Åtgärdsplan Emån Illharjen 120301.pdf

Transcript Åtgärdsplan Emån Illharjen 120301.pdf

Åtgärdsplan för restaurering av Emån

Mellan Flugebydammen - Mela kvarn

Emåförbundet 2011

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Innehåll

INNEHÅLL ............................................................................................................3

INLEDNING ..........................................................................................................4

BAKGRUND ..........................................................................................................4

SYFTE OCH MÅLSÄTTNING.............................................................................5

MATERIAL OCH METODIK..............................................................................5

OMRÅDESBESKRIVNING..................................................................................8

RESULTAT .......................................................................................................... 12 ÅTGÄRDSOMRÅDE 1: FLUGEBY TILL VATTENVERKET ....................... 13 ÅTGÄRDSOMRÅDE 2: VATTENINTAGET TILL HÅLLDAMMEN ILLHARJEN ........................................................................................................ 21 ÅTGÄRDSOMRÅDE 3: LANDSVÄGSBRON – MELA KVARN .................... 31 SLUTSATSER...................................................................................................... 47 BILAGA – RESTAURERINGSMETODIK........................................................ 48

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Inledning

Denna rapport redovisar förslag på fiskevårdsåtgärder på en delsträcka i Emåns huvudfåra från dammen vid Flugeby upp till Mela kvarn nedströms sjön Grumlan. I sträckans nedre del mynnar Brostugebäcken vilken också har projekterats men redovisas i separat plan. Den aktuella sträckan utgör bl.a. ett kärnområde för Emåns population av stationär öring i de övre delarna. Sedan lång tid bedrivs dessutom ett populärt sportfiske på sträckan inom Vetlanda sportfiskeklubbs regi. Samtidigt har sträckan en fysisk/kemisk påverkan i form av rensning, dammar, vattenuttag, reglering, infrastruktur och recipient för dagvatten från Vetlanda tätort och kringliggande industriområden och andra hårdgjorda ytor. Detta har medfört att reproduktionen av öring är mycket svag och att flodpärlmusslan gått tillbaka kraftigt.

Bakgrund

Emåns huvudfåra med Illharjenområdet utgör ett attraktivt rekreationsområde i närheten av Vetlanda tätort. Området har höga naturvärden, framförallt i Illharjenområdet som utgörs av ett vitt förgrenat kvillområde vid sidan av Emåns huvudfåra. Området är ett utpekat Natura 2000 område men omfattas även av ett kommunalt- och statligt naturreservat. Illharjenområdet ligger dock inklämt mellan en rad olika nyttjandeintressen och är därmed starkt påverkat av mänskliga aktiviteter genom infrastruktur, reglering, kraftverk, dammar och vattenuttag. Vetlanda Sportfiskeklubb arrenderar fiskerätten av Grumlans fiskevårdsområde och säljer fiskekort till allmänheten. Under 1980-talet upp byggde man med ideella krafter upp ett attraktivt sportfiske efter strömlevande öring. När man startade arbetet var Emån i det närmaste helt igenvuxen. Man utförde biotopvård med grävmaskin och frilade bottnarna, i den tidens anda byggdes också strömkoncentratorer som skapade fiskepooler. Ett kläckeri startades upp som försåg området med ett tillskott av öringyngel. Arbetet gav resultat och fisket var vida känt under denna period och lockade fiskare från ett mycket stort geografiskt område. Detta arbete spolierades dock under en serie av år på grund av att delar av området tidvis torrlades p.g.a. regleringen. Därmed försvann gnistan hos föreningen att driva förstärkningsodlingen vidare. Egna öringyngel ersattes med att man köpte vuxen, fångstfärdig öring från fiskodling som sattes ut direkt i Emån. Den stora öringen visade sig acklimatisera sig dåligt och fisket gick gradvis ner. Samtidigt började länsstyrelsen i Jönköpings län ifrågasätta kvaliteten (ffa det genetiska ursprunget) på den odlade fisken som härstammade från en romtäkt från 1970-talet. Som ett resultat av detta gav inte länsstyrelsen längre tillståndet till att sätta ut öring och fiskodlingen som haft ”Emåöring” upphörde med denna verksamhet. Ingen utsättning har skett sedan 2004 förutom utsättning av regnbåge som en ”tillfällig” lösning sedan 2010. Emåns huvudfåra inom aktuellt område har nu mycket låga tätheter av öring, så låga att man egentligen inte kan bedriva något fiske överhuvudtaget, utan att äventyra populationens överlevnad. Vetlanda kommun och Emåförbundet har tillsammans med Vetlanda Sportfiskeklubb beviljats LONA–bidrag (2010-20-12) till ett projekt som syftar till att återuppta förstärkningsodlingen genom att fånga avelsfisk från andra delar av Emåns huvudfåra och kläcka fram yngel.

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Parallellt med LONA-projektet pågår andra arbeten inom Illharjenområdet som syftar till att restaurera strömvattenmiljöerna och gynna arter som öring, flodpärlmussla. Problemen inom området är dock komplexa och kräver att man tar ett helhetsgrepp kring ett större område som omfattar hela sträckan från regleringen av Grumlan vid Mela kvarn ned till Flugebydammen. Detta arbete sker genom ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Emåförbundet och Vetlanda kommun. Syftet är att återställa en naturlig vattenregim inom området genom att köpa ut fallrätten till kraftverket Elharjen och restaurera lek- och uppväxtområden för att skapa en naturlig produktion av öring. Detta är ett långsiktigt projekt som förväntas stärka områdets natur- och rekreationsvärden samt förhoppningsvis även rädda flodpärlmusslans fortsatta existens. Emåförbundet fick under hösten 2010 uppdraget av länsstyrelsen i Jönköpings län att projektera och sammanställa en övergripande plan på lämpliga fiskevårdsåtgärder på aktuell sträcka. Planen ska ligga till grund för framtida åtgärder med fokus på målarterna öring och flodpärlmussla.

Syfte och målsättning

Denna rapport syftar till att detaljerat redovisa förslag på restaureringsåtgärder, metodik vid genomförandet och prioritet samt kostnadsuppskattningar för varje åtgärdsförslag. Åtgärderna har som övergripande målsättning att förbättra förutsättningarna för framförallt öring och flodpärlmussla men bedöms generellt gynna all strömlevande fauna och flora. Den operativa målsättningen är att rapporten skall fungera som underlag för länsstyrelsen, Emåförbundet och Vetlanda kommun samt andra aktörer vid planering, beslut och finansiering av restaureringsåtgärder i Emån inom det aktuella området.

Material och metodik

Fältarbete

Projekteringen genomfördes under hösten 2010.

Aktuella sträckor inventerades med fotvandring längs ån. Under tiden för projekteringen var flödet i Emån ca 5 m anteckningar. 3 vilket är mycket högt för årstiden. Detta försvårade bedömningarna betydligt. Emåförbundet har dock en lång erfarenhet av aktuell sträcka vilket var fördelaktigt vid inventeringen. Samtliga åtgärdslokaler dokumenterades med foto och

Redovisning

Längs sträckan från Flugebydammen upp till Mela kvarn pekar vi ut tre (3) åtgärdsområden med specifika åtgärdslokaler inom varje område (tabell 1). Brostugebäcken som rinner ut på sträcka 1 har också projekterats men redovisas i separat plan. Varje åtgärdslokal har fått en specifik identitet utifrån åtgärdsområde, delsträcka och lokal, t.ex. ”Stensåkra 3D” för att i tabeller och text underlätta för läsaren.

