Transcript MOBILKRANFÖRAREN

MOBILKRANFÖRAREN
Lärobok i konsten att köra mobilkran
Utgiven av Svenska Mobilkranföreningens Service AB
MOBILKRANFÖRAREN
Lärobok i konsten att köra mobilkran
Utgiven av Svenska Mobilkranföreningen/Mobilkranföreningens Service AB
www.mobilkranforeningen.se
MOBILKRANFÖRAREN
Lärobok i konsten att köra mobilkran
mobilkranforaren.se
Utgiven av Svenska Mobilkranföreningens Service AB
Projektets hemvist:
mobilkranforaren.se
Innehåll
Beställningar görs från hemsidan.
1INLEDNING
11
Förord11
1.1Mobilkranen
13
1.2Kranhistoria
19
1.3 Yrke: Mobilkranförare
29
Mobilkranföraren – Lärobok i konsten att köra mobilkran
Andra upplagan
ISBN 978-91-637-5352-7
Creative Commons licens CC-BY-ND
Utgiven av Svenska Mobilkranföreningen/Mobilkranföreningens Service AB, mobilkranforeningen.se
Första upplagan utgiven 2014
Formgivning och original: Björn Granberg, Maskin Media, maskinmedia.se
2Krantyper
2.1Truckkranar
2.2Terrängkranar
2.3Allterrängkranar
2.4Citykranar
2.5 Larvgående kranar
2.6 Mobila hamnkranar
2.7Lastbilskranar
2.8Minikranar
2.9Teleskoplastare
2.10 Självresande mobila kranar
39
40
42
44
46
48
50
52
54
56
58
3 Mobilkranens konstruktion
3.1 Chassi, ram och stödben
3.2Krantornet
3.3Stållinan
3.4Hydraulsystemet
3.5 Elsystem och batterier
63
64
81
105
131
153
4STABILITET - LYFTKAPACITET - SÄkerhetsSYSTEM
4.1 Grundläggande om stabilitet
4.2 Lasttabeller och lyftdiagram
4.3Säkerhetssystem
167
157
177
187
5Säkerhetskontroller - UPPSTÄLLNING
5.1Säkerhetskontroller
5.2 Uppställning av kranen
199
200
211
Omslagsfoto: Flickranvändare ykanazawa1999
Fonter: Dispatch från Font Bureau, Open Sans från Google och Aleo av Alessio Lasio
Tryck: Katarina Tryck, Stockholm 2015
Creative Commons är en licens som stöds av Svensk och Internationell lag och är en friare form av upphovsrättsskydd än copyright. Detta verk kan användas under följande förutsättningar:
1. Att Svenska Mobilkranföreningens Service AB anges som upphovsrättshavare.
2. Att verket oavsett media, används i sin helhet. Kopior av enstaka sidor eller delar av boken får inte
användas separat. Innehållet får ej heller ändras utanför projektets normala utvecklingsprocess via
mobilkranforaren.se
Person eller organisation som bryter mot detta och använder derivat av boken i kommersiellt syfte
kommer ombedas att makulera alla derivat samt faktureras med ett belopp på 100 Euro per använd sida,
eller del av sida oavsett hur den mångfaldigats eller vilket media som används..
mobilkranföraren.se
7
6Säker krankörning
6.1 Roller och Ansvar
6.2Lyftredskap
6.3Lastkoppling
6.4 Manövrering av lyft last
6.5Personlyft
6.6Samlyft
6.7 Lyft på hjul
6.8 Efter lyftet
8
233
334
238
246
252
262
264
268
268
7 Körning på väg
273
8SÄKERHET - SERVICE - DOKUMENTATION
8.1 Planering och uppföljning av säkerhetskontrollerna
8.2 Service, underhåll och periodiska kontroller
8.3Besiktning
8.4 Kranens dokumentation
289
290
291
295
298
9LAGAR - FÖRESKRIFTER - STANDARDER
9.1Arbetsmiljölagen
9.2AFS:ar
9.3 Standarder – hierarki och typer
9.4 Mobilkranen, vägen och lagen
303
305
310
315
319
10Om Konsten att FÖRBLI olycksfri
10.1 Därför sker olyckor
10.2 De vanligaste olyckorna och hur du undviker dem 10.3 Konsten att förbli olycksfri
331
331
336
341
11Ordlista - bilagor
11.1 Ordlista 11.2Bilagor
347
347
357
12INDEX
361
mobilkranföraren.se
Bokens sponsorer
Denna bok är resultatet av ett ambitiöst projekt där ett stort antal personer
medverkat och samarbetat. Huvudsponsor och initiativtagare är Svenska
Mobilkranföreningen genom sitt servicebolag. Försäkringsbolaget BRIM och
Maskinentreprenörerna har gett ekonomiskt stöd.
Projektledning
Björn Granberg, Maskin Media
Leena Haabma Hintze, Mobilkranföreningens Service
Expertgranskning
Jenny Forssell, expert, Mobilkranföreningens Service
Michael Gerling, utbildare, Ånge Mobilkran Utbildning
Dick Granberg (kap 10), Svensk Inspection Lyft AB
Nikita Hedberg (kap 9), La Wa i Stockholm
Dennis Nyberg, utbildare, Kranbolaget i Stockholm
Susanne Kilje Ringheim (översättning och intervju)
Lars Rydahl (stålkvalitet), HIAB
CTEK Sweden (batterier)
Samt utbildare, kranägare och partnerleverantörer i hela Sverige
Originalarbete
Björn Granberg - tekniska illustrationer, formgivning och copy
Jan Lennmor - tekniska illustrationer
Christoffer Norström - teckningar
Anders Rosenberg - bildretusch
Vi tackar fotograferna
Vi är mycket tacksamma för de flickranvändare som valt att använda
Creative Commonslicensen istället för copyright. Utan er hade vi inte haft
möjlighet att göra denna bok så rik på bilder som den är. Vi tackar också
de företag och de andra privatpersoner som bidragit med bilder. Namn på
bildens härkomst finns i anslutning till de bilder ni tagit.
mobilkranföraren.se
9
Huvudsponsor och Utgivare:
Svenska Mobilkranföreningen Lyftspecialisterna / Mobilkranföreningens Service AB
www.mobilkranforeningen.se
10
mobilkranföraren.se
1
FÖRORD
Historik
MOBILKRANEN
MOBILKRANFÖRAREN
Förord
Den läro- och kompetensbok du nu håller i din hand är den första i sitt slag,
efterlängtad i decennier, och ett resultat av den kraftsamling som branschen genom Mobilkranföreningen påbörjat, för breddad kompetens, hög
kvalité, ökad säkerhet och bättre arbetsmiljö.
Boken skapar, med våra webbsidor, en stark plattform för ett kompetenslyft
i hela branschen. Som lärobok för kranförare under utbildning, för kompetensutveckling av kranförare, arbetsledare och företag. Kunderna får en
inblick i komplexiteten av ett lyftarbete och ökad insikt om vikten av att
rådfråga våra medlemmar om planering, genomförande och kritiska moment.
Branschens företag och intressenter får ett modernt och aktuellt material av
hög klass vilket ger förutsättningar att ställa relevanta kvalitets- och kompetenskrav även på handledare och utbildare.
Allra mest ser vi fram emot övergripande och kvalitetssäkrade krav på utbildningen för mobilkranförare i hela branschen. Arbete pågår med samordning av de olika yrkesnämndernas utbildningsplaner. Yrkesbeviset ger en
grundläggande förarkunskap medan Mobilkranföreningens kompetensbevis
blir branschens krav på en erfaren kranförare.
Bokens innehåll ska vara levande. Synpunkter och tillägg vidareutvecklas
på hemsidan - mobilkranföraren.se, där utbildningen för kranförare kommer att fördjupas genom välskötta diskussionsforum. God läsning!
Sven Jinert, ordförande Svenska Mobilkranföreningen, www.mobilkranforeningen.se
mobilkranföraren.se
11
1
INLEDNING
1.1 MOBILKRANEN
1
1.1 Mobilkranen
Definition ”mobilkran”
Foto: Liebherr
Fig 1.1.1 Truckkran
Ett krantorn som monteras på ett lastbilschassi kallas vanligen för truckkran och
klassas enligt trafikförordningen som motorredskap eller EG-mobilkran.
Foto: flickr Inkknife
Fig 1.1.3 Larvkran
Larvkranen är mobil inom ett arbetsområde
och klarar tunga laster över en stor arbetsradie.
Foto: Bert Hagberg
Fig 1.1.2 Allterrängkran
Allterrängkranen är den vanligaste typen av
mobilkran och finns i en mängd olika utföranden och storlekar. Ej att förväxlas med
truckkranen här intill, den kompakta terrängkranen eller den smidiga citykranen.
Foto: Kranlyft AB
Fig 1.1.4 Minikran
En kompakt kran för speciella lyftsituationer
eller i begränsade utrymmen, saknar ofta
hytt, går på diesel eller el.
Rent allmänt kan en mobilkran beskrivas som en mobil lyftanordning,
det vill säga en flyttbar arbetsmaskin som lyfter en krok i vilken man kan
förflytta laster av olika slag i vertikal och horisontell led. Vanligen har mobilkranen ett torn som kan roteras 360 grader och kan därmed flytta lasten
inom en viss arbetsradie.
