Transcript Slutrapport Blekinge folkhögskola

2013-03-08
Dnr 2012/0345
Till Landstingsstyrelsen
Svar på uppdrag avseende ”Blekinge folkhögskolas framtid”
1. Beskrivning av uppdraget
Landstingsstyrelsen beslutade i maj 2012, § 88, att tillsätta en politiskt sammansatt arbetsgrupp
med följande uttalade syfte:
”…..att utredningsgruppen ska lämna förslag på huvudmannens (landstingets) inriktning och
strategi för Blekinge folkhögskola för att stärka och utveckla skolan.”
Utredningens inriktning ”….ska vara analysera folkhögskolans nuvarande verksamhet och utifrån
de utbildningsbehov som finns i samhället ge förslag på den framtida verksamhetsinriktningen.
Utifrån denna analys och förslag på framtida verksamhet ska utredningen också ge förslag på de
framtida lokalbehoven.”
Utredningsgruppens förslag skall presenteras för landstingsstyrelsen i november 2012.
Arbetsgruppen har bestått av Jeanette Andréasson- Sjödin (s) ordförande, Mats Persson (s), Sara
Högelius (v), Lena Karstensson (m) samt Kristina Valtersson (c). Som sekreterare i arbetsgruppen
har projektledare Ronny Pettersson fungerat. Till arbetsgruppen har rektorn för Blekinge folkhögskola Jan-Olof Henriksson varit adjungerad.
I samband med arbetsgruppens arbete under hösten 2012 insåg arbetsgruppen att det inte var
möjligt att komma fram med ett förslag till november. Anledningen till detta var att den statusbesiktning av byggnaderna som landstingsfastigheter initierade inte var klar förrän i slutet av
november. Då resultatet av denna statusbesiktning var av stor betydelse för det fortsatta arbetet
var det angeläget att utredningsgruppen fick tid att analysera slutrapporten och med den som underlag fortsätta sitt arbete.
Med anledning av ovanstående hemställde utredningsgruppen om en förlängning av utredningsuppdraget till april månad 2013. Detta beviljades av landstingsstyrelsen.
1
Bakgrund
Det finns 150 folkhögskolor runt om i landet. 107 av folkhögskolorna drivs av folkrörelser eller
andra organisationer. Övriga folkhögskolor drivs av regioner/landsting (42) eller kommuner (1).
Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna
kurserna. De allmänna kurserna ger företräde för sökande med tidigare ofullständig skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden:
•
•
•
•
•
Allmän kurs (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux
på olika nivåer
Profilkurser
Yrkesutbildningar
Distanskurser
Kortkurser, framför allt sommarkurser
Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som
skolform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter.
Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna.
Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter
egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Högskoleverket kan Allmän kurs ge
behörighet till högre studier.
Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och landstingsbidrag. De studerande får studiestöd genom CSN. Det är Folkbildningsrådets styrelse som beslutar om fördelningen av statsbidraget till folkhögskolorna.
Statsbidragens syfte är att:
1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och
4. bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet.
Beskrivning av verksamheten vid Blekinge folkhögskola
Utbildningsverksamhet
Vid folkhögskolan studerar läsåret 2012/2013 111 elever på heltid i något av skolans program.
Till detta kommer ett antal kurser, främst seniorkurser, som omfattar studier en eller två dagar
per vecka samt uppdragsutbildningar.
2
Kursutbudet och antalet elever är enligt följande:
Avser vårterminen 2013
Allmänna kurser:
- Baskurs
- Samhällsvetenskaplig linje år 1
- Samhällsvetenskaplig linje år 2
- Naturvetenskapliga linjer
Antal elever
12
11
10
18
Summa Allmänna kurser
51
Särskilda kurser:
Teaterlinjen årskurs 1
Teaterlinjen årskurs 2
Konstlinjen
Mat- och Hälsa
Textillinjen
Fiskevård, naturvård i vatten
9
8
13
7
17
6
Summa Särskilda kurser
60
Seniorkurser:
Seniorkurs 2 dagar/vecka
Seniorkurs 1 dag/vecka
Textilentusiasterna
71
30
10
Summa Seniorkurser
111
Totalt antal studerande
222
Vad avser uppdragsutbildningar så har skolan för närvarande följande två uppdrag.
