Transcript LSSaga eller verklighet? Lönsam energieffektivisering - E

L S
Lönsam energieffektivisering
Saga eller verklighet?
För hus byggda 1950-75
L S
Lönsam energieffektivisering
Saga eller verklighet?
För hus byggda 1950-75
© VVS Företagen. Stockholm, mars 2012
Grafisk form: Formination AB
Framsidesbild: Ann-Charlott Åkerblom
Övriga fotografier: Hans Sandqvist och Marie Hult
Tryck: Wallén Grafiska AB
ISBN 978-91-980097-0-5
2
Innehåll
Lamellhus, gasbetong, sid 12
Förord
4
Renoveringsfönstret är öppet
5
Beräkningarna
5
Energisparpaketen
6
Paket 1. Driftsoptimering
6
Paket 2
Effektivare komponenter och enkla tillägg
7
Paket 3
Långsiktigt hållbar klimatskärm och ventilation
7
Byggteknik då och nu
8
Då…
Gasbetong och radon
8
Konstruktioner för bättre värmeisolering efter 1945
8
Ventilation
8
Nu…
Lamellhus, betongstomme, sid 14
Tvättstugor
9
Solenergi
9
Värmeåtervinning från avloppsvatten
9
Framtidens boende med IT-tjänster
9
Några steg för att planera och genomföra energieffektivisering
Loftgångshus, sid 16
Lamellhus, formgjuten stomme, sid 18
Skivhus i lättbetong, sid 22
10
Steg 1:
Inventera husets status
10
Steg 2:
Dialog med de boende
10
Steg 3:
Ta fram åtgärdsförslag och värdera dem
11
Steg 4:
Gör en kontrollplan
11
Steg 5:
Skriv förfrågningsunderlag
11
Steg 6:
Handla upp och genomför
11
Steg 7
Följ upp och verifiera
11
De åtta hustyperna
12
Beräkningsförutsättningar
28
Energiberäkningarna
28
De ekonomiska kalkylerna
28
Referenser
29
Planritningar över husen
30
3
Punkthus, i gasbetong, sid 20
Skivhus, med fasadelement, sid 24
Hus, elementbyggt, sid 26
Förord
D
Den här boken är tänkt att inspirera dem som äger eller förvaltar hus som är byggda mellan
1950-1975 att utföra energieffektiviseringar, särskilt i samband med stambyte eller andra
renoveringsåtgärder. Erfarenheten, liksom de beräkningar som presenteras i boken, visar att
man kan halvera energianvändningen i dessa hus. Att halvera energianvändningen innebär
att man som fastighetsägare drar sitt strå till stacken för att uppnå det nationella miljömålet
om 50 procent minskad energianvändning från år 1990 till år 2050. Det innebär också att
man långsiktigt kan öka sitt driftsnetto och husets värde.
Boken föreslår tre olika paket av energiåtgärder för åtta olika hus, som alla är typiska för den
här byggperioden. Tanken är att man ska kunna hitta en byggnad som liknar det egna huset
eller beståndet. Paketen består av beprövade energiåtgärder som är vanliga. Avsikten är att
renoveringen ska bli så hållbar som möjlig, sett ur både ett ekonomiskt perspektiv och ett
klimatperspektiv. Långsiktiga ägare av flerbostadshus ställs både inför miljömål som ska
uppfyllas och krav på ekonomisk lönsamhet. Då kan paket 2 eller 3 vara aktuella. För dem
kan det vara möjligt att låta åtgärder som är mycket lönsamma ingå i paket med mindre
lönsamma åtgärder som ger bra miljöeffekt. Den totala klimatpåverkan blir då lägre samtidigt som paketet som helhet fortfarande är lönsamt på ett antal års sikt. Paket 1 är alltid
lönsamt och kostnaderna är relativt låga. Det kan genomföras utan att huset renoveras och
bör alltid övervägas i samband med stambyte eller andra renoveringsåtgärder. För fastighetsägare med krav på korta återbetalningstider passar paket 1 bra.
Boken är framtagen av VVS Företagen på initiativ av Rolf Kling i samarbete med institutionen för energiteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan och White arkitekter AB.
För texterna svarar Marie Hult, Stefan Nordh och Jan Perotti, White arkitekter AB samt
Rolf Kling och Magnus Everitt, VVS Företagen.
Energisimuleringar och ekonomiska beräkningar har utförts av Malin Dahl, Malin Ekman,
Térèse Kuldkepp och Nelson Sommerfeldt, KTH, med handledning av Joachim Claesson,
KTH energiteknik.
Egil Öfverholm, tidigare vid Energimyndigheten, har lämnat synpunkter på energipaketen.
Boken är framtagen med stöd från SBUF.
Stockholm, mars 2012
4
Renoveringsfönstret är öppet
De bostäder som byggdes mellan 19501975 står för mer än hälften av lägenhetsbeståndet i Sverige. Detta bestånd
är nu inne i en fas där omfattande renoveringar behövs. För att kunna leverera
en god levnadsstandard för de boende
och undvika kapitalförstöring av fastigheterna krävs att renoveringarna är
välplanerade och åtgärderna kostnadseffektiva.
I ”Renoveringshandboken för hus
byggda 1950-75” finns råd för planering och genomförande av stambyte
och badrumsrenovering och för hur
detta kan samordnas med att planera
och genomföra åtgärder för energieffektivisering. Där återges också ett
antal goda exempel på genomförda
renoveringar och checklistor till hjälp
för planering av arbetet.
Den här boken kan ses som en fortsättning på ”Renoveringshandboken”, nu
med fokus på vad som är möjligt att
uppnå i energieffektivitet och ekonomi
när det gäller typiska hus för perioden.
För att nå de nationella miljömålen
att minska energianvändningen med
20 procent från 1990 till 2020 samt
50 procent till 2050 krävs att dessa
byggnader renoveras energieffektivt.
Beräkningarna
Vissa åtgärder kan sättas in omgående
med kort återbetalningstid. De mer
omfattande åtgärderna ger den största
energibesparingen och därmed den
största minskningen av klimatpåverkan.
De flesta av dessa åtgärder kan samordnas med stambyte, badrumsrenovering
och fasadrenovering, som husen byggda
1950-75 är i stort behov av.
Det är välkänt att när man jämför beräkningar för ett och samma hus gjorda
i olika beräkningsprogram så kan resultaten skilja sig åt. Beräkningarna är
gjorda med samma program med fokus
på förhållandet mellan de olika åtgärdspaketen snarare än exaktheten i
absolut energianvändning. Köldbryggor ingår inte i beräkningarna men kan
vara en stor energibov i dessa årgångar
av hus. Därför ser den framräknade
energianvändningen lite lägre ut för
hustyperna än den ofta är i verkligheten. Men eftersom boken är koncentrerad på förändringen, så spelar detta
mindre roll. Den verkliga energibesparingen blir ännu större om man tar hänsyn till köldbryggorna vid förbättringar
i klimatskärmen.
Boken innehåller energiberäkningar
och ekonomiska kalkyler för några av
de vanligaste hustyperna under åren
1950-1975. De valda husen är tagna
från boken ”Så byggdes husen 18802000”. Den beskrivning som ges av
varje hustyp är en förkortad version
av den beskrivning som finns i boken
och fokuserar på de delar av klimatskärmen och installationerna som har
störst betydelse för möjligheterna till
energieffektivisering. Exempelvis
har grundläggning under bottenplan
eller källarvåning inte beskrivits men
hänsyn har tagits till konstruktionen
i beräkningarna. Den som vill ha en
utförligare beskrivning av husens arkitektur och konstruktion kan läsa vidare
i ”Så byggdes husen”.
Energisimuleringarna har gjorts i
Design Builder med beräkningsmotorn
Energy-Plus. De flesta husen har beräknats för två olika vädersträck. Ett beräkningsfall där huset är orienterat med
balkonger och långsida mot söder och
ett fall där huset har vridits 90 grader.
Detta för att visa hur solinstrålningen
påverkar energianvändningen.
5
Kostnaderna för paket 2 och 3 är
marginalkostnaden för åtgärderna i
samband med renovering och är baserade på schablonvärden. Vid en planerad renovering av fasad och byte av
fönster blir då marginalkostnaden de
extra kostnaderna för att välja ett mer
energieffektivt fönster eller för de extra
arbets- och materialkostnader som föranleds av tilläggsisoleringen. Det antas
alltså att byggnadsställning m.m. redan
finns på plats eftersom fasadrenovering ska göras. För alla åtgärder gäller
att man i praktiken måste undersöka
om det tillkommer kostnader för t. ex.
anpassning av stuprör, takfot, sockel
eller liknande.
Alla kalkyler har gjorts för en period
på 40 år. Om dessa hus renoveras nu
bör de ha en återstående livslängd på
minst 100 år. Investeringar med kortare
livslängd har belastats med återinvesteringar utefter de premisser som
gäller för de ingående åtgärderna.
Energisparpaketen
Paket 1
Driftsoptimering
• Kontroll av att alla ventilationsflöden
stämmer med projekterade värden,
godkänd obligatorisk ventilationskontroll, OVK.
T
• Temperaturen i trapphuset sänks till
15oC.
Tre paket med åtgärder har tagits fram för husen och beräknats.
Paketen omfattar allt från åtgärder som kan göras direkt, paket 1,
till stora åtgärder, paket 3. Det senare paketet kräver särskild
planering med mer omfattande konsultarbete och förutsätter
att fasadrenovering är aktuell. Paket 2 är inte lika omfattande
som paket 3 och kan för det mesta kombineras med stambyte
och kvarboende. På så sätt kan man utnyttja att man redan har
entreprenörer på plats.
• Inställning av rätt tilluftstemperatur
(Gäller FTX efter införande av
paket 3).
• Kontroll av driftstider för ventilationen i lokaler som inte används hela
dygnet.
• Översyn av styr- och reglersystem för
att undvika förluster.
Redovisningen av resultaten bygger på att paketen byggs på
varandra. Den besparing som redovisas för paket 2 förutsätter
att paket 1 genomförts. Samma gäller för besparingen av paket 3,
vilken bygger på att både paket 1 och 2 genomförts.
