
konstindustri
Industrikonstförbundet ORNAMO
konstmålare
se konstnärer
konstnärer
Konstnärsgillet
konsultverksamhet
Planerings- och konsultbyråernas
förbund SKOL
Elkonsulterna i Finland NSS
kosmetologer
Kosmetologföreningen
kylinstallatörer
Kylmäliikkeiden Liitto
körsnärer
Körsnärsförbundet
köttförädlingsbranschen
Köttbranschens centralförbund
kötthandlare
Köttbranschens centralförbund
lantbrukshandel
Detaljhandeln
lastbilstrafikanter
Finlands Transport och Logistik SKAL
livsmedelsindustri
Bageriförbundet
lokaltidningar
se tryckerier
48
40
25
30
45
54
40
23
28
47
62
21
52
30
62
46
30
53
49
30
27
45
26
30
59
30
59
32
36
30
36
33
60
20
30
39
48
16
30
30
30
39
lymfaterapeuter
lysreklam
låsaffärer
lädervaruhandlare
läkare
läromedelsförfattare
marknadsföring
maskinföretagare
maskinverkstäder
massörer
metallindustri
miljövård
modeaffärer
motionstjänster
munhygienister
musikaffärer
musiker
musikterapi
målarfärgsaffärer
målarmästare
mäss- och dekorationsbranschen
mätnings- och justeringsarbeten
möbelhandlare
möbelrenovering
närbutiker
ombyggnad
optiker
paketbilstrafik
pappershandlare
personbilstrafik
pianostämmare
placeringsverksamhet
plastindustri
presentartiklar
programvara, planering
framställning och
konsultverksamhet
psykologer
pälsfarmer
pälshandel
radioaffärer
ramaffärer
redovisningsbyråer
Vodder-lymfaterapeuterna
Lysreklamsförbundet
Säkerhetsentreprenörsförbundet
Detaljhandeln
Läkarförbundet
se fackboksförfattare
Marknadskommunikationsförbundet
Maskinföretagarnas Förbund
se bilverkstäder
se fysioterapi
se Lönestatistik
Teknologiindustrin
Miljöföretagens förbund
Detaljhandeln
se Lönestatistik
Munhälsovårdens fackförbund
Detaljhandeln
Musikerförbundet
Musikterapiföreningen
se färghandeln
Pintaurakoitsijat
Mäss- och dekoratörsbranschens förbund
VVS Tekniska Entreprenörer
(LVI-Tekniset Urakoitsijat LVI-TU)
Detaljhandeln
se Lönestatistik
Detaljhandeln
se Lönestatistik
se Optikeraffärernas Förbund i Finland
se taxiföretagare
Detaljhandeln
se taxiföretagare
Pianonvirittäjät
se Lönestatistik
Plastindustrin
Detaljhandeln
se datateknik
Psykologförbundet
Pälsdjursuppfödarnas Förbund
Detaljhandeln
se detaljhandel
Detaljhandeln
se bokföringsbyråer
9
40
40
61
42
60
27
30
34
60
59
59
33
29
47
48
59
30
23
30
32
30
18
58
62
19
50
50
51
41
47
30
21
34
42
39
48
19
25
30
18
24
10
reklam
reklambranschen
reklamfotografer
resebyråer
reservdelsförsäljning,
detaljahandel
restauranger
ridstall
sanering
service på hushållsmaskiner
servicestationer
sjukgymnaster
sjuktransport
sjöfartselektronik o.d.
service
skeppsproviantering
skogsmaskinföretagare
skohandlare
skomakare
skräddare
skönhetssalonger
sminkörer
snickare
sociala tjänster
- anstaltsvård
- öppen vård
sotare
specialtandtekniker
sportaffärer
stenindustri
stuguthyrning
städning
stödtjänster
synskadade
massörer och konditionsskötare
sågföretagare
säkerhetsentreprenörer
säljrepresentanter
sömmerskor
takentreprenörer
se lysreklam
se marknadsföring
se Lönestatistik
Finlands reklamfotografer
se Lönestatistik
se bilaffärer
Detaljhandeln
Turism- och Restaurangförbundet MaRa
se Lönestatistik
se Lönestatistik
se Lönestatistik
Kodinkonehuoltojen Liitto
se bensinhandlare
se fysioterapi
Ambulansförbundet
se Lönestatistik
Detaljhandeln
Maskinföretagarnas Förbund
Detaljhandeln
Skomakarförbundet
Detaljhandeln
Skräddarförbundet
se kosmetologer
se Lönestatistik
Puuteollisuusyrittäjät (Träindustriföretagarna)
Privata sociala tjänster
Sotningsbranschens centralförbund
Specialtandteknikerförbundet
Detaljhandeln
Stenindustriförbundet
Lomarengas
Fastighetstjänster
se datateknik
Fysioterapia-alan Näkövammaiset
se fältsågar
Säkerhetsentreprenörsförbundet
Myynnin ja markkinoinnin yrittäjät MMY
(Företagare inom försäljning och
marknadsföring)
Ompelualan Yrittäjien Liitto
Takförbundet
49
22
46
46
22
36
22
36
60
21
30
18
43
43
30
21
42
23
36
60
56
20
15
19
57
61
32
61
62
24
27
26
50
60
26
27
15
27
32
42
talterapeuter
tandlaboratorier
tandläkare
tandskötare
tandtekniker
tankbilar
tapetserare
taxiföretagare
tekniska apparater, försäljning
teknologiindustri
textilhandel
textilier, tillverkning
textilindustri
textilkonstnärer
tidningsombud
tillverkning av maskiner och
apparater
tolkar
torvproduktion
trafikföretag
transporttjänster
travtränare
tryckerier
trädgårdsmästare
träprodukter, tillverkning
tvättinrättningar
undervisning och
bildningsarbete
urmakare
utbildning vaktmästare
vattenisolering
ventilationsentreprenörer
veterinärer
videouthyrning
VVS-entreprenörer
väggbeläggning
växthus
ytbehandlare
ögonoptiker
översättare
Talterapeutförbundet
Tandlaboratorieförbundet
Tandläkarförbundet
Munhälsovårdens fackförbund
se tandlaboratorier
Tankbilsförbundet
Tapetserarmästarnas förbund
Taxiförbundet
se Lönestatistik
Teknologiindustrin
Detaljhandeln
se hemslöjd
se industrikonst
Industrikonstförbundet ORNAMO
se säljrepresentanter
se metallindustri
Finlands översättar- och tolkförbund
Maskinföretagarnas Förbund
se bussbolag
se Lönestatistik
Travtränarna
Grafiska Industrins Förbund
Kirjapainoteollisuuden Työnantajaliitto
Handelsträdgårdsförbundet
se snickare
Tekstiilihuoltoliitto
se Lönestatistik
Kelloseppäliitto
se Lönestatistik se Lönestatistik
Takförbundet
Golv- och väggbeläggningsförbundet
VVS Tekniska Entreprenörer
(LVI-Tekniset Urakoitsijat LVI-TU)
Veterinärförbundet
se Lönestatistik
VVS Tekniska Entreprenörer
(LVI-Tekniset Urakoitsijat LVI-TU)
Golv- och väggbeläggningsförbundet
se handelsträdgårdar
Pintaurakoitsijat
Optikeraffärernas Förbund i Finland
Finlands översättar- och tolkförbund
11
Sid
39
48
42
40
28
38
18
58
29
27
55
45
31
16
30
30
15
36
23
30
30
39
25
40
30
54
38
37
38 17
30
30
57
48
48
47
53
27
20
32
15
30
24
57
12
Branschorganisationerna
Advokatförbundet
Ambulansförbundet
Ammattivalokuvaajat
Arkitektförbundet
Autoalan ja Korjaamoiden liitto (Bilbranschens och verkstädernas förbund)
Autovuokraamojen Liitto
Bageriförbundet
Begravningsbyråernas Förbund
Bensinhandlarförbundet
Bilbranschens Centralförbund
Biljardiyrittäjät
Bilskoleförbundet
Bilreservdelshandlarnas Förbund
Biodlarnas förbund
Blomsterhandlarförbundet
Bokhandelsförbundet
Broilerföreningen
Bussförbundet
Byggindustrin Rakennusteollisuus RT
Dagligvaruhandeln
Detaljhandelns Allmänna Grupp
Ekonomiadministrationsförbundet i Finland
Elentreprenörsförbundet STUL
Elkonsulterna i Finland NSS
Erikoiskaupan Liitto
Facklitterära författare
Fastighetsförvaltningsförbundet
Fastighetsmäklareförbundet
Fastighetstjänster
Fiskodlarförbundet
Forma - Lahjatavara- ja Kodinsisustusliikkeiden Yhdistys
Fotohandlarna
Fotvårdares och Fotterapeuters Förbund
Fysioterapeuterna
Fysioterapia-alan näkövammaiset
Fysioterapiayrittäjät, FYSI
Författareföreningen
Golv- och väggbeläggningsförbundet
Grafiska Industrins Förbund
Guldsmedsförbundet
Handelsträdgårdsförbundet
Hemteknikförbundet
Hissentreprenörsföreningen SUHY
Hiusyrittäjät
23 43
39
30
32
53
20
30
33
28
54
58
18
53
26
26
19
17
34
40
45
40
23
52
30
29
46
53
49
30
45
30
39
18
32
33
27
40
20
50
48
30
19
16
30
42
Infra
Industrikonstförbundet ORNAMO
IT-företag
Kauppahallien Liitto
Kelloseppäliitto
Kirjailijaliitto
Kirjapainoteollisuuden Työnantajaliitto
K-köpmannaförbundet
Kodinkonehuoltojen Liitto
Kolarikorjaamoiden liitto SKKL
Konstnärsgillet
Kosmetologföreningen
Kotiteollisuusliitto
Kuntokeskusyrittäjät
Kylföreningen
Kylmäliikkeiden Liitto
Körsnärsförbundet
Köttbranschens centralförbund
Lomarengas
Lysreklamsförbundet
Läkarförbundet
Marknadskommunikationsförbundet MTL
Maskinföretagarnas Förbund
Miljöföretagens förbund
Modehandelns förbund
Moottorikorjaamoiden yhdistys (Motorreparationsverkstädernas förening)
Munhälsovårdens Fackförbund
Musikerförbundet
Musikterapiföreningen
Myynnin ja markkinoinnin yrittäjät MMY
(Företagare inom försäljning och marknadsföring)
Mäss- och dekoratörsbranschens förbund Messu- ja Somistusalan Liitto
Möbelhandlarnas förbund
Ohjelmistoyrittäjät
Ompelualan Yrittäjien Liitto
Optikeraffärernas Förbund i Finland
Pianonvirittäjät
Pintaurakoitsijat
Planerings- och konsultbyråernas förbund SKOL
Plastindustrin
Privata Dagvårdare
Psykologförbundet
Pukimo- ja Turkisliitto
Puuteollisuusyrittäjät (Träindustriföretagarna)
Pälsdjursuppfödarnas Förbund
Rakennus- ja Sisustustarvikekauppayhdistys RaSi
Reklamfotograferna
13
30
32
18
50
40
47
21
19
25
24
49
22
46
36
22
36
21
57
30
36
56
34
30
41
50
48
26
42
14
Skeppshandlareföreningen
Skomakarförbundet
Skräddarförbundet
Socialbranschens arbetsgivarförbund
Sotningsbranschens centralförbund
Specialtandteknikerförbundet
Stenindustriförbundet
Sågföretagarna
Säkerhetsentreprenörsförbundet
Takförbundet
Talterapeutförbundet
Tandlaboratorieförbundet
Tandläkarförbundet
Tankbilsförbundet
Tapetserarmästarnas förbund
Taxiförbundet
Teknologiindustrin
Tekstiilihuoltoliitto
Terveystuotekauppiaiden liitto
Transport och Logistik SKAL
Travtränarna
Turism- och Restaurangförbundet MaRa
Ur- och ädelmetallhandlarna Kello- ja Jalometallikauppiaat
Vartioliikkeiden Liitto
Veterinärförbundet
Vodder-lymfaterapeuterna
VVS Tekniska Entreprenörer (LVI-Tekniset Urakoitsijat LVI-TU)
Översättar- och tolkförbundet
Anvisningar om arbetsinkomst enligt bransch
A JORDBRUK, JAKT OCH SKOGSBRUK
011
Växtodling
01120 Handelsträdgårdsförbundet
Företagarens arbetsinkomst kan uppskattas på följande sätt enligt växthusarealen:
Växthusareal m2
under 1 000
1 000 – 3 000
3 000 – 5 000
5 000 – 10 000
över 10 000
Företagarens arbetsinkomst euro/år
17 000 –
18 000 –
23 000 –
29 000 –
36 000 –
Utgångspunkten för arealklasserna är odling med en lång odlingssäsong. Av
arealen i växthus med säsongbetonad odling som begränsar sig till våren och
sommaren beaktas 50 % vid fastställandet av arbetsinkomsten. Arbetsinkomsten kan påverkas av växturvalet, marknadsföringssätten, graden av specialisering, den tekniska standarden och läget.
T.ex. en blomsterodling med direktförsäljning kan utgöra heltidssysselsättning redan om växthusarealen är 1 000 m2. Heltidsarbete på en grönsaksodling kräver i allmänhet en större areal, ca 2 000–2 500 m2.
012
Djurskötsel
0124
Finlands Broilerförening
Kycklingar,
st/år – 100 000
100 000 – 200 000
200 000 – 300 000
300 000 – 400 000 400 000 – Enheter
(= 1 000 st)
– 100
100 – 200
200 – 300
300 – 400
400 –
Företagarens arbetsinkomst
euro/år
– 9 500
9 500 – 19 000
19 000 – 28 000
28 000 – 37 500
37 500 –
På olika uppfödningsanstalter kan arbetsinkomsten variera från ovan nämnda med ± 30 %.
15
01251 Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund Företagarens arbetsinkomst kan uppskattas på följande sätt enligt antalet avelsdjur:
Mink och iller
De första
de följande de följande
1– 500 avelshonorna 45 euro/hona
501–1 000
”
35 euro/hona
1 001–
”
12 euro/hona
Räv och sjubb
De första
de följande
de följande
1– 250 avelshonorna 90 euro/hona
251– 500
”
70 euro/hona
501–
”
23 euro/hona
Utgående från ovan nämnda siffror kan en gemensam arbetsinkomst för hela
farmen räknas ut. Arbetsinkomsten fördelas mellan familjemedlemmarna
enligt deras arbetsinsats. Om det inte finns någon utredning över antalet avelshonor, ska en pälsdjursuppfödare på heltid, som inte är försäkrad enligt
någon annan pensionslag, anses ha en arbetsinkomst på minst 13 500 euro
om året.
Företagsverksamheten kan betraktas som heltidssyssla, om företagaren
har 600 minkhonor eller 250 rävhonor för avel. Den nedre gränsen för att
omfattas av FöPL överskrids enligt tabellen ovan när uppfödaren har ca 154
minkhonor eller ca 77 rävhonor för avel.
Siffrorna ovan avser uppfödning av vanliga minkar och blårävar. Arbetsinkomsten kan bestämmas annorlunda om företagaren uppföder specialrävar e.d., som vanligtvis ger ett betydligt bättre ekonomiskt resultat per producerat skinn. I fråga om sådana kan arbetsinkomsten i tabellen ovan höjas
med ca 30 procent. Även försäljning av goda avelsdjur kan ge ett mycket gott
resultat.
01259 Finlands Biodlares Förbund Utgångspunkten är att en företagares arbetsinkomst fastställs till 100 euro per
bisamhälle. Siffran avser sedvanlig biodling enbart för honungsproduktion.
Då kan ett företag med ca 100 bisamhällen betraktas som en heltidsyssla.
Vid uppskattningen av arbetsinkomsten bör hänsyn dessutom tas till (±
50 %) honungsproduktionens omfattning och anknytande verksamhet som
bl.a. marknadsföring, tillverkning av utrustning, kommersiell drottningsuppfödning och honungsförädling. I allmänhet är specialisering en faktor som
höjer arbetsinkomsten. Förbundet konstaterar att medlemmarnas inkomster
beroende på företagets storlek är 10 000 - 30 000 euro om året.
Beräkningen ger en uppskattning av hela företagets arbetsinkomst, som
vid behov fördelas mellan familjemedlemmarna enligt deras arbetsinsats.
16
020 Skogsbruk och service till skogsbruk
02013 Skogsmaskinföretagare, se 45KO Maskinföretagarnas
Förbund.
B FISKE
050 Fiske, vattenbruk samt service i anslutning härtill
05020 Finlands Fiskodlarförbund
Fiskodlare är matfiskproducenter (producerar huvudsakligen regnbågsforell), yngelproducenter (producerar regnbågsyngel för vidare uppfödning eller andra arter för utplantering i vattendragen), naturfoderdammproducenter (producerar yngel för utplantering med naturfoder, ingen utfodring) och
företagare med metesdammar (köper metfisk i fångstduglig storlek, ingen
utfodring.)
Vid fastställandet av arbetsinkomsten för en fiskodlingsföretagare kan
man utgå från företagets omsättning.
Omsättning, mn euro/år
– 0,08
0,08 – 0,35
0,35 – 0,65
0,65 – 1,00
1,00 – 1,70 1,70 – Företagarens arbetsinkomst euro/år
– 12 000
12 000 – 18 500
18 500 – 23 500
23 500 – 28 500
28 500 – 37 000
37 000 –
CA UTVINNING AV ENERGIMINERAL
103
Torvutvinning
1030
Maskinföretagare inom torvproduktion;
se 45KO Maskinföretagarnas Förbund
D TILLVERKNING
15
Livsmedelsframställning
151
Köttbranschens centralförbund
Miniminivån för arbetsinkomsten för företagare som bedriver industriell
verksamhet inom köttbranschen anses vara densamma som den högst avlönade anställdas (arbetstagarens eller tjänstemannens) årslön höjd med ett
företagartillägg på 20 %.
17
Utgående från de riktgivande lönerna enligt kollektivavtalen för tekniska
tjänstemän inom köttförädlingsbranschen ska företagarens arbetsinkomst
uppskattas till minst:
Företagaren kan jämföras med Företagarens arbetsinkomst euro/år
- arbetsledare som deltar i arbetet 37 000 –
- ansvarig arbetsledare
41 500 –
- produktionschef, avdelningschef
i ansvarsfulla uppgifter
55 000 –
158
Finlands Bageriförbund Arbetsinkomsten fastställs i proportion till inkomstnivån för normal arbetstid för arbetsledare och produktionschefer i förmansuppgifter höjd med ett
företagartillägg på 20 %.
Företagaren kan jämföras med
Företagarens arbetsinkomst euro/år
- arbetsledare som deltar i arbetet 46 500 –
- produktionschef 64 500 –
Arbetsinkomsten kan i tillämpliga delar även tillämpas på s.k. hembagerier
som bedrivs som huvudsyssla.
17
Textilvarutillverkning
17KO Suomen Kotiteollisuusliitto
Medlemskåren består i huvudsak av s.k. hemväverier som tillverkar individuella hushållstextilier. Verksamheten omfattar också tillverkning av produkter
och försäljning av dem via återförsäljare.
Förbundet konstaterar att medlemskårens inkomstnivå är 15 000 - 30 000
euro om året. Ett motsvarande belopp lämpar sig som företagarens arbetsinkomst. Inkomstnivån varierar dock betydligt.
18
Tillverkning av kläder
182
Suomen Vaatturiliitto – Ompelualan Yrittäjien Liitto
(Skräddarförbundet – Sömnadsföretagarnas förbund)
Arbetsinkomsten för skrädderi- och sömnadsföretagare är beroende av läget
och antalet anställda. I fråga om arbetsinkomstgrunderna är det viktigt att
skilja mellan två grupper, vilkas inkomstnivå skiljer sig avsevärt från varandra. Den ena gruppen består av ateljésömmerskor som utför beställningsar18
bete hemma och den andra av sömmerskor och skräddare som bedriver en
sy- eller skrädderiateljé.
