Transcript Kirurgveckan

17:e
Kirurgveckan
20-24 augusti i Linköping
Programbok
www.kirurgveckan.se
Välkommen till den 17:e Kirurgveckan
20-24 augusti 2012 i Linköping
Svensk Kirurgisk Förening och Kirurgiska kliniken i
Linköping hälsar dig varmt välkommen till en ”sannolikt
osannolik” vecka. Vår förhoppning är att du skall finna
årets program och upplägg alldeles osannolikt bra och
intressant.
Vi har en del nymodigheter att presentera: en temadag
om akut kirurgi och trauma är förlagd till onsdagen,
gemensamma symposier med sekreterar- och
sjuksköterskeprogrammet är planerade, banketten
är flyttad till onsdag kvällen och idrottsaktiviteterna är flyttade till söndagen
före kirurgveckan. Vi tror att detta är bra förändringar som möjliggör ett ännu
större utbyte av kirurgveckan, både ur professionell och ur social synvinkel. Vi i
organisationskommittén vill passa på att tacka Svensk Kirurgisk Förening som hela
tiden trott på våra idéer om att göra vissa förändringar av kirurgveckans struktur och
innehåll. Samarbetet med föreningens programkommitté har varit utmärkt. Vi vill rikta
ett stort tack till de sjuksköterskor och sekreterare på kirurgiska kliniken i Linköping
som arbetat fram ett högintressant program där flera sessioner kan rekommenderas
till samtliga deltagare. A special ”thank you” to all invited speakers from abroad,
who have taken their time to come and share their knowledge with us. Passa också
på att utforska vårt fina landskap Östergötland ”-landet som flödar av mjölk och
honung” som Tage Danielsson så fint beskriver. Det finns många sociala events att
välja på, bland annat kan ett besök på vårt Flygvapenmuseum vara spännande.
Vi vill tacka delföreningarna i Svensk Kirurgisk Förening, Svensk Barnkirurgisk
Förening och Svensk Plastikkirurgisk Förening som tillsammans med sekreterar- och
sköterskeprogrammen står för det vetenskapliga innehållet under kirurgveckan. Vi vill
också rikta ett tack till våra huvudsponsorer Johnson & Johnson och Covidien för deras
generösa engagemang och till övriga medverkande sponsorer. Vi vill avslutningsvis
tacka Linköpings stad och inte minst Landstinget i Östergötland som under senaste
året har lånat ut sin personal till att arbeta med denna, den 17:e kirurgveckan i
Linköping.
Agneta Montgomery
Conny Wallon
Ordförande Ordförande
Svensk Kirurgisk Förening
Organisationskommittén
3
PLASTIKKIRURGI
17:e Kirurgveckan 20-24 augusti 2012 i Linköping
Program – Svensk plastikkirurgisk förening
Måndagen den 20 augusti
13.00-14.30
Lokal: US i
Linköping
ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten
Tisdagen den 21 augusti
13.15-14.45
Lokal: US i
Linköping
ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten
Onsdagen den 22 augusti
08.15-09.30
Gemensamt symposium (se programöversikt)
09.30-10.00
Utställning och kaffe
10.00-12.00
Gemensamt symposium (se programöversikt)
12.00-13.00
Utställning och lunch
12.00-13.30
Lokal:
US i Linköping
ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten
15.15-16.45
Lokal: Operan
Hypospadiplastik - bättre och sämre metoder? Samarrangemang
Barnkirurgi, Plastikkirurgi
Deltagare: Henry Svensson, Erkki Tarpila, Johan Heinius (Urologi),
Gundela Holmdahl, Gunnar Westbacke (Barnurologi)
Moderator: Agneta Nordenskjöld
260
PLASTIKKIRURGI
18.30
Lokal: Cloetta
Center
Höjdarfesten!
Bankett
08.30-10.00
Lokal: Sonaten
Fria föredrag: Blandat inklusive avhandlingspresentation
PLASTIKKIRURGI
19
Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar
handläggningen vid svåra extremitetsskador
Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska
Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm
Halle Martin, Jansson Karl-Åke, Docherty Skogh Ann-Charlott
PLASTIKKIRURGI
63
Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2
Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi
Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
PLASTIKKIRURGI
68
Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning
Staalesen Trude, Plastikkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Göteborg, Fagevik Olsén Monika, Elander Anna
PLASTIKKIRURGI
175
Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård
Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala,
Sjöberg Folke, Ekselius Lisa, Gerdin Bengt
PLASTIKKIRURGI
314
Transsexkirurgi – ett område i utveckling
Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University
Hospital Gothenburg
PLASTIKKIRURGI
315
Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av
bröstcancerbehandling – 17 års erfarenhet
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska
kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg
Magnus, Svensson Henry
PLASTIKKIRURGI
Torsdagen den 23 augusti
261
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI
316
Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning – en prospektiv
studie med åtta års uppföljning
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska
kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg
Magnus, Svensson Henry
PLASTIKKIRURGI
317
Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå
Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle
10.00-10.30
Utställning och kaffe
10.30-11.45
Lokal: Sonaten
Fria föredrag: Bröst
PLASTIKKIRURGI
49
Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på
postbariatrisk patient. Fallpresentation.
Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska
Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas
PLASTIKKIRURGI
171
Tubulära bröst-rekonstruktion i en seans
Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet, Malmö
PLASTIKKIRURGI
228
Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar
inga svårbedömda förändringar
Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela,
Wickman Marie, Schultz Inkeri
PLASTIKKIRURGI
237
Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad
Glimåker Håkan
PLASTIKKIRURGI
245
Periareolär Hud Mastopexi - Resultat av minimal invasiv behandling i
lokalbedövning
Andersson L C, ANECA Clinic, London, Probst F,
Nettelblad H
262
PLASTIKKIRURGI
246
Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad
Sveinsdottir Helena, Glimåker Håkan, Teder Heitti
PLASTIKKIRURGI
312
PIP implantat, är de farliga?
Sahlin Pelle, Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter
11.45-12.00
Utställning och kaffe
12.00-13.15
Lokal: Operan
Vad nytt inom bröstrekonstruktioner - timing, tekniker och vem gör
vad?