Krantornet är monterat på ett chassi med hjul eller larver som gör den
mobil. De flesta mobilkranar har chassin med hjul för förflyttning på väg.
Nästan alla mobilkranar på hjul har stödben på chassit för att öka de stabiliserande momenten under lyft och göra horisontell uppställning möjlig. Vissa
mobilkranar har chassin med larver för förflyttning inom ett avgränsat
arbetsområde. En mobilkran är inte konstruerad för att transportera last på
chassit.
De viktigaste delarna på en kran, förutom chassit och krantornet, är kranens krok, lyftlina, linspel, bom, motor, kraftöverföring och förarhytt med
manöverorgan. Bommen på en hjulburen mobilkran är vanligtvis konstruerad av ihåliga stålprofiler som skjuts in i varandra så att längden kan justeras teleskopiskt. De olika sektionerna manövreras med hydraulik och den är
därmed snabb att etablera på arbetsplatsen. Larvburna mobilkranar brukar
ha en bom av fackverkstyp som tillåter högre laster. Fackverksbommar
manövreras med hjälp av linspel.
Manövrering av en mobilkran sker vanligen från kranhytten, men kan
också ske från en handburen radiostyrning. Kranföraren får hjälp av lastkopplare/medarbetare på de platser där lasten kopplas på och av kroken.
Kommunikationen mellan lastkopplare och föraren sker via handsignaler
eller radiokommunikation.
Foto: Palfinger
Fig 1.1.5 Lastbilskran
Detta lastbilschassi är särskilt anpassat för
kran. Eftersom den både kan transportera
last och dessutom utföra lyft definieras den
som lastbilskran.
12
mobilkranföraren.se
Foto: Lars Igelström
Fig 1.1.6 Självresande mobil kran
Förenar mobilkranens flexibilitet med tornkranens räckvidd. Kan vara en självresande
tornkran på fordonschassi eller som på
bilden en mobilkran med fackverksarm.
Lyftkranar förekommer överallt där vertikala och/eller horisontella lyft
krävs och det finns många specialkranar. Mobilkranar är vanligast förekommande där lyftet är av tillfällig art. De är mycket vanliga vid byggande av
hus och andra större fasta konstruktioner. De största mobilkranarna har en
lyftkapacitet på över 3000 ton. De minsta mobilkranarna saknar hytt och
lyfter mindre än ett ton. En mobilkran med en lyftkapacitet som är mindre
än 10 tonmeter kallas minikran.
mobilkranföraren.se
13
1
INLEDNING
1.1 MOBILKRANEN
Eftersom mobilkranen inte transporterar last på det egna chassit är den
klassad som motorredskap i den svenska trafikförordningen. Motorredskap
är motordrivna fordon byggda huvudsakligen för att vara arbetsredskap.
1
Vindmätare
Flygvarningsljus
Bomhuvud
Som jämförelse är till exempel en lastbil ett motordrivet fordon avsett for
godstransporter. Även en lastbilskran, en lastbil med en monterad hydraulisk kran, är klassat som lastbil då man anser att dess primära uppgift är
godstransport.
Bomsteg
Roosterskiva
Toppkörningsskydd
Längdgivarkabel
Inom EU är mobilkranar klassade som ett specialfordon inom lastbilsklassen
och har beteckningen N3.
Teleskopbom
För att göra det enklare att registrera mobilkranar från andra länder, även i
Sverige och tvärtom, har de svenska fordonsdefinitionerna fått en tilläggsdefinition, EG-mobilkran, som är densamma som EU:s definition. Denna
klassning gäller alla nya mobilkranar från 2014 och lyder:
Lyftlina
Krokblock
Lyftcylinder
Linspel
Motvikt
”En EG-mobilkran är en tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars lyftmoment är minst 400 kNm.”
Standarden SS-EN 13 000
Standarden SS-EN 13 000 är en produktions- och säkerhetsstandard som
täcker design, konstruktion, installation av säkerhetsutrustning, information om användning, underhåll och kontroll av mobilkranar. Så här definierar standarden begreppet mobilkran: En mobilkran är en självgående kran
med bom. Den kan förflytta sig med och utan last, utan behov av specialanpassade banor eller skenor för tillräcklig stabilitet.
14
•
Mobilkranar kan köras på hjul, larver eller andra anordningar för förflyttning och mobilitet.
•
I arbetsposition kan de vara utrustade med stödben eller annan utrustning för att öka stabiliteten.
•
Mobilkranen kan ha krantorn med 360 graders obegränsad sväng, begränsad svängsektor eller sakna torn.
•
Kranens överdel är normalt utrustad med ett eller flera linspel och hydrauliska cylindrar för höjning och sänkning av bom och last.
•
Mobilkranar kan vara utrustade med teleskopbom, ledad bom, fackverksbom eller en kombination av dessa.
•
Last hanteras med krok eller annat tillbehör.
mobilkranföraren.se
Krantorn
Kranhytt
Chassi
Stödbensbalk
Stödben
Motviktsdel
Motorrum
Fig 1.1.6 Mobilkranens huvuddelar
Hjul
Chassihytt
mobilkranföraren.se
15
1
INLEDNING
UPPGIFTER
1
Repetitionsfrågor
1. Om du skulle definiera en mobilkran med mindre än 25 ord, vad skulle
du skriva då?
2. Vad är ett motorredskap och varför klassas mobilkranar som motorredskap enligt den svenska fordonsförordningen?
3. Vad är speciellt med en EG-mobilkran?
4. Vilken lyftkapacitet har den största och den minsta mobilkranen? Vad
kallas de mobilkranar som lyfter minst?
5. Vad står i SS-EN 13 000?
6. Vilka är mobilkranens huvuddelar?
16
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
17
Katalogblad från 1923 med 5-tons ångdriven lastkran
Foto: Tack till Christopher Capewell, Leeds Engine.
1.2 HISTORIK
1
1.2 Kranhistoria
Kranens utveckling är en lång process och sträcker sig över två hundra år.
Det är en historia där fysiska begränsningar i form av tillgång till energi,
motorer, material och metoder att forma materialen skapat tekniska utmaningar i varje historiskt ögonblick. Att utveckla en ångkran på 1840-talet
var kanske en större utmaning än det är att utveckla en ny kran idag just
för att så mycket av det vi har saknades.
Mobilkranen är utan tvekan en av de mer spektakulära maskiner som vuxit
fram ur den industriella revolutionen. Rent konkret handlade det till en
början om att möta ett växande behov att lasta kol, sten, trä och så vidare på
fartyg och fordon. Men industrin behövde också kranar för att flytta material, liknande de två kranarna på katalogbladet intill. Städerna växte och den
fasta kranens roll på byggarbetsplaterna fick arbetet där att gå fortare och
bli mer effektivt och pekade ganska snart ut ett behov av en mobil kran.
Dessa drivkrafter tog enskilda människor på allvar. De satte sig vid köksbordet för att fundera och skissa på idéer. Skjortärmar kavlades upp vid ritbord
och med overall och arbetsskor gick dessa människor med sin ritning till
verkstaden för att pröva idéerna mot verkligheten.
En sådan sak är bra att ha i tanken när man ser de gamla kranarna och
kanske fnissar lite över deras otympliga konstruktioner. Men de förtjänar
respekt, för vår kunskap vilar i grund och botten helt på deras erfarenhet.
Människans behov av lyftkraft
Att lyfta tunga saker har människor haft behov av åtminstone sedan vi
började bygga hus för 10 000 år sedan. Muskelkraften var den dominerande
kraftkällan ända till kolet och ångmaskinen förändrade allt.
Hur kranar och kranutvecklingen såg ut på muskelkraftens tid kan man
ana i en artikel ur Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens tidskrift från
hösten 1742 där ingenjören Pehr Elvius skriver om sin sina erfarenheter
kring en snilleblixt som ledde till att han utvecklade en ny typ av kran.
Saken var den att han fått i uppdrag att bygga ett stenhus till ett vattenverk
under sommaren. Problemet var att sten är tungt och ett slitgöra för arbetarna och detta skulle göra att bygget drog ut på tiden och blev dyrt.
Det behövdes något smidigare än de vanliga tramphjulsdrivna kranarna,
mobilkranföraren.se
19
1
INLEDNING
1.2 HISTORIK
1
Den vanligaste lyftanordningen genom tiderna är ginpålen som i sin enklaste form består av en påle som ledas i botten genom att ställas i en grop i
marken och stagas med rep. Ginpålen utvecklades till en derrick och finns
i ett otal varianter. Idag används ordet derrick mest för fartygskranar av
samma konstruktion och i vissa sammanhang för fackverksmast.
Ginpåle
Derrick 1
Derrick 2
Derrick 3
Foto: Chris Daniels
Fig 1.2.1 High-tech sommaren 1742
Med hjälp av denna engångskran byggdes stommen till ett
stenhus på 14 x 15 meter och 9 meter högt på bara sex
veckor av fem man.
Fig 1.2.2 Tramphjulskran
Denna krantyp har funnits
i tusentals år och var standardkranen på byggena runt
om i Europa ända fram till
1800-talet.