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Tabell 1. Åtgärdsområden och antal åtgärdslokaler på respektive sträcka.

Åtgärdsområde Antal åtgärdslokaler

1 Flugeby - Vattenverket 2 Vattenintaget - Hålldammen 3 Dämningsområdet – Mela kvarn 4 (A-D) 3 (A-C) 6 (A-E)

Ambitionsnivå

För varje åtgärdsområde ges en övergripande beskrivning med bl.a. fysiska förutsättningar, markanvändning i närområdet, naturvärden och eventuell påverkan. När vi föreslår en åtgärd tar vi alltid hänsyn till dessa faktorer för att åtgärdsförslaget ska betraktas som realistiskt genomförbart.

Kostnadsuppskattning

För samtliga åtgärdsobjekt ges en kostnadsuppskattning baserad på vår egen erfarenhet av ett flertal tidigare utförda objekt, med stöd av schablonkostnader för biologisk återställning i Jönköpings län (Haag 2006). Normalt gör vi en prisspecifikation som inkluderar (1) sakkunnig expertis, (2) maskin och maskinförare inklusive lastmaskin om så krävs samt (3) material. När det gäller kostnaden för helikopter finns i princip endast en firma i Sverige som utför utläggning av stenmaterial (leksten) och denna kostnad inkluderar inte fram- och hemkörning av helikoptern vilket beräknas till ca 28 000 kr (2 flygtimmar, Landskrona-Vetlanda, T&R). I kostnadsuppskattningen har vi uppskattat administrativa kostnader som t.ex. samråd, markägarmöten, brevutskick och telefonsamtal. Denna kostnad är mycket svår att uppskatta och varierar ofta mycket. Vi använder oss av en schablon som därför måste betraktas som endast en fingervisning. Den slutliga kostnaden påverkas dessutom av ett flertal faktorer som t.ex. lokala entreprenörer och priser, närhet till grustag, huvudmans avtal samt eventuella andra aktörer som fiskevårdsområden eller markägare och deras möjligheter att hjälpa till m.m Kostnader för antikvarisk medverkan och kompletterande utredningar har inte gjorts i föreliggande rapport. Våra kostnadsuppskattningar baseras på att varje åtgärd utförs var för sig. Om åtgärdsförslagen samordnas, vilket ofta är praxis, genom att ett flertal åtgärder genomförs vid samma tillfälle och av en och samma entreprenör tillsammans med en sakkunnig blir kostnaden alltid lägre. Nedan redovisas en tabell över de schablonkostnader som vi använt i våra kostnadsberäkningar för respektive åtgärd (tabell 2). Kostnaden för sakkunnig kan ibland betraktas som onödig men vår erfarenhet är att det är nödvändigt för att uppnå ett bra resultat utan eventuella onödiga och många gånger dyra efterjusteringar. Vid åtgärder som utförs för hand är det även tillrådligt att vara minst 2 personer ur säkerhetssynpunkt.

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Tabell 2. Schablonkostnader (exklusive moms) för allmänna moment och material vid restaurering.

Åtgärd/material

Stenmaterial (sorterat och

Parameter

Per m 3

Kostnad (kr)

280

Anmärkning

Kostnaden för osorterat osorterat) inkl. transport Grävmaskin, lastare etc. Sakkunnig Helikopter Administration Per timma Per timma Per timma Per timma 600 650 14000 650 material är ofta lägre Maskin inkl. förare Varierar ofta mellan 500-700 Kapacitet ca 8 m 3 /h Schablon på 20% av övriga kostnader – OBS! slår fel vid användande av helikopter

Kulturvärden

Emån är starkt präglad av äldre tiders vattenutnyttjande genom till exempel dämmen för olika ändamål, sjö- eller åsänkningar, timmerflottning, kvarnar och vattenkraftverk. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är dammrester i sten och/eller jord, stengrunder och andra stenfundament, pålverk, kallmurningar och vallar samt brorester. Samtliga av åtgärdsförslagen har översiktligt bedömts utifrån påverkan på förekommande kulturobjekt. Vår bedömning är att föreslagna åtgärdsförslag i denna plan inte påverkar några kulturlämningar men åtgärdsförslagen bör granskas av antikvarisk expertis.

Ägarförhållanden

Övre delen av åtgärdssträckan omfattas av Grumlans Fiskevårdsområdesförening som arrenderar ut fisket och förvaltningen till Vetlanda Sportfiskeklubb. Vetlanda kommun är en relativt stor fastighetsägare i området. Några markägarkontakter har inte tagits vid projekteringen. Åtgärdsförslagen skall alltid presenteras, förankras och godkännas av markägarna innan man går vidare med tillståndsansökan.

Övrigt

Andra uppgifter av betydelse för utförandet exempelvis uppläggningsplatser för leksten och annat material, lämpliga körvägar till åtgärdslokalen, åtkomst och arbetsgång har noterats för respektive åtgärdsförslag.

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Områdesbeskrivning

Emåns sträckning från Flugebydammens övre dämningsområde till Mela kvarn är närmare 5 km exklusive alla sidofåror i kvillområden. Sträckan kännetecknas framförallt av värdefulla, vitt förgrenade kvillområden och mångfalden av olika vattendragsmiljöer men också av fysisk påverkan i form av rensning, dämning och reglering. Enligt biotopkarteringen av Emån 1998 domineras sträckan av svagt strömmande och ringlande miljöer (knappt 53 %) medan ca 27 % av sträckan är lugnflytande och resterande del ca 20 % är strömmande (figur 1). Vattenvegetationen är mycket riklig även i de mera strömmande partierna (figur 2) och domineras av övervattensvegetation (främst säv och bladvass) och flytbladsväxter (nate, näckros m.m.). Förekomsten av död ved är sparsam i huvudfåran men ofta riklig inne i kvillområdena. Den fysiska påverkan genom rensningar är försiktigt rensad längs ca 22 % av sträckan och omgrävd närmare 9 %. Det finns 4 st. dammar som bedöms dämma in ca 300 m strömmande sträckor. Därutöver finns ett kommunalt vattenuttag, ett kraftverk i sidofåra (Elharjen) och reglering uppströms (Mela). Bra till mycket bra lekområden för öring saknas längs sträckan enligt biotopkarteringen medan andelen möjliga men inte bra lekområden uppgår till ca 2 km. Andelen uppväxtområden för öring är bra till mycket bra längs ca 2 km och möjlig längs ytterligare 900 m av den totala arealen, vilket motsvarar ca 61 000 m 2 (figur 3).

Strömförhållande (längd i km)

2,1 4,2 1,6 0% 25% Lugnflytande 50% Svagt strömmande 75% Strömmande

Figur 1. Strömförhållanden längs projekterad sträcka i Emån enligt biotopkarteringen av Emån 1998. Källa: Länsstyrelsen 2009.

100%

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Bottenmaterial

3 2 1 0

Vattenvegetation

1 0 3 2

Figur 2. Bottensubstrat och vattenvegetation längs sträckan Flugeby till och med Mela kvarn. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län 2009.

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Uppväxtområde för öring (m2) 42356 193655 116685 1916843 ej lämpligt, kl 0 möjligt, ej bra, kl 1 tämligen bra, kl 2 bra-mycket bra, kl 3

Figur 3. Andel uppväxtområden för öring längs projekterad sträcka i Emån, enligt biotopkarteringen 1998. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län 2009.