Moderator: Marie Wickman Chanterau
13.15-14.15
Utställning och lunch
14.15-15.30
Lokal: Crusell
Den postbariatriske patienten - vad händer sen? Samarrangemang
SIKT, Plastikkirurgi
Moderator: Anna Elander, Arthur Jänes
Föreläsare: Ingmar Näslund
15.30-16.00
Utställning och kaffe
16.00-17.30
Lokal: Sonaten
Fria föredrag: Missbildningar
PLASTIKKIRURGI
20
Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt
revbensbrosk
Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge,
Öberg Martin, Wikström Sven Olof
PLASTIKKIRURGI
26
Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos
utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri
Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Göteborg, Bernhardt Peter, Lindström Annelie, Heydorn Lagerlöf Jakob,
Tarnow Peter
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI
263
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI
27
Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som
opererats med kranioplastik för metopikasynostos
Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg,
Maltese Giovanni, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Bernhardt Peter,
Heydorn Lagerlöf Jakob, Tarnow Peter
PLASTIKKIRURGI
222
Standardiserad behandling av kraniosynostos
Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni,
Olsson Robert, Kölby Lars, Tovetjärn Robert
PLASTIKKIRURGI
127
Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion
Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus
Lund, Hansson Emma, Arnbjörnsson Einar, Svensson Henry’
PLASTIKKIRURGI
156
Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn
Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus
Malmö, Östman Jenny, Becker Magnus
PLASTIKKIRURGI
124
5 års videoradiografier Vad ser man?
Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Svensson
Henry, Becker Magnus
PLASTIKKIRURGI
213
Gomplastik vid isolerad gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder
Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg, Mark H, Persson C, Lilja J
264
PLASTIKKIRURGI
Introduktion
Svåra extremitetesskador innebär ofta en kombination av fraktur
och mjukdelsskada. Det är väl känt att slutresultatet blir bättre när
frakturstabilisering följs av tidig mjukdelstäckning. För att förbättra
vården av patienter med svåra extremitetsskador startade vi 2008 ett
formaliserat samarbete mellan klinikerna för rekonstruktiv plastikkirurgi och ortopedi på Karolinska universitetssjukhuset, Solna.
Patienter och Metod
En retrospektiv studie genomfördes på patienter som hade drabbats
av svåra extremitetsskador eller osteomyelit till följd av ortopediskt
trauma och som fått antingen en fri eller stjälkad lambå för täckning
av fraktur med samtidig mjukdelsdefekt. Vi jämförde handläggningen av dessa patienter 30 månader före och 30 månader efter starten
av samarbetet.
Resultat
Totalt utfördes 5 fria och 3 stjälkade lambåer innan samarbetet inleddes, och 14 fria och 12 stjälkade lambåer efter starten av samarbetet.
Vi kunde notera en reducerad tid till mjukdelstäckning, färre revisioner och kortare sjukhusvistelse.
Diskussion
Den aktuella studien visar vikten av ett formaliserat samarbete mellan ortopeder och plastikkirurger. Sedan starten av samarbetet har
antalet patienter som har remitterats för plastikkirurgisk bedömning
ökat, liksom antalet fria och stjälkade lambåer för mjukdelstäckning.
Detta har minskat den totala behandlingstiden och givit ett bättre omhändertagande av denna patientgrupp.
PLASTIKKIRURGI 20
Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk
Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge, Öberg Martin, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö, Wikström Sven
Olof, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö
Introduktion
I den plastikkirurgiska verksamheten är det viktigt att mäta patienternas egen uppfattning av resultatet och kvalitetssäkring av vården är
idag ett centralt begrepp. Denna studies syfte var att undersöka nöjdhetsgraden av vårdförloppet och resultatet av operationerna hos patienter som fått sina öron rekonstruerade på grund av ensidig mikroti.
Patienter och Metod
Ett frågeformulär utarbetades och skickades till 78 patienter med unilateral mikroti som före 12 års ålder genomgått öronrekonstruktion
med autologt revbensbrosk mellan åren 2000-2010. Enkäten innehöll 42 frågor angående estetiska, funktionella, psykosociala och
verksamhetsrelaterade synvinklar.
Resultat
Svarsfrekvensen var 76 % (59 av 78 patienter). Patienterna var generellt sett nöjda med det estetiska resultatet på sina nya öron(73%).
För de patienter opererade under perioden 2006-2010 var nöjdhetsgraden något högre(83%). Majoriteten angav att de fick en funktionsvinst i att kunna använda glasögon(76%). Dock fick några patienter
nya besvär efter operationerna. Nästan alla patienter tyckte ändå att
örat kändes som en del av dem(91%) och skulle valt att genomgå
operationen igen om de kunde göra om allt(86%) . Patienterna var
mycket nöjda med vården i hela vårdkedjan(99%).
Diskussion
Vårt frågeformulär som är specifikt för denna typ av kirurgi är ett
viktigt verktyg för kvalitetssäkring i denna verksamhet och visar att
patienterna generellt sett är nöjda med sina rekonstruerade öron. Studien kan bidra till att förbättra informationen innan operation för att
möta patienternas föreställningar, förväntningar och farhågor.
265
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 19
Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar handläggningen vid svåra extremitetsskador
Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Halle Martin, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Jansson Karl-Åke, Ortopedkliniken Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna
Stockholm, Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 26
Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri
Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lindström Annelie, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Introduktion
Unicoronal synostos (UCS) karaktäriseras av ipsilateralt platt panna,
kontralateralt buktande panna och skolios i ansiktet. Uni- eller bilateral fronto-orbital framflyttning (FOF) är den vanligaste metoden att
korrigera UCS. De uttalade sidoskillnaderna har gjort att mätningar
av resultaten av kirurgi har varit svårt och huvudsakligen baserats
på subjektiv bedömning. Målsättningen med detta arbete var att utveckla ett datorbaserat verktyg för att mäta sidoskillnader i kraniet på
ett reproducerbart sätt och använda det på den operationsmetod för
UCS som utvecklats i Göteborg sedan 17 år tillbaka.
Patienter och Metod
I MATLAB utvecklades ett program som segmenterade CT-bilder och
kefalometribilder. Man bestämde manuellt positionen för pannans
mittpunkt och den öppna cororarsuturen. Programmet bestämde sedan en punkt vid den stängda coronarsuturen på samma avstånd från
pannans mittpunkt som den tidigare definierade öppna suturen. De
kurvor som beskrevs av respektive pannhalva överlagrades och den i
den position där de överensstämde som bäst beräknades differensen
mellan sidorna. Fyrtiosex patienter med UCS hade sedan 1995 ope-
rerats med remodellering av pannan. Metoden innebär att man byter
ut den deformerade pannan mot ett bentransplantat av lämpligt rundad form som tas på kalvariet. Ispilaterala sidan förskjuts framåt och
kontralaterala sidans övre orbitakant förskjuts kraniellt. Resultatet av
dessa operationer jämfördes med tidigare FOF.
Resultat
Mätningarna kunde utföras med god precision (S.D. 0.26 – 5.39%)
i det intervall av förändringar kirurgin åstadkom. CT-bilder medgav
bättre precision än kefalometribilder. Pannans symmetri förbättrades
significant med både remodellering och FOF (p < 0.0005 för båda)
men remodellering var signifikant bättre än FOF (p = 0.025). Re-operationsfrekvensen var signifikant lägre för patienter som genomgått
remodellering (37.7% vs 6.5%, p < 0.0005).
