Transcript Titel för uppsatsen

Skattenyheter 2014
Innehåll
1
2
3
4
5
FYSISKA PERSONER ................................................................................................................................ 3
1.1 MILERSÄTTNING I TJÄNSTEN ...................................................................................................................... 3
1.2 AVDRAG FÖR RESOR MED BIL TILL OCH FRÅN ARBETET .............................................................................. 3
1.3 GRUNDAVDRAG OCH BRYTPUNKTER .......................................................................................................... 3
1.4 SINK- SKATT ............................................................................................................................................. 4
1.5 NÄRINGSIDKARES PENSIONSSPARAVDRAG ................................................................................................. 4
1.6 RUT- OCH ROT-SKATTEAVDRAG............................................................................................................... 4
1.7 UTHYRNING AV PRIVATBOSTAD ................................................................................................................. 5
KAPITAL ...................................................................................................................................................... 5
2.1 ARV, GÅVA OCH FÖRMÖGENHETSBESKATTNING......................................................................................... 5
2.2 KAPITALVINSTBESKATTNING AV PRIVATBOSTÄDER ................................................................................... 5
2.3 KAPITALVINST VID FÖRSÄLJNING AV AKTIER ............................................................................................. 6
2.4 SKATTEAVDRAG OCH KONTROLLUPPGIFT FÖR RÄNTA ................................................................................ 7
2.5 KAPITALFÖRSÄKRING ................................................................................................................................. 7
2.6 INVESTERINGSSPARKONTO ......................................................................................................................... 7
NÄRINGSVERKSAMHET ......................................................................................................................... 8
3.1 AVSÄTTNING TILL PERIODISERINGSFOND ................................................................................................... 8
3.3 DIREKTAVSKRIVNINGAR AV INVENTARIER ............................................................................................... 10
3.4 REPRESENTATIONSAVDRAGET .................................................................................................................. 10
3.5 PENSIONSFÖRSÄKRINGAR ......................................................................................................................... 10
3.6 UNDANTAG FRÅN KASSAREGISTER ........................................................................................................... 10
3.7 STOPPREGLER FÖR VISSA KONCERNBIDRAG.............................................................................................. 11
3.8 ENSKILDA NÄRINGSIDKARE ...................................................................................................................... 11
3.8.1
Förvärvskällor................................................................................................................................ 11
3.8.2
Lön till barn och barnbarn ............................................................................................................. 11
3.8.3
Räntefördelning .............................................................................................................................. 11
3.8.4
Expansionsmedel ............................................................................................................................ 12
3.8.5
Förlust i Enskild firma får göra avdrag med 70 % ........................................................................ 12
3.9 AKTIEBOLAG ............................................................................................................................................ 13
3.9.1
Försenade årsredovisningar till Bolagsverket ............................................................................... 13
3.9.2
Upprättande av Årsredovisnings enligt K3 .................................................................................... 13
3.9.3
Övergång till K3 ............................................................................................................................. 13
3.9.4
Årsredovisning i mindre aktiebolag - K2 ....................................................................................... 13
3.9.5
Skalbolagsdeklaration .................................................................................................................... 14
3.9.6
Aktiekapital .................................................................................................................................... 14
3.10
HANDELSBOLAG .................................................................................................................................. 14
3.10.1
Räntefördelning ......................................................................................................................... 15
3.10.2
Expansionsmedel ....................................................................................................................... 15
3.10.3
Nya regler om kapitalbeskattning på andelar i HB inom företagssektorn ................................ 15
3.11
FÅMANSBOLAG .................................................................................................................................... 15
3.11.1
Tantiem ...................................................................................................................................... 16
3.11.2
Utdelning och kapitalvinster på kvalificerade andelar 2014 .................................................... 16
3.11.3
Kapitalvinster vid försäljning .................................................................................................... 19
3.11.4
Takregeln utvidgas gällande kapitalvinst vid utdelningar......................................................... 19
ANSTÄLLDA ............................................................................................................................................. 19
4.1 ARBETSGIVARAVGIFTER ........................................................................................................................... 19
4.2 RÄNTEFRIA LÅN TILL ANSTÄLLDA ............................................................................................................ 20
4.3 KOSTFÖRMÅN ........................................................................................................................................... 20
4.4 TRAKTAMENTEN 2013 OCH 2014.............................................................................................................. 21
4.5 SKATTEFRIA GÅVOR TILL ANSTÄLLDA ÅR 2014 ........................................................................................ 22
4.6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ............................................................................................................................ 23
4.7 BILFÖRMÅN .............................................................................................................................................. 23
4.8 EXEMPEL PÅ ETT FÖRMÅNSPAKET ............................................................................................................ 25
MERVÄRDESSKATT ............................................................................................................................... 26
5.1 HELÅRSMOMSEN FLYTTAS FRAM .............................................................................................................. 26
5.2 FRIVILLIGT MOMSINTRÄDE FASTIGHETER ................................................................................................. 27
5.3 OMVÄND SKATTSKYLDIGHET INOM BYGGSEKTORN ................................................................................. 28
Skattenyheter 2014
5.4 AVDRAGSRÄTT FÖR MOMS GÄLLANDE FÖRSKOTT OCH Á CONTON............................................................ 29
5.5 RESTAURANGMOMSEN SÄNKT .................................................................................................................. 29
6
FASTIGHETSBESKATTNING ............................................................................................................... 30
7
ÖVRIGT ...................................................................................................................................................... 31
7.1 FYLLNADSINBETALNING SAMT RÄNTA PÅ SKATTEKONTOT .......................................................................... 31
7.2 FÖRSENINGSAVGIFTER ................................................................................................................................. 31
7.3 SKATTEFÖRFARANDELAGEN ........................................................................................................................ 32
Skattenyheter 2014
3
1 Fysiska personer
1.1 Milersättning i tjänsten
Egen bil:
Förmånsbil:
2013
2014
18,50 kr/mil
Diesel 6,50 kr/mil
Bensin 9,50 kr/mil
18,50 kr/mil
Diesel 6,50 kr/mil
Bensin 9,50 kr/mil
Överstigande belopp blir skattepliktiga och belastas med arbetsgivaravgift.
1.2
Avdrag för resor med bil till och från arbetet
Avdrag för bilkostnader vid resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges oavsett
körsträcka med 18,50 kr för egen bil under år 2013 och 2014. De som kör tjänstebil får göra
avdrag till och från arbetet med 9,50 kr/mil för bensin och 6,50 kr/mil för diesel. From
inkomståret 2012 är det bara kostnaden som överstiger 10 000 kr som är avdragsgill.
1.3
Grundavdrag och brytpunkter
För inkomståret 2014 är prisbasbeloppet bestämt till 44 500 kr. Grundavdraget ligger numera
i intervallet mellan 13 100 kr och 34 200 kr. Nedre skiktgränsen för beskattningsbar inkomst
uppgår till 420 800kr. Utöver dessa skiktgränser tillkommer grundavdraget, och de faktiska
brytpunkterna blir följande:
2013
2014
Statlig skatt
0 – 426 300
0 – 433 900
426 400 – 604 700
434 000 -602 600
20 %
604 800 -
602 700-
25 %
0
Ränteutgifter får dras av fullt ut mot ränteinkomster. Uppstår underskott beaktas detta genom
en 30-procentig skattereduktion från övriga skatter. Ränteutgifter överstigande 100 000 kr är
endast avdragsgilla till 70 % och sänker således övriga skatter med enbart 21 %.
Högsta pensionsgrundande inkomsten för inkomståret 2014, respektive 2013
2013
2014
456 762 kr
459 183
www.vastrevision.se
(8,07 inkomstbasbelopp)
Skattenyheter 2014
4
1.4 SINK- skatt
För fysiska personer som är bosatta utomlands beskattas för sina tjänsteinkomster i Sverige.
Det finns förenklad beskattning och omfattas då av de så kallade SINK-reglerna. Skattesatsen
sänks från 25 procent till 20 procent. Detta gäller från den 1 januari 2014.
1.5 Näringsidkares pensionssparavdrag
Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i enskild firma, enkelt bolag, i handels-,
eller kommanditbolag får göra s.k. pensionssparavdrag i näringsverksamheten. Med
pensionssparavdrag menas premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på
pensionssparkonton. För att få avdrag krävs att den skattskyldige äger försäkringen och att
han själv betalar premien.
Betalningen för pensionsförsäkringen skall bokföras som ett kapitaluttag ur firman. Uttaget
hänförs, enligt SKV, till den period under vilken det har gjorts. Avdraget för premien för
pensionsförsäkringen respektive inbetalningen på pensionssparkontot hänförs då till det år då
premien eller insättningen har gjorts.
