Transcript SVENSKA TECKNARE ÅRSMÖTESHANDLINGAR 2013

SVENSKA TECKNARE
ÅRSMÖTESHANDLINGAR 2013
VERKSAMHETSBERÄTTELSE, EKONOMISK BERÄTTELSE,
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG, BUDGET OCH INKOMNA MOTIONER
Här kommer handlingarna till Svenska Tecknares årsmöte.
Årsmötet hålls på Hornsgatan 103, I det nya, men legendariska funkisteleverkshuset, vi flyttat till.
Lokalen är STIM:s hörsal, klockan 10–16 den 19 april.
Du som är medlem i Svenska Tecknare är välkommen att delta på årsmötet, och du har även rösträtt, yttranderätt och förslagsrätt.
Det är bra om många kommer, så att vi kan besluta om inriktning och prioriteringar tillsammans.
Vi kommer inte att bjuda på lunch, det får man skaffa sig på någon restaurang i närheten.
Den som bor utanför Stockholms län kan få ersättning för milkostnad.
Du anmäler ditt deltagande genom ett formulär som finns bland annat på Svenska Tecknares
hemsida.
I det här häftet finns styrelsens verksamhetsberättelse, den ekonomiska berättelsen, revisions­
berättelsen, förslag till budget, inkomna motioner och förslag till vilka som ska väljas på årsmötet.
I ett häfte som skickats ut tidigare finns dagordning, förslaget till verksamhetsplan och en handledning i hur du kan påverka besluten.
Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen är en slags information från styrelsen om
hur man skött föreningen det gångna året. Revisionsberättelserna är revisorernas syn på hur styrelsen
skött sig, samt förslag till om årsmötet ska ge den avgående styrelsen ansvarsfrihet för det gångna
året. Motioner och förslag till val är saker som årsmötet kan besluta som det vill om, det är alltså deltagarna på årsmötet som beslutar om detta, och om budgeten.
Hoppas att vi ses den 19 april, hälsar Svenska Tecknares kansli och styrelse!
illustratör Ingela Backman
grafisk form Lilian Bäckman
tryckeri Katarina Tryck, Stockholm 2013
Utgiven av Svenska Tecknare
Svenska Tecknare
Hornsgatan 103, plan 9, 117 28 Stockholm
[email protected]
svenskatecknare.se
innehållsförteckning
5STYRELSENS VERKSaMhETSBERÄTTELSE 2012
5 INLEDNING
5 MEDLEMMAR
6ORGANISATION
10 MÖTEN OCH SEMINARIER
12 BOKMÄSSAN
14 RÅDGIVNINGSVERKSAMHET
15 TIDNINGEN TECKNAREN
16KOMMUNIKATION
18 POLITISK PÅVERKAN
20FÖRELÄSNINGAR PÅ SKOLOR
20 MEDLEMSVÄRVNING
20 MEDLEMSFÖRMÅNER
20KOLLA!
23 SAMARBETEN
29 INTERNATIONELLT
31EKONOMISKA RAPPORTER
32revisionsberättelse SERVICEBOLAGET
33revisionsberättelse FÖRENINGEN
34revisionsberättelse KNUT V PETTERSSON
36 Reultaträkning, sammanslagen för servicebolaget och föreningen
39 Balansräkning, sammanslagen för servicebolaget och föreningen
4 0FÖRSLAG TILL BUDGET
41inkomna motioner
4 3VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
STYRELSENS VERKSaMhETSB ERÄTTELSE 2012
2012 har för Svenska Tecknares del präglats av en rad förändringar, som föranletts bland annat av
den medlemsundersökning som genomfördes 2011, och de strategier styrelsen tagit fram som resul­tat
av denna, som resulterade i den verksamhetsplan årsmötet antog.
En rad prioriteringar och målsättningar slogs fast. Det är genomförande av dessa som inneburit att
Svenska Tecknare tagit stora steg på vägen till att bli en organi­sation med större tyngd och status,
som har en progressiv och tidsenlig framtoning och vars verksamhet kan ge medlemmarna den service, den kunskap, den styrka och den yrkesgemenskap de eftersöker genom sitt medlemskap.
Temat för året har varit professionalism. Ett sätt att utrycka det temat har varit genom stora utbildningssatsningar, som syftat både till att erbjuda utveckling av yrkeskompetensen på nya områden,
och att höja standarden i hela yrkeskåren, till exempel när det gäller digital bildleverans för tryck.
Vi har också arbetat med att göra organisationen tydligare för både medlemmar och omvärlden.
Bland annat har arbete med en ny visuell identitet inletts. Arbetet under året har i stora delar varit
framgångsrikt, men de steg vi tagit på vägen har också blottlagt nya områden vi behöver förbättra,
och fler och kanske ännu större förändringar av verksamheten som behöver göras för att skapa en
organisation som kan vara en stark opinionsbildande kraft, som kan leda utvecklingen när det gäller
villkor, prissättning och arvoden, som organiserar de allra flesta yrkesverksamma, och som är en
självklar del av yrkesidentiteten för illustratörer, grafiska designers, animatörer och serietecknare i
hela Sverige. 2012 har på ett bra sätt lagt grunden för att vi ska kunna ta nästa steg. Det här är Svenska
Tecknares verksamhetsberättelse för 2012.