P. Johansson 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2011

Figur 4. Översiktskarta på projekterad strecka av Emån mellan Flugeby och Mela kvarn, markerad med gröna punkter. Total längd ca 5 km. Resultat från biotopkarteringen 1998 med avseende på andel uppväxtområden för öring och rensningspåverkan redovisas också.

P. Johansson 2012 11

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Resultat

Vi har projekterat åtgärdsförslag framförallt i form av biotopvård på strömsträckor inom sträckan Flugeby dammen upp till Mela kvarn till en sammanlagd uppskattad kostnad av drygt 700 000 SEK (tabell 3). I denna kostnad ingår inte åtgärd 3D, avsänkning Stensåkra. Om åtgärderna samordnas inom åtgärdsområdet minskar kostnaderna administrativt men även i utförandet.

Tabell 3. Sammanställning av uppskattade kostnader (SEK exkl.moms) fördelade på åtgärdsområden.

Åtgärdsområde Kostnad (SEK)

Flugeby till Vattenverket Vattenintaget till Hålldammen Landsvägsbron till Mela kvarn

SUMMA

170 920 338 160 158 280

667 360 Prioritering

Åtgärdernas prioriteringsordning har också bedömts baserat på åtgärdernas effekt på öringreproduktion i relation till de fysiska förutsättningarna (kostnadseffektiviteten). Detta redovisas i skala 1-3, där prioritet 1 bedöms ge en hög effekt på öring. En förbättring av öringens lekplatser ges högsta prioritet. Prioriteten redovisas i tabell kostnadsuppskattning efter varje åtgärdsområde. Nedan redovisas en samlingstabell med de åtgärder som fått prioritet 1.

Tabell 4.Samlingstabell kostnad (SEK exkl moms) för åtgärder med prioritet 1.

Åtgärdslokal Kostnad (SEK)

1B 32 760 1C 2B 2C 3A 3B 3C 3E

SUMMA

57 600 173 200 104 960 53 280 53 280 12 720 39 000

477 240

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsområde 1: Flugeby till Vattenverket

A B C D

Figur 5. Översiktskarta på åtgärdsområde 1. Projekteringens nedre gräns framgår med svart, streckad linje och åtgärdslokalerna (A-D) är markerade (Källa: Vetlanda kommun).

Beskrivning

Åtgärdsområdet omfattar den nedre delen från bron dämningsområdets början vid Flugeby och upp till kommunens vattenverk. Sträckan domineras av svagt strömmande sträckor med enstaka markerade strömsträckor. Inom området finns mycket få grunda strömmande områden som lämpar sig som lek- och uppväxtområden för öringungar. Vi bedömer att tillgången på bra lekområden samt uppväxtlokaler som låg. Vid landsvägs- och järnvägsbron har biotopvård utförts (1980-tal) av Vetlanda SFK, klassiska strömkoncentratorer har byggts som skapar fiskepooler. Dessa ger ståndplatser för större fisk men fungerar sämre som uppväxtlokaler då dessa har en dämningseffekt på strömmande områden. Detta gör att lokalen blir sämre som uppväxtlokal och gynnar även andra konkurrerande arter. Sträckans värde som lek- och uppväxtlokal kan därmed förbättras.

Åtgärder

Sträckan har fyra utpekade åtgärdslokaler (A-D), framförallt koncentreras åtgärderna på att förbättra ett strömmande parti vid landsvägsbron (åtgärdslokal 1C). På sträckan mynnar även Brostugebäcken som också projekterats redovisas i separat rapport. Sammanfattningsvis är dock bedömningen att Brostugebäcken utgör ett begränsat uppväxtområde för öring.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Åtgärdslokal 1A

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 6. Översiktskarta åtgärdsförslag 1A markerad (Källa: Vetlanda kommun). och uppväxtområde. Foto: P. Johansson. Figur 7. En liten sidofåra vid Emålund som skulle kunna fungera som ett mindre lek-

Beskrivning

På den norra sidan av ån finns en liten sidofåra (kvill) som kan utgöra potentiell lek och uppväxtlokal. Det övre partiet (ca 30 m) är mera strömmande med hårdbotten och med enstaka block. Dock högt flöde för bra bedömning.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsförslag

Föreslås tillförsel av leksten och mindre block 20-50 cm. Totalt ca 15 m3 leksten och 10 m3 block. Åtkomst från vägen, något brant slänt ner till ån och närmast ån blött (vid rådande vattenföring). Åtgärden utförs vid lågflöde. Inga dämningseffekter uppströms.

Åtgärdslokal 1B

Figur 8. Översiktskarta åtgärdsförslag 1B markerad (Källa: Vetlanda kommun). Figur 9. Ett fint strömmande område uppströms ett gammalt brofäste. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Beskrivning

Uppströms ett gammalt brofäste (stenfundament i ån), en fint strömmande sträcka med flera fåror (mindre kvillområde). Tydligt biotopvårdat med block och stenrevlar.

Åtgärdsförslag

Området utgör ett fint uppväxtområde för öring, tillgången på bra lekområden bedöms dock som något sämre. De mindre sidofårorna på den norra sidan kan restaureras till mycket bra lekområden genom tillförsel av leksten och mindre block 20-50 cm. Totalt ca 30 m3 leksten och 10 m3 block. Åtkomst från fårhage på den norra sidan. Man bör även överväga att sänka av den uppbyggda strömnacken som löper tvärs över ån ovanför kvillholmarna så att dämningseffekten minskar uppströms. Detta sker genom att flytta blocken uppströms och nedströms så att en mera långsträckt strömnacke bildas. Åtgärden utförs vid lågflöde. Inga dämningseffekter uppströms.

Figur 10. Några mindre sidofåror på den norra sidan utmed en fårhage som kan bli fina lek- och uppväxtområden för den mindre öringen. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Åtgärdslokal 1C

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 11.Översiktskarta på åtgärdslokal 1C. Området markerat på kartan samt körväg markerad med pil (Källa: Vetlanda kommun). Figur 12. Strömmande område mellan järnvägsbron och landsvägsbron. Utgör ett stort lek- och uppväxtområde i huvudfåran. Foto: P. Johansson.

Beskrivning

Strömsträcka som sträcker sig från Åtorpet och ett stycke nedanför landsvägsbron. Framförallt en fin strömsträcka mellan landsvägsbron och järnvägen. Viktigt lek- och uppväxtområde i Emåns huvudfåra. Tidigare biotopvårdad med upplagda stenrevlar. Riklig vegetation med bankar med övervattensvegetation ute i ån.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsförslag

Åtgärdsområdet består av två delar varav det första är ett mindre kvillområde nedströms landsvägsbron med en tydligt markerad strömnacke, tillgängligt från den östra sidan. En större lekbotten placeras på strömnacken och den östra sidofåran restaureras till ett lek- och uppväxtområde, totalt 30 m3 leksten och 10 m3 mindre block 20-50 cm. Andra delen av åtgärdsområdet ligger mellan järnvägsbron och landsvägsbron och här föreslås försiktig utrivning av uppbyggda strömkoncentratorer så att dämningseffekter minskar, dessa kompletteras med lekbottnar. Åtkomst sker enklast från västra sidan och vändplanen kan nyttjas för materialdepåer. Det krävs nedtagning av enstaka träd för framkomligheten. En bandgående grävmaskin bearbetar först bottnarna varvid vegetationen tas bort, därefter sprids leksten och block ut i strömmen. Tydligt upplagda stenrevlar öppnas upp för att öka vattenhastigheten och ta bort indämda områden i strömmen. Leksten tot ca 40 m3 och ca 20 m3 block 20-100 cm. läggs ut. Risk för negativa dämningseffekter uppströms bedöms som mycket liten beroende på att den nivåreglerande strömnacken ligger på ovansidan av järnvägsbron.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Åtgärdslokal 1D

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 13. Karta på åtgärdslokal 1D. Vattenverket. Ett mindre kvillområde strax uppströms verket (Källa: Vetlanda kommun). Figur 14. Mindre kvillområde i höjd med vattenverket, strömmande men fårorna är kraftigt igenväxta med övervattensvegetation. Foto: P. Johansson.