• Översyn och uppdatering av driftinstruktionerna, alternativt upprättande
av nya.
• Framtagande av rutiner för driftstatistik. En ansvarig som övervakar statistiken och rapporterar eller vidtar
åtgärder utses.
• Installation av styrning för trapphusbelysning och byte till lågenergilampor.
• Injustering av värmesystemet så att
temperaturskillnader i byggnaden
utjämnas.
• Justering av innetemperaturen till
21oC.
• Utbildning av driftpersonalen på befintliga system – alternativt ställs krav
på driftentreprenörens kompetens.
A
A
B
B
C
C
D
D
E
Babs
* Babs = Byggnormen
under denna period.
E
6
Paket 1 är framtaget som ett driftsoptimeringspaket som kan göras omgående
utan större investeringar eller ingrepp i
fastigheten. För att driftsoptimeringen
ska vara effektiv och beständig krävs det
ett kontinuerligt arbete med fastigheten.
Driftsoptimeringen blir än viktigare i de
mer omfattande paketen för att åtgärderna ska bli så lönsamma som möjligt.
Tänk på att…
• Undersöka (t.ex. med enkät) hur de
boende upplever värmekomforten
och luftkvaliteten i huset och att det
är de temperaturer och flöden som
överenskommits med de boende
som ska gälla.
• Det är bra att planera paket 1 så att
det blir en förberedelse för eventuellt
kommande renoveringar. Då styroch reglersystemet ses över och
uppdateras bör det göras så att det
uppfyller de krav som nytt modernt
system kan kräva.
• Alltid överväga åtgärderna i paket 1
vid stamrenoveringar. Kostnaden är
låg, det finns fackfolk på plats och
den extra störningen för de boende
är minimal.
• Införande av en systematisk uppföljning underlättar driften så att de
energibesparingar och förbättringar
av innemiljön som uppnåtts genom
paket 1 kan hållas vid liv. Se t. ex.
UFOS rapport ”Hela vägen fram”.
Paket 1
Paket 2
Effektivare komponenter och enkla tillägg
• Byte av cirkulationspumpar till
eleffektiva pumpar med rätt kapacitet, varvtalsstyrning och tryckreglering.
• Byte till eleffektiva fläktar som har
lågt SFP-värde (specifik fläkteleffekt).
• Tilläggsisolering av rör och kanaler
där det är möjligt.
• Byte av utrustning i tvättstugor till
moderna maskiner.
• Komplettering av befintliga fönster
med en isolerruta.
• Tilläggsisolering av vindsbjälklag,
Paket 3
Tänk på att…
• Ombyggnad av ventilationssystemet
för värmeåtervinning ur frånluften;
FTX, alternativt F-system med värmepump, FVP.
• Det är mer installationsarbete som
utförs i paket 2 än i paket 1. Det
krävs därför mer planering och anpassning till tidsplanen om detta ska
genomföras i samband med andra
renoveringsarbeten.
• Byte av fönster till lågenergifönster.
• Tilläggsisolering av fasader, 10 cm.
• Fuktbalansen ändras vid tilläggsiso-
Tänk på att…
lering av vinden och om det är en
kallvind leder tilläggisolering till att
det blir större temperaturskillnader
mellan ytor och luften på vinden
vilket kan skapa kondens och leda
till fuktproblem.
• Om det inte går att installera ventilation med FTX-system kan ett alternativ vara F-system med värmepump.
• Om ventilationssystemet byggs om
gäller Boverkets nya regler för ombyggnad, t. ex. för luftflöden och
brandskydd.
• Nya genomföringar för rör och led-
20 cm.
• Installation av lägenhetsvis mätning
av tappvarmvatten.
ningar mellan lägenheter och genom
bottenbjälklag måste tätas noga med
hänsyn till lukt, ljud, brandskydd
och markradon.
• Om FTX-ventilation installeras krävs
utrymme för invändiga kanaldragningar och fläktrum. Det är bra att
planera detta noga för ett snyggt utförande.
• Ny driftsoptimering behöver göras
efter genomförda åtgärder enligt
paket 2.
A
• Då åtgärder genomförs både i klimatskärmen och på installationerna är
det viktigt att beakta samverkande
faktorer. Det gäller t.ex. att nya tryckförhållanden uppstår som påverkar
brandsäkerhet och fuktförhållanden.
• Om fasaden tilläggsisoleras påverkas
socklar, takanslutningar, balkongstorlekar och dagsljusinfallet – anlita
arkitekt och antikvarie för att hitta
bra lösningar.
• Vid byte av fönster, välj fönster med
lågt U-värde (0,9 W/m2,K).
• Kontrollera om grunden behöver
dräneras om.
• Ny driftsoptimering måste göras efter
att åtgärderna i paket 3 genomförts för
att få maximal effekt av åtgärderna.
A
B
B
C
Långsiktigt hållbar klimatskärm och ventilation
C
Paket 2
D
D
E
7
Paket 3
Byggteknik då och nu
Då ...
Gasbetong och radon
Konstruktioner för
bättre värmeisolering efter 1945
Lättbetong kallades på 1950- och 60-talet för gasbetong.
Det var vanligen vad vi idag kallar blå lättbetong, baserad på alunskiffer. Lufttätning av lättbetonghus från
perioden 1929-74 kan öka radonhalterna inomhus och
då måste ventilationsflödena ökas för att klara dagens
gränsvärden. Blåbetong kan finnas i ytterväggar, rumsskiljande väggar och i källarväggar – sällan i lägenhetsskiljande väggar på grund av att gasbetongen ger dålig
ljudisolering. Den vanligaste källan till höga radonhalter inomhus är dock markradon, som kräver särskild
kontroll vid renovering. Vid höga halter är det viktigt att
täta grund och källarväggar. En lösning vid höga radonhalter är att installera balanserad ventilation, d.v.s. FTXsystem, som minskar undertrycket i huset och säkerställer god ventilation. Mer information om radonåtgärder
finns på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.
Krigsåren bidrog till ökat krav på värmeisolering. Redan
den första byggnormen, BABS 1946, innehöll krav på
värmeisoleringsförmåga hos golv, väggar och tak, i form
av högsta tillåtna värmegenomgångsgångstal, uppdelat
på fyra olika klimatzoner. Med åren skräptes dessa krav
i BABS 1950 och BABS 1960. Tabeller över dessa krav
finns i Renoveringshandboken. För att minska vikten
och öka värmeisoleringen i ytterväggarna på 1950-talet
murades dessa ibland med tegelstenar där man blandat
in sågspån i leran, vilket efter bränning gav isolerande
håligheter i teglet. Man ökade nu också vindsisoleringen
med tjockare lager koksaska eller granulerad masugnsslagg. Träullsplattor sattes på insidan av ytterväggar
och källarmurar. Dessa plattor och putsen tätade fasadmuren där annars dragiga sprickor kunde uppstå genom
stötfogarna.
Självdragsventilation (S)
Frånluftsventilation (F)
8
Ventilation
Självdragsventilation (S-system) är vanligt i hus från
1950-talet och början av 1960-talet. Systemet bygger
på lyftkraften i den uppvärmda luften som finns inomhus. I hus med självdragsventilation varierar luftflödet
med väderlek och årstid. Med ett självdragsystem finns
inte möjlighet att återvinna värme i frånluften.
Frånluftsventilation (F-system) finns framförallt i 1960och 70-talshus. Systemet använder fläktar som suger ut
luften via kanaler och friskluft tas in via uteluftsventiler
i fasaden. Detta ger möjlighet att återvinna värme från
frånluften med hjälp av en värmepump och vätskekoppling till varmvattensystemet samt möjligheter till enklare filtrering av luften i ventilerna.
Från- och tilluftsventilation (FTX-system) finns i några
få hus byggda i slutet av 1960-talet och början av 1970talet. Tilluften och frånluften distribueras via kanaler med
hjälp av fläktar. En värmeväxlare tar tillvara värmen i
frånluften och växlar den till den inkommande tilluften.
Systemet ger möjlighet till filtrering och värmning av
tilluften. Värmeväxlarna från den tiden var svåra att rengöra och har ofta tagits bort men utrymmena för FTX
kan finnas kvar. Genom de skärpta kraven på energianvändning och bättre
systemlösningar har FTXsystemet åter blivit vanliga
i bostadshus.
Till- och frånluftsventilation
Nu ...
Tvättstugor
Solenergi
Framtidens boende med IT-tjänster
Det finns mycket energi att spara genom att uppgradera
tekniken i gamla tvättstugor. På marknaden finns det
tvättmaskiner som kan kopplas till både kall- och varmvattensystem så att tvättvattnet inte behöver värmas
med el. Nya tvättmaskiner väger tvätten och doserar
rätt mängd tvättmedel så att utsläppen av kemikalier
minskas.
Solfångare har inte räknats med i något av paketen men
är en teknik som kan ge besparingar av köpt energi.
Potentialen är beroende av rådande förutsättningar
så som orientering och takutformning. Solfångarna
används mest effektivt om de är kopplade till både
tappvarmvatten- och radiatorsystemet. Då kan de bidra
maximalt vid olika tider på dygnet och året. Om fastigheten värms med bergvärme kan solenergin i vissa fall
användas för att lagra värme till uppvärmningssäsongen
och på så sätt höja verkningsgraden på bergvärmesystemet. Idag finns färdigutvecklade solenergisystem för
olika tillämpningar.
Det finns många visioner för hur framtidens lägenheter
kommer att se ut och brukas och vilken teknik som
kommer att finnas i dem. En detalj som är genomgående är att hemmet kommer att styras mer och mer via
IT-lösningar. Tanken med dessa IT-lösningar är att de
ska göra boendet mer bekvämt och samtidigt bidra till
lägre energianvändning. Via sin dator eller en särskild
display kan man följa sin energianvändning och även se
medelanvändningen i huset. På så sätt kan man ”tävla”
om att vara energieffektivare än grannen.