Diskussion
Vi har utvecklat ett datorbaserat verktyg som kan kvantifiera symmetri i pannan på ett reproducerbart sätt med god precision. Remodellering av pannan ger bättre symmetri än FOF och är därför en bättre
metod vid unicoronal synostos.
PLASTIKKIRURGI 27
Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som opererats med kranioplastik för metopikasynostos
Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Introduktion
Systematisk och reproducerbar utvärdering av operationsresultat
inom kraniofacial kirurgi är ovanligt. Målsättningen med detta projekt var att utveckla ett datorbaserat verktyg för att mäta intrakraniell
volym före och efter kirurgi och att använda det på vårt material av
patienter opererade för metopikasynostos.
Patienter och Metod
I MATLAB utvecklades ett program som använder sig av funktioner
som region-growing, watershed och delar av voxlar. Total och frontal intrakraniell volym beräknades genom att multiplicera ytan på
samtliga CT-snitt från foramen magnum till vertex med snitttjocklek.
CT-undersökningar med snittjocklek 0,625 och 5 mm användes för
systematisk utvärdering av programmet. Ett kliniskt material omfattande 12 patienter som opererats för metopikasynostos med två olika
metoder mättes med det nya verktyget.
Resultat
Mätningar på 5 mm snitt resulterade i 3.8 ±1.5 % (mv ± S.D.) lägre
total volym och 5.8 ± 5.3 % lägre frontal volym än mätningar i 0,625
266
mm snitt. Upprepade mätningar i 0,625 mm snitt hade lägre variabilitet (range -0.1 - 0.1 % från mv) än mätningar i 5 mm snitt (range -0.2
- 0.2% från mv). Upprepade mätningar av frontal volym hade lägre
variabilitet i pre-operativa undersökningar än i post-operativa undersökningar och lägre variabilitet i 0,625 mm snitt än i 5 mm snitt. För
utvärdering av patientmaterialet valdes 0,625 mm snitt (ca 300 snitt
per undersökning) för vilka den frontala volymen varierade från -2.2
till 2.0 % från mv. Kvoten mellan frontal volym och total intrakraniell
volym ökade 25 ± 16 % (mv ± S.D.) för patienter som opererats med
kranioplastik plus fjäder och 20 ± 13 % för patienter som opererats
med kranioplastik plus bentransplantat.
Diskussion
Vi har utvecklat ett verktyg som kan kvantifiera frontal och total
intrakraniell volym med liten variation. Det kan användas för systematisk utvärdering av resultatet av operation för metopikasynostos. I
detta kliniska material ökade förhållandet mellan frontal volym och
total intrakraniell volym hos alla patienter men det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de båda metoder som använts.
PLASTIKKIRURGI
Introduktion
Det har skett en stor och snabb ökning av antalet gastric bypassoperationer i Sverige sista åren. En stor andel av dessa patienter kräver
ytterligare plastikkirurgiska operationer för korrektion av hudöverskott. Nya plastikkirurgiska tekniker utvecklas inom den postbariatriska patientgruppen och denna fallpresentation vill illustrera en
sådan.
Patienter och Metod
18 årig kvinna opererad med gastric bypass som 16-åring. Viktnedgång 70 kilo och därmed utvecklat ett överskott av hud och förlust av
all bröstkörtelvävnad. Patienten opererades med mastopexi och augmentation baserad på autolog vävnad från kutan lambå från hudöverskott ryggen och försörjd av perforanter från intercostalartärer. Fallet
och operationsteknik presenteras och illustreras med bilder och film.
Resultat
Resultat presenteras med bilder före och efter operation. Operationsteknik illustreras med bilder och film.
Diskussion
Det finns en diskrepans mellan samhällets växande behov och rådande kapacitet och resurser inom den offentliga plastikkirurgin. Nya
tekniker utvecklas som kan erbjuda dom postbariatriska patienterna
en förbättrad livskvalitet. Detta patientfall illustrerar en sådan teknik
och väcker samtidigt frågan om utnyttjande av framtidens resurser.
Vilka patienter skall opereras, av vem och med vilka tekniker i framtidens offentliga plastikkirurgiska vård av postbariatriska patienter?
PLASTIKKIRURGI 63
Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2
Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Introduktion
Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera. Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan
kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic
proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan Marshall Urist upptäckte BMP 1965. I denna avhandling använder vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa.
Patienter och Metod
I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ
I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/
chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos
människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos
minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel.
I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi
jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV
studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen
randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel, autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll).
Resultat
I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= 0.0019). I arbete Ib finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete
II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2
och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och
tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I
arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid
behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I
kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån och Tisseel jämfört med negativ kontroll.
Diskussion
Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ
I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre
inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben
jämförbart med bentransplantat.
267
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 49
Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på postbariatrisk patient: Fallpresentation
Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas, Bodylift Center Bodylift Center Köpenhamn
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 63
Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2
Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Introduktion
Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera. Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan
kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic
proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan Marshall Urist upptäckte BMP 1965. I denna avhandling använder vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa.
Patienter och Metod
I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ
I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/
chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos
människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos
minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel.
I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi
jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV
studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen
randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel, autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll).
Resultat
I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= 0.0019). I arbete Ib finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete
II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2
och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och
tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I
arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid
behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I
kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån och Tisseel jämfört med negativ kontroll.
Diskussion
Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ
I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre
inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben
jämförbart med bentransplantat.
PLASTIKKIRURGI 68
Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning
Staalesen Trude, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg, Fagevik Olse´n Monika, Kirurgi Su-ss Göteborg, Elander Anna, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg
Introduktion
Det är välkänd att risken för komplikationer efter bukplastik är hög.
Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av komplikationer efter bukplastik hos postbariatriska patienter jämfört med hos
patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Syftet var även
att identifiera prediktiva faktorer förknippade med utvecklingen av
postoperativa komplikationer.
Patienter och Metod
190 konsekutiva patienter som opererats med bukplastik på grund av
vävnadsöverskott från januari 2006 till december 2008 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset analyserades retrospektivt. De variabler
som analyserades var kön, ålder, max BMI, &#916; BMI (max BMI
minus preoperativ BMI), preoperativ BMI, metod för viktminskning,
operationsteknik, resektion vikt och komplikationer.
Resultat
Tidiga komplikationer var signifikant högre hos postbariatriska pa-
268
tienter (48%) än hos patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi(29%). Resektion vikt var signifikant högre för patienter med
tidiga lokala komplikationer jämfört med för patienter utan tidig
lokala komplikationer. Multipel regressionsanalys visade att antalet
patienter med en eller flera tidiga lokala komplikation(er) fortfarande
var signifikant högre i de postbariatriska patienterna jämfört med de
patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi även efter justering för resektion vikt.Max BMI, &#916;BMI eller preoperativ BMI
hade ingen inverkan på förekomsten av komplikationer.