Sannolikt har alla slott, borgar, kyrkor, katedraler och
försvarsmurar byggts med
trampkranar som den här.
tänkte han och ritade en kran i mitten av huset som kunde roteras runt en
axel. En handspelad axel med fyra stycken 3 meter långa hävarmar gav den
en hävarm på 1:16. Kombinerat med två block med tre linparter gav utväxlingen 1:48. Ett varv på spelet lyfte kroken 30 centimeter.
Pehr Elvius jämförde sin kran med tramphjulskranen och såg bara fördelar. Trampdrift är utmärkt när man behöver en konstant kraftkälla men
olämplig för kranar eftersom tramparna vilar mellan lyften. Vid handdrift
kan den tiden istället användas till att passa stenen i muren. Trampkranens
svängning är tung och kräver extra folk som vrider den. Med handspelskranen vrider muraren själv lätt kranen samtidigt som det blir lättare att passa
stenarna. Tramphjul är dyra. Bygger man ett hus vill man slippa betala för
maskiner som ändå är oanvändbara när huset är rest.
Utöver detta konstaterade han att ”arbetskarlarna” arbetat ivrigare med
handspelskranen. ”Utan den kranen hade både kropp och kläder blivit utslitna”, sade de två murare och tre hantlangare som byggde huset.
Huset var 15 meter långt, 14 meter brett och 9 meter högt. Stommen levererades vitkalkad och klar på sex veckor. De fem gubbarnas sammanlagda lön
var under 300 Daler. Kranen kostade 30 Daler att tillverka oräknat lina och
de två blocken eftersom de återanvändes (1 Daler ≈ 50 kronor år 2010).
20
mobilkranföraren.se
Fig 1.2.3 Ginpålar och derricks
Ginpålen är ursprunglig form av kran. Ginpålen kan kompletteras med en mast som stöd
och kallas då derrick. Masten kallas ”Guy”. Ordet ”gin” i ginpåle är en sammandragning av
franskans ”machine” och det ursprungliga uttalet är antagligen ”chinn-påle”.
Ångkraften förändrar allt
Kolgruvorna i England gjorde ångkraften möjlig och det satte fart på
utvecklingen av kranar. Den första
kranen med motor byggdes 1839 av
den då 22-årige pionjären i ingenjörskonst James Taylor, för att lyfta sten
ur ett stenbrott utanför Glasgow.
Kranen lyfte 10 ton (den lilla kranen
i fig 1.2.4) och blev genast en succé.
Tidigt 1800-tal var derricken en populär krankonstruktion och därför
är det inte så konstigt att den första
icke-stationära kranen fick namnet
“The Travelling Derrick”. Konstruktionen gick på räls och principen stod
sig ända in på 1900-talet (fig 1.2.5).
Fig 1.2.4 Den första ångkranen
James Taylor konstruerade den första motordrivna kranen år 1839 (lilla kranen).
Samma koncept använder han 1889, 50 år
senare, får att bygga en 100-tons kran åt ett
varv i Belfast (stora kranen).
Under 1800-talet senare hälft tar industrialismen ordentlig fart och städernas tillväxt är enorm. Efterfrågan på kranlyft ökar i motsvarande takt,
liksom möjligheterna att tillverka en så komplicerad maskin.
Storbritannien har flest krantillverkare i slutet av 1800-talet, varav de två
största är Engelska Joseph Booth & Bros, och Skotska Clyde Crane. I USA är
mobilkranföraren.se
21
1
INLEDNING
1.2 HISTORIK
1
P&H och Link-Belt unga start-ups
och i Tyskland finns Dingler-Werke
som 1910 kommer att bli Demag.
Ångmaskinens fördelar
Ångmaskinen var överlägsen bensinmotorn på en viktig punkt, och
den var att föraren hade tillgång till
motorns hela kraft via ett reglage
som kunde finjustera kraftuttaget.
Lasten kunde höjas och sänkas
fullkomligt ryckfritt och utan att föraren behövde träna särskilt på det.
Bensinmotorerna hade inget sådant
reglage. Istället hade de usla lamellkopplingar som fick last- och bomrörelser att rycka och knycka.
Fig 1.2.5 Travelling derrick
De första icke-stationära kranarna hade
samma konstruktion som denna 62 tons
derrickkran på räls.
Kran på bilen tillverkades 1914 av Joseph
Booth & Bros i England för leverans till hamnen Santiago i Chile där den står än idag.
Det tog många årtionden innan dessa problem löstes. Bensinmotorerna var
illa omtyckta eftersom de bullrade så mycket då de krävde ett konstant högt
varvtal. Ångmaskiner är tysta.
När förbränningsmotorn och svetsning förändrar allt igen
De första mobila kranarna på gummihjul kommer år runt 1918, och 1920
släpper P&H en kran som med lite vilja påminner om dagens mobilkran. Att
de kommer just då har att göra med två faktorer. Svetsningen som ersätter
nitningen och gör bommarna lättare och starkare, och bensinmotorn som
nu var så pass bra att den kunde börja ersätta ångmaskinen.
Foto: Historical Construction Equipment Association
22
mobilkranföraren.se
Fig 1.2.6 Kranen lämnar rälsen
Universal Crane Co. började tillverka denna
bensinmotordrivna kranvagn på hjul 1918.
En revolution för sin tid. Notera fästet för
dragstång och de primitiva stödbenen
mellan hjulen, även att kranföraren arbetar
stående.
Fordon kallades allmänt för ”vagn” på denna
tid. En kran på hjul kallades därför för kranvagn.
Det var först när teleskopbommen kom som
ordet mobilkran introducerades.
Fig 1.2.7 Stockholm år 1935, Medborgarplatsens tunnelbanestation byggs
En larvkran står där Björns trädgård senare kommer ligga. Kranen är av fabrikatet Ruston
Bucyrus. Både chassi och torn är identiska med företagets lingrävare.
De flesta nya kranar på 20-talet drevs dock av ånga, eftersom ångmaskinerna fortfarande var starkare och ansågs bättre.
Standarder, kvalitet och säkerhet är mycket viktigt för utvecklingen och
1923 bildas SIS, Svenska Industrins Standardiseringskommission. Motsvarande organisationer bildas runt om i världen under ungefär samma tid.
Träbänk nyhet på komfortfronten
Någon gång efter sekelskiftet 1900 insåg krantillverkarna att det kanske
var dags att öka komforten för förarna. Men det gick långsamt och vad som
hände i början var att en liten träbänk sattes in om den fick plats. Ibland
inte ens i riktning mot bommen. På 1920-talet kom skålade traktorsitsar av
pressad plåt, men de var inte särskilt vanliga.
Orsaken till den sena utvecklingen av hyttkomfort var att ångmaskinerna krävde att föraren skyfflade kol och att spakarna var för långa för att
manövreras sittande. När bensinmotorn kom var spakarna kortare men
kopplingarna var å andra sidan så tunga att kranen inte kunde manövreras
sittande av den anledningen. Stolen var en plats att äta lunch på, inte mer.
Stabiliteten utvecklas
Kranens kapacitet avgörs av konstruktionens stabilitet och styrka. De större
järnvägskranarna fick tidigt särskilda balkar monterade, dock utan det vertikala ben vi är vana vid idag.
Permanent monterade stöd utvecklades först på 1920-talet när kranar på
lastbilschassi kom, och var från början avsedda att parera svikten i fordo-
mobilkranföraren.se
23
1
INLEDNING
1.2 HISTORIK
nets bladfjädrar. Vanligast var då en ihålig balk monterad på tvären under
chassit där balkar drogs ut för hand och pallades upp med träkubb. En
konstruktion som var vanlig ända in på 1940-talet då manuellt justerbara
vertikala skruvstödben blev vanligare.
Kranen påverkar husbyggandet och tvärtom
Mobilkranar var hänvisade till småjobb ända in på 1960-talet. Byggentreprenören Allan Skarne beskriver till exempel i sin bok ”Med Kran och Krok”
hur bolaget år 1964 efter en ha jämfört en larvkran med fackverk med den
då vanliga bockkranen, först då tycker att mobilkranen mognat så pass att
den kan ersätta en stationär kran:
”Några av husen i blixten och molnet [två kvarter i Uppsala] monterades på prov
med bandburen mobilkran. Den hittills använda bockkranen krävde jämn mark
på husets båda sidor samt ”banvall”, sliprar och räler. Mobilkranen behöver bara
en hårdgjord yta på husets ena sida och kan hämta betongelementen från lager
eller bil på större avstånd från huset. Även här gjordes tidsstudier av de bägge
krantyperna. Resultatet blev: Inga nya bockkranar för vår del.”
Foto: flickr Phil Parker
Foto: Delden CSE Ltd
24
mobilkranföraren.se
Fig 1.2.8 Mobilkranen får medvind
En Ruston Bucyrus RB55 larvkran fick visa
vad den gick för vid bygget av ett flerbostadshus i Uppsala 1964. Ett likadant hus
intill uppfördes av en bockkran. När husen
var klara kunde byggfirman konstatera att
bockkranarnas tid var över.
Lägre etableringskostnad och längre räckvidd var det som gjorde att RB 55:an vann
jämförelsen.
Fig 1.2.9 En helhydraulisk mobilkran
Den första helt hydrauliska mobilkranen
byggdes 1948 av Milwaukee Hydraulics Corporation och kallades Hydrocrane H-2.
Bycurus-Erie köpte hela konceptet och utvecklade det till denna femtons Hydrocrane
H-3 som kom 1951. Den kunde monteras på
vilken lastbil som helst.