MEDLEMMAR
Föreningens medlemsantal uppgick den 31 december 2012 till 1211 medlemmar. Under året har 83
nya medlemmar gått med och 96 medlemmar gått ur föreningen. Föreningens medlemmar består av
780 kvinnor och 431 män.
Det kan konstateras att medlemsantalet ökat fram till 2007 för att sedan gå ner. Nedgången 2008
till 2009 kan förklaras med avgiftshöjning av medlemsavgiften från 1 200 kr till 1 800 kr. Föreningen
har en ganska stor andel medlemmar som är runt pensionsålder vilket också kan antas ha ökat antal
utträden på senare år. En annan bidragande faktor är medlemsavgiften till IC, som tidigare ingick,
men idag endast subventioneras. Det innebär att en del väljer att vara med i bara ena organisationen.
De områden där flest medlemmar bor är Stockholms län, med 660 medlemmar, Västra Götalands
län med 152 medlemmar och Malmöhus län 128 medlemmar.
medlemsutveckling 2003–2012
1400
1350
1300
1250
1200
1150
1100
31 dec
2003 20042005 20062007 2008200920102011 2012
antal 1261
1282
1303
1344
1364
1357 1280 1223 1225
1211
5
åldersfördelning 2012
350
300
250
200
150
100
50
0
födda10-talet20-talet30-talet40-talet 50-talet 60-talet70-talet80-talet 90-talet
2 19 66 156211320303159 5
ORGANISATION
Styrelsen
Föreningens styrelse har haft följande sammansättning
Perioden 1 januari–13 april 2012
Lennart Eng, ordförande
Helena Bergendahl
Lotta Bruhn
Lilian Bäckman
Gunna Grähs
Magnus Günther
Charlie Norrman
Mats Simons
Tyra von Zweigbergk, vice ordförande
Perioden 14 april–31 december 2012
Lennart Eng, ordförande
Lilian Bäckman
Gunna Grähs
Magnus Günther
Hanna Nilsson
Charlie Norrman
Karin Persson
Mats Simons
Tyra von Zweigbergk, vice ordförande
7 protokollförda möten genomfördes under året. Utöver det arrangerades utbildning i styrelsearbete
för styrelsen.
Arbetsutskottet bestod av Lennart Eng, Charlie Norrman och Tyra von Zweigbergk fram till års­
mötet den 13 april och består av Lennart Eng, Mats Simons och Tyra von Zweigbergk fr o m årsmötet.
Arbetsutskottet förbereder styrelsemötena och fattar beslut mellan styrelsemötena. Föreningens
verksamhetsledare Jenny Lindahl Persson deltar också i mötena.
6
Revisorer
Ansvariga för revisionen har varit auktoriserade revisorn Johan Svärdlöf, ordinarie, med Peter
Garpen­hag som suppleant. Båda från PriceWaterhouseCoopers.
Medlemsrevisorer fram till årsmötet var Robert Nyberg, ordinarie, och Stefan Lindblad, suppleant.
Vid årsmötet valdes Siw Lövkvist till ordinarie och Cecilia Undemark till suppleant.
Konflikt- och Rättshjälpsfonden
Utbetalning från fonden kan ske för att bekosta juridisk hjälp till enskild medlem vid konflikt med till exempel uppdragsgivare och om frågan är av principiell betydelse för föreningen och dess medlemmar.
Medel kan också beviljas till medlem som lidit skada på grund av konflikt som utlysts av föreningen.
Fonden har en egen styrelse och under 2012 har inga frågor föranlett styrelsen att sammanträda.
I styrelsen har suttit:
Perioden 1 januari–13 april 2012
Lennart Eng, ordförande
Claes Forsslöf, ordinarie
Peter Häggström, ordinarie
Kerstin Olsson Grönvik, ordinarie
Ann-Christin von Reybekiel, ordinarie
Mattias Adolfsson, suppleant
Helena Davidsson Neppelberg, suppleant
Jessica Laurén, suppleant
Jimmy Wallin, suppleant
Emma Virke, suppleant
Perioden 14 april–31 december 2012
Lennart Eng, ordförande
Peter Häggström, ordinarie
Kerstin Olsson Grönvik, ordinarie
Ann-Christin von Reybekiel, ordinarie
Eva-Marie Wadman, ordinarie
Mattias Adolfsson, suppleant
Helena Davidsson Neppelberg, suppleant
Jessica Laurén, suppleant
Jimmy Wallin, suppleant
Emma Virke, suppleant
Författarfondens referensgrupp
Stipendieansökningar till Författarfonden behandlas av ett beredningsutskott inom fonden. Cecilia
Torudd sitter i beredningsutskottet, vald av Svenska Tecknare att representera bildområdet i fondens
stipendiearbete. Till hjälp i arbetet att bedöma stipendieansökningar inom bildområdet utser Svenska
Tecknare en referensgrupp. Referensgruppens uppgift är rådgivande och sammanträder två gånger
om året i samband med ansökningsperioderna till Författarfonden.
Ledamöter:
Perioden 1 januari–13 april 2012
Solveig Hellmark
Susanne Fredelius
Joanna Hellgren
Perioden 14 april–31 december 2012
Susanne Fredelius
Joanna Hellgren
Emma Adbåge
7
Arbetsgrupp för Kavallastipendierna
Föreningen utlyser 7 vistelsestipendier till Kavalla varje år, 3 st om en 4-veckorsperiod och 2 st om en
2-veckorsperiod. Stipendiet består av hyra för respektive period samt ett bidrag till resa m m om 7 000
kr respektive 3 500 kr. En arbetsgrupp utser stipendiaterna.