En premie anses betald den dag betalningen skett i försäkringsbolagets kassa eller i post- eller
bankkassa. En premie anses också betald den dag gireringsuppdrag belastat aktuellt girokonto
eller då check eller annat betalningsmedel inkommit till försäkringsbolagets huvudkontor.
1.6
RUT- och ROT-skatteavdrag
Fysiska personer som köper hushållstjänster får en skattereduktion med 50 % av utgiften,
dock högst med 50 000 kr per år. För att kunna få avdrag med 50 000 kr krävs att du har en
inkomst och därtill en inkomstskatt på minimum 50 000 kr. Ytterligare ett krav är att den
sökande måste ha fyllt 18 år under beskattningsåret.
Det hushållsarbete som omfattas av reduktionen är bl. a städning eller annat rengöringsarbete,
vård av kläder (t ex strykning, lagning och skoputsning) och hemtextilier samt matlagning
(t.ex. grillning i trädgården). Matlagning innefattar dock inte avhämtning eller catering.
Skatteverket har under 2012 tagit ställning till att det endast gäller om kocken använder
hushållets egna varor, dvs kocken får inte medtaga råvaror eller tillbehör. Även en bartender
som blandar drinkar i hemmet omfattas men får heller ej medtaga råvaror eller tillbehör.
En förutsättning för reduktionen är att det bolag som utför arbetet har F-skattsedel. Den som
köper hushållstjänster av en fysisk person som inte har F-skattsedel kan få skattereduktion
under förutsättning att säljaren inte är skyldig till moms för sådana tjänster. Köparen är i detta
fall skyldig att redovisa arbetsgivaravgifter.
Begränsningen att det aktuella hushållsarbetet inte får utföras av ett eget eller närstående
persons företag slopades från och med 1 juli 2009. Arbetet får däremot inte utföras av den
som begär skattereduktionen eller av en person som tillhör dennes hushåll. Underlag för
skattereduktionen utgörs av utgifter för sådant hushållsarbete som betalats under
beskattningsåret. Utgifter för material, resor, utrustning och installationer får däremot inte
ingå i underlaget. Från den 1 juli 2009 får köparen av den hushållsnära tjänsten
skattelättnaden direkt vid köpet.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
5
Gällande ROT-skatteavdrag så omfattar detta för dem som vill göra reparationer, underhåll
samt om/eller tillbyggnader av en bostadsrätt eller ett småhus. Att göra ROT-skatteavdrag
innebär att köparen, precis som för RUT- skatteavdragen, får en skattereduktion med 50 % av
arbetskostnaden dock med max 50 000 kr/år. Avdraget gäller inte för nybyggnation eller omoch tillbyggnad inom 5 år från nybyggnation. Den viktiga skillnaden jämfört med
hushållsnära tjänster är att det krävs att man äger fastigheten/bostadsrätten för att få rätt till
avdraget. För att maximera avdragsmöjligheten kan delat ägande vara ett alternativ eftersom
båda ägarna då får utnyttja ett avdrag på 50 000 kr vardera.
1.7
Uthyrning av privatbostad
Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad höjs fr.o.m. inkomståret 2013 (2014 års
taxering) från 21 000 kr till 40 000 kr. Utöver schablonavdraget på 40 000 kr medges avdrag
med 20 %. Detta innebär att en hyresinkomst på 50 000 kr är skattefri per år och
privatbostadsfastighet 50 000 – 40 000 – ( 20 % x 50 000) = 0. För bostadsrätter får man
utöver göra avdrag med den avgift som avser för den uthyrda perioden. Avdrag får dock inte i
något fall överstiga hyresintäkten.
2
Kapital
2.1 Arv, gåva och förmögenhetsbeskattning
Arvs och gåvoskatten avskaffades helt år 2004, vilket innebär att man kan ge gåvor helt utan
skatt. Det utgår inte heller någon arvsskatt vid dödsfall efter år 2004. Ömsesidiga gåvor är
dock inte skattefria utan ses som byten. I inkomstskattelagen betraktas ett byte som en
avyttring och skall kapitalvinstbeskattas.
Förmögenhetsskatten avskaffades helt från och med den 1 januari 2007.
2.2
Kapitalvinstbeskattning av privatbostäder
Den skattepliktiga delen höjdes från 1 januari, 2008 till 22/30 (tidigare 2/3) av kapitalvinsten.
Vilket innebär att skatten blir 22 % av vinsten. Den som säljer sin bostad kan under vissa
förutsättningar få uppskov på kapitalvinsten, detta med ett särskilt uppskovsbelopp. En
förutsättning för uppskov är att den sålda bostaden (ursprungsbostaden) har varit en
permanentbostad. Vilket menas att den skattskyldige skall ha bott i bostaden antingen minst
ett år närmast före avyttringen, eller minst tre av de senaste fem åren. Uppskov medges inte
vid avyttringen av andra bostäder än permanentbostäder. En försäljning av en fritidsbostad
kan t.ex. inte ge rätt till uppskov. Uppskov kan även beviljas för ersättningsfastigheter inom
ESS.
Även ersättningsbostaden måste uppfylla vissa krav för att anskaffandet av den skall kunna
medföra uppskov. Den nya bostaden måste anskaffas tidigast året före det att
ursprungsbostaden avyttrades och senast året efter det att ursprungsbostaden avyttrades.
Dessutom måste säljaren ha bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj andra året efter
det att ursprungsbostaden avyttrades.
Uppskovsavdraget medges vid den taxering då vinsten på den avyttrade bostaden, d.v.s.
ursprungsbostaden, redovisas. Avdraget minskar omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgiften
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
6
mm) när ersättningsbostaden avyttras. Om förutsättningarna är uppfyllda kan man dock få
uppskov även vid denna avyttring. Ytterligare en förutsättning för att uppskov skall kunna
medges är att den nominella vinsten vid frivillig avyttring uppgår till minst 50 000 kr, d.v.s.
minst 37 000 kr (50 000 x 22/30) i skattepliktig kapitalvinst.
På uppskovsbeloppet utgår det en årlig avgift på 0,5 %, vilket motsvarar en schablonränta på
1,67 % och en upplåningsränta hos exempelvis banken på 3,24%. Detta gäller även för
uppskov innan år 2008. Uppskovsbeloppet för avyttringar får inte överstiga 1 450 000 kr
(tidigare 1 600 000 kr). Om den skattskyldige inte varit ensam ägare till bostaden skall
uppskovsbeloppet proportioneras efter hur stor andel av bostaden man ägt. Vad gäller
reaförluster är avdraget avseende privatbostäder och privatbostadsrätter fortsatt oförändrad
och är även fortsättningsvis begränsat till 50 % av reaförlusten. Sedan årsskiftet 2008 är det
inte längre möjligt att överta ett uppskov vid arv, testamente, gåva eller bodelning mellan
makar av en villa eller del av villa. Har man gjort en bodelning efter år 2007 så måste man
beskatta för uppskovet. Detta gäller även t ex gåvor mellan föräldrar och barn.
Uppskovet behöver inte återföras till beskattning vid:
-
2.3
Arv till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år.
Bodelning med anledning av att ett äktenskap upplöses.
Kapitalvinst vid försäljning av aktier
 Kapitalvinster på börsnoterade aktier beskattas till 30 %
 Kapitalvinster och utdelningar på onoterade andelar som ej är kvalificerade
(fåmansbolag) beskattas till 25 %.
 Kapitalvinster på kvalificerade andelar beskattas enligt 3:12 reglerna (se sid. 16-19)
Om det uppkommer ett underskott i inkomstslaget kapital medges en skattereduktion med viss
del av underskottet. Denna reduktion kan användas mot statlig och kommunal inkomstskatt
(på inkomst av tjänst eller näringsverksamhet).
Skattereduktionen är 30 % på underskott upp till 100 000 kr och 21 % på överskjutande
underskott. Om de skatter som får reduceras på grund av underskott av kapital tillsammans
understiger skattereduktionsbeloppet får mellanskillnaden inte sparas till kommande år,
varken som avdrag i kapital eller som skattereduktion. Därmed finns det anledning att se över
aktieportföljen före årsskiftet och eventuellt vända några aktier.
Från 1 januari 2000 får kapitalförluster på marknadsnoterade värdepapper även kvittas fullt ut
mot vinster på onoterade aktier.
Ett sätt att mildra de skattemässiga effekterna vid stora aktieförluster är att återföra eventuella
uppskovsbelopp till beskattning. Återföringen måste dock uppgå till minst 20 000 kr per
skattskyldig och år. Den årliga avgiften på uppskovsbeloppet (0,5 %) minskar under
kommande år.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
2.4
7
Skatteavdrag och kontrolluppgift för ränta
Om det betalas ut ränta till delägare måste bolaget göra skatteavdrag och lämna
kontrolluppgift. Detta innebär att om ni har en fordran på ert bolag som ni ska ta ut ränta för
måste skatteavdrag göras i bokslutsmånaden och redovisas på skattedeklarationen och betalas
in månaden efter bokslutsdagen. Även om räntan inte utbetalas under bokslutsmånaden anses
den tillgänglig för lyftning och därför ska skatteavdrag göras då. I de fall räntan tas ut per
månad måste skatteavdraget redovisas månaden efter. Kontrolluppgift lämnas till skatteverket
på blankett KU20.
2.5
Kapitalförsäkring
Kapitalförsäkring har under en tid varit ett populärt placeringsalternativ för värdepapper.
Reglerna har varit fördelaktiga då försäljning och utdelning i försäkringen inte lett till
kapitalvinstbeskattning. Innehavaren har istället belastats med en avkastningsskatt utifrån
värdet på försäkringen. Skatten har beräknats genom att kapitalunderlaget multiplicerats med
den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret.
Eftersom endast en avstämningstidpunkt förekom, fanns det incitament för innehavare av
kapitalförsäkring, att tillfälligt flytta sina besparingar för att komma undan beskattning. Från
och med inkomståret 2012 höjs underlaget och skatten blir värdet på försäkringen 1 januari,
plus de premier som betalas in under året. De premier som betalas in under första halvåret får
full avkastningsskatt och de som betalas in från och den 1 juli belastas med halv
avkastningsskatt. Kapitalunderlaget beskattas med 30%.
Se upp med kostnaden för själva försäkringen. Speciellt utländska kan bli väldigt dyra.
2.6
Investeringssparkonto
För att förenkla sparandet i aktier och andra värdepapper har regeringen föreslagit en ny
sparform där vinster - likt kapitalförsäkringar – inte behöver deklareras och påföras
kapitalvinstbeskattning med 30 %. Istället ska en schablonintäkt beräknas som baseras på
tillgångarna multiplicerat med statslåneränta vid utgången av november föregående år. Detta
belopp beskattas sedan med 30 %. För investeringssparkontot tas skatten ut på ett underlag av
en fjärdedel vid ingången av varje kvartal under beskattningsåret. Vi rekommenderar denna
form för de som idag börjar att spara i börsnoterade aktier, då det innebär att deklaration ej
behövs och att det blir låg skatt vid eventuellt höga vinster.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
8
3 Näringsverksamhet
3.1
Avsättning till periodiseringsfond
Avsättning till periodiseringsfond får uppgå till 30 % av vinsten för enskilda näringsidkare,
dödsbo samt fysisk delägare i HB. För aktiebolag är motsvarande avsättning 25 %. Maximalt
antal periodiseringsfonder som kan avsättas är 6 stycken. När du inte längre bedriver någon
näringsverksamhet ska periodiseringsfonderna återföras till beskattning omgående. Tidigare
har det inte funnits något krav i vilken ordning periodiseringsfonderna ska föras tillbaka.
From 1 januari 2009 ska den äldsta periodiseringsfonden återföras först.
Räntebeläggning – schablonintäkt - skattebelastning
De juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till
periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten är summan av gjorda
avsättningar x 72 % av statslåneräntan 30/11 året före inkomståret.
För inkomståret 2013 (2014 års taxering) gäller statslåneräntan per 30/11 2012 (1,49 %)
Periodiseringsfonderna för 2014 skall räntebeläggas med 1,07 % (1,49x72%). Schablonräntan
tas upp i bolagets deklaration. Räntan bokförs inte utan kommer att ingå i bolagets
skattekostnad. Bolagets kostnad för periodiseringsfond blir således;
2013; (1,49 x 72,0) 1,07 % x 22,0 % = 0,24 %
2014: (2,09x 72,0) 1,50 % x 22,0% = 0,33 %
3.2
Korrekta uppgifter i fakturor
Enligt aktiebolagslagen finns det ett uppgiftskrav på faktura, brevpapper och orderblanketter.
Uppgiftskravet innebär att följande uppgifter ska finnas;