Beskrivning

Ett mindre kvillområde i höjd med vattenverket, potentiellt lek- och uppväxtområde i huvudfåran dock svårbedömt pga det höga vattenflödet. Riklig övervattens- vegetation och fina kantzoner med utbredda videbuskage.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsförslag

Föreslås att bankarna med vass grävs bort med en bandgående grävmaskin och att leksten sprids ut ca 30 m 3 , mindre block 20-50 cm, ca 20 m uppströms gör att åtgärden ges en lägre prioritet. 3 . Åtkomst sker lämpligen från grusplanen framför vattenverket som också kan användas för materialdepåer. Området närmast ån är blött/mjukt (vid projekteringen) vilket ger risk för körskador men om åtgärden utförs vid lågt flöde går det nog bra. Risk för viss dämningseffekt

Kostnadsuppskattning

Åtgärdsförslagen inom åtgärdssträcka 1 uppskattas till en kostnad av ca 171 000 SEK exkl. moms (tabell 5).

Tabell 5. Kostnadsuppskattningar och prioritet för åtgärdsförslag inom åtgärdsträcka 1.

Åtgärdsområde 1 Flugeby – Vattenverket lokal A Åtgärdstyp: Biotopvård Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Prioritet: 2 Material (SEK)

3400 5200 4800 7000

Material spec

Leksten 15 m 3 Block 10 m 3

lokal B Påverkan naturmiljö

Nej

Administration Sakkunnig (SEK) Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

nej

Åtgärdstyp: Biotopvård Maskiner (SEK) 20 400 Prioritet: 1 Material (SEK)

6800 6500 9600 11200

Material spec

9600

Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

Leksten 30 m 3 Block 10 m 3

lokal C

Nej nej

Åtgärdstyp: Biotopvård Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) 32 760 Prioritet: 1 Material (SEK)

10400 9600 28000

Material spec

9360

Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

Leksten 70 m 3 Block 30 m 3

lokal D

nej nej

Åtgärdstyp: Biotopvård Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) 57 600 Prioritet: 2 Material (SEK)

15600 14400 16800

Material spec

Leksten 30 m 3 Block 20 m 3

Påverkan naturmiljö

Nej

Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

nej

SUMMA 56 160 170 920

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsområde 2: Vattenintaget till hålldammen Illharjen

A B C

Figur 15. Översiktskarta åtgärdsområde 2, åtgärdslokalerna (A-C) markerade (Källa: Vetlanda kommun).

Beskrivning

Sträcka 2 omfattar framförallt Illharjenområdet som är ett mycket stort kvillområde. Hela området har stor variation med långa sammanhängande strömmar. Området är till största delen orört och kantas av en närmast ogenomtränglig vegetation med god tillgång på död ved i vattnet. De mindre sidofårorna är ofta grunda svagt strömmande till strömmande - perfekta som uppväxtområde för öringungar. Tillgången på bra leksubstrat bedöms dock som klart begränsande inom hela området, bottnen består till största delen av större stenar (10-20 cm) och där strömmen är svagare uppblandat med finare material. Elfiskeresultat visar att öringtätheterna är mycket låga. En vandringsled bitvis spångad går genom detta populära strövområde. Huvudfåran som löper genom området är blockrik och domineras av strömmande vatten men är bitvis mycket igenväxt med övervattensvegetation. En fåra på kvillområdets västra sida har sänkts och rensats, denna avvattnar till viss del området. Sträckan har dock biotopvårdats (2001 ERNIE projektet), då block och sten rullades tillbaka i den rensade fåran. Vetlanda kommuns vattenintag ligger i sträckans nedre del. En låg fördämning har byggts tvärs över ån som skapar en viss dämningseffekt men bedöms inte som något vandringshinder för fisk. Det finns planer på att flytta vattenintaget till sjön Grumlan (Vetlanda Energi och Teknik AB) därför ges åtgärdsförslagen en låg prioritet i denna plan. I Illharjenområdets övre del ligger ett kraftverk, Elharjen som tar vatten in till en mindre damm från Emåns huvudfåra genom en grävd kanal. Intaget har automatluckor och en äldre hålldamm i betong har byggts i huvudfåran nedströms för att höja nivån så att vatten alltid rinner in till kraftverksdammen. Denna damm bedöms inte som något direkt vandringshinder men dämmer in en lång sträcka av Emån. Kraftverket som är kommunägt skall säljas efter att fallrättigheterna köpts upp av staten vilket gör att

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

inga kraftverksintressen längre finns kvar inom området. Detta öppnar upp för en annan vattenregim inom området vilket gagnar naturintressena.

Åtgärder

Sträckan har tre utpekade åtgärdslokaler (A-C). Bedömningen är att sträckans funktion som lekområde kan höjas genom biotopvård. Framförallt koncentreras arbetet på att tillföra leksten för att skapa bra lekbottnar till öringen. Med tanke på svårtillgängligheten och de höga naturvärdena i kvillområdet måste helikopter i hög grad användas. I huvudfåran föreslås maskinarbeten där det är möjligt att komma åt, framförallt området nedströms hålldammen som också föreslås att rivas ut helt. Biotopvård sker också i det gamla dämningsområdet, större block ligger intill den östra kanten som lyfts ut i huvudfåran vilket skapar bra ståndplatser för större fisk.

Åtgärdslokal 2A

Figur 16. Översiktskarta åtgärd 2A, vattenintaget (Källa: Vetlanda kommun).

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 17. Vetlanda kommuns råvattenintag, en mindre betongdamm har byggts tvärs över ån och ett pumphus ligger på den östra sidan. Dämningsområdet är relativt litet. Foto: P. Johansson. Figur 18. Fördämningen vid vattenintaget som ses i förgrunden. Bedöms inte som något vandringshinder för fisk.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsförslag

I avvaktan på eventuell flytt av vattenintaget, vilket förutsätter en utrivning ges åtgärden en lägre prioritet. Om vattenintaget behålls föreslås att dammen förändras så att en naturlig strömsträcka skapas i bortre kanten, se skiss figur 16. Åtgärden måste i så fall detaljprojekteras vilket kostnadsberäknas till ca 60 000 kr.

Figur 19. Förslagsvis byggs en ny fördämning snett uppströms som styr in vatten till vattenintaget (kan utformas med block) och ger en naturlig strömsträcka vid sidan om.. Samtidigt rivs dammen på den motsatta sidan. Sträckan biotopvårdas med sten och block.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Åtgärdslokal 2B

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 20. Karta på åtgärd 1B, skapandet av lekbottnar i Illharjenområdet. Markerade platser är endast översiktliga förslag, exakt lokal väljs i fält inför helikopterspridning (Källa: Vetlanda kommun).