Torkning av tvätt kräver 7 gånger mer energi än tvättning. Torkningstekniken har tyvärr inte utvecklats
mycket jämfört med tekniken för tvättmaskiner och har
ungefär samma energianvändning som för 30 år sedan.
Torkskåp använder mer el än torktumlare men torktumlaren suger igenom 3 gånger mer luft än ett torkskåp
och har därmed högre total energiåtgång under året.
Den nöter också mer på tvätten.
Vid översyn av tvättstugan i huset bör man mäta både
energi- och vattenanvändningen över en längre period.
Man bör kontrollera om temperaturen i tvättstugan kan
sänkas. Energiåtgången för timerstyrd torkutrustning
kan halveras om man istället styr torkningen på fukthalt
i luften.
Värmeåtervinning från avloppsvatten
Avloppsvattnet innehåller relativt mycket värmeenergi
som kan återvinnas med hjälp av värmeväxlare. Värmen
kan tas omhand med hjälp av en värmepump som återför
den till huset. Särskilt intressant är lösningen för stora
hus med många lägenheter. Återvinning av värme från
avloppsvatten finns inte med i något av paketen.
9
När elpriset i framtiden blir timbaserat kan IT-lösnigar
hjälpa till att t. ex. starta tvättmaskinen när elen är som
billigast.
Ett sätt att få ner elanvändningen är att installera styrning av uttag till motorvärmare. Styrning kan t. ex. ske
genom en dator där man ställer in tiden man vill att
motorn ska vara varm.
Vill man, kommer man att kunna övervaka de livsmedel man har i kylen och beställa hem varor som börjar
ta slut. Man kommer även att kunna få meddelande om
vilka varor som är på väg att passera bäst-före datum så
man kan använda dem istället för att slänga. Tanken är
att man med dessa hjälpmedel ska klara sig med mindre
kylskåp som drar mindre energi. Kallskafferi som var
vanliga i bostäder förr, är en teknik som också skulle
kunna minska behovet av stora kylskåp. Kallskafferiet
kyls enbart av uteluften och om dörren isoleras och tätas
ordentligt mot köket så drar skafferiet ingen energi alls.
Några steg för att planera och genomföra energieffektivisering
Steg 1
Inventering av farliga ämnen
Inventera husets status
Husen som byggdes 1950-75 kan innehålla vissa farliga
ämnen.
Energiinventering
• Asbest kan finnas både i ytterväggarnas eternitskivor,
• Använd Energideklarationen för att se vilka åtgärdsförslag som redan finns för att sänka energianvändningen.
• Termografera huset för att hitta köldbryggor och
ställen med luftläckning i klimatskärmen t. ex. vid
fönster- och balkonginfästningar, takanslutningar,
socklar, kantbalkar, hörnor eller burspråk.
• Studera energistatistik för att se vad som drar mest
i golvlim, i rörisolering och i ventilationssystemen
som brandisolering.
• PCB kan finnas i fasadfogar eller i plastbaserade
golvmassor i fogfria golv.
• Elledningar, rör och vattenarmaturer av olika
slag kan innehålla bly.
Om hantering av dessa ämnen kan man läsa mer i
Formasrapporten ”Farliga material i hus”.
energi, både värme och el.
Teknisk inventering
• I vilket tekniskt skick är vatten- och avloppsstammar, ventilationskanaler och klimatskärmen?
• Finns fuktskador i badrum eller skador i fasad?
• Behöver fönster bytas eller är de i så gott skick att
det går att komplettera med en isolerruta för att
förbättra U-värdet?
• Inventera vilka rör och kanaler som behöver isoleras.
• Om fasaden ska tilläggsisoleras, undersök vilka
åtgärder som krävs vid stuprör, balkonger, socklar,
takanslutningar m.m.
Innemiljöinventering
• Gör en enkät om innemiljö till de boende för att se
hur de bedömer dagens förhållanden. Se vägledning
i ”Renoveringshandboken”.
• Studera senaste OVK för att se om luftflödena är
tillräckliga och någorlunda lika i olika lägenheter.
Olika fasadmaterial skapar olika förutsättningar för ett
lyckat resultat av en tilläggsisolering. Detsamma gäller
vid förändringar av balkonger och fönster som också är
viktiga för byggnadens uttryck. Exempelvis är balkonginfästningarna ofta kraftiga köldbryggor och om dessa
ersätts med fribärande balkonger kan det ha stor betydelse för energianvändningen. Förändringar kan vara
helt rätt, men ta gärna hjälp av en antikvarie för att ge
förslag på vad som kan vara bevarandevärden och av en
arkitekt för att utreda vad som kan bli gestaltningsmässigt stimulerande nya tillägg.
Mer om vad som är karaktäristiskt i arkitekturen och
hur man kan bevara detta samtidigt med energieffektiviserande åtgärder finns att läsa i t.ex. ”Att underhålla
bostadsdrömmen” och i ”Renoveringshandboken”, som
också hänvisar vidare till mer litteratur på området.
Steg 2
Dialog med de boende
Arkitektonisk inventering
Kvaliteten i både teknisk och arkitektonisk mening kan
variera kraftigt i denna bebyggelse. Detta i kombination med den monotona arkitekturen och den ofta stora
skalan, har bidragit till att dessa årgångar av hus har fått
mycket kritik. Arkitektoniskt präglas byggnaderna av
volym- och materialestetik med en näst intill enahanda
upprepning. Uttrycksmedlen är få, men ofta formsäkra
och väl balanserade. Variationer har skapats med fasadmaterial, fönsterform och balkonger. Detta medför att
byggnadernas estetik är känsliga för förändringar.
10
Ju tidigare de boende blir informerade om planerna på
renovering desto bättre. Öppenhet lönar sig. Bovärd
som besöker varje hushåll och enkäten är en bra början
och kan sedan följas upp med återkommande möten för
att få fram vad de boende prioriterar och för att informera om vad fastighetsägaren prioriterar. Se mer om
detta i ”Renoveringshandboken” där det också finns ett
särskilt kapitel för bostadsrättsföreningar.
Steg 3
Steg 5
Steg 6
Ta fram åtgärdsförslag och värdera dem
Skriv förfrågningsunderlag
Handla upp och genomför
• Det är bra att göra några alternativa paket, som kan
Förfrågningsunderlaget är den handling som en entreprenör ska räkna på för att kunna ge ett pris för åtgärdspaketet. Det avtal man skriver med entreprenören
baseras på förfrågningsunderlaget. Det avgör alltså
den kvalitet man får i slutändan och till vilket pris.
Det är också en juridiskt viktig handling. Om det uppstår problem är det vad som står i avtalet som gäller.
Anlita en dokumenterat kunnig konsult/beskrivare för
att göra förfrågningsunderlaget.
Även vid upphandlingen finns juridiska förhållanden att
vara uppmärksam på. Det krävs yrkeserfarenhet för att
svara för en bra upphandling och jämföra olika entreprenörers bud. Att hänvisa till ett referensobjekt som
genomförts med en viss kvalitet kan vara bra, men det
måste preciseras för vilka utformningar eller prestanda
det gäller. Ta med att entreprenören ska ha en namngiven
fuktsäkerhetsansvarig om badrum eller klimatskärm
berörs. Fundera över entreprenadform. Läs mer i
”Renovering pågår”.
jämföras med fackmässiga energiberäkningar och
LCC-kalkyler.
• Bedöm hur genomförandet av energiåtgärderna
kommer att påverka tidplanen och störningar för de
boende om energiåtgärderna ska utföras samtidigt
som andra renoveringsarbeten, t. ex. stambyte.
Steg 4
Gör en kontrollplan
Det gäller att inte göra om 1970-talets misstag vid energieffektivisering. Då förekom att man ensidigt genomförde åtgärder för att minska värmeanvändningen, till
och med sänkte ventilationsflödena under norm, utan att
analysera konsekvenser för de boendes hälsa och risken
för fuktskador i husen.
Av förfrågningsunderlaget ska det framgå vilka krav
på energianvändningen som ska uppnås. Ställ också
krav på att nya byggprodukter inte ska innehålla farliga
ämnen, samt på luftkvalitet, termiskt klimat och ljud
så att dessa förhållanden förbättras vid behov och annars
inte försämras. För att ställa krav på energianvändning,
innemiljöparametrar och byggprodukter kan man använda manualen för miljlöcertifieringssystemet ”Miljöbyggnad”.
• Kontrollera risken för förändringar av fuktbalansen
vid tilläggsisolering och risken för förhöjda radonhalter vid lufttätning.
• Gör en kontrollplan för de kritiska momenten som
kan uppkomma vid renoveringen. Det kan t. ex. gälla
uppföljning av radonhalten efter åtgärder, ny termografering under arbete med tilläggsisolering och
tätning och mätning av luftflöden efter åtgärder i
ventilationssystemet.
• Om åtgärder för klimatskärmen ingår är det bra att
anlita en fuktsakkunnig.
11
Steg 7
Följ upp och verifiera
Ofta krävs minst ett år för att bedöma resultatet av injustering av värme och ventilation. Alla byggfel som
uppdagas under garantitiden ska åtgärdas av entreprenören. Om entreprenaden handlats upp enligt AB 04
eller ABT 06 är garantitiden för entreprenörens arbete
fem år. För dolda fel gäller dock 10 år. Efter injustering
kan energimätningar och enkät till de boende om inomhusklimatet visa om målen uppnåddes eller om det finns
brister som måste åtgärdas.
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
Lamellhus har normalt tre våningar med två (tvåspännare) eller tre lägenheter (trespännare)
per trapphusplan. Fasaderna är putsade eller av tegel. Tack vare att de var platsbyggda och
i huvudsak hantverksmässigt utförda kunde de anpassas efter topografin. Dessutom kunde
ursprunglig växtlighet i omgivningen sparas. Dessa byggnader är ett uttryck för en tid då man
för första gången började planera för gemensamma behov i form av skolor, affärer, lekplatser
m.m. Stor omsorg lades även i materialval och detaljlösningar. Husdjupet är ofta 10-11 m.
Denna hustyp har ofta källare eller souterrängvåning med högt sittande fönster som innehåller tvättstuga och förråd. Oinredd kallvind som ibland också innehåller lägenhetsförråd.
