Transcript Breddad rekrytering: insatser och mätbarhet

Dnr
xxxx/xx
Breddad rekrytering
Insatser och Mätbarhet
Avsändare/Fastställd av Anneli Häyrén Weinestål 2011-12-16
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Innehållsförteckning
Inledning ___________________________________________________________________ 3
Systematisk uppföljning ______________________________________________________ 3
Uppföljning och utvärdering ________________________________________________ 3
Rekrytering – Retention - Release______________________________________ 5
Rekrytering __________________________________________________ 6
Retention ____________________________________________________ 7
Release _____________________________________________________ 7
Målstyrning och nyckeltal _____________________________________________ 7
Nyckeltal ____________________________________________________ 8
Begreppsdefinitioner _________________________________________________ 10
Förväntningar på lärosäten ___________________________________________________ 12
Lag och förordning ______________________________________________________ 12
Exempel på insatser _______________________________________________ 13
Grund för breddad rekrytering enligt Prop. 2001/02:15, ”Den öppna högskolan” _ 15
Plan och aktivitet vid Uppsala universitet _______________________________________ 16
Under perioden 2000-2010 _______________________________________________ 16
Utvärderingar, mätningar 2000-2010 ___________________________________ 17
Exempel på styrd breddad rekrytering _______________________________________ 17
Alternativa urvalsgrunder till juris kandidatprogrammet_____________________ 17
TekNatmodellen ___________________________________________________ 19
Systematisk utvärdering av åtgärdsrelevans –möjligheter och utmaningar ___________ 20
Försvårande faktorer ____________________________________________________ 20
Målstyrning och nyckeltal _________________________________________________ 22
Nybörjarenkät som mätmetod ________________________________________ 23
Kostnads- och resursvärdering av genomförda åtgärder ________________________ 24
Referenser _________________________________________________________________ 25
2
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Inledning
I Högskolelagens (1992:1434) inledande kapitel åläggs högskolorna att aktivt främja
och bredda rekryteringen till högskolan (HL kap 1 § 5). Riksrevisionen har inkommit
med förfrågningar om hur Uppsala universitet följer upp planer för breddad rekrytering
och åtgärder och effekter av dessa, och efterfrågar en systematisk, åtgärdsrelevant,
uppföljning. Uppsala universitet utformar och uppdaterar regelbundet planer med
åtgärder för breddad rekrytering men har ännu inte följt upp arbetet med frågan om
huruvida de formulerade och genomförda åtgärderna har lett till förändring, det vill säga
fastställt kausalsambandet mellan insats och effekt. Mätbara effekter och resultat av
åtgärder efterfrågas dock vilket leder till frågor om hur uppföljningen kan och bör se ut.
Föreliggande problematiserande utredning av systematisk utvärdering om insatser och
dess mätbarhet har därför genomförts.
Systematisk uppföljning
Ett återkommande problem, eller frågeställning, vid projekt och program som syftar till
mångfald och inkludering med avseende på de i diskrimineringslagen (dL 2008:567)
identifierade diskrimineringsgrunderna (se nedan definition av begrepp) är huruvida
avsatta medel kan sägas ha givit önskvärd effekt eller någon effekt. Det har funnits ett
uttalat direktiv om att exempelvis jämställdhetsarbete i form av årliga planer ska ha
tydliga målformuleringar med mätbara mål för att måluppfyllelsen och därmed insatsen
ska kunna utvärderas. I kölvattnet av dessa uttalade önskemål diskuteras det hur
mätbara mål kan formuleras vilket har lett in på frågan om kvantitativ och kvalitativ
jämställdhet.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning, utvärdering eller motsvarande bör ske ur flera perspektiv och på flera
analysnivåer. Wahl mfl (2001, 2011) förespråkar både kvantitativa och kvalitativa
analyser där såväl antal som kvalitativa dimensioner som makt och tolkningsföreträde
ingår. Den diskussionen utgår från diskrimineringsgrunden kön där det är förhållandevis
tillgängligt att göra kvantitativa analyser. Det är inte bara möjligt utan även ett
lagstadgat krav att statistik ska vara könsmässigt indelad (dL 2008:567, §§ 10-13). En
grundlig kvantitativ analys möjliggör också en analys av vissa maktförhållanden
eftersom den visar var män och kvinnor befinner sig i en organisation.
Wahl mfl (2001, 2011) menar att analyserna, förutom att behandla kvantitativ
information, ska vara också horisontella och vertikala det vill säga klargöra på vilken
hierarkisk nivå kvinnor och män befinner sig, inom vilka befattningar och i vilken
utsträckning dessa befattningar innehåller besluts- och resursfördelningsmakt och
tolkningsföreträde. Deras forskning har fokus på ledarskap i arbetslivet och kvinnors
karriärmöjligheter samt i viss mån hur maskulinitetskonstruktioner kan fungera
hindrande för jämställt ledarskap (Holgersson, 2003). Breddad rekrytering handlar om
rekrytering av studenter till högskolan vilket är en annan kategori än kategorier
anställda, som Wahl mfl koncentrerar sig på. Det rör, utöver kön, bland andra grunderna
etnicitet och klass vilket är svårare att göra kvantitativa analyser av. Det är dock möjligt
att som ett första steg i en utvärdering av effekter betrakta den rekrytering som redan
har gjorts, det vill säga hur man kan anta att normen för högskolestudier ser ut, och
3
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
vilka det är som befolkar utbildningsprogrammens A-kurser/basår/motsvarande med
avseende på kön och annan tänkbar mätbar grund såsom utlandsfödd/ svensk-klingande
namn etcetera.
Vad gäller den kvantitativa jämställdheten – hur många kvinnor och hur många män det
finns i verksamheter, på befattningar med mera – är mätbarheten förhållandevis
utvecklad. Det är fullt möjligt att ställa upp ett mål på minst 40 procent av ettdera könet
inom exempelvis en befattning och sedan efter ett i förväg definierat tidsintervall mäta
hur nära målet man har kommit samt om måluppfyllelsen står i paritet med investerade
insatser. Detta gäller alla kvantitativa mål såsom lika lön för lika och likvärdigt arbete,
andel kvinnor i styrelser, andel män i förskolan etcetera. Den kvalitativa jämställdheten
är svårare att ringa in på det här sättet. Den kvalitativa jämställdheten handlar om varför
män och kvinnor inte har lika lön för lika och likvärdigt arbete, varför så få män jobbar i
förskolan och varför så få styrelseordföranden är kvinnor och förutsätter genusanalyser.
Med hjälp av analyser av kvalitativ jämställdhet problematiserar man således dels den
bristande kvantitativa jämställdheten dels maktordningar och normer. I det fallet är det
inte lika självklart eller lika framkomligt att ställa upp mätbara mål (Landsten, 2010).
Vad avser jämställdhet har det funnits en möjlighet att formulera mätbara mål genom att
dels approchera problemet med ojämställdhet med hjälp av kvantitativa termer dels
mäta om insatser har genomförts och hur mycket dessa insatser för kvalitativ
jämställdhet har kostat. Man har alltså ställt upp genomförbarhet av insatser som
mätbart mått istället för att ställa upp uppnådd kvalitativ jämställdhet som mätbart mått.
I fallet med jämställdhet, det vill säga lika villkor och skyldigheter för kvinnor och män,
finns sedan länge regler om att statistik ska vara könsindelad på både aggregerad och
nedbruten, lokal, nivå1. Med breddad rekrytering avses vanligen också åtminstone klass,
etnicitet och trostillhörighet (se nedan) vilket inte framställs i kvantitativa termer på
samma sätt som kön.
Svårigheterna med att mäta effekterna av insatser för breddad rekrytering är därför flera.
En central fråga är om formulerade åtgärder och planer har lett till någon effekt, om det
finns mätbara effekter och om sammansättningen i en kontext hänger ihop med
åtgärderna. Ett användbart verktyg skulle vara uppbyggt så att det går att mäta och
påvisa förändring och på vilket sätt det har samband med åtgärder. Det kan finnas
formulerade rutiner för uppföljning och utvärdering av effekter av åtgärder liksom
någon form av mätning av genomförbarhet vilket inte innebär att det finns svar på vilka
effekter en insats har lett till. Ett av huvudskälen till det är den svårighet det medför att
se kausala samband mellan en åtgärd och sammansättningen i en kontext.
I syfte att mäta jämställdhet har en del försök med att formulera jämställdhetsindex
förekommit. Ett av de tidigare indexen är Jämix där man med teoretisk utgångspunkt
har formulerat och satt samman mått för de vanligaste jämställdhetsfrågorna såsom
föräldraledighet, sjuktal, löner, maktfördelning etcetera (se exv. Häyrén Weinestål,
2011). Även vid Uppsala universitet finns ett försök att mäta jämställdhet och jämlikhet
1
Detta förutsätter en förståelse av kön som utgår från en dikotom tvåkönsmodell där man anser att det
finns två grupper, män och kvinnor, och att alla individer tillhör den ena eller den andra. En
problematisering av den förståelsen ligger utanför det här arbetet.
4
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
med ett index framtaget vid lärosätet. De index som finns och de mått man har tagit