Beskrivning

Illharjens vitt förgrenade kvillområde utgör en perfekt uppväxtplats för öring men tillgången på bra leksubstrat bedöms som klart begränsande.

Åtgärdsförslag

Flera platser är mycket lämpliga att lägga ut leksten på och skapa lekplatser men åtkomsten med maskiner är omöjlig varför helikopterspridning är det enda alternativet. Framförallt bör man koncentrera sig på platser i områdets övre delar, på båda sidor av ån. Dessa lekplatser kommer förse områden nedströms med yngel. Platserna väljs ut i fält och märks ut med snitselband av sakkunnig dagen innan helikopterspridningen. Det finns nästan inga begränsningar på omfattningen av mängden leksten som kan läggas ut inom området men vi föreslår totalt 50 m3.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 21. Fint storblockigt område på den östra sidan med en markerad strömnacke, flera fåror grenar sedan ut sig. Lämplig plats att lägga en större lekbotten. Foto: P. Johansson. Figur 22. En fåra på den västra sidan, strax uppströms spången där fåran delar upp sig i två fåror, mycket bra plats för en lekbotten. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 23. Samma fåra som figur 17, men nedströms spången. Här lades en mindre lekbotten ut 2001 (ERNIE-projektet) med bra resultat - lek observerades redan första hösten men gruset har nu successivt flyttat på sig ner i höljan. Lämplig plats att lägga ut en större lekbotten. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Åtgärdslokal 2C

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 24. Översiktskarta åtgärd 2C, hålldammen. Åtgärdslokalen nedströms hålldammen markerad (Källa: Vetlanda kommun). Figur 25. Huvudfåran nedanför hålldammen, kraftigt igenväxt med stora bankar av övervattensvegetation. Foto: P. Johansson.

Beskrivning

Lokalen utgörs av huvudfåran upp- och nedströms hålldammen och gångbron i Illharjenområdet. Området är strömmande men kraftigt igenväxt med vass. Strax nedströms grenar ån upp sig och flera fåror går in till det stora kvillområdet på den västra sidan. Området utgör ett strategiskt lokaliserat lek- och uppväxtområde i

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

huvudfåran. Tvärs över ån löper en låg betongdamm tidigare försedd med överliggande plankor, dessa är nu borttagna för att sänka av dammen så långt det går. Uppströms finns ett längre lugnflytande område som till viss del är indämt av betongdammen. I den östra kanten finns grupper av stora block som troligtvis rensats från huvudfåran. På den västra sidan går kanalen in till kraftverksdammen Elharjen.

Åtgärdsförslag

Åtgärdslokalen är den enda riktigt lättillgängliga delen i anslutning till kvillområdet varför åtgärder med hög ambitionsnivå föreslås i kombination med borttagandet av hålldammen. Väg leder fram till området och en nedfart till ån finns vid gångbron. Hålldammen som löper tvärs över ån knackas först bort och betongresterna transporteras bort. Större block och stenar sprids sedan ut så att en naturlig strömnacke skapas; dock inte i sådan mängd att en indämningseffekt skapas uppströms. I området nedanför föreslås att stora mängder leksten och block tillförs inom området med hjälp av en bandgående grävmaskin. Några av de tydligt markerade vegetationsholmarna fylls eventuellt upp med stenmaterial så att de blir fasta holmar och på så sätt smalnar av åfåran. På så sätt trycks strömmen ihop och holmarna bildar tillsammans med de naturliga holmar som redan finns ett mycket fint strömmande parti i huvudfåran. Totalt ca 70 m3 leksten och ca 40 m3 block 50-100 cm beräknas åtgå. Åtgärden orsakar grumling och därför bör råvattenintaget tillfälligt stängas av. Området uppströms kommer vid en avsänkning att bli mera strömmande. De rensade blocken på den östra kanten läggs tillbaka, ca 10-20 större block. Mera block kan även hämtas från Vetlanda SFK:s depå, se åtgärd 3A. Dessa sprids ut på sträckan vilket ger ökad strömvariation och bra ståndplatser för större fisk.

östra sidan. Föreslås att dessa sprids ut vid en avsänkning av hålldammen nedströms. Foto: P. Johansson. Figur 26. Dämningsområdet uppströms hålldammen, större block ligger utmed den

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Kostnadsuppskattning

Åtgärdsförslagen inom åtgärdsträcka 2 uppskattas till en kostnad av ca 338 000 SEK exkl. moms (tabell 6). Den huvudsakliga kostnaden ligger på helikopterspridning av leksten inom Illharjenområdet, denna åtgärd är prioriterad och kan med fördel utökas ytterligare. För åtgärd lokal C tillkommer ev. deponiavgift och transport detta har ej räknats in i slutsumman. Tabell 6. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag inom åtgärdssträcka 2.

Åtgärdsområde 2 Vattenintaget – Hålldammen Illharjen lokal A Åtgärdstyp: Detaljprojektering Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Prioritet: 3 Material (SEK) Material spec lokal B

10400

Påverkan naturmiljö

Nej 6000

Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

nej

Åtgärdstyp: Helikopter leksten Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK)

Helikopter: 140000 Lastmaskin: 4800

60 000 Prioritet: 1 Material (SEK)

16800

Material spec Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

Leksten 60 m 3

lokal C Åtgärdstyp: Biotopvård Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Prioritet: 1 Material (SEK)

14160 20800 19200 30800

Material spec

Nej

Påverkan naturmiljö

nej

173 200

Leksten 70 m Block 40 m 3 3 Nej

Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

Nej

SUMMA 84 960

(ev. tillkommer deponiavg + trnsp ca 20 000)

338 160

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsområde 3: Landsvägsbron – Mela kvarn

B A D C E

Figur 27. Översiktskarta åtgärdsområde3, åtgärdslokalerna (A-E) markerade (Källa: Vetlanda kommun).

Beskrivning

Sträckan omfattar den övre delen av åtgärdsområdet upp till dammen och regleringen av sjön Grumlan vid Mela kvarn. Ett större strömmande parti börjar vid landsvägsbron upp till Stensåkra. Tillgången på bra lek- och uppväxtområden för öring bedöms som klart begränsande inom hela åtgärdsområdet. En stor del av sträckan är indämd av ett dämme vid Stensåkra och av strömkoncentratorer. Bottnen består till största delen av större stenar med litet inslag av lekmaterial. Mitt på sträckan ligger Stensåkra kvarn där själva dammen inte finns kvar men däremot en låg fördämning i form av en brant strömnacke bestående av block och sten. Denna bedöms inte som något direkt vandringshinder men dämmer in en lång sträcka av Emåns huvudfåra uppströms, ca 280 m vilket är nästan ända upp till Mela kvarn.

Åtgärder

Sträckan har fyra utpekade åtgärdslokaler (A-D). Den viktigaste åtgärden på sträckan är att utföra åtgärder på strömsträckorna i huvudfåran (A-B) för att skapa mera lek- och uppväxtplatser för öring. Emån är bred och det är sammantaget stora ytor som kan förbättras. Vid Stensåkra kvarn föreslås att strömnacken/dammen sänks av så att en mera långsträckt ström/fors skapas framförallt i syfte att minska dämningsområdet uppströms. Denna åtgärd medför dock en rad praktiska problem pga befintliga VA ledningar och flödesmätningsstationer och blir sannolikt mycket dyr vilket gör att den ges en lägre prioritet.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdslokal 3A Landsvägsbron

Figur 28. Karta på åtgärdslokal 3A, nedströms landsvägsbron (Källa: Vetlanda kommun). Figur 29. Sträckan nedanför landsvägsbron. Foto: P. Johansson.