Biverksamhet som bedrivs i anslutning till företaget, bl.a. tillverkning av
små serier och försäljning av tillbehör inverkar höjande på arbetsinkomsten.
Arbetsinkomstgrunden i tabellen nedan avser skräddare och sömmerskor
som utför beställningsarbete:
Företag
- på landsorten, inga anställda
i synnerhet sömmerskor
- i städer, inga anställda
- företagaren och 1-2 anställda,
även deltid
- företagaren och 3-5 anställda,
ytterligare verksamhet
183
Företagarens arbetsinkomst
euro/år
14 000 –
17 000 –
20 000 –
24 000 –
Suomen Turkkurien Liitto (Finlands körsnärsförbund)
Företagarens minimiarbetsinkomst anses vara 12 500 e/år. Arbetsinkomsten
kan vara högre beroende på bl.a. affärens läge, personalantalet, utbudet av
tjänster inom branschen och graden av specialisering i företaget.
20
Sågvirkes- och trävarutillverkning
2010
Sågföretagarna
Föreningens medlemmar är i huvudsak småföretagare inom såg- och hyvleribranschen. Typiska företagare inom branschen är de som utför fraktsågning
med flyttbar såg ungefär sex månader om året eller företagare som utför träsågning och vidareförädling året runt. Förbundet uppskattar arbetsinkomsten
för en småföretagare i heltidsarbete till 17 000–23 000 euro/år med beaktande
av företagets storlek, läge och verksamhetens bredd.
20_
Puuteollisuusyrittäjät (Träindustriföretagarna)
203
204
205
Byggnadssnickeritillverkning
Montering: se Lönestatistik: F 4542K byggnadssnickeriarbeten.
Träförpackningstillverkning
Övrig trävarutillverkning
Arbetsinkomstskalan baserar sig på en enkät bland medlemskåren. Enligt den
graderas företagarens arbetsinkomst på basis av personalantalet och dessut19
om årsomsättningen, eftersom inköp av underleverantörer har fått avsevärt
mycket större betydelse för (nyetablerade) företag.
Personalantal
inklusive företagaren Omsättning
mn euro/år
Företagarens arbetsinkomst
euro/år
1
2 – 3
4 – 6
7 – 9
10 –
– 0,07
0,07 – 0,30
0,30 – 0,55
0,55 – 1,00
1,00 –
22 000 –
24 000 –
27 000 –
33 000 45 000 –
Denna anvisning kan också tillämpas på TOL-klasserna 3611, 3612, 3613 och
3614.
22 Förlagsverksamhet och grafisk produktion
22
Grafiska Industrins Förbund
– Kirjapainoteollisuuden Työnantajaliitto Företagarens arbetsinkomst ligger mellan årslönen för en yrkesutbildad arbetare (i tidarbete) och en förman, dvs. i genomsnitt mellan 29 000 och 43 500
euro. Företagarens arbetsinkomst graderas enligt personalantalet på följande
sätt:
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 3
4 – 7
8 – 11
12 – 20
21 – 40
41 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
26 000 –
29 500 –
37 500 –
41 500 –
47 500 –
57 500 –
Beroende på dyrortsklass kan beloppen avvika från dessa med ca
2 000 – 4 000 euro om året uppåt eller nedåt.
Denna anvisning kan också tillämpas på förläggare av en lokaltidning
(22120).
25
Tillverkning av plastvaror
252 Plastindustrin
Ett företag inom plastindustrin tillverkar produkter av engångs- eller härdplast till sina kunder. Många olika tillverknings- och bearbetningsmetoder
20
för plastprodukterna används. Produktionsmetoderna väljs alltid enligt hurudana plaster som används i produktionen och vad för produkter som tillverkas av dem. I ett flertal plastföretag tillverkar man också egna verktyg och
former. Annan typisk verksamhet för plastföretag är kombinering av olika
material med plast och vidareförädling av plastprodukter, såsom tryckning
eller till och med återvinning är typisk verksamhet för ett plastföretag.
Som miniminivå för företagarens arbetsinkomst betraktas den genomsnittliga årslönen för företagets arbetstagare i de högre kvalifikationsklasserna höjd med 30 %. Således blir uppskattningen av företagarens inkomst
följande:
Arbetets kvalifikationsklass
Företagarens arbetsinkomst euro/år
4, krävande produktionsuppgifter 40 000 –
6, krävande yrkesuppgifter inom
underhållet
44 500 –
26
Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (glas, lera, sten)
267
Stenindustriförbundet Företag inom naturstensindustrin bryter natursten och tillverkar bl.a. byggnads- och miljöstenprodukter och inredningsstenprodukter. Många företag
bedriver också montering av stenprodukter.
Företagarens arbetsinkomst bestäms enligt företagets omsättning på följande
sätt:
Omsättning, mn euro/år
– 0,2
0,2 – 0,5
0,5 – 1,0
1,0 – 2,0
2,0 – 5,0
5,0 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
27 500 – 33 000
33 000 – 38 500
38 500 – 44 000
44 500 – 49 500
49 500 – 60 500
60 500 –
__
Teknologiindustrin
28 29
DL
DM
Tillverkning av metallvaror
Tillverkning av maskiner och apparater
Tillverkning av elektronik och elprodukter
Tillverkning av transportmedel
Som miniminivå för företagarens arbetsinkomst betraktas årslönen till företagets högst avlönade anställda (arbetstagare eller tjänsteman) höjd med ett
företagartillägg på 20 %.
21
Uppskattad enligt lönenivån enligt teknologiindustrins kollektivavtal
(tidarbete) är företagarens arbetsinkomst:
Lönegrupp, kvalifikationsnivå
B, krävande yrkesarbete
A, synnerligen krävande
yrkesarbete
Företagarens arbetsinkomst euro/år
33 000 –
38 000 –
331
Tillverkning av medicinsk, kirurgisk och ortopedisk utrustning
3310
Tandlaboratorieförbundet
Tandtekniker tillverkar på uppdrag (oftast av tandläkare) olika tandproteser
’utan att se installationsplatsen’. Den kliniska utprovningen och insättningen
görs av tandläkare. (Se även 8513T Specialtandteknikerförbundet.)
Arbetsinkomsten för tandteknikerföretagare fastställs utgående från legitimerade tandteknikers kollektivavtalsenliga löner höjda med ett företagartillägg på 30 %.
Med beaktande av erfarenheten inom branschen är arbetsinkomsten följande:
År sedan legitimeringen
mindre än 4 år
4–10 år
mer än 10 år
Företagarens arbetsinkomst euro/år
24 000 –
27 000 –
31 000 –
361
Tillverkning av möbler
361_
Finlands Tapetserarmästares Förbund
3611
3612
3613
3614
Tillverkning av sittmöbler och säten
Tillverkning av andra kontors- och butiksmöbler
Tillverkning av andra köksmöbler
Tillverkning av andra möbler
Se 20 Träindustriföretagarna
Som arbetsinkomst för en tapetserare föreslår förbundet den lön som betalas till en skicklig yrkesman höjd med ett företagartillägg på 20 %. Arbetsinkomsten bör dock vara minst 24 000 euro om året.
Möbelrestaurering, se Lönestatistik: D 3614E.
22
F BYGGVERKSAMHET
45KO Maskinföretagarnas Förbund
Anvisningen kan tillämpas på maskinföretagare inom skogs-, schaktningsoch torvproduktion.
Som minimisarbetsinkomst för maskinföretagare föreslås den genomsnittliga lönen för anställda inom maskinentreprenadbranschen höjd med ett
företagartillägg på 25 %.
Arbetsinkomsten stiger när antalet anställda på företaget ökar enligt följande:
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 2
3 – 4
5 – 10
Fler än 10 Företagarens arbetsinkomst euro/år
25 000 – 36 000
28 000 – 42 000
35 000 – 52 000
45 000 –
Anvisningen gäller företagsverksamhet på deltid. En minskning av den årliga
arbetstiden på grund av att företagsverksamheten är ett deltidsarbete eller
säsongbetonad kan inverka sänkande på arbetsinkomsten. På motsvarande
sätt kan arbetsinkomsten höjas om årsarbetstiden överskrids. Med personal
på företaget avses det antal personer som i genomsnitt arbetar heltid på företaget.
45SML Infra (tidigare Schaktentreprenörernas centralförbund SML)
Som miniminivå för företagares arbetsinkomst föreslås den högsta kollektivavtalsenliga lönen för en anställd höjd med ett företagartillägg på 25 %, dvs.
38 000 euro om året.
Utgående från företagets omsättning och antalet tekniska tjänstemän bör
arbetsinkomsten höjas enligt följande:
Omsättning,
mn euro/år – 0,6
0,5 – 1,2
1,2 – 2,5
2,5 –
4521
Antalet tekniska
tjänstemän
företagaren själv
1 – 2
2 – 3
4 –
Företagarens
arbetsinkomst euro/år
38 000 – 42 000
42 000 – 48 000
48 000 – 66 000
66 000 –
Rakennusteollisuus RT (Byggindustrin) Arbetsinkomsten för en företagare inom husbyggnadsbranschen beror på
företagets faktureringsstruktur. Den minsta arbetsinkomsten kan anses vara
23
lönen enligt kvalifikationsklass sex enligt lönesystemet för tjänstemän inom
byggnadsbranschen höjd med tillägget för ansvarig arbetsledare. Den på detta sätt erhållna årsinkomsten höjs med ett företagartillägg på 20 %.
Omsättning, mn euro/år
– 0,4
0,4 – 1,2
1,2 – 2,5
2,5 – 3,4
3,4 –
4522
Företagarens arbetsinkomst euro/år
42 000 – 44 000
44 000 – 48 000
48 000 – 55 000
55 000 – 64 000
64 000 –
Takförbundet Takförbundet är en sammanslutning av entreprenadföretag inom vattenisoleringsbranschen i Finland, även om alla företag inom branschen inte hör till
förbundet.
Arbetsinkomsten för en företagare inom vattenisoleringsbranschen är
följande:
Omsättning, mn euro/år
– 0,4
0,4 – 1,0 1,0 – Företagarens arbetsinkomst euro/år
31 500 – 35 000
35 000 – 46 000
46 000 –
453 Bygginstallationer
4531 Elinstallationer
4531H Hissentreprenörsföreningen SUHY
Arbetsinkomsten för företagare som är verksamma som entreprenörer inom
hissbranschen är beroende av företagets omsättning. Arbetsinkomsten är inte
nödvändigtvis direkt jämförbar med omsättningen. I företag som säljer och
levererar hissar är företagarens arbetsinkomst betydligt lägre i förhållande
till omsättningen än i företag som enbart erbjuder monterings-, service eller
konsultverksamhet. Inom branschen har det de senaste åren också kommit
privata näringsidkare som utför hissmontering.
Även följande synpunkter ligger i bakgrunden till anvisningen om arbetsinkomst:
- Hissinstallering- och service är anmälningsbaserad näring, där villkoren för bedrivande av näring har ställts i elsäkerhetslagen.
- Hissentreprenörens ansvar för säkerheten hos de hissar han installerat
och underhållit definieras i elsäkerhetslagen och bestämmelser som
utfärdats med stöd av den.
24
Omsättning, mn euro/år
– 0,10
0,10 – 0,25
0,25 – 0,50
0,50 – 0,85
0,85 -
Företagarens arbetsinkomst euro/år
25 000 – 32 000
28 500 – 37 000
33 500 – 45 000
38 500 – 55 000
53 500 -
4531S Finlands Elentreprenörsförbund STUL
Företagarens arbetsinkomst i en elaffär beror i hög grad på omsättningens
struktur. Minst arbetsinkomst har företagare vars rörelse är detaljhandelsbetonad. Om företaget utöver sin övriga verksamhet bedriver elplaneringsverksamhet i större skala (dvs. om planeringsverksamheten utgör mer än hälften
av årsomsättningen), ska arbetsinkomsten höjas med 30 %.
Även följande synpunkter ligger i bakgrunden till anvisningen om arbetsinkomst:
-Entreprenörsverksamheten är en anmälningsbaserad näring.
-Ansvaret i entreprenörsverksamheten ökade efter 1.4.1996 på grund av
den nya elsäkerhetslagen. Allt fler objekt genomgår endast entreprenörens ibruktagningsgranskning.
-Elentreprenaderna omfattar numera även elektroniska datasystem, vilket ökar kraven på arbetet ytterligare.
Omsättning, mn euro/år
– 0,15
0,15 – 0,40
0,40 – 0,60
0,60 – 1,00
1,00 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
28 000 – 37 000
34 000 – 44 000
40 000 – 50 000
47 000 – 60 000
58 000 –
4531T Finlands Säkerhetsentreprenörsförbund
Förbundet föreslår följande som anvisning för fastställande av arbetsinkomsten för säkerhetsentreprenörer och låsaffärer:
Omsättning, mn euro/år
– 0,2
0,2 – 0,5
0,5 – 1,0
1,0 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
24 000 – 30 000
28 000 – 36 000
34 000 – 45 000
42 000 –
25
4533 VVS-installationer
4533L VVS Tekniska Entreprenörer
(LVI-Tekniset Urakoitsijat LVI-TU)
I ett VVS-företag beror företagarens arbetsinkomst på omsättningens struktur. Den minsta arbetsinkomsten har företagare vars verksamhet är försäljningsbetonad och den största arbetsinkomsten har företagare som själv deltar
i specialuppgifter inom ett krävande verksamhetsområde.
I fråga om mätnings- och justeringsarbeten hör sådana företagare till
LVI-TU som utöver installeringsarbetet i allmänhet även levererar varor.
Mätnings- och justeringsarbeten i samband med sotning, se 7470N Sotningsbranschens centralförbund.
Omsättning, mn euro/år
– 0,10
0,10 – 0,20
0,20 – 0,35
0,35 – 0,50
0,50 – 0,85
0,85 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
22 500 – 32 000
28 500 – 38 000
36 000 – 44 000
39 000 – 46 500
45 000 – 53 500
51 000 –
4533K Suomen Kylmäliikkeiden Liitto (Kylföretagens förbund)
– Kylföreningen i Finland
Tabellen baserar sig på arbetsinkomsten för ett företag som utför typisk service och installering. Om omsättningen är materialbetonad, kan man för företagets arbetsinkomst tillämpa mängden av en klass lägre omsättningsklass.
Om företagarens egen arbetsinsats innefattar teknisk planering som kräver
särskild kompetens, kan tabellvärdena höjas med 10–30 %.
454
Omsättning, mn euro/år
Företagarens arbetsinkomst euro/år
– 0,15
0,15 – 0,40
0,40 – 0,60
0,60 – 1,00
0,10 –
28 000 – 37 000
34 000 – 44 000
40 000 – 50 000
47 000 – 60 000
56 000 –
Slutbehandling av byggnader
4542 Byggnadssnickeriarbeten,
se Lönestatistik: F 4542K byggnadssnickeriarbeten.
26
4543 Golv- och väggbeläggningsförbundet
Den här definierade arbetsinkomsten gäller sådana företag som installerar
golv- och väggbeläggningar och har en ägare-direktör som deltar i verksamheten (s.k. familjeföretag). Arbetsinkomsten gäller alltså inte sådana företag
som utöver golv- och väggbeläggningsarbetet bedriver annan verksamhet eller omfattande handel med material i branschen och har en anställd företagsledning.
Personalantal
inklusive företagaren
Företagarens arbetsinkomst euro/år
1 – 4
5 – 9
Fler än 9
20 000 – 25 000
26 000 – 50 000
51 000 –
4544 Pintaurakoitsijat (tidigare Finlands målarmästareförbund)
Arbetsinkomsten för företagare inom målarbranschen fastställs utgående
från lönen för målare i den mest kvalificerade yrkesgruppen. Om företagets
verksamhet ökar i omfattning stiger också företagarens arbetsinkomst. Som
minimiarbetsinkomst betraktas sålunda 33 500 euro om året. Denna arbetsinkomst kan tillämpas på små företag som i huvudsak utför reparationsarbeten och i vilka företagaren själv deltar i det egentliga arbetet.
Ju större antalet anställda i företaget är och ju större andel av företagets
verksamhet utgörs av nybyggen, desto högre belopp ska arbetsinkomsten
uppskattas till.
G PARTIHANDEL OCH DETALJHANDEL
50
Handel med samt reparation och service av motorfordon
samt detaljhandel med drivmedel
50_
Bilbranschens Centralförbund
501
503
Handel med motorfordon
Handel med reservdelar och tillbehör till motorfordon
27
Handel med bilar och bilreservdelar
Omsättning, mn euro/år
– 0,8
0,8 – 1,4
1,4 – 2,8
2,8 – 5,3
5,3 – 12,3
12,3 – 18,0
18,0 –
502
Företagarens arbetsinkomst euro/år
– 15 500
15 500 – 23 000
23 000 – 36 000
36 000 – 47 000
47 000 – 56 500
56 500 – 65 500
65 500 –
Underhåll och reparation av motorfordon
5020A Autoalan ja Korjaamoiden liitto (Bilbranschens och verkstädernas förbund)
Arbetsinkomsten för en företagare är följande:
Personalantal
inklusive företagaren
1
2
3
4
5
6
Företagarens arbetsinkomst euro/år
14 500 –
16 000 –
17 000 –
18 000 –
19 000 –
20 000 –
Det är fråga om reparationsverksamhet, som ofta är specialiserad inom ett
snävt område, t.ex. reparation av plåtskador, ibland även allmän reparationsverksamhet. Variationerna mellan olika företag är stora i synnerhet när verksamheten är ny. Också de regionala variationerna är stora.
5020K Kolarikorjaamoiden liitto SKKL
(Krockreparationsverkstädernas förbund)
Medlemsföretagens verksamhet omfattar målning av bilar och plåtarbeten
både separat och utförda av samma företag. En del bedriver också bilserviceoch reparationsverksamhet.
Enligt uppgifter från förbundet varierar företagararbetsinkomsterna
inom branschen mellan 14 500 och 36 500 euro om året. Som grund för beräkningen av företagarens arbetsinkomst har företagen använt lönen till en
yrkeskunnig arbetstagare inom branschen justerad med en lämplig koefficient. Arbetsinkomsten har sällan knutits till omsättningen eller företagarens
lön.
28
5020M Moottorikorjaamoiden yhdistys
(Motorreparationsverkstädernas förening)
Medlemsföretagen är i huvudsak specialiserade på krävande reparationer
av bilmotorer, renovering av maskiner och handel med reservdelar. Andra
arbetsuppgifter som medlemmarna utför är maskinrenovering i andra apparater, slipningsarbeten, håning, svarvning, sprickgranskning, balansering,
fyllnadssvetsning och underleverantörsarbeten för industrin. Variationerna
mellan olika företag är stora i synnerhet när verksamheten är ny. Också de
regionala variationerna är stora.
Arbetsinkomsten för en företagare är följande:
Personalantal
inklusive företagaren
1
2
3
4
5
6
Företagarens arbetsinkomst euro/år
15 500 17 000 18 000 19 000 20 000 22 000 -
50501 Finlands Bensinhandlarförbund Den primära grunden för fastställande av en servicestationsföretagare är inkomstnivån för en anställd servicestationschef i motsvarande uppgifter. Arbetsinkomsten för en familjemedlem följer företagarens arbetsinkomst med
beaktande av arbetsinsatsens storlek och art.
I andra hand kan omsättningen tas som grund för fastställandet av arbetsinkomsten.