Lintrumma saknades, istället manövrerades
lyftlinan med ett rack av linjära cylindrar och
indrag.
Gripskopan som hänger baktill är original
standardtillbehör.
1
Byggfirman Skarne var en typisk representant för hur människor både formades av tidsandan och själva bidrog till att forma den. Produktionen skulle
vara effektiv. Och effektiv betydde i detta fall att uppförandet av ett hus
skulle kosta så lite som möjligt samtidigt som det skulle gå fort. Snabbt och
billigt var tidens melodi och man ansträngde sig mycket för att göra förenklingar i arbetet. Målet var en så ”rationell produktion” som möjligt.
I denna utveckling fick kranen en central roll. Byggelementen började utformas för kranens kapacitet, liksom även monteringsmetoder och leveranssätt. Kranarnas utveckling drev på byggbranschen och tvärt om.
Ett tydligt exempel på det är att den manuella formgjutningen av grunden
kunde ”rationaliseras bort” genom att istället gjuta betongsulorna på fabrik,
transportera dem på trailer och med kranen lyfta de direkt till en förberedd
pålsula.
Ett annat exempel på hur byggmetoder anpassades till kranen är hur lägenhetsinredningar som tidigare transporterats och lyfts eller burits till varje
lägenhet i separata enheter, på 1960-talet började levereras i färdiga paket,
så kallade burar, som innehöll kompletta lägenhetsinredningar med allt
från material till mellanväggar, till spackel, snickerier, kök, badrumsporslin,
dörrar, dörrhandtag och andra järnhandelsvaror. Buren med innehåll lyftes
på plats i varje lägenhet av kranen och därmed var allt som hantverkarna
behövde på plats redan när de anlände.
Mobilkranarna blev starkare, större och lyfte allt högre, men när det gällde
räckvidd och lyftkraft för enskilda hus, ja där var tornkranen överlägsen.
Men husen restes allt snabbare och snart insåg man att kostnaden för att
flytta tornkranar var avsevärd.
1960-tal. Hydraulikens genombrott
Hydraultekniken var inte ny på 60-talet, tvärtom den hade använts i kranar
ända sedan 1890-talet. Då handlade det om vattenhydrauliska system och de
lämpade sig inte för mobila kranar. Oljehydrauliken fick sitt genombrott först
på 1960-talet på grund av att tillverkningsmaskinerna först då kunde hålla
tillräcklig hög noggrannhet i massproduktion.
Hydrauliken var en stor teknisk förbättring eftersom den är betydligt effektivare än linor och klarar att överföra stora krafter från en central kraftkälla till den plats där den för ögonblicket behövs. Tekniken är dessutom
mobilkranföraren.se
25
1
INLEDNING
1.2 HISTORIK
steglöst ställbar med lättmanövrerade ventiler.
1980-tal och allterrängkranens ankomst och tornkranar på hjul
Tillverkarna omfamnade tekniken som gav dem många fler möjligheter att
bygga maskiner som de inte klarade med annan teknik.
År 1981 leder en sovjetiskt jättebeställning på 323 kranar till att en helt
ny krantyp utvecklas - allterrängkranen. Det var tyska Liebherr som fick
beställningen under förutsättning att kraven på hög transporthastighet,
vägkomfort, terrängegenskaper och goda lyftvärden kunde tillgodoses.
1970-tal Datorstödda beräkningar flyttar fram gränserna
För att öka kranens styrka var ”större lika med starkare” i stort sett det enda
sätt man hade ända fram till 1970-talet då CAD och datorstödd hållfasthetsberäkning utvecklades. Kranarnas komplexa konstruktion kunde nu
beräknas med en ny tillförlitlighet vilket skapade möjligheter att optimera
prestandan, vilket ledde till en ny fas i kranarnas historia.
Med starkare konstruktioner förslog inte lastbilschassin längre och man
började istället konstruera kranen från grunden och upp: Chassi, hjul, torn,
motvikter och bom sågs som en samverkande enhet.
1
Den kran man konstruerade kallades Liebherr LTM 1055/S4 och är vad
många anser vara den första riktiga allterrängaren, med innovationer som
bland annat drift och styrning på samtliga hjul.
På 80-talet började även tillverkare som Lindéns, svenska Tornborgs och
holländska Spierings att bygga självresande mobila kranar på fordonschassin med en hög lyfthöjd och en god arbetsradie.
Vart tar det vägen nu?
På 1970-talet ökar handeln mellan de Europeiska länderna till följd av flera
handelsavtal, bland annat EEG, vilket ledde till att de Europeiska kranägarna/användarna bildade ett eget gemensamt forum, ESTA.
Den rälsbundna kranen lämnade sina spår runt sekelskiftet 1900 och utvecklades under 1900-talets första hälft till en mobil kran som kom att bli en
integrerad del av byggindustrin.
Fig 1.2.10 Liebherr 1055/S4
1981 producerades den första allterrängkranen för att möta kraven i en stororder från
Sovjetunionen. De ställda kraven var: Hög transporthastighet, goda terrängegenskaper, god
manöverförmåga, samt stor lyftförmåga. Kranen på bilden är en av de över 300 kranar som
levererades.
Kopplingen mellan kranens utveckling och nya byggtekniker blev tidigt uppenbar; Allt större bygg- och konstruktionsdelar krävde starkare kranar. En
utveckling som de följande femtio åren bara fortsatte och som på 2000-talet
även återspeglas inom vindkraften: Ju större vindkraftverk, som nu närmar
sig en montagehöjd på 140 meter, desto större blir kranarna.
Hur utvecklingen kommer att se ut framöver är det ingen som vet. Just nu
ser de självresande mobila kranarna ut att bli fler, men också små förarlösa
minikranar där automatik och sensorer hjälper användaren att lyfta säkert.
Säkert är att lyfttekniken fortsätter utvecklas och då kan man tänka sig
att framtiden kan erbjuda något av följande: asymmetrisk stödbensyta,
geotekniska sensorer som kontrollerar markens bärförmåga, gyrosensorer
i krokblocket så att kranen automatisk häver lastpendling, förbättrade svetsförband, lyftlinor av kolfiber, lyftredskap som kommunicerar med kranen
och kanske justerar lastens tyngdpunkt automatiskt.
Samtidigt krymper marginalerna vilket ställer allt högre krav på förarna.
Av utvecklingen att döma verkar någon annan gräns än fantasin inte finnas. Det är (fortfarande) en mycket spännande tid vi lever i.
Foto: yandex.ru alex197409
26
mobilkranföraren.se
En översikt över olika krantillverkares historia finns på sid 357.
mobilkranföraren.se
27
Foto: Björn Granberg
1.3 YRKE: MOBILKRANFÖRARE
1
1.3 Yrke: Mobilkranförare
Behovet av kvalificerade lyfttjänster växer och finns i hela samhället, bland
byggare, industri och i offentlig verksamhet, vilket betyder att branschen
inte är så konjunkturkänslig. Nya, intresserade mobilkranförare behövs så
gott som alltid, trots att de flesta trivs så bra att de stannar kvar i yrket tills
de går i pension.
En färdig mobilkranförare ska vara personligt lämpad med god självkänsla,
mognad, gott omdöme, socialt anpassningsbar och dessutom färdigutbildad
med alla lärlingstimmar klara. Det är en utmaning för branschen, och företagen vet att det inte finns någon kö med färdigutbildade mobilkranförare
som väntar på att få hoppa in när en arbetstopp kommer. Behov av kranförare finns därför och kommer att finnas.
Yrket som mobilkranförare är ofta mer tillfredsställande, mer utmanande
och intressantare än de flesta andra maskinföraryrken.
”Det roligaste med att köra mobilkran är att man sällan står
stilla länge på ett ställe, man träffar mycket folk och lyfter allt
mellan himmel och jord. Det kan bli jättelånga dagar men det
är ett yrke som behövs och man är alltid uppskattad!”
Leif Sjölander på Sjölanders Kranlyft AB
Säkerhetstänkande är oerhört viktigt och därför är en gedigen utbildning
som omfattar risker och arbetsmiljö lika betydelsefull som intresse och erfarenhet. Arbetsgivare och arbetstagare måste vara eniga om vad arbetet som
mobilkranförare innebär, och den processen börjar med utbildningen.
Att köra mobilkran är inte svårt i sig, men det krävs vissa egenskaper, inte
minst ett lugn och tålamod. Spakar och instrument ska manövreras med ett
säkert och tryggt handlag, det är mer finlir i jämförelse med att dra på med
en lastbil. Dagens kranar är tekniskt sett mycket säkra. Branschen har även
lagt stor kraft på att förbättra säkerheten både vid transporten till/från, vid
lyftarbetet på arbetsplatsen. Allvarliga olyckor är sällsynta vilket till stor del
beror på att föraren personligen bidrar till en hög säkerhet. Egenskaper som
mognad och gott omdöme, förmåga att hantera stress och att tänka efter
före ett beslut är mycket betydelsefulla.