Bolagets firma (det fullständiga namnet)
 Orten där styrelsen har sitt säte.
 Bolagets organisationsnummer
 Beteckning "publ" i firman om bolaget är publikt AB
Enligt Bolagsverket behöver inte orten där styrelsen har sitt säte anges särskilt, om den är
samma som den adress som angetts på fakturor, brevpapper och orderblanketter.
Momsfakturor ska ange nedanstående;

Vem som är skyldig att utfärda fakturor och att en tredje person, eller i vissa fall
köparen, får fakturera för säljarens räkning
 För vilka transaktioner som faktura ska utfärdas och vilka uppgifter som en faktura ska
innehålla
 En förenklad faktura respektive samlingsfaktura får utfärdas i vissa fall
 Elektronisk fakturering är tillåtet
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
9
En faktura skall innehålla;












Datum för utfärdandet (fakturadatum)
Ett unikt löpnummer för varje faktura baserat på en eller flera serier
Säljarens registreringsnummer till moms
Kundens registreringsnummer till moms behöver endast anges om kunden är
skattskyldig för förvärvet (omvänd skattskyldighet) eller om en köpare i annat EGland åberopat sitt VAT-nummer för att få leveransen utan moms
Säljarens och köparens namn och adress
Varornas mängd och art eller tjänsternas omfattning och art
Datum då omsättningen av varorna eller tjänsterna har utförts eller slutförts. Vid
a-contobetalning anges datum för betalning – om det kan fastställas och om det
avviker från fakturadatum
Beskattningsunderlaget för varje momssats eller undantag, enhetspriset exklusive
moms, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt som inte ingår i enhetspriset,
Tillämpad momssats
Den moms som ska betalas. Om du använder vinstmarginalbeskattning ska du inte
ange momsbelopp. (Används vid handel med begagnade bilar mm)
Vid befrielse från skatt eller vid omvänd skattskyldighet ska det finnas en hänvisning
till den relevanta bestämmelsen i ML, eller i en annan uppgift som styrker att
omsättningen är skattebefriad eller att köparen är skyldig att betala moms
Levereras ett nytt transportmedel inom EG ska de uppgifter lämnas som behövs för att
kunna avgöra att varan är ett nytt transportmedel (bilar, MC, båtar, flygplan),
En kreditnota skall innehålla;

Vilken den ursprungliga fakturan är som skall krediteras
 Artikel/artiklarna som skall krediteras
 Hur stor del av krediteringen som är moms
För mer detaljerad information se SKV:s hemsida www.skatteverket.se.
Förenklad faktura
Förenklad faktura får användas när fakturabeloppet uppgår till 2 000 kr inkl moms. I detta
belopp räknas fakturans samtliga omsättningar som medför faktureringsskyldighet in.
Förenklad faktura får även användas där identifiering av köparen normalt inte är tillgänglig
exempelvis vid försäljning genom betalautomat och försäljning av persontransporter inom
kollektivfabriken. Om det föreligger en förenklad faktura är det tillräckligt att följande
uppgifter finns med;