Under 2012 har gruppen bestått av:
Mattias Adolfsson
Ulf Frödin
Eva Ede
Barn- och ungdomsboksgruppen
Styrelsen beslutade under 2012 att lägga ned sektionerna då ingen verksamhet bedrivits förutom i
barn- och ungdomsbokssektionen. Istället bildades en Barn- och ungdomsboksgrupp.
Én arbetsgrupp leder arbetet inom gruppen. De är:
Ingrid Arnell
Linnéa Krylén
Amanda Eriksson
En inspirationsträff på Svenska Barnboksinstitutet ordnades den 12 april.
Anne-Marie Karlsson, bibliotekarie på SBI, guidade genom 2011 års totala utgivning av barn- och
ungdomsböcker. Anna Bengtsson, bilderbokskonstnär berättade mer ingående om några av 2011
års bilderböcker.
Tillsammans med Författarförbundets barn- och ungdomssektion ordnades ett mingel på Södra
Bar den 10 maj för illustratörer och författare inom barn- och ungdomsboksbranschen.
Vid årets bokmässa i Göteborg var Linnéa Krylén på plats från barnboksgruppen för att träffa medlemmar och informera om gruppens verksamhet samt för att kolla vad som händer i branschen.
Knut V Pettersson Fond
Föreningens styrelse fungerar också som styrelse för fonden. Det är också styrelsen som beslutar
om vem som ska tilldelas Knut V Pettersson-stipendiet en gång per år.
Stipendiet är en meritutmärkelse till förtjänt svensk tecknare företrädesvis över fyrtio år.
Stipendiet om 10 000 kronor tilldelades 2012 Anna-Clara Tidholm vid föreningens vårfest i anslutning till årsmötet den 13 april.
Tecknarnas Fotokopieringsfond
Fotokopieringsfonden har till uppgift att bland enskilda upphovsmän fördela medel avseende ersättning för kopiering av litterära och konstnärliga verk inom undervisningsområdet som föreningen
erhåller genom Bonus Presskopia och som föreningen ställt till fondens förfogande.
Styrelsen sammanträdde i slutet av november för att fatta beslut om årets stipendiater.
Beslutsmötet föregicks av två arbetsdagar för att gå igenom de 343 inkomna ansökningarna.
80 stipendier á 25 000 kronor delades ut. 48 till gruppen Läromedel & Fakta samt 32 till gruppen
Övriga.
8
Styrelsen för fonden har under året haft följande sammansättning:
Perioden 1 januari–13 april 2012
Jenny Lindahl Persson, ordförande
Jeanette Engqvist, ordinarie
Jony Eriksson, ordinarie
Fereshteh Fazeli, ordinarie
Karl Grandin, ordinarie
Carina Länk, ordinarie
Fredrik Saarkoppel, ordinarie
Amanda Eriksson, suppleant
Jeanette Milde, suppleant
Perioden 14 april–31 december 2012
Jenny Lindahl Persson, ordförande
Jony Eriksson, ordinarie
Lena Forsman, ordinarie
Carina Länk, ordinarie
Fredrik Saarkoppel, ordinarie
Hans Sjögren, ordinarie
Hanna Wieslander, ordinarie
Amanda Eriksson, suppleant
Lotta Sjöberg, suppleant
Valberedning
I valberedningen inför årsmötet ingick:
Ebba Strid Udikas
Måd Olsson Wannefors
Alexandra Falagara
Vid årsmötet den 13 april omvaldes Ebba Strid Udikas och Måd Olsson Wannefors.
Styrelsen utser den tredje ledamoten till valberedningen (Alexandra Falagara utsågs på delegation
av AU under 2013)
KANSLIET Följande personer har varit anställda på kansliet:
Jenny Gustafsson Adminstratör/informatör
Catherine Holmström Kommunikatör (Föräldraledig från april)
Mathias LevebornKommunikatör (Vikariat från augusti)
Dick Schyberg Redaktör
Åsa Anesäter Jurist (Tjänstledig från maj)
Emma Jarl
Jurist (Vikariat från april)
Jenny Lindahl Persson Verksamhetsledare
Inga Ohrlander Sundell Föreningssekreterare
Mikaela SundinAdministratör (Visstidsanställd på timbasis under
våren/sommaren 2012)
Vi har bytt datamiljö till Mac, och bytt ut de sista kvarvarande äldre PC:arna, bytt mailprogram till en
exchangelösning och bytt registerssystem till Filemaker. På grund av gifter i golvet i lokalerna på
Årstaängsvägen 5 B genomfördes i all hast en flytt av kansliet till evakueringslokaler på Årstaängs­
vägen 1 C, som vi delade med KRO/KIF samt Illustratörcentrum.
Mycket fokus låg under året på att hitta en lösning för lokalerna. Ända sedan gifterna i golvet upptäcktes fördes diskussioner om vilka olika lösningar som kunde vara tänkbara. I första hand sökte vi
en lösning från hyresvärden, AMF, som skulle erbjuda oss likvärdiga lokaler enligt det hyreskontrakt
vi har med dem som löper till 2015. Då vi inte kunde få en sådan lösning från AMF begärde vi istället
skadestånd. Vi nådde en lösning som innebar att vi fick skadestånd och frihet att hitta nya lokaler på
egen hand, utan att vara bundna till kontraktet.