”Klara livet” är en 22-veckors lång självhjälpskurs som vänder sig till personer som under en
längre tid varit arbetslösa, sjukskrivna eller som av annan anledning hamnat utanför systemet och
blivit beroende av socialtjänsten. Den har upphandlats av Blekinge Kompetenscentrum i landstinget. Rekryteringen sker via handläggarna på arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialförvaltningarna i kommunerna. Under Klara livet får deltagarna möjlighet att utvecklas som individer och målet är att de ska komma närmare arbetslivet. Projektet finansieras till stor del av
Europeiska socialfonden och FINSAM. Projektet upphör med vårterminen 2013:s slut. Konceptet ägs av landstinget Blekinge och Blekinge folkhögskola ämnar försöka driva denna utbildning
vidare från höstterminen 2013 med oförändrad inriktning i egen regi. Antalet deltagare uppgår till
20.
SMF är en studiemotiverande, folkhögskoleutbildning på 12 veckor, som genomförs på landets
folkhögskolor, på uppdrag av arbetsförmedlingen. Utbildningen har under 2011-2012 varit avsedd för ungdomar mellan 18 och 25 som är arbetslösa och inte fullföljt sina studier på grundskola eller gymnasium. Syftet med statens satsning är att få dessa ungdomar motiverade till studier eller arbete. Uppdraget är förlängt till att omfatta 2013 och 2014 och åldersgränsen på 25 år
är borttagen. Det finns 26 platser kontrakterade och dessutom ytterligare fyra extra statsbidrags3
berättigade om skolan lyckas rekrytera SMF-elever till de allmänna kurserna. För närvarande är
det 13 elever som är inskrivna.
Till detta utbud ska också läggas den kortkurs- och konferensverksamhet som bedrivs året runt.
Elevinternat
Folkhögskolan har ett elevinternat bestående av nio enplanshus med vardera åtta rum i varje.
Rummen har toalett och i varje hus finns två duschar, tvättstuga och allrum med pentry. Antalet
boende på internatet har varit följande under perioden 2009 – 2013:
Antal boende
-varav från Blekinge
2009
48
5
2010
58
6
2011
45
6
2012
32
5
2013
45
8
Ekonomi
Det ekonomiska utfallet för folkhögskolan har för de senaste fyra åren varit enligt nedanstående
tablå:
Intäkter (exkl bidrag
från landstinget)
Personalkostnader
Övr driftkostnader
Nettoresultat
2012
2011
2010
2009
15 863 000 kr 16 103 000 kr 15 236 000 kr 13 541 000 kr
-18 567 000 kr -16 991 000 kr -15 821 000 kr -15 169 000 kr
-10 208 000 kr - 10 946 000kr - 9 532 000 kr - 9 583 000 kr
-12 912 000 kr -11 834 000 kr -10 117 000 kr -11 211 000 kr
Problembeskrivning
Det är i huvudsak två olika typer av utmaningar som Blekinge folkhögskola står inför. Det är att
kunna erbjuda ett tillräckligt bra och efterfrågat kursutbud och det är att kunna erbjuda en bra
och attraktiv studiemiljö.
Söktryck
Under de senaste fem åren har antalet sökande till folkhögskolan utvecklats enligt nedanstående
tablå:
Allmän linje
Särskilda kurser
Totalt antal sökande
Ht 2008
79
157
236
varav allmän linje
Baskurs
15
Samhälle 1
13
Samhälle 2
17
Natur
34
∗ Avser höst- och vårtermin 2011
Ht 2009
83
142
225
Ht 2010
93
133
226
9
23
12
39
12
22
23
36
Ht 2011
96
126
222
17*
14
29
36
Ht 2012
85
115
200
12
17
21
35
4
varav särskilda kurser
Teater
Konst
Mat & Hälsa
Textil
Fiskevård
66
32
21
32
6
50
35
18
26
13
52
20
20
34
7
44
29
15
27
11
42
21
16
26
10
Av ovanstående kan konstateras att det totala söktrycket har minskat något under de senaste fem
åren. Hela minskningen ligger på de särskilda kurserna.
Vad gäller studiemiljön så befinner sig folkhögskolan i en miljö som kan beskrivas som en klassisk folkhögskolemiljö, dvs lite vid sidan om den urbana miljön, ett eget samhälle i samhället med
en naturskön omgivning. Skolan lider dock av ett långvarigt eftersatt underhåll som gör att såväl
undervisningslokaler som internatboende sannolikt inte lever upp till de förväntningar dagens
elever ställer.