L
Lamellhus, gasbetong
– den traditionella ”1950-talslimpan”
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående bågar.
Balkonger
Betongplatta, 10-12 cm tjock, som kragar ut som en
fortsättning på bjälklaget. Balkongräcke av korrugerad
plåt eller eternitplattor.
Simuleringsmodell
KLIMATSKÄRM
Tak och vindsbjälklag
Sadeltak med takstolar av trä. Takbeklädnad av tegel.
Vindsbjälklag av ca 15 cm tjock betongplatta med
isolering av 15 cm kutterspån och 10 cm koksaska.
Yttervägg
Murad av lättbetongblock 25x25x50 cm, utsidan är
spritputsad och insidan slätputsad. Över fönster bär
armerade lättbetongbalkar. Över balkongpartierna
finns balkar av betong isolerade med lättbetongblock.
Källarmur
23 cm betong, invändigt med en pågjuten 2,5 cm träullsplatta som putsats. Ner till sockeln är muren utvändigt
isolerad med 5 cm tjocka ingjutna lättbetongplattor.
Sockeln är på utsidan asfaltstruken och putsad med
cementbruk.
BJÄLKLAG
Botten- och våningsbjälklag
Betongplatta. I vardagsrummet är den täckt med koksaska i vilken reglar bär ett parkettgolv. I övriga rum
är betongplattan täckt av koksaska, överbetong och
linoleummattor. I badrummen är betongplattan täckt av
koksaska, överbetong, membranisolering och klinkerplattor satta i bruk med fall mot golvbrunn.
12
INSTALLATIONER
Ventilation
Självdragsventilation. Uteluftsventilerna (borstventiler
eller springventiler) sitter under fönster i vardagsrum
och sovrum och kan regleras av de boende. Frånluftsventiler finns i badrum och kök och ibland även i sovrum. Dessa är anslutna till murade frånluftskanaler
som mynnar i skorstenar på taket.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är dimensionerade för höga temperaturer.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med
dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten.
Det saknar modern säkerhetsutrustning som femledarsystem och jordfelsbrytare. Uttagen är inte jordade eller
petskyddade. Antalet eluttag per lägenhet är betydligt
lägre än dagens standard. Elledningarna kan fortfarande
vara blymantlade och är gummiisolerade. Eftersom
gummit smulas sönder och bli skört när det åldras har
dessa ledningar ofta bytts ut.
Ackumulerat kassaflöde
Energianvändning
Värme, varmvatten och fastighetsel
3 500
200
3 000
2 500
150
2 000
Nord-Syd
Öst-Väst
kWh / m 2
50
1 000
500
Paket 1
0
Paket 2
Byggår:
1953
-1 000
Uppvärmd area:
1 680 m²
Paket 3
-1 500
Antal våningsplan:
3 + källare
Antal lägenheter:
18
-500 1
3
5
7
9
11 13 15 17
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
Paket 1
14,2%
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Paket 2
Paket 1
0
SEK/ m2
1 500
100
19 21 23 25 27 29 31 33 35 37
39
Paket 3
INTERNRÄNTA
Paket 2
Paket 3
Paket 1
25,2%
63,8%
29%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
7,0%
9,4%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel i kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90 grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering av energianvändningen till 2050 skulle klaras med paket 3.
Om paket 2 kompletteras med värmeåtervinning på ventilationen
från paket 3 och med någon av de under avsnittet ”Byggteknik Nu”
presenterade åtgärderna som inte räknats med i paketen skulle
troligtvis även dessa samlade åtgärder klara en sänkning med
närmare 50 procent.
Paket 1
Paket 2
Paket 3
220 kr/m2
600 kr/m2
10 kr/m2
690 kr/m2
330 kr/m2
1 820 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Paket 1
Paket 2
Paket 3
4 år
15 år
12 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen
i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare år
visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing. När
kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv och
kommande år är ren avkastning.
Största kostnadsbesparing erhålls genom paket 3 vilket bör utföras
om fasadrenovering ska göras. Paket 2 har en lite längre återbetalningstid men är lönsamt på sikt. Paket 1 har kort återbetalningstid
och är snabbt lönsam.
13
Huset har delats in i tre zoner. Två representerar gavellägenheterna och den tredje representerar lägenheterna
i mitten. För att klara värmeåtervinning ur frånluften förutsätts i paket 3 att en värmepump installeras, som ger
värme till radiatorerna och varmvattenberedarna, styrt
efter största behovet för tillfället.
Det beräknade huset motsvarar hus 20 i boken
”Så byggdes husen”.
Paket 3
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
Trevånings lamellhus är byggnadsepokens vanligaste hustyp. Nästan hälften av alla lägenheter som byggdes under denna period uppfördes som låga lamellhus. Enligt rådande byggregler kunde de byggas utan hiss vilket är en förklaring till dess popularitet. Varje hus innehåller i regel två eller tre trapphus där varje plan har två till fyra lägenheter. Byggnaderna är
placerade parallellt eller rätvinkligt. Husdjupet är cirka 12 m. De äldsta lamellhusen har oftast
putsade fasader eller är försedda med fasadtegel samt ett flackt sadeltak. Detta ersattes med
tiden av betongelement och pulpettak eller motfallstak. Källare finns i regel inte i denna hustyp
och vinden är oinredd kallvind med låg takhöjd och därför svår att tilläggsisolera.
L
Lamellhus, betongstomme
”Sveriges vanligaste hus” 1960-75
ger mellan tegelmur och bjälklagskant för att stoppa
köldbryggor. Vid gavlarna är hela bärande betongskivor
platsgjutna innanför tegelbeklädnaden.
Simuleringsmodell
KLIMATSKÄRM
Tak och vindsbjälklag
Låglutande tak med papptäckning. Takstolarna är av
träreglar. Takfoten är inklädd med trapetskorrugerad
lackerad plåt på internitskivor och längsgående läkt.
Vindsbjälklaget består av en 12 cm betongplatta, med
isolering av 12 cm mineralullsmattor och 3 cm mineralullsfilt med papp på ovansidan.
Yttervägg
Icke bärande så kallade utfackningsväggar (våningshöga, icke bärande element, som vilar på bjälklaget).
De består av halvstens fasadtegel med luftspalt, internitskivor på reglar med 10 cm mineralull och plastfolierade gipsskivor på insidan. Armerade tegelskift över
fönsteröppningarna. Ytterväggen består vid balkongerna
av en eternitskiva på läkt och asfaboard eller internit
på reglar med 10 cm mineralull. 5 cm mineralull lig-
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående bågar. Separat
vädringsfönster på sidan.
Balkonger
Balkongerna är indragna. En förtillverkad platta av betong och utstickande armering som gjutits in i bjälklaget. Isolering av 4 cm korkskivor är ingjutna mellan de
betongpartier som täcker armeringsjärnen. Plattan är
infäst i sidoelementen. Sidoelementen till balkongerna
består av våningshöga, förtillverkade element av betong
med utstickande armering som gjutits in i de bärande
mellanväggarna.
BJÄLKLAG
Våningsbjälklag
Platsgjuten betongplatta. Golvbeläggningen består av
linoleum eller plastmattor på underlag av träfiberplattor. I vardagsrummet är parkett lagd flytande på en
bädd av sand.
14
INSTALLATIONER
Ventilation
Under 1960-talet introducerades successivt mekanisk
frånluftsventilation, även om självdrag fortfarande
förekom. Frånluftsventiler finns i badrum, kök och
klädkammare. Dessa är anslutna till ventilationskanaler
av plåt förlagda i schakt som mynnar i en skorsten där
från-luftsfläktarna sitter.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är dimensionerade för höga temperaturer. Värmesystemet kan vara av
ettrörstyp, vilket är svårare att justera in för jämn värme
mellan olika lägenheter jämfört med ett tvårörssystem.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten. Det
saknar modern säkerhetsutrustning som femledarsystem
och jordfelsbrytare. Uttagen är inte petskyddade. De är
inte heller jordade annat än i kök.
Ackumulerat kassaflöde
Energianvändning
Värme, varmvatten och fastighetsel
200
3 500
3 000
2 500
150
2 000
Nord-Syd
Öst-Väst
kWh / m 2
50
Paket 1
Paket 2
Paket 3
0
SEK/ m 2
1 500
100
1 000
Paket 1
500
-500 1
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Paket 2
0
3
5
7
9
11 13 15 17
19 21 23 25 27 29 31 33 35 37
39
Paket 3
-1 000
-1 500
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
Paket 2
Paket 3
Paket 1
10,1%
25,2%
59,7%
18%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
5,6%
6,8%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering av energianvändningen till 2050 skulle klaras med paket 3.
Om paket 2 kompletteras med värmeåtervinning på ventilationen
från paket 3 och med någon av de under avsnittet ”Byggteknik Nu”
presenterade åtgärderna som inte räknats med i paketen skulle
troligtvis även dessa samlade åtgärder klara en sänkning med
närmare 50 procent.
1972
Uppvärmd area:
1 003 m²
Antal våningsplan:
3
Antal lägenheter:
11
INTERNRÄNTA
Paket 1
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen, för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel i kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90
grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
Byggår:
Paket 1
Paket 2
Paket 3
110 kr/m2
350 kr/m2
-100 kr/m2
520 kr/m2
30 kr/m2
1 230 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Paket 1
Paket 2
Paket 3
6 år
18 år
15 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen
i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare år
visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing. När
kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv och
kommande år är ren avkastning.
Största kostnadsbesparing erhålls genom paket 3 vilket bör utföras
om fasadrenovering ska göras. Paket 2 har en lite längre återbetalningstid men är lönsamt på sikt. Paket 1 har kort återbetalningstid
och är snabbt lönsam.
15
Huset har delats in i tre zoner. Två representerar gavellägenheterna och den tredje representerar lägenheterna
i mitten. För att klara värmeåtervinning ur frånluften förutsätts att en värmepump installeras, som ger värme
till radiatorerna och varmvattenberedarna, styrt efter
största behovet för tillfället.