Det är vanligt att man börjar inom bygg- och anläggning, till exempel som
förare av lastbil med kran, innan man utbildar sig till mobilkranförare.
mobilkranföraren.se
29
1
INLEDNING
1.3 YRKE: MOBILKRANFÖRARE
1
Utbildningsvägar
Svenska regelverk om arbetsmiljö ställer krav på att mobilkranförare har
en särskild yrkesutbildning. Inom bygg- och transportindustrin finns avtal
mellan arbetsgivare och fackliga organisationer som övergripande avgör
utbildningens innehåll. Idag finns tre organisationer som bedömer och
godkänner utbildningsföretag och grundutbildningar för mobilkranförare,
det är Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN), Transportfackens yrkes- och
arbetsmiljönämd (TYA) och Svenska Mobilkranföreningen. Den som vill bli
mobilkranförare har idag några olika vägar att välja mellan.
Gymnasieskola
Gymnasieskolan har inom fordonsprogrammet och byggprogrammet inriktningar som ger en grundutbildning som maskinförare. Allt färre gymnasier
i Sverige erbjuder en särskild inriktning mot mobilkran. Det bästa är att
prata med en studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet och försöka
hitta ett lämpligt upplägg. Mobilkranföreningen och hemsidan mobilkranföraren.se kan också ge tips på hur man blir mobilkranförare direkt efter
grundskolan.
Företagsförlagd utbildning
Det är möjligt att gå som lärling hos ett mobilkranföretag och samtidigt läsa
de teoretiska delar som krävs, till exempel på distans eller genom att någon
dag i veckan gå en skräddarsydd teoriutbildning. Studieplanen görs då upp
mellan företag, utbildare och elev.
Foto: Michael Gerling
Foto: okänd
"För en unik yrkesgrupp som kranförare är det viktigt att utbildning, lärlingstid och inskolning sker i samarbete med arbetsgivarna.
Dagens kranar är avancerade, högteknologiska och ömtåliga, samtidigt som arbetet är en riskfylld nyckelfunktion på arbetsplatsen."
Dennis Nyberg, utbildare, Kranbolaget AB
Andra utbildare
Det finns godkända utbildningsföretag som erbjuder både teoretiska och
praktiska grundutbildningar. Kontakta Mobilkranföreningen för råd.
Lärlingstid inom byggindustrin
När den grundläggande säkerhets- och maskinutbildningen är godkänd
utfärdas inom byggindustrin ett utbildningsbevis och man kan börja köra
kran under handledning. När eleven fått en lärlingsanställning registreras
en lärlingsbok där lärlingen och handledaren registrerar lärlingstiden.
Olika utbildningsvägar kräver olika många timmar som lärling, vanligen
cirka 30 månader eller ungefär 4 200 timmar. Lärlingstiden är med andra
ord mellan 2,5 och 3 år. Efter tiden som lärling utfärdas ett yrkesbevis.
30
mobilkranföraren.se
Foto: flickr Illustir
mobilkranföraren.se
31
1
INLEDNING
1.3 YRKE: MOBILKRANFÖRARE
1
Kompletteringsutbildning
Den som har jobbat med exempelvis tornkran eller teleskoplastare och
redan har ett yrkesbevis för en lyftanordning från yrkesnämderna BYN
eller TYA har en bra grund för yrkesbevis för mobilkran, men måste ändå
göra en komplettering av utbildningen. Hur lång utbildningen blir beror på
tidigare erfarenhet. Yrkesbeviset för mobilkran utfärdas när lärlingen har
genomfört sina lärlingstimmar och klarat ett särskilt kompetensprov.
Observera att kompletterande utbildning alltid krävs vid byte av maskin,
exempelvis ett annat märke, en annan storlek, eller från hjulburen till larvgående kran. Detta gäller även erfarna kranförare.
Kollektivavtal
De flesta mobilkranföretag har kollektivavtal eller hängavtal med facket.
Det är ett avtal mellan arbetsmarknadens parter, arbetsgivarna (i byggindustrin Maskinentreprenörerna eller Sveriges Byggindustrier) och de fackförbund som representerar arbetstagarna (till exempel Byggnads, Transport
eller Seko).
Lärlingar hos ett kranföretag med kollektivavtal har samma rätt till lön,
semester och reglerade arbetsvillkor som övriga arbetstagare på företaget.
Som arbetstagare har du också rätt att i förväg bli informerad om stora förändringar på arbetsplatsen och att förhandla om förändringar som rör dig.
Foto: Björn Granberg
Yrket och hälsan
Som maskinförare och förare av att fordon som en mobilkran är det viktigt
att ta hand om sin hälsa. Varför? Jo, för att det är tunga och komplexa maskiner som hanteras. En utsövd, mätt, vältränad och välmående kranförare
gör bättre bedömningar än den som inte sovit tillräckligt, varit berusad eller
påverkad på annat sätt, eller är i allmänt är i dålig kondition.
Koncentrationen blir lidande om man inte sköter om sin kropp. Motivationen brister och bedömningsförmågan försämras. Resultatet blir i bästa fall
ett dåligt utfört jobb – i värsta fall sker olyckor. En bra mobilkranförare tar
sitt ansvar för arbetet på allvar.
Pappersarbete går inte att komma ifrån, inte ens i ett praktiskt yrke. Att läsa
körordrar, sköta tidsrapporteringar, servicescheman, avvikelserapporter och
läsa instruktioner är en viktig del av vardagen. Annars kan förare, service
eller arbetsgivare missa viktiga punkter som äventyrar säkerheten i arbetet.
32
mobilkranföraren.se
Foto: Björn Granberg
mobilkranföraren.se
33
1
INLEDNING
1.3 YRKE: MOBILKRANFÖRARE
1
Special: Utbildning på teleskoplastare
Teleskoplastare (teleskoptruck) har utvecklats snabbt de senaste åren. Maskintypen
har, trots samma namn, förändrats så
mycket att den är helt annorlunda idag än
förr. Det innebär ökade krav på utbildning
och förarkompetens.
Foto: flickr Fatboyke (Luc)
Stolthet, engagemang och mod att vara motvals är andra viktiga egenskaper hos en mobilkranförare. Att påpeka fel och brister i miljö som kanske är
stressad kan ta emot, men i längden undviks olyckor, liv och lidande sparas.
När du har allt detta på plats är mobilkranförare ett yrke att trivas med och
stanna kvar i.
Körkortskrav
För att köra mobilkran krävs körkort med C-behörighet för tunga fordon.
Transportstyrelsen gör en individuell bedömning av att du uppfyller körkortslagens personliga krav (nykterhet, hänsyn, omdöme, ålder) och medicinska krav (syn, rörelse, sjukdomar, läkemedel etc.) De medicinska kraven i
C-körkortet ska förnyas vart femte år.
Arbete i hela Europa
Arbetsmarknaden inom Europa är relativt rörlig och omfattas av EES-avtalet som inkluderar Norge, Island och Liechtenstein. Det betyder att du kan
arbeta som mobilkranförare i hela Europa, även om du är bosatt i Sverige.
Svenska förmåner som sjukförsäkring, föräldrapenning, arbetslöshetsförsäkring etc. behåller du. Skatten betalas i det land du arbetar.
Jobben som mobilkranförare finns främst inom industri, bygg- och anläggning och transport. Branschen behöver fler kvinnliga förare men än så
länge är de flesta män. De kvinnor som finns är desto mer uppskattade.
34
mobilkranföraren.se
Dagens teleskoplastare är större med högre
lyftkapacitet och har lång räckvidd. Många
är, precis som en kran, runtomsvängande.
Med ett lyftspel monterat, blir maskinen
mycket lik en mobilkran i sitt användningsområde.
De stora förändringarna på maskintypen
Foto: flickr Tognum- MTU & MTU Onsite Energy
har gjort att många som arbetar med maskinerna inte hängt med kunskapsmässigt
vilket resulterat i att tillbuden och olyckorna med teleskoplastare ökat mer
än för andra maskintyper.
BYN och TYAs utbildningskrav för yrkesbevis på teleskoplastare har därför
skärpts och maskintypen klassas idag som lyftande maskin och inte som
förr jordförflyttande maskin. Utbildningen för teleskoplastare ska följa
Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2006:4 och AFS 2006:6 som gäller för
arbetsutrustning och lyftande maskiner.
BYN och TYA ställer samma grundutbildningskrav på teleskoplastare som
övriga lyftande maskiner. Utbildning på denna maskintyp finns även inom
TLP 10 Truckläroplanen men den begränsar föraren till att använda maskinen som truck med pallgafflar på hårdgjorda plana ytor, exempelvis lager-,
hamn- eller industriområden.
Utbildningen skiljer sig åt beroende på var man arbetar eller är kollektivansluten. Själva yrkesbeviset erhålls först efter att föraren tillgodogjort sig det
antal lärlingstimmar som krävs för respektive utbildning. De utbildningsbevis som BYN och TYA utfärdar är likvärdiga för de maskinslag som är
gemensamma.
mobilkranföraren.se
35
1
INLEDNING
1.3 YRKE: MOBILKRANFÖRARE
1
Kranföraren
Tänker man efter så inser man strax att staden är lyft
med kranar. Händer i tusental har smekt knappar och
spakar och varsamt lyft tegel, trappor, väggelement
och takplåt.
Miljoner lyft som skickligt och försiktigt placerats på
exakt rätt ställe.
Gamla hus lyftes av gamla kranar. Nya hus lyfts av
moderna kranar med avancerade motorer, stora däck,
fintrimmade säkerhetssystem och specialstål som en
japansk svärdsmed säkert skulle avundas.