En lokalgrupp bestående av representanter för bildorganisationerna samlade ihop respektive
orga­nisations behov och konstaterade att behoven skulle bli mycket mindre, om man till exempel er-
9
satte de olika köken med ett gemensamt, den stora lobbyn (vita havet) avskaffas osv. Beroende på
planlösning uppskattade vi behovet till 800–900 kvadratmeter.
I mars kom en förfrågan från STIM, som köpt ett hus på Hornsgatan 103, som de ska renovera och
fylla med hyresgäster. Hyran är på 2 800 kronor per kvadratmeter. Varje våningsplan är på 300
kvadrat­meter. Då STIM behövde besked om Hornsgatan 103 sattes en tidsfrist till 30 maj, då vi senast skulle ha bestämt oss. Detta var snabba ryck, tyckte många i Svenska Tecknares styrelse, men
vi hann trots detta både få fram bra alternativa lokaler att titta på och fatta ett belsut som känns väl
underbyggt och förankrat. AU beslutade den 29 maj att säga ja till Hornsgatan 103, vilket meddelades
de andra organisationerna.
Efter att beslut om flytt tagits vidtog arbetet med förhandlingar mellan organisationerna och STIM
kring lösningar och behov och planering kring detta tog mycket tid under hösten 2012. Själva flytten
planerades till efter julledigheten 2013.
MÖTEN OCH SEMINARIER
I verksamhetsplanen för 2012 ingick en mycket stor satsning på utbildningar med möjlighet att utveckla sin yrkeskompetens. Detta var ett resultat av den medlemsundersökning som genomfördes
2011, och de diskussioner och prioriteringar styrelsen lade upp med anledning av detta.
Under året var mer än 400 medlemmar anmälda till något av utbildningstillfällena, ej inräknat
deklara­tionskurs, 3D-introduktion och årsmöte. Antalet utbildningstillfällen var, inklusive årsmötet, 22
stycken, spridda över Stockholm, Göteborg och Malmö. En utbildningskatalog producerades och
trycktes, samt skickades ut med post till alla medlemmar.
I Malmö genomfördes utbildningarna i samarbete med och med deltagande från elever på Serietecknarskolan på Kvarnby FHSK.
Alla utbildningstillfällen följdes upp av en gedigen utvärderingsenkät, där både de som deltog, och
de som av någon anledning uteblivit, fick svara på frågor om allt från innehåll och kvalitet till information inför, samt vilka utbildningar man önskar sig vidare 2013. Alla utbildningar och föreläsare har generellt fått höga betyg.
Responsen från medlemmarna har varit stor, vilket ger en bra grund för planering av utbildningar
och seminarier 2013.
Deklarationskurs
Föreningen ordnade, tillsammans med Svenska Fotografers Förbund, en deklarationskurs den 19
april. Kursen leddes av Susin Lindblom, skattejurist och förbundsdirektör på Sveriges Dramatikerförbund. Kursen tog upp aktuella nyheter och praxis hos skatteverket samt hur man ska förbereda sig
inför en större förändring på momsområdet. Utöver det togs frågorna om koppling mellan bokföring
och deklaration upp och hur man gör en näringsdeklaration från början till slut.
Till kursen hade ca 55 medlemmar anmält sig.
Introduktion om digital 3D
Den 3 maj bjöd Leo Sandberg, FabPics, på en introduktion i digital 3D.
Han informerade om begrepp, mjukvara och marknaden samt hur man kan arbeta med 3D till vardags. Ett tjugotal medlemmar deltog.
10
Årsmöte
13 april 2012 hölls föreningens årsmöte i Myntkabinettets lokaler i Gamla Stan.
36 medlemmar deltog i årsmötet.
Årsmötet är ett bra tillfälle att träffa andra yrkesverksamma inom visuell kommunikation, men först
och främst ett tillfälle att vara med och påverka vad föreningen ska göra, vad som ska prioriteras, och
hur det ska fungera.
Utöver stadgeenliga frågor som val av styrelser och referensgrupper, fastställande av balansoch resultaträkning, ansvarsfrihet för styrelsen, beslut om budget för 2012 hade medlemmarna att
besluta om Verksamhetsplan för 2012 samt ta ställning till inkomna motioner. Till årsmötet hade 2
motioner inkommit:
ang lokalavdelningar som bifölls av stämman och
ang namnbyte som avslogs av stämman.
Efter årsmötet arrangerades en fest i Improvisation & Co:s lokaler. Festen arrangerades av Ingrid
Arnell, Sofie Nohrstedt, Jenny Lindahl Persson och Inga Ohrlander Sundell.