Totalförsäljning*,
mn euro/år – 1,7
1,7 – 2,5
2,5 – 3,2
3,2 –
Företagarens arbetsinkomst
euro/år
19 000 – 25 000
25 000 – 32 000
32 000 – 38 000
38 000 –
*) inklusive kommissionsförsäljning
29
51
Parti- och agenturhandel
511
Myynnin ja markkinoinnin yrittäjät MMY (Företagare inom
försäljning och marknadsföring)
Arbetsinkomsten för företagare inom försäljning och marknadsföring kan
baseras på inkomstnivån för anställda marknadsförare och försäljare i motsvarande uppgifter. I fråga om dem som arbetar enbart mot provision finns
det dock anmärkningsvärda skillnader mellan branscherna. Som minimiarbetsinkomst för en företagare föreslås 32 000 euro om året.
52
Detaljhandel; reparation av hushållsartiklar
52VK Detaljhandeln
Grunden för arbetsinkomsten inom detaljhandeln kan tillämpas på de branscher som räknas upp nedan, om någon bransch inte meddelat egna grunder
för arbetsinkomsten.
Arbetsinkomsten baserar sig beroende på företagets storlek på lönenivån
för en erfaren expedit, affärsföreståndare, förman eller person i ledande ställning med ett företagartillägg på 20 %.
Vid fastställande av arbetsinkomsten ska man beakta variationer som
beror på orten, verksamhetspolicyn, personalantalet och i synnerhet försäljningens struktur. Framför allt i de högsta storleksklasserna är det nödvändigt
att granska varje företag individuellt. Detsamma gäller när företaget inte helt
representerar någon av den nedan uppräknade affärstyperna eller verkar enbart inom detaljhandeln.
En familjemedlems arbetsinkomst beror på arbetsinsatsens omfattning
och art. För fastställande av arbetsinkomst för makar rekommenderas samma
förfarande som när förvärvsinkomsterna fördelas mellan makarna i beskattningen.
30
Grunderna för arbetsinkomst indelas i tre grupper:
Årsförsäljning, mn euro/år
Grupp I
Grupp II
euro/år
– 0,2 – 0,4
0,2 – 0,4
0,4 – 1,2
0,4 – 0,6
1,2 – 2,2
0,6 – 1,0
2,2 – 3,2
1,0 – 1,6
3,2 – 4,4
1,6 – 2,4
4,4 – 7,0
2,4 –
7,0 –
Grupp III
Företagarens arbetsinkomst
– 1,6
1,6 – 3,0
3,0 – 4,8
4,8 – 7,4
7,4 – 10,0
10,0 – 13,0
13,0 –
15 000 – 22 500
22 500 – 31 500
31 500 – 39 500
39 500 – 48 500
48 500 – 57 000
57 000 – 64 500
64 500 –
I grupp I ingår åtminstone:
- bilreservdelsaffärer
- fotoaffärer
- skoaffärer
- ur- och ädelmetallaffärer - bok- och pappersaffärer
- kioskföretagare
- blomsteraffärer
- presentartiklar
- hälsokostaffärer
- musikaffärer
- ramaffärer
- textilaffärer
- klädaffärer
- pälsaffärer
- sportaffärer
- annan motsvarande detaljhandel I grupp II ingår åtminstone:
- möbelaffärer
- hushållsteknikaffärer
- dagligvaruaffärer
- hallar - bybutiker
- skeppsproviantering
- närbutiker
- varuhus
- järn- och färgaffärer
5030
52485
5243
5248V
5247
52KIO
52481
52497
52273
52452
36630
5241
5242
52423
52488
52ÖVRIGA
5244
52451
52HAL
52KYL
51390
52LÄH
521TA
5246
31
I grupp III ingår åtminstone:
- lantbruksaffärer
- järn- och lantbrukshandel 5166
522MA
52486 Optikeraffärernas Förbund i Finland
Som minimiarbetsinkomst för optikerföretagare föreslås den genomsnittliga
ingångslönen för anställda optiker höjd med ett företagartillägg på 20 procent. Ingångslönen för optiker är ca 2 200 - 2 500 euro i månaden beroende
på ort, specialisering och tilläggsutbildning samt på tillgången till personal.
Företagarens minimiarbetsinkomst per år är således 31 500 euro. Arbetsinkomsten stiger vanligtvis när antalet anställda på företaget ökar.
52487 Suomen Kelloseppäliitto (Finlands Urmakareförbund) Suomen Kultaseppien Liitto (Finlands Guldsmedsförbund)
Företagarens arbetsinkomst fastställs utgående från de löner som betalas till
ansvariga föreståndare höjda med ett företagartillägg på 20 %. När årsförsäljningen uppgår till 0,14 miljoner euro om året kan företagsverksamheten
anses vara heltidsarbete. Arbetsinkomsten fastställs enligt företagets årsförsäljning på följande sätt:
Årsförsäljning, mn euro/år
– 0,08 (deltid)
0,08 – 0,10
0,10 – 0,14
0,14 – 0,18 (heltid)
0,18 – 0,25
0,25 –
527
5271
Företagarens arbetsinkomst euro/år
10 500 – 12 500
12 500 – 14 000
14 000 – 19 000
19 000 – 24 000
21 000 – 34 500
34 500 –
Reparation av personliga artiklar och hushållsartiklar
Skomakarförbundet
Skomakararbetet är mycket säsongbetonat och känsligt för väderleksförhållanden. Verksamhetsförutsättningarna har försämrats och skomakarnas intäkter av tjänsterna har minskat betydligt på grund av förändringar i både
skornas konstruktion och deras priser.
Utgående från omsättningen blir företagarens arbetsinkomst följande när
reparationsarbetet utgör minst 75 % av den totala omsättningen.
32
Omsättning, mn euro/år
– 0,02
0,02 – 0,03
0,03 – 0,05
0,05 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
– 6 000
6 000 – 9 000
9 000 – 12 500
12 500 –
Särskilda omständigheter som påverkar arbetsinkomsten:
- graden av tätbebyggelse på företagets hemort
- affärens läge på orten
- företagets maskinella utrustning
- arbetsprestationernas/minutförsäljningens procentandel av hela omsättningen.
Om minutförsäljningens och den egna tillverkningens andel är mer än 25 %
av den totala omsättningen, kan detaljhandelns arbetsinkomstgrupp I til�lämpas på dessa. Som minutförsäljning betraktas då utöver försäljningen av
skodon, väskor och lädervaror även försäljningen av skotillbehör vid sidan
av den vanliga skomakarverksamheten. Den egna tillverkningen sker i allmänhet under reparationsverksamhetens lågsäsong och gäller produkter som
måttbeställda skor, sandaler, tofflor, sandaler för sjuksköterskor osv., pjäxor,
väskor, bälten och börsar.
5272
Suomen Kodinkonehuoltojen Liitto
(Finlands hushållsmaskinverkstäders förbund)
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 3
4 – 6
7 – 9
Företagarens arbetsinkomst euro/år
24 000 – 30 000
26 000 – 32 000
28 000 – 34 000
52740 Suomen Pianonvirittäjät (Finlands Pianostämmare)
Arbetsinkomsten för en pianostämmare i huvudsyssla är minst 12 000 euro
om året. För den som är ny i branschen tar det i allmänhet flera år att bygga
upp en kundkrets. Under den tiden kan inkomstnivån vara mycket låg. Sysselsättningsläget varierar mycket på olika orter. Arbetet är säsongbetonat. På
våren och i synnerhet på sommaren är efterfrågan liten, på hösten kan det
uppstå rusning.
33
H HOTELL- OCH RESTAURANGVERKSAMHET
55HRYTurism- och Restaurangförbundet MaRa
Företagarens arbetsinkomst baserar sig på förmännens genomsnittliga lönenivå för regelbunden arbetstid inom hotell- och restaurangbranschen.
Med beaktande av omsättningen blir företagarens arbetsinkomst följande:
Årsförsäljning, mn euro/år
Företagarens arbetsinkomst euro/år
– 0,30
0,30 – 0,35
0,35 – 0,55
0,55 – 0,75
0,75 –
22 500 – 26 000
26 000 – 29 500
29 500 – 36 000
36 000 – 41 500
41 500 -
En mycket stor del av restaurangrörelserna är små 1–3 personers företag med
en omsättning på mindre än 0,3 mn euro om året. Se även lönestatistiken: H
554 Kaféföretagare och små barer.
En familjemedlems arbetsinkomst beror på arbetsinsatsens omfattning
och art. Utgående från inkomstnivån för en yrkesskicklig anställd är arbetsinkomsten dock minst 22 500 euro/år.
5523
Lomarengas - uthyrning av semesterstugor Största delen av de företagare som hyr ut stugor får i första hand sin utkomst
av lant- och skogsbruk. Uthyrningen av semesterstugor ger en extra inkomst.
Denna inkomst beskattas som kapitalinkomst och den arbetsinsats som t.ex.
underhållet av stugorna kräver beaktas inte som arbetsinkomst vid beskattningen.
Om uthyrningsverksamheten emellertid är förvärvsverksamhet som är
klart avgränsad från lantbruket, kan tillämpning av FöPL komma i fråga, förutsatt att verksamheten är tillräckligt omfattande. Företagsverksamheten kan
betraktas som heltidsarbete, om företaget har minst 10 inkvarteringsenheter,
dvs. ca 40 sovplatser, att erbjuda.
När företagarens arbetsinkomst fastställs bör bl.a. följande synpunkter
beaktas:
-tid under vilken en stuga som hyrs ut enligt självbetjäningsprincipen är
i användning per år (veckor)
- den arbetsinsats som underhållet av stugan kräver (städning, bränsleförsörjning, kontroll av att apparater fungerar, små reparationer)
- antalet arbetstimmar är i hög grad beroende av om det är fråga om en
modernt utrustad eller gammaldags semesterstuga
34
- underhållet av en stuga med modern utrustning har uppskattats kräva
en halv timmes arbetsinsats per dag då stugan är uthyrd, dvs. 4 timmar/stuga i veckan.
Företagarens inkomst per stuga kan uppskattas schematiskt: Beroende på
standard är veckohyran för en stuga 400 – 1 000 euro/vecka, varav företagarinkomstens andel är ca 20 procent, dvs. 80–200 euro per vecka. Timpriset för
underhållsarbetet uppskattas enligt den genomsnittliga timförtjänsten inom
lantbruket till 10,48 euro i timmen. Hyran för ett veckoslut är i allmänhet 3/7
av veckohyran. Underhållsarbetet per dag då stugan är uthyrd är detsamma
som när stugan hyrts ut per vecka.
Beräkningsexempel:
En stuga med god beläggning och hög standard (veckohyra t.ex. 750 euro,
varav företagarinkomsten 20 % är 150,00 euro), uthyrd 15 veckor + 5
veckoslut:
Företagarinkomst = 15 x 150,00 e + 5 x 3/7 x 150,00 e = 2 571,43 e
Motsvarande underhållsinsats = (15 x 4 h + 5 x 2 h) x 10,48 e/h = 733,60 e
Företagarens arbetsinkomst för en stuga: 2 571,43 e + 733,60 e = 3 305,03
e/år.
Om företagaren har 10 motsvarande inkvarteringsenheter och efterfrågan
i genomsnitt är densamma, anses företagaren arbeta på heltid och arbetsinkomsten uppgå till
10 x 3 305 e = ca 33 000 e/år.
*) Landsbygdens arbetsgivareförbund
Exemplet kan varieras individuellt med beaktande av verksamhetens omfattning mm.
Programtjänster, försäljning av livsmedel och måltidstjänster vid sidan av uthyrningsverksamheten inverkar höjande på arbetsinkomsten.
35
I TRANSPORT
60 Landtransport
60212 Bussförbundet Företagarens arbetsinkomst kan fastställas utgående från tabellönerna i branschens kollektivavtal. Företagarens minimiarbetsinkomst blir då 27 500 euro
om året.
Beräkningen baserar sig på kollektivavtalet och motsvarar situationen
1.1.2011 (erfaren chaufför, mer än 12 år i branschen, arbetstid 2080 h/år).
6022
Suomen Taksiliitto (Finlands taxiförbund)
Företagarens arbetsinkomst kan fastställas utgående från tabellönerna i branschens kollektivavtal. Företagarens minimiarbetsinkomst blir då 24 000 euro
om året. Beräkningen baserar sig på kollektivavtalet och motsvarar situationen 1.1.2011 (chaufför, 4–8 år i branschen, arbetstid 2000 h/år).
Årsarbetstid, h/år
(företagaren uppger)
1 000 – 1 500 (deltid)
1 500 – 1 600
1 600 – 1 800
1 800 – 2 000 2 000 – 2 200 (heltid)
2 200 – 2 400
2 400 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
12 500 – 18 000
18 000 – 19 500
19 500 – 21 500
21 500 – 24 000
24 000 – 27 000
27 000 – 29 000
29 000 –
6024K Finlands Transport och Logistik SKAL Som det beräknade medeltalet för arbetsinkomsten för företagare som bedriver last- och paketbilstrafik kan betraktas den kollektivavtalsenliga tabellönen
för en chaufför som kör släpvagnsekipage med mer än 12 års yrkeserfarenhet.
Den riktgivande arbetsinkomsten för en företagare som arbetar heltid (2
000 h/år), beräknad med ett företagartillägg på 10 %, blir då ca 30 000 euro
om året.
Arbetsinkomsten ovan har beräknats för en trafikidkare som äger en bil.
Om trafikidkaren har fler bilar, höjs årsarbetsinkomsten med 2 500 euro för
varje följande bil i effektiv användning.
6024S Finlands Tankbilsförbund Som det beräknade medeltalet för arbetsinkomsten för företagare som bedriver tankbilstrafik kan betraktas tabellönen enligt branschens kollektivavtal
för tankbilschaufförer med mer än 15 års yrkeserfarenhet.
36
I företag med en bil blir transportföretagarens riktgivande årsarbetsinkomst 30 000 euro för heltidsarbete (2000 h/år) och med ett företagartillägg
på 10 %.
Om trafikidkaren har fler bilar, höjs årsarbetsinkomsten med 3 000 euro
för varje följande bil i effektiv användning.
63
Verksamhet som betjänar trafiken och resebyråer
633
Resebyråer och övrig verksamhet som betjänar turismen
Se Lönestatistik: 633 Resebyråbranschen.
K FASTIGHETS-, UTHYRNINGS- OCH FORSKNINGSVERKSAMHET;TJÄNSTER FÖR NÄRINGSLIVET
70
Fastighetsverksamhet
7031
Finlands Fastighetsmäklareförbund
Inkomsterna för fastighetsmäklare beror på ortens storlek, personens ställning i företaget, uppgifterna, utbildningsnivån, ålder och erfarenhet. Arbetsinkomsten fastställs på basis av den sammanlagda summan av grundlönen
och försäljningsprovisionen, där provisionen utgör 2/3 av den totala summan. Arbetsinkomsterna för löntagarna som arbetar med fastighetsförmedling varierar från 20 000 euro till 75 400 euro, med en median på 38 600.
Arbetsinkomsterna för företagare inom fastighetsförmedling varierar från 17
000 euro till 106 600 euro, med en median på 43 000. Av företagen inom fastighetsförmedlingsbranschen är 84 % 1-4 personers företag, 14 % 5-19 personers företag och 2 % företag med över 20 personer.
När arbetsinkomsten fastställs ska följande faktorer beaktas:
- Skillnaderna mellan olika regioner och företag är betydande.
- Provisionslönens andel är stor.
- De totala inkomsterna består av inkomster från förmedlingsavgifter,
och branschen är därför konjunkturkänslig.
- En del fastighetsförmedlare utför också t.ex. disponent-, bokföringsoch dylika tjänster.
- En del fastighetsmäklare får redan pension för annat arbete, och då är
inkomstnivån inom fastighetsmäklarbranschen lägre än genomsnittet.
37
7032I Finlands fastighetsförvaltningsförbund
Arbetsinkomsten för en disponent fastställs utgående från omsättningen enligt följande:
Omsättningen x 0,5/personalantalet. Minimiarbetsinkomsten är 18 500 euro
om året.
Beräkningsexempel:
1) omsättningen 100 000 e/år och personal disponenten + en anställd
100 000 x 0,5/2 = ca 25 000 e/år
2) omsättningen 400 000 e/år och tre anställda utöver disponenten
400 000 x 0,5/4 = ca 50 000 e/år
3) omsättningen 400 000 e/år och två heltidsanställda och
en deltidsanställd utöver företagaren
400 000 x 0,5/3,5 = ca 57 000 e/år
7032K Fastighetstjänster
Medlemsföretagen i branschföreningen Kiinteistöpalvelut ry erbjuder mångsidiga fastighetsskötsel- och städtjänster på riksnivå.
Arbetsinkomsten för en företagare inom fastighetsskötsel fastställs enligt antalet personal på följande sätt:
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 2
3 – 7
8 – 12
13 – 19
20 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
28 000 –
32 000 –
36 000 –
49 000 –
60 000 –
Arbetsinkomsten för en städföretagare, se 7470S
71
Uthyrning av fordon och maskiner och utrustning utan bemanning
7110
Suomen Autovuokraamojen Liitto
(Biluthyrningsföretagens förbund)
I medlemsföretagen kan minimiinkomsten för företagare anses vara 38 500
euro om året. Det är fråga om biluthyrning utan förare.
38
72 Databehandlingstjänster
72_
IT-företag
722
723
724
725
726
Planering och tillverkning av samt konsultverksamhet avseende
system- och programvara
Databehandling
Databasverksamhet
Reparationer och service av datorer, stödtjänster
Övrig databehandlingsverksamhet
Oftast börjar företagaren i planerings-, projektlednings- och försäljningsuppgifter. Enligt arbetsgivarorganisationens utredning är den totala lönen i
dessa uppgifter 48 000 euro om året i genomsnitt och ca 32 500 euro om
året bland den tiondel som förtjänat minst. Siffrorna motsvarar även allmänt
lönenivån inom IT-branschen. Siffrorna kan också tas som utgångspunkt för
fastställandet av arbetsinkomsten för en företagare i branschen. Den som blir
företagare siktar antagligen på en högre inkomstnivå än medellönen inom
branschen. I klass 725 är inkomstnivån typiskt något lägre, 24 500 euro om
året i den tiondel som förtjänat minst och 42 500 i genomsnitt.
74
Andra företagstjänster
741
Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet
74112 Finlands Advokatförbund Advokatbyråer och juridiska byråer
Minimiarbetsinkomsten för en advokat som inleder verksamhet som företagare i huvudsyssla uppskattas vara 32 000 euro om året. Advokaternas
medelinkomst uppskattas till 44 000–50 000 euro om året. Arbetsinkomstens
storlek varierar dock betydligt beroende på advokatens omständigheter, ålder
och erfarenhet.
Vid sidan av de jurister som tillhör Finlands Advokatförbund (advokater) bedriver även många andra personer advokatverksamhet. Deras arbetsinkomst
kan ligga under de riktgivande siffror som anges ovan.
74121 Ekonomiadministrationsförbundet i Finland I medlemsföretagen kan minimiinkomsten för företagare anses vara
18 500 euro om året. Arbetsinkomstens storlek varierar dock betydligt både
regionalt och beroende på företagarens omständigheter, ålder, utbildning och
erfarenhet.
39
742
Tekniska tjänster
7420A Finlands Arkitektförbund
Minimiarbetsinkomsten för en arkitekt som är företagare i huvudsyssla kan
anses vara 38 000 – 42 000 euro om året. I fråga om dem som varit företagare
i mindre än sju år kan högst 20 % dras av från maximinivån. Löneinkomsten
varierar betydligt beroende på företagarens omständigheter, ålder och erfarenhet.
7420K Planerings- och konsultbyråernas förbund SKOL
I medlemsföretagen (i huvudsak ingenjörsbyråer) uppskattas företagarens
medelinkomst till 30 000–40 000 euro om året. Arbetsinkomstens storlek
varierar dock betydligt beroende på företagarens omständigheter, ålder och
erfarenhet.