Datum för utfärdandet,
 Identifiering av säljaren,
 Identifiering av varorna eller tjänsterna
 Momsbeloppet eller uppgifter som gör att beloppet kan beräknas
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
10
3.3
Direktavskrivningar av inventarier
Inventarier av mindre värde behöver ej tas upp som en tillgång, utan kan kostnadsföras direkt.
För 2014 får inventarier som har ett värde upp till 22 200kr (1/2 prisbasbelopp) kostnadsföras
direkt, under 2013 var motsvarande belopp 22 250 kr.
3.4 Representationsavdraget
Lunch, middag eller supé
Frukost, drinkar och enklare förtäring
Övriga kostnader (teaterbiljetter, greenfee m.m.)
2013
2014
90 kr
60 kr
180 kr
90 kr
60 kr
180 kr
Beloppet är exklusive moms. Avdrag för vin och sprit får ingå inom dessa beloppsgränser.
För representation i utlandet bosatt person gäller samma regler samt vid intern representation.
Vid jubileum och invigningar får kostnader för mat och dryck uppgå till 90 kr. Övriga
kostnader får uppgå till skäligt belopp. För en person, som inte är skattskyldig till moms, ökar
ovanstående belopp med den därpå löpande momsen.
3.5
Pensionsförsäkringar
Rätten till avdrag för premier avseende privata pensionsförsäkringar är fr.o.m. taxeringsåret
2009 högst 12 000 kr. Tjänstepensionsförsäkring i aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag
eller enskilda firmor påverkas inte av detta.
Avsättning till tjänstepensionsförsäkring kan göras enligt huvudregeln med maximalt 35 % av
det högsta av årets lönesumma eller föregående års lönesumma. För de med låg
pensionsförsäkring finns möjlighet att köpa i kapp enligt en kompletteringsregel.
Försäkringsbolag kan räkna fram avsättningsmöjligheten.
3.6
Undantag från kassaregister
Reglerna om krav att använda certifierade kassaregister i kontantbranschen infördes 2010.
Riksdagen har nu – utan ändringar – antagit regerings förslag om att förtydliga undantaget
från kravet på att ha kassaregister vid försäljning i obetydlig omfattning. När lagen om
kassaregister infördes angavs som riktvärde för obetydlig omfattning en kontantförsäljning
som normalt understiger fyra prisbasbelopp per år. (År 2014 44 400*4= 177 600)
Därmed har det klargjorts att det är den faktiska försäljningen – och inte en fiktiv uppräkning
av den – som ska ligga till grund för bedömningen. Det ska således inte göras någon
uppräkning av en säsongsbaserad försäljning till en fiktiv årsvis försäljning. Det är den
normala försäljningen under ett räkenskapsår på 12 månader som ska läggas till grund för
bedömningen. Om ett företag beräknas få en försäljning som överskrider fyra prisbasbelopp,
men detta tillhör ovanligheterna, bör något krav på kassaregister inte föreligga.
En företagare som har haft ett certifierat kassaregister undantas inte från kravet på
kassaregister när verksamheten avvecklas, endast p g a att försäljningen under det sista
räkenskapsåret understiger fyra prisbasbelopp. Ikraftträdande 2 januari 2014.
Källa Tholin & Larsson
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
3.7
11
Stoppregler för vissa koncernbidrag
Viss del av avdraget begränsas till 83,66 procent. Företag med beskattningsår som påbörjades
före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 får ett begränsat avdrag för
det lämnade koncernbidraget. För så stor del av koncernbidraget som belöper på de månader
av beskattningsåret som avser tid före den 1 januari 2013 får avdrag göras med 83,66 procent.
För den resterande delen av koncernbidraget, som belöper på tiden fr. o m den 1 januari 2013,
medges fullt avdrag. Ett företag har därmed full avdragsrätt för koncernbidrag för tid från den
1 januari 2013.Det företag som tar emot koncernbidraget ska ta upp hela bidraget till
beskattning.
Effekten blir att givaren och mottagaren sammantaget betalar en bolagsskatt som motsvarar
26,3 procent av det lämnade koncernbidraget som avser tiden före den 1 januari 2013. De nya
reglerna träder i kraft den 1 januari 2014 men tillämpas på moderföretag med beskattningsår
som påbörjas under 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Källa Tholin & Larsson
3.8 Enskilda näringsidkare
3.8.1 Förvärvskällor
Överskott och underskott från olika verksamheter kan kvittas mot varandra. Indelningen i
aktiv och passiv verksamhet avser hela näringsverksamheten. Det kan då bli att en verksamhet
som tidigare var passiv blir aktiv och då tas fulla egenavgifter ut istället för den särskilda
löneskatten.
3.8.2 Lön till barn och barnbarn
Om ett fåmansbolag betalar ut lön till en företagsledares - eller dennes makes barn (under 16
år) - ska ersättningen tas upp hos den av makarna som har den högst inkomst från företaget.
När det är frågan om enskild näringsverksamhet gäller istället att ersättning för arbete som
utförts av den skatteskyldiges barn under 16 år, inte får dras av.
3.8.3 Räntefördelning
Vid en räntefördelning kommer avkastningen delvis att beskattas under kapital. Positiv
räntefördelningen beräknas på det ingående egna kapitalet multiplicerat med statslåneräntan +
6,0 %. Detta räntefördelningsbelopp får man göra avdrag med i verksamheten och beskatta i
inkomstslaget kapital. Om det egna kapitalet är negativt måste man på samma sätt beräkna en
räntekostnad (statslåneränta + 1 %). Beloppet läggs till i näringsverksamhet och avdrag får
göras med samma belopp i inkomstslaget kapital.
Negativ räntefördelning är obligatorisk. Räntefördelning skall bara ske om fördelningsunderlaget (egna kapitalet) är mer än 50 000 kr. Överskrids detta belopp beräknas
räntefördelningen på hela fördelningsunderlaget.
www.vastrevision.se
12
Skattenyheter 2014
3.8.4 Expansionsmedel
Enskilda näringsidkare ska kunna "spara" överskott i verksamheten med samma beskattning
som för aktiebolag. Detta innebär att näringsidkaren ska kunna sätta av 100 % av inkomsten
efter räntefördelning och avsättning till periodiseringsfond som en särskild deklarationspost.
Avsättningen beskattas med expansionsmedelsskatt, vilka inte belastas med några
egenavgifter. En förutsättning för att få denna lägre skatt är att avsättningen skall vara kvar i
firman och inte användas privat. Expansionsmedlen beräknas på eget kapital vid årets utgång
och skattesatsen är 22,% 2013 och 2014 22%(tax 2015.)
3.8.5 Förlust i Enskild firma får göra avdrag med 70 %
Huvudregeln är att ett underskott av näringsverksamhet inte får kvittas emot inkomst av tjänst
eller kapital men får dras av nästa år i samma näringsverksamhet. Om näringsverksamheten
efter avdrag visar ett underskott får detta rullas fram tills nästa år. Rullning av underskott får
göras så länge näringsverksamheten finns kvar. När det kommer till avdrag för slutligt
underskott då en näringsverksamhet skall upphöra då får man göra avdrag med 70 procent i
inkomstslaget kapital, det medges som en kapitalförlust. Man kan välja på att fördela avdraget
på detta år och de två följande åren.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
13
3.9 Aktiebolag
3.9.1 Försenade årsredovisningar till Bolagsverket
Årsredovisning och revisionsberättelse som inte inkommit till Bolagsverket inom sju månader
från räkenskapsårets slut påförs en förseningsavgift på 5 000 kr. Efter ytterligare två månader
från det att underrättelse om förseningsavgift avsänts påförs ytterligare 5 000 kr. Efter
ytterligare två månader från det att underrättelse nr två om förseningsavgift avsänts påförs
ytterligare 10 000 kr. Alltså kan näringsidkaren få böta totalt 20 000 kr om denne väntar med
att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket.
3.9.2 Upprättande av Årsredovisning enligt K3
Bokföringsnämnden har presenterat ett nytt allmänt råd som är tänkt att gälla alla bolag som
upprättar årsredovisning men inte tillämpar internationella redovisningsprinciper (IFRSföretag). Den nya normgivningen K3 gäller både för koncernredovisning och för redovisning i
juridisk person. K3 är principbaserat och bygger på IFRS för större bolag. Skillnaden mellan
dessa är att kopplingen mellan redovisning och beskattning i Sverige har beaktats vilket
inskränker möjligheten att värdera vissa tillgångar till verkligt värde. Ett bolag som tillämpar
K3-regelverket ställs inför mer uppskattningar och bedömningar, i redovisningen, än de som
tillämpar K2. Tanken är att K3 blir huvudregelverket att följa för dem som inte aktivt väljer
att tillämpa K2. Arbetet med K3 bedrivs fortfarande och kommer att tillämpas av bolag som
upprättar årsredovisning med räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2013.
Tidigare tillämpning ska vara tillåten. Källa Tholin & Larsson
3.9.3 Övergång till K3
De företag som tillämpar K3 för första gången ska räkna om posterna för det närmast
föregående räkenskapsåret i balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och
noterna enligt det allmänna rådet. Vidare ska en ingångsbalansräkning upprättas vid
tidpunkten för övergång. För de som väljer att tillämpa K3 första gången för kalenderåret
2014 är tidpunkten för övergång den 1 januari 2013. I ingångsbalansräkningen ska det
allmänna rådets redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. Retroaktiv
tillämpning är dock inte tillåtet i vissa specificerade fall och det finns också frivilliga
undantag. Mindre företag kan välja att inte räkna om jämförelsetalen och då blir tidpunkten