Beskrivning

En strömmande sträcka som korsas av en landsväg och en järnväg. Sträckan börjar i hålldammens övre dämningsområde och kommer vid en partiell avsänkning av hålldammen (åtgärd 2C) också att bli längre. Strömsträckan fortsätter också uppströms till Stensåkra kvarn men avskärmas av broarna vilket gör att åtgärdslokalen delats upp.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdsförslag

Sträckan har stor potential att bli ett betydligt bättre lek- och uppväxtområde med tillförsel av mer större block (ca 30 m3) och leksten (ca 40 m3). Åtkomsten är något begränsad nedströms landsvägsbron men en möjlig väg ner till ån finns på den östra sidan vid brofästet där en öppen yta finns som även kan fungera för materialdepå. Vandringsleden kan nyttjas första biten ner från grusvägen, sista biten ner till ån måste man skapa framkomlig väg, förslagsvis ute på ett nytaget hygge (plantering). Bandgående grävmaskin används och en mindre lastmaskin för att transportera fram materialet.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdslokal 3B Järnvägsbron

Figur 30. Översiktskarta åtgärdslokal 3B, uppströms järnvägsbron (Källa: Vetlanda kommun). Figur 31. Huvudfåran uppströms järnvägsbron vid Stensåkra. Strömmande, tidigare biotopvårdad (1980-tal) med upplagda strömkoncentratorer med jämna mellanrum ner mot järnvägsbron. Foto: P. Johansson.

Beskrivning

Strömmande sträcka upp till gamla dämningsområdet vid Stensåkra. Lokalen utgör ett viktigt lek- och uppväxtområde i områdets övre del. Sträckan är också en populär fiskesträcka. Strömkoncentratorer har byggts så att en serie pooler skapats. Dessa

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

fungerar bra som ståndplatser till större fisk men sämre som uppväxtmiljöer för öring.

Åtgärdsförslag

Lekmöjligheterna kan förbättras liksom uppväxtlokaler för årsyngel och 1-2 årig fisk. Sträckan är lätttillgänglig från ängen på den västra sidan, körväg rakt ner i ån. Ängen kan nyttjas för materialdepåer. Leksten tillförs på strömnackarna ca 50 m3, uppväxtområden skapas framförallt i åns kanter, mindre block sprids ut, ca 20 m3, 20-50 cm. En större mängd riktigt stora block finns upplagda på ängen i syfte att tillföras ån (Vetlanda SFK), flera av dessa kan med fördel spridas ut på sträckan. De tidigare byggda strömkoncentratorerna delas upp och stenmaterialet sprids ut så dämningseffekten minskar.

Åtgärdslokal 3C Kvarnrännan Stensåkra

Figur 32. Översiktskarta åtgärdsförslag 3C, kvarnrännan markerad (Källa: Vetlanda kommun).

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 33. En liten kvarnränna på den östra sidan vid Stensåkra kvarn. Foto: P. Johansson.

Beskrivning

På den östra sidan mitt emot kvarnen finns en liten kvarnränna med bitvis stensatta kanter, strömmande men med en relativt slät botten. Utgör potentiellt lekområde i anslutning till huvudfåran.

Åtgärdsförslag

Den lilla rännan skulle kunna fungera bra som ett lek- och uppväxtområde genom att sprida rejält med leksten i rännan där förutsättningarna också är goda att gruset kommer att ligga kvar. Sträckan är lättillgänglig från gångvägen, en traktor kan tippa i stenmaterialet direkt från kanten och sedan med handkraft spridas ut. Totalt sprids ca 15 m3 leksten och 3 m3 mindre ståndplatsstenar (10-30 cm). De stensatta kanterna lämnas orörda.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdslokal 3D Stensåkra kvarn

Figur 34. Översiktskarta åtgärdslokal 3D, Stensåkra damm (Källa: Vetlanda kommun). Figur 35. Strömnacken vid Stensåkra består av sten och block, utgör inget vandringshinder för fisk. Foto: T. Nydén.

Beskrivning

Stensåkra kvarn var ursprungligen en gammal tullkvarn, senare med stickhyvel och elverk. Kvarnverksamheten upphörde på 1940-talet. Ingen verksamhet pågår längre

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

och det finns inte någon aktiv dämning, inga luckor eller kvarnhjul finns kvar. Dammen består endast av en strömnacke bestående av sten och block, med en total fallhöjd på ca 1 m utslagen på ca 7 m (se figur 34 och 35). Inget vandringshinder för fisk eller akvatisk fauna förekommer – endast en dämningseffekt uppströms. Framför nacken ute i dammen löper kommunala VA-ledningar, spill- och dricksvatten, se figur 36. Uppströms i dämningsområdet finns en flödesmätningsstation (grunddata) som ägs av SMHI och en flödesmätningsstation som drivs av Emåförbundet. Dessa stationer ger värdefull flödesdata och ligger bl.a. till grund för Emåns bevattningsförenings uttag av vatten i Emån och vattendomen för detta ändamål. Kvarnen hyrs nu av Vetlanda Sportfiskeklubb som har sin klubblokal på markplan och den nämnda fiskodlingsanläggningen i kvarnens källare.

Figur 36. Ritning på ledningar som löper tvärs över Emån vid strömnacken vid Stensåkra. Den röda linjen är spillvattenledning med självfall och den blå ledningen är vattenledning med tryck. Oklart hur djupt dessa ligger under ytan (Källa: Vetlanda Energi och Teknik AB).

Stensåkra kvarn har mätts in med lokalt höjdsystem (figur 39) samt har en djuplodning upp till Mela kvarn gjorts (figur 40 och 41) för att se hur bottenprofilen ser ut samt utvärdera ett förväntat resultat vid en avsänkning.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 37. Dämningsområdet uppströms Stensåkra kvarn.

Dämningsområdet sträcker sig ca 250 meter uppströms och kantas av parkliknande miljöer med två koloniområden (odlingslotter) på var sida om dammen. Området finns beskrivet i Grönstrukturplanen för Vetlanda (Tekniska kontoret 2006).

Figur 38. Föreslås att strömnacken sänks av något och slätas ut så att en längre strömsträcka skapas framförallt så att dämningsområdet uppströms minskar. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 39. Inmätta lokala nivåer vid Stensåkra kvarn, nivåerna anges i meter. Figur 40. Bottenprofilsdiagram på sträckan från dammtröskeln vid Stensåkra kvarn upp till Mela kvarn. (se figur 41).

