Transcript Behandling av postoperativa incisioner

Behandling av postoperativa incisioner: Riskbedömning
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Använd "Riskfaktor
Identifikatorn" för att
bestämma vilka riskfaktorer
för postoperativa
sårläkningskomplikationer
som är relevanta
Använd "riskgraderingsschemat" för att klassificera patientens risknivå
Konsultera
"IncisionsbehandlingsGuiden” för riskbaserade
rekommendationer för
lämpligt förbandsval
Steg 1: Riskfaktor Identifikator
Risk relaterat till ingreppet
Inga bevis för ökad risk av postoperativ
sårläkningskomplikation
Ökar signifikant risken för postoperativ
sårläkningskomplikation
1.
Är ingreppet..?
Elektivt
Akut1,2
2.
Är ingreppet..?
Rent
Rent kontaminerat2,3
Kontaminerat2,3
Smutsigt2,3
Patientrelaterad risk
1.
Patient 70 år eller äldre?
Nej
Ja2,4,5,6
2.
Underliggande sjukdom/tillstånd?
Nej
KOL1,4,5
Anemi1,4,5
Hyperglykemi4
Diabetes2,4,6
Icterus5
Cancer4
Alkoholism2
Lågt serum albumin1,7
3.Sepsis?
Nej
Ja4,5
4.Rökning?
Nej
Ja2,4,8
5.Malnutrition?
Nej
Ja1,4
6.
Nej
Tidigare cytostatikabehandlad1
Kompletterande behandlingar?
Tidigare strålbehandlad2,4
Kortikosteroider2,4,6
7.
Övervikt?
BMI <35
BMI >354,6
Kirurgiska överväganden
1.
Pre-operativ hudförberedelse enligt lokala riktlinjer?
Ja
Nej9
2.
Ingreppet involverar protes?
Nej
Ja6
3.
Ingreppet involverar amputation av extremitet?
Nej
Ja10
4.
Profylaktisk antibiotika?
Ja
Ja9,10
5.
Lokalisation/typ av kirurgi
Övrigt
Gallvägar11
Lever11
Bukspottkörtel11
Magsäck2,11
Kärl11
Tarm11
Peri-operativ risk
1.Hypotermi?
Nej
Ja12
2.Hypoxi?
Nej
Ja4
Steg 2: Riskbedömning 13 - Bedöm riskstatus för patienten baserat på antalet identifierade riskfaktorer
Grad 1
Ingen risk.
Frisk patient.
Ingrepp med
låg risk
Grad 2
Enskild
riskfaktor
Grad 3
Multipla
riskfaktorer
Steg 3: Guide för hantering av postoperativa incisioner
Bedöm patientens risknivå för postoperativ sårläkningskomplikation
(se “Behandling av postoperativa incisioner: Riskbedömning”)
PICO Guide
Bestäm val av postoperativ incisionsbehandling baserat på patientens riskstatus:
Grad 1 – Konventionell förbandsstrategi
Grad 2 / Grad 3 – Se PICO™ Guide
Kontrollera följande för att säkra att PICO
är lämpligt innan behandlingen inleds:
A PICO kontraindikationer
B PICO Att tänka på vid användning
Är PICO lämpligt?
Konventionell förbandsstrategi
JA
NEJ
Applicera lämpligt förband (Opsite™
Post-Op / Post-Op Visible)
Enligt lokala riktlinjer för
incisionsbehandling
Välj PICO
INITIAL BEDÖMNING - 72 TIMMAR
INITIAL BEDÖMNING
- 48 timmar
Undersök förbandet för genombrott av sårvätska för att avgöra om förbandsbyte krävs:
Incisionen sluten / på väg att slutas?