fram för dem är underlag för nulägesanalyser med vissa kvalitativa ambitioner.
Tillkortakommanden för den här sortens index är, bland andra, svårigheten att formulera
mått som mäter det man avser att mäta, tidsaspekten – alltså att det krävs mätningar
över en förhållandevis lång period för att måtten ska ge någon användbar information –
och att koppla informationen till någon specifik insats.
Svårigheten att mäta effekter varierar med vad som mäts. Vad gäller
diskrimineringsgrunden kön finns det större möjligheter att göra kvantitativa analyser
kopplat, i vart fall tidsmässigt, till särskilda projekt vilket är betydligt svårare för
diskrimineringsgrunden etnisk bakgrund. Svårigheterna med etnisk bakgrund kan
betraktas ur flera perspektiv där det vanligast åberopade är att det inte går att göra
kvantitativa analyser av något som man inte kan föra statistik över. Det finns en del
diskussioner med avseende på etnicitet och trostillhörighet som går ut på att individer
själva anger vilken bakgrund/grupp/motsvarande de anser sig tillhöra vilket ger en viss
framkomlighet för mätning men som ofta anses tveksam av olika skäl. Att vara född
utomlands, härlett antingen genom personnummer eller egenvärdering- att individer
uppger att de, eller deras föräldrar, är födda utomlands – kan inte betraktas som likställt
med att ha ”annan” etnisk eller religiös bakgrund. Det kan visserligen fånga in en
majoritetsgrupp men innehåller flera problematiska frågeställningar. En uppenbar sådan
är att man därmed förespeglar ett förhållningssätt där all annanhet med avseende på
exempelvis etnicitet är likadan och annan än svensk, det vill säga alla som inte är
svenskar liknar varandra och möter samma typ av svårigheter vid exempelvis
högskolestudier samt att alla svenskar sinsemellan är likadana, det vill säga att ha
Sverige som födelseland innebär en särskild sorts svensketnicitet och att det bara finns
en.
Avseende sexuell läggning exempelvis är problemet ännu större eftersom det innehåller
dimensioner också av att många individer hemlighåller sin läggning. I breddad
rekrytering inkluderas ofta klass eller social tillhörighet. Även i det avseendet finns
betydande mätsvårigheter bara i frågan om hur tillhörigheten ska definieras. En vanlig
utgångspunkt är att mäta föräldrars utbildningsnivå eller lönenivå vilket inte är tillfyllest
för en identifikation av social tillhörighet eller klass. Det är fullt möjligt att en förälder
med akademisk examen till exempel kör taxi eller arbetar som undersköterska/ förskolelärare eller liknande. Ett vanligt försöka att formulera denna grund är att benämna det
studenter från studieovana hem som man alltså mäter genom föräldrarnas
utbildningsnivå, vilket inte är detsamma som klass.
Utöver detta tillkommer problemen med att rekryteringsbasen är svår att ringa in och
vilka åtgärder som har haft vilken effekt på en specifik rekryteringsbas och så vidare.
Analyser av hur insatser för breddad rekrytering ska utvärderas och följas upp bör
inkludera och problematisera åtminstone dessa frågor.
Rekrytering – Retention - Release
Rekrytering kan indelas i flera faser (Heikkilä & Häyrén Weinestål, 2010) där den första
fasen inkluderar om eller hur man attraherar sökanden, potentiella rekryter, till en viss
befattning/position/motsvarande. Eftersom det inte räcker att attrahera sökanden utan
också behålla den/dem som inledningsvis är rekryterade, kan man i nästa fas – retention
5
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
– formulera och arbeta med kvarhållandeåtgärder. En rekrytering är inte genomförd
förrän det finns en person på plats som stannar kvar. Det finns förhållandevis många,
välformulerade och ofta använda strategier för kvarhållande av studenter där de flesta
kräver någon form av resurstillskott. Det händer dock att studenter avslutar sin
utbildning i förtid och då inträder den sista fasen – release – där fokus ligger på att dels
hjälpa studenten vidare dels kan hända att byta studieinriktning/ämnesinriktning men bli
kvar på samma enhet. Åtgärder i den tredje fasen ser annorlunda ut än i första och
andra. Bland annat finns ett utvärderingsbehov, skälet till varför avhopp uppstår, som
inte alltid möts vid svenska lärosäten (Heikkilä & Weinestål, 2010). En effektiv release
fas kan leda till att ett lärosäte behåller studenten men kanske vid en annan enhet.
Rekrytering
En vanlig initial aktivitet är annonsering eller annan marknadsföring av olika slag,
deltagande i mässor till exempel. Det sker inte alltid för att man har uppfattningen att
det leder till en större tillströmning utan kan snarare handla om att möta upp mot andra
lärosätens annonsering och marknadsföringsåtgärder med motiveringen att det måste
göras för att lärosätet/ämnet annars blir osynligt i relation till de andra lärosätena som
ger motsvarande utbildning. Ämnen och program med högt söktryck, vid UU till
exempel Ekonomprogrammet, annonseras således trots det höga söktrycket. Andra
rekryteringsaktiviteter är uppsökande verksamhet till olika främst gymnasieskolor dit
lärosäten, UU, ofta blir inbjudna för att presentera program och möjligheter för elever.
Inbjudningar kommer också emellanåt från komvux och folkhögskolor vilket ofta leder
till besök och presentationer. I viss, men ganska begränsad, mån uppsöks aktivt skolor i
utvalda regioner för breddad rekrytering, främst i närområdet såsom norduppland.
Frågan om aktiviteterna har givit önskvärd effekt låter sig inte enkelt besvaras. Man kan
visserligen använda sig av nybörjarenkät, det vill säga frågor riktade till nyantagna
studenter om hur de har kommit i kontakt med lärosätet, varför de bestämde sig för ett
specifikt lärosäte/ämne/program och andra likartade frågor. Man har då de vanliga
metodproblemen med enkät såsom risk för låg svarsfrekvens, frågornas formulering och
vad svaren egentligen representerar. Det är också möjligt att intervjua nyantagna
studenter i samband med exempelvis välkomstringningen om ungefär samma sak som
man frågar i enkäten med ungefär samma metodproblem. Ett centralt metodproblem
som tillkommer är att den som intervjuas kan tendera att svara såsom h-n tror att h-n
förväntas svara.
Den initiala rekryteringsfasen har flera problem inbyggda, med avseende på mätbarhet
och kausalsamband, där det mest centrala är hur man skulle kunna koppla resurserna för
rekrytering till sökmönster i rekryteringsbasen. Rekryteringsbasen består i mycket hög
utsträckning av unga människor som står i färd med att avsluta sin gymnasieutbildning.
Ett flertal parametrar spelar in i hur sökmönstret ser ut som in sin tur inverkar på
antagning och påbörjande av studier. Det är också svårt att ringa in vilka som söker sig
till lärosätet utan uppmaning eller genom marknadsföringsåtgärder och vilka som söker
sig till lärosätet på grund av insatser för att attrahera nya grupper.
Aktiviteter med något högre ambitionsnivåer än annonsering och deltagande i mässor är
formulering och sammansättning av program som fångar aktuella trender eller teoretiska
och praktiska områden som man tror att en viss grupp studenter kan tänkas vara
intresserad av. Det är en vanlig aktivitet inom det svenska högskolesystemet när man
6
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
har lågt söktryck i allmänhet och inte bara lågt söktryck från minoritetsgrupper eller
underrepresenterat kön. En uppenbar mätsvårighet i det avseendet är skillnaden mellan
rekrytering och breddad rekrytering. Det låter sig visserligen göras att mäta resursåtgång
i relation till mer traditionella program/utbildningar men svårare att koppla den till vilka
studenter, som ingår i målet för breddad rekrytering, som sökt sig dit på grund av den
specifika insatsen.
Retention
I kvarhållandefasen fokuseras på insatser såsom pedagogiska satsningar, räknestugor för
att underlätta studier och genomförande, alltså att behålla studenter som rekryterats. En
återkommande grund för retentionsinsatser är en ökad tillgänglighet till studierna
tillsammans med en förståelse av studenternas situation. Det finns en uppfattning om att
studenter från studieovana hem, till exempel, kan behöva mer handledning i hur
akademiska studier går till än studenter från hem där föräldrarna har akademisk
utbildning. Det kan inkludera flera nivåer av förståelse såsom hur man navigerar i det
akademiska systemet, klargöra förväntningar, språkbruk och skrivteknik. Det kan också
inkludera sociala aktiviteter/motsvarande för att hjälpa nya studenter att bygga
konstruktiva och användbara nätverk, till exempel med hjälp av grupparbeten av olika
slag. Det utvecklas också en del pedagogiska metoder och utformningar av program för
att behålla studenter och det är möjligt att undersöka studenternas reflektioner på det,
identifiering/brist på, gemensamhetsskapande åtgärder som exempelvis Meubius – ett
socialt sammanhang som riktar sig till matematik- och fysikstudenter.
Mätningen av resursåtgång och insatsernas kausala samband är dock än svårare i den
här fasen eftersom det innehåller frågan om varför man stannar kvar/slutar, om det beror
på kön, klass, etnicitet eller trostillhörighet eller om det beror på något annat trots att
man tillhör underrepresenterat kön eller någon minoritetsgrupp. Det illustreras i frågan
om huruvida en matematikstudent genomför sina matematikstudier för att h-n har
möjlighet att fika på Meubius eller om genomförandet beror av något annat och i så fall
vad samt hur mycket av avsatta resurser som kan knytas till just den personens beslut att