Digitala grunder
Medlemsundersökningen visade att vi hade en andel medlemmar som önskade komma igång med
att arbeta i Photoshop, Illustrator eller andra program, och arbeta med sina bilder digitalt, men som
inte lyckats med detta, eller som ville vidga sin kompetens till fler programvaror. Därför inledde vi serien med utbildningen Digitala grunder, som riktade sig till denna grupp. Den hölls 1 oktober i Göteborg (5 anmälda), 2 oktober i Malmö (4 anmälda, till det kom serieelelverna på Kvarnby Folkhögskola)
och 17 oktober i Stockholm (40 anmälda). Anledningen till att det var så få anmälda i Göteborg och
Malmö var att det blev mycket kort tid från det att informationen gick ut, till det att kursen var. Kursledare var Elin Hjulström, Massih Naisan och Charlotta Björnulfson, det vill säga samma personer som
också står bakom den nya programvarusupport som vi byggt upp under året.
Marknadsföring och PR
En heldagskurs i marknadsföring och PR, med inriktning på utveckling av det personliga varumärket
samt plattformar i sociala medier genomfördes den 16 oktober i Göteborg, med 25 anmälda, den 23
oktober i Stockholm, med 93 anmälda, och den 31 oktober i Malmö med 31 anmälda. Kursledare var
Jenny Lindahl Persson. Till föreläsningen hörde också intervjuövningar. Utbildningarna genomfördes
i samarbete med Illustratörcentrum.
Att skriva avtal
Svenska Tecknares jurist Emma Jarl höll heldagskurser rörande förhandling och avtalsskrivning.
I Stockholm den 28 november med 88 anmälda, i Göteborg 7 december med 24 anmälda och Malmö
den 30 november med 16 anmälda. Kursupplägget var dels teoretiskt men deltagarna uppmanades
även att dela med sig av erfarenheter för att på så sätt även få in en praktisk del. Deltagarna bidrog
med många erfarenheter vilket ledde till givande avtalsdiskussioner inom främst illustration och grafisk formgivning.
Arvodeskonferenser
Under året har tre arvodeskonferenser ordnats.
Frågor och svar kring arvoden och rättigheter inom olika branschområden presenterades av medlemmar. Utöver det informerades om aktuella avtalsfrågor, royaltynivåer, prislägen mm.
I Malmö hölls konferensen den 16 oktober på Sankt Gertrud Konferens.
20 medlemmar deltog. De medlemmar som berättade om sin bransch och hur de arbetar och tar betalt var: Hanna Nilsson, ena halvan av den svensk-norska designduon Byggstudio, Maria Nilsson
illustratör och grafisk formgivare, Andreas Qassim animatör och serietecknare, Johanna Kristiansson läromedelsillustratör och serietecknare. Från kansliet deltog Inga Ohrlander Sundell som talade
om arvoden, rättigheter m m.
Den 9 november hölls konferensen i Stockholm.
85 medlemmar deltog i konferensen. Jenny Lindahl Persson inledde med att presentera de delar som
gällde arvoden i den stora medlemsundersökningen som genomfördes 2011. Följande medlemmar
berättade om sitt arbete och syn på arvodering samt förändringar i branschen: Mattias Adolfsson,
11
illustratör, Annika Lyth, grafisk formgivare, David Liljemark, serietecknare. Inga Ohrlander Sundell
från kansliet pratade om arvoden, rättigheter m m.
Efter programmet ordnades mingel i föreningens lokaler dit även andra medlemmar, som inte haft
möjlighet att delta under programmet, var välkomna.
I Göteborg hölls konferensen den 14 november i Utkiken, Majorna.
52 medlemmar deltog. Inga Ohrlander Sundell inledde med att tala om arvoden, rättigheter och vanliga frågor. Följande medlemmar berättade om sitt arbete: Johan Wanloo, serietecknare, Elisabeth
Dunker, illustratör, konstnär och fotograf, Carolina Laudon, typsnittsdesigner och grafisk formgivare.
Master Talk: Photoshop
För den mest avancerade gruppen Photoshop-användare riktade sig föreläsningen Master Talk:
Photoshop med Leo Sandberg. Föreläsningen genomfördes den 23 november i Malmö med 27
anmäl­da, den 30 november i Göteborg med 35 anmälda och den 7 december i Stockholm med 115
anmälda. Att det var så många anmälda var roligt, men gjorde möjligen också att inriktningen blev
något mindre elitistisk än avsett.
Att leverera tryckfärdiga original
En kurs i prepress och hur man felsäkrar färger och annat för tryckproduktion hölls av Stefan Ohlsson
den 29 november i Stockholm, 110 anmälda, 20 november i Malmö, 30 anmälda, 8 november i Göteborg, 24 anmälda. Kursen hade även hållts i Kulturlyftet, och varit uppskattad, varför vi tog in den
i den egna verksamheten och tillgänliggjorde den för medlemmarna.
Lusseglögg
Mitt i flyttstöket på Årstaängsvägen inföll vår traditionella ”lusseglögg”. Ett fyrtiotal medlemmar kom
och drack glögg och knaprade på pepparkakor. I år var glöggen spetsad med deltagande av Illustra­
kören som skruvade upp julstämningen lite extra. För den som ville veta mer om vem jultomten egen­
tligen är och hur bilden av den fryntlige julklappsutdelaren har uppstått och förändrats över tid gjorde
Lennart Eng en bildexposé.
BOKMÄSSAN
Vid 2012 års bokmässa testade vi ett helt nytt grepp. Tanken var att skapa en mötesplats, en slags
hamn för medlemmarna, i Svenska Tecknares monter. Här skulle man kunna hänga, träffa andra
medlemmar och presentera sig själv eller lyssna på andra. Vi öppnade för alla medlemmar att anmäla intresse för medverkan i montern, inredde med soffa, mikrofoner, högtalare och ett rådgivningsbås, och satte upp ett program.