för övergången den 1 januari 2014. Källa Tholin & Larsson
3.9.4 Årsredovisning i mindre aktiebolag - K2
Detta regelverk är endast tillämpat för mindre aktiebolag1. Mindre bolag som är moder i en
större koncern får inte tillämpa K2 dock inte heller publika bolag. De är frivilligt att tillämpa
K2, dock så måste de som väljer K2 göra det i sin helhet utan avvikelser. Årsredovisningar
som upprättas 31 december 2008 eller senare kan börja tillämpa sig utav detta regelverk.
Syftet med K2 är att det ska vara förenklade regler för småföretagarna. Reglerna bygger på
försiktighetsprincipen och normalt ska tillgångarna värderas till anskaffningsvärdet. De
1
Definitionen på ett mindre bolag är 80 miljoner i nettoomsättning, 50 anställda och 40 miljoner i balansomslutning. Om företaget uppfyller
mer än ett av följande värden, två år i följd är företaget att betrakta som ett stort företag.
www.vastrevision.se
14
Skattenyheter 2014
förenklingar som bl.a. finns i K2 är att inventarier alltid får skrivas av på 5 år och det blir färre
periodiseringar. Utgifter som understiger 5 000 kr eller utgifter som är återkommande behöver
inte periodiseras. Även kravet på tilläggsupplysningar har man minskat på i K2.
K2-reglerna är standardiserade och det har införts schablonmässiga regler för t.ex.
avskrivningar för att på det viset minska kravet på egna bedömningar. De möjligheter som
finns i ÅRL är inte tillåtet att följa fullt ut i K2, t.ex. är det inte tillåtet att skriva upp värdet på
anläggningstillgångar med undantag för byggnad och mark. Det går inte heller att värdera
tillgångar till verkligt värde. Dessa begränsningar är något som oftast inte berör mindre
företag ändå.
3.9.5 Skalbolagsdeklaration
Ett skalbolag är ett bolag där de likvida tillgångarna överstiger jämförelsebeloppet. Om
samtliga andelar har avyttrats utgörs jämförelsebeloppet av halva köpeskillingen. Till summan
av kontanta medel och dylikt läggs marknadsvärdet av andra tillgångar vid avyttringen om
dessa anskaffats tidigast två år före avyttringen. Vid bedömning av de likvida tillgångarnas
storlek tar man inte hänsyn till eventuella skulder i företaget
Den som har avyttrat andelar i ett skalbolag skall beskattas för vinsten som för passiv
näringsinkomst. Bestämmelserna tillämpas dock inte om det avyttrade företaget inom 60
dagar efter avyttringen lämnar in en skalbolagsdeklaration till skatteverket. Säljaren skall
därefter lämna säkerhet till skatteverket för obetalda skatter.
Regeln om skalbolagsbeskattning skall inte tillämpas om andelarna i det avyttrade företaget är
marknadsnoterade. Samma gäller vid likvidation eller konkurs eller vid avyttring av
minoritetsposter. Villkoren skall inte heller tillämpas om särskilda skäl talar emot det.
När kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar avskaffades 2003 har det ansetts
nödvändigt med regler som motverkar handel med skalbolag även inom bolagssektorn.
Skalbolagsregeln har därefter byggts upp efter samma mönster och regler som gäller för
fysiska personer.
3.9.6 Aktiekapital
Lägsta tillåtna aktiekapital halverades från 100 000 kr till 50 000 kr för privata aktiebolag som
bildas efter 1 april 2010. Möjligheten finns att nedsätta aktiekapitalet i befintliga bolag till
50 000 kr. Detta har negativa skatteeffekter för ägarna som bör utredas i varje enskilt fall.
Kostnad för nedsättning och de negativa skatteeffekterna gör att det oftast är onödigt med en
sänkning från 100 000 kr till 50 000 kr.
3.10 Handelsbolag
Fr.o.m. 1998 års taxering är handelsbolagen egna skattesubjekt och är skyldiga att redovisa
fastighetsskatt och särskild löneskatt på pensionsförsäkringar. Inkomsten beskattas dock hos
delägarna. Bedömningen aktiv eller passiv avgörs på delägarnivå. Inkomsten från ett HB skall
tas upp till beskattning vid den taxering då bolaget skulle ha taxerats om det hade varit ett
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
15
skattesubjekt. För aktiebolag med brutna räkenskapsår innebär detta att resultat från handelsbolag som avslutats efter aktiebolagets bokslut även skall tas med i aktiebolagets deklaration.
Från och med 2013 ändras detta till att handelsbolagens resultat tas med i det räkenskapsår för
aktiebolaget som handelsbolaget har bokslut i.
3.10.1
Räntefördelning
Positiv och negativ räntefördelning gäller också för fysiska delägare i HB. Fördelningsunderlaget utgörs av "IB" på det justerade ingångsvärdet som finns på blankett N3. Samma
gränsbelopp som för enskilda näringsidkare, 50 000 kr.
3.10.2
Expansionsmedel
Expansionsmedel knyts till de fysiska delägarna i HB-et. Expansionsmedlen får högst ökas
med delägarnas andel av bolagets inkomst. Det får inte heller tas upp med så stort belopp att
det justerade ingångsvärdet vid utgången av räkenskapsåret blir negativt.
En avsättning till expansionsmedel innebär att delägaren får dra av avsättningen från sin andel
av inkomsten. På detta belopp utgår en statlig skatt med 22 %, från och med beskattningsår
2013 (tax 2014).
3.10.3
Regler om kapitalbeskattning på andelar i HB inom
företagssektorn
Andelar i handelsbolag som ägs av ett företag skall fr.o.m. 1 januari 2010 behandlas som en
näringsbetingad andel på samma sätt som t.ex. en andel i ett aktiebolag.
Beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag avskaffas därmed
inom företagssektorn från denna dag. Kapitalförluster på handelsbolag under tiden 18 juni-31
december 2009, kan bara utnyttjas mot kapitalvinster på handelsbolag.
Även kapitalvinster och utdelningar på andelar som ägs via handelsbolag blir skattefria. Det
gäller om vinsten eller utdelningen skulle ha varit skattefri om delägaren själv avyttrat
andelen eller erhållit utdelningen.
Vidare innebär ändringen att företag som är delägare i handelsbolag och som vid ingången av
2010 har en negativ justerad anskaffningsutgift (JAU) på andelen måste skatta av det, vid
taxeringen 2011. Efter ansökan kan detta fördelas på tio år.
3.11 Fåmansbolag
Det finns vissa regler att tillämpa angående fåmansbolag. Definitionen av ett fåmansbolag är
att 4 eller färre delägare äger aktier som har mer än 50 % av rösterna. Minsta antalet blir 8
stycken om samtliga äger lika stor andel. Närstående räknas som en enda delägare. De regler
som blir tillämpbara vid fåmansbolagsbeskattning är utdelning och kapitalvinst.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
16
3.11.1
Tantiem
Fåmansföretagare kan numera göra avsättning för tantiem i bokslutet under förutsättning att
avsättningen är förenlig med god redovisningssed. Tantiemet är skattepliktigt när det lyfts,
dock senast dagen för bolagsstämma. Skatter och sociala avgifter måste därmed betalas in
senast månaden efter bolagsstämman.
3.11.2
Utdelning och kapitalvinster på kvalificerade andelar 2014
Beskattning av kapitalvinster och utdelning på andelar i fåmansbolag, gäller de s.k. 3:12reglerna. Vilka innebär bl.a.
 Fördelning mellan tjänst och kapital på kapitalvinster
 Kapitalbeskattning med 20 % av gränsbeloppet
 Utbetalda löner i företaget får en ökad tyngd när den kapitalbeskattade utdelningen ska
beräknas hos ägaren
 I löneunderlaget får även lön till den med kvalificerade andelar räknas med
Som med de gamla reglerna räknas ett gränsbelopp fram. Detta gränsbelopp kommer att
beskattas till 20 %. Utdelning utöver gränsbeloppet tas upp för beskattning i inkomst av tjänst.
Det finns två alternativ att räkna fram gränsbeloppet. From 1 januari 2009 ska årets
gränsbelopp räknas vid årets i ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna
tidpunkt.
Ändrade regler vid beräkning av lönebaserat utrymme. För att få beräkna ett lönebaserat
utrymme måste en delägare i ett fåmansbolag äga fyra procent av bolagets kapital. Vid
beräkningen av gränsbeloppet för 2014 ska kapitalandelskravet vara uppfyllt den 1 januari
2014. I annat fall får 2013 års löner inte läggas till grund för beräkningen. Det lönebaserade
utrymmet höjs från 25 till 50 procent av löneunderlaget i ett företag och dess dotterföretag
året före beskattningsåret. Detta betyder att den del som understiger 60IBB får räknas med 50
procent istället för tidigare regler där det beräknas med 25 procent.
För att räknas som dotterföretag skall ägarandelen överstiga 50 %. Ett tak för hur högt det
lönebaserade utrymmet får bli för en delägare införs. Per år får det högst uppgå till 50 gånger
den egna eller någon närståendes ersättning under året före beskattningsåret. Detta innebär
inte att sparade utdelningsutrymmen från tidigare år går förlorade utan endast att värdet av
nya lönebaserade utrymmen begränsas.
Alternativ 1 (Schablonregel)
Gränsbelopp = 2,75 x inkomstbasbelopp
Inkomstbasbeloppet år 2013 = 56 600 kr
Vilket ger ett gränsbelopp på 2,75 x 56 600 = 155 650kr + sparad utdelning x (SLR + 3 %)
Från och med år 2012 är det inte möjligt att använda schablonregeln i mer än ett bolag
tillskillnad från föregående år då det inte fanns någon begränsning alls. Dock kvarstår
möjligheten att nyttja schablonregeln i ett bolag och att själv använda huvudregeln i ett annat
bolag.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
17
Alternativ 2 (Huvudregeln)
Gränsbelopp = omkostnadsbeloppet x (SLR + 9 %) + sparad utdelning x (SLR + 3 %)
+ lönebaserat utrymme
Lönebaserat utrymme
Löneunderlag x 50 % av löneunderlaget.
Löneunderlaget = kontant lönesumma