7420S Elkonsulterna i Finland NSS
Organisationen har betydligt fler än ett hundra företagarmedlemmar, av vilka
största delen också hör till SKOL. Organisationen föreslår att SKOL:s anvisningar om arbetsinkomst tillämpas på medlemskåren.
744 Reklamverksamhet
74401 Marknadskommunikationsförbundet MTL
Förbundet representerar marknadskommunikationsbranschen, reklambyråer, mediebyråer, kommunikationsbyråer, digitalbyråer och eventbyråer –
dvs. sakkunnigtjänster inom marknadskommunikation. Omsättningen hos
företagen i branschen varierar från några tiotals tusen till nästan 200 miljoner
euro, vilket innebär att också löneinkomsterna varierar stort. Största delen
av de företag som leds av företagaren är dock små. Arbetsinkomstens storlek
varierar betydligt beroende på verksamhetens natur, omfattning och ort, men
företagarens arbetsinkomst och företagets storlekt ska inte ställas i direkt proportion till varandra. Det bör dock konstateras att det inom branschen sällan
finns företagare, vilkas arbetsinkomst endast uppgår till den nedre gränsen
i FöPL och att en företagare inom branschen kan förtjäna mer än den övre
gränsen i FöPL även om han eller hon arbetar ensam.
Se även lönestatistiken: T.ex. K 7414 Marknadsföring och försäljning
74402 Suomen Valomainosliitto (Lysreklamförbundet i Finland)
Arbetsinkomsten för en företagare beror på omsättningens struktur. Bland
förbundets medlemmar finns enmansföretag som bedriver underhåll och
tillverkare med mer än 30 anställda. Utgående från omsättningen bestäms
företagarens arbetsinkomst enligt följande:
40
Omsättning, mn euro/år
– 0,10
0,10 – 0,20
0,20 – 0,35
0,35 – 0,50
0,50 – 0,85
0,85 –
746
Företagarens arbetsinkomst euro/år
21 000 – 25 000
25 000 – 31 500
31 500 – 35 500
35 500 – 41 000
41 000 – 47 500
47 500 –
Detektiv- och bevakningsverksamhet; säkerhetstjänst
7460 Suomen Vartioliikkeitten Liitto
(Bevakningsföretagens förbund)
Företagarens arbetsinkomst har graderats enligt personalantalet på företaget.
I 1–2 personers företag varierar arbetsinkomsten beroende på orten och
verksamhetens natur enligt den högsta kollektivavtalsenliga lönen inom
branschen med ett företagartillägg på 20 %.
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 2
3 – 7
8 – 12
13 – 19
20 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
21 000 –
23 500 –
29 000 –
31 000 –
40 000 –
Om personalantalet överstiger 20 påverkar det inte arbetsinkomsten märkbart. Omsättningen kan ha en avgörande inverkan på arbetsinkomstens storlek.
747 Städning
7470N Sotningsbranschens Centralförbund Arbetsinkomsten för en distriktssotarföretagare är 24 000 euro/år i genomsnitt. Arbetsinkomstgrunden har definierats med den förutsättningen att sotningsdistriktet är tillräckligt stort för att trygga utkomsten året runt. I mindre
sotningsdistrikt kan arbetsinkomsten uppskattas till 15 000–18 000 euro/år.
En del sotare utför också rengörings-, mätnings-, justerings- och underhållsarbeten på ventilationsanläggningar. Dessa sotningsföretagares arbetsinkomst kommer nära arbetsinkomstsiffrorna ovan. Omsättningen ska beaktas
som en faktor som påverkar företagarens arbetsinkomst. Egentliga installationsarbeten, se VVS Tekniska Entreprenörer (LVI-Tekniset Urakoitsijat LVITU)
41
7470S Fastighetstjänster Medlemsföretagen i branschföreningen Kiinteistöpalvelut ry erbjuder mångsidiga fastighetsskötsel- och städtjänster på riksnivå.
Arbetsinkomsten för en städföretagare fastställs enligt antalet personal
på följande sätt:
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 2
3 – 7
8 – 12
13 – 19
20 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
24 000 –
27 000 –
30 000 –
40 000 –
51 000 –
Arbetsinkomsten för en företagare inom fastighetsskötsel, se 7032K
7481Ma Finlands Reklamfotografer Medlemskåren består i huvudsak av fotoateljéer som helt har specialiserat sig
på reklamfotografering. Som arbetsinkomstgrund kan tillämpas t.ex. pressfotografernas löneavtal ±20 %. Enligt det är arbetsinkomsten för en företagare
i huvudsyssla 30 000 euro/år ±20 %.
I enskilda fall kan variationerna i båda riktningarna vara betydliga beroende på företagarens yrkeskunskap och förmåga att sköta affärsverksamheten. Arbetsinkomsten påverkas inte direkt av erfarenheten.
7481VaSuomen Ammattivalokuvaajat
Medlemskåren består i huvudsak av porträttfotografer, som har försäljning
av tillbehör och framkallningsservice som biverksamhet. Endast i de största
städerna är det möjligt att specialisera sig enbart på porträttfotografering. I
tätorter och på landsbygden utför företagarna också andra fotograferingstjänster utöver porträttfotografering. Företagen inom branschen är i allmänhet små familjeföretag, som sällan har utomstående anställda. Arbetsinkomsten uppskattas till minst 10 000 euro om året.
74853 Finlands översättar- och tolkförbund
Det är inte möjligt att ge exakta anvisingar för fastställande av arbetsinkomsten för skön- och facklitteraturöversättare, eftersom litteraturöversättarnas
årsinkomster kan variera betydligt beroende på mängden uppdrag och deras art. Enligt en medlemsenkät som Finlands översättar– och tolkförbund
gjorde våren 2009 är den beskattningsbara årsinkomsten för litteraturöversättare i huvudsyssla 15 000 – 15 500 euro i genomsnitt. Medianinkomsten
42
var 14 000 euro. I många fall ligger den ungefär vid den nedre gränsen för
arbetsinkomst enligt FöPL för företagarverksamhet på heltid. Arbetet är inte
heller alltid fortgående, utan det kan förekomma långa pauser mellan uppdragen. Om en skönlitterär översättare har beviljats ett sådant stipendium
för konstnärligt arbete till vilket det hör pensionsskydd eller på basis av vilket
översättaren är skyldig att ordna pensionsskydd för sig själv, ska stipendiet
beaktas som en minskande faktor vid beräkningen av den arbetsinkomst som
ska FöPL-försäkras.
Många facktextöversättare och tolkar är företagare. Oftast är det fråga om
ett litet enmansföretag, där inkomsterna i huvudsak består av översättaroch tolkföretagarens egen arbetsinsats. Företagarens inkomster är beroende
av olika faktorer, bland annat på hur marknadsläget varierar och om företagaren har en etablerad kundkrets som möjliggör en rätt stadig inkomst. I
synnerhet i början av översättar- eller tolkbanan kan inkomstnivån variera
mycket och vara synnerligen låg. Arvodena inom översättningsbranschen har
under de senaste tiderna sjunkit och många facktextöversättare kämpar för
sin utkomst. Om FöPL-arbetsinkomsten fastställs enligt anvisningarna utgående från den lön som ska betalas till en yrkeskunnig anställd översättare,
kan FöPL-arbetsinkomsten baseras på översättarnas genomsnittliga årslön
som uträknad på basis av Översättarnas fackorganisation är 36 000 euro. När
arbetsinkomsten för en facktextöversättare eller tolk fastställs ska man också
beakta att arbeten inte nödvändigtvis är fortgående, utan antalet uppdrag varierar från år till år.
74871 Konstindustriell formgivning och planering 74871 Industrikonstförbundet ORNAMO Företagsverksamheten bland medlemmarna i Ornamo har ökat under
2000-talet. Medlemskårens är tydligt tudelad i dem som koncentrerar sig på
konsultverksamhet och dem som sysslar med konstnärlig produktion. Arvodena till en producerande konstnär hänför sig till projekt, som kan vara unika
verk, produktion av små serier eller undervisning. En formgivarkonsult arbetar som sakkunnig konsult för uppdragsgivare på samma sätt som motsvarande konsulter. Hälften av medlemskåren arbetar som företagare i huvudsyssla i olika bolagsformer. Vid uppskattningen av den FöPL-arbetsinkomst
som ska försäkras ska ett sådant stipendium för konstnärlig verksamhet, till
vilket enligt lag hör pensionsskydd eller på basis av vilket företagaren är skyldig att ordna pensionsskydd för sig själv, beaktas som en faktor som minskar
FöPL-arbetsinkomsten.
43
74SIO Inredningsarkitekterna SIO
Företagsverksamheten bland inredningsarkitekter fördubblades under
1990-talet. Utöver några stora byråer är företagen typiskt 1-3 personers byråer. Uppdragsfältet har breddats och omfattar inrednings- och utrymmesplanering inom arkitektbranschen, produktkonceptplanering av olika slag och
egentlig möbeldesign. I genomsnitt är arbetsinkomsten 20 000–30 000 euro
om året. Spridningen kan vara rätt stor beroende på hur känd inredningsarkitekten är.
74TKO Industridesigner TKO
Designbyråerna är i genomsnitt 2–3 personers byråer, det finns ca tio 7–20
personers byråer. En stor del arbetar på företagens formgivningsavdelningar.
Uppdragsfältet har breddats till att omfatta ett vitt spektrum av produkter
från tung verkstadsindustri till olika branscher inom teknologiindustrin, planering av användargränssnitt, tillämpningar inom nymediebranschen och
konceptplanering. Skillnaderna i arbetsinkomst mellan unga och erfarna företagare kan vara rätt stora. I genomsnitt är arbetsinkomsten
20 000–30 000 euro om året.
74MTO Modekonstnärer Av modekonstnärerna arbetar många företagare med produktdesign på frilansbasis. En designföretagare arbetar i allmänhet ensam. Arbetsinkomsten är
15 000–20 000 euro om året.
74TEX Textilkonstnärer TEXO
En textilkonstnär som är företagare arbetar i egen studio. Uppdragsfältet
omfattar industriell design och unika arbeten inom konsthantverk för bl.a.
utställningar och olika byggprojekt. En avsevärd del av textilkonstnärerna
arbetar tidvis eller fortgående med kortvariga undervisningsuppdrag. Det
är typiskt att företagare är anställda inom undervisningen för att säkerställa
pensionstillväxten. Arbetsinkomsten varierar mycket och är 10 000-15 000
euro om året.
74TAI Konsthantverkare TAIKO
Medlemmarna representerar ett vitt fält av material och produkter inom
konsthantverk. En del framställer små serier, medan andra gör unika verk.
Försäljningsintäkterna varierar enligt säsong. En del av konstnärerna arbetar med tidsbundna stipendier. Arbetsinkomsten varierar mycket och är
8 000 - 15 000 euro om året.
44
74873 Mäss- och dekoratörsbranschens förbund
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 3
4 – 10
11 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
17 000 – 19 000
19 000 – 28 000
28 000 –
M UTBILDNING
8041
Finlands Bilskoleförbund Grunden är månadslönen till en trafiklärare med 15 års erfarenhet inom
branschen. Lönen räknas som ett medeltal mellan olika orters dyrortsklass.
Till det erhållna värdet har lagts ett tillägg för ledande lärare enligt kollektivavtalet. Enligt detta är miniminivån för företagarens arbetsinkomst 31 000
euro om året.
804K Privat undervisnings- och bildningsarbete:
se Lönestatistik: M 804K Privat undervisnings- och bildningsarbete
N HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALA TJÄNSTER
851
Hälso- och sjukvård
8512 Finlands Läkarförbund Grunden för uppskattningen av årsarbetsinkomsten för en allmänpraktiserande läkare är minst 2 600 euro och för en specialistläkare minst 2 950 euro
per veckotimme som används till patientmottagning under en normal arbetsvecka. En enskild specialläkares arbetsinkomst kan dock variera beroende
på arvodena inom ifrågavarande specialområde.
Beräkningsexempel:
Allmänpraktiserande läkares patientmottagning 10 timmar i veckan,
arbetsinkomst 10 x 2 600 = ca 26 000 euro/år.
Försäkringsskyldigheten fastställs dock på basis av den verkliga årsarbetsinkomsten oberoende av vad FöPL-arbetsinkomsten uppskattas till enligt den
här modellen för veckotimmens värde och använd arbetstid per vecka.
45
8513
Finlands Tandläkarförbund Som grund för en tandläkares årsarbetsinkomst betraktas 1 650 euro för en
veckotimme under en normal arbetsvecka. Vid uppskattningen av antalet
veckotimmar beaktas allt arbete som hänför sig till patientmottagningen.
Enskilda tandläkares arbetsinkomst kan dock skilja sig från detta belopp
med ± 25 %.
Om tandläkaren är särskilt förtrogen med någon specialitet inom odontologin, ska beloppet uppskattas vara högre än 1 650 euro.
Beräkningsexempel:
Arbetstid 35 timmar i veckan i genomsnitt,
arbetsinkomst 35 x 1 650 = ca 58 000 euro/år.
8513
Munhälsovårdens Fackförbund
8513S Munhygienisterna har yrkeshögskoleexamen och är sakkunniga
inom munhälsovård med rätt att självständigt utöva sitt yrke som legitimerade yrkesutbildade personer inom hälsovården. En munhygienist som fungerar som yrkesutövare eller företagare ska på grund av sjukförsäkringssystemet ansöka om registreringsnummer från Valvira. En munhygienist är en
sakkunnig och utvecklare av hälsovårdsarbete. I arbetet ingår bl.a. att främja
hälsa, hälsogranskningar av munnen, förebyggande och vård av infektionsskukdomar i munnen samt estetisk tandvård.
En munhygienist som är företagare i huvudsyssla kan vara ägare eller delägare i ett företag med anställd personal, egenföretagare i ett tandvårdsteam
eller ha egen mottagning. Som en genomsnittlig grund för uppskattningen av
arbetsinkomsten används grundlönen enligt kollektivavtalet inom branschen
utökad med ett tjänstetillägg för 7 år, sammanlagt 26 500 euro om året. Arbetsinkomsten påverkas av företagsformen och dess kostnadsstruktur.
8513H Tandskötare eller närvårdare är yrken som enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyddade yrkesbeteckningar.
Skyddad yrkesbeteckning förutsätter registrering hos Valvira som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Tandskötar- och närvårdarexamen
är examina på andra stadiet. Utbildningsprogrammet för mun- och tandvård ger färdigheten att arbeta som närvårdare (tidigare tandskötarexamen).
Av tandskötaren eller närvårdaren förutsätts kunnande av olika vårdmetoder
samt kunnande av att använda instrument, material och olika informationssystem som behövs i vårdarbetet. Tandskötaren eller närvårdaren kan också
arbeta självständigt med patienterna. Arbetsuppgifter kan vara bl.a. hälsogranskningar av munnen, bedömning av vårdbehovet, främjande av munnens hälsa och deluppgifter av tandreglering.
46
Tandskötaren eller närvårdaren kan som företagare vara ägare eller delägare i ett företag som producerar tandvårdstjänster eller vara verksam i ett
familjeföretag. Arbetsinkomsten är beroende av arbetsinsatsens omfattning
och art. Enligt kollektivavtalet för branschen (utexaminerad tandskötare med
ett års arbetserfarenhet) blir minimiarbetsinkomsten 20 500 euro om året.
Det gäller enbart tandskötares arbete.
8513T Specialtandteknikerförbundet Specialtandteknikerna är fortbildade tandtekniker som har rätt att utöva sitt
yrke enligt lagen och förordningen om yrkesutbildade personer inom hälsovården. (Tandtekniker: se 3310 Tandlaboratorieförbundet).
En specialtandtekniker har rätt att självständigt utprova, tillverka och reparera helproteser. Med stöd av sin utbildning behärskar specialtandteknikern både de kliniska och de tekniska arbetsskedena vid tillverkning av helproteser.
En specialtandtekniker, som kan vara företagare, självständig yrkesutövare eller anställd, är ofta en av experterna i ett tandvårdsteam. En specialtandtekniker samarbetar med andra yrkesutbildade personer inom munhälsovård
och tillverkar och provar ut löstagbara proteser och tillverkar i egenskap av
utbildad tandtekniker även fasta proteser.
Enligt Specialtandteknikerförbundets beräkningar och undersökningar
uppskattas specialtandteknikerföretagarnas arbetsinkomst till 28 000–35 000
euro om året.
8514 Övrig hälsovård 85141FSuomen Fysioterapiayrittäjät FYSI
(Finlands Fysioterapiföretagare) Företagararbetsinkomsten bestäms utgående från omsättningen:
Omsättning
mn euro/år
– 0,04
0,04 – 0,12
0,12 – 0,20
0,20 – 0,30
0,30 – 0,50
0,50 – 0,85
0,85 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
21 000 – 24 000
24 000 – 28 000
28 000 – 32 000
32 000 – 36 000
36 000 – 40 000
40 000 – 44 000
44 000 –
47
85141L Finlands Fysioterapeutförbund
Arbetsinkomsten för en fysioterapeutföretagare bestäms utgående från företagarens erfarenhet och specialkompetens och företagsverksamhetens omfattning. Minimiarbetsinkomsten för en fysioterapeut i huvudsyssla som arbetar ensam uppskattas till 28 000 euro om året.
85141N Fysioterapia-alan Näkövammaiset
(Synskadade inom fysioterapibranschen)
Arbetsinkomsten för en företagare i huvudsyssla uppskattas till 15 500 euro
om året. Dessutom ska hänsyn tas till företagarens fysiska kondition och graden av invaliditeten. Största delen av medlemmarna är företagare på deltid.
85144 Suomen Sairaankuljetusliitto (Ambulansförbundet)
Företagarens arbetsinkomst kan fastställas utgående från tabellönerna enligt
ambulansförares kollektivavtal. Företagarens minimiarbetsinkomst blir då
26 500 euro om året.
Beräkningen baserar sig på kollektivavtalet och motsvarar situationen
1.1.2011 (en erfaren förare med brett ansvarsområde, ambulansförares lönetabell SK 4 + två ålderstillägg).
85149L Vodder-lymfaterapeuterna
Föreningen har ca 320 medlemmar, som nästan undantagslöst har en grundutbildning inom vården; kosmetolog, fotvårdare, fysioterapeut, sjukskötare,
konditionsskötare mm. Arbetsinkomsten ska fastställas enligt företagarens
grundutbildning. Även särskilda grunder bestäms enligt terapeutens grundutbildning.
85149S Finlands Psykologförbund Som grund för en psykologs årsarbetsinkomst betraktas 1 284 euro för en
veckotimme under en normal arbetsvecka. Vid uppskattningen av antalet veckotimmar beaktas allt arbete som hänför sig till yrkesutövningen. En
löntagarens arbetsår och 37 arbetstimmar i veckan ger en yrkesutövare en
inkomst som motsvarar den genomsnittliga inkomsten för förbundets medlemmar som arbetar som anställda inom privata sektorn.
48
Beräkningsexempel:
Arbetstid 37 timmar i arbetsveckan i genomsnitt,
arbetsinkomst 37 x 1 284 = ca 47 500 euro/år.
Arbetstid 20 timmar i arbetsveckan i genomsnitt,
arbetsinkomst 20 x 1 284 = ca 25 500 euro/år.
Arbetstid 6 timmar i arbetsveckan i genomsnitt,
arbetsinkomst 6 x 1 284 = ca 7 500 euro/år.
85149U Finlands Talterapeutförbund
Arbetsinkomsten för en talterapeut som är yrkesutövare beror främst på företagsverksamhetens omfattning och den årliga omsättningen.
Årsinkomsten för en yrkesutövande talterapeut beror bl.a. på antalet
arbetstimmar och arbetets inriktning på en viss kundgrupp (skolbarn, daghemsbarn eller vuxna). Uppskattningsgrunden för arbetsinkomsten för en
talterapeut som arbetar som yrkesutövare är ca 803 euro per arbetstimme
under en normal arbetsvecka, vilket motsvarar AKTA-grundlönen för en talterapeut med krävande eller mycket krävande uppgifter.