Hus och anläggningar är tunga och utan kranen hade
vi inte kunnat bygga högt och stort.
Så sträck på dig kranförare. Känn stolthet över dig
själv och teamet omkring dig. Över staden som sträcker sig mot himlen.
Var stolt för utan dig hade staden varit plattare och
broarna mindre.
36
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
37
Foto: flickr Alexandre Prévot
Krantyper
Användning & egenskaper
2
Det här kapitlet beskriver tio olika mobilkrantyper med ett uppslag för varje
typ. Bilder och en kort text med krantypens speciella egenskaper, användningsområden och utmärkande för- och nackdelar, ger en översiktlig jämförelse av de olika krantyperna.
Det har skett en enorm teknisk utveckling som inte förändrat kranen i
grunden men däremot lett till mer specialiserade och kraftfulla, både säkrare och mer ömtåliga, kranar än förr. Även allterrängkranen kan anses
vara specialiserad på att inte ha en nisch - den passar där ingen annan kran
fungerar men sällan där en annan krantyp passar. Varje kran gör sitt jobb i
sin nisch.
Moderna kranar lyfter tyngre och är mer komplexa att köra vilket kräver
mer teoretisk kunskap än förr. Kraven på att det ska gå fort är högt ställda
liksom kraven på att arbetet utförs säkert och med stor precision.
Det lätt att förstå att en kranförare med erfarenhet från en viss krantyp
inte ersätts hur som helst. Att köra in sig på en ny kran tar tid. Att köra in
sig på en ny krantyp tar ännu längre tid.
En kranförare som behärskar sin kran har god anledning att känna stolthet
över sig själv, sin kunskap, erfarenhet och goda omdöme. Att vara kranförare idag innebär ett stort ansvar och kräver en viss personlighet.
Samtidigt som kraven på föraren och yrket i sig, ständigt skärps får kranarna allt bättre systemövervakning som hjälper föraren att inte göra misstag.
Välkommen till de kompetenta och komplexa lyftens värld!
mobilkranföraren.se
39
2
2.1 TRUCKMONTERADE KRANAR
KRANTYPER
2
2.1 Truckkranar
Truckmonterade kranar var från början lyftkranar monterade på ett lastbilschassi. Det var en praktiskt lösning, men med många begränsningar.
Snart utvecklades specialbyggda chassin med integrerade stödben som bättre tålde belastningen från kranen. I vissa delar av landet kallas krantypen
på grund av detta för långchassikran.
Generellt för denna krantyp är att motor, växellåda och axlar är standardkomponenter som köps in från lastbilsindustrin. I Europa är den här krantypen relativt populär. I Skandinavien har försäljningen av truckkranar länge
minskat till förmån för den mer allsidiga allterrängkranen.
Foto: yandex alex197409
Förutom lastbilshytten har truckkranen vanligtvis även ett krantorn med
förarhytt. De flesta har teleskopiska bomsystem men det förekommer även
truckkranar med fackverksbom. De finns i lyftkapaciteter från cirka 15 till
upp emot 90 ton.
Användningsområden
I första hand brukar truckmonterade kranar användas för mindre lyftuppdrag där tillgängligheten är god. De är också vanliga på serviceuppdrag
inom olika verksamheter, mycket på grund av sin korta riggningstid. Det är
sällan dessa kranar står under lång tid på samma uppdragsställe.
Illustration: Liebherr
För- och nackdelar
Den stora fördelen med den här krantypen är god bränsleekonomi och låga
driftskostnader. Riggningen är enkel och går snabbt. Vägegenskaperna är
goda och normalt är konstruktionen översiktlig och driftssäker.
Till nackdelarna hör att kranen som sådan är lite osmidig då den kräver mer
plats jämfört med andra kranar. Med drivning på enbart bakaxlarna och
styrning på framaxeln eller det främre axelparet, fungerar den bäst på fast
slätt underlag och har sämre framkomlighet i terräng.
Äldre truckkranar har teleskopbomkonstruktioner som är tyngre än nyare
kranars bommar, vilket begränsar lyftkapaciteten på längre arbetsradier.
Foto: fotograf Bengt Dahlberg
40
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
41
2
2.2 TERRÄNGKRANAR
KRANTYPER
2
2.2 Terrängkranar
Terrängkranar är tvåaxliga med drift och styrning på alla fyra hjul. Hjulen
är stora och de har låg transporthastighet. Denna krantyp har endast en
hytt för både körning på väg och manövrering av kranen.
Konstruktion är kompakt med torn, chassi, stödben och hjulutrustning väl
anpassade till varandra.
Bommen är en kort teleskopisk bom som vanligen är utrustad med någon
typ av jibb. Lyftkapaciteten är mellan 14 och 120 ton. Dieseldrift är vanligast
på terränggående kranar och motorn brukar vara placerad i chassit.
Användningsområden
Kranen har förhållandevis goda terrängegenskaper och är vanlig på svåråtkomliga uppdrag på ojämna underlag där lasten behöver flyttas hängande i
kroken. Krantypen väljs ofta i den tunga industrin eller som extrakran inom
bygg- och anläggning för de lyft som ligger utanför de stationära tornkranarnas räckvidd.
För- och nackdelar
God framkomlighet på fast underlag i terrängen, enkel och snabb riggning
och stor smidighet vid uppställning är fördelar hos den här krantypen.
Samtliga funktioner sköts vanligtvis från förarplatsen, inklusive stödben.
Terrängkranar kräver inte mycket extra uppställningsyta och kan normalt
lyfta även på hjul och köra med last i kroken.
Foto: flickr wburris
Vissa, men inte alla terrängkranar klassas som motorredskap klass 2 med
max tillåten hastighet begränsad till 30 km/h. Låg transporthastighet innebär att det krävs specialtransport för förflyttningar över stora avstånd.
Eftersom terrängkranar endast har två axlar har de ett högt axeltryck.
Terrängkranar med maxlast över 30 ton har för högt axeltryck för vanliga
vägar och måste alltid transporteras på trailer.
Foto: Terex Demag
Trots terränggående egenskaper krävs en fast terräng för att förflyttning
och uppställning ska gå enkelt.
Kompaktheten har sitt pris: Det är svårare att komma åt kontrollpunkter än
på andra krantyper och den korta huvudbommen kompletteras med fördel
med en jibb.
42
mobilkranföraren.se
Foto: Lars Igelström
Foto: Hounini
mobilkranföraren.se
43
2
2.3 ALLTERRÄNGARE
KRANTYPER
2
2.3 Allterrängkranar
Allterrängkranen är en mångsidig väg- och terränggående kran och är den
dominerande krantypen i Sverige. Chassit kombinerar de bästa egenskaperna hos truckkranen och terrängkranen. Krantypen har två förarhytter,
vanligen stora singelmonterade hjul med styrning och drift på flera axlar,
stor markfrigång, hydraulisk fjädring och goda vägegenskaper.
Foto: flickr Eldeby
Krantypen finns med lyftkapaciteter upp till 1200 ton. Kranar över 500 ton
måste vanligen demonteras helt för transport på allmän väg.
Allterrängkranar brukar ha hydraulisk teleskopisk bom och finns i ett otal
bomkombinationer. Ofta anpassas bom, bomutrustning och lyftkapacitet för
de lyft som kranen är tänkt för redan vid tillverkningen. Det gäller särskilt
kranar med en lyftkapacitet i området 300 ton och uppåt.
Användningsområden
Beroende på storlek är den lika användbar inom bygg och anläggning, industrier samt för att resa och serva vindkraftverk.
Foto: Dennis Nyberg
Foto: Björn Granberg
Foto: flickr Eldeby
Foto: flickr Eldeby
För- och nackdelar
Allterrängkranens stora fördel är dess mångsidighet. Den går fint på vägen,
har bra framkomlighet i terräng och på ojämna underlag och den är smidig
att ställa upp.
Kranen är lätt att rigga och särskilt de minsta kranarna är snabbriggade.
Vissa kranar kan lyfta utan stödben, vanligtvis bakåt, och förflytta sig med
last i kroken. Det är inte ovanligt med allterrängkranar som utrustats med
radiostyrning så att föraren kan övervaka lyftet stående bredvid lasten.
Nackdelar med större allterrängkranar är att de kräver stor plats när de ska
riggas, både för hjälpkranar och för transportfordon. Bomutrustning och
motvikter måste ofta demonteras och fraktas för sig. För att transportera
de största allterrängkranarna krävs ett stort antal trailers. En omfattande
demontering och monteringen gör att etableringen av en stor allterrängkran
blir en process som tar både tid och resurser i anspråk.
De större allterrängkranarna kräver lång och grundlig utbildning både vad
gäller körning, uppställning och riggning.
Foto: Nordic Crane Group
44
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
45
2
2.4 CITYKRANAR
KRANTYPER
2
2.4 Citykranar
Citykranen är en kompakt kran med kort bom precis som terrängkranen
men som namnet antyder är den särskilt anpassad för arbeten i tätorter.
Hjulen kan normalt svängas i alla riktningar. Den brukar ha styrning på
en axel för transport på väg och flerhjulsstyrning samt krabbstyrning för
manövrering på trånga platser. Förarhytten brukar vara placerad på krantornet, med samma förarplats för färd på väg och manövrering av kranen.