JA
Fortsätt att
behandla enligt
lokala riktlinjer
Port blockerad
= byt
Förbandet kan
lämnas kvar på
plats om så är
lämpligt
Förbandet
behöver bytas
NEJ
Överväg behandling
med PICO
Vid misstanke om
infektion, se lokala
riktlinjer för vägledning
Överväg användning
av ACTICOAT™ Flex 3 i
kombination med PICO
- Bedöm sårläkningens utveckling
- Säkerställ att PICO fortsätter att vara
ett lämpligt alternativ för patienten
- Säkerställ att PICO fortsätter att vara
ett lämpligt val för att uppnå sårläkning
Vid misstanke om infektion…
Konsultera lokala riktlinjer för vägledning
Överväg användning av ACTICOAT FLEX 3
i kombination med PICO
Om sårdjupet är >2cm
Överväg användning av sårfyllnadsmaterial
Avsluta PICO om
• Såret
är läkt
• Kraftig blödning från såret
• PICO har visats sig vara olämpligt
• Patienten
•
haft en biverkan
O
m någon av kontraindikationerna
nu föreligger
Utvärdering - 7 DAGAR
Bedöm om såret framskrider mot läkning:
Re-bedöm såret
Re-bedöm patienten
Konsultera lokala riktlinjer för
vägledning
A
PICO kontraindikationer
Använd inte PICO om någon av kontraindikationerna föreligger
PICO är kontraindicerat vid:
Patienter med malignitet i sårbädden eller sårkanterna(förutom vid palliativ
behandling för att förbättra livskvalitet)
Tidigare bekräftad eller obehandlad osteomyelit
Icke-enterala eller outredda fistlar
Användning på nekrotisk vävnad med sårskorpa
Användning över exponerade blodkärl, nerver eller organ
Exponerade anastomosområden
Patienten har en känd överkänslighet mot adhesiva förband
B
Sårläkning är inte uppnådd…
Sårläkning uppnådd…
Vätskesekretion är minimal
Sårkanterna ligger mot varandra
AVSLUTA PICO
Att tänka på vid PICO användning
PATIENTENS LÄMPLIGHET?
Är PICO en passande behandling för den aktuella patienten?
-K
ommer patienten att kunna hantera/vara följsam till behandlingen?
-K
ommer patienten att avlägsna och/eller manipulera med förbandet
och/eller pumpen?
-K
ommer PICO att vara acceptabel för patienten?
SÅRET
Är sårets lokalisation lämplig för behandling med PICO?
- Undvik områden med extern fixation eller liknande.
- Kommer det att bli möjligt att uppnå och bibehålla försegling?
-K
an porten placeras på ett område som reducerar risk för tryckskada?
- Överväg
placering av slangen för att undvika risk för tryckskada eller
att den fastnar i något
- Tänk på placering i förhållande till stomiområden
- Tänk på placeringsteknik över leder
Referenser
1. Mäkelä JT, Kiviniemi H, Juvonen T, Laitinen S (1995) Factors influencing wound dehiscence after midline laparotomy. Am J Surg 170(4): 387–90.
2. Neumayer L, Hosokawa P, Itani K, et al., (2007) Multivariable predictors of postoperative surgical site infection after general and vascular surgery: results from the patient safety in surgery study. J Am Coll Surgeons 204: 1178–87.
3. Culver DH, Horan TC, Gaynes RP, et al., (1991) Surgical wound infection rates by wound class, operative procedure, and patient risk index. National Nosocomial Infections Surveillance System. Am J Med 91(3B): 152S–7S.
4. Spiliotis J, Tsiveriotis K, Datsis AD, et al., (2009) Wound dehiscence: is still a problem in the 21st century: a retrospective study. World J Emerg Surg 4: 12.
5. van Ramshorst, Nieuwenhuizen J, Hop WCJ, et al., (2010) Abdominal wound dehiscence in adults: development and validation of a risk model. World J Surg 34(1): 20–7.
6. Gibbons C, Bruce J, Carpenter J, et al., (2011) Identification of risk factors by systematic review and development of risk-adjusted models for surgical site infection. Health Technology Assessment; Sept 2011. HMSO, London.
7. Webster C, Neumayer L, Smout R, et al., (2003) Prognostic models of abdominal wound dehiscence after laparotomy. J Surg Res 109(2): 130–7.
8. Kean J (2010) The effects of smoking on the wound healing process. J Wound Care 19(1): 5–8.
9. National Institute of Health and Clinical Excellence (2008) Surgical site infection: prevention and treatment of surgical site infection. NICE, London.
10. Andersen BR, Kallehave FL, Andersen HK. Antibiotics versus placebo for prevention of postoperative infection after appendicectomy. Cochrane Database of Systematic Reviews 2005 (3): CD001439.
11. Health Protection Agency (2002) Nosocomial Infection National Surveillance Service. Surveillance of Surgical Site Infection in English Hospitals 1997–2002. London.
12. Kurz A, Sessler DI, Lenhardt R (1996) Perioperative normothermia to reduce the incidence of surgical-wound infection and shorten hospitalization. N Engl J Med 334(19): 1210–15.
13. Stannard JP, Atkins BZ, O’Malley D, Singh H, Bernstein B, Fahey M et al (2009) Use of Negative pressure on closed surgical incisions: a case series, Ostomy Wound Management 55: (8) pages 58-66.
Wound Management
Smith & Nephew
Kråketorpsgatan 20
431 22 Mölndal
Sverige
T +46 (0) 31 746 58 00
F +46 (0) 31 87 05 31
www.smith-nephew.com
™Varumärke från Smith & Nephew
© Smith & Nephew Desember 2012
12-01682-SE