Vi begärde också förflyttning av montern till att ligga nära seriescenen och barnens torg, där vi
återfanns i monter A02 : 29.
Vi samarbetade även i år med Illustratörcentrum, som delade ut sin katalog. Programmet för hela
mässan såg ut så här:
12
TORSDAG
11.00 Christina Wagner, illustratör 11.45 Nina Beckmann och Linda Johansson visar och berättar om
årets Kolla! för JLP 12.00 Maria Borgelöv, grafisk formgivare och illustratör 12.15 Per Gustavsson,
illustratör, intervjuas av JLP 12.30 Anna Westin, illustratör, intervjuas av JLP 12.45 Linnea Krylén,
Svenska Tecknares barn- och ungdomsgrupp, intervjuas av JLP 13.00 Boel Werner, illustratör
13.15 Emma Virke, illustratör och grafisk formgivare, intervjuas av JLP 13.30 Emma Virke, illustratör
och grafisk formgivare 13.45 Marianne Pettersson Soold, som arbetar med kalligrafi, grafisk form
och illustration 14.00 Rebecca Landmér, som arbetar med illustration och grafisk form 14.15 Niklas
Lindblad, grafisk formgivare, intervjuas av JLP 14.30 Niklas Lindblad, grafisk form­givare 14.45 Jens
Andersson om Sanatorium förlags utgivning med Mattias Adolfsson och Edward Gorey 15.00 Camilla
Engman, illustratör och konstnär 15.15 Katarina Strömgård livetecknar och berättar om sitt arbete
med barnböcker 16.00 Svenska Tecknares ordförande Lennart Eng hälsar välkommen till årets
mingel tillsammans med Illustratörcentrum 16.00 Mingel med Svenska Tecknare och Illustratör­
centrum
FREDAG
09.30 Ebba Strid Udikas, illustratör och konstnär 10.30 Nina Ulmaja debuterar i år med en egen
barnbok: ABC å allt om D. Intervjuas av Dick Schyberg 11.15 Annika Elmqvist arbetar med en ny­ut­
gåva av ”Sprätten på toaletten”. intervjuas av Dick Schyberg 12.00 Jens Ahlbom, illustratör som gett
form åt bland annat Mulle Meck, Dagspöket och Niklas Nilsson 12.15 Åsa Rosén, som nästa år
debu­terar på Rabén & Sjögren med sin första kapitelbok 12.30 Gunna Grähs just nu aktuell med
”Det fräscha alter­nativet” på Galago 12.45 Mattias Olsson, illustratör, intervjuas av JLP 13.00 Hans
Sjö­gren, illustra­tör 13.15 Sylvia Mård, barnboksillustratör och akvarellmålare, intervjuas av Dick
Schyberg 13.30 Mats Vänehem, fakta- och barnboksillustratör, intervjuas av Dick Schyberg
14.00 Jessika Berglund & Caroline Röstlund berättar om TOIJOII, ett samarbete mellan två bild­­
män­ni­skor 14.15 Sara Gimbergsson, barnboksillustratör 14.30 Annika Lyth, grafisk form­­givare
14.45 Emma Virke, illustra­­tör och grafisk formgivare intervjuas av JLP 15.00 Boel Werner, illu­
stratör 15.15 Anders Djerf, grafisk fomgivare och illustratör intervjuas av JLP 15.30 Anna-Maria
Ivstedt, illustratör och grafisk form­givare 15.45 Mia-Maria Güettler grafisk formgivare och illustratör
intervjuas av JLP 16.00 Lene Due Jensen illustratör som i år debuterar med bilderboken ”Bodils
Kalas” (Alfabeta förlag) 16.00 Ho Baek Lee, pratar och kanske tecknar (Ho Baek Lee, är syd­
koreansk författare, illustra­tör och författare av böcker för barm och unga. Hans förlag, Jaimimage,
har givit ut ett 50-tal titlar, varav runt tio är hans egna verk, till exempel The Strongest Rooster Ever
och While We Were Out, vilka översatts till flera andra språk, den sistnämnda även till svenska under
titeln Ensam hemma. Han är i Sverige för att ta emot Peter Pan-priset 16.30 Joakim Pirinen, serietecknare, bildkonstnär, illustratör, författare, dramatiker, intervjuas av JLP 16.45 Lilian Bäckman,
grafisk formgivare, illustrat­ör mm, pratar om Kaosdesign 17.15 Maria Kask, illustratör och grafisk
formgivare, intervjuas av JLP
LÖRDAG
10.00 Carina Melander, illustratör och grafisk formgivare 10.30 David Liljemark, serietecknare och
författare, intervjuas av Dick Schyberg 10.45 Gunna Grähs, just nu aktuell med ”Det fräscha alternativet” på Galago 11.00 Robert Nyberg, satirtecknare och illustratör, livetecknar 12.00 Magda
Korotynska, fakta- och barnboksillustratör 12.15 Bengt Arne Runnerström berättar om boken
Långe­dragsjullar 12.30 Pelle Forshed, intervjuas av JLP 13.00 Mats Vänehem fakta- och barnboksillustratör, intervjuas av JLP 13.30 Lotta Kühlhorn, aktuell med ”Rapport!” en bok om att göra
mönster, intervjuas av JLP 14.00 Sara Gimbergsson, barnboksillustratör 14.15 Elin Hjulström visar
och svarar på frågor (JLP) om sin senaste animerade kortfilm 15.00 Jens Andersson berättar om