Beräkningsexempel:
Arbetstid 38 timmar i arbetsveckan i genomsnitt,
arbetsinkomst: arbetsinkomst 38 x 803 = ca 30 500 euro/år.
Arbetstid 25 timmar i arbetsveckan i genomsnitt (deltid),
arbetsinkomst: 25 x 803 = ca 20 000 euro/år.
85149 Musikterapiföreningen i Finland
Årsarbetsinkomsten för en musikterapeut beror i avgörande grad på antalet
arbetstimmar, arbetets inriktning och terapeutens utbildning och hur länge
terapeuten har utövat yrket. Det årliga antalet arbetsveckor varierar enligt
kundernas ålder så att t.ex. en musikterapeut som huvudsakligen arbetar med
barn i skolåldern kan ha ett kortare arbetsår än de som arbetar med vuxna.
Å andra sidan kan en krävande kundgrupp ha en sänkande effekt på antalet
veckoarbetstimmar.
Uppskattningsgrunden för arbetsinkomsten för en musikterapeut som
arbetar som yrkesutövare i huvudsyssla är 800 euro per arbetstimme under
en normal arbetsvecka. Vid uppskattningen av antalet veckotimmar beaktas
allt arbete som hänför sig till mottagningen. Uppskattningsgrunden för en
49
musikterapeuts arbetsinkomst kan variera ± 25 % på grund av säsongartat
arbete och olika kundgrupper och dessutom på grund av variationer i terapilokaliteterna eller andra kostnader.
Beräkningsexempel:
Arbetstid 38 timmar i arbetsveckan i genomsnitt,
arbetsinkomst 38 x 800 = ca 30 500 euro/år.
Arbetstid 15 timmar i arbetsveckan i genomsnitt,
arbetsinkomst 15 x 800 = ca 12 000 euro/år.
852
Veterinärtjänster
8520
Finlands Veterinärförbund
Som grund för en veterinärs årsarbetsinkomst betraktas 1 500 euro för en
veckotimme under en normal arbetsvecka. Vid uppskattningen av antalet
veckotimmar beaktas allt arbete som hänför sig till patientmottagningen och
den tid som går åt till patientbesök.
Arbetsinkomsten kan emellertid variera med ± 50 % från beloppet ovan
huvudsakligen beroende på mottagningsarbetets servicenivå och rationalisering.
Om veterinären är särskilt förtrogen med någon specialitet inom veterinärvetenskapen, ska beloppet per veckoarbetstimme uppskattas vara högre
än 1 500 euro.
Beräkningsexempel:
Arbetstid 30 timmar i veckan i genomsnitt,
arbetsinkomst: 30 x 1 500 euro = 45 000 euro/år
853
Sociala tjänster
8531 Sociala tjänster med boende
8531
Privata sociala tjänster, anstaltsvård
Företagarens arbetsinkomst kan fastställas utgående från tabellönerna för socialsektorns serviceenheter. Arbetsinkomsten för en vårdhemsföretagare ska
motsvara lönenivån för en ledande socialarbetare, avdelningsskötare, barnhemsföreståndare, socialterapeut eller motsvarande, dvs. 29 500–33 000 euro
om året.
50
Beräkningen baserar sig på tabellönen G24-G26 + fem ålderstillägg enligt
lönetabellen för serviceenheter inom socialsektorn, beroende på uppgift och
ort.
8532 Sociala tjänster i öppenvård
85321 Suomen Yksityiset Päivähoitajat (Privata dagvårdare)
Enligt lagen om barndagvård får en familjedagvårdare samtidigt ta hand om
högst fyra barn under skolåldern i hel- eller halvdagsvård och ett barn i förskoleåldern eller skolåldern i halvdagsvård (inklusive egna barn under skolåldern).
Enligt rekommendationer av privata familjedagvårdares föreningar kan
företagarens arbetsinkomst uppskattas på följande sätt, med beaktande av semestermånaden, enligt de vårdavgifter som gällde 1.1.2011:
Vårdavgift för heldagsvård:
570,00euro/mån
- avdrag för vårdkostnader *) 107,10
”
=
462,90
”
x 11 mån =
5 091,90 euro/år
Vårdavgift för halvdagsvård:
350,00euro/mån
- avdrag för vårdkostnader *)
53,55
”
=
296,45
”
x 11 mån =
3 260,95 euro/år
*)
Skatteförvaltningen Förskolebarn och skolbarn (inte dagvårdarens egna) betraktas som halvdagsbarn vid fastställande av företagarinkomsten.
Uppskattade enligt antalet dagbarn (inte egna) är företagararbetsinkomsten följande:
Barn
i vård 1
2
3
4
Företagarens arbetsinkomst euro/år
Vårdtid:
Heldag Halvdag
(5–9 h/dag)
(3–5 h/dag)
5 091,90
3 260,95
10 183,80
6 521,90
15 275,70
9 782,85
20 367,60
13 043,80
51
Beräkningsexempel:
Dagvårdaren har 4 barn (inte egna) under skolåldern i heldagsvård
och ett barn i halvdagsvård samt ett förskolebarn i halvdagsvård.
Företagararbetsinkomsten beräknas enligt följande:
barn under skolåldern skolbarn företagarens arbetsinkomst
heldagsvård halvdagsvård
2 x 5 091,90 euro + 3 260,95 euro + 3 260,95 euro = ca 16700 euro/år
8532A Privata sociala tjänster i öppenvård
Företagarens arbetsinkomst kan fastställas utgående från tabellönerna för socialsektorns serviceenheter. Minimiinkomsten för en företagare som tillhandahåller hemservice ska motsvara lönenivån för en socialarbetare, socialpedagog, rehabiliteringsinstruktör, verksamhetsterapeut eller motsvarande, dvs.
27 000–31 000 euro om året beroende på grundutbildning.
Beräkningen baserar sig på tabellönen G21–G25 + fem ålderstillägg enligt
lönetabellen för serviceenheter inom socialsektorn, beroende på uppgift och
ort.
O ANDRA SAMHÄLLELIGA OCH PERSONLIGA TJÄNSTER
90 Miljöhygien
9000 Miljöföretagens förbund
Miljöhygienbranschen omfattar verksamhet som hänför sig till behandling
och transport av avfall, avloppsvatten och förorenad mark. En märkbar del
av branschens omsättning kommer från transport av olika avfallsprodukter,
förbehandling, återvinning och annat tillvaratagande. Avloppsrening på glesbygden omfattar tömning av brunnar och underhåll av avloppsreningssystem.
Inom branschen verkar också företag som är specialiserade på miljöteknologi
och som producerar produkter med mindre miljöbelastning eller förädlar
biprodukter från industrin till återvinningsråvara eller återvinningsbränsle.
Verksamheten inom miljögeoteknikbranschen går bl.a. ut på att rengöra och
behandla förorenad mark. Vissa företag får en betydande del av sina inkomster av vägledning och rådgivning av olika slag.
En avsevärd del av företagarna inom branschen bedriver tillståndspliktig
lastbilstrafik (avfallstransporter) som en del av verksamheten. Den kollektivavtalsenliga tabellönen för en lastbilschaufför som kör släpvagnsekipage med
52
12 års erfarenhet utökad med ett företagartillägg på 30 % kan betraktas som
miniminivå för företagarens arbetsinkomst.
En riktgivande arbetsinkomst för en företagare inom branschen blir sålunda 30 000 – 35 000 euro/år. Arbetsinkomsten ska öka med 2 500 euro för
varje ytterligare bil i effektiv användning.
Årsinkomsten för övriga företagare inom miljöhygienbranschen kan jämställas med den genomsnittliga inkomstnivån för Miljöspecialisternas centralförbunds medlemmar som arbetar inom den privata sektorn. Enligt den
är företagarens arbetsinkomst 41 000 euro/år.
92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet
9231 Konstnärlig och litterär verksamhet
9231Mu Suomen Muusikkojen Liitto (Finlands musikerförbund)
Den övervägande delen av musikerföretagarna bedriver orkesterverksamhet inom lätt musik. Musikerföretagarnas inkomstnivå kan variera betydligt
från år till år beroende på bl.a. utgivna inspelningar, hittar, programbyrå,
offentlighet, verksamhetens kostnader osv. Det går inte att fastställa någon
etablerad inkomstnivå. Vid uppskattningen av den FöPL-arbetsinkomst som
ska försäkras ska ett sådant stipendium för konstnärlig verksamhet, till vilket
enligt lag hör pensionsskydd eller på basis av vilket företagaren är skyldig att
ordna pensionsskydd för sig själv, beaktas som en faktor som minskar FöPLarbetsinkomsten.
Den närmast riktiga teoretiska måttstocken för en musiker som är företagare kan vara kollektivavtalet för restaurangmusiker, där dagslönen för en
orkestermedlem fastställs till 121,88 euro/dag. Enligt den vore årsinkomsten
för en restaurangmusiker som gör fyra spelningar i veckan ca 23 500 euro. I
verkligheten är spelningarna per vecka mindre, vanligtvis är de två eller tre.
Årsinkomsten för en musiker som regelbundet gör tre spelningar i veckan är
på samma grunder ca 17 500 euro.
Arbetsinkomsten för en musikerföretagare som spelar lätt musik ensam
eller i orkester och har verksamheten som huvudsyssla kan fastställas utgående från siffrorna ovan.
9231Ki Suomen Kirjailijaliitto - Finlands svenska författareförening
Författarnas inkomstbildning är oenhetlig och varierar stort från år till år.
Det är också en ytterst svår uppgift att fastställa arbetsinkomsten utgående
från motsvarande skapande arbete som utförs som lönearbete. De genomsnittliga årsinkomsterna av författararbetet kan tas som en riktlinje när arbetsinkomsten fastställs. Vid uppskattningen av den FöPL-arbetsinkomst
53
som ska försäkras ska ett sådant stipendium för konstnärlig verksamhet, till
vilket enligt lag hör pensionsskydd eller på basis av vilket företagaren är skyldig att ordna pensionsskydd för sig själv, beaktas som en faktor som minskar
FöPL-arbetsinkomsten.
Översättning av skönlitteratur, se 74853 Finlands översättar- och tolkförbund.
9231Ti Finlands facklitterära författare
I allmänhet skrivs läroböcker och facklitteratur på fritiden vid sidan av en
huvudsyssla. För att kunna fastställa en pensionsgrundande företagararbetsinkomst ska man uppskatta vilken andel av den inkomst som författarskapet
ger är företagararbetsinkomst. Då behövs en uppskattning av den tid som går
åt till skrivarbetet. Om författaren t.ex. använder i genomsnitt 10 timmar i
veckan till skrivarbetet, är den årliga arbetstiden ca 520 timmar. Timlönen
kan uppskattas genom att jämföra arbetet med timlönen för en tjänsteman
inom stat eller kommun, forskare vid universitet eller förlagsredaktör med
samma utbildning och kompetens. Uppskattningen kan betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst för en fackboksförfattare.
Beräkningsexempel:
Om timlönen är t.ex. 15 euro/h och arbetsinsatsen
10 timmar i veckan, blir företagarens årsarbetsinkomst:
520 h x 15 euro/h = ca 7 800 euro/år.
Facktextöversättning, se Finlands översättar- och tolkförbund
9231TaSuomen Taiteilijaseura Konstnärsgillet i Finland
Bildkonstnärernas försäljningsintäkter kan variera betydligt. Det är också rätt
vanligt att även konstnärer i huvudsyssla har ett anställningsförhållande som
bisyssla vid sidan av sin konstnärliga verksamhet (t.ex. lärare i bildkonst). Då
kan bildkonstnärens företagarverksamhet ur företagarpensionslagens perspektiv närmast vara att betrakta som bisyssla.
Den pensionsgrundande företagararbetsinkomsten för en bildkonstnär
fastställs utgående från bildkonstnärens årsförsäljning:
Årsförsäljning, euro/år
– 10 000
10 000 – 20 000
20 000 – 30 000
30 000 – 40 000
40 000 –
54
Företagarens arbetsinkomst euro/år
– 6 900
6 900 – 9 000
9 000 – 11 000
11 000 – 14 000
14 000 –
I tabellen avses årsförsäljningen efter avdrag för kostnaderna för den konstnärliga verksamheten. Om konstnären omfattas av mervärdesbeskattningen,
avses årsförsäljningen utan mervärdesskatt efter avdrag för kostnaderna för
den konstnärliga verksamheten utan mervärdesskatt. Bildkonstnärernas
kostnader för inkomstens förvärvande varierar stort. Till exempel en skulptör
som arbetar med en stor skulptur kan ha arbetsrums- och materialkostnader
som inbegriper köpta tjänster såsom gjuteri- och stenhuggerikostnader. Om
en konstnär har beviljats ett sådant stipendium för konstnärligt arbete till
vilket det hör pensionsskydd eller på basis av vilket konstnären är skyldig att
ordna pensionsskydd för sig själv, ska stipendiet beaktas som en minskande
faktor vid beräkningen av den arbetsinkomst som ska FöPL-försäkras.
926 Idrottsverksamhet
9261Bi Suomen Biljardiyrittäjät (Biljardföretagarna)
Biljardsalsföretagare är i regel personer som via sin hobby blivit företagare i
branschen. Oftast är det endast maken som kompletterar företagarens arbetsinkomst. Den övriga personalen består av högst en timavlönad arbetstagare.
Utöver biljardsalsverksamheten består omsättningen i huvudsak av caféförsäljning och försäljning av utrustning samt kurser och utbildning. När
man uppskattar arbetsinkomstens förhållande till omsättningen ska man
som en väsentlig faktor beakta den hyra som företagaren betalar för spellokalen, eftersom biljardbord kräver mycket plats.
Den övervägande delen av biljardsalarna är 1–2 personers företag med en
omsättning under 118 000 euro/år.
Omsättning, mn euro/år
– 0,08
0,08 – 0,17
0,17 – 0,25
0,25 – 0,35
0,35 –
Företagarens arbetsinkomst euro/år
– 8 000
8 000 – 10 500
10 500 – 14 500
14 500 – 19 500
19 500 –
9261Ku Suomen Kuntokeskusyrittäjät (motionscenterverksamhet)
Branschen har utvecklats kraftigt under de senaste fem åren. Företagarna
inom branschen verkar i regel enligt affärsekonomiska principer, men det
finns fortfarande också de som har blivit företagare genom sin hobby eller yrkesutbildning. Utöver företagaren består personalen i allmänhet av tim- eller
månadsavlönade idrottsinstruktörer, fysioterapeuter, motionsgruppsledare,
mottagningsbiträden och försäljare. Ägarens arbetsinsats kompletteras ofta
55
av makens eller sambons arbetsinsats. Det typiska kundunderlaget för företaget är 300–500 personer, i de största företagen ca 1 100 – 3 000 personer.
Lönen för fysioterapeuter, idrottsinstruktörer, receptionspersonal och
försäljare varierar enligt utbildning och arbetsuppgifternas krav mellan
15 000 – 36 000 euro om året.
Omsättning mn euro/år
– 0,15
0,15 – 0,49
0,50 – 0,99
över en milj.
Företagarens arbetsinkomst/år
15 000 – 19 000
19 000 – 22 000
22 000 – 30 000
35 000 –
9262 Övrig sportverksamhet
9262RaSuomen Ravivalmentajat (Finlands travtränare) Professionella travtränare har i allmänhet en licens som har beviljats av Suomen Hippos ry. Ett villkor för att få licens är att tränaren är företagare. En del
av travtränarna arbetar samtidigt som lantbruksföretagare och omfattas av
LFöPL. Största delen av företagarna inom branschen har endast 1–2 anställda
utöver sig själva. Minimiarbetsinkomsten för en travtränare i huvudsyssla
kan uppskattas till 17 000 euro, men siffran kan variera betydligt.
Travtränarna är utsatta för stora konjunkturväxlingar. Företagets omsättning och resultat kan variera avsevärt från år till år. Dessutom är företagarnas
inkomstbildning, dvs. den verksamhet av vilken omsättningen och resultatet
uppstår, mycket varierande bland företagarna som grupp. Därför måste arbetsinkomsten fastställas individuellt.
Följande synpunkter bör beaktas vid fastställandet av arbetsinkomsten:
- en travtränares skattepliktiga inkomst kan vara mycket låg, varför arbetsinkomsten enligt FöPL kan vara högre än den skattepliktiga inkomsten
- inkomsterna varierar beroende på verksamhetens framgångar, omfattning och natur
- inom branschen finns företagare som endast får en del av sina inkomster av travtränarverksamheten
- verksamhetens eventuella koppling till lantbruksföretag.
Se även lönestatistik: Tjänster i anslutning till djurskötsel, AA 9272 ridstallsverksamhet.
56
93 Övriga tjänster
9301
Tekstiilihuoltoliitto (tidigare Finlands Tvättindustriförbund)
Företagarens arbetsinkomst graderas enligt personalantalet.
I 1–2 personers företag varierar arbetsinkomsten beroende på ort och
verksamhetens natur enligt den högsta kollektivavtalsenliga lönen inom
branschen utökad med ett företagartillägg på 20 %.
Personalantal
inklusive företagaren
1 – 2
3 – 4
5 – 7
8 – 10
11– 20
21–
Företagarens arbetsinkomst euro/år
24 000 –
26 500 –
28 000 –
30 000 –
32 500 –
42 000 –
Om personalantalet överstiger 20 påverkar det inte arbetsinkomsten märkbart. Omsättningen är avgörande för företagarens arbetsinkomst.
93021 Finlands Frisörföretagare (Hiusyrittäjät)
Arbetsinkomsten bedöms utifrån antalet av yrkeskunnig personal enligt följande:
Personalantal
Företagarens arbetsinkomst euro/år
1 (ensamföretagare)
2-3
4-5
6-7
8-
21 000 – 23 500
23 500 – 25 500
25 500 – 27 000
27 000 – 29 000
29 000 –
93022Ja Finlands Fotvårdares och Fotterapeuters Förbund rf.
Arbetsinkomsten baserar sig på en fotvårdares/fotterapeuts månadslön enligt det kommunala arbetskollektivavtalet. En fotvårdares lön grundar sig på
lönenivån för fotvårdare med yrkesskolexamen och en fotterapeuts lön på
lönenivån för fotterapeuter med yrkeshögskoleexamen.
När en fotvårdare/fotterapeut arbetar som egenföretagare beror inkomsterna på orten och verksamhetsstället samt på om företagaren utför alla slag
av behandlingar inom fotvård/fotterapi.
57
Fotvårdare
Fotterapeut
Erfarenhet inom branschen
mindre än 4 år
4 år eller mer
mindre än 4 år
4 år eller mer
Företagarens arbetsinkomst
euro/år
18 500 –
20 000 –
23 000 –
27 000 –
93022Ko Suomen Kosmetologien Yhdistys
En kosmetologs arbetsinkomst uppskattas till 15 000 – 30 000 euro om året.
Arbetsinkomsten påverkas av salongens läge, orten och antalet kosmetologiska specialbehandlingar.
Uppskattningen lämpar sig närmast som minimiarbetsinkomst för en
kosmetolog som arbetar ensam.
9303
Finlands Begravningsbyråers Förbund Fastställandet av arbetsinkomsten baserar sig på en yrkeskunnig försäljares
årslön utökad med ett företagartillägg på 20 %.
Som minimiarbetsinkomst för en begravningsentreprenör betraktas alltså
25 000 euro om året. Beloppet lämpar sig närmast för företag med en personal på 1–3 personer.
Hur företagarens arbetsinkomst ska fastställas påverkas bl.a. av ortens
invånarantal, personalantalet, utbudet av motsvarande tjänster på orten, företagets övriga service (blomsterförsäljning, binderiarbeten, cateringservice,
försäljning av gravstenar, antalet transporter och deras längd.)