genomföra sina studier.
Release
Den sista fasen har fokus på varför avhopp och förflyttningar sker med frågor om vilka
som slutar och varför de gör det som grund och med samma resonemang som ovan om
hur man kan koppla ett avhopp till någon av diskrimineringsgrunderna istället för
allmän studietrötthet, annan sorts (mer lönsam) karriär, andra starka skäl till att avsluta
en utbildning i förtid. Det avsätts en del resurser till att rikta studenter som gjort ”fel
val” till ”rätt val” inom samma lärosäte eller till och med ett annat lärosäte och en
uttalad svårighet att mäta om just de resurserna har lett till breddad rekrytering.
Målstyrning och nyckeltal
I diskussionen om utvärdering av insatser ligger ett antagande om mätbarhet. Det är ett
ofta återkommande krav på eller förväntan om att man ska kunna formulera mål för
insatser och verksamhet i uppföljningsbara, i betydelsen mätbara, termer. Med det kan
avses möjligheten att mäta i monetära termer, det vill säga hur mycket har det kostat,
kommer det att kosta, att genomföra en insats och hur mycket får man igen för
7
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
verksamheten eller insatsen. En vanlig invändning mot förväntan om mätbarhet i
monetära termer är att allt inte går att mäta på det sättet och att det inte går att formulera
nyckeltal för alla sorters insatser. Det är ett vanligt argument när man formulerar
jämställdhets- och likabehandlingsplaner och att de mål som det är möjligt att formulera
på det sättet inte leder arbetet framåt. Det betraktas alltså som svårt att formulera till
exempel en ideal jämställdhetsplan i kvantifierbara termer, med mätbara mål.
I alla utvärderingar oavsett hur de utförs måste en problematisering ingå av vad man
egentligen utvärderar och vilka svar det är man egentligen får när man ställer en fråga
(Yin, 1991; Trost, 1993; 1994; Eneroth, 1994; Lewis-Beck, 1995). När man designar en
intervju- eller enkätstudie i forskningssammanhang ska man kritiskt tänka kring frågeoch svarsformulering, från vems uppfattning som informanten svarar på frågan utifrån
sin egen, en generellt rådande uppfattning eller en politiskt korrekt uppfattning. Det
finns också flera andra problematiseringar som behöver göras för att man ska kunna
förhålla sig till informanternas svar och vad de egentligen representerar. När det gäller
mätningar kan man ha uppfattningen att siffror är mer objektiva än till exempel
intervjusvar (Eneroth, 1994) och därför ger ett mer korrekt svar på en fråga, att man får
ett svar och inte en uppfattning om ett svar, liksom att det finns ett kausalsamband som
kan mätas med variabler såsom man gör med hjälp av en regressionsanalys eller andra
flerekvationsmodeller. Det kan också finnas en föreställning om att matematiska
beräkningar och siffror inte innebär tolkning utifrån en subjektiv positionering. Det kan
därför finnas önskemål om vad som uppfattas som objektiva nyckeltal för att mäta
insatser. I det förhållningssättet kan det ingå en uppfattning om att man vill veta om
insatsen har varit värd medlen för insatsen, alltså om man har fått någon slags pay-off
för investerade medel. Jag förhåller mig till frågan om mätbarhet av insatser utifrån en
föreställning om grundantagandet att man anser det möjligt att mäta insatser på det
sättet, utifrån en fråga om pay-off för investerade medel och med en utgångspunkt att
det finns kausala samband som är mätbara. Ett vanligt sätt att mäta pay-off för
investerade medel är att använda olika slags nyckeltal.
Nyckeltal
Att ta fram och formulera lämpliga nyckeltal för en verksamhet innebär att det som ska
värderas har någon form av mätbarhetsnivå. Detta har man tagit fasta på vid
framtagning av till exempel Jämix som är nyckeltal över jämställdhet.
Detta index använder sig av följande redan utvecklade nyckeltal:
Andel kvinnor och män som är chefer, andel kvinnor och män som sitter i
ledningsgrupp, korta och långa sjuktal, föräldraledighet, stabilitet i anställning, löner
och huruvida man har ett aktivt jämställdhetsarbete mätt i formulerade och uppdaterade
jämställdhetsplaner.
och följande nyckeltal som är under utveckling:
styrelserepresentation, chefsrekrytering, utbildningsnivå, korttidsfrånvaro, övertid, vab,
avgångar och ålder (för en genomgång se exv. Häyrén Weinestål, 2011).
I framtagandet av nyckeltal av den här sorten, som är förhållandevis vanliga,
problematiseras inte det kvalitativa innehållet med mera än att man antar att en
kvantitativ jämn fördelning i en maktkonstellation leder till en mer jämställd
8
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
maktutövning. Det bygger alltså på ett antagande att makt är knutet till en geografisk
närvaro, att befinna sig i samma rum. Detta antagande är problematiserat och kritiskt
granskat av ett flertal forskare. Fosfor gruppen på KTH menar (se ovan) att
maktanalysen måste innehålla andra perspektiv än de rent kvantitativa för att vara
adekvat (Wahl mfl, 2011). Landsten (2010) menar i en kritiskt granskande uppsats att
maktanvändning, maktöverföring och maktfokus är mer komplexa företeelser som är
svårfångade med traditionellt utformade nyckeltal (Landsten, 2010). Detsamma kan
man mena om nyckeltal i allmänhet och i synnerhet när målformuleringar och
mätningar av insatser rör frågor som breddad rekrytering.
Nyckeltal ger ögonblicksbilder av en verksamhet i kvantitativa termer och förutsätter en
kvantifierbarhet både av mål och av själva insatsen. Det kräver också en möjlighet att
definiera den tidsrymd som mätningen avser. Nyckeltal brukar användas inom
ekonomistyrning och avser att visa en verksamhets styrning mot ekonomiska mål
(Samuelsson, 1985). En utgångspunkt för en beskrivning av olika mått är att det finns
två basflöden i en verksamhet: ett fysiskt resurs- och produktflöde och ett
penningsflöde. Dessa flöden är inte helt kopplade till varandra eftersom
resursanskaffning och produktleveranser normalt inte betalas kontant och för att de
anskaffade resurserna inte omedelbart blir produkter utan vissa används för
framställning av många produkter under en lång tid (Samuelsson, 1985). Detta glapp
som uppstår mellan olika flöden och i resursanvändning är det man försöker formulera
med hjälp av nyckeltal eller andra mål-resursmätningar. Samuelsson (1985) menar att
dessa grundläggande antaganden leder fram till två typer av ekonomiska mått
1. Lönsamhetsmått där räntabilitetsmåttet ingår men också exempelvis
personalinsats där man mäter skillnaden mellan värdet av levererade produkter
och värdet av i dessa produkter nedlagda resurser vilket relateras till
kapitalinsats
2. Finansiella mått där det löpande betalningsflödet mäts i absoluta belopp och
ställningen beskrivs med soliditets- eller likviditetsmått (Samulesson, 1985).
Den sortens mätningar som ofta efterfrågas för systematisk utvärdering av insatsers för
breddad rekrytering bygger på ekonomistyrningsmodeller, som Samuelsson refererar
till, vars utgångspunkter är penning- och resursflöden. Att överta nyckeltal från
ekonomistyrningen och föra in dem i delar av en verksamhet där man inte mäter råvaror
in, processkostnad, produkter ut och de penningflöden som uppstår i dessa processer
medför en del definitionsproblem. 2
Man kan säga att nyckeltal teoretiskt mäter resurs- och penningflöden medan man
försöker använda dem för processer som inte består av resurs- och penningflöden på det
sättet som avses med nyckeltal.
Vad gäller kausala samband och flerekvationsmodeller finns ett grundantagande att det
är möjligt att direkt koppla en viss utveckling till en viss insats och att man kan beräkna
2
Maria Blomgren (1999) adresserade bland annat motsvarande problem i avhandlingen
”Pengarna eller livet? Sjukvårdande professioner och yrkesgrupper i mötet med en ny
ekonomistyrning”
9
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
effekterna av insatsen matematiskt. Detta innebär att man betraktar kön, klass, etnicitet
trostillhörighet som variabler istället för till exempel som en kvalitet. Det innebär också
att det finns ett direkt och självklart samband mellan en situation och dess insatsvärden
och att det är möjligt att rensa, eller välja bort, variabler om man söker att isolerat mäta
en variabel, till exempel kön för att analysera effekterna av en viss ekonomisk insats på
ett visst sammanhang. Ett annat tillvägagångssätt kan vara att mäta flera variabler
samtidigt såsom man skulle kunna göra i en regressionsanalys för att få en mer
sammansatt bild av en ekonomisk insats. Ett annat exempel på metod är att mäta
korrelationen mellan två variabler varvid man undersöker om förändringar i den ena
leder till förändringar i den andra förutsatt att de är relaterade. Sambandet mellan
föräldrars utbildningsnivå och akademisk förmåga har mäts på det sättet genom en
ihopkoppling av en specifik students respons på test/frågor/motsvarande med
vederbörandes föräldrar utbildningsnivå. Om punkten som tas fram i korrelationen visar
ett positivt värde kan man dra slutsatsen att utbildningsnivå hos föräldrar spelar roll för
möjligheten att genomföra akademiska studier. Det finns då en covarians mellan
variablerna (Lewis-Beck, 1995). Mätningen säger inget om styrkan i relationen mellan
variablerna utan pekar bara på en covarians mellan variablerna. För att mäta styrkan i
relationen kan man använda sig av korrelationskoefficienten, vilket är ett mått på