Sanatorium förlags utgivning med Mattias Adolfsson och Edward Gorey 15.45 Anna Bylund, grafisk
formgivare 16.00 Sara Olausson, serietecknare och illustratör, intervjuas av Dick Schyberg
16.15 Joakim Pirinen, serietecknare, bildkonstnär, illustratör, författare, dramatiker, intervjuas av
Dick Schyberg
SÖNDAG
10.00 Malin Biller, serietecknare och illustratör, intervjuas av JLP 11.00 Marianne Pettersson
Soold, som arbetar med kalligrafi, grafisk form och illustration 12.00 Bengt Arne Runnerström berättar om boken Långedragsjullar 13.00 Jens Andersson berättar om Sanatorium förlags utgivning
med Mattias Adolfsson och Edward Gorey 14.00 Mattias Olsson, illustratör, intervjuas av Dick Schy­
berg 15.00 Thomas Asplund, som arbetar med illustration, grafisk form och fotografi 16.00 Helga
Hila Brümmer, illustratör och bildbyggare intervjuas av Dick Schyberg
13
Hela styrelsen deltog på mässan, och besökte seminarier samt umgicks med medlemarna. Montern bemannades och sköttes av kansliet, som också agerade utfrågare och rådgivare. Designen på
montern gjordes av Erica Jacobsson, och bygget gjordes av henne själv samt Illustratörcentrums
Lisa Zachrisson och Jonathan Sahlin från Göteborg. Rivningen genomfördes av Helena Bergendahl
från Göteborg och hennes dotter. Styrelsen beslutade i utvärderingen att fortsätta utveckla samma
koncept för bokmässan nästa år, med mindre justeringar som till exempel skulle kunna skapa en
bättre ljudbild.
RÅDGIVNINGSVERKSAMHETEN
Arvodesrådgivning
För att hjälpa medlemmarna i arvodes- och andra frågeställningar kring uppdrag finns en grupp
telefon­rådgivare som består av kansliet och av föreningens medlemmar från olika arbetsområden.
Rådgivarna sitter också i Arvodesgruppen. Gruppen kallas till möte minst två gånger per år för att utvärdera arvodesrådgivningen och diskutera marknadens utveckling. 2012 har gruppen haft möte för
att diskutera sitt arbete, utvecklingen inom olika områden samt rekrytering av nya rådgivare och
eventuella nya områden.
Inga Ohrlander Sundell är sammankallande i gruppen.
Under 2012 bestod gruppen av följande personer:
Allmänt och upphovsrätt: Inga Ohrlander Sundell
Grafisk form: Ingse Ellesson
Grafisk form: Roland Ingemarsson
Grafisk form och illustration: Ann-Christin von Reybekiel
Tidningar och serier: Tomas Karlsson
Tidningar och läromedel: Kati Mets
Animation: Mattias Gordon
Webb: Anya Winqvist
Rådgivningen är en stor och viktig del av föreningens verksamhet och högt prioriterad av styrelsen.
En stor mängd frågor kommer till kansliet varje dag, både från medlemmar, icke medlemmar och uppdragsgivare.
14
Juridisk rådgivning
Den juridiska rådgivningen sköts per telefon samt mail av föreningens jurist, Emma Jarl. Frågorna är
av varierande slag både upphovs- och avtalsrättsligt men har under året dominerats av frågor gällande
den digitala marknaden.
För att balansen mellan enskilda upphovsmän ska bli så jämn som möjligt försöker föreningen träffa
avtal och arbeta fram rekommendationer med större motparter. Under året har förhandlingar förts
med bland annat TV4, SVT/UR, Norstedts, Bonnierförlagen samt Sveriges Annonsörer.
I den förhandlingsdelegation som Bildupphovsrätt i Sverige utsett ingår Svenska Tecknares jurist
Emma Jarl tillsammans med jurister från Bildkonst Upphovsrätt i Sverige och Svenska Fotografers
Förbund.
Denna förhandlingsdelegation har under året förhandlat fram ett avtal med TV4 gällande bild­
visning i kanalens program Nyhetsmorgon, Efter tio och Kalla fakta. Avtalet är ett försöksavtal som
innebär att upphovsmän ska få ersättning när deras verk visas i ovan nämnda program. Avtalet trädde i kraft den 1 september 2012 och gäller till att börja med en period om sex månader. Under denna
period utvärderas avtalet löpande.
Under året har samma förhandlingsdelegation även diskuterat med SVT/UR dels kring det avtal
som finns sedan tidigare gällande ersättning vid sekundärvisning av bild dels gällande det sk med-
verkansavtalet som säger att en medlem ska få ersättning vid viss typ av medverkan i SVT/UR.
Förhandlingarna med Norstedts gäller ett nytt ramavtal för föreningens medlemmar. Detta avtal
kommer att täcka in även digitala format. Förhandlingarna fortgår och ett nytt avtal bör vara på plats
våren 2013.