Avser kontant utbetalda löner för beskattningsåret 2013
Inga förmåner eller kostnadsersättningar
Även dotterbolags löner
Endast dotterbolag inom EES
Om ett dotterbolag endast ägts under del av löneunderlagsåret, räknas endast löner
som betalts ut under innehavstiden.
Krav på löneuttag från aktieägare under 2013
Vid utdelning krävs ett minsta löneuttag för att utnyttja löneunderlaget i företaget. Minst en
person inom närståendekretsen måste under året före beskattningsåret, d.v.s. under 2013 för
utdelning 2014, ta ut en lön med belopp som motsvarar;
 Minsta löneuttag; 339 600 + 5 % av sammanlagda kontanta ersättningen
 Maximalt löneuttag; 566 000 kr (10 x 56 600)
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
18
Påverka utdelning 2014 genom löneuttag 2013, exempel
Lägsta
ägarlön
Summa
löner
500 000
383 789
883 789
441 895
1 000 000
410 105
1 410 105
705 053
1 500 000
436 421
1 936 421
968 211
2 000 000
462 737
2 462 737
1 231 368
2 500 000
489 053
2 989 053
1 494 526
2 800 000
504 842
3 304 842
1 652 421
3 000 000
515 368
3 515 368
1 757 684
3 300 000
531 158
3 831 158
1 915 579
3 500 000
541 684
4 041 684
2 020 842
3 700 000
552 211
4 252 211
2 126 105
3 960 000
565 895
4 525 895
2 262 947
S:a löner
Lönebaserat
utrymme
utry
S:a löner under 60 ibb
Löner övriga över 3 960 000 ger maxlön för ägaren på 10 ibb
dvs 566 000
4 000 000
566 000
4 566 000
2 283 000
7 000 000
566 000
7 566 000
3 783 000
9 000 000
566 000
9 566 000
4 783 000
12 000 000
566 000
12 566 000
6 283 000
15 000 000
566 000
15 566 000
7 783 000
18 000 000
566 000
18 566 000
9 283 000
27 734 000
566 000
28 300 000
14 150 000
Max vid ägarlön 566 000
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
3.11.3
19
Kapitalvinster vid försäljning
Kapitalvinsten beskattas upp till sparat utdelningsutrymme där utöver 20 % i inkomstslaget
kapital. Fr.o.m. 1 januari 2010 tas klyvningsmodellen bort och allt kommer att beskattas i
tjänst till 58 %. 100-basbeloppsregeln finns dock kvar, dvs. den regel enligt vilken den
tjänstebeskattade delen av en kapitalvinst kan uppgå till högst 100 inkomstbasbelopp (100
ibb= 5 660 000 för vinster år 2013) under en sexårsperiod.
Kapitalunderlaget beräknas, utifrån betalt belopp för aktierna, alternativt utifrån företagets
balansräkning vid 1992 års bokslut. Om företaget under senare år ökar sitt egna kapital genom
vinster kommer kapitalunderlaget inte att öka. Däremot kan kapitalunderlaget minska om
utdelningen överstiger nettovinsten samma år.
3.11.4
Takregeln utvidgas gällande kapitalvinst vid utdelningar
Utdelningar på kapitalvinster som beskattas i inkomstslaget tjänst får ett nytt takbelopp från
och med år 2012. Taket är numera endast 90 basbelopp (90 ibb = 5094 000). Reglerna gäller
under ett och samma beskattningsår, vilket inte är likställt med kapitalvinster vid försäljning.
4
Anställda
4.1 Arbetsgivaravgifter
2014
Arbetsgivaravgifter
31,42 %
Egenavgifter
28,97 %2
Löneskatt
24,26 %
Under 23 år
10,21 %
Över 25 år
31,42%
Över 23 år men under 25 år
15,49%
Över 65 år
10,21 %
Egenavgifter 14,89%
Vidare kan näringsidkaren under vissa omständigheter få nedsättning med 7,5 %, högst
15 000 kr, av egenavgifterna. För att få detta krävs det att du är mellan 26-65 år och har ett
överskott om minst 40 000 kr ifrån den aktiva näringsverksamheten.
2
På överskott mellan 40 000 till 200 000 kr görs nedsättning med 5 %. Max 10 000 kr/person och max 20 000 kr totalt för samtliga delägare
i HB.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
20
4.2
Räntefria lån till anställda
Ränteförmån för anställda beskattas under inkomst av tjänst och beläggs med socialavgifter.
Den anställde erhåller motsvarande avdrag under inkomst av kapital. Preliminärskatteavdrag
skall göras varje månad och sociala avgifter skall betalas löpande.
För räntefria lån, lån med fast ränta och lån där räntan utgår i fast förhållande till
marknadsräntan är förmånens värde skillnaden mellan SLR (statslåneräntan) lånetillfället + 1
% och den avtalade räntesatsen för den anställde.
Vad gäller lån med rörlig ränta är förmånens värde skillnaden mellan SLR (statslåneräntan)
vid utgången av november året före inkomståret + 1 % och den avtalade räntesatsen.
Ränteförmånen avser den del av räntan som understiger statslåneräntan i slutet av november
året före beskattningsåret. SLR per 2013-11-30 var 2,09 vilket innebär att den anställde under
beskattningsår 2014 slipper att betala ränteförmån om räntesatsen är 3,09 % eller högre.
Motsvarande siffra för beskattningsår 2013 var 2,49 %.
Fåmansdelägare och närstående till dessa får ej låna från egna aktiebolaget.
4.3
Kostförmån
Förmånen av fri kost är skattepliktig så länge det inte rör sig om representation. Inte heller
hotellfrukostar eller måltider som ingår i allmänna transportmedel ska beskattas om de ingår i
priset för hotellrummet respektive resan.
2013
2014
Frukost
40 kr
42 kr
Lunch/middag
80 kr
82 kr
Helt fri kost (minst 3 måltider)
200 kr
210 kr
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
4.4
21
Traktamenten 2013 och 2014
För att en anställd skall kunna få skattefria traktamenten krävs – både för inrikes och utrikes
resor – att följande två förutsättningar är uppfyllda:
 Tjänsteresan måste ha varit förenad med minst en hel övernattning (00.00-06.00)
 Övernattning skall ha ägt rum 50 km utanför den vanliga verksamhetsorten
För år 2013 gäller följande schablonbelopp.
Heldag
Schablonavdrag
Halvdag
220kr
110 kr
198 kr
154 kr
77 kr
44 kr
99 kr
77 kr
39 kr
22 kr
Reducering för:
Frukost, lunch och middag
Lunch och middag
Lunch eller middag
Frukost
 Heldagstraktamente kräver avresa före kl. 12.00 och hemkomst efter kl. 19.00.
 Halvdagstraktamente 105 kr utgår vid avresa efter kl. 12.00 eller hemkomst före kl.
19.00. Övernattning är alltid en förutsättning för traktamente.
För år 2014 gäller följande schablonbelopp.
Heldag
Schablonavdrag
Halvdag
220kr
110 kr
198 kr
154 kr
77 kr
44 kr
99 kr
77 kr
39 kr
22 kr
Reducering för:
Frukost, lunch och middag
Lunch och middag
Lunch eller middag
Frukost
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
22
Exempel tjänsteresa under 2014
Du åker på tjänsteresa måndag morgon och kommer hem onsdag kväll. Din arbetsgivare
betalar traktamenten upp till avdragsgilla belopp. På måndag kväll bjuder du en kund på
representationsmiddag. På onsdagen betalar din arbetsgivare lunchen. Frukost ingår i
hotellkostnaden, som också betalas av din arbetsgivare.
Så här räknar du ut traktamenten och förmånsgrundande måltider:
Traktamenten
Måndag (avresa före kl. 12.00)
Tisdag
Onsdag (hemkomst efter kl. 19.00)
220 kr
220 kr
220 kr
660 kr
Avgår, arbetsgivarbetalda måltider
Måndag, middag
Tisdag, frukost
Onsdag, frukost & lunch
77 kr
44 kr
121 kr
242 kr
Skattefria traktamenten
Kostförmåner
Måndag (representationsmiddag)
Tisdag (frukost)
Onsdag lunch
418 kr
0 kr
0 kr
82 kr
82 kr
Sammanlagt innebär din tjänsteresa att du får 262 kr i avdragsgilla traktamenten. Du blir
förmånsbeskattad med 82 kr. För att undgå att förmånsbeskattas för frukost skall den
obligatoriskt ingå i rumskostnaden, annars är förmånsbeloppet 42 kr.
4.5
Skattefria gåvor till anställda år 2014
Julgåvor
450 kr inkl moms, gåvan kan bestå av princip vad som helst förutom
pengar. Presentkort är okej så länge de inte kan bytas mot kontanter
Jubileumsgåva
1 350 kr inkl moms, företaget firar t.ex. 25-, 50 eller 75-årsjubelium
Minnesgåva
15 000 kr inkl moms, 50 årsdag, 60 årsdag eller 25 års anställning samt
vid längre anställnings upphörande. (Dock max två minnesgåvor per
person från en och samma arbetsgivare). Beloppet är höjt från 2013 och
var tidigare 10 000 kr.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
23
Aktier och obligationer räknas inte som kontanter utan går bra som gåva. Företaget kan lämna
julgåvor i form av exempelvis vin och sprit och det är skattefritt för mottagaren under
förutsättning att värdet inte överstiger 450 kr inkl moms.
Julbord är skattefritt för den anställde och avdragsgillt för arbetsgivaren om det ses som en
personalfest. Avdraget arbetsgivaren kan göra för måltiden är 90kr/pers och 180kr/pers för
kringkostnader, vilket exempelvis kan vara lokalhyra, musikunderhållning och uppträdande.
Avdragsrätten gäller även den anställdes familjemedlemmar.
Enligt ett ställningstagande från skatteverket är det tillåtet med presentkort på rot- och
ruttjänster. Detta betyder att en minnesgåva som ges i form av ett presentkort på 15 000 kr ger
mottagaren möjlighet att få rot- och rut tjänster för motsvarande 30 000 kr.
4.6
Hälso- och sjukvård
Företagshälsovården kan lämnas såväl inom som utanför den offentligt finansierade vården.
 Förmånen av fri hälsovård som lämnas via den offentligt finansierade vården är en
skattepliktig förmån för den anställde och en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren.
Värdet på förmånen ska tas upp på kontrolluppgiften och bilda underlag för
preliminärskatteavdrag liksom att arbetsgivaravgifter ska erläggas på förmånens värde.
 Förmånen av fri hälsovård som sker utanför den offentligt finansierade vården är en
skattefri förmån för den anställde, men är inte en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren.
I fråga om kostnader för hälso- och sjukvård, och läkemedel utomlands får avdrag göras
endast när kostnaderna uppkommer vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.
Inte heller beskattas förmån av fri hälso- och sjukvård utomlands eller fria läkemedel i
samband med vård utomlands.
4.7
Bilförmån
För att bli beskattad för bilförmån krävs att man använder arbetsgivarens bil mer än 10 gånger
eller i mer än 100 mil för privat bruk. Endast möjligheten att använda bilen ligger alltså inte
till grund för beskattning. Förmånsvärdet kan på ett enkelt sätt erhållas på SKV:s hemsida,
www.skatteverket.se.
Om tjänstemilskörningen överstiger 3 000 mil reduceras förmånsvärdet till 75 %. Tänk på att
all tjänstekörning måste föras journal över. En körjournal som täcker all körning förbättrar
möjligheterna att inte bli upptaxerad.
Följande punkter bör finnas med i en körjournal:







Mätarställning vid årets början
Datum, klockslag samt mätarställning vid tjänsteresans start, varifrån resan startade.
Syftet med tjänsteresan
Vilka orter, företag och ”kontaktpersoner”, som har besökts
Hur många kilometer som har körts
Datum, klockslag samt mätarställning vid hemkomsten, var tjänsteresan avslutades
Mätarställning vid årets slut
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
24
Beräkningsunderlag för år 2014
För att beräkna beskattningen av bilförmån används en prisbasbeloppsdel, ränterelaterad del
samt en prisrelaterad del. För inkomståret 2014 är prisbasbeloppsdelen 14 075 kr (31,7% av
44 400 kr). Ränterelaterade delen är 75 % av statslåneräntan november 2013 vilket innebär:
0,75 x 2,09 % = 1,56 % .
Gällande den prisrelaterade delen är den 9 % av nybilspriset upp till 7,5 prisbasbelopp;
333 750 kr för inkomståret 2013 och 333 000 kr för inkomståret 2014. Utöver detta finns ett
”lyxbilstillägg” på 20 % av den del som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
För bilar som är sex år eller äldre ska nybilspriset beräknas på samma sätt som för nyare bilar.
Nybilspriset för årsmodellen med tillägg för extrautrustning ska användas, men nybilspriset
får aldrig bestämmas till lägre belopp än fyra basbelopp. Under år 2014 blir nybilspriset 177
600 kr om det beräknas på detta sätt. Något tillägg för extrautrustning ska inte göras i detta
fall.
Om förmånstagaren betalar all bensin själv får han debitera företaget 9,50 kr/mil (6,50 kr/mil
för diesel) för tjänstekörning.
Snabbformel för år 2014
10,56 % (1,56 % + 9 %) x nybilspriset + prisbasbeloppsdelen 14 075 kr
20 % tillägg för nybilspris över 333 000 kr
Exempel bilförmån 2014
Förutsättningar;
Nybilspriset
Bensinpris
Förbrukning
330000 kr
14 kr/lit
1 lit/mil
2014
Huvudregel
Prisbasbeloppsdel
14 075
Ränterelaterad del
5148
Prisrelaterad del
29 700
Delsumma
48 923
Förmånsvärde privat bensin
Förmånsvärde
48 923
www.vastrevision.se
2014
Med drivmedel
14 075
5148
29 700
48 923
16 800
65 723
Mil i tjänsten
Mil privat
2013
Med drivmedel
14 107
3696
29 700
47 494
16 800
64 544
2 000 mil
1 000 mil
Skattenyheter 2014
25
Nedsättning av förmånsvärdet
Bilförmånsvärdet sätts ner till 75% av förmånsvärdet vid tjänstekörning om minst 3 000 mil.
Nedsättning av förmånsvärdet kan göras under vissa förutsättningar. Skulle bolaget
exempelvis införskaffa sig en miljöbil kan arbetsgivaren själv, utan särskild ansökan till SKV,
sätta ned förmånsvärdet. Värdet utgår utifrån den närmaste jämförbara bilen.
Vilka miljöbilar och vilka bilar som är närmast jämförbara framgår av SKV´s allmänna råd
om värdering av bilförmån.
Förhållanden som kan ligga till grund för ytterligare nedsättning av förmånsvärdet är om det
rör sig om elbilar, laddhybridbilar och gasdrivna bilar (ej gasol). Vad gäller nedsättningen av
dessa miljöbilar 2014 är att värdet får sättas ner till 60 % av den konventionella bilen, dock
högst 16 000 kr, om bilen är utrustad med teknik för drift med el som tillförs genom laddning
från yttre energikälla samt för bilar som drivs på annan gas än gasol. Denna nedsättning är nu
förlängt fram till 2016. Observera att nedsättningen för bilar som drivs med alkohol sänkning
slopades år 2012.
4.8
Exempel på ett förmånspaket
En förutsättning för att de anställda inte skall bli förmånsbeskattade för personalförmånen är
att den erbjuds samtliga anställda.
Personalvårdsförmåner
Förfriskningar (kaffe, te, läsk, fralla)
Motion och annan friskvård 1)
Motionskläder och redskap (ej träningsskor)
Kontorsmassage (1 gång/månad, vid behov fler gånger) 2)
Personalrabatt vid köp av varor ur arbetsgivarens ord. utbud
Särreglerade skattefria förmåner
Företagshälsovård
Privat sjukvårdsförsäkring (ej avdragsgill för bolaget)
Grupplivförsäkring
Gruppsjukförsäkring
Reseförsäkring
Terminalglasögon 3)
Arbetskläder och uniform inklusive tvätt
Skydds- och överdragskläder inklusive tvätt
Skjortor m.m. med logotype
Julgåva
Personalfester
Facklitteratur
Tidning till bostaden (man måste även ha en egen)
Bredband i hemmet (vid behov för tjänsten)
Summa
3 500 kr
5 000 kr
1 000 kr
5 000 kr
2 000 kr
1 100 kr
5 000 kr
600 kr
600 kr
500 kr
2 500 kr
3 000 kr
1 000 kr
600 kr
450 kr
700 kr
2 000 kr
1 800 kr
3 000 kr
39 800 kr
OBS! Notera att det endast är värdet av julgåvan som är fastställt till sitt belopp!
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
26
1) Vad gäller värdet på motion så är det marknadsvärdet som är det väsentliga. I
Göteborg godtar SKM 5 000 kr. (Kan vara lägre marknadsvärde på annan ort)
2) Kontorsmassagen är inte låst till något belopp. Skatteverket har inte heller lämnat
någon närmare definition av innebörden av begreppet. Skattefriheten gäller så länge
det är frågan om enklare åtgärder av mindre värde.
3) Vad gäller terminalglasögon finns ingen angiven gräns för vad de får kosta. När det
gäller glasögonbågarna bör kostnaden dock ligga på en rimlig nivå (ca 2 500 kr).
5 Mervärdesskatt
Företag som har ett beskattningsunderlag på högst 40 miljoner kronor redovisar
kvartalsmoms. Företag som vill redovisa momsen månadsvis kan ansöka om detta hos
skatteverket. Ett sådant beslut gäller i 24 månader.
Momsredovisning sker endast i skattedeklaration. Företag med så kallad årsmoms ska
redovisa momsen för året senast den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång.
Sist ut i den nya skatteförfarandelagen är de företag som påbörjar beskattningsåret 1:jan 2013
och har årsmoms skall alltså redovisa momsen enligt ovan.
Perioder:
Deklarationsdatum:
Januari – mars
13 maj
April – juni
19 augusti
Juli – september
12 november
Oktober – december
12 februari
Tänk på att bokföringen måste skötas löpande även om man har kvartalsmoms. Om detta inte
sker kan näringsidkaren riskera åtal för bokföringsbrott. Tänk också på att det skall finnas
likvida medel när det är dags att betala moms för tre månader istället för en månad.
5.1
Helårsmomsen flyttas fram
Riksdagen har nu beslutat om att vissa ska få lämna momsdeklarationer senast vid någon av
de ordinarie förfallodagar som närmast följer efter det datum då inkomstdeklarationen ska
lämnas. Ordinarie förfallodagar är 12:e eller 26:e (17 januari och augusti respektive 27:e i
december).
Deklarationsdagen flyttas fram Fysiska personer som ska lämna inkomstdeklarationen den 2
maj ska då redovisa momsen för beskattningsåret senast den 12 maj.
Juridiska personer som ska lämna inkomstdeklarationen för kalenderår den 1 juli ska redovisa
momsen senast den 12 juli, eller – om momsdeklarationen lämnas elektroniskt – senast den 17
augusti.
Gäller inte vid EU-handel eller för handelsbolag. Senareläggningen ska inte gälla företag som
under beskattningsåret genomfört EU-leveranser, förvärv eller överföringar av varor inom
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
27
EU. Samma gäller försäljningar eller förvärv av tjänster till och från andra EU-länder. Sådana
företag ska därför redovisa momsen den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång.
De nya reglerna träder ikraft den 1 januari 2014 och ska tillämpas på momsdeklarationer som
ska lämnas för redovisningsperioder som börjar den 1 januari 2013. Källa Tholin & Larsson
5.2
Frivilligt momsinträde fastigheter
Uthyrning av fastigheter är undantaget från momsplikt. Detta innebär att hyra inte fördyras
genom moms. Samtidigt innebär undantaget att den som hyr ut fastigheter inte kan dra av
ingående moms. För att uppnå konkurrensneutralitet finns det en möjlighet för uthyrare att
begära frivillig momsskyldighet för uthyrningsverksamheten. Momsen på hyran blir då
avdragsgill samtidigt som hyresvärden kan dra av sin egen ingående moms på
fastighetstjänster, nybyggnader, reparationer mm.
Fastighetsägaren, första- och andrahandshyresgäst och bostadsrättsinnehavare kan alla
medges frivillig momsskyldighet. Vissa förutsättningar måste dock vara uppfyllda för att
detta skall medges. En sådan förutsättning är att hyresgästen är momspliktig eller har rätt till
återbetalning enligt ML (Mervärdesskattelagen). Hyresgästen kan även vara staten, landsting,
kommuner eller kommunalförbund. Ytterligare ett krav är att fastigheten ligger i Sverige samt
att hyresgästen stadigvarande (uthyrning sker på heltid) använder lokalen i en momspliktig
verksamhet.
Moms på lokalhyra utan ansökan. Kravet på ansökan vid frivillig skattskyldighet slopas
i de flesta fall. En hyresvärd blir skattskyldig genom att fakturera med moms.
Upplåtelse av plats på telemast blir momspliktig.
Normalt ingen ansökan.
Enligt de nya reglerna ska det normalt inte längre krävas att en ansökan om frivillig
skattskyldighet lämnas in till Skatteverket (SKV) för att t ex fastighetsägare ska kunna bli
momsskyldig för uthyrning av lokaler. Istället ska hyresvärden kunna välja att bli frivilligt
skattskyldig genom att fakturera hyran med tillägg för moms.
Begränsad retroaktivitet.
Frivillig skattskyldighet ska dock inte gälla om fakturan med moms har utfärdats senare än
sex månader efter den första dagen i hyresperioden. Rätta inom fyra månader.
Om en hyresfaktura med moms utfärdas av misstag ska frivillig skattskyldighet kunna
undvikas genom att hela momsbeloppet sätts ned i en kreditfaktura som utfärdas inom fyra
månader.
Momsskyldig hyresgäst krävs. Dagens krav på att en hyresgäst ska bedriva momsskyldig
verksamhet eller ha rätt till återbetalning av moms för att frivillig skattskyldighet ska kunna
medges blir kvar. Det gäller även vid uthyrning i andra och tredje hand
Fortsatt ansökan vid uppförandeskede, kravet på ansökan om frivillig skattskyldighet ska
dock finnas kvar när en fastighetsägare vill bli frivilligt skattskyldig under ett
uppförandeskede, d v s när en byggnad uppförs eller genomgår omfattande till- eller
ombyggnad innan uthyrning.
Det ska också bli möjligt att få retroaktivt avdrag för ingående moms som har betalats innan
ansökan om uppförandeskede. Skattskyldigheten upphör normalt inte vid överlåtelse
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
28
Huvudregel.
På samma sätt som idag ska den frivilliga skattskyldigheten normalt övergå till köparen när en
fastighet överlåts. Detta under förutsättning att inte den tidigare och den nya ägaren – före
tillträdet – ingått ett skriftligt avtal om att skattskyldigheten inte ska övergå.
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för
uthyrning eller upplåtelse som avser tid före ikraftträdandet.
Den som är frivilligt skattskyldig enligt dagens regler ska även vara det enligt de nya reglerna.
Den nya lydelsen av bestämmelsen om retroaktivt avdrag tillämpas när momspliktig
uthyrning har påbörjats efter ikraftträdandet om frivillig skattskyldighet har förelegat enligt ett
beslut om uppförandeskede. Den äldre lydelsen av bestämmelsen om frivillig skattskyldighet
vid uthyrning eller upplåtelse tillämpas på uthyrningsperioder efter ikraftträdandet om en
faktura som anger moms ställs ut före ikraftträdandet.
OBS! Om andrahandsuthyrning sker av en momspliktig lokal får förstahandshyresgästen inte
avdrag för sin del av ingående moms. Ansök därför alltid om frivillig momsregistrering.
Frivillig registrering kan inte beviljas för tid innan ansökan inlämnats. Ansök därför om
momsregistrering i god tid. Skriv även in i hyreskontrakt att andrahands-uthyrning inte får ske
utan hyresvärdens tillstånd.
5.3
Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn
Från och med den 1 juli 2007 gäller nya momsregler om s.k. omvänd skattskyldighet i
byggbranschen. Detta innebär att det är köparen och inte säljaren som ska redovisa och betala
momsen.
 Du som mer än tillfälligt i din verksamhet säljer byggtjänster ska redovisa och betala
moms när du köper sådana tjänster