standardavvikelse, fortfarande med utgångspunkten att mätningen går ut på att
undersöka variablers relationer med varandra. Med hjälp av en regressionsanalys/en
multivariat analys undersöks hur olika variabler x1, x2, x3, xn påverkar Y vilket är ett
sätt att mäta hur olika variabler relaterar till ett sammanhang vilket också utgår från en
användning av variabler, det vill säga att använda olika kvantitativa invärden och testa
dessa invärdens inverkan på y via variabler (Lewis-Beck, 1995).
Utgångspunkten att kön, etnicitet etc. är variabler och inte kvaliteter, ordningar,
positioneringar har återkommande kritiserats liksom det kausala sambandets, mellan
insats och effekt, självklara existens.
Att göra analyser av breddad rekrytering med hjälp av flerekvationer och motsvarande
innebär att man sammanblandar två olika logiker – en rationell, ekonomisk
mätbarhetslogik och en logik med utgångspunkt i tolkning och sammanhangsbetingade,
komplexa processer. Insatser för breddad rekrytering till exempel består inte av
tillverkningsprocesser där råvaror in, processer och produkter ut och de penningflöden
som uppstår i processerna är fundamenten. Mål och mätning måste därför inte bara
formuleras på ett annat sätt utan också förstås på ett annat sätt.
Begreppsdefinitioner
Både begrepp som mångfald, inkludering/inkluderande synsätt, breddad rekrytering och
begreppen som inkluderas i diskrimineringsgrunderna används på olika sätt i olika
sammanhang. De används olika beroende på i vilket sammanhang de diskuteras, till
exempel om det är fråga om formulering av ett åtgärdsprogram eller om det är fråga om
misstänkt diskriminering, och med avseende på vad information ska användas till, om
man ska göra kvantitativa analyser eller formulera en utbildning. Det är därför viktigt att
tydliggöra hur begreppen förstås och används.
För att mäta effekter av en åtgärd måste man ha definierat viktiga parametrar varvid en
av de centrala frågorna blir vilka de kända parametrarna är och vilka som skulle kunna
10
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
vara okända eller icke mätbara parametrar. Med begreppet breddad rekrytering avses
något specifikt. Det kan vara en samhällsrepresentativ fördelning av individer aktiva i
högskola eller att andelen nybörjare i högskolan ska vara representativt fördelad. En
specifik formulering leder till ökade möjligheter att mäta effekter. Blir den alltför snäv
så förlorar den förklaringsvärde. En modell för att mäta effekter behöver således vara
tillräckligt specifik för att leda till resultat men inte så specifik att komplexiteten går
förlorad.
I regeringens proposition 2001/02:15 snävas breddad rekrytering in till att röra
jämställdhetsfrågan det vill säga kön, etnicitet och trostillhörighet det vill säga vad man
ofta ringar in som utlandsfödda eller barn till utlandsfödda samt klass det vill säga som
man ofta ringar in som varande från studieovana hem eller social snedrekrytering som
det också kallas. Utgångspunkten är inte EU-lagstiftningens diskrimineringsgrunder
som sedan 20080101 är definierade i diskrimineringslagen som grund för
diskriminering det vill säga kön, etnicitet, trostillhörighet, ålder, funktionshinder,
sexuell läggning och sexuell identitet. En förklaring till det kan vara att man i den
svenska lagstiftningen inte betraktade alla grunder som diskriminering förrän när
jämställdhetslagen lades ned och man istället införde diskrimineringslagen 2008.
I propositionen 2001/02:15 definieras breddad rekrytering med utgångspunkt i
begreppen mångfalds- och social snedrekrytering. Man formulerar visserligen att den
öppna högskolan (2001/02:15, s. 18)
”välkomnar alla lika oavsett bakgrund, etnisk tillhörighet, bostadsort, könstillhörighet
och funktionshinder. Den mångfald som finns i samhället måste i större utsträckning
avspeglas i högskolan, både när det gäller studenter, lärare och forskare”
Det som genomsyrar propositionen är dock i huvudsak etnicitet, trostillhörighet och
klass medan kön diskuteras i viss mån. Ålder nämns men snarast i meningen att
utbildningspolitiken har velat styra studierna så att minst 50 procent av studenterna ska
påbörja studierna innan de fyllt 25 år3. Den vid lärosäten ojämna könsfördelningen
betraktas som ett problem såväl för utbildningar som i arbetslivet. Det finns en
reflektion över den kvantitativa fördelningen på vissa utbildningar såsom att män
dominerar på utbildningar i teknikområdet medan kvinnor dominerar på utbildningar
med inriktning mot vård och skola (2001/02:15, s. 20). Man kommenterar också vikten
av ett jämställt tolkningsföreträde när man konstaterar att det är viktigt att kvinnor, av
både rättvise- och kvalitetsskäl, kan påverka högskolans verksamhet i samma mån som
män (2001/02:15, s. 20) och att det gäller allt från studentinflytande till att fler kvinnor
finns på högre befattningar och med ledningsuppdrag. Vidare konstateras att det är
viktigt att både kvinnor och män känner sig väl till rätta i undervisningssituationen
varför lärare bör ha genuskunskap som de kan omsätta i sitt dagliga arbete. Det slås fast
3
Detta kan läsas som en form av åldersdiskriminering där det finns en riktning mot att
det inte ska finnas en överrepresentation av äldre studenter vid högskolor även om man
förespråkar livslångt lärande. Detta står dock i skarp kontrast till tidigare uppfattning
om studier då man strukturerade i fyraårsintervall, vilket kunde leda till en
doktorsexamen vid strax före 30 års ålder om man inkluderade militärtjänstgöringen.
11
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
att jämställdhetsarbete måste grundas på kunskap och att genusforskning och forskning
med genusperspektiv kan bidra till en ökad kunskapsnivå. I övrigt är det etnicitet,
trostillhörighet och klass som har stått i utredarens fokus och det är dessa frågor som
fördjupas i propositionen.
Mångfald definieras lite olika beroende på sammanhang. Regeringen har definierat
konkret mångfaldsarbete som att det handlar om att öka andelen anställda med annan
etnisk bakgrund inom alla nivåer (Ds 2000:69, s. 125). Definitioner av mångfald
spänner ibland över större delar av fältet av diskrimineringsgrunderna definierade i
lagen. Till det lägger en del social bakgrund (dvs. klass) religiös övertygelse och
kompetensprofil. ”Allt som gör en individ unik” är väl kanske den bredaste definitionen
enligt Ds 2000:69. Arbetet för mångfald syftar ofta till att bredda rekryteringsbasen för
en verksamhet men förbättrad kvalitet är en annan drivkraft som ofta åberopas liksom
trovärdighet inför kunder/avnämare/motsvarande (Häyrén Weinestål, 2010).
När man talar om arbetsmarknadens, eller samhällets, framtida behov av kompetens och
arbetskraft liksom livslångt lärande används det begrepp som Arbetsgivarverket
introducerat, Inkluderande synsätt. Inkluderande synsätt ska betraktas som en strategi
för långsiktigt utvecklingsarbete för att åstadkomma verksamheter som präglas av
mångfald där utgångspunkten är verksamheters och marknaders behov av bred och djup
kompetens (Häyrén Weinestål, 2010). Man utgår alltså inte från ett
diskrimineringsperspektiv utan från att samhället och arbetsmarknaden ska förses med
kompetens.
Ytterligare en formulering som introducerats under senare tid är Reell kompetens med
vilken avses ”de samlade kunskaper och färdigheter som den sökande tillägnat sig
genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller genom någon annan
omständighet” (Betänkande 2010/11:UbU11, s. 18). I föreliggande utredning används
begreppet breddad rekrytering eftersom det är effekter av insatser för just breddad
rekrytering som har efterfrågats av Riksrevisionen. I breddad rekrytering inkluderas då
etnicitet, trostillhörighet, social snedrekrytering och i viss mån kön.
Förväntningar på lärosäten
Regeringen har uttalade förväntningar på svenska lärosäten om breddad rekrytering.
Dessa förväntningar artikuleras via högskolelagen och dess förarbeten,
rekommendationer från Högskoleverket samt Riksrevisionens kontrollerande funktion.
Utgångspunkten för denna uttalade förväntan är den enhetliga, normskapande
representationen av studenter som man ansåg speglade en svensketnisk, övre medel/överklass med kristen trostillhörighet (i bemärkelsen tillhörighet till samfund/kyrka)
och inte befolkningens sammansättning. Det var då också en klar överrepresentation av
män vid svenska lärosäten (2001/02:15).
Lag och förordning
I Högskolelagens (1992:1434) inledande kapitel åläggs högskolorna att aktivt främja
och bredda rekryteringen till högskolan (HL kap 1 § 5) med formuleringen (min
markering)
12
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att
nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö,
ekonomisk och social välfärd och rättvisa.
I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och
främjas.
Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för
internationella förhållanden.
Högskolorna skall också främja och bredda rekryteringen till högskolan.
Att rekryteringen främjas och breddas är alltså ett ”skall krav” i lagen och det är just
breddad rekrytering som åsyftas. Högskoleverkets rekommendationer om insats och
aktivitet visar vad som kan inkluderas i begreppet.
Exempel på insatser
Högskoleverket har sammanställt exempel på åtgärder för breddad rekrytering som de
rekommenderar till lärosäten. De exempel på åtgärder de tar upp har prövats vid olika
lärosäten.
Antagning (HSV, 2008)
Vid antagning kan man exempelvis använda