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Stensåkra kvarn dammtröskel

Mela kvarn. Sträckan delas in i sektioner med hänvisning till figur 40. Figur 41. Djuplodning av sträckan från dammtröskeln vid Stensåkra kvarn upp till

Åtgärdsförslag

Inmätning och djuplodning av området ger tydliga indikationer på att en avsänkning av tröskeln vid Stensåkra kvarn skulle bidra till en utökad strömsträcka vid den övre delen närmast Mela kvarn (sektion 4 och övre delen av sektion 3 enligt figur 41). I dagsläget är strömsträckan ca 50 meter lång från dammen vid Mela men skulle med en avsänkning på ca 0,9 meter bli ytterligare ca 60 meter lång med ett medeldjup på ca 0,5 meter. Detta skulle bidra till ytterligare ca 700-800 m uppväxtyta. 3 lek- och uppväxtområden efter biotopvård. Ytterligare en strömklack skulle bildas ungefär vid mitten av sektion 1 men den skulle inte bidra till någon nämnvärd lek- och

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Väljer man att genomföra avsänkningen innebär detta att SMHI:s och Emåförbundets flödesmätningsstationer måste kalibreras om - en kostnad på uppskattningsvis ca 40 000 SEK. De kommunala VA-ledningarna består dels av en dricksvattenledning med tryck i riktning mot Bäckseda (söderut i figur 39), dels en spillvattenledning (avloppsvatten) med självfall i motsatt riktning. Läget på dessa ledningar är enligt VetAB inte helt säkert men troligen ligger de på eller strax under bottnen. Vid djuplodningen kunde vi inte med säkerhet fastställa var ledningarna ligger men figur 39 visar exakt dragning av ledningarna en bit uppströms dammtröskeln. Sammanfattningsvis innebär en avsänkning av Stensåkra dammtröskel att ledningarna blottläggs och måste sänkas, brunnarna på respektive sida måste också grävas djupare. Problemet med detta är att spillvattenledningens självfall påverkas och troligen måste grävas om en mycket längre sträcka, alternativt måste en pumpstation installeras. Båda alternativen innebär mycket höga kostnader som ej beräknats. De motstående intressena till en avsänkning är sålunda SMHI:s och Emåförbundets flödesmätningsstation, VA-ledningsnätet, Vetlanda SFK:s självtryck in till öringodlingen i kvarnens källare samt i viss mån dammens nuvarande nyttjande för bevattning till odlingslotterna intill. Om en avsänkning ska genomföras föreslår vi först en antikvarisk utredning. Nästa steg är att utreda kostnaderna för omgrävning av VA-systemet. Därefter bör en mer exakt summa för kostnaden av omkalibrering av flödesmätningsstationen göras. Vår bedömning är sammantaget att åtgärden inte är ekonomiskt försvarbar med hänsyn till den relativt ringa andelen utökade lek- och uppväxtområden som skapas i förhållande till de stora arealer som finns nedströms. Avsänkningen är inte svår eller kostsam i praktiken men förundersökningarna samt följande kostnader för VA och flödesmätning kommer med största sannolikhet bli mycket höga. Vårt förslag är därför att åtgärden ges lägsta prioritet och att man först genomför biotopvård nedströms och utvärderar resultatet. Skulle det visa sig att biotopvården nedströms ger mycket bra resultat kan man därefter överväga om det är värt kostnaderna att sänka av dammtröskeln vid Stensåkra.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Åtgärdslokal 3E Mela kvarn

Figur 42. Översiktskarta åtgärdsförslag 3E, Mela kvarn (Källa: Vetlanda kommun). Fiskvägens ungefärliga sträckning har ritats ut. Figur 43. Omlöpets mynning i huvudfåran nedströms dammen Mela kvarn. Foto: P. Johansson.

Beskrivning

Mela kvarn utgörs av den gamla kvarnbyggnaden som ligger på den östra sidan, kvarnhjulet körs ibland av hembygdsföreningen. Nuvarande damm reglerar sjön Grumlan enligt gammal hävd (vattendom saknas). Indirekt finns en fastställd minitappning på 300 l/s som regleras i vattendom för Elharjen nedströms och råvattenintaget Vetlanda kommun. Dammen vid Mela ägs av Vetlanda kommun, den praktiska regleringen sköts på uppdrag av Vetlanda Energi och Teknik AB av Emåförbundet. Huvudsyftet med regleringen är att tillgodose en minimivattenföring

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

till råvattenintaget nedströms men Grumlans vattennivå är föremål för många tvister om för hög eller för låg vattennivå. Dammen har både automatluckor och manuell reglering. En fiskväg finns i form av ett omlöp på den västra sidan, denna färdigställdes 2005 av vetlanda kommun.

Åtgärdsförslag

Åtgärdsförslagen omfattar smärre justeringar av befintlig fiskväg samt utläggning av en större lekbotten i huvudfåran vid omlöpets mynning. Vid fiskvägens mynning flyttas/justeras befintliga block på nedströmsidan för att ta bort indämningseffekten vid högflöden. I samband med detta läggs en lekbotten ut i huvudfåran, ca 20 m3. Sista steget vid utskovsluckan är svårpasserbart vid högre vattenföring. Tröskeln består nedtill av en träplanka – denna tas bort och lite av stenmaterialet upp mot dammen plockas bort för hand så att nivån sänks något. Skyddsräcken/lucka framför utskovet bör sättas upp. Kanterna är branta och det finns risk för att någon ramlar ner. Vi föreslår därför att ett säkerhetsgaller sätts upp framför utskovet och ett staket sätts upp som avgränsar rännan ut mot dammen. I omlöpsfåran finns några svårpasserbara vandringshinder som består av mindre vallar i sten och trä. Troligen har dessa byggts för att hindra utsatt fisk att vandra uppströms. Dessa rivs ut för hand. Fiskvägen fungerar också som ett lek- och uppväxtområde men tillgången på bra leksubstrat är dålig. Tillförsel av leksten görs därför i omlöpet, ca 20 m3. Tillgängligheten är god i området.

Figur 44. Mindre fördämningar/vandringshinder har byggts upp i fiskvägen. Syftet är troligen att hindra den inplanterade Regnbågen från att simma vidare uppströms. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur 45. Utskovet till fiskvägen. Vid högre vattenföring är det ett högt tryck i underströmningsluckan. Kanterna är branta och risk finns att någon ramlar ner. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Kostnadsuppskattning

Åtgärdsförslagen inom åtgärdsträcka 3 (exklusive lokal D, avsänkning Stensåkra som är så komplext att ingen total kostnad har kunnat uppskattas), uppskattas till en kostnad av ca 158 000 SEK exkl. moms (tabell 7).

Tabell 7. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag inom åtgärdssträcka 3.

Åtgärdsområde 3 Landsvägen – Mela kvarn lokal A Åtgärdstyp: Administration Sakkunnig (SEK)

8880

Material spec

Leksten 40 m 3 Block 30 m 3

lokal B

10400

Påverkan naturmiljö

Nej

Åtgärdstyp: Biotopvård Administration Sakkunnig (SEK)

14400 nej

Maskiner (SEK)

19600

Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK) 53 280 Prioritet: 1 Material (SEK)

8880 10400

Maskiner (SEK) Prioritet: 1 Material (SEK)

14400 19600

Material spec Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

Leksten 50 m 3 Block 20 m 3

lokal C

Nej Nej

Åtgärdstyp: Biotopvård Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) 53 280 Prioritet: 1 Material (SEK)

2120 2600 2400 5600

Material spec Omkalibrering flödesmätare

60 000

Påverkan naturmiljö

Leksten 15 m 3 Sten 3 m 3

lokal D

Nej Ja

Åtgärdstyp: Avsänkning Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) 12 720 Prioritet: 3 Material (SEK) VA-Ledningar Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Material spec Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK)

Leksten 20 m 3 Block 20 m 3

lokal E

2700 Nej

Administration Sakkunnig (SEK)