Du som säljer byggtjänster till en sådan köpare ska inte fakturera med moms
 Även du som säljer byggtjänster vidare som mellanman till någon som i sin
verksamhet säljer byggtjänster ska använda de nya reglerna
Följande tjänster ska omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet:

Mark- och grundarbeten (t.ex. rivning av hus och markundersökningar)

Bygg- och anläggningsarbeten (t.ex. byggande av hus, uppförande av andra
byggnadsverk och anläggning av vägar)

Bygginstallationer (t.ex. elinstallationer, isolerings- och VVS-arbeten)

Slutbehandling av byggnader (t.ex. puts-, byggnadssnickeri, - golv- och
väggbeläggnings-, måleri- samt glasmästeriarbeten)

Byggstädning

Uthyrning av bygg och anläggningsmaskiner med förare och uthyrning av personal till
tjänster som anges ovan
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
29
De nya reglerna gäller enbart tjänster inte varuförsäljning. Om det i en byggtjänst ingår
material så räknas hela tillhandahållandet som en byggtjänst. I skattedeklarationen finns det
särskilda rutor som du skall använda vid omvänd skattskyldighet.
Som säljare ska du redovisa din försäljning i ruta 41 ”Försäljning när köparen är skattskyldig
i Sverige”.
Som köpare ska du redovisa ditt inköp i ruta 24 ”Inköp av tjänster i Sverige”. Den utgående
momsen ska du räkna ut själv och redovisa i ruta 30 ”Utgående moms 25 % ”. Samma belopp
kan ingå i den ingående moms som du redovisar i ruta 48 ”Ingående moms att dra av”.
När man som säljare skall fakturera en kund med omvänd skattskyldighet måste du göra
följande tillägg på fakturan:

Köparens momsregisteringsnummer

En uppgift om att köparen är skattskyldig. Du kan i fakturan hänvisa till 1 kap. 2 §
första stycket 4 b i mervärdesskattelagen eller en annan uppgift om att köparen är
skyldig att betala momsen. Du kan t.ex. skriva ”Omvänd skattskyldighet för
byggtjänst gäller”.
5.4
Avdragsrätt för moms gällande förskott och á conton
Vid förskotts och á conto betalningar gällande t ex leasingavgifter och hyror fastställer man
när momsen får lyftas utifrån när betalningen görs. Detta innebär att momsen får lyftas först i
den perioden som betalningen har genomförts.
Ett exempel: Du får i slutet av mars en avi från ett leasingföretag som gäller leasing av en
maskin. Avin avser maj månad. Sista betalningsdag är 30 april och du betalar därför någon
gång i slutet av april. Eftersom avin rör ett förskott på en leasingavgift för en kommande
period (ett förskott för en uthyrningstjänst som tillhandahålls under maj) så får du lyfta
momsen i april eftersom du betalar förskottet i april. Du får inte lyfta momsen redan i mars,
trots att du mottagit avin i mars, troligen lagt in den som leverantörsskuld och kostnadsfört
den i mars. Eftersom det inte rör sig om någon redan tillhandahållen tjänst kan du inte lyfta
momsen förrän du betalat den eller förrän tjänsten har tillhandahållits.
5.5
Restaurangmomsen sänkt
Momssatsen på restaurang- och cateringtjänster är sänkt till samma nivå som livsmedel (12
%) från och med år 2012. Undantag görs för spritdrycker, vin och starköl. Tidigare har
momsen på dessa tjänster beskattats med 25 %, undantaget mat för avhämtning, som varit 12
%.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
30
6 Fastighetsbeskattning
Fastighetsskatten på bostäder har ersatts av en kommunal avgift from år 2008. För småhus
(villor, fritidshus etc.) blir avgiften högst 7 187 kr per år, dock högst 0,75 % av det totala
taxeringsvärdet på fastigheten. Även för småhus på lantbruksenhet blir avgiften 7 187 kr,
dock högst 0,75 % av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet. Gällande obebyggd tomtmark
och småhus under uppförande är det en statlig fastighetsskatt på 1,0% beräknat på
taxeringsvärdet av marken + ev. byggnad under uppförande.
För flerbostadshus blir avgiften 1 230 kr per bostadslägenhet (för 2014), dock högst 0,3 % av
taxeringsvärdet. Nytt fr.o.m. 1 januari 2010 är att även för småhus som saknar byggnadsvärde
(småhus på ofri grund) utgår en kommunal fastighetsavgift istället för fastighetsskatt. Det är
den som äger fasigheten vid årets ingång som skall betala fastighetsavgiften för hela året.
Vilket även gäller om den nya ägaren tar över i början av januari så blir det säljaren som får
betala fastighetsskatten för hela året.
Fastigheter som inte räknas som bostadsfastigheter; t ex lokaler och industrifastigheter är kvar
i systemet med statlig fastighetsskatt. Även s.k. arrendetomter omfattas av den statliga
fasighetsskatten även om det finns byggnader på tomten. Fastighetsskatten på privatbostäder i
utlandet avskaffades 2008. Dessa omfattas inte heller av den kommunala fastighetsavgiften.
Fastighetsavgift
En- och tvåfamiljsfastighet (0,75 %)
Hyreshus - bostäder per lägenhet
Hyreshus – lokaler
Industrifastighet
2014
max 7187
max 1230 kr (0,3 %)
1,0%
0,5%
2013
max 7075
max 1210 kr (0,3 %)
1,0%
0,5 %
Observera att förmånligare regler gäller nyproducerade fastigheter. Småhus nybyggda under
2012 eller senare är helt avgiftsbefriade de 15 första åren. Tidigare var de 5 första åren helt
avgiftsfritt och de följande 5 åren blir avgiften halverad eller högst 0,375 % av
taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. De fastigheter med värdeår 2002-2011 berörs inte
av de nya reglera utan för dessa gäller de tidigare lättnadsreglerna. Pensionärer och dödsbon
skall i regel inte behöva betala mer än 4 % av den sammanlagda hushållsinkomsten i
fastighetsskatt för sin permanentbostad.
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
31
7 Övrigt
7.1 Fyllnadsinbetalning samt ränta på skattekontot
Kvarskatt större än 30 000 kr skall vara inbetalt den 12:e dagen i 2:a månaden efter
beskattningsåret för att slippa ränta på skattekontot. För privatpersoner och juridiska personer
med kalenderår som beskattningsår är detta den 12 februari.
Kvarskatt mindre än 30 000 kr skall vara inbetalt den 4:e dagen i 5:e månaden efter
beskattningsåret. För privatpersoner och juridiska personer med kalenderår som
beskattningsår är detta senast den 3 maj 2014.
Efter förfallodagen debiteras basräntan + 15%.
Basräntan fastställs till 125% av räntesatsen för sexmånaders statsskuldsväxlar, dock kan
räntan på kvarskatten ej understiga 1,25%
Ett överskott på skattekontot ger 0,45 % * basräntan i skattefri ränta, f n 0,5625%
Källa: Skatteverket.se
7.2 Förseningsavgifter
Se till att lämna deklarationen i tid för att slippa förseningsavgifter. Nedan följer vilka avgifter
som påförs när en självdeklaration inlämnas för sent;
1 dag
3 mån
5 mån
Aktiebolag
5 000 kr
10 000 kr
15 000 kr
Övriga
1 000kr
2 000 kr
3 000 kr
www.vastrevision.se
Skattenyheter 2014
32
7.3 Skatteförfarandelagen
Är en ny lag som ersätter skattebetalningslagen, taxeringslagen, lagen om självdeklaration och
KU, torgkontrollagen och personalliggare och kassaregisterlagen. Skatteförfarandelagen
tillämpas för första gången på beskattningsår som börjar 1 februari 2012 och senare.
Lagen medför bland annat att:

Betalning av F-skatt ska följa beskattningsåret istället för kalenderåret.

Begreppen taxeringsår
beskattningsår.

Beskattningsåret för en juridisk person ska följa räkenskapsåret.

Momsredovisning sker endast i skattedeklaration. Företag med så kallad årsmoms ska
redovisa momsen för året senast den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets
utgång.

Deklarationsombud ska få ökade befogenheter. Utöver skattedeklaration ska även
inkomstdeklaration kunna lämnas (dock endast elektroniskt).

Tidpunkten för när deklarationen ska lämnas ändras från en till fyra gånger per år.
Inlämning ska därmed följa datumet för bokslut i bättre utsträckning.

F-skattsedeln ersätts och ett godkännande för F-skatt som gäller tills vidare införs
istället. Det betyder rent konkret att företag som anger ”Innehar F-skattsedel” på sina
fakturor ska byta texten till ”Godkänd för F-skatt” istället.
www.vastrevision.se
och inkomstår försvinner och ersätts
med termen