alternativt urval, där exempelvis den sökandes bakgrund och erfarenheter kan
vara urvalsgrundande

särskild ingång till exempelvis juristprogrammet – studenterna får prova på
ämnet i en fristående kurs innan de går vidare till programmet
Kursutbudet
Man kan också påverka genom kursutbudet, exempelvis med

förberedande utbildningar, som till exempel tekniskt basår

tydliga mål med lärosätets utbildningar

arbetslivsanknytning, exempelvis genom att låta arbetsplatspraktik ingå i fler
utbildningar

projekt för invandrande akademiker som vill komplettera exempelvis en
lärarexamen

sommarkurser i teknik för flickor
Undervisningen
I undervisningen kan man arbeta för breddad rekrytering genom

Utvecklade undervisningsformer som gör det möjligt för alla, oavsett bakgrund,
att klara sina studier

Utvecklad pedagogisk kompetens hos lärarna, exempelvis genom att stimulera
engagemanget för mångfaldsfrågor
13
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24

Dnr xxxx
könsmedveten pedagogik
Stöd vid sidan om
Man kan underlätta för fler att studera på högskolan genom stöd vid sidan om,
exempelvis

skriv- och språkstöd för studenterna

utbildning av studentambassadörer i mångfaldsfrågor

mentorsverksamhet

förbättrat mottagande av nya studenter, genom att exempelvis erbjuda språkstöd
eller kurser i studieteknik

nätverk för studenter av underrepresenterat kön

alumniverksamhet med kontakt mellan högskola och tidigare studenter

samverkan med vuxenutbildning och arbetsförmedlingar.
Samverkan
Högskolan kan också underlätta breddad rekrytering genom samverkan med det
omgivande samhället, exempelvis genom

besök på gymnasiemässor, gästföreläsare, mentorer och läxhjälp till
gymnasieskolor

anordnande av Öppet hus, studiebesök, informationsdagar, praktikplatser,
laborationer, föreläsningar, ”gäststudenter” och kurser för gymnasieskolor med
låg övergång till högskolan

fortbildning för gymnasielärare
Studievägledning
Högskolans studievägledning kan bidra till breddad rekrytering genom

stärkt vägledarsamarbete, regionala vägledarnätverk

studievägledning via chatt och MSN Messenger

särskild webbplats för vägledningsfrågor

vidareutbildning av studievägledare.
Information och marknadsföring
Via information och marknadsföring kan man också påverka, exempelvis genom

marknadsföring och riktade informationsinsatser

översyn av bildvalet i lärosätets publikationer

studentenkät för att kunna förbättra informationsverksamheten.
Högskoleverkets förslag till aktiviteter för att främja breddad rekrytering visar att de i
begreppet inkluderar kön, etnicitet och klass. Förslagen har också fokus på unga
människor alltså där rekrytering sker via gymnasieskolor och inte i så hög grad
14
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
vuxenstudenter. Man kan utläsa, i förslagen, att det finns en viss tyngd mot handlingar
och aktiviteter med symbolvärde. Underliggande värderingar i förslagen om aktivitet
kan vara att de grupper som projekt för breddad rekrytering avser att riktas till inte
förstår vad högskola är, inte har information om hur man orienterar sig mot, i och till ett
lärosäte, inte har tillräckliga språkkunskaper (och då med avseende på etnicitet och inte
klass trots att det kan vara ett hinder även med avseende på klass) eller annat som
antyder en brist hos den potentiella sökanden. Förslagen är inte riktade mot dem som
väljer bort en högre utbildning av andra skäl än okunskap, till exempel att man inte vill
söka sig till vissa lärosäten, och inte heller på lärosätenas egen struktur och de
svårigheter som dessa kan innehålla som leder till normativ rekrytering. En
diskussion/analys om breddad rekrytering borde därför idealt inkludera en normativ
nivå där man har fokus på vem man vill ska rekryteras eller söka sig till ett lärosäte, till
exempel vilken sorts student man anser bekräftar ett varumärke, vilket i sig styr hur
mycket insatser som läggs på breddning. Det lokalt optimala kan vara mycket smal
rekrytering beroende på lärosätets utgångspunkt och ideala representativitet.
Grund för breddad rekrytering enligt Prop. 2001/02:15, ”Den öppna
högskolan”
Med breddad rekrytering menas ofta att fler studenter från icke normativa grupper ska
rekryteras till högskoleutbildning, så som fler kvinnor (till mansdominerade delar),
arbetarklassungdomar och ungdomar med annan etnisk tillhörighet än svensk samt
trostillhörighet. Rekryteringsbasen finns till stor del i gymnasieskolornas tredje år.
Högskolelagens bestämmelse gäller dock för alla utbildningsnivåer och
Riksrevisionsverket har efterfrågat en redovisning som inkluderar alla utbildningsnivåer
från A till forskarutbildningen. Den här utredningen har fokus på frågan om insatsers
mätbarhet, alltså om det är möjligt att mäta effekter av insatser för breddad rekrytering
och i så fall hur. Underlaget för resonemanget är därför avgränsat till några särskilda
insatser vid några utbildningsprogram. Utredningen bygger på material om (i viss mån)
Ekonomprogrammet, Ingenjörsutbildningen och Juristprogrammet. Vid alla tre
programmen/utbildningarna har man haft särskilda insatser för breddad rekrytering som
har pågått olika länge och med olika resursinsats. Det har vid alla
programmen/utbildningarna varit väl avgränsade insatser. Om några effekter skulle
kunna antas vara beräkningsbara så är det effekter av insatser på dessa områden. I
uppdraget från Riksrevisionen kan man läsa in att olika nivåer exempelvis
forskarutbildning vid någon fakultet och A-kurser är inkluderade. Forskarutbildningen
och A-kurserna har fundamentalt olika förutsättningar för rekrytering varför en analys
av sammansättningen av studenter på dessa nivåer kan vara användbar. I korthet kan
man konstatera att rekrytering för att jämna ut en ojämn könsfördelning är betydligt
lättare att mäta i övergången mellan grundutbildning och forskarutbildning. Detta gäller
i vart fall om man riktar blicken bara mot insatser vid det egna lärosätet där man kan
antas ha någon nivå av kontroll över både rekryteringsbas och insatser. I dessa fall kan
det vara möjligt att faktiskt mäta vissa effekter av insatser vid jämförelser mellan olika
antagningsperioder. En viss bias kommer av att det rör sig om olika individer vid olika
antagningstillfällen men i övrigt kan det bli tydligt att insatser har effekter på antalet
underrepresenterat kön framför allt i termer av hur många som söker och blir antagna
till forskarutbildningen i relation till tidigare år. Övergången mellan gymnasiet och
15
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
grundutbildning vid universitetet är betydligt svårare att både överblicka och styra
varför även möjligheter att mäta effekter av insatser blir betydligt lägre.
Fokus i den här utredningen ligger på övergångar från gymnasiet till förstaårsstudenter,
det vill säga nyrekrytering till lärosätet. Det innebär inte att resonemanget inte kan
appliceras på övriga utbildningsnivåer eller att övergången mellan grundutbildning och
avancerad utbildning inte kommenteras alls.
Plan och aktivitet vid Uppsala universitet
Uppsala universitet har en plan för breddad rekrytering. Den senaste planen är för
perioden 2009—2012. Tidigare planer, exempelvis för perioden 2006—2008 har
genomförts och återrapporterats. Insatser och aktiviteter följer i mycket hög
utsträckning Högskoleverkets förslag till insatser. En del insatser har man också
utvecklat och satsat mer resurser på till exempel DiaNa som är ett stort pedagogiskt
projekt för både retention och utveckling av studenters och lärares pedagogiska
förmåga.
Under perioden 2000-2010
De handlingsplaner som har formulerats har haft olika struktur och innehåll. Planen för
perioden 2006—2008 innehöll konkreta, generella förslag till aktivitet – ett stort antal
tämligen välspecificerade åtgärder - som genomfördes under perioden medan man i
planen för 2009—2012 tar mycket större hänsyn till att olika
enheter/utbildningar/program har varierande och olika behov av åtgärder, verkar på
olika nivåer, samt har olika tillgång till resurser för genomförande av åtgärder. Den
senaste formulerade planen är således en för verksamheten nivå-, resurs och
problemanpassad plan (UFV 2008/2256).
Med referens till Högskolelagen har följande mål formulerats för Uppsala universitet
(2005:1208)
Universitets utbildningsutbud ska vara attraktivt för studenter oavsett kön, sexuell
läggning, social bakgrund, etnisk bakgrund, funktionshinder och ålder.
Härmed definieras vad man som lärosäte avser att täcka in i arbetet med breddad
rekrytering. Det motsvarar inte diskrimineringsgrunderna utan en vidgad formulering av
högskoleverkets och regeringens definition, eftersom social bakgrund finns med men
inte till exempel transsexualism och sexuell identitet som diskrimineringslagen
(2008:567) inkluderar i diskrimineringsgrunderna.
Målen och strategierna är avgränsade till att inkludera bara universitets
utbildningsutbud vilket innebär en väsentligt smalare formulering än den
Högskoleverket signalerar i förslagen om aktivitet. Med begreppet rekrytering förstås
därmed själva aktiviteten att anta studenter till utbildningar och det som kan göras för
att förmå dem att söka. Ett nästa steg, exempelvis i att behålla studenterna vid lärosätet,
är inte inkluderat i formuleringen. I planen formuleras tre skäl till breddad rekrytering
(Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012)
1. Högre utbildning ska framstå som ett alternativ för alla oberoende av kön, etnicitet
social tillhörighet eller funktionshinder
16
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
2. Samhället tar bättre vara på begåvningsresurser som finns i samtliga samhällsgrupper
3. Större mångfald bland studenterna möjliggör en större mångfald av perspektiv inom
både utbildning och forskning.
Begreppen breddad rekrytering, etnicitet, social tillhörighet liksom social och etnisk
bakgrund används vilket innebär att problematiseringen av mätbarhet och insatsers
effekter måste inkludera vad som avses med begreppen (se nedan).
Utvärderingar, mätningar 2000-2010
De utvärderingar och mätningar som har skett under perioden 2000-2010 har varit
koncentrerade kring genomförande av insatsförslag, alltså att planerna har blivit
genomförda. Parallellt med det har analyser av studentsammansättningar genomförts,
alltså hur många kvinnor och män finns det vid en viss
utbildning/program/motsvarande, hur många med studieovan bakgrund och liknande.
Det utförs, och har utförts, nybörjarenkäter vid flertalet institutioner och i en del fall
uppföljande enkäter. Under perioden påbörjades välkomstringningar, där nyantagna
studenter kontaktas av universitetet med syfte dels att hälsa välkommen dels att utgöra
en första kontakt, svara på frågor och på olika sätt reducera nyantagna studenters
osäkerhet. Välkomstringningarna utförs varje termin till alla nya studenter. Vid olika
fakulteter har programutbud, kursinnehåll, samarbeten mellan institutioner och
motsvarande utvecklats och genomförts och till dessa knutits analyser av resursåtgång.
Det har konstaterats att det finns en snedrekrytering till olika program och att den
snedrekryteringen ser väldigt olika ut. Ekonomprogrammet till exempel har en jämn
könsfördelning men man skattar intuitivt att man har en högre andel studenter från
studievana hem än från studieovana. En del program har en hög eller mycket hög andel
studenter som kan antas vara födda utomlands. I en del fall kombineras det med att det
är snedfördelning även med avseende på kön. Rekryteringen är då således sned men
med en klar underrepresentation av svenskfödda studenter och det andra könet.
Förhållandevis få program skulle kunna rapportera om studentgrupper som motsvarar
samhällsfördelningen med avseende på alla de delar som ingår i breddad rekrytering.
Analyser av sammansättningar förekommer frekvent och följer alltså rekommendationer
medan det bjuder en del svårigheter att mäta själva effekten av olika insatser. Några
insatser erbjuder en viss möjlighet till mätbarhet, där man arbetat med projekt för styrd
breddad rekrytering.
Exempel på styrd breddad rekrytering
Uppsala universitet har alltså formulerat planer och åtgärdspaket för breddad rekrytering
vilka har varit aktiverade under en signifikant period. Utformningen av planer och
åtgärder bygger på, bland annat, politiska mål med grund i uppfattningar om nyttan och
möjligheten med breddad rekrytering. Det finns några mer ambitiösa projekt där man
jobbat med exv alternativ urvalsgrund.
Alternativa urvalsgrunder till juris kandidatprogrammet
Ett, av flera skäl, intressant exempel vid Uppsala universitet är antagningen till juris
kandidatprogrammet där försök med kvotering, benämnt alternativa urvalsgrunder,
genomfördes år 2003-2004 av två kullar studenter. Det innebar att särskilda
17
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
urvalsgrunder skulle gälla vid antagning till 30 platser. Det var alltså ett försök till
breddad rekrytering med flera tydliga avgränsningar i urvalsgrunder, tid och
tillgänglighet i form av studentplatser. Urvalsgrunderna man bestämde sig för var