För att Blekinge folkhögskola skall kunna attrahera elever framöver så krävs relativt omfattande
lokalåtgärder inom området. Det är frågan om en mix av avveckling av hela hus, omfattande
renoveringar/moderniseringar och nybyggnader.
Landstingsfastigheter har under hösten 2012 låtit genomföra en teknisk statusinventering av de
byggnader som finns inom skolområdet. Denna inventering visar att enbart ett säkerställande av
att verksamheten kan fortsätta i oförändrat skick innebär krav på åtgärder som är beräknade till
ca 90 miljoner kronor (exkl moms och index m.m).
Svar på uppdraget
Verksamhetsinriktning
I en tid där allt fler ungdomar inte får behörighet till högre studier och där inträdet på arbetsmarknaden kryper upp i åldrarna samtidigt som osäkrare arbetslivsvillkor gör sig gällande kommer behovet av ”en andra eller tredje chans” i livet att öka.
Många av dessa personer är inte kvalificerade för högskolestudier men skulle gärna vilja studera
på högskolenivå. Det kan också vara personer som tycker att de särskilda kurserna som erbjuds är
tillräckliga för att ha bättre chans att komma in på arbetsmarknaden igen. För dessa kan folkhögskolan vara ett bra och attraktivt alternativ.
För att stärka folkhögskolans attraktionskraft är arbetsgruppen enig i att folkhögskolan får en
tydligare profil mot kultur och hälsa. Detta är profiler som skolan redan lagt en bra och stabil
grund för, varför förutsättningarna att bli än tydligare i dessa områden anses vara utmärkta.
Detta är två profiler som kan utvecklas i var sin riktning men också två profiler som kan ha flera
beröringspunkter. Kultur på recept är ett relativt nytt begrepp som syftar till att undersöka om
kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kan vara en del i en rehabiliteringsprocess. En del kulturaktiviteter kan också utvecklas med inriktning mot vård och omsorg av äldre
och på det sättet göra tillvaron rikare för dessa.
För att än mer förstärka kulturprofilering ser arbetsgruppen det som möjligt att Region Blekinge,
som fått överta ansvaret för den regionala kulturpolitiken, tar till vara Blekinge folkhögskolas
resurser för att främja kulturlivet i Blekinge.
5
Att Blekinge folkhögskola har en medveten hälsoprofil är naturligt då landstinget Blekinge är
huvudman för verksamheten. Enligt Hälso- och sjukvårdlagens § 3 åligger det landstinget att
”verka för en god hälsa hos hela befolkningen”. Ett sätt att verka i denna riktning är att på olika
sätt höja kompetensnivån inom hälsoområdet men också stimulera till ett hälsosammare liv hos
länets befolkning.
För att stärka skolans två profilområden föreslås också att en medveten satsning på uppdragsutbildning sker. Naturliga samverkanspartners i dessa uppdragsutbildningar är Landstinget Blekinge, länets kommuner, Region Blekinge, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Framtida internat
Arbetsgruppen är enig i att det finns behov av att kunna erbjuda fortsatta möjligheter till ett
internatboende inom skolområdet för att vara en attraktiv folkhögskola. Bedömningen är att
behovet av antalet rum bör uppgå till ca 50 st. En beredskap ska finnas att utöka detta antal om
behovet uppstår.
De nuvarande elevbostäderna inryms i nio villor med vardera åtta lägenheter byggda i början av
70-talet och uppfyller inte de krav som myndigheter och dagens elever ställer. Arbetsgruppen
föreslår att nuvarande villor rivs och ersätts med nya hus med sammanlagt 48 rum.
Kostnaderna för att riva nuvarande elevbostäder och etableringen av nya har bedömts uppgå till
mellan 38 - 45 miljoner kronor. För att finansiera kostnaderna för dessa bostäder fullt ut krävs en
årshyra på 50 000 – 57 000 kronor. Detta bedömer dock arbetsgruppen inte är skäligt att ta ut
från eleverna varför en mindre del av hyreskostnaden bör subventioneras av skolan.
Lokalanvändningen
Som ovan nämnts har det genomförts en statusbesiktning av de byggnader som används av folkhögskolan. Besiktningen visar på stora eftersatta underhållsbehov på alla byggnader samt krav på
vissa förbättringar, om än mindre, vad avser brandskydd och tillgänglighet. Naturligtvis är det
svårt att utan några programhandlingar ange några exakta kostnader för de byggnadsåtgärder som
krävs varför nedanstående angivna summor har ett relativt stort kostnadsspann.