Foto: Dennis Nygren
Foto: flickr Eldeby
Foto: flickr Kenjonbro
Foto: flickr Kenjonbro
Foto: Dennis Nyberg
Foto: flickr Aros Mobilkranar
De flesta citykranar har teleskopiska bomsystem med en lyftkapacitet på
upp till 50 ton. De brukar vara klara för lyft med den utrustning som ryms
på kranen. De största citykranarna kan behöva placera om motvikterna
från transport- till lyftläge.
Användningsområden
Det typiska användningsområdet för citykranar är serviceuppdrag, särskilt i
trånga stadskärnor. De har god lyfthöjd i förhållande till grundbommen och
vissa går att utrusta med fast krok i bomhuvudet vilket brukar vara önskvärt vid montagejobb och andra jobb med låg lyfthöjd. Citykranar är sällan
uppställda på samma plats någon längre tid.
För- och nackdelar
Citykranar är enkla att flytta och är tack vare sin kompakthet relativt lättkörda i stadstrafik. De har korta grundbommar med mindre överhäng och
totallängd, vilket förbättrar framkomligheten.
De kan köras i lätt terräng och är fleraxlade, med både drift och styrning på
flera axlar. Många kranar av den här typen kan lyfta stillastående på hjul
utan stödben. Några kan också köra med last i kroken. Krabbstyrningen gör
det möjligt att köra kranen snett åt sidan.
En nackdel kan vara deras komplicerade konstruktion som kräver goda kunskaper om uppställning, användning och underhåll. Citykranar är förvisso
mycket flexibla med många inställningsmöjligheter, men tiden som kan gå åt
för att utnyttja denna mångsidighet kan också vara en nackdel. För att fullt
ut utnyttja en citykran och dess stora flexibilitet krävs en grundlig typutbildning och lång erfarenhet.
Foto: flickr Kenjonbro
46
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
47
2
2.5 LARVKRANAR
KRANTYPER
2
2.5 Larvkranar
Larvgående kranar har ett körbart fundament och normalt behövs inga
stödben. Tillåter underlaget kan dessa kranar, med maximalt lyftvärde,
förflytta sig med lasten hängande. Larvgående kranar kan även köras delvis
riggade för att förflytta sig inom ett arbetsområde, till exempel mellan kraftverken i en vindkraftspark.
Fackverksbom är vanligast. De har endast en förarhytt och vanligen bara en
motor. Banddriften är hydraulisk.
Användningsområden
Används främst inom on-shore industrin, tung industri och byggindustrin
där arbetsplatsen är stor med många tunga lyft.
De larvgående kranarna har större lyftkapacitet än både tornkranen och
allterrängkranen och de används gärna över längre perioder vid mer omfattande arbeten. Europas största mobilkran är larvgående Liebherr LR 13 000
som lyfter 3000 ton och har en lyfthöjd på 250 meter. Värdens största är
kinesiska XCMG XGC88000 med en lyftkapaictet på 4000 ton.
För- och nackdelar
En stor fördel är kranens höga lyftkapacitet. Fackverksbommen har jämförelsevis låg egenvikt med liten nedböjning och klarar stora utligg med hög
last.
Stora industrikranar kan köras med stora laster i kroken och har ett arbetsområde på 360 grader. Trots lyftkapaciteten är marktrycket relativt lågt
tack vara de breda banden. Det finns även larvunderställ med hydraulisk
reglering av spårbredden för att förbättra framkomligheten.
Foto: flickr ykanazawa 1999
Fig 2.5.1 Mycket stor
Larvkran med 800 tons lyftkapacitet vid
bygget av Ohashi Junction i Tokyo. Jämför
storleken med citykranen i bakgrunden.
Foto: flickr robives
Fig 2.5.2 Många trailers
Larvgående kranar transporteras demonterade på trailers.
Fig 2.5.4 Lång räckvidd
Larvkran som lyfter in ett brosegment av
stål. Cardiff England.
Foto: Nordic Crane AB
Fig 5.2.3 Rörlig jibb ger flexibilitet
Jibben ger kranen mycket stor räckvidd.
Till nackdelarna hör att det krävs ett stort öppet etableringsområde vid
riggning, montering och demontering. Riggningskranar kan behövas, och
beroende på kranens storlek krävs vanligen ett flertal trailers för transport,
vilket för med sig stora kostnader. Liebherrs stora larvkran som nämndes
ovan transporteras demonterad på cirka 200 trailers. För en mer normalstor
kran brukar det behövas upp emot 20 trailers.
Foto: flickr Capt Gorgeous
48
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
49
2
2.6 HAMNKRANAR
KRANTYPER
2
2.6 Mobila Hamnkranar
Mobila hamnkranar är byggda på speciella hjulchassin och är ofta utrustade med fackverksbom. Några få modeller har hydrauliska teleskopbommar
som till exempel den svenskbyggda Essemko. Mobila hamnkranar varierar i
storlek väldigt mycket. Bilderna på högersidan ger ett mycket litet urval.
Krantypen skiljer sig från vanliga mobilkranar framför allt genom att de är
byggda för tempouppgifter med intensiv användning i repetetiva uppgifter.
De är också anpassade för att lyfta från botten av båtskrov vilket märks
bland annat på förarhytten som kan höjas och sänkas för att ge föraren god
överblick över arbetsområdet som ofta sträcker sig ner i skrovet på fartyg.
Räckvidden går ofta ner under uppställningsplan för att kunna nå ner i
fartygsskrov när kranen står på kaj.
Hytten har funktioner för körning och annan förflyttning av kranen samt
för att sköta själva kranen. Majoriteten av kranarna har bomsystem av fackverkskonstruktion och en dieselmotor i krantornet för driften.
Foto: Flickr Màrtainn MacDhòmhnaill
Användningsområden
Typiska användningsområden för mobila hamnkranar ligger i själva namnet
på kranen. De jobbar på hamnanläggningar med att lasta och lossa fartyg. I
viss mån förekommer dessa kranar också inom industrier med stora utelager, där de kan lasta, lossa och provmontera större utrustning.
Mobila hamnkranar löser effektivt tunga speciallyft, bulkhantering och
griphantering av fyllnadsmassor eller timmer.
För- och nackdelar
Fördelarna är stor lyftkapacitet och räckvidd, med liten nedböjning i bommen. Kranen har 360 graders arbetsområde på stödbenen och är lätt att
flytta kortare avstånd, vilket ger snabb upp- och nedriggning. Den rörliga
förarplatsen kan ställas in för aktuell arbetshöjd.
Nackdelar är ett stort platsbehov jämfört med många andra kranar med
motsvarande lyftkapacitet. Kranen kräver fast och jämnt underlag och klarar sig dåligt i terräng.
Foto: flickr D H Wright
50
mobilkranföraren.se
Foto: flickr Stefan Eldeby
mobilkranföraren.se
51
2
2.7 LASTBILSKRANAR
KRANTYPER
2
2.7 Lastbilskranar
En lastbilskran är en helhydraulisk kran som monteras på ett fordon för
lastning och lossning av eget gods samt montagearbeten. Som namnet
antyder är denna krantyp vanlig på lastbilar. De kan också monteras på ett
släpvagnschassi som dras av en lastbil eller dragbil.
Lyftkapaciteten för dessa kranar brukar uppges i tonmeter (tm). Ett mått
som beskriver kranens bruttolastmoment enligt kranens lastdiagram och
gör det lättare att jämföra olika kranar med varandra. De största lastbilskranarna har en kapacitet på över 100 tm. Lastbilskranen har tagit över många
uppgifter som tidigare gjordes av små och medelstora mobilkranar.
Foto: flickr Martainn
Foto: flickr Naturalis: dichter bij de natuur
Foto: Björn Granberg
Foto: Björn Granberg
Foto: Björn Granberg
Användningsområden
Lastbilskranen är en liten och flexibel kran som kan utföra lyftuppdrag på
många områden där mobilkranar inte är lämpliga. Den kan byggas på med
tilläggsutrustning för en rad ändamål så att den kan lasta och lossa från det
egna fordonet, med hydraulisk griputrustning (som gripklo och klämaggregat) eller vakuum- och magnetlyftare samt linspel.
Utrustad med hydraulisk jibb klarar lastbilskranar lyftuppdrag som ingen
annan krantyp gör, till exempel materialhantering genom fönster flera våningsplan upp från utsidan.
För- och nackdelar
Lastbilskranens stora fördel är flexibiliteten. Bommens många korta steg gör
att den tar liten plats när den inte används. Den bygger inte heller uppåt så
mycket vid arbeten med låg lyfthöjd.
Med jibben kan lasten lyftas ut, upp eller ner genom till exempel källardörrar eller fönster och med radiostyrning kan föraren övervaka lyftet på nära
håll eller från en plats där överblicken är god. Vanligtvis används fast krok,
men linspel kan monteras.
Större kranbilar lastar lite eller nästan inget alls på det egna flaket då egenvikten blir för stor.
Kranbilarnas kapacitet och flexibilitet har ökat vilket fått stödbenstrycket att öka och marginalerna för stabilitet att minska väsentligt. Förarnas
kunskapsnivå har inte hängt med vilket lett till ett stort antal olyckor med
lastbilskranar.