sökandens bägge föräldrar skulle vara utrikes födda

betyg

betyg i kombination med resultat från särskild intervju.
Den första urvalsgrunden, att bägge föräldrarna skulle vara utlandsfödda, skulle
tillämpas som ett första steg. Inom den gruppen sökande som detta urval ledde till skulle
75 sökande med hjälp av betyg väljas ut varefter urvalsgrunden ”resultat från särskild
intervju” skulle tillämpas. Detta kan alltså betraktas som ett exempel på breddad
rekrytering där man har ett uttalat tydligt fokus på vad en del definierar som etnisk
bakgrund. Efter antagning och under pågående studier har sedan juridiska institutionen
undersökt studenternas uppfattning om studierna med hjälp av nybörjarenkät.
Nybörjarenkät går ut till alla nyantagna studenter vid institutionen, varje termin, och
inte bara de studenter som antogs genom alternativt urval. Den nybörjarenkät som gick
ut, till samtliga studenter, under det att försöket med alternativt urval genomfördes har
hanterats genom att svaren kontrasteras mot en sammansatt genomsnittstudent. I
beskrivningen av genomsnittstudenten kan man utläsa att juris kandidatprogrammet
befolkas av både kvinnor och män (vid det refererade tillfället 59 procent kvinnor vilket
är strax innanför 40-60 intervallet och därmed kvantitativt jämställt).
Genomsnittstudenten har föräldrar där minst en har akademisk bakgrund (77 procent).
Studenten är född i Sverige (85 procent) liksom föräldrarna (75 procent). Man kan
också konstatera att en hög andel av studenterna kommer från storstadsregioner
företrädelsevis närområdet. En mycket låg andel, 17 procent, har föräldrar med
grundskoleutbildning (det vill säga som inte gått vidare till gymnasienivå). Vad gäller
studenterna som antagits genom särskilt urval har även dessa beskrivits som en
genomsnittstudent utifrån enkätsvaren. Den här genomsnittstudenten är i väsentligt
högre utsträckning kvinna (84 procent), kommer i något högre utsträckning från andra
områden i landet och är född i utlandet (84 procent) av utlandsfödda föräldrar (96
procent). Föräldrarna har akademisk bakgrund (76 procent) och studenten har, i den
första gruppen, i högre utsträckning gått direkt från gymnasiet till högskolestudier (60
procent).
Ett förfaringssätt där man har dels en grupp med särskilt urval dels undersöker
respektive grupps utgångspunkter ger en faktisk möjlighet att mäta en viss effekt av en
insats. I det här fallet är det uppenbart att urvalsförfarandet ledde till en högre andel
studenter med utlandsfödda föräldrar. Annan intressant information i materialet är att
man kan utläsa olika villkor för respektive grupp studenter då gruppen studenter som
inte antogs på särskilda villkor i mycket högre utsträckning inte hade gått direkt från
gymnasiet utan läst annat och/eller arbetat innan de påbörjade sina studier i juridik. Man
kan också konstatera att föräldrarnas utbildningsbakgrund är central även för studenter
födda utomlands av föräldrar födda utomlands. Även om föräldrarna har akademisk
utbildning arbetar dock en förhållandevis stor andel av dem i befattningar som inte
kräver det.
18
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Problemet med enkäter av det här slaget är formuleringen av frågorna och användningen
av svaren eftersom det skulle kunna uppfattas som diskriminerande med frågor om
religiös tillhörighet, sexualitet med mera. Det finns emellertid formuleringar som kan
accepteras vilka oftast utgår från självskattningar. Man behöver alltså problematisera
svaren, vad det är man egentligen får svar på med en viss marginal för felangivelser
(exempelvis med syfte att skydda sin integritet). Nybörjarenkät av det slag man
använder på juridiska institutionen kan likväl betraktas som ett förhållandevis
träffsäkert sätt att mäta studenternas uppfattning om sin bakgrund.
TekNatmodellen
Projektet startades, som en pilotstudie och ett delprojekt, på teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten under 2002-2003 med insatser för behållandeåtgärder och genomströmning
som riktades särskilt mot studenter på ingenjörsprogrammet (framför allt
förstaårsstudenter). Hela modellen formulerades 2006 och den tillämpas fortfarande.
Projektet syftade till retention snarare än aktiv rekrytering. Det riktades till att motverka
avhopp från redan antagna studenter och att främja studenters utveckling med studier.
Projektet var uppbyggt kring att utöka personlig kontakt med studenterna, förbättra
tillgången till information och att tydliggöra de akademiska villkoren för studenterna så
att de bättre skulle förstå det sammanhang de befann sig i. Följande figur beskriver
modellen som utvecklades för projektet (Söderman & Orvehed, 2009)
April Nov
April Nov
April
Vid behov
Studentuppföljningar
Nybörjarenkäten
Välkomstutskick
Mottagning
Välkomstringningar
Studieteknik
Mittenkät*
Mittenkät**
Karriärcoachning
Coachning
Mentorsprojekt
START
Examen1
År
1
2
3
Examen2
4
5
Retentionsplan
Likabehandlingsvägledare
Det framgår tydligt av modellen att tydligt avgränsade projekt erbjuder möjligheter till
systematisk utvärdering, inte bara av genomförande utan också av hur insatser värderas
av deltagare. Det blir tydligt hur man kan knyta resursåtgång med värderande enkäter
och genomströmning.
19
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Systematisk utvärdering av åtgärdsrelevans –
möjligheter och utmaningar
Att mäta effekterna av insatser för breddad rekrytering innebär ett flertal utmaningar där
man kan ställa sig frågan om vad man har mätt (är det etnisk bakgrund eller geografisk
födelseplats, klass eller utbildningsbakgrund etcetera), vad som är en effekt av en åtgärd
och vad som skulle ha inträffat även utan åtgärden. Högt söktryck leder till en viss
sammansättning av studenter oavsett insatser och lågt söktryck kan leda till
rekryteringsstrategier som inte har fokus på breddning utan på att fylla studieplatserna
vilket i och för sig kan ha samma effekt men med annat kausalt samband. Mätningar av
insatser och mätningar av underlag är emellertid hanterbara till en rimlig resursåtgång.
Vid Uppsala universitet mäts centralt insatsers genomförande, det vill säga man
sammanställer vilka åtgärder i planer för breddad rekrytering som har genomförts. Man
mäter också hur studentunderlaget ser ut över tid och förändringar i det utifrån ovan
problematiserade parametrar. Punktåtgärder så som Teknatmodellen (The SciTech
Model: From First Year to Career) utvärderas genom personalbehov, nöjdhet,
besöksfrekvens hos studievägledare och liknande kvalitativa nyckeltal vilket ger en
adekvat bild av åtgärden och dess genomförande om än inte graden av retention genom
åtgärden.
Det kausala sambandet mellan insats och resultat är svårt, om än inte omöjligt, att
påvisa. En mätning som skulle svara på frågan om insatser och resultat skulle med stor
sannolikhet vara mycket omfattande och resurskrävande eftersom det finns försvårande
faktorer på flera nivåer.
Försvårande faktorer
Som redan har avhandlats är problemet med att mäta det man avser att mäta en
försvårande faktor. Om målet kan anses vara att mäta insatser för breddad rekrytering
måste breddad rekrytering klart och otvetydigt definieras och i mätbara termer. Kön är
den breddning som erbjuder störst möjligheter för mätbarhet, i synnerhet eftersom det
finns ett lagstadgat krav på att information ska vara könsindelad. Den könsstruktur som
råder i pågående samhällelig kontext har en utgångspunkt i en tvåkönsmodell som är
förhållandevis accepterad. Majoritetsgruppen skulle härleda sin könsidentitet till ett av
de två kön, kvinna och man, som tvåkönsmodellen är uppbyggd av.