Diskussion
Sammanfattningsvis bekräftar denna studie att komplikationer efter
bukplastik är högre hos postbariatriska patienter jämfört med hos
patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Inga prediktiva
faktorer kunde identifieras som kunde förklara dessa skillnader. Ytterligare studier behöver utföras för att fastställa prediktiva faktorer
för uppkomsten av komplikationer efter bukplastik.
PLASTIKKIRURGI
Introduktion
I diagnostiken av talavvikelser ffa. Hypernasalitet har sedan många år
videoradiografisk undersökning av velopharynx förekommit. Den undersökning har inte varit möjlig på alla platser i Sverige. Under senare
år har också diskussion förts om man överhuvudtaget skall använda
videoradiografi vid undersökning av t.ex. Hypernasalitet. Vi har därför valt att titta närmare på de undersökningar som gjorts mellan
2005-2010 i södra Sverige. Vi ville i en första del titta på volym, vilka
patientgrupper som undersökts, vilken information undersökningen
ger och hur många undersökningar som leder till operation.
Patienter och Metod
I södra Sverige gör den undersökning med ovanstående frågeställning bara av en röntgenläkare vid SUS, Malmö. En retrospektiv genomgång av bilder och utlåtande på alla patienter undersökta mellan
2005-2010 genomfördes. Totalt hade 141 patienter genomgått undersökningen. Ett protkoll uppfördes som täckte såväl diagnos, ålder,
kö, remittent och 14 olika funktionella variabler.
Resultat
Av de 141 undersökta kunde 2 inte genomföra en komplett undersökning. Patienterna var i genomsnitt 10 år med ett spann från 3 till 67
år. Majoriteten var män (64%) den vanligast diagnos vid undersökning var t.Ex. Isolerad gomspalt N=33 (26%) följt av kongenital rhinolalia N= 32 (23%). Vanligaste remittenterna var foniater och plastikkirug tillsammans stog de för 70% av remisserna. Majoriteten av
patienterna var inte opererade med velopharyngeal operation N=122
(87%). Av de 14 deskriptiva variablerna rapporteras resultaten i tabell vid presentationen.
Diskussion
Det är intessant att titta på en hel population med mycket litet bortfall
för att se hur patientgruppen ser ut och vilka variabler som bedöms
vi går nu vidare med att utvärdera nytta genom att titta på de olika
undergrupperna och följa den behandling som ägtrum efter undersökningen. Vi ser bland annat att från tidiga år med fokus på spaltpatienter så är nu halva patientgruppen icke spaltpatienter.
PLASTIKKIRURGI 127
Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion
Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Arnbjörnsson Einar, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Svensson Henry, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes
Universitetssjukhus Malmö
Introduktion
Målet med studien var att göra en utvärdering av pojkar som rekonstruerats pga hypospadi, och som nu har slutkontrollerats efter
genomgången pubertet, för att analysera riskfaktorer för komplikationer samt hur lång uppföljningstid som behövs efter hypospadirekonstruktion.
Patienter och Metod
Alla pojkar som opererats pga hypospadi och genomgått slutkontroll
efter pubertet identifierades via ett register. Journaluppgifter registrerades och resultat vid slutkontroll efter genomgången pubertet undersöktes. Hypospadias objective scoring evaluation (HOSE) användes
för att få en objektiv bedömning av slutresultatet
Resultat
Det gällde 107 patienter som slutkontrollerades under perioden
1995-2011. Av gossarna hade 66 grad I, 25 grad II, 7 grad III och 1
grad IV. Åtta personer hade kryptohypospadi. Sextioen pojkar hade
opererats i tvåseansförfarande enligt Byars och 38 i enseansförfarande enligt antingen Mathieu eller Scuderi. Åtta patienter hade kryptohypospadi och behövde därför bara upprätningsplastik och omfördelning av förhuden. Nio pojkar behövde fistelslutning och striktur fick
åtgärdas i fyra fall. Efter genomgången pubertet noterades kurvering
i 7 fall där kurvering inte funnits vid den prepubertala kontrollen; en
av kurveringarna har hittills krävt åtgärd. En acceptabel HOSE score
noterades vid slutkontrollen hos 92 personer.
Diskussion
Resultaten visar ett gott utfall med låg fistel- och strikturfrekvens och i
fall då komplikation har uppstått har de lösts. Det finns en signifikant
korrelation mellan graden av hypospadi och antalet komplikationer.
Eftersom resultatet kan ändras och komplikationer uppstå under puberteten bör pojkarna följas till efter genomgången pubertet.
269
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 124
5 års videoradiografier: Vad ser man?
Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Röntgen SUS Malmö, Svensson Henry, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Becker Magnus, Plastikkirurgiska SUS Malmö
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 156
Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn
Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Östman Jenny, Medicinska Faulteten Skånes Universitetssjukhus
Malmö, Becker Magnus, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö
Introduktion
På senare år har antal barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) som adopteras från Kina till Sverige ökat. Från år 2007 tom år 2011 har 34 barn.
Med LKG remitteras till plastikkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Målet med denna studie var att kartlägga
gruppens karakteristika, behandlingen av adopterade LKG-barn samt
undersöka vilken information adoptivföräldrarna fick innan adoptionen, vilken påverkan eventuellt bärarskap av resistenta bakterier har
och hur de upplevde omgivningens reaktioner på spalten.
Patienter och Metod
Alla de adopterade barnens journaler gicks ingen noggrant och relevanta uppgifter noterades. En enkät utarbetades och skickades ut till
33 familjer. Trettio familjer svarade på enkäten.
Resultat
Bland barnen hade de flesta läpp-käk-gomspalt och några enstaka
läpp-käkspalt och läppspalt och isolerad gomspalt. Ingen av barnen
hade behandlats med nasoalveolar molding och majoriteten hade genomgått någon operation i Kina, de flesta en läpp-plastik. Hos knappt
hälften av barnen upptäcktes någon annan sjukdom/missbildning
vid ankomst till Sverige som föräldrarna inte hade fått information
om innan adoptionen. Ungefär hälften av barnen var bärare av antibiotikaresistenta bakterier, såsom MRSA och ESBL. Föräldrarenkäten
visade att inte alla föräldrar hade fått information om att barnen kunde vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Den stora majoriteten av föräldrarna hade kontaktat plastikkirurgiska kliniken innan de
adopterade ett barn med LKG och de tyckte alla informationen de fått
var adekvat. Enligt föräldrarna blev det utseendemässiga och funktionella resultatet av operationerna i Sverige bättre än förväntat eller
som förväntat. Talet är det område kring spalten som flest föräldrar
tycker att det är mest besvär med i dagsläget. Omgivningen ger både
negativa och positiva kommentarer om deras barn spalt
Diskussion
Bland de adopterade barnen har en högre andel bilaterala spalter än i
den inhemska spaltpopulationen. Dessutom är många bärare av antibiotikaresistenta bakterier och många har opererats tidigare i Kina.