Det beräknade huset motsvarar hus 21 i boken
”Så byggdes husen”.
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
Loftgångshusen utvecklades i Sverige i slutet av 1960-talet och byggdes som mest fram till
1975. De förekommer i flera olika höjder och med en eller flera souterrängvåningar. Den huvudsakliga orsaken var att öka antalet lägenheter som betjänades av samma hiss. Dessutom ville
man skapa ökad kontakt mellan de boende. Husdjupet är cirka 10 m och utanpå detta 1,5 m
breda loftgångar. Kök, hall, klädkammare och bad ligger mot loftgången. Med den horisontella betoning som loftgångarna ger har byggnaderna en karaktäristisk arkitektur som präglar
stadsbilden. Källare fanns i regel inte i dessa hus av produktionstekniska skäl. Vind saknas
normalt.
L
Loftgånghus
– vanligast 1960-75
skiva. Vid balkongpartierna eternitskivor på spikreglar
fästa mot lättbetongmuren. Gavlarna består av hela
betongskivor, klädda med fasadtegel.
Simuleringsmodell
KLIMATSKÄRM
Tak och vindsbjälklag
Låglutande tak, uppbyggt på ett platsgjutet bjälklag av
14 cm betong. Ovanpå detta 12-15 cm isolering av ventilerad cellplast och kork. Överst klistrad papp. Invändig
takavvattning. Taksargen är utförd av trä och inklädd
med plåt.
Yttervägg vid övre våningar
Limmade lättbetongblock i format 50x25x20 cm,
klädda med halvstens fasadtegel. 5 cm mineralull ligger
mellan pelare och tegelmur. Ovan fönster, 10 cm reglar
och mineralull, utvändigt klädda med eternitskivor.
Invändigt mot rum beklädd med plastfolie och gips-
Yttervägg i bottenvåning
Hel bärande betongskiva av 23 cm betong som fungerar
som en längsgående balk under de övre våningarna.
Invändig beklädnad av gipsskivor och 6 cm cellplast
som är fäst på ingjutna träreglar.
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående bågar.
Mindre, separat vädringsfönster på sidan.
Loftgångar
Förtillverkade betongelement som bärs av förtillverkade
L-stöd av betong. L-stöden är fästa med utstickande
armering som gjutits in i bjälklagskanterna eller de
lägenhetsskiljande väggarna. 5 cm cellplast isolerar
mellan platta och bjälklagskant.
Balkonger
Balkongerna är indragna med balkongplattan av
förtillverkade element. Fronter av trapetskorrugerad
aluminiumplåt.
16
BJÄLKLAG
Våningsbjälklag
Platsgjuten, slipad betong med golvbeläggning av
direktklistrade mattor eller parkett på sandbädd.
INSTALLATIONER
Ventilation
Mekanisk frånluftsventilation. Vissa loftgångshus från
denna byggnadsepok har den första generationen FTXsystem för flerbostadshus.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är anpassade
för höga temperaturer. Värmesystemet kan vara av ettrörstyp, vilket är svårare att justera in för jämn värme
jämfört med ett tvårörssystem.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med
dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten.
Elsystemet saknar modern säkerhetsutrustning som
femledarsystem och jordfelsbrytare. Uttagen är inte
petskyddade. De är inte heller jordade annat än i kök.
Energianvändning
Ackumulerat kassaflöde
Värme, varmvatten och fastighetsel
200
3 500
3 000
2 500
150
2 000
Nord-Syd
Öst-Väst
kWh / m 2
50
Paket 1
0
SEK/ m 2
1 500
100
1 000
500
Paket 1
0
Paket 2
-500 1
Paket 2
-1 000
Paket 3
-1 500
3
5
7
9
11 13 15 17
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
19 21 23 25 27 29 31 33 35 37
39
Paket 3
Paket 2
Paket 3
Paket 1
11,8%
22,6%
53,5%
43%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
6,3%
7,5%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Paket 1
Paket 2
Paket 3
160 kr/m2
420 kr/m2
-40 kr/m2
490 kr/m2
90 kr/m2
1 100 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering av energianvändningen till 2050 skulle klaras med paket 3.
För att paket 2 skulle kunna komma upp i en halvering av energianvändningen för denna hustyp skulle det troligtvis behöva
kompletteras med FVP-system och flera av de åtgärder som
presenteras under avsnittet ”Byggteknik Nu”
Byggår:
1972
Uppvärmd area:
3 760 m²
Antal våningsplan:
5
Antal lägenheter:
36
INTERNRÄNTA
Paket 1
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel i kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90 grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Paket 1
Paket 2
Paket 3
3 år
17 år
14 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen
i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare år
visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing. När
kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv och
kommande år är ren avkastning.
Största kostnadsbesparing erhålls genom paket 3 vilket bör utföras
om fasadrenovering ska göras som även har låg initialkostnad.
Paket 2 har en lite längre återbetalningstid men är lönsamt på sikt.
Paket 1 återbetalar sig redan inom tre år.
17
Lägenheterna har inbyggda balkonger på motsatt fasad
mot loftgångarna. Dessa har dock inte tagits med i beräkningarna. Delar av bottenvåningen är belägen under
mark och det har antagits att lokaler finns i detta plan.
Varje våningsplan har delats in i tre zoner; två består
av gavellägenheterna och en stor zon utgörs av mitten.
Eftersom taket är plant finns inget utrymme för extra
isolering. För att klara värmeåtervinning ur frånluften förutsätts att en värmepump installeras, som ger värme till
radiatorerna och varmvattenberedarna, styrt efter största
behovet för tillfället.
Det beräknade huset motsvarar hus 22 i boken
”Så byggdes husen”.
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
Denna hustyp är ett lamellhus i 3-4 våningar. Den är exempel på det rationella platsgjutna
huset, anpassat för totalentreprenad. Hustypen har lätta utfackningsväggar (våningshöga,
icke bärande element, som vilar på bjälklaget) av värmeisolerade regelstommar med någon
utvändig fasadskiva som ytterbeklädnad. Träpanel var vanligt på tvåvåningshus från denna
tid, men inte på trevåningshus eftersom brandbestämmelserna inte tillät detta i hela fasader.
Byggnadstypen karaktäriseras av markerade horisontella fönsterband med partier av plåt,
eternit eller trä. Källare och vind saknas normalt. Husdjupet är cirka 12 m.
L
Lamellhus, med formgjuten stomme
– vanligast 1970-75
Simuleringsmodell
KLIMATSKÄRM
Tak och vindsbjälklag
Pulpettak, dvs. svagt lutande från ena till andra fasaden, vilket ger en taksarg åt ena hållet. Takstegar av trä,
fastgjutna i vindsbjälklaget. Yttertak av papp. Utvändig
takavvattning. Vindsbjälklaget består av en 16 cm tjock,
betongplatta med isolering av 15 cm mineralullsmattor
och 3 cm mineralullsfilt.
Yttervägg
Rumsstora, lätta fasadelement med isolerade regelstommar, klädda med träpanel. De utgörs utifrån av liggande
spontad panel, internitskivor, reglar, 12 cm mineralull
och plastfolierade gipsskivor. Fönsterbanden är av pro-
filhyvlad stående panel med luftningsspår på baksidan.
Det finns också byggnader med fasadelement av reglar
med plåt eller puts på nät som yttre skikt. Elementen är
infästa med bult i mellanväggarna. Infästningen utgör
en köldbrygga och elementskarvarna ger upphov till
luftläckning.
INSTALLATIONER
Mellanväggar
Formplatsgjutna, bärande våningshöga element av
betong.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är dimensionerade för höga temperaturer. Värmesystemet kan vara av
ettrörstyp, vilket är svårare att justera in för jämn värme
jämfört med ett tvårörssystem.
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående bågar.
Balkonger
En förtillverkad betongplatta med utstickande armering
som gjutits in i bjälklaget. Mellan plattan och bjälklaget
finns isolering av 5 cm cellplast mellan betongpartierna
runt armeringsjärnen. Front av träpanel.
BJÄLKLAG
Våningsbjälklag
Bjälklagen består av betongplattor som, liksom mellanväggarna, gjutits med rumsstora, flyttbara formbord.
18
Ventilation
Frånluftsventilation. Planlösningen, med sin hall från
vilka alla rum nås, gör det möjligt att göra en enkel
dragning av kanaler för tilluft. Det innebär att ett fläktrum måste byggas på taket.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten. Det
saknar modern säkerhetsutrustning som femledarsystem
och jordfelsbrytare. Uttagen är inte petskyddade. De är
heller inte jordade annat än i kök.
Foto: Laila Reppen
Ackumulerat kassaflöde
Energianvändning
Värme, varmvatten och fastighetsel
200
3 500
3 000
2 500
150
2 000
1 500
100
kWh / m 2
Öst-Väst
50
Paket 1
0
SEK/ m2
1 000
Nord-Syd
500
Paket 1
0
Paket 2
-500
Paket 2
-1 000
Paket 3
-1 500
1
3
5
7
9
11 13 15 17
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
19 21 23 25 27
29 31 33 35 37
39
Paket 3
Paket 2
Paket 3
Paket 1
9,3%
25,9%
58,5%
19%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
4,4%
5,5%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering av energianvändningen till 2050 skulle klaras med paket 3.
Om paket 2 kompletteras med värmeåtervinning på ventilationen
från paket 3 och med någon av de under avsnittet ”Byggteknik Nu”
presenterade åtgärderna som inte räknats med i paketen skulle
troligtvis även dessa samlade åtgärder klara en sänkning med
närmare 50 procent.
Byggår:
1970
Uppvärmd area:
1 113 m²
Antal våningsplan:
3
Antal lägenheter:
11
INTERNRÄNTA
Paket 1
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel i kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90 grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Paket 1
Paket 2
Paket 3
150 kr/m2
360 kr/m2
-240 kr/m2
430 kr/m2
-160 kr/m2
1 070 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Paket 1
Paket 2
Paket 3
6 år
22 år
18 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen
i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare år
visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing. När
kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv och
kommande år är ren avkastning.