Det har gjorts otaliga försök att hitta icke diskriminerade vägar för att mäta etnisk
bakgrund där man bland annat försökt med geografisk födelseplats, att själv vara
utlandsfödd, om man har en eller två utlandsfödda föräldrar, egenvärdering av etnicitet i
termer av svensk eller ”annan” etnicitet. Ingen av dessa nyckeltal mäter etnicitet utan
ger en kvantitativ bild av födelseplats. Ett mått som kan äga ett visst förklaringsvärde
med avseendet på att framgångsrikt genomföra studier är språket, alltså om man anser
sig vara två- eller flerspråkig, har svenska som huvudspråk eller annat som inverkar på
möjligheterna att genomföra studierna och eventuellt därmed benägenheten att söka sig
20
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
till akademisk utbildning. Man kan ha föreställningen att informationen om födelseplats
ger en kvantitativ bild av vithet om informationen visar att flertalet studenter om söker
sig till akademisk utbildning är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar.
Vithetsbegreppet är problematiserat av exempelvis Sara Ahmed (2007) såsom bestående
av andra parametrar än födelseplats. Vithet kan uppnås och i viss mån erövras och är
inte förbehållet svenskar (Hult, 2011). Vithet inbegriper, enligt en del tolkningar, viss
etnisk bakgrund för Västeuropa, Norden och USA. Vithet kan också erövras genom
utveckling av egenskaper och vithetspraktik även om det inte leder till ett fullkomligt
skifte i etnicitetstillhörighet. Geografisk födelseplats tar heller inte hänsyn till, eller
räknar in, områden med flera olika etniciteter, språk och trostillhörigheter. Måttet,
geografisk födelseplats, kan därför inte sägas vara något användbart mått för etnicitet.
Svårigheten att mäta studenternas etniska bakgrund/tillhörighet/motsvarande kvarstår.
Med avseende på klass, som man ofta försöker mäta genom föräldrarnas
utbildningsbakgrund, finns inte heller något egentligt rättvisande mått. Som man kan se
i juridiska institutionens försök med alternativt urval och studenternas självskattning av
bakgrund har en större andel av de utlandsfödda föräldrarna akademisk bakgrund, det
vill säga en hög andel av studenter med utlandsfödda föräldrar kommer från studievana
hem, medan en större andel av föräldrarna inte arbetar inom befattningar som kräver
högre utbildning. En akademisk utbildning innebär inte med automatik en
klasstillhörighet inom övre medelklassen eller överklass. På samma sätt innebär inte
brist på högre utbildning att man tillhör arbetarklass, det vill säga verkar inom en
arbetarklassbefattning. Klassbegreppet, som implicit ingår i begreppet breddad
rekrytering, betraktas av en del som ett obsolet begrepp som inte har bäring där det
finns ett ifrågasättande av olika klassers existens. Klassbegreppet används dock,
exempelvis i termen ”klassresor” och har en särskild innebörd med avseende på
samhällsstruktur och sorteringsgrund. Föräldrars utbildningsbakgrund är inte ett svar på
frågan om klasstillhörighet även om det kan indikera en viss nivå på viss bildning utan
svarar bara på frågan om utbildningsnivå. Det är heller inte med nödvändighet ett svar
på frågan om studievana eller att vara studieovan. En kontext där det finns kompetens
men där den inte förmedlas kan inte betraktas som studievan medan en kontext där
föräldrarna inte har högre utbildning, studieovana hem, men förhåller sig positiv till
barnens studier och aktivt engagerar sig i dem kan fungera mycket mer stödjande än det
man skulle kalla studievan.
Trostillhörighet, slutligen, skulle kunna vara lättare att mäta till exempel genom
självskattning och tillhörighet till samfund/motsvarande och det gäller i synnerhet om
den information man söker är vilka samfund som finns representerade i gruppen
studenter. Man kan, genom nybörjarenkäter till exempel, fråga studenterna vilket
samfund/motsvarande de anser sig tillhöra, vilken grad av aktivitet man anser att man
har, vilket samfund de anser att föräldrarna tillhör och liknande information. Man får då
en bild av vilka etablerade samfund som finns representerade i ett sammanhang. En
problematisering av trostillhörighet brukar innehålla ett ifrågasättande av
trostillhörighet till etablerade samfund och vad trostillhörighet egentligen kan antas
innebära. Ett åberopande av tillhörighet till andra mindre etablerade samfund, fristående
trostillhörigheter såsom Wiccas eller Taoism, ingår i den diskussionen liksom att inte ha
någon tillhörighet alls. I sammanhanget kan man inkludera den stora mängd individer
som föds in i ett samfund/motsvarande som menar sig inte har någon trostillhörighet
21
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
(Sultan Sjöqvist, 2006, 2009) där medlemskapet i ett samfund/motsvarande kan leda till
föreställningar om viss uppfattning och visst beteende som helt saknar grund (Sultan
Sjöqvist, 2006, 2009). Ett exempel kan vara alla de döpta etniska svenskar som inte går
i kyrkan.
Den här överslagsdiskussionen pekar på några av de försvårande faktorer för mätbarhet
som man måste ta hänsyn till vid utformandet av strategier för breddad rekrytering och
dessa strategiers effekter.
En försvårande faktor är lärosätens varumärke och vilka studenter man anser svarar mot
varumärket. Har man vid ett lärosäte en föreställning om att varumärket innebär
svenskfödda studenter med föräldrar som har akademisk bakgrund så formuleras
rekryteringsstrategierna utifrån den föreställningen om den inte problematiseras och
medvetandegörs.
En annan försvårande faktor är politiska styrmedel och mål och hur de inverkar lokalt
på lärosätens strategiska formuleringar. Ett exempel kan vara studiemedlets system och
utformning och vem/vilka grupper det för tillfället gynnar vilket har direkt inverkan på
sök- och studiemönster.
Målstyrning och nyckeltal
Om man förutsätter att målet är breddad rekrytering utifrån grunderna kön, etnicitet,
trostillhörighet och klass så har man alltså enligt ovanstående utgångspunkten att dessa
grunder, med undantag för kön, inte kan fångas i tillräckligt specifika mått. De mått
man kan fånga kan man emellertid samla information om. För att de ska ha någon
innebörd behöver man koppla dem till mål snarare än insats. Om målet är att tio procent
av nyantagna studenter ska vara utlandsfödda inom en viss tidsperiod så kan måttet visa
om det målet är uppnått eller ej. Det visar inte om dessa tio procent utlandsfödda
studenter har valt Uppsala universitet på grund av någon särskild åtgärd. För att få svar
på om dessa tio procent utlandsfödda studenter har valt Uppsala universitet på grund av
någon särskild åtgärd kan man fråga studenterna i till exempel nybörjarenkäter och får
då i bästa fall ett självskattningssvar. De nybörjarenkäter som har rapporterats i
samband med den här utredningen har haft en hög svarsfrekvens med i de flesta fall
besvarade frågor. Det är emellertid en resurskrävande mätning i synnerhet om den ska
delas ut till alla nyantagna studenter varje termin. Man kan på motsvarande sätt
intervjua studenter – framför allt vid riktade åtgärder – om varför de har sökt sig till
lärosätet vilket också kan betraktas som ett förhållandevis resurskrävande arbetssätt där
man får självskattande svar. Vid intervjuer, liksom vid enkätsvar, måste man alltid ta
hänsyn till frågan om vad respondenterna har svarat på egentligen (Trost, 1993; 1994)
och vad svaren står för men det kan vara adekvata sätt att fånga in specifika grupper
och/eller stora material (Yin, 1991).
Ett avgränsat och tydligt formulerat mål ger alltså möjlighet till viss utvärdering av
insats i kvantitativa termer. Tänkbara målformuleringar skulle kunna formuleras i
enlighet med exemplet ovan