Den nya LKG-populationen skapar nya utmaningar för LKG-teamen
då vi inte längre kan styra exakt hur och när spalterna ska behandlas
samt får anpassa oss till resultatet av eventuella tidigare operationer
som redan genomförts utomlands. Bärarskap av antibiotikaresistenta
bakterier skapar dessutom omvårdnadsmässiga utmaningar. Föräldrarenkäten visar att inte alla föräldrar fått information om antibiotikaresistenta bakterier och risken att barnen har fler medicinska problem än de som anges av adoptionsmyndigheterna i Kina.
PLASTIKKIRURGI 171
Tubulära bröst - rekonstruktion i en seans
Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet Plastikkirurgiska Institutet Malmö
Introduktion
Tubulära bröst utgör ett stort socialt och psykiskt problem för många
unga kvinnor. Variationen i bröstens utseende är mycket stor. Det ena
bröstet kan vara litet och tubulärt medan det andra kan vara stort och
hängigt. Vårtgårdarna är nästan alltid vidgade och den typiska ringen
som drar ihop vävnaden i vårtgårdsbasen finns ofta.Vårtgårdarna är
ofta mycket vida och den undre bröstpolen saknas.
Patienter och Metod
Undertecknad har efterhand utvecklat en rekonstruktionsmetod i en
seans. Detta innebär tre delmoment: bröstförstoring, (expansion av
implantatfickan), mastopexi (fallskärmsteknik eller nyckelhålsteknik
beroende på tillståndet), vårtgårdsplastik och delning av den stramande ringen. Kombination med axillär hudincision förklaras.Materialet består av fall med mycket olika utformning på deformiteten.
Teknikerna ovan användes för att åstadkomma symmetri med olika
270
storlek och form på implantat samt ibland reduktion av det större
bröstet. I denna metodik ligger att bröstet först förstoras med skapande av implantatfickor, den viktiga undre bröstpolen samt placeringen
av submammarfåran. Med ledning av detta utformas mastopexin och
areolaplastiken. I många fall kan genom detta en seansförfarande
både fin form och storlek åstadkommas enligt patientens önskemål.
Ibland kan en uppföljning ske med korrektion av någon ojämnhet i
nedre kanten av vårtgården.
Resultat
Resultaten efter enseansförfarandet är lika tillfredsställande som med
långtids expanderförfarande. Bakgrunden är att den intraoperativa
expansion varmed vi skapar bröststorlek och form omedelbart säkras
med ett implantat.
PLASTIKKIRURGI
Introduktion
Plasmakoncentrationen av BNP (P-BNP) kan ses som en efferent del
i ett system som deltar i autoreglering av plasmavolym, och som utmanas vid förhållanden där denna varierar kraftigt och okontrollerat.
P-BNP har föreslagits vara en markör för volymstatus hos patienter
med svåra brännskador och även en prediktor för utfall av patienter
i allmän intensivvård, men tidigare studier ger motsägelsefulla resultat. Vi mätte därför den inaktiva peptiden NT-proBNP i plasma och
relaterade detta till ödemmängd och posttraumatiskt svar, samt till
organdysfunktion.
Patienter och Metod
Femtio konsekutiva patienter vid Uppsala Brännskadecentrum, med
en brännskadeyta (TBSA%) > 10%, men utan tecken på tidigare hjärtsvikt ingick. P-NT-proBNP och P-CRP mättes under de två första veckorna. Daglig vikt noterades och viktökningen tolkades utgöra ödem.
SOFA score beräknades från data som registrerats som en del av den
kliniska rutinen. Oberoende prediktiv förmåga undersöktes i relation
till TBSA% och ålder med hjälp av linjära regressioner.
Resultat
P-NT-proBNP uppvisade stora variationer över tid och mellan patienter. Alla patienter hade en koncentrationskurva med toppvärde och
med tydligt förhöjda maxkoncentrationer. Viktförändring korrelerade
med P-NT-proBNP endast på dag två, d.V.S. Vid tidpunkten för maximal mobilisering av ödem. Under de följande dagarna korrelerade
P-NT-proBNP med P-CRP. TBSA% korrelerade med maximal ödemmängd, vilken i sin tur korrelerade med både tidpunkt och koncentration vid maximal P-NT-proBNP. I linjära regressioner var P-NT-proBNP
en oberoende, och starkare prediktor för organdysfunktion mätt som
SOFA score än TBSA% och ålder.
Diskussion
P-NT-proBNP uppvisade ett komplext mönster individuellt relaterat
till brännskadeyta, ödemmängd och posttraumatiskt svar. Höga värden var oberoende prediktorer för organdysfunktion. Det är för tidigt
att avgöra om analys av P-NT-proBNP kan ha något kliniskt värde vid
vård av svåra brännskador.
PLASTIKKIRURGI 213
Gomplastik vid isolerade gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder
Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Mark H, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Persson C, Kliniken För Logopedi Och Foniatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lilja J, Plastikkirurgiska Kliniken
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Introduktion
I Göteborg introducerades 1987 en ny metod för slutning av isolerad gomspalt, vilken var likvärdig med den metod som använts för
totala spalter sedan 1975. Metoden innebär att mjuka gommen sluts
i en operation utan samtidig slutning av hårda gommen, vilken sluts
senare. Syftet med denna studie var att utvärdera denna operationsmetod med avseende på den kirurgi som genomförts samt talet vid
10 års ålder.
Patienter och Metod
Mellan1987-1993 opererades 95 konsekutiva patienter , 41 med
spalt i mjuka gommen och 54 med spalt i hårda och mjuka gommen.
Hos 54% av barnen var gomspalten del i ett syndrom eller i kombination med andra missbildningar. Talet utvärderades i en subgrupp på
62 patienter födda 1988 – 1993 där spalten i mjuka gommen slöts
vida 7.4 mån, 29 med spalt i mjuka gommen och 33 med spalt i hårda
och mjuka gommen. Velofarynxfunktionen utvärderades med en
5-gradig skala.
Resultat
Mjuka gommen operardes vid 7.7 mån. Fyra barn behövde reopereras
pga postoperativ blödning och 3 vårdades på IVA postoperativt pga
respiratoriska problem. Två patienter fick en postoperativ separation av mjuka gommen som krävde reoperation med rekonstruktion.
Femtio patienter genomgick restspaltsslutning vid i medeltal 49 mån.