58
Lönestatistik
Riktgivande lönestatistiksiffror för fastställande av företagarens arbetsinkomst för vissa branschbeteckningar för vilka det saknas en anvisning från en
branschorganisation eller exakt lönestatistik.
Medellönen inom branschen beskriver en nivå som hälften av löntagarna
inom branschen inte uppnår. Den lägsta decilen beskriver en sådan lönenivå
som 10 % av löntagarna inom branschen inte kommer upp till. Löneuppgifterna är från oktober 2009 och gäller regelbundet heltidsarbete med minst 30
arbetstimmar i veckan.
Bransch Medellön
euro/år
Lägsta decilen
euro/år
A JORDBRUK, JAKT OCH SKOGSBRUK
Djurskötseltjänster
bl.a. klövvårdare (0142), hovslagare (0142), ridstallsverksamhet (9272)
- djurskötare 24 500
-
- lantbruksavbytare 27 000
-
D TILLVERKNING
Reparations- och servicetjänster
332 underhåll av sjöfarts- och annan elektronik
- krävande service av
hushållsmaskiner, lönegrupp 4 35 500 342 underhåll av husvagnar mm.
- service av hushållsmaskiner,
lönegrupp 3 25 000
3614 E möbelrenovering - rådgivare i hantverks- och
konstindustri 23 000 19 000
F BYGGVERKSAMHET
4521R ombyggnad, sanering - timmerman - snickare 4541K byggnadssnickeriarbeten - serviceman 35 500
29 000 32 000 -
-
23 500
59
Bransch Medellön
euro/år
G PARTIHANDEL OCH DETALJHANDEL
5245T försäljning av tekniska produkter
- försäljning av apparater 28 000 Lägsta decilen
euro/år
20 500
H HOTELL- OCH RESTAURANGVERKSAMHET
554 kaféföretagare och små barer
- kafévärdinna 30 500 24 000
- kafékokerska 22 500 19 000
I TRANSPORT, MAGASINERING OCH KOMMUNIKATION
6024 varutransport
- person- och paketbilsförare 26 500 22 500
633 resebyråbranschen
- förmän 35 000 27 000
- försäljning av resor 27 500 23 500
J FINANSIELL VERKSAMHET
671 placerings- och andra tjänster (finansbranschen)
- kundbetjäning/ledning 56 000 - kundbetjäning/tjänstemän 36 000 36 500
29 000
K FASTIGHETS-, UTHYRNINGS- OCH FORSKNINGSVERKSAMHET;TJÄNSTER FÖR NÄRINGSLIVET
71401 videouthyrning
- kioskförsäljare
(se även 52VK/grupp I) 24 500 21 500
72T datateknikservice (expertuppgifter)
- försäljning 56 000 36 000
- marknadsföring 48 500 32 500
- kundbetjäning 41 000 31 000
- planering 43 500 35 000
- konsultverksamhet 49 500 38 500
- nätteknik 42 000 33 000
- driftstjänster 43 000 34 000
29 000
- underhåll av apparater och program 38 000 60
Bransch 7414 marknadsföring och försäljning
- marknadsföringschef - marknadsföring och presentation - försäljningschef - kundbetjäning 744M reklambranschen
- art director - ad-assistent, visualist - reklam (bl.a grafisk design,
tecknare och andra operativa
uppgifter) 41 000 744T information och redaktion
- operativa uppgifter Medellön
euro/år
Lägsta decilen
euro/år
51 500 43 500 60 500 32 500 37 000
29 500
43 500
25 500
33 500
29 500 -
-
38 000 -
M UTBILDNING
804K privat undervisnings- och bildningsarbete (språkskolor mm.)
- biträdande rektor 51 000
-
- lärare
(yrkesinriktad vuxenutbildning) 37 000 27 500
- speciallärare
(inkl. teckenspråkslärare) 47 500
38 000 - timlärare i huvudsyssla
34 000
25 000 - utbildningskonsult
(studievägledare) 42 000 -
N HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALA TJÄNSTER
8532K eftermiddagsklubbsverksamhet o.d. öppenvårdstjänster inom den
sociala sektorn
- barnskötare 23 500 21 000
- sysselsättningsledare 26 500
21 500 61
Bransch Medellön
euro/år
Lägsta decilen
euro/år
O ANDRA SAMHÄLLELIGA OCH PERSONLIGA TJÄNSTER
TJÄNSTER
9262L konditions- och motionstjänster
- massagetjänster 24 500 - idrottsinstruktörer
(terapeuter, avslappnings instruktörer, gymnastik- och
aerobicledare)
27 500 93022M Maskörer
- kosmetologer 24 000 93050 vaktmästartjänster
- restaurang- och hotellverksamhet 27 500 - ämbetsverk och kontor 31 000 23 000
23 000
23 000
-
Källa: Landsbygdens arbetsgivareförbunds, Servicearbetsgivarnas och Statistikcentralens statistik
62
OM FöPL-FÖRSÄKRINGEN
Pensionen för egenföretagare bestäms enligt lagen om pension för företagare
(FöPL). Försäkringen enligt FöPL är obligatorisk för de företagare, som uppfyller villkoren för försäkring enligt FöPL.
Arbetspensionsskyddet enligt FöPL inbegriper ålderspension, invalidpension, arbetslöshetspension samt familjepension. Dessutom har företagare
med en FöPL-arbetsinkomst på minst 13 793,37 euro enligt 2011 års nivå en
möjlighet att gå i deltidspension, om de uppfyller de övriga kraven för att få
deltidspension. FöPL-försäkrade företagare som är i arbetslivet har rätt att få
yrkesinriktad rehabilitering som bekostas av arbetspensionsanstalterna, om
de uppfyller kriterierna för att beviljas rehabilitering. Företagarens arbetspension och rehabiliteringspenning, som betalas för rehabiliteringstiden, beräknas utgående från FöPL-arbetsinkomsten.
På basis av FöPL-arbetsinkomsten bestäms också företagarens utkomst
under en kortvarig sjukdom eller t.ex. moderskapsledighet. Företagaren har
rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen under sjukdomstid och
moderskaps- eller faderskaps- och föräldradagpenning under perioder som
hänför sig till barnafödande och barnavård. Dessa dagpenningars belopp
bestäms enligt FöPL-arbetsinkomsten. Om FöPL-arbetsinkomsten har fastställts till en låg nivå, blir också dagpenningarna och pensionen små.
FöPL-arbetsinkomstens belopp påverkar också företagarens utkomstsskydd vid arbetslöshet. Företagaren omfattas av utkomstskyddet för
arbetslösa (inkomstrelaterad- och grunddagpenning), om hans eller hennes
FöPL-arbetsinkomst har fastställts till minst 8 520 euro enligt 2011 års nivå.
Om företagaren är medlem i en arbetslöshetskassa, påverkar FöPL-arbetsinkomsten också arbetslöshetsdagpenningens (inkomstrelaterad dagpenning)
belopp. Om arbetsinkomsten är mindre än 8 520 euro om året kan företagaren få arbetsmarknadsstöd från FPA. Stödets maximibelopp är 29 euro om
dagen och minskas av andra egna och makens inkomster.
63
Belopp av sjuk- och arbetslöshetsdagpenning/arbetsmarknadsstöd beräknade enligt FöPL-arbetsinkomsten år 2011
FöPL-arbetsinkomsten
euro/år
*)
6 897
8 520
9 316
10 000
15 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
90 000
100 000
Sjukdagpenning ca euro/dag
Arbetslöshetsdagpenning,
ca euro/dag*)
16
20
22
24
36
48
71
88
101
110
119
127
136
144
26
29
30
32
40
49
66
77
84
92
100
108
115
123
Arbetsmarknadsstöd om inkomsten är under 8 520 euro.
Företagare
I FöPL avses med företagare personer i åldern 18-67 år som förvärvsarbetar
men som inte utför sitt arbete i ett anställnings- eller tjänsteförhållande. En
förutsättning för försäkringen är att företagaren arbetar i sitt företag. Att enbart äga ett företag är inte tillräckligt. Huruvida en person betraktas som företagare eller löntagare avgörs enligt arbetsrättsliga principer. Det innebär att
s.k. formella kännetecken, såsom näringstillstånd, anmälan till handelsregistret eller beskattning av verksamheten enligt näringsskattelagen inte ensamma
är avgörande för om personen enligt arbetspensionslagarna ska betraktas
som företagare.
Försäkringsskyldigheten enligt FöPL
Försäkringsskyldigheten enligt FöPL börjar i början av den månad som följer
närmast efter företagarens 18-årsdag och upphör i slutet av den kalendermånad då företagaren fyller 68 år. Dessutom förutsätts att
- företagarverksamheten fortgår minst fyra månader och att
64
- den arbetsinkomst som på basis av företagareverksamheten fastställs
för företagaren uppgår minst till det nedre gränsbeloppet i FöPL. År
2011 är den nedre gränsen för arbetsinkomsten 6 896,69 euro om året.
Vad FöPL inte omfattar
FöPL gäller inte
- förvärvsarbete på basis av vilket företagaren har rätt till pension enligt
någon annan arbetspensionslag eller
- företagarverksamhet efter att företagaren har gått i ålderspension enligt
arbetspensionslagarna (en frivillig FöPL-försäkring är dock möjlig).
- arbete till den del som företagaren har beviljats ett sådant stipendium
för vetenskapligt eller konstnärligt arbete till vilket det hör pensionsskydd eller på basis av vilket företagaren är skyldig att från och med
1.1.2009 ordna med pensionsskydd för sig själv på LPA.
Uppdrags- och konsultavtal enligt KomPL, StaPL och KyPL
En sådan fysisk person som inte omfattas av en FöPL-försäkring och som
utför arbete till kommunen, staten eller kyrkan på basis av ett uppdrags- eller
konsultavtal eller annat liknande arrangemang och som inte är verksam som
företagare eller inom annat samfund försäkras enligt pensionslagarna för den
offentliga sektorn. Om personens verksamhet senare expanderar och personen försäkras enligt FöPL, beaktar man i FöPL-försäkringen inte arbete som
tidigare försäkrats enligt KomPL, StaPL eller KyPL.
Företagarverksamhet utomlands
I regel gäller FöPL företagarverksamhet som bedrivs i Finland av företagare
bosatta i Finland.
Företagare som bedriver företagarverksamhet i andra EU- eller EES-länder kan emellertid också försäkras enligt FöPL, om den finländska lagstiftningen enligt bestämmelserna i EG-förordningen om social trygghet ska til�lämpas på företagarverksamheten. Företagarverksamhet utomlands kan även
försäkras i Finland med stöd av internationella överenskommelser om social
trygghet som är bindande för Finland. Bestämmelser som gäller företagare
finns i överenskommelser som Finland har ingått med Förenta staterna, Kanada och Quebec.
Förändringar i definitionen av företagare i FöPL
från och med början av år 2011
Definitionen av företagare i FöPL och försäkringsskyldigheten utvidgades i
början av år 2011 till att omfatta även sådana personer som arbetar i ledande
ställning i aktiebolag och andra sammanslutningar och äger en betydande del
65
av aktiebolagets aktier eller innehar en betydande del av bestämmanderätten
i annan sammanslutning.
Från ingången av år 2011 förutsätter omfattning av FöPL att en person
som arbetar i ledande ställning ensam äger över 30 % eller tillsammans med
sina familjemedlemmar äger över 50 % av aktiebolagets aktier. En delägare
som arbetar i ledande ställning omfattas av FöPL också om han ensam innehar mer än 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar mer
än 50 % procent av det röstetal som aktierna medför. Personer som arbetar i
ledande ställning i andra sammanslutningar omfattas av FöPL om personen
innehar de tidigare nämnda ägarandelarna av aktiebolagets aktier eller bestämmanderätten som motsvarande röstetal medför.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser av FöPLförändringen år 2011
Huvudregeln enligt de bestämmelser i FöPL som trätt i kraft vid ingången av
år 2011 är att en företagare som uppfyller de nya kriterierna för försäkrande i
bestämmelserna i FöPL 1.1.2011 eller därefter ska försäkras.
Enligt bestämmelsen om införande av ändring i FöPL ska en person som
arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag och som bara lyfter aktiekapital
eller dividender från aktiebolaget och som enligt den nya definitionen av företagare omfattas av FöPL teckna en FöPL-försäkring fr.o.m. 1.1.2011 ifall
också de andra kriterierna för FöPL uppfylls.
På basis av övergångsbestämmelserna för FöPL är en del av de personer
som är försäkrade enligt ArPL eller lagen om sjömanspensioner (SjPL) skyldiga att försäkra sig själva enligt FöPL fr.o.m. 1.1.2014. Det här gäller för sådana
personer som arbetar i ledande ställning och ensamma äger över 30 procent av
aktiekapitalet eller motsvarande röstetal. Om dessa personer 1.1.2011 är försäkrade enligt ArPL eller SjPL ska de övergå till att vara försäkrade enligt FöPL
fr.o.m. 1.1.2014 om samma arbete fortsätter. Övergångsbestämmelserna gäller också de som arbetar i ledande ställning i andra sammanslutningar och
personer som innehar aktiebolags aktiekapital eller röstetal som motsvarar
bestämmanderätt i sammanslutningen. Med den här övergångsbestämmelsen på tre år strävar man efter att trygga tillräckligt med tid för företagarna
i fråga att övergå till FöPL-systemet från ArPL- och SjPL-pensionssystemen.
Företagarverksamhet som yrkesutövare
eller i olika bolagsformer
Yrkesutövare
Som företagare enligt FöPL betraktas personer som bedriver företagarverksamhet som yrkesutövare antingen med eller utan firma. Om maken eller nå66
gon annan familjemedlem deltar i företagarverksamheten utan lön, betraktas
även de som företagare enligt FöPL. Om familjemedlemmen, annan än maken, får lön för arbetet, ska de försäkras enligt ArPL.
Öppet bolag och kommanditbolag
Som företagare enligt FöPL betraktas bolagsmän i öppna bolag, ansvariga
bolagsmän i kommanditbolag och sådana delägare eller bolagsmän i andra
företag eller sammanslutningar som personligen ansvarar för företagets eller sammanslutningens förpliktelser och förbindelser. En make eller familjemedlem som arbetar i öppet bolag eller en tyst bolagsman som arbetar i
kommanditbolag försäkras inte enligt FöPL. Om de får lön för arbetet, ska
de försäkras som arbetstagare enligt ArPL. I annat fall står de utanför det
lagstadgade familjepensionsskyddet.
Aktiebolag
Som företagare betraktas fr.o.m. 2011 delägare i ett aktiebolag som
-arbetar i ledande ställning i bolaget,
-som ensam innehar över 30 procent eller tillsammans med familjemedlemmarna innehar över 50 procent av företagets aktier eller av det
röstetal som aktierna medför, och
-själv äger minst en aktie.
Enligt FöPL som gällde före 1.1.2011 var en delägare som arbetade i ledande
ställning i ett aktiebolag försäkringsskyldig enligt FöPL om delägaren ensam
eller tillsammans med sina familjemedlemmar ägde mer än 50 procent av
aktiebolagets aktiekapital eller det röstetal som aktierna medförde. Om ägarandelen av aktierna eller röstetalet var högst hälften, skulle avlönat arbete
försäkras enligt ArPL.
Annan sammanslutning
Den utvidgade definitionen och försäkringsskyldigheten av företagare i FöPL
gäller också personer som arbetar i ledande ställning som ensam innehar över
30 procent eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar över 50
procent av bestämmanderätt i sammanslutningen. Med annan sammanslutning avses till exempel andelslag.
Med person i ledande ställning avses t.ex. företagets verkställande direktör,
styrelsemedlem, förvaltningsdirektör eller sektordirektör eller person som i
företaget har faktiskt bestämmanderätt. Även rätten att teckna bolagets namn
tyder på ledande ställning. I små familjeföretag anses medlemmarna i ägarfamiljen i allmänhet arbeta i ledande ställning. Ersättare i styrelsen anses inte
67
arbeta i ledande ställning i aktiebolag på grund av att de är ersättare i styrelsen.
Med familjemedlem avses
- den i företaget arbetande personens make eller registrerade partner,
- den i företaget arbetande personens sambo, om samborna bor i gemensamt hushåll i äktenskapsliknande förhållanden samt
- personer som är släkt med den i företaget arbetande personen i rakt
upp- eller nedstigande led och bor med denne i samma hushåll.
I enlighet med det som beskrivits ovan är företagarens barn och adoptivbarn,
som bor i samma hushåll med företagaren, och företagarens föräldrar eller
adoptivföräldrar familjemedlemmar som avses i FöPL. Däremot är företagarens syskon inte familjemedlemmar, även om de bor i samma hushåll med
företagaren.
Riksdagens lagutskott har i sitt betänkande (LaUB 15/2001) angående lagen om registrerat partnerskap (950/2001) konstaterat att lagen inte inverkar
på parterna i ett partnerskap som lever tillsammans utan att ha registrerat
sitt förhållande. Enligt betänkandet kan bestämmelserna om äktenskapsliknande förhållanden i social- och skattelagstiftningen sålunda inte tillämpas
på personer av samma kön som bor tillsammans. Därför betraktas en person
av samma kön som företagaren som bor tillsammans med företagaren i ett
oregistrerat partnerskap inte som familjemedlem enligt FöPL.
Indirekt ägande
När ägarandelen beräknas beaktas även ett indirekt ägande via andra företag
eller sammanslutningar. Om person A ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar mer än hälften av aktierna i bolag X eller det röstetal som aktierna medför i bolaget och bolag X i sin tur innehar mer än 50
procent av aktierna i det företag där A arbetar i ledande ställning, ska A försäkras som företagare enligt FöPL. Ett indirekt ägande kan också uppstå genom öppna bolag, kommanditbolag, andelslag eller motsvarande utländska
företag eller sammanslutningar. Däremot medför indirekt ägande via delägande av ett oskiftat dödsbo inte försäkringsskyldighet enligt FöPL.
Exempel på försäkring i olika bolagsformer
I samtliga exempelfall förutsätts att de övriga förutsättningarna för försäkringen (åldersgräns, den tid arbetet pågår, arbete i företaget samt arbetsinkomstens eller lönens belopp) finns. Med familjemedlem avses en familjemedlem till en FöPL-försäkrad företagare.
68
Privat firma
Arbetspensionsförsäkringen
Båda makarna arbetar i företaget,
och företagsverksamheten idkas i
ett firmanamn som är i någonderas
namn.
Båda makarna ska försäkras enligt
FöPL.
Familjemedlem som arbetar i företaget utan lön
Försäkras enligt FöPL.
Familjemedlem som arbetar mot lön
i företaget, annan än make
Försäkras enligt ArPL.
Öppet bolag
Bolagsman som arbetar i företaget
Försäkras enligt FöPL.
Familjemedlem som arbetar i företaget mot lön
(inte bolagsman)
Försäkras enligt ArPL.
Familjemedlem som arbetar i företaget utan lön (inte bolagsman)
Står utanför arbetspensionsskyddet
Kommanditbolag
Bolagsman som arbetar i företaget
Försäkras enligt FöPL.
Tyst bolagsman som arbetar i företaget mot lön
Försäkras enligt ArPL.
Tyst bolagsman som arbetar i företaget utan lön
Står utanför arbetspensionsskyddet
Familjemedlem som arbetar i företaget mot lön men inte är bolagsman
Försäkras enligt ArPL.
Familjemedlem som arbetar i företaget utan lön men inte är bolagsman
Står utanför arbetspensionsskyddet
69
Aktiebolag
En person som arbetar i ledande
ställning i företaget och ensam äger
över 30 % eller tillsammans med sina
familjemedlemmar äger mer än 50 %
av aktiekapitalet i företaget eller det
röstetal som aktierna medför.