52
mobilkranföraren.se
Foto: Björn Granberg
Utbildningskrav för lastbilskran
För lastbilskranar över 5 tm som används för lastning och
lossning av gods krävs att föraren har ett yrkesbevis utfärdat av TYA. Finns för kranar under och över 18 tm.
Används kranen vid montering jämförs lastbilskranen med
en mobilkran. I det fallet krävs att föraren har ett yrkesbevis utfärdat av BYN.
Utbildningen för lastbilskran faller under AFS 2006:6 Användning av lyftanordning och lyftredskap och AFS 2006:4
Användning av arbetsutrustning.
mobilkranföraren.se
53
2
2.8 MINIKRANAR
KRANTYPER
2
2.8 Minikranar
Minikranar finns i storlekar upp till ca 10 tm. De är vanligtvis hydrauliska
med teleskopbom, banddrift och stödben men saknar motvikt och förarhytt.
Manövrering sker med en handkontroll via kabel eller radiostyrning. Vissa
minikranar är utrustade med stol. Större minikranar kan ha hytt.
Tornet kan svängas 360 grader och lasten lyfts antingen med krokblock
eller fast monterad krok. Vissa minikranar kan även utrustas med jibb.
Säkerhetssystemet på minikranar med en lyftkapacitet över 1000 kg är
identiskt med det som större mobilkranar har vilket innebär att överlastskydd, lastindikator med mera finns.
Förare av minikran, ska ha dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av kranen. Inom byggindustrins
kollektivavtal finns en generell överenskommelse att förare av kranar
med en lyftkapacitet över 5 tonmeter ska ha yrkesbevis. Det finns även en
branschgemensam läroplan specifikt för minikranar.
Foto: UNIC
Användningsområden
Om inte allt för tunga saker ska lyftas inte allt för högt, kan minikranen
vara ett alternativ till en större kran. Låg egenvikt gör att den kan lyftas upp
på tak eller våningsplan, för att förflytta sig vidare för egen maskin till platsen för lyftarbetet. Vid byggnation av höga hus och broar kan minikranen
ersätta en mobilkran genom att lyfta uppifrån istället för nerifrån.
Foto: Kranlyft AB
Minikranen är utvecklad för inomhusbruk och för etablering på små ytor
och låg takhöjd, men används trots det övervägande utomhus.
För- och nackdelar
Minikranen är kompakt och behöver mycket liten etableringsyta och den är
förhållandevis lätt. Den kan därför komma närmare lasten än en stor mobilkran eller en lastbilskran, vilket många gånger gör den till ett kostnadseffektivt alternativ till en större mobilkran. Många minikranar kan köras med
både el och diesel vilket kan vara bra vid körning inomhus.
Till nackdelarna hör att kranar med lyftkapaciteter under 1000 kg saknar
säkerhetsbrytare och överlastdon och kräver därför en van förare. Arbetsradien är mycket liten och vid utomhusarbeten finns ingen hytt.
54
mobilkranföraren.se
Minikranar
Saknar vanligtvis hytt och
många kan skifta mellan eloch dieseldrift.
I Sverige lider denna krantyp
av att utbildningskraven är
otydliga. I regel hyrs de ut
utan förare och det har gjort
krantypen till den i särklass
mest olycksdrabbade.
Minikranar har annars mycket fina egenskaper och rätt
använda är de fantastiska
maskiner.
Foto: Kranlyft AB
Foto: Kranlyft AB
Foto: Unic Cranes
Foto: flickr ykanazawa1999
Foto: flickr ykanazawa1999
Foto: flickr ykanazawa1999
mobilkranföraren.se
55
2
2.9 TELESKOPLASTARE
KRANTYPER
2
2.9 Teleskoplastare
Teleskoplastaren som ibland kallas teleskoptruck, har sedan den kom ut på
marknaden förändrats både vad gäller användningsområden och utrustningsmässigt. Från början var den en motviktstruck med lite högre lyfthöjd,
vanligen med stel ram och bak- eller allhjulsstyrning. Dagens runtomsvängande teleskoplastare är likvärdig en mindre mobilkran om den utrustas med
linspel.
Transporthastigheten når upp mot 40 km/t, lyftkapaciteten till 10 ton,
lyfthöjden upp mot 25 meter. Den är lätt att flytta och ställa upp eftersom
alla funktioner styrs från förarplatsen. Drift och styrning på alla fyra hjulen är standard.
Förutom runtomsvängande teleskoplastare finns terränggående teleskoplastare med fast bom som kan utrustas med tillbehör som ändrar maskinens
funktion från att vara en gods- och stapelmaskin till en jordförflyttande
maskin eller till en kran som liknar en mobilkran eller med personkorg som
gör den till en bomlift eller mobil arbetsplattform.
Foto: Lars Igelström
Utbildningskraven på teleskoplastare har skärps i och med att den utvecklats till en lyftande maskin - alltså kran. Viss okunnighet om detta förekommer och därmed också en viss negligering av riskerna med maskinen. Se
utbildning i slutet av kapitel 1.3.
Användningsområden
Teleskoplastare används i många verksamheter: inom lantbruk, landskapsvård, industri och bygg- och anläggning för att nämna några och har til�läggsutrustning för många olika specialuppgifter.
Foto: flickr edrabbit
För- och nackdelar
Fördelar med teleskoplastaren är dess smidighet och breda utrustningsprogram, en mycket användbar maskin till de flesta arbetsuppgifter. God
transporthastighet vid förflyttning på väg.
Till nackdelarna hör att mångsidigheten gör den till en maskin som är
komplicerad att arbeta med och som kräver en grundlig utbildning avseende
säkert användande. Det råder idag brist på kunskap hos brukare, beställare och byggherrar om vilken kompetens som krävs för att kunna hantera
riskerna med denna maskintyp. Förutsättningar och reglerna vid personlyft
är ett exempel där specifik utbildning krävs.
56
mobilkranföraren.se
Foto: flickr Travis S
Teleskoplastare
Hytten på teleskoptruckar är vanligen byggd
enligt ROPS som är beteckningen för hytt
som är vältsäker och har utrymningsmöjligheter, och FOPS som står för hytt med
särskilt skydd och konstruktion som skyddar
mot fallande föremål.
Foto: Rogeland Kranskole
mobilkranföraren.se
57
2
2.11 SJÄLVRESANDE KRANAR
KRANTYPER
2
2.10 Självresande MOBIL kran
Självresande kranar kombinerar mobilkranens mobilitet med smidigheten,
räckvidden och lyfthöjden hos en tornkran. Uppställningen går mycket
snabbt jämfört med en tornkran och klaras i de flesta fall av föraren på
omkring en timme.
Kranen får sin kraft från egen motor eller tillkopplad elektricitet vid längre
uppställningar. Den vertikala masten kan vara av fackverk eller stålprofiler.
Den horisontella bommen är av fackverk.
Användningsområden
Används på kortare jobb där det finns begränsat med uppställningsutrymme och/eller jobb som kräver stor arbetsradie över höga tak. Det vill säga
där en mobilkran inte är möjlig att använda av utrymmesskäl och en tornkran inte är lämplig på grund av den tid det tar att montera den.
Foto: Lars Igelström
Dessa kranar ska inte förväxlas med självresande tornkranar, även om själva krankonstruktionen är snarlik. Att manövrera en självresande mobilkran
när den är upprest kan jämföras med att köra en tornkran.
Självresande kranar finns även med larvchassi.
För- och nackdelar
Den självresande mobila kranens kanske största fördel jämfört med en
traditionell mobilkran är att den kan stå nära husvägg eller liknande vid
lyft över byggnader eller andra hinder. En mobilkran måste vanligtvis stå
betydligt längre bort vilket kan medföra krav på avspärrningar med påföljande trafikstörningar. En självresande mobil kran har generellt sett större
räckvidd med lättare laster jämfört med en allterrängkran.
En annan fördel är att kranarmen inte bara kan vecklas ut över hinder, utan
om så skulle behövas kan den även ta sig in under hinder, till exempel en
bro.
Foto: Lars Igelström
Kranen har en komplicerad konstruktion som kan vara känslig för snö och
isbildning.
Foto: Björn Granberg
58
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
59
2
KRANTYPER
UPPGIFTER
2
Repetitionsfrågor
1. Beskriv kort de utmärkande egenskaperna, typiskt användningsområde
och minst en nackdel för varje krantyp.
1. Truckkranar
2. Terränggående kranar
3. Allterrängkranar
4. Citykranar
5. Larvkranar
6. Hamnkranar
7. Lastbilskranar
8. Minikranar
9. Teleskoplastare
10. Självresande kranar
2. På en större byggarbetsplats byggs en gammal hamn om till bostadsområde. En mobilkran går permanent som hjälpkran på bygget. Vilka
krantyper skulle kunna vara aktuella för det jobbet?
3. En telekommunikationsmast ska resas i ett skogsparti. Vilka krantyper
kan komma ifråga?
4. Ett lok har spårat ur på en rangerbangård. Vilka krantyper kan komma
ifråga?
5. Ett kontorsplan på 11:e våningen i en centralt belägen byggnad renoveras. Gipsväggar och golv ska lyftas in. Vilka krantyper kan komma
ifråga?
60
mobilkranföraren.se
mobilkranföraren.se
61
Foto: flickr nic0