6500 5000 Ja

Åtgärdstyp: Justering omlöp Prioritet: 1-2 Maskiner (SEK)

7200

XX Material (SEK)

12600 5000

Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Material spec

Leksten 35 m 3 Block 10 m 3 Staket 10 m Nej nej

SUMMA 39 000 158 280

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Slutsatser

Vi har valt att ge förslag på åtgärder som vi bedömer är realistiska utifrån befintliga förutsättningar och andra nyttjandeintressen av kännedom. Vi har också noga övervägt vilka åtgärder som är praktiskt genomförbara i fält. Åtgärdsförslagen strävar efter en återställning av strömvattenbiotoper där det bedöms som lämpligt att uppnå framförallt bättre lekmöjligheter och uppväxtmiljöer för öringen. Vår bedömning är att åtgärderna sannolikt ökar produktionen av öring och därmed indirekt även gynnar flodpärlmussla. Åtgärderna gynnar i övrigt också all strömlevande fauna och flora då de bidrar till att förbättra strömsträckor. Äldre fiskevård präglades mycket av uppbyggnad av stenrevlar s.k. ström koncentratorer vilka skapar fina fiskepooler och bra ståndplatser för vuxen fisk vilket fungerar bäst om vattendraget enbart nyttjas som ett put and take vatten med utplantering av vuxen fisk. Stenrevlarna dämmer in produktiva strömsträckor och missgynnar därmed produktionen av småfisk (öring). Fallprofilen är också för låg i våra vattendrag för att stenrevlar ska ha någon bra effekt. Utrivning av uppbyggda strömkonsentratorer för att gynna produktionen av öring har på senare år genomförts på många platser i Sverige (exempelvis Björkaån och Nissan) med gott resultat. En ökad produktion av öring ger i förlängningen också bättre förutsättningar till ett sportfiske på öring, det är dock viktigt att detta sker uthålligt och reglerat med ett litet uttag av fisk. Peter Johansson och Thomas Nydén Emåförbundet

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

BILAGA – Restaureringsmetodik

Biotopvård

När ett vattendrag rensas medför detta en rad olika påverkansfaktorer som sammantaget leder till en utarmning av strömvattnets ekosystem som ofta leder till lägre biologisk produktion. Borttagandet av sten och block medför att det finare materialet spolats bort, därmed minskar också tillgången på lämpligt leksubstrat för öring och ”settlingsbottnar” för musslor. Strömsträckorna slätas ut och naturligt förekommande strukturer försvinner (strömnackar, höljor, forsar m.m.). Andelen tillgänglig bottenyta minskar drastiskt och vattenhastigheten ökar. Vattenströmmen blir allt mer kanaliserad och laminär. Sådan vattenström minskar utbytet av syre i bottnarna samtidigt som lämpligt habitat för djur och växter minskar. Resultatet blir ett art- och individfattigare ekosystem. Genom stenutläggning kombinerat med tillförsel av död ved bromsas och däms vattenströmmarna. Vattendraget blir mera dynamiskt och fortsätter sedan själv att skapa en mera varierad struktur genom naturlig erosion. I ett hårt rensat vattendrag blir botten mycket slät, närmast att beskrivas som en ”stensula” av hårt packad sten. Man bör alltid sträva efter att återskapa en naturlighet d.v.s. att inte bygga några konstruktioner i vattendraget. Målet måste vara att en ”oinvigd” skall få intrycket av att det alltid sett ut så här (figur 56).

A B

Figur. Exempel på genomförd biotopvård i en sänkt kanal utförd med en bandgående grävmaskin. Bild A: före åtgärd, bild B: block och sten har lagts ut, därefter dressas bottnen med lämpligt lekgrus. Målet är att få ett så naturligt utseende som möjligt. (den stora döda vedbiten flyttades nedströms då den låg för nära vägtrumman) Foto: T.Nydén

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Lekbottnar

Många gånger måste man tillföra bra leksubstrat som en kompensation för det material som spolats bort vid rensningar eller för att optimera öringlek. Lämplig stenfraktion i Emåns huvudfåra är natursten (ingen kross) i varierad stenstorlek med fraktionen 30-60 mm, gärna uppblandat med en del större sten i fraktionen upp till 100 mm och enstaka större block. Lekbäddarna har då större möjligheter att ligga kvar och stå emot högflöden. Man finner ofta en perfekt ”mix” av lämplig leksten i de osorterade högar som finns i en grusgrop. Det rekommenderas att en sakkunnig åker till aktuellt grustag och ser ut lämplig fraktion. Lekplatserna bör vara väl tilltagna, minst 4 m 2 men gärna större och långsträckta i vattendragets riktning. Bäddens tjocklek bör vara 20-40 cm djup.

Figur. Exempel på nyanlagd lekbotten (2010) i ett biflöde till Emån. Foto: P. Johansson.

Tillförsel av lekgrus med helikopter

När framkomligheten är begränsad eller man riskerar körskador i kantzonen sprids lämpligen lekgruset ut med helikopter. På flera platser i Svartån bedömer vi att det är motiverat att skapa lekplatser med helikopter. Lekplatserna märks ut dagen innan och noteras på karta, man kan använda sig av färgglada snitselband som spänns upp så att en ruta skapas med nerslagen mitt i det tänkta lekområdet. Det är en fördel om platserna är öppna, stora träd gör att piloten måste släppa gruset från en högre höjd med sämre precision, i så fall måste man kompensera genom att sprida ut mera grus på platsen för att uppnå önskad storlek på lekbädden.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Gruset körs ut till en depå som är strategiskt placerad så nära lekområdena som möjligt för att minimera flygtiden. Det är viktigt att platsen är öppen och fri från större träd. En grävare finns på plats och fyller kontinuerligt på gamla kalkbehållare med grus. Foto: P. Johansson. Figur. Lekområden markeras i terrängen med tex. färgade band som tas bort efter utfört arbete. Foto: P. Johansson.

P. Johansson & T. Nydén 2012

Emån Illharjen – Mela kvarn 2010

Figur. Piloten kan sedan med stor precision släppa gruset rakt över markeringen. Ett fint lekområde för öring har skapats på några sekunder. Foto: P. Johansson.

Kostnad: ca 14 000 kr/flygtimma Kapacitet: ca 7-9 m 3 per flygtimma Arbetsradie max 3 km om det skall vara lönsamt kostnadsmässigt, man bör dock sträva efter att ha uppläggningsplatsen under 1 km från åtgärdsområdet.

Flodpärlmussla

För att inte riskera att skada förekommande flodpärlmusslor vid biotopvård är det viktigt att sträckorna som är föremål för åtgärder inventeras med vattenkikare före åtgärd. Påträffade musslor tas upp och sumpas tillfälligt uppströms för att återut sättas på lämpliga platser efter åtgärd. Om det finns musslor på en lokal bör dessa flyttas tillfälligt under tiden för åtgärderna. I så fall måste tillstånd sökas från länsstyrelsen varefter musslorna tas upp och läggs i en nätback etc. Backen placeras sedan i ån uppströms åtgärdslokalen och det är vikigt att backen genomströmmas av vatten. Om åtgärderna pågår längre än ett dygn kan det vara nödvändigt att lägga ut musslorna i ån uppströms, så att de kan gräva ned sig själva i bottensubstratet. Om lokalen bedöms som lämplig så lämnar man musslorna där, alternativt plockar man upp dem (man återfinner i regel de flesta) och sätter ut dem på tidigare plats.