Försäkras enligt FöPL.
Delägares familjemedlem som arbetar i företaget mot lön men inte äger
aktier
Försäkras enligt ArPL.
Delägares syster som äger
30 % av aktierna i företaget och
arbetar i företaget mot lön
Försäkras enligt ArPL.
Delägares syster som äger
30 % av aktierna i företaget och
arbetar i företaget utan lön
Står utanför arbetspensionsskyddet
Bolagets delägare som äger högst
30 % av bolagets aktier och vars
erhållna dividend som grundar sig på
arbetsinsatsen beskattas som arbetsinkomst.
Står utanför arbetspensionsskyddet
Andelslag
Medlem som arbetar i ledande ställning i andelslag, och som ensam
har över 30 % eller tillsammans
med familjemedlem har över 50 %
av bestämmanderätten i andelslaget.
70
Försäkras enligt FöPL.
Bulvan
Som företagare enligt FöPL betraktas även personer som faktiskt bedriver
företagsverksamhet, även om verksamheten formellt bedrivs i en annan persons namn eller i en sådan sammanslutning där en annan person formellt har
beslutanderätten.
Bisyssla och säsongartat arbete
FöPL gäller även företagarverksamhet som bedrivs som en bisyssla, om företagarens arbetsinsats överstiger den nedre gränsen i FöPL. Säsongbetonat
men återkommande arbete ska i allmänhet slås samman som verksamhet
som bedrivs året om, när företagarperiodernas längd (4 månaders gräns) bedöms. Säsongbetonat arbete beaktas i arbetsinkomstens belopp.
Företagarverksamhet i samband med lantbruk
På lantbruksföretagarverksamhet tillämpas lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL). Om lantbruksföretagaren i samband med lantbruket idkar separat företagsverksamhet tillämpas FöPL på den. Vid bedömningen
av om företagsverksamheten är separat fästs uppmärksamhet vid hur omfattande verksamheten är, hur mycket kapital den kräver och om företagaren har
anställda för verksamheten. Ett tecken på att företagsverksamheten är separat
är att den beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL).
Enligt LFöPL försäkras även personer som bedriver lantbruksföretagsverksamhet i aktiebolagsform, om personen i fråga innehar en ledande ställning i detta bolag och ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar
äger över 30 procent eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50
procent av bolagets aktiekapital. En delägare som arbetar i ledande ställning
omfattas av LFöPL också om han ensam innehar mer än 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar mer än 50 % procent av det röstetal som aktierna medför.
På motsvarande vis som i ändringen av FöPL utvidgades i LFöPL definitionen av företagare och försäkringsskyldigheten för personer som idkar lantbruksföretagsverksamhet i aktiebolagsform eller annan sammanslutning från
ingången av år 2011 Också övergångsbestämmelserna som gäller för LFöPL
och FöPL är innehållsmässigt liknande.
Hur man tecknar en FöPL-försäkring
Företagaren ska teckna en FöPL-försäkring, om företagsverksamheten sker
i sådan omfattning att gränserna för försäkringen i fråga om arbetsinkomst
och tid uppnås. I allmänhet är sådan företagsverksamhet som har ekonomisk
71
betydelse från början så omfattande att den ska försäkras, om den fortgår mer
än fyra månader.
Om företagaren har inlett verksamheten innan han eller hon har fyllt 18
år, ska den försäkras från början av den kalendermånad som närmast följer
på 18-årsdagen, om verksamheten fortgår minst fyra månader från början av
denna kalendermånad.
När företagsverksamheten inleds och försäkringsskyldigheten inträder
har företagaren en tidsfrist på sex månader under vilken FöPL-försäkringen
ska tecknas. Om försäkringen inte tecknas under denna tid, utan först när
den har gått ut, höjs försäkringsavgiften enligt lagen och försäkringsvillkoren.
Höjningen för den försummade tiden kan vara högst lika stor som avgiften.
Företagarens FöPL-försäkring täcker all företagsverksamhet som företagaren bedriver. Därför räcker det med en FöPL-försäkring också om företagaren bedriver verksamhet i flera företags namn eller inom flera olika
branscher. Företagsverksamhetens omfattning och utbredning på olika branscher beaktas i arbetsinkomstens belopp. Ett undantag från principen med
en försäkring utgör företagarverksamhet och stipendiefinansierat arbete som
försäkras enligt LFöPL Dessa ska försäkras separat med en LFöPL-försäkring
från Lantbrukarnas pensionsanstalt.
FöPL-försäkringen kan tecknas i ett pensionsförsäkringsbolag eller en
pensionskassa som sköter företagarpensioner.
FöPL-arbetsinkomstens belopp och fastställande av det
När pensionsanstalten sätter FöPL-försäkringen i kraft bekräftar den på ansökan av företagaren och på basis av uppgifter som den annars fått en sådan
FöPL-arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinkomst. Utöver försäkringsavgiften och den tillväxande pensionens storlek påverkar arbetsinkomsten nivån på de förmåner som FPA beviljar.
FöPL-arbetsinkomsten kan vara högst 156 625 euro och den ska vara minst
6 896,69 euro enligt 2011 års nivå.
Enligt lagen ska arbetsinkomsten enligt FöPL motsvara en sådan lön som
skäligen bör betalas, om en person med motsvarande yrkesskicklighet avlönas att utföra det arbete som omfattas av FöPL eller den ersättning som annars kan anses i genomsnitt motsvara det FöPL-försäkrade arbetet.
Arbetsinkomsten enligt FöPL ska motsvara företagarens arbetsinsats (arbetsinsatsens ekonomiska värde), inte företagsverksamhetens ekonomiska
resultat. Vid fastställandet av arbetsinkomsten beaktas inte verksamhetens
bokförda vinst eller förlust. Däremot kan företagsverksamhetens omsättning
och annan utredning som fås genom bokföringen ge ytterligare upplysningar
om företagsverksamheten och dess omfattning.
Grunden för FöPL-försäkringen och FöPL-arbetsinkomsten är inte ägan72
det av ett företag och avkastningen på det kapital som investerats i det, utan
det är en förutsättning för FöPL-försäkringen att företagaren arbetar i företaget. FöPL-arbetsinkomsten motsvarar värdet av detta arbete. Arbetsinkomstens belopp kan inte avgöras utgående från den eventuella ersättning för
placerat kapital ägaren-företagaren får ur företaget.
FöPL-arbetsinkomsten fastställs utgående från en helhetsmässig prövning
med hänsyn till bl.a. företagarens ålder och erfarenhet inom branschen, utbildning och företagets läge utöver ovan nämnda faktorer. Vid uppskattningen av företagarens arbetsinkomst kan man också beakta den allmänna inkomstnivån inom branschen och den nivå av pensionsskydd som eftersträvas.
Om en konstnär har beviljats ett sådant stipendium för konstnärligt arbete
till vilket det hör pensionsskydd eller på basis av vilket konstnären är skyldig
att ordna pensionsskydd för sig själv i LPA fr.o.m. 1.1.2009, ska stipendiet
beaktas som en minskande faktor vid beräkningen av den arbetsinkomst som
ska FöPL-försäkras.
Inkomsten för en som flyttar från ArPL eller SjPL till FöPL 1.1.2014 på
basis av övergångsbestämmelsen ska motsvara inkomstnivån av personens
ArPL eller SjPL om det inte skett några förändringar i arbetsinsatsen.
Pensionsanstalten utfärdar ett överklagbart beslut både om fastställande
av arbetsinkomsten och ändring av den och även om avslag av ansökan om
ändring av arbetsinkomsten.
Arbetsinkomsten kan fastställas retroaktivt för högst det innevarande året
och de tre föregående kalenderåren.
För att den fastställda arbetsinkomsten reellt ska bibehållas på samma
nivå, justeras den årligen med lönekoefficienten. I lönekoefficienten har lönerna en vikt på 0,8 och priserna en vikt på 0,2.
Ändring av arbetsinkomsten
Om de faktorer som påverkar företagarens arbetsinkomst ändras avsevärt
och inte endast temporärt, justeras arbetsinkomsten så att den motsvarar de
nya omständigheterna. Arbetsinkomsten kan inte ändras retroaktivt utan endast för framtiden.
Företagaren kan själv ansöka om ändring av arbetsinkomsten. Företagaren ska underrätta pensionsanstalten om förändringar i de omständigheter
som påverkar arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan också ändra arbetsinkomsten på eget initiativ på basis av utredning som den fått eller skaffat.
En justering av arbetsinkomsten aktualiseras till exempel när företagsverksamheten ökar eller minskar i omfattning och när företagarens egen arbetsinsats ändras antingen varaktigt eller tillfälligt för ca ett års tid (t.ex. moderskapsledighet). Om ändring av arbetsinkomsten utfärdas ett överklagbart
beslut.
73
FöPL-arbetsinkomsten och avgiftens flexibilitet
Företagaren kan också komma överens med pensionsanstalten om att utnyttja flexibliteten i avgifterna och på så sätt påverka både försäkringsavgifternas
och den tillväxande pensionens belopp. Beroende på företagarens ekonomiska ställning kan flexibiliteten innebära antingen tillskottsavgifter, som ger en
större pensionstillväxt, eller nedsatt avgift, vilket innebär att både avgiften
och den tillväxande pensionen är mindre. I praktiken påverkar flexibiliteten
pensionen så att den totala arbetsinkomsten för ett sådant år då flexibiliteten
har utnyttjats ändras så att den motsvarar den betalda avgiften.
Flexibiliteten gäller alltid ett kalenderår i sänder och företagaren ska meddela pensionsanstalten skriftligt om att han eller hon tänker utnyttja flexibiliteten under det år som avses.
Tillskottsavgiften ska vara minst 10 % av avgiften för den fastställda arbetsinkomsten. Tillskottsavgiften kan vara högst lika stor som den årliga avgiften enligt den fastställda arbetsinkomsten, högst dock så hög att hela avgiften sammanlagt motsvarar den över gränsen för fastställd arbetsinkomst.
Tillskottsavgiften ska betalas under det kalenderår som den hänför sig till.
Om flexibiliteten utnyttjas för att minska avgiften kan minskningen vara
minst 10 % och högst 20 % av avgiften enligt den fastställda arbetsinkomsten.
Den fastställda arbetsinkomsten ändras inte på grund av att flexibiliteten utnyttjas, utan följande år bestäms avgiften igen enligt den arbetsinkomst som
fastställts för företagaren, om företagaren inte utnyttjar flexibiliteten på nytt.
Företagare kan betala nedsatt avgift tre gånger under sju år, men för att betala
tillskottsavgift finns det inga begränsningar.
Det går att avtala om att utnyttja flexibiliteten endast en gång under ett
kalenderår och försäkringen ska vara i kraft under hela det kalenderår då
flexibiliteten utnyttjas. Under sådana kalenderår då företagaren har rätt till
avgiftsrabatt för nya företagare, kan flexibiliteten inte utnyttjas. Om företagaren är pensionerad eller om han eller hon har obetalda försäkringsavgifter kan flexibiliteten inte utnyttjas. Företagaren har inte heller längre rätt till
flexibiliteten efter det kalenderår då han eller hon fyller 62 år.
Den flexibla avgiften (och den totala arbetsinkomsten som uträknas utgående från dem) påverkar pensionen för tiden som företagare med full effekt
med följande undantag:
-Om företagaren blir arbetsoförmögen beaktas tillskottsavgift eller
nedsatt avgift året före arbetsoförmågans inträde inte i beloppet av inkomst för återstående tid i invalidpensionen.
-Om företagaren går i deltidspension, beaktas inte tillskottsavgift under
året före pensionsfallet.
Förmåner som beviljas av FPA (sjukförsäkringsdagpenning, moderskaps-,
faderskaps- eller föräldrapenning) bestäms utgående från företagarens fast74
ställda arbetsinkomst. Tillskottsavgifter och nedsatta avgifter påverkar alltså
inte FPA-förmånernas belopp.
Sökande av ändring i beslut i FöPL-ärenden
Företagaren kan söka ändring genom besvär i pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens beslut i FöPL-ärenden. Sådana beslut är t.ex. beslut om
arbetsinkomst, tvångsförsäkring och avslutning av försäkring.
Den som är missnöjd med ett beslut ska lämna in sin besvärsskrift hos
pensionsanstalten inom 30 dagar från den dag då han eller hon har fått del av
beslutet. Besvären riktas till besvärsnämnden i arbetspensionsärenden, fastän
den lämnas in hos den pensionsanstalt som gett beslutet. Besvärsnämndens
beslut kan i sin tur överklagas hos försäkringsdomstolen, vars beslut är slutgiltigt.
Betalning av FöPL-avgifter
Företagaren kan betala sin årliga FöPL-avgift på förfallodagarna enligt försäkringsvillkoren (den 20 dagen i månaden) under avtalade kalendermånader. Minst hälften av förfallomånaderna ska inträffa före augusti.
Om FöPL-försäkringen tecknas retroaktivt, förfaller hela den retroaktiva
avgiften vanligtvis på en gång.
I allmänhet är det möjligt att få anstånd med FöPL-avgifter som förfallit
till betalning, men även då tas det ut en dröjsmålsränta på avgifter som betalas efter förfallodagen.
Obetalda FöPL-försäkringsavgifter som förfallit till betalning är direkt utsökningsbara enligt lagen, dvs. pensionsanstalten kan driva in dem genom utsökning. Obetalda FöPL avgifter som ännu kan drivas in kan också drivas in
från företagarens pension. Obetalda FöPL-avgifter preskriberas vid utgången
av det femte kalenderåret efter det år då avgifterna förfallit till betalning.
Preskriberade obetalda försäkringsavgifter har en minskande effekt på
pensionen i och med att en utebliven försäkringsavgift leder till att pensionstillväxten för året i fråga uteblir eller minskar.
Rabatterad avgift för nya företagare
Nya företagare får en rabatt på avgiften. Syftet är att sporra dem att redan i
början av företagarverksamheten låta fastställa arbetsinkomsten på rätt nivå.
Om företagaren har inlett företagsverksamhet enligt FöPL för första gången
efter 1.1.2001 får han eller hon 25 % rabatt på försäkringsavgiften. Rabatten
beviljas under de första 48 månaderna av företagsverksamhet. Om den första
företagarperioden upphör innan 48 månader har gått ut, kan företagaren få
75
den återstående rabattiden till godo under en andra företagarperiod. När
rabatten för nya företagare beaktas i försäkringsavgifternas belopp, kan företagaren inte samtidigt utnyttja flexibiliteten i avgifterna.
Skatteavdrag för FöPL-avgifterna
Företagare kan dra av försäkringsavgifterna för den obligatoriska FöPL-försäkringen, också tillskottsavgifter, till fullt belopp i sin personliga beskattning
antingen från sin egen eller makens förvärvsinkomster. Om företaget har betalat avgifterna, kan avdraget göras i företagets beskattning.
Försummelse av FöPL-avgiften
Pensionsskyddscentralen övervakar bl.a. på basis av skatteuppgifterna att företagare som omfattas av lagen tecknar en FöPL-försäkring. Om en företagare
som omfattas av lagen saknar försäkring, uppmanar Pensionsskyddscentralen företagaren att teckna en försäkring. Om företagaren trots uppmaningen
inte tecknar en försäkring, tecknar Pensionsskyddscentralen den på företagarens bekostnad (s.k. tvångsförsäkring).
Om företagaren inte tecknar en försäkring inom den 6 månader långa
fristen för arrangemang, tar pensionsanstalten ut en höjd försäkringsavgift
(s.k. försummelseförhöjning). Höjningen kan vara högst lika stor som den
normala avgiften. Om företagaren försummar att teckna försäkringen kan
försäkringsavgiften jämte höjningar uppgå till det dubbla jämfört med den
normala försäkringsavgiften.
Företagarverksamheten kan försäkras retroaktivt högst för det innevarande året och de tre närmast föregående åren. För tidigare tid går företagaren
miste om rätten till pension enligt FöPL, om försäkringen inte i tid skötts på
behörigt sätt.
Arbete vid sidan av pension ger ny pension
I regel ska också företagsverksamhet som företagaren bedriver fast han eller
hon redan får pension försäkras enligt FöPL.
Från och med 1.1.2007 är det dock frivilligt att försäkra företagsverksamheten vid sidan av ålderspension. Om företagaren vill avsluta en försäkring
som gäller FöPL-försäkring vid sidan av ålderspension, är det alltså möjligt
från och med 1.1.2007. Försäkringen kan inte avslutas retroaktivt i sådana
fall.
76
Avslutande av försäkringen
Om företagsverksamheten har upphört eller blivit så småskalig att arbetsinkomsten understiger minimibeloppet i lagen, avslutas FöPL-försäkringen, om
företagaren inte försäkrar sin verksamhet med en frivillig FöPL-försäkring.
Företagaren kan också avsluta FöPL-försäkringen när han eller hon går
i ålderspension. Försäkringen kan inte avslutas retroaktivt. Med en frivillig
försäkring kan företagaren också försäkra verksamhet vid sidan av ålderspension.
Företagaren ska underrätta pensionsanstalten om omständigheter och
förändringar som påverkar försäkringens giltighet och upphörande.
Frivillig FöPL-försäkring
Om företagarens arbetsinkomst är mindre än det minimibelopp som enligt
lagen gäller obligatorisk försäkring kan företagaren teckna en frivillig FöPLförsäkring.
Företagare som bedriver företagsverksamhet fast de får ålderspension kan
också teckna en frivillig FöPL-försäkring.
Befrielser från försäkringsskyldigheten
Enligt tidigare lagstiftning, som gällde före 2002, kunde företagaren med vissa
förutsättningar bli befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten. I början av år
2007 upphörde dessa befrielser för dem som är födda 1961 eller senare. För
äldre åldersklasser fortsätter tidigare beviljade befrielser så länge som villkoren för befrielsen uppfylls eller tills företagaren söker om att igen omfattas av
FöPL.
Bestämmelserna om s.k. rätt att inte teckna försäkring har också upphävts. Tidigare beslut om rätt att inte teckna försäkring gick ut 31.12.2006.
Hur FöPL-pensionen bestäms
Företagarens pension bestäms utgående från företagarens totala arbetsinkomst. Den totala arbetsinkomsten beräknas separat för varje kalenderår.
Som grund för den ligger företagarens fastställda arbetsinkomst, men i den
totala arbetsinkomsten beaktas eventuella tillskottsavgifter och nedsatta avgifter. Dessutom minskar den totala arbetsinkomsten om företagaren har
obetalda, preskriberade FöPL-avgifter.
Beloppet av företagarens pension bestäms alltså utgående från de totala
arbetsinkomsterna under hela företagarbanan. Därför är det viktigt att FöPLarbetsinkomsten hela tiden är på rätt nivå. Pensionen blir inte nämnvärt bättre av att arbetsinkomsten höjs betydligt under de sista åren som företagare.
77
Pension för sociala förmåner
Från och med år 2005 tillväxer pensionen också på basis av sociala förmåner
under s.k. oavlönade perioder. Sådana sociala förmåner är sjukdagpenning,
specialvårdspenning, moderskapspenning, särskild moderskapspenning,
faderskaps- och föräldrapenning, vuxenutbildningsstöd, ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfallsförsäkringen samt arbetslöshets- och rehabiliteringsförmåner. Företagaren tjänar
in pension på basis av dessa förmåner även om han eller hon samtidigt har en
FöPL-försäkring som är i kraft.
För vård av barn under tre år och för studier tjänar man från och med 2005
också in en förmån som kommer att betalas ut tillsammans med pensionen.
Denna förmån för barnavårdstid tillväxer dock inte om FöPL-försäkringen
är i kraft samtidigt. Studier ger pensionsförmån endast efter avlagd examen.