Tio procent av dessa komplicerades med en fistel som krävde slut-
ning. Vid 10 års ålder hade 17% genomgått kompletterande kirurgi
för att förbättra velofarynxinsufficiens; 21% med spalt i hårda och
mjuka gommen och 10% med spalt i enbart mjuka gommen. I den
grupp talet utvärderats hade 10 barn (16%) genomgått kirurgi för att
förbättra velofarynxfunktionen. Artikulationen var normal hos 87 %.
För övriga var resultatet att 2 barn hade mindre och 6 barn betydande
artikulationsproblem. Velofarynxfunktionen var normal hos 32 % eller lätt avvikande hos 37 % (skalsteg 1). Betydande problem förlåg
hos in 31% (skalsteg 2-4) hos barnen vid 10 års ålder. Barn med spalt
i både hårda och mjuka gommen i kombination med annan missbildning eller syndrom har störst talavvikelser, medans barn med spalt i
enbart mjuka gommen och utan missbildningar har ett i det närmaste
normalt tal.
Diskussion
Denna tvåstegs-metod som här använts för att sluta isolerade
gomspalter är en relativt okomplicerad metod som är lätt att lära ut
och som ger får postoperativa komplikationer. Talresultaten varierar
beroende på om spalten engagerar hårda gommen eller inte, och om
barnet har andra missbildningar. Denna studie visar värdet av att indela isolerade gomspalter i subgrupper då talresultat ska utvärderas,
då resultaten varierar mycket mellan dessa grupper. Detta är viktigt
för att rätt bedömma prognoser och för att rätt rikta behov av behandlingsutveckling.
271
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 175
Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård
Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sjöberg Folke, Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Linköping, Ekselius Lisa, Psykiatridivisionen Akademiska Sjukhuset Uppsala, Gerdin Bengt, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 222
Standardiserad behandling av kraniosynostos
Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Olsson Robert, Neuro Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Kölby Lars, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Tovetjärn Robert, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg
Introduktion
Behandling av kraniosynostos är idag kirurgisk. Ett flertal kirurgiska
tekniker används runt om i världen. På grund av att många centra har
ett litet antal patienter samt att utvädringsprinciper inte är fastställda
saknas vetenskapligt underlag för hur kraniosynostospatienter bäst
skall behandlas. Vid Sahlgrenska Sjukhuset har våra tekniker kontinuerligt utvärderats och modifierats.
Patienter och Metod
Mellan 4-6 månaders ålder opereras patienter med fjäderteknik.
Fjäderteknik används med enkel suturlösning vid sagittal- och lambdoideasynostos. Vid metopica- och bicoronal synostos används en
kombination av statiska tekniker och fjäderbehandling för bästa resultat. Vid unicoronal synostos används enbart statisk teknik. Efter 6
månaders ålder används statiska tekniker för alla synostoser.
Resultat
Möjligheterna att utvärdera den kirurgiska behandlingen genom att
operera på ett standardiserat sätt har ökat. Behandlingsprinciperna
har införts med beaktande av fördelar från både statiska och dynamiska principer. Denna standardiserade behandling har reducerat
operationstid och peroperativ blödning. Behovet av reoperationer har
minskat.
Diskussion
Standardiseringen av den kirurgiska behandlingen liksom det perioperativa omhändertagandet har införts med iakttagande av tidigare
långtidserfarenheter. Utvärderingsmöjligheterna ökar och patientsäkerheten förbättras tack vare ett rutinmässigt omhändertagande
genom hela vårdkedjan.
PLASTIKKIRURGI 228
Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar inga svårbedömda förändringar
Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela, Röntgenkliniken Solna, Centrala Röntgen Karolinska Universitetssjukhuset
Stockholm, Wickman Marie, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Schultz Inkeri, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Introduktion
Autolog fettransplantation (lipofilling) till bröst som komplement
till bröstrekonstruktion och bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer
används på allt fler centra runtom i världen. Det har diskuterats huruvida lipofilling skulle kunna försvåra radiologisk diagnostik. Vi har
studerat ultraljud och mammografi före och efter lipofilling.
Patienter och Metod
Resultat hos 14 kvinnor har utvärderats. Nio kvinnor hade tidigare
opererats med bröstbevarande kirurgi och fått ogynnsamma indragningar efter operation och strålbehandling. Fem hade genomgått
mastektomi och därefter bröstrekonstruktion. Kvinnorna var mellan
40 och 60 år (median 55,5 år) och lipofilling utfördes minst ett år efter
föregående canceroperation eller avslutad strålbehandling. Högst 3
månader före lipofilling samt minst 6 månader efter den sista operationen genomgick patienterna mammografi och ultraljud av brösten.
Bilderna före och efter lipofilling jämfördes av radiolog med avseende
272
på förändringar till följd av lipofilling.
Resultat
Inom ramen för en prospektiv studie har 14 patienter än så länge
genomgått bilddiagnostik 8 till 24 månader postoperativt. Av dessa
var sju helt oförändrade. En hade tillkomst av en högekogen benign
förändring och en hade benigna förkalkningar samt tillkomst av ”ö
av fett”. Dessa förändringar analyserades inte. Sex patienter hade < 1
cm stora lågekogena förändringar motsvarande fettnekroser. Cytologi
gjordes och i 5 av fallen bekräftades fettnekroser. Den sjätte visade
benign cysta.
Diskussion
De preliminära resultaten pekar mot att det är vanligt förekommande
med små fettnekroser. Inte i något fall har genomgången fettransplantation föranlett utredning med cancerfrågeställning. Dessa resultat
överensstämmer med tidigare rapporter i internationell litteratur.
PLASTIKKIRURGI
Introduktion
Det finns svårigheter med att skapa en lämplig proteshåla vid omedelbara bröstrekonstruktioner . I den här studien evaluerades tidiga
resultat av bröstrekonstruktioner där cellfri grisdermis använts för att
åstadkomma protestäckning.
Patienter och Metod
Journaldata från samtliga patienter som rekonstruerats med grisdermis i Falun och Kristianstad inhämtades och foton studerades. Vid
operationerna användes Strattice (KCI) i kombination med mentors
proteser (Promeduc). Materialet omfattar 16 bröstrekonstruktioner
hos 13 patienter (Falun n=11, Kristianstad n=2). 14 av ingreppen
utfördes som omedelbar rekonstruktion, 1 ingrepp som senrekonstruktion, samt 1 ingrepp i syfte att korrigera en kapselbildning. Av
de omedelbara rekonstruktionerna utfördes 11 med areola-mamill
sparande teknik (samtliga mamillbiopsier benigna) och övriga 3 genomgick sedvanlig mastektomi. Indikationen för mastektomin vid
omedelbar rekonstruktion var profylaktisk (6 bröst), invasiv cancer
och/eller utbredd cancer in situ (6 bröst) eller enbart utbredd cancer
in situ (2 bröst). 2 pat hade tidigare genomgått RT mot bröstet. Protesvolymerna varierade från 270 upptill 495 ml. Genomsnittlig BMI var
25,7 (19,8-33,3), andelen rökare 0, antalet diabetiker 1.