Arbetsgruppen har, efter ingående diskussioner med verksamhetsansvarig, bedömt att det mest
rationella för såväl lokalanvändningen som för verksamheten är att koncentrera utbildningen till
nuvarande huvudbyggnad med en tillbyggnad. Detta innebär att ett flertal byggnader, som ex
Lanthushållsskolan, Thornska villan och Gästis kan avyttras, medan andra föreslås rivas så som
Elevgården, tvättstugan samt diverse förrådsbyggnader.
De verksamheter som idag bedrivs i dessa byggnader, som specialkurser för konst, textil, mat &
hälsa samt teaterverksamhet behöver då få nya lokaler.
Nuvarande huvudbyggnad föreslås renoveras till en standard som kan anses vara ekonomiskt
försvarbart. Detta innebär naturligtvis att de myndighetskrav som finns för ex tillgänglighet och
brandskydd m.m ska vara uppfyllda. Kostnaderna för dessa åtgärder har bedömts uppgå till 52 –
68 miljoner kronor.
Den sk Synvillan bedöms ha ett bevarandevärde. För att använda villan i den direkta verksamheten krävs dock mycket stora insatser som inte kan anses vara rimliga. Förslaget är således att
det vidtas underhållsåtgärder som enbart säkrar nuvarande verksamhetsinnehåll för framtiden.
Kostnaden för detta är ringa.
6
Arbetsgruppen är överens om betydelsen av att det finns ett produktionskök. Skolans specialkurs
Mat- och hälsa har efterhand utökat samarbetet mellan utbildningen och det nuvarande produktionsköket. Denna utveckling förväntas fortgå och kräver tillgång till ett produktionskök.
De preliminära kostnadsberäkningar som gjorts visar också på att det inte föreligger några större
skillnader mellan ett produktionskök och ett mottagningskök.
För att kunna inrymma de verksamheter som idag finns i de byggnader som föreslås avyttras/
rivas krävs ett tillskott av nya lokaler. Lokalbehovet har bedömts till ca 2 500 kvadratmeter med
en beräknad kostnad på 22 000 – 26 000 kronor kvm innebär det en byggkostnad på 55 – 65
miljoner kronor. Den totala ytan på de byggnader som föreslås avyttras genom försäljning alternativt rivas uppgår till 5 600 kvadratmeter.
Sammanfattningsvis innebär detta att det krävs åtgärder på lokalsidan motsvarande 145 - 178
miljoner kronor för att Blekinge folkhögskola ska kunna erbjuda en studiemiljö som bedöms tillräckligt attraktiv även de kommande 25 åren. En del av dessa investeringar beräknas kunna finansieras med externa hyresintäkter avseende internatboendet.
För närvarande betalar Blekinge folkhögskola en hyra på 4,9 miljoner kronor per år för lokalerna.
Om ovan föreslagna lokalåtgärder vidtas kommer hyran att uppgå till mellan 10,8 – 12,6 miljoner
kronor. Antagandet för den nya hyran bygger på en annuitetsberäkning vid 30 års avskrivning
samt 3 procent ränta.
Sammanfattning av arbetsgruppens förslag på inriktning och strategi för Blekinge folkhögskola för att stärka och utveckla skolan.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Förutom Allmänna kurser en tydligare profilering av skolan
Två profiler – Kultur och Hälsa
Stärka Blekinge folkhögskolas roll som en resurs för länets kulturliv
Avyttra Lanthushållsskolan, Thornska villan samt Gästis
Riv Elevgården, tvättstugan samt diverse förrådsbyggnader
Riv nuvarande elevinternat och ersätt dem med ett nytt för 50 elever
Koncentrera verksamheten till nuvarande huvudbyggnad som behöver renoveras och
moderniseras samt komplettera med en tillbyggnad.
Härmed överlämnar den parlamentariska arbetsgruppen till landstingsstyrelsen förslag på inriktning och strategi för att stärka och utveckla skolan samt lokalförändringar.
För arbetsgruppen, dag som ovan.
………………………...
Jeanetta Andreasson-Sjödin (s)
…………………………
Mats Persson (s)
………………………….
Lena Karstensson (m)
…………………………
Kristina Valtersson (c)
………………………....
Sara Högelius (v)
7