Andelen kvinnor på ingenjörsutbildningen ska vara minst 40 procent inom en
femårsperiod
22
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx

Andelen utlandsfödda studenter vid nyantagning ska uppgå till x procent inom
en femårsperiod (och här kan man med fördel specificera med det lokala
geografiska området om det är någon form av breddad rekrytering som är målet)

Andelen studenter med föräldrar med lägre utbildningsnivå än akademisk ska
vara x procent inom x tidsperiod (och här kan man tänka sig föräldrarnas
inkomstnivå som ett annat mått. Det mäter inte heller klasstillhörighet men
indikerar, tillsammans med utbildningsnivå, vilka olika möjligheter till och
sorters kapital som studenten kan tänkas medföra (Bourdieu, 2004) )
och liknande mått på måluppfyllelse. De fångar inte kausalsambandet men ger en
kvantitativ bild av en utgångspunkt. För att fånga kausalsambandet måste målet och
målformuleringen knytas till en väl avgränsad insats, såsom juristernas försök till
antagning genom alternativt urval, och utvärderas djupgående och under tid. Juristernas
försök till antagning genom alternativt urval anmäldes emellertid och man fälldes för
diskriminering varför just den sortens väl avgränsade försök inte kan genomföras.
Teknatmodellen har mer fokus på retention och kan betraktas som ett annat sätt att
genom väl avgränsade formuleringar äga en viss möjlighet till utvärdering av insatsers
effekter.
Nybörjarenkät som mätmetod
Oavsett om man har försök med särskilda urval eller ej är en nybörjarenkät, i
kombination med en uppföljningsenkät senare under ett program, ett förhållandevis
säkert sätt att fånga studenternas självskattning med avseende på till exempel etnicitet.
Eftersom man i den aktuella enkäten vid juridiska institutionen inte har frågat om
uppfattning om etnicitet utan uppfattning om man själv eller föräldrarna är födda
utomlands kan man i de specifika enkätsvaren inte utläsa etnisk bakgrund eller
trostillhörighet. Man har till exempel inte närmare specificerat vad född utomlands
betyder, om det innebär född i norden, inom EU, i ett afrikanskt land eller liknande.
Med avseende på etnicitet och/eller trostillhörighet kan man ytterligare problematisera
eftersom en rad geografisk områden, till exempel länder, har grupperingar inom
befolkningen med väsentliga skillnader ur ett etnicitets-/trostillhörighetsperspektiv.
Indien är ett sådant exempel men även andra geografiska områden har strukturella
skillnader i sammansättning på befolkningen.
Med avseende på klass kan man inte heller anses ha mätt klass utan om man har mätt
om föräldrarna har akademisk utbildning/motsvarande. En förhållandevis hög andel av
föräldrarna verkar i befattningar som inte kräver akademisk utbildning eller är övre
medelklass befattningar varvid frågan om studentens klassbakgrund är obesvarad.
Försöket kan utgöra lämpligt underlag för resonemang om insatser och mätbarhet på
grund av dels de tydliga avgränsningarna dels ett uttalat fokus på etnicitet. Man menar
också från institutionens sida att försöket lämpar sig väl för utvärdering eftersom det
generar ett så bra underlag. Man konstaterade övergripande att andelen
nybörjarstudenter med bägge föräldrarna utrikes födda har ökat från nio procent till först
18 procent och sedan 22 procent under de två åren som försöket genomfördes.
23
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Nybörjarenkät används även vid andra institutioner vid universitetet och inte bara vid
tillfällen för särskilda urvalskriterier.
Kostnads- och resursvärdering av genomförda åtgärder
Yin menar att man i forskning måste förhålla sig till vilka frågor man vill ha svar på.
Om man vill ha svar på frågan hur mycket eller hur många så har man en viss
uppsättning instrument att använda sig av. Om man ställer sig frågan hur är det
beskaffat eller undersöker ett fenomen så har man andra instrument att använda sig av,
vilket även Eneroth har fördjupat sig i i frågan hur man mäter ”vackert”. När man ställer
sig frågan hur mycket så har man en kvantitativ fråga som kan ge ett kvantitativt svar.
När man ställer sig frågan hur är det beskaffat så har man en kvalitativ fråga som kan ge
ett kvalitativt svar. Frågan om breddad rekrytering blir en hybridfråga som egentligen
innehåller frågeställningen har vi lyckats med breddad rekrytering och i så fall hur. Till
det kommer frågan om vad det har kostat och om insatserna i längden lönar sig vilket
måste ställas mot frågan om vad det betyder att det lönar sig.
Om vi vill svara på frågan om hur många kvinnor och män, hur många svenskfödda och
utlandsfödda samt hur många födda inom eller utom samfund så kan man, under
förutsättning att det finns kvantitativa underlag, använda tanken om nyckeltal. Om man
vill svara på frågan om breddad rekrytering kan man inte använda kvantitativt
uppbyggda nyckeltal.
Man kan med systematik mäta om insatser har blivit genomförda, vad dessa har kostat i
termer av resursanvändning och man kan mäta hur många av en viss sorts studenter
finns på olika nivåer vid vissa tillfällen. Med en kombination av nybörjar- och
uppföljningsenkäter, med de metodproblem dessa normalt sett innehåller, riktade
intervjuer vid välkomstringningar, motsvarigheten till nöjdmedarbetarundersökningar
samt mätningar av resursåtgång för genomförda projekt i de tre faserna rekrytering,
retention och release kan man erhålla en adekvat kvalitativ bild av
studentsammansättningen.
Möjligheten att mäta om dessa studenter finns där på grund av en särskild insats är små.
Möjligheten att mäta om en specifik insats har lett till ett visst resultat är också små.
Den logik som kan tillämpas för utvärdering av insatser bör bygga på annan grund än
kausalsamband mellan resursanvändning och nuläge.
24
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Referenser
Betänkande 2010/11:UbUU11
Blomgren, M., 1999. ”Pengarna eller livet? Sjukvårdande professioner och yrkesgrupper i mötet
med en ny ekonomistyrning. ”, Avhandling, Uppsala universitet
Bourdieu, P., 1996. ”Homo Academicus”, Brutus Östlings Bokförlag, Stockholm
Bourdieu, P., 2004. ”Den manliga dominansen”. Bokförlaget Daidalos,
Chadwick, L., 1991. ”The Essence of Management Accounting”. Prentice Hall Internationall (UK),
Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15
Ds 2009:69
Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012, Uppsala universitet
Hult, E., 2011. ”… dom ska vaska fram några få, men riktigt bra. En intervjustudie om hur blivande
företagsekonomer förhåller sig till diskriminerande strukturer.” Masteruppsats, Uppsala universitet
Heikkilä, M., och Häyrén Weinestål, A., 2009. Rapport 2009:1, ”Kartläggning och analys av
jämställdhetsinsatser vid svenska lärosäten 2000-2009”, ,
Häyrén Weinestål, A., 2011. ”Staten leder Jämt. Dokumentation av utformning och genomförande”.
KRUS, Stockholm
Högskolelag (1992:1434)
Idébank – breddad rekrytering. Inspiration från studievägledare vid Uppsala universitet, Enheten för
studie- och karriärvägledning
Landsten, M., 2010. ”Jämställdhetsindikatorer – en studie över jämställdhetsindikatorers potential
att medföra kvalitativa jämställdhetseffekter”. Magisteruppsats, Södertörns högskola
Lewis-Beck, M., S., 1995. Data Analysis. An Introduction i “Quantitative Applications in the Social
Sciences, nr 07-103”, University of Iowa, SAGE Publications
Plan för breddad rekrytering perioden 2009—2012, Uppsala universitet
Rapport 2009:18 R, ”Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering 2006-2008,”
Högskoleverket
Samuelsson, L.A., 1985. ”Budgetering och intern redovisning. En produktion kring dess utformning
och roll i styrsystemet”. Mekanförbundet, Blomberg & Janson
Sultan, Sjökvist, M., 2006. ”Vi blev muslimer. Svenska kvinnor berättar. En religionssociologisk
studie av konversationsberättelser.” Avhandling, Uppsala universitet
Sultan, Sjökvist, M., 2009. ”Studentröster om religionsvetenskaplig utbildning. En förstudie om
etnisk bakgrund, religiös tillhörighet och mötet med Teologiska institutionen” i Kritiska tänkanden i
religionsvetenskapen, Red. Jonsson, U., Martinsson, M., & Sjöberg, L., 2009. Bokförlaget Nya
Doxa, Nora
Söderman, E., & Orvehed, M., 2009. The SciTech Model: From First Year to Career. In D. Nutt &
D: Calderon (Eds.), International perspectives on the first-year experience in higher education
(Monograph No. 52, pp. 101-108). Columbia, SC: University of South Carolina, National Resource
Center for The First-Year Experience and Students in Transition.
25
UPPSALA UNIVERSITET
TITEL: Breddad rekrytering, Insatser och Mätbarhet
2011-12-24
Dnr xxxx
Trost, J., 1993. ”Kvalitativa intervjuer”, Studentlitteratur, Lund
Trost, J., 1994. ”Enkätboken”, Studentlitteratur, Lund
Wahl, A., mfl, 2011 (2001). ”Det ordnar sig. Teorier om organisationer och kön”, Studentlitteratur,
Lund
Yin, R., K., 1991 (1984). ”Case Study Research. Design and Methods.” Applied Social Research
Methods Series Volume 5, Sage, Newbury Park, London and New Delhi
26