Största kostnadsbesparing erhålls genom paket 3 vilket bör utföras
om fasadrenovering ska göras. Paket 2 har en lite längre återbetalningstid men är lönsamt på sikt. Paket 1 har kort återbetalningstid
och är snabbt lönsam.
19
Huset har delats in i tre zoner. Två representerar gavellägenheterna och den tredje representerar lägenheterna
i mitten. För att klara värmeåtervinning ur frånluften förutsätts att en värmepump installeras, som ger värme till
radiatorerna och varmvattenberedarna, styrt efter största
behovet för tillfället.
Varje våningsplan är indelat i tre zoner, två för gavellägenheterna och en för mittdelen. En zon i bottenvåningen är reserverad som tvättstuga. Eftersom taket
är lite lutande kunde extra tilläggsisolering läggas på
vindsbjälklaget.
Det beräknade huset motsvarar hus 23 i boken
”Så byggdes husen”.
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
Punkthusen från denna period kan vara relativt höga, 6-9 våningar, med fyra till sex lägenheter per våningsplan. Lägenheterna är samlade i en rektangulär plan runt ett centralt placerat
trapphus utan dagsljus. Byggnaderna är ofta lokaliserade i sydvästlig – nordostlig riktning för
att få bästa solförhållanden i lägenheterna. Fasaderna är putsade och taken är låglutande.
Balkongerna utgör ofta ett viktigt inslag i gestaltningen och bostadsutformningen. Husmått
cirka 20x20 m, inklusive balkonger. Källare eller souterrängvåning finns ibland med förråd
och tvättstuga. Vinden är en helt eller delvis oinredd kallvind. Om kallvinden har ytterväggar
av lättbetong har det ofta uppträtt putsskador mellan denna och den varma våningen under.
P
Punkthus, i gasbetong
– vanligast 1950- 60-tal
Våning 7-10: Murad yttervägg av 25x25x50 cm tjocka
lättbetongblock. Över fönsteröppningar lättbetongbalkar.
Vindsvåningen: 20 cm tjocka lättbetongblock. Utvändigt
är lättbetongen putsad.
Simuleringsmodell
KLIMATSKÄRM
Tak och vindsbjälklag
Låglutande tak med invändig takavvattning. Vindsbjälklaget består av en 16 cm betongplatta, täckt med 15 cm
granulerad masugnsslagg och 5 cm överbetong. Vindsvåningen är uppmurad av lättbetongblock.
Yttervägg
Våning 1-6: 15 cm platsgjuten betong på insidan.
Utvändig isolering av 12,5x50x50 cm lättbetongblock
som gjutits fast mot betongen
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående bågar med
eller utan mittpost. Ofta mindre vädringsfönster på
sidan.
Balkonger
10 cm betongplattor som utgör en förlängning av bjälklagsplattorna och som täckta med 3 cm stålglättad finbetong. Fronter av sinuskorrugerad stålplåt.
Källarmur
10 cm lättbetongblock med motgjuten 20 cm betong.
BJÄLKLAG
Våningsbjälklag
16 cm tjocka betongplattor, som ligger upplagda i ytterväggar, trapphusväggar, på de bärande mellanväggar
och på betongpelare.
20
INSTALLATIONER
Ventilation
Frånluftsventilation. Punkthus från 1950-talet har oftast
självdrag. Vissa punkthus har bara fläktförstärkt frånluft
på de övre våningsplanen där termiken ger sämst luftflöden.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är dimensionerade för höga temperaturer. Värmesystemet kan vara av
ettrörstyp, vilket är svårare att justera in för jämn värme
mellan olika lägenheter jämfört med ett tvårörssystem.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med
dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten.
Elsystemet saknar modern säkerhetsutrustning som
femledarsystem och jordfelsbrytare. Uttagen är inte
petskyddade. De är inte heller jordade annat än i kök.
Ackumulerat kassaflöde
Energianvändning
Värme, varmvatten och fastighetsel
200
3 500
3 000
2 500
150
2 000
Alla håll
kWh / m 2
50
0
SEK/ m 2
1 500
100
1 000
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
500
0
Paket 1
-500
Paket 2
-1 000
Paket 3
-1 500
Paket 1
1
3
5
7
9
11 13
15 17
19
21 23
25 27
29
31 33
35 37
39
Paket 2
Paket 3
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
Paket 2
Paket 3
Paket 1
17,6%
25,4%
63,6%
80%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
7,5%
8,2%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Paket 1
Paket 2
Paket 3
320 kr/m2
800 kr/m2
40 kr/m2
670 kr/m2
200 kr/m2
1 820 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering av energianvändningen till 2050 skulle klaras med paket 3.
Om paket 2 kompletteras FTX-system och med några av de
under avsnittet ”Byggteknik Nu” presenterade åtgärderna som
inte räknats med i paketen skulle troligtvis även dessa samlade
åtgärder klara en sänkning med närmare 50 procent.
1955
Uppvärmd area:
4 160 m²
Antal våningsplan:
9 + källare
Antal lägenheter:
34
INTERNRÄNTA
Paket 1
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel i kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90 grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
Byggår:
Paket 1
Paket 2
Paket 3
2 år
14 år
13 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen
i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare år
visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing. När
kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv och
kommande år är ren avkastning.
Största kostnadsbesparing erhålls genom paket 3 vilket bör utföras
om fasadrenovering ska göras. Paket 2 har även det bra återbetalning över tid men paket 1 är mer kostnadseffektivt över tid och återbetalar sig redan inom tre år.
21
Källaren innehåller förråd, första våningen består av
7 garage och en gemensamhetslokal, plan 2-8 består
av lägenheter och det översta planet består av förråd.
Första våningen delades in i en garagesida och en
lokalsida. Källaren beräknades som en enda stor zon,
eftersom den inte hade några fönster.
Taket är låglutande och antogs inte ha plats för extra
isolering. Ett FTX-system antas bli installerat vid renovering i paket 3.
Det beräknade huset motsvarar hus 27 i boken
”Så byggdes husen”.
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
S
En stor andel av lägenheterna som uppfördes under perioden återfinns i skivhus med 8-9 våningar
– den högsta höjd brandkåren kunde nå med stegbil och för att undvika krav på två hissar och
brandisolering i trapphusen. Skivhusen är ofta byggda som en utveckling av platsbyggeriet, något
som skedde parallellt med det industrialiserade byggandet. Produktionsmetoden krävde plan
mark. Avståndet mellan husen bestämdes av kranarnas räckvidd. En del av dessa hus har mittkorridor längs hela huset, andra är tre- eller fyrspännare, d.v.s. tre eller fyra lägenheter nås per
plan i trapphuset. Husdjupet är cirka 12 m, men det finns också tjockare hus med våtrum och
klädkammare i mittzonen. Fasaderna är oftast putsade. Källaren kan innehålla garage i kombination med uppbyggda gårdar eller lägenhetsförråd. Vinden är en oinredd kallvind. Genom husets
stora bredd och takets lutning blir det utrymme på vinden som kan tilläggsisoleras.
Skivhus, i lättbetong
– vanligast 1965-75
Yttervägg
Putsad lättbetong som motgjutits med betong. Över
fönsteröppningarna ligger lättbetongbalkar. Under
fönsteröppningarna är bröstningspartierna murade av
lättbetongblock i format 20x50x50 cm.
Vid balkongpartier består ytterväggen av ett utfackningsparti som utifrån och in består av plywood eller
eternitskivor, asfaboard på reglar med mineralullsisolering. Insidan är beklädd med plastfolie och gipsskivor.
Simuleringsmodell
KLIMAT-SKÄRM
Tak och vindsbjälklag
Takstolar av träreglar, uppstämpade från vindsbjälklagets betongplatta. Takstolarna har svag lutning inåt mot
en avvattningsränna i husets mitt. Yttertaket består av
bandtäckning med förzinkad plåt på underlag av papp
och råspont. Vindsbjälklaget består av en 16 cm platsgjuten betongplatta med isolering av 6+6 cm mineralullsfilt och 3 cm mineralullsmatta.
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående, mötande
bågar. I vissa fall med mindre vädringsfönster på sidan.
Balkonger
Balkongerna är indragna. Balkongplattorna och fronterna är förtillverkade betongelement.
BJÄLKLAG
Våningsbjälklag
16 cm tjock, platsgjuten betongplatta, täckt med 3 cm
mineralullsskivor, 5 cm sand, 5 cm överbetong och
linoleummattor. I vardagsrummen är plattan täckt med
3 cm cellplast, sand och lamellparkett.
22
INSTALLATIONER
Ventilation
Under 1960-talet introducerades successivt mekanisk
frånluftsventilation, även om självdrag fortfarande förekom. Det kan finnas små vädringsfönster eller vädringsluckor. Frånluftsventiler finns i badrum, kök/tvätt och
klädkammare. Ventilerna är anslutna till kanaler av plåt
förlagda i schakt som mynnar i skorsten där frånluftsfläktarna sitter.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är dimensionerade för höga temperaturer. Värmesystemet kan vara av
ettrörstyp, vilket är svårare att justera in för jämn värme
mellan olika lägenheter jämfört med ett tvårörssystem.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med
dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten.
Elsystemet saknar modern säkerhetsutrustning som
femledarsystem och jordfelsbrytare. Uttagen är inte
petskyddade. De är inte heller jordade annat än i kök.
Energianvändning
Ackumulerat kassaflöde
Värme, varmvatten och fastighetsel
200
3 000
2 500
2 000
150
100
Nord-Syd
Öst-Väst
kWh / m 2
50
0
SEK/ m 2
1 500
1 000
500
Paket 1
0
Paket 1
-500
Paket 2
-1 000
Paket 3
-1 500
1
3
5
7
9
11
13
15 17 19
21 23 25 27 29 31 33 35 37
39
Paket 3
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
Paket 2
Paket 3
Paket 1
6,4%
22,8%
57,3%
22%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
6,3%
6,7%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Paket 1
Paket 2
Paket 3
80 kr/m2
240 kr/m2
-50 kr/m2
580 kr/m2
-30 kr/m2
1 440 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering av energianvändningen till 2050 skulle klaras med paket 3.