Resultat
Genomsnittlig dräntid för patienten var 11,3 dagar (2-26). Komplikationer sågs i form av ytlig epitelnekros (1), dermal nekros (1),
serom (2), blödning som krävde reoperation (1), ytligt hematom (1).
Vid uppföljning har man planerat för fettransplantation (2), och
eventuell korrektion med större protes (1). Maximal uppföljningstid
9 månader.
Diskussion
Det subjektiva intrycket hitintills är att cellfri grisdermis underlättar den omedelbara rekonstruktionen samt möjliggör inläggning av
lämplig protesvolym från början utan behov av expanderbehandling.
PLASTIKKIRURGI 245
Periareolär Hud Mastopexi - Resultat av minimal invasiv behandling i lokalbedövning
Andersson L C, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Probst F, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Nettelblad H, Hand- Och Plastikkirurgiska
Kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Introduktion
Traditionell mastopexi inkluderande fascia suturer i generell anestesi
har inte alltid visat tillfredställande resultat. Periareolär hud mastopexi i lokalbedövning är ett enkelt polikliniskt alternativ med tillfredställande resultat.
Patienter och Metod
Vi har sedan 2005 behandlat 20 patienter med endast hud bröstlift
baserat på periareolär de-epitelialsering i lokalbedövning.
Resultat
Andelen av nöjda patienter var mycket hög och komplikationer i samband med narkos undveks helt och hållet.
Diskussion
Är det nödvändigt att genomföra bröstlyft i narkos då likvärdiga resultat uppnås polikliniskt i lokalbedövning?
273
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 237
Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 246
Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Sveinsdottir Helena, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun, Teder Heitti, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad
Introduktion
Bröstcancerkirurgin drivs i en riktning där onkologisk säkerhet, gott
kosmetiskt resultat och effektivitet är av stor betydelse. Det kräver implementering av lämpliga rekonstruktiva ingrepp där cancerkirurgin
bedrivs.
Patienter och Metod
De första 10 konsekutiva stjälkade TRAM rekonstruktionerna som
genomfördes i Kristianstad (9) och Falun (1) utvärderades. Samtliga
rekonstruktioner var ensidiga och utfördes som senrekonstruktion (8)
eller omedelbar (2) rekonstruktion. 2 av ingreppen ersatte misslyckade protesrekonstruktioner och 1 operation var av ”salvage” karaktär. 6 av patienterna var fd rökare, 3 klassificerade som ASA 2 och 1
patient hade tidigare genomgått medellinjesnitt 2ggr. Genomsnittsåldern var 60,1 år (41-76) och BMI 24,0 (21-28,7). Inga patienter hade
genomgått strålbehandling.
Resultat
Samtliga lambåer överlevde. Hos hälften av patienterna förslöts muskelns tagställe primärt och hos övriga syddes nät in. Genomsnittlig
dräntid var 5,3 dagar (3-7), vårdtiden 5,7 dagar (3-8) och behovet
av heltidssjukskrivning var 52 dagar (24-78). Intraoperativ blödning
uppgick till 161 ml (50-300) och operationstiden var 243 min (177300). Komplikationer uppstod i form av: 1 partiel nekros som krävde
revision, 1 bråck som åtgärdades med nät, 2 serom som fick tappas
och en mindre fettvävsnekros som lämnades utan åtgärd.
Diskussion
Rekonstruktion med stjälkad TRAM har en relativt förutsägbar operationstid, säker blodförsörjning och kräver ingen intensivövervakning.
Metoden har i samtliga fall uppnått gott subjektivt resultat.
PLASTIKKIRURGI 312
PIP implantat, är de farliga?
Sahlin Pelle, Atr Clinic Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter, Art Clinic Art Clinic Göteborg
Introduktion
Den franske entrepenören Jean Claude Mas startade företaget Poly
Implants Prothéses (PIP) 1991. Produktionen av proteser var förlagd
till Toulon i södra Frankrike. CE-certifikat för tillverkning utfärdades
1997 och därefter har det varit årliga kontroller. AFSSAPS (Franska
läkemedelsverket) gjorde under mars 2010 en oanmäld inspektion
på företaget då det fanns misstanke om felaktigheter i produktionen.
Misstankarna var riktade mot tillverkningen och farhågor fanns om
att det inte användes godkänd silikon. I Sverige stoppades användningen av PIP produkter 31 mars 2010.
Patienter och Metod
I Sverige har drygt 4000 kvinnor fått PIP implantat nästa uteslutande
i kosmetiskt syfte. Vi har behandlat 1134 patienter som sammanlagt
har fått 2268 implantat. Fyra implantat av koksaltmodell, 10 anatomiska och resten texturerade silikon implantat med både mikro och
normal textur. Efter stoppet har patienterna undersökts med palpation av bröst och axiller, Ultraljud och registrering av alla symtom
274
Resultat
Vi har tagit ut 404 implantat, 26 av dessa har varit rupturerade. Vid
ruptur har vi observerat att 10 – 20 ml gul/vitt exudat inne i kapselhålan. PAD/Cytologi har visat riklig förekomst av makrofager, inget
malignt.Vi har inte sett några specifika symtom vare sig om implantaten är hela eller trasiga. De symtom som har observerats ses också
med andra typer av implantat.När vi delar upp rupturerna över tid ses
en rupturfrekvens om 2-3 % före 2006. Under 2007 ökar denna till
nästan 25 % för att därefter dala något.
Diskussion
Vi har inte kunnat se några för PIP specifika symtom, vare sig de är
rupturerade eller inte. Vi ser en markant ökad rupturfrekvens under
2007 och man kan spekulera över om det skett något i tillverknings
processen. En spekulation är att en förändring av skalets produktion
är gjord med tex färre antal lager.
PLASTIKKIRURGI
Introduktion
Könsbytesoperation (Gender Reassignment Surgery, GRS) är ett komplex av kirurgiska ingrepp (genitala och icke-genitala) och förekommer i två principiellt skilda varianter: man till kvinna (male to female,
MTF) och kvinna till man (female to male, FTM). För MTF ingår vaginalplastik, bröstaugumentation, operation av thyreoideabrosk och
feminiserande ansiktskirurgi. För FTM ingår falloplastik, mastektomi,
vaginektomi, hysterectomi och scrotalplastik.
Patienter och Metod
Den senaste litteraturen om GRS har granskats, inklusive de normer
för vård (Standards of Care, SOC) av transsexuella som publicerats av
World Professional Association for Transgender Health (WPATH). Kirurgisk teknik och flera tips och tricks för att förbättra resultaten presenteras liksom resultaten av de långsiktiga uppföljningar som finns.