Pensionsutdrag
Från och med 2008 får företagarna årligen ett pensionsutdrag där de kan
följa med sin pensionstillväxt och kontrollera att uppgifterna om pensionsgrundande arbete och förmåner har införts rätt i pensionsanstalternas och
Pensionsskyddscentralens gemensamma intjäningsregister. Pensionsutdraget
innehåller uppgifterna om den FöPL-försäkrade företagsverksamheten samt
den totala arbetsinkomsten för företagsverksamheten. Dessutom innehåller
utdraget uppgifterna om de förmånsgrundade inkomsterna för de oavlönade
perioderna på basis av vilka företagaren tjänar in pension samt uppgifterna
om löner som företagaren förtjänat in i anställningsförhållanden specificerade enligt arbetsgivare. Pensionsutdraget innehåller också uppgifter om det
pensionsbelopp som tjänats in före utgången av året innan utdraget skickas.
Utdraget skickas av den pensionsanstalt där företagaren är försäkrad vid utgången av det kalenderår som föregår det år då utdraget skickas eller där han
eller hon senast har varit försäkrad.
Blanketter
Företagaren ska lämna de uppgifter som behövs för pensionsförsäkringen
till pensionsanstalten med följande blanketter. Blanketter fås från arbetspensionsanstalternas verksamhetsställen och Pensionsskyddscentralen. I elektronisk form finns de på webbplatsen www.etk.fi.
Blanketter som ska sändas till pensionsanstalten:
- ansökan om försäkring: blankett YT eller pensionsanstaltens blankett
för ansökan om försäkring
- ändring av arbetsinkomsten och avslutande av försäkringen: blankett
YM eller pensionsanstaltens blankett för ändringsanmälan
78
Blanketter som ska sändas till Pensionsskyddscentralen:
- företagarens ansökan om att åter omfattas av lagen: Blankett YT eller
pensionsanstaltens blankett för ansökan om försäkring
Individuell pensionsförsäkring som komplement
Utgångspunkten för företagarens pensionsskydd är en FöPL-arbetsinkomst
som är på rätt nivå. Om man vill komplettera den lagstadgade pensionen, är
en individuell pensionsförsäkring ett sätt att göra det. För att premien för en
individuell pensionsförsäkring ska vara avdragsgill ska pensionsåldern vara
den som gäller i lagen om pension för arbetstagare. Enligt individuella pensionsförsäkringar betalas pension under den tid som fastställts i försäkringsavtalet och till ett belopp som motsvarar de inbetalda premierna.
Individuella pensionsförsäkringar beviljas av livförsäkringsbolag på viss
tid eller för den försäkrades livstid. De ger inte företagaren och hans familj
fortlöpande trygghet med tanke på arbetsoförmåga, arbetslöshet och dödsfall
såsom FöPL-försäkringen. Dessutom har rätten till skatteavdrag för premierna för individuella pensionsförsäkringar begränsats.
Skillnader mellan en FöPL-försäkring och en individuell
pensionsförsäkring
Försäkringsskydd
FöPL-försäkringen
Individuell
pensionsförsäkring
Ålderspensions- Pensionen betalas livet ut
skydd
Pension utbetalas enligt avtalet
antingen på viss tid eller på livstid,
tidigast från ålderspensionsåldern
enligt arbetspensionslagen (år 2010,
63 år).
Invalidpensionsskydd
Inbegriper i allmänhet inte invalidpensionsskydd. Bestående arbetsoförmåga är visserligen i allmänhet
en grund på vilken försäkringsbesparingar kan tas ut före pensionsåldern.
Pension betalas från att rätten
till pension uppstått under den
tid som arbetsoförmågan fortgår.
Invalidpensionen ändras till ålderspension vid 63 års ålder. 1)
79
Försäkringsskydd
FöPL-försäkringen
Individuell
pensionsförsäkring
Arbetslöshets
pensionsskydd (gäller
endast dem som
är födda före
1950)
Pension betalas från att rätten
till pension uppstått under den
tid som arbetslösheten fortgår.
Arbetslöshetspensionen ändras
till ålderspension vid 63 års
ålder. 2)
Ingår inte. Arbetslöshet är dock i
allmänhet en grund på vilken försäkringsbesparingar kan tas ut före
pensionsåldern.
Familjepensionsskydd
Betalas till efterlevande make och
minderåriga barn som är berättigade till pension
Omfattar i allmänhet inte familjepensionsskydd. Med tanke på
dödsfall kan avtalet utökas med en
livsförsäkring, på basis av vilken en
dödsfallsersättning som motsvarar
försäkringsbesparingarnas belopp
betalas till de anhöriga.
Övrig socialförsäkring (bl.a.
sjukdagpenning
och moderskaps-, faderskaps- och
föräldrapenning
som betalas av
FPA)
Dagpenningens nivå bestäms
enligt den fastställda FöPL arbetsinkomsten.
Inverkar inte på ersättningens nivå.
S.k. återstående
tid
Invalid-, arbetslöshets-, och familjepensionens belopp höjs vanligtvis också på grund av tiden fram
till 63 års ålder.
Beaktas inte.
Indexskydd
Lönerna och arbetsinkomsterna
justeras med lönekoefficienten
och pensionerna med arbetspensionsindex.
På försäkringsbesparingar betalas
i allmänhet beräkningsränta och
kundåterbäring. Utöver det eller
alternativt kan försäkringsbesparingarna vara knutna till värdeutvecklingen av valda fonder. Avgifter
enligt försäkringsplanen kan knytas
till index.
80
Försäkringsskydd
FöPL-försäkringen
Individuell
pensionsförsäkring
S.k. fribrevsrätt
Om företagsverksamheten
upphör, bibehålls den intjänade
pensionen, dvs. fribrevet, tills den
utbetalas. Under tiden är den
bunden till lönekoefficienten.
Om anställningsförhållandet till det
företag som tecknat försäkringen
upphör, bevaras den intjänade pensionen i huvudregel tills pensionen
börjar. Företaget kan ändå begränsa fribrevsrätten. Om den försäkrades anställningsförhållande till
företaget som tecknat försäkringen
upphör, och den försäkrade inte
har fribrevsrätt, kan företaget lyfta
försäkringsbesparningarna till sig
själv. Vanligtvis uppstår fribrevsrätt
till besparingarna om företagsverksamheten avslutas.
Rätt till skatteavdrag för
försäkringsavgifterna
Avgifterna för FöPLgrundförsäkring, tillskottsavgifterna och avgifterna för FöPLtilläggspensionsförsäkring är
avdragsgilla i sin helhet. Pensionen
beskattas i sinom tid som pensionsinkomst.
För att avgiften ska vara avdragsgill förutsätts att pensionsåldern
motsvarar gällande ålderspensionsålder i ArPL (år 2010, 63 år). Från
och med 2005 är det maximala
avdraget 5000 euro/år och görs
från kapitalinkomst. Om man inte
har någon kapitalinkomst, görs
avdraget som s.k. underskottsgottgörelse från förvärvsinkomstens
skatter. Underskottsgottgörelsen
överförs till maken, om den skattskyldiga inte själv kan utnyttja den.
Pensionen i en försäkring som en
privatperson har tecknat kommer
att beskattas som kapitalinkomst. Om försäkringstagaren emellertid
är ett företag beskattas den som
pensionsinkomst.
81
Försäkringsskydd
FöPL-försäkringen
Individuell
pensionsförsäkring
Försäkringsavgiften är
flexibel
FöPL-avgiften, som inverkar
på pensionsrätten, kan årligen
antingen höjas (högst till det
dubbla) eller nedsättas (10-20
procent). Den egentliga FöPLförsäkringsavgiften kan betalas
i en eller flera rater på avtalade
förfallodagar.
Betalningssättet är i allmänhet
flexibelt och det är möjligt att
betala lägre eller högre avgifter än
vad som avtalats. Det finns också
försäkringar där detta är mer begränsat.
Deltidsarbete
som företagare
och pensionen
Möjlighet att arbeta som företagare på deltid och få pension som
stöd från 60 års ålder. En förutsättning för deltidspension är att
företagsverksamheten halveras.
Pensionen tillväxer normalt för
deltidsarbetet. För dem som är
födda före år 1953 är åldersgränsen 58 år och de tjänar också in
pension med 0,75 % om året för
skillnaden mellan lönen i heltidsarbetet och deltidsarbetet.
Uttag av individuell pension är inte
direkt bundet till utförandet av
arbetet eller till lagstadgat uttag av
pension. Man kan dock börja lyfta
pension först i åldern för ålderspension enligt arbetspensionslagen. Det är dock möjligt att skjuta upp
lyftande av frivillig pension. 1) Invalidpensioner som beviljats på grundval av arbetsoförmåga som inträtt före 2006 ändras till ålderspension när pensionstagaren fyller 65 år.
2) Arbetslöshetspension som börjat före 2006 ändras till ålderspension vid 65 års ålder.
Exempel på FöPL-pensionsskyddet och försäkringsavgifterna
1. Exempel
Företagarpension enligt FöPL-arbetsinkomst och tiden som företagare
Av tabellen här intill framgår hur arbetsinkomstens belopp och antalet år
som företagare påverkar FöPL-pensionen. Tabellen består av två delar. Den
övre delen (1–20 verksamhetsår) talar om ålderspensionens belopp utifrån
antagandet att företagaren har bedrivit all sin företagsverksamhet före 53 års
ålder. Den nedre delen anger ålderspensionens belopp vid 65 års ålder med
antagandet att företagaren bedrivit verksamhet hela tiden fram till dess (20–
40 år). Pensionens belopp har beräknats enligt de bestämmelser som trädde i
kraft i början av år 2005.
82
Pension för FöPL-verksamheten
FöPL-
år 1
5
10
15
20
Arbetsinkomst euro/år
10 000
20 000
30 000
13
63
125
188
250
25
125
250
375
500
38
188
375
563
750
40 000
50 000
60 000
70 000
FöPL-pension euro/mån
Ålderspension om företagsverksamheten har bedrivits
före 53 års ålder
50
250
500
750
1 000
63
313
625
938
1 250
75
375
750
1 125
1 500
88
438
875
1 313
1 750
FöPL-pension euro/mån
Ålderspension, när företagarverksamheten fortsätter till 65 års ålder
20
25
30
35
40
333
396
458
521
583
667
792
917
1 042
1 167
1 000
1 188
1 375
1 563
1 750
1 333
1 583
1 833
2 083
2 333
1 667
1 979
2 292
2 604
2 917
2 000
2 375
2 750
3 125
3 500
2 333
2 771
3 208
3 646
4 083
Pensionsbeloppen inkluderar inte folkpension.
Med FöPL-år avses den aktiva tiden (verksamhetsåren) som FöPL-försäkrad,
när företagaren upphör med företagsverksamheten eller går i ålderspension
Före 53 års ålder tillväxer pensionen med 1,5 % per år. Om företagaren fortsätter med verksamheten efter det, tillväxer pensionen med 1,9 % i åldern
53–62 år och med 4,5 % i åldern 63–68.
Från år 2010 påverkar livslängdskoefficienten ålderspensionens belopp.
Livslängdskoefficienten fastställs separat för varje födelseårskull inför det år
då födelseårskullen fyller 62 år. Nya ålderspensioner multipliceras med åldersgruppens livslängdskoefficient (0,98689 år 2011). Om ålderspensionen börjar
före det år då pensionstagaren fyller 62 år, multipliceras ålderspensionen med
den koefficient som fastställs för dem som fyller 62 år det år då pensionen
börjar. Pensionsbeloppen i exemplen ovan ska alltså ännu multipliceras med
den koefficient som fastställs för det år då personen i fråga fyller 62 år.
83
2. Exempel
Hur den pensionsgrundande arbetsinkomsten påverkas av att företagare
utnyttjar flexibiliteten i avgifterna
Om företagaren betalar tillskottsavgift eller nedsatt avgift ändras den pensionsgrundande arbetsinkomsten (den totala arbetsinkomsten) till att motsvara de inbetalda avgifterna (s. 74 FöPL-arbetsinkomsten och avgiftens flexibilitet).
Exempel: Företagarens fastställda arbetsinkomst är 22 000 euro/
år. Om försäkringsavgiften är 21,6 %, är avgiften som motsvarar
den fastställda arbetsinkomsten 4 752 euro. Företagaren beslutar att
betala tillskottsavgift på 2 376 euro, vilket innebär att den totala arbetsinskomsten för kalenderåret blir (4 752 + 2 376 / 0,216 = 33 000
euro. Om företagaren sänker sin arbetsinkomst med 10 %, sjunker
FöPL-avgiften med 475,2 euro. Då är företagarens totala arbetsinkomst för detta år (4 752 –475,2) / 0,216 = 19 800 euro.
Den pensionsgrundande arbetsinkomsten erhålls alltså genom
att dividera det sammanlagda beloppet av de inbetalda avgifterna
med en hundradedel av avgiftsprocenten. Räntefaktorn medför att
utfallet i obetydlig mån är beroende av vilken tid på året tillskottsavgiften har betalats. En tillskottsavgift som betalats i början av året
ger en större total arbetsinkomst än en lika stor tillskottsavgift som
betalas i slutet av året. I exemplet har det antagits att tillskottsavgiften har betalats den första juli.
3. Exempel
Om företagaren blir arbetsoförmögen
I exempel 1 avsågs med FöPL-år endast den FöPL-försäkrade aktiva tiden
(verksamhetsåren) i en situation där företagaren lägger ner verksamheten eller går direkt i ålderspension. Om företagarverksamheten upphör på grund
av arbetsoförmåga eller annat förtida pensionsfall, avses med FöPL-åren förutom den aktiva tiden även tiden från pensionsfallet till 63 års ålder.
Företagaren inledde företagsverksamheten vid 25 års ålder och lät fastställa en FöPL-arbetsinkomst på 30 000 euro. Han blir sjuk och beviljas invalidpension vid 30 års ålder, efter bara fem aktiva år. När företagarens invalidpension räknas ut, beaktas utöver de fem aktiva åren även tiden från
pensionsfallet till 63 års ålder. Det innebär att de pensionsgrundande åren
bestäms enligt följande:
84
Specifikation av FöPL-åren
FöPL-år under företagarperioden 25-30 år
Återstående tid enligt FöPL i åldern 30–63 år
Sammanlagt
År
Tillväxt-
procent
Den euro/mån
totala
pensionstillväxten
%
5
1,5
7,5
33
1,5
49,5
38
57
188*)
1 237*)
1 425
*)
Även invalidpensionens belopp påverkas av livslängdskoefficienten från och
med år 2010. Den fram till arbetsoförmågans inträde intjänade pensionens
andel multipliceras med den livslängdskoefficient som fastställts för dem som
fyller 62 år under pensionsfallsåret (0,98689 år 2011). Livslängdskoefficienten
ändras inte när invalidpensionen ändras till ålderspension.
*)
Om pensionsfallet i exemplet är 2011, är den intjänade pensionen då 188 x 0,98689
= 186 och den sammanlagda pensionen 1 423 euro/mån.
85
Om företagaren i exemplet hade avlidit vid den tidpunkt då han blev arbetsoförmögen, skulle familjepensionen beräknas som ovan, dvs. på basis av förmånslåtarens pensionsrätt. Det pensionsbelopp som utbetalas är beroende
av antalet anhöriga som är förmånstagare och i synnerhet den efterlevande
makens egen livssitutation (om maken är den enda förmånstagaren). Om
förmånstagarna är den efterlevande maken och två barn under 18 år, är familjepensionen lika stor som den ovan beskrivna invalidpensionen och fördelas
på följande sätt:
Familjepension, tre förmånstagare
efterlevande makens andel 5/12
barnens andel 7/12
Sammanlagt
593 e/mån
830 e/mån
1 423 e/mån
I exempelfallet utgör den andel av pensionen som företagaren tjänat in genom
att arbeta som företagare (186 e/mån) en rätt liten del (ca 13 %) av hela den
företagarpension som FöPL-försäkringen garanterar (1 423 e/mån). Normalt
utgår man från att FöPL–pensionen börjar betalas ut när den försäkrade är
63 år, vilket innebär att åren mellan 30 och 63 års ålder är s.k. återstående tid,
som också ger pension.
Unga invalidpensionstagares pension höjs efter fem år. Storleken på denna engångsförhöjning bestäms enligt pensionstagarens ålder vid tidpunkten
för förhöjningen (i exempelfallet är förhöjningen 21 %). Pensionen justeras
också årligen med arbetspensionsindex.
Familjepension till barnen upphör när barnen blir myndiga och den efterlevande makens pension minskas på basis av den efterlevande makens
egna inkomster när det yngsta av de barn som fått familjepension fyller 18 år.
Vid minskningen av efterlevandepensionen beaktas den efterlevande makens
egen arbetspension till det belopp som den uppgår till vid denna tidpunkt eller till det belopp som den skulle uppgå till, om den efterlevande maken hade
blivit arbetsoförmögen när barnet fyllde 18 år.
86
4. Exempel
Bättre att höja arbetsinkomsten tidigt än sent
Staplarna i figuren representerar 12 olika företagarbanor, där FöPL-arbetsinkomsten i början är 10 000 e/år. De tre staplarna till vänster visar hur pensionen tillväxer när företagarperioden fortgått (20, 30 och 40 år) utan att arbetsinkomsten höjts. De följande tre staplarna visar fall där företagaren har
fördubblat sin årliga arbetsinkomst (från 10 000 till 20 000 euro) rätt tidigt
under företagarperioden (efter 5, 10 och 10 år). I den tredje stapelgruppen
har arbetsinkomsten fördubblats ungefär i mitten av företagarperioden (efter
10, 15 och 20 år) och i den sista först mot slutet av företagarbanan (efter 15,
20 och 30 år). Det är lätt att se hur pensionsskyddets nivå påverkas av ändringen och tidpunkten för ändringen.
87
Pensionsanstalter som sköter FöPL-ärenden
Etera
Löneboställsporten 1
00240 HELSINGFORS
tfn 010 553 300
www.etera.fi
Ilmarinen
Porkalagatan 1
00018 ILMARINEN
tfn 010 28 411
www.ilmarinen.fi
Pensions-Alandia
Ålandsvägen 31
PB 121, 22101 MARIEHAMN
Tfn 018 29 000
www.alandia.com
Pensions-Fennia
Folkskolegränd 1
00041 PENSIONS-FENNIA
tfn 010 5031
www.fennia.fi
Pensions-Tapiola
Norrskensvägen 1
02010 TAPIOLA
tfn 09 453 3680
www.tapiola.fi
Varma
Sundholmsstranden 11
PB 1, 00098 VARMA
tfn 010 2440
www.varma.fi
88
Veritas Pensionsförsäkring
Olofsvägen 2
PB 133, 20101 ÅBO
tfn 010 55 010
www.veritas.fi
Apotekens Pensionskassa
Kalevagatan 13
00100 HELSINGFORS
tfn 09 6126 2734
e-post: [email protected]
Liikennepalvelualojen
Eläkekassa Viabek
Mannerheimvägen 40 D 81
00100 HELSINGFORS
tfn 09 4542 280
e-post: [email protected]
www.viabek.fi
Pälsdjursuppfödarnas
Pensionskassa
Fr.o.m. 1.1.2010 se Ilmarinen
Yrittäjien Eläkekassa Oma
Puijonkatu 27 A 14
PB 1, 70101 KUOPIO
tfn 044 3668 681 och
044 3668 682
e-post: [email protected]
Eläketurvakeskus
PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
Telefon 010 7511
www.etk.fi
Från Pensionsskyddscentralen och från pensionsanstalter
som sköter FöPL-ärenden får man broschyrer
och råd om FöPL-ärenden.
2011
Företagarens
arbetsinkomst
Pensionsskyddscentralens anvisnigar
för fastställande av företagarens arbetsinkomst
ISSN (pdf) 1796-7449
Eläketurvakeskus
PENSIONSSKYDDSCENTRALEN