Byggår:
1964
Uppvärmd area:
7 800 m²
Antal våningsplan:
9 + källare
Antal lägenheter:
72
INTERNRÄNTA
Paket 1
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90 grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Paket 2
Paket 1
Paket 2
Paket 3
5 år
17 år
16 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen
i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare år
visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing.
När kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv
och kommande år är ren avkastning.
Paket 3 återbetalar sig ungefär samtidigt som paket 2 så om fasadrenovering ska göras är paket 3 det mest lönsamma. Paket 2 är
även det lönsamt över tid. Paket 1 har kort återbetalningstid och är
snabbt lönsam.
23
Tvättstuga och lägenhetsförråd finns i källaren och alla
våningsplan däröver innehåller lägenheter. Varje plan
har delats in i tre zoner; en var för respektive hörnlägenheter och en stor zon i mitten. Taket är plant men har
rum för tilläggsisolering. Ett FTX-system antas bli installerat vid renovering i paket 3
Det beräknade huset motsvarar hus 28 i boken
”Så byggdes husen”.
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
Denna typ av skivhus har en fasad av våningshöga element som formgjöts på byggarbetsplatsen. Byggsystemet är industrialiserat och är en helhetslösning för byggproduktion med
hjälpmedel som förtillverkade formbord och tornkranar och en begränsning av de byggnadstekniska detaljlösningarna till några få varianter. Husdjupet är cirka 13 m. Genom det
stora djupet ligger ofta bad, WC och klädkammare i mörka utrymmen. Våtinstallationerna är
rationellt samlade i några få schakt. Källare kan finnas med lägenhetsförråd. Vinden är en
oinredd kallvind med låg takhöjd, men en högre mittdel som skulle kunna användas för att
lägga in fläktrum.
S
Skivhus, med fasadelement
– vanligast 1965-75
Simuleringsmodell
KLIMATSKÄRM
Tak och vinds-bjälklag
Lågt inåtlutande tak längs långsidorna med en högre
mittdel. Takstolar av träreglar som är uppstämpade på
vindsbjälklaget har svagt fall inåt mot längsgående avvattningsrännor. Vindsbjälklaget består av platsgjuten
betong med isolering av 10 cm mineralullsfilt och 5 cm
mineralullsmatta. Under den högre delen ligger i stället
6 cm stålglättad betong på underlag av 24 cm lättbetongkross.
Yttervägg
Ej bärande, förtillverkade rumsstora element av 8 cm
betong. Infästning har gjorts genom att elementens
armeringsjärn gjuts samman på plats med bjälklagens
armeringsjärn. Rostfria dubbar håller ihop elementen
i de horisontella skarvarna. Innanför elementen är det
12 cm mineralull och gipsskiva. Vid balkongen är ytterväggen ett utfackningsparti av eternitskiva och papp på
reglar och mineralull. På insidan finns plastfolie och
gipsskiva.
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående bågar. Separat
vädringsfönster på sidan.
Balkonger
Balkongerna är indragna och har en mönstrad betongfront.
Källarmur
Platsgjuten betong med 5 cm putsade träullsplattor på
insidan.
BJÄLKLAG
Våningsbjälklag
Gjutna i betong mot rumsstora, släta formbord. Översidan stålglättades vid gjutningen. Ovanpå klistrades
en linoleummatta, eller lades parkettgolv.
24
INSTALLATIONER
Ventilation
Mekaniskt frånluftssystem utan värmeåtervinning.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är dimensionerade för höga temperaturer. Värmesystemet kan vara av
ettrörstyp, vilket är svårare att justera in för jämn värme
mellan olika lägenheter jämfört med ett tvårörssystem.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med
dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten.
Elsystemet saknar modern säkerhetsutrustning som
femledarsystem och jordfelsbrytare. Uttagen är inte
petskyddade. De är inte heller jordade annat än i kök.
Ackumulerat kassaflöde
Energianvändning
Värme, varmvatten och fastighetsel
2 000
200
1 500
150
100
Nord-Syd
Öst-Väst
kWh / m 2
50
SEK/ m2
1 000
500
0
1
3
5
7
9
11
13
15
17
19
21
23
25
27
29
31
33
35
37
39
-500
Paket 3
0
Paket 2
Paket 3
Paket 1
Paket 2
Paket 1
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Byggår:
1964
Uppvärmd area:
7 920 m²
Antal våningsplan:
9 + källare
Antal lägenheter:
108
-1 000
-1 500
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
INTERNRÄNTA
Paket 1
Paket 2
Paket 3
Paket 1
10,5%
24,6%
51,8%
29%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
5,7%
3,7%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Paket 1
Paket 2
Paket 3
120 kr/m2
320 kr/m2
-80 kr/m2
440 kr/m2
-470 kr/m2
520 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetseli kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90 grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering av energianvändningen till 2050 skulle klaras med paket 3.
Paket 1
Paket 2
Paket 3
4 år
18 år
24 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen
i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare år
visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing. När
kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv och
kommande år är ren avkastning.
Över perioden är det paket 3 som är mest lönsamt men både
paket 2 och 3 har långa återbetalningstider. Paket 3 är även
väldigt investeringstungt. Paket 1 har kort återbetalningstid och
lönsam utveckling.
25
Det har antagits att tvättstuga och lägenhetsförråd finns
i källaren och att alla våningsplan däröver innehåller
lägenheter. Varje plan har delats in i fyra zoner; en var
för respektive hörnlägenheter och två zoner i mitten. Det
senare eftersom alla lägenheterna längs långsidorna inte
är genomgående.
Taket är plant och oisolerat, men har plats för tilläggsisolering. Ett FTX-system antas bli installerad vid renovering
enligt paket 3
Det beräknade huset motsvarar hus 29 i boken
”Så byggdes husen”.
KARAKTÄRISTIK AV HUSTYPEN
Denna hustyp har en elementbyggd stomme. Bjälklagselement, trapphus, pelare och fasadelement är bärande och utförda i betongelement som tillverkades på fabrik. Detta ger en
flexibilitet i lägenheternas planlösning, d.v.s. en möjlighet att flytta väggar.
Cirka 20 % av de hus som byggdes 1961-75 hade elementbyggd stomme. Karaktäristiskt för
hustypen är de grå eller vita lägenhetshöga fasadelementen. Våtinstallationerna är samlade
rationellt i några få schakt intill trapphusen. Hustypen har ingen källare och ingen vind av
produktionstekniska skäl.
H
Hus, elementbyggt
– vanligast 1965-75
Yttervägg
De övre våningarna består av tunga, rumsstora fasadelement av sandwichtyp med en ytterskiva av 6 cm betong
och isoleringsskikt av 10 cm cellplast. Den bärande
innerskivan är av betong och utgör upplag för bjälklagselementen. Elementskarven är tätad med mineralull.
I bottenvåningen består fasaden av en ytterskiva av
6 cm betong och 5 cm cellplastisolering. Den bärande
innerskivan är här utökad till 17 cm betong.
Fönster
Tvåglasfönster med kopplade, inåtgående bågar.
Simuleringsmodell
KLIMATSKÄRM
Tak och vindsbjälklag
Takstegar uppstämpade mot liggande reglar på bjälklagsplattan. Täckning av fasadplåt på underlagspapp.
Taket har fall mot mitten och invändig takavvattning.
Vindsbjälklaget utgörs av förtillverkade bjälklagsplattor
av betong. Det är isolerat med 12 cm mineralullsfilt och
5 cm mineralullsmatta.
Balkonger
Balkongerna består av förtillverkade plattor av betong,
upplagda och fastdubbade på våningshöga balkongstödselement. Front av profilerad aluminiumplåt.
BJÄLKLAG
Våningsbjälklag
Förtillverkade betongplattor som bärs av mellanväggsoch trapphuselement samt pelare. De yttre plattorna
är även upplagda på fasadelementens bärande innerskivor.
26
INSTALLATIONER
Ventilation
Mekaniskt frånluftssystem utan värmeåtervinning.
Uppvärmning
Vattenburen radiatorvärme. Radiatorerna är dimensionerade för höga temperaturer. Värmesystemet kan vara
av ettrörstyp, vilket är svårare att justera in för jämn
värme mellan olika lägenheter jämfört med ett tvårörssystem.
El
Elsystemet är ofta underdimensionerat jämfört med
dagens krav med endast en fas indragen i lägenheten.
Elsystemet saknar modern säkerhetsutrustning som
femledarsystem och jordfelsbrytare. Uttagen är inte
petskyddade. De är inte heller jordade annat än i kök.
Foto: Formination AB
Energianvändning
Ackumulerat kassaflöde
Värme, varmvatten och fastighetsel
200
2 000
1 500
150
100
Nord-Syd
Öst-Väst
kWh / m 2
50
Paket 1
Paket 2
Paket 3
0
SEK/ m2
1 000
500
0
1
3
5
7
9
11
13
15
17
19
21
23
25
27
29
31
33
35
37
39
Paket 1
Paket 3
-1 000
-1 500
REDUCERAD ENERGIANVÄNDNING
Paket 2
Paket 3
Paket 1
9,4%
23,8%
48,4%
24%
Paket 2 Paket 3 Paket 3
5,5%
4,2%
ACKUMULERAT KASSAFLÖDE
år 15
år 30
Paket 1
Paket 2
Paket 3
120 kr/m2
330 kr/m2
-100 kr/m2
500 kr/m2
-410 kr/m2
710 kr/m2
ÅTERBETALNINGSTID
Det framgår av tabellen att det nationella miljömålet om en halvering till 2050 i det närmaste skulle klaras med paket 3.
Byggår:
1970
Uppvärmd area:
4 225 m²
Antal våningsplan:
6
Antal lägenheter:
48
INTERNRÄNTA
Paket 1
Diagrammet visar den beräknade årliga energianvändningen för
uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel i kWh/m2 Atemp.