Resultat
Den senaste versionen av WPATH SOC gynnar flexibla behandlingar,
beroende av enskilda transsexuella förhållanden, lokala resurser och
kultur. Det mest efterfrågade ingreppet för FTM är mastektomi. För
FTM är falloplastik ett komplicerat ingrepp med begränsade kosmetiska resultat och hög risk för postoperativa komplikationer. Den kirurgiska tekniken för falloplastik behöver ändras från ljumsklambå
till fri radialislambå för ett förbättrat resultat. Vaginalplastik för MTF
är ett standardiserat kirurgiskt ingrepp med relativt goda resultat.
Flera mindre förbättringar för att uppnå bättre kosmetiskt och funktionellt resultat kan göras.
Diskussion
Enheter som specialiserar sig på GRS är av stor betydelse för att uppnå
goda resultat för dessa patienter. Ett brett utbud av kirurgiska tekniker är en förutsättning för att kunna individualisera behandlingen
och få goda resultat för var och en av patienterna. Uppdaterade riktlinjer finns och dessa bör omsättas i praktiken.
PLASTIKKIRURGI 315
Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av bröstcancerbehandling – 17 års erfarenhet
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken
Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö
Introduktion
Patienter med kroniska lymfödem utan pitting svarar inte på konservativ behandling på grund av nybildad subkutan fettväv. Tidigare
kirurgiska behandlig med total excision och hudtransplantation eller
reduktionsplastik ledde sällan till acceptabla kosmetiska eller funktionella resultat. Mikrokirurgiska rekonstruktioner är attraktiva ur en
rent fysiologisk synvinkel men har ingen effekt på fettomvandlade
lymfödem.
Patienter och Metod
120 kvinnor med en medelålder på 64 år (range, 41-89) med 9 års
(range, 1-37) anamnes på armlymfödem utan pitting fettsögs. Medelåldern vid bröstcanceroperation och intervallet mellan bröstcanceroperation och lymfödemdebut var 52 år (range, 34-79) respektive
3 år (range, 0-6). Aspirat- och armvolymer registrerades kontinuerligt.
Resultat
Aspiratvolymen var 1865 ml (range, 650-3850) med en fettkoncen-
tration på 94% (range, 58-100). Preoperativ ödemvolym var 1632 ml
(range, 570 till 3915). Postoperativ reduktion var 102% (range, 50189) efter 3 månader och mer än 100% under 17 års uppföljning, dvs
den opererade armen var något mindre än den friska armen. Preoperativ kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,5 (range, 1,2-2,4) och
minskade snabbt till 1,0 vid 3 månader och mindre än 1 efter ett år.
Diskussion
Denna långsiktiga uppföljning visar att fettsugning är en effektiv
metod för behandling av kroniska fettomvandlade armlymfödem där
konservativ behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin, som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt
eller obefintligt lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi.
Postoperativt används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv.
275
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 314
Transsexkirurgi – ett område i utveckling
Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University Hospital Gothenburg
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 316
Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning – en prospektiv studie med åtta år uppföljning
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken
Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö
Introduktion
Ett långsamt eller upphävt lymfflöde samt kronisk inflammation leder
till nybildning av fettväv. Detta förklarar varför konservativ behandling eller mikrokirurgisk rekonstruktion av lymfsystemet inte har någon effekt på kroniska lymfödem utan pitting eftersom fettväven inte
kan avlägsnas med dessa metoder.Fettomvandlade armlymfödem efter bröstcancerbehandling kan effektivt behandlas med fettsugning.
Under 17 års uppföljning har inga recidiv inträffat. Mot bakgrund av
dessa goda resultat började vi använda metoden på primära och sekundära benlymfödem.
Patienter och Metod
41 patienter med en medelålder på 52 år (range, 17-76) med 15 års
(range, 2-50) anamnes på benlymfödem fettsögs. 19 patienter hade
primära och 22 patienter sekundära lymfödem efter cancerbehandling. Medelåldern vid cancerbehandling och intervallet mellan cancerbehandling och lymfödemdebut var 42 år (range, 20-64) respektive 3 år (range, 0-26). Medelåldern vid debut av primärt lymfödem var
29 år (range, 4-55). Alla patienter hade fått konservativ behandling
före operationen utan ytterligare minskning. Aspirat- och benvolymer
registrerades kontinuerligt.
Resultat
Aspiratvolymen var 4116 ml (range, 1200-7330) med en fettkoncentration på 94% (range, 61-100). Preoperativ ödemvolym var 4195 ml
(range, 1210-8475). Postoperativ reduktion var 84% (range, 43-135)
efter 3 månader och 105% (range, 75-163) vid 1 år och mer än 100%
under 8 års uppföljnin, dvs det opererade benet var något mindre
än det friska. Preoperativ kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,4
(range, 1,1-1,9) och minskade snabbt till 1,0 vid 6 månader och mindre än 1 efter ett år.
Diskussion
Fettsugning är en effektiv metod för behandling även av kroniska fettomvandlade primära och seundära benlymfödem där konservativ
behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin,
som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt eller obefintligt lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi. Postoperativt används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv.
PLASTIKKIRURGI 317
Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå
Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle
Introduktion
Rekonstruktion med lokal perforantlambå är en metod med till stor del ännu outnyttjad potential att ersätta komplicerade och tidsödande
operations¬metoder, däribland fri lambå och vävnadsexpansion, med lika bra eller t.o.m. bättre resultat. En ny tillämpning presenteras.
Patienter och Metod
En 33-årig kvinna opererades för rektalcancer med rektumamputation och resektion av vaginas bakvägg. Sex år senare, som resultat
av vaginalresektion och postoperativ strålbehandling hade en tät
fibros utvecklats och en stram och oeftergivlig striktur uppstått vid
introitus vaginæ. Strikturen var 1½ cm i diameter och omöjliggjorde
vaginalt samlag. Upprepade dilatationsförsök var utan framgång. En
propellerlambå från ljumske/lår planerades baserad på en minimal
men optimalt lokaliserad perforantstjälk. Med longitudinell incision
och vidgning av strikturen och utfyllnad av uppkommen defekt med
en propellerlambå normaliserades vaginas diameter och uttöjbarhet.
Resultat
En stabil vaginalrekonstruktion erhölls, och efter försiktig dilatation
276
upp till 35 mm kunde vaginalt samlag med god behållning återtas 3
månader postoperativt, efter 7 års uppehåll. Vid kontroll 18 månader postoperativt var vaginaldiameter, töjbarhet och sexuell funktion
oförändrad.
Diskussion
Metoden erbjöd en snabb och säker operation, god vävnadsanpassning, försumbar tagställesmorbiditet och restitution av fullgod och
stabil sexuell funktion vid ett fall av vaginalrekonstruktion efter strålskada. Operationen kräver dock noggrann preoperativ radiologisk
kartläggning.