De två vänstra staplarna visar energianvändningen före genomförande av åtgärdspaketen, den längst till vänster om huset har
långsidorna mot syd/nord och den andra om huset vänds 90 grader. Därefter visas den beräknade energianvändningen efter
genomförande av respektive paket, som gjorts på syd/nordfallet.
BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Paket 2
-500
Paket 1
Paket 2
Paket 3
5 år
18 år
22 år
Grafen visar den kassaförändring som sker i och med investeringen i ett paket. År noll visar kostnaden för investeringen och senare
år visar värdet av investeringen plus det tidigare årets besparing.
När kurvan når nollstrecket har investeringen återbetalat sig själv
och kommande år är ren avkastning.
Över perioden är det paket 3 som är mest lönsamt men både paket 2 och 3 har långa återbetalningstider. Paket 3 är även väldigt
investeringstungt. Paket 1 har kort återbetalningstid och lönsam
utveckling.
27
Det har antagits att det finns tvättstuga i bottenplanet
och att lägenhetsförråd saknas. Varje plan har delats in
i tre zoner; en var för respektive hörnlägenheter och en i
mitten. Taket lutar svagt inåt och har plats för tilläggsisolering på vinden. Ett FTX-system antas bli installerat vid
renovering enligt paket 3
Det beräknade huset motsvarar hus 30 i boken
”Så byggdes husen”.
Beräkningsförutsättningar
Energiberäkningarna
De ekonomiska kalkylerna
De grundläggande beräkningsförutsättningar är:
• De ekonomiska kalkylerna är gjorda på en
• Personlasten är beräknad på 0,03 Personer/m2
• Klimatdata som använts för beräkningar är
Stockholm, Bromma
• Lufttemperatur inomhus 21°C
• Tvättutrusning med energianvändning
390 kWh/år, lägenhet
• Luftläckning 0,1 oms/h
• U-värde för orginalfönster 2,7 W/m2,K
• U-värden för klimatskal har baserats på data
typiska för de olika konstruktionerna
• Belysningstid; vardagar: 07:00-10:00, 19:00-22:00,
helger 07:00-24:00
• Värmetillförsel från fjärrvärme
• Tilloppstemperatur på radiatorer 60°C och en
strålningsfaktor för radiatorer på 0,4
40-årsperiod.
• Kostnader är marginalkostnad för åtgärden då den
utförs i samband med renovering.
• Återinvesteringar görs för utrustning med kortare
livslängd än 40 år.
• Internräntan är den räntesats som gör att investeringen betalar tillbaka sig sista året under investeringens ekonomiska livslängd. Om internräntan
är högre än kalkylräntan är investeringen lönsam.
• Kostnader för arbete och material har främst hämtats
från REPAB.
• Kostnaden för installation av FTX-system är svår
att fastställa. Vi har räknat med 45 000 kr per lägenhet vilket ligger mellan pågående projekt i norra
Stockholm och BEBOs teknikupphandling av FTXinstallationer.
Genom att utveckla tekniken för installation av
FTX-system i befintliga bostadshus bör kostnaden
kunna minskas avsevärt. Detta påverkar resultatet
av paket 3 väsentligt.
28
• 4 % årlig prisökning av elektricitet har antagits med
en kostnad av 1,5 SEK/kWh som startpris. Det bygger på antagandet att nätkostnaden för elen utvecklas
i samma takt som under de senaste fem åren, men att
priset på el efter förbrukning är konstant. Om detta
pris stiger kommer vinsterna från energibesparingarna att blir större och återbetalningstiden kortare.
• 2 % årlig prisökning av fjärrvärme har antagits med
en kostnad av 0,77 SEK/kWh som startpris.
• IVT’s beräkningsprogram VPW2100 har använts för
att få fram lämplig värmepump i aktuellt hus och för
beräkning av vilka energibesparingar ett byte kan ge.
Referenser
Litteratur
Hemsidor
• KTH-rapport K3 från Energiteknik, 2012. Energy
• Om energieffektiva tvättstugor
Saving Measures in Existing Swedish Buildings –
Material for a book to be published by VVS Företagen. Malin Dahl, Malin Ekman, Térèse Kuldkepp,
Nelson Sommerfeldt. MJ2409 Applied Energy
Technology Project Course 2011. I KTH-rapporten
redovisas mer detaljerat de energi- och kostnadsberäkningar som ligger bakom denna bok.
• Så byggdes husen 1880-2000 – Arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år.
Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen. Formas.
• Att underhålla bostadsdrömmen – kvaliteter och
möjligheter i flerbostadshus från 1961-1975,
Laila Reppen, Sonja Vidén. Formas 2006.
• Renoveringshanboken för hus byggda 1950-75,
2009, VVS Företagen, Svensk Ventilation,
Energimyndigheten och SBUF. VVS Företagen.
• Farliga material i hus, Dag Lundblad, Marie Hult,
Formasrapport 2006. Nätbokhandel: formas.lde@
liber.se.
• Renoveirng pågår... av hus byggda 1950-75.
Rapporten innehåller intervjuer med aktiva
renoverare och finns på VVS Företagens hemsida.
• Hela vägen fram — Uppföljning av energikrav i
www.hsb.se
www.energimyndigheten.se
• Miljöbyggnad
www.sgbc.se, certifieringssystem/miljöbyggnad
• Renovering pågår
www.vvsforetagen.se
Vid beräkningar har följande referenser använts
• Abel, E. (2009).
BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av
befintliga lokalbyggnader
– Ekonomisk bedömning. BELOK.
• Adalberth, K., & Wahlström, Å. (2009).
Energibesiktning av byggnader – flerbostadshus
och lokaler. Stockholm: SIS Förlag AB.
• ATON Teknikkonsult AB. (2007).
Energideklarering av bostadsbyggnader
– Metoder för besiktning och beräkning, Verison 2.
Stockholm: ATON Teknikkonsult AB.
• EKAN Gruppen. (2011).
Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa
genom Sverige – en avgiftsstudie för 2011.
Stockholm: Nils Holgersson – gruppen.
byggprocessen, 2007. Sveriges Kommuner och
Landsting, Per Wickman, Per Sandgren och Fredrik
Jönsson.
29
• Energimyndigheten. (2010).
Energimyndigheten.se. Hämtat från www.energi
myndigheten.se/Templates/Public/Pages/Product
GroupPageCompare.asp x?productGroupId=105&
productCompareList=581,588,740&PageID=
10219 den 24 11 2011.
• Grundfos. (2011). Prislista.
• Kling, R., & Everitt, M. (2011). (Diskussion)
• Nowacki, J. – E. (2000). Värmepumpar för större
hus. Sweden: Svenska Fjärrvärmeföreningens
Service AB.
• REPAB AB. (2010).
Underhållskostnader – Mark Bygg Måleri Installationer. Mölndal: REPAB AB.
• SVEBY.(2009). Brukarindata för energiberäkningar
i bostäder. Stockholm: SVEBY.
• Wahlström, Å. (2011). Chalmers
Industrial Technology. (E. Öfverholm, Intervjuare).
Simuleringsprogram
• Design builder – www.designbuilder.co.uk/ och
Energy Plus www.eere.energy.gov/buildings/
energyplus/
Planritningar över husen
SOV
KOK
RUM
SOV
SOV
KLK
VARD
KÖK
Lamellhus, gasbetong
Loftgånghus
VARD
– vanligast 1960-75
– den traditionella ”1950-talslimpan”
SOV
KÖK
KÖK
SOV
KÖK
KÖK
KÖK
VARD
KLK
KLK
KLK
KÖK
KLK
VARD
SOV
SOV
VARD
VARD
SOV
SOV
VARD
SOV
SOV
SOV
KLK
Lamellhus, betongstomme
Lamellhus, med formgjuten stomme
”Sveriges vanligaste hus” 1960-75
– vanligast 1970-75
SOP
KÖK
SOV
SOV
KÖK
SOV
KÖK
KÖK
KÖK
gg g
g gg
g
SOV
VARD
SOV
SOV
VARD
VARD
30
VARD
SOV
g
g
SOV
VARD
g
SOV
Punkthus, i gasbetong
Skivhus, med fasadelement
– vanligast 1950- 60-tal
– vanligast 1965-75
KLK
KLK
KLK
KLK
KOK
SOV
SOV
SOV
KÖK
SOV
VARD
SOV
SOV
KÖK
ALKOV
KÖK
VARD
RUM
VARD
VARD
ALKOV
KÖK
RUM
SOV
SOV
KOK
KÖK
KÖK
KLK KLK
VARD
VARD
SOV
SOV
Skivhus, i lättbetong
Hus, elementbyggt
– vanligast 1965-75
– vanligast 1965-75
SOV
VARD
VARD
KÖK
SOV
SOV
KLK
KLK
SOV
KÖK
KÖK
VARD
KLK
KLK
KLK
SOV
SOV
KÖK
TVÄTT
TVÄTT
SOV
VARD
KÖK
31
VARD
SOV
SOV
SOV
Husen byggda 1950-75 representerar en numera världsberömd folkhemsepok i svensk historia.
Aldrig har ett så stort bostadsbyggnadsprogram genomförts med så pass hög kvalitet som de flesta
ändå har, t ex när det gäller planlösningar, tillgång till dagsljus och grönytor. Byggnaderna ingår
som delar i en stadsdel som utformats som en helhet med bostäder, förskolor, skolor, handel, trafik,
lekplatser och grönområden.
Boken innehåller exempel på åtgärder för att energieffektivisera några typiska hus från byggnadsepoken 1950-75. Den vill på ett enkelt sätt visa vad resultaten blir för dessa åtgärder.
Den här boken vill inspirera fastighetsägare att inleda en ny epok, den gröna folkhemsepoken.
Att energieffektivisera i samband med renovering av dessa hus är ett sätt för fastighetssektorn att
bidra till att uppnå det nationella miljömålet om en ”god bebyggd miljö”. Det bidrar samtidigt till
inbromsning av den globala uppvärmningen.
Det nationella miljömålet innebär att energianvändningen ska minska med 50 procent från år 1990
till 2050. Det är nu, när detta byggnadsbestånd är i behov av renovering och stambyte som renoveringsfönstret står öppet för att också energieffektivisera.