Förhandlingarna med Bonnierförlagen gällde avtalsutformningen för digitalisering av sk back
list-titlar. Bonniers skickade ut avtal med dåliga villkor för upphovsmän men reviderade avtalsvill­
koren efter förhandling till förmån för våra medlemmar.
Under hösten yttrade sig föreningen beträffande Ny bibliotekslag (Ds 2012:13). Sammanfattningsvis ställde vi oss positiva till den förtydligade ändamålsprincipen, principen om avgiftsfrihet samt
teknik­neutralitet men ansåg det svårt att förutse hur de tekniska förändringarna i distributionen av
litte­ratur kommer att gestalta sig över tid.
Programvarusupport
Under året gick en förfrågan ut till medlemmarna där vi sökte expertis i en rad efterfrågade programvaror, och som resultat fick vi ihop en grupp bestående av Massih Naisan, Elin Hjulström och Charlotta
Björnulfson, som ska hjälpa medlemmarna med kniviga problem i till exempel Final Cut, Photoshop
och InDesign. Svenska Tecknares kommunikatör har under året byggt ett supportforum, och via detta
och telefon ska medlemmarna kunna få service. Själva sjösättningen kom dock att skjutas till 2013.
Tidningen Tecknaren
Tecknaren började året med att presentera Mikhail Zlatkovsky, rysk regimkritisk tecknare och en nyutkommen bok om politiska tecknare runt om i världen. I samma nummer startade vi också artikel­
serien ”Den nya boken”, som handlade om digitaliseringens snabba påverkan på hela bokbranschen.
Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Bilbliotket i Stockholm intervjuades.
I nästa nummer fortsatte temat med en längre intervju med Lasse Winkler, Svensk Bokhandels
chefredaktör, samt artiklar om nya aktörer på e-boksmarknaden. Porträttintervju med Eva Lindström,
reportage från Bologna och reportage om Johan Rutherhagen som arbetar med miljömässigt hållbar
form, var några andra ämnen.
Årets tredje nummer berättade om Island och den starka konstnärliga profilen ”Goddur”. World
Press Cartoon, världsmästerskapet i politisk teckning, avgjordes i Portugal och Tecknaren var på
plats. Artikelserien om ”Den nya boken” avslutades med ett samtal mellan Svenska Tecknares jurist
Åsa Anesäter, ordförande Lennart Eng, skribenten Bert Ola Gustavsson och Tecknarens redaktör
Dick Schyberg. Dennis Eriksson gjorde åtskilliga illustrationer till hela artikelserien.
Lagom till Bokmässan i Göteborg kom årets fjärde nummer med reportage om gifta par som arbetar ihop. ”Är ugglan död?” frågade Helena Bergendahl i en trendspaning och fyra medlemmar berättade om sina hemsidors betydelse för att nå ut. Fyra nya böcker om typografi, mönsterskapande m m
togs också upp.
Kolla!-vinnaren Kyuhyung Chos spännande bild prydde omslaget till årets femte nummer. Stina
Wirséns karaktär Lilla Hjärtat och Tintin var två fiktiva figurer som var huvudpersoner i höstens intensiva
debatter om vad som är rasistiska stereotyper eller inte. Magnus Bard gjorde en tecknad kommentar
till debatten och Lennart Eng en skriftlig. Tecknarens redaktör konstaterade att när eldfängda debatter
utbryter kommer den egna tidningen ohjälpligt efter av pressläggningsskäl. Författaren Staffan
Söder­blom skrev en essä om bokformgivaren Christer Jonson. Hur fungerar a-kassan för en frilans,
reportage från Bokmässan i Göteborg, nya böcker om affischer var också en del av innehållet.
Sista numret för året pryddes av en japansk bild från 1700-talet med anledning av en nyutkommen
bok. Lång intervju med Lotta Ek, AD på Dagens Nyheter. Simon Schwartz, ny, intressant tysk
serieskap­are presenterades. Svensk design i Tokyo, hur man illusterar en grävling och trasiga Parker-pennor var några andra ämnen i detta nummer.
Mia Lidbom och Staffan Larsson har gjort illustrationer till ledarssidan och Martin Kellerman och
15
Emma Virke tog hand om Fråga Juristen, där Emma Jarl har skrivit texterna under Åsa Anesäters
tjänstledighet.
I varje nummer finns också en personlig krönika av någon medlem. I år har Lars Sjunnesson, Anna
Erlandsson, Anna-Clara Tidholm, Joakim Pirinen, Charlie Norrman och Kati Mets varit krönikörer.
Dessutom har Karin Ahlin under året haft en stående sida med Yrkesdagboken, som avslutades med
att hennes yrkesverksamhet bromsades av att hon fick barn.
Carl Anders Skoglund har varit tidningens grafiska formgivare, i samband med föräldraledighet ersatt av John Sandström.
Tecknaren trycks på Luleå Grafiska. Redaktör och ansvarig utgivare är Dick Schyberg.
Kommunikation
Namnfrågan
Eftersom namnfrågan ständigt dök upp som diskussionsämne i styrelsearbetet, och även skapade
en viss osäkerhet: behöver vi kanske byta namn? är namnet ett hinder för vår tydlighet? – togs frågan
upp till seriös behandling för att få ett avgörande: ska vi gå vidare med namnbyte, eller ska vi säga att
nu heter vi Svenska Tecknare för ett bra tag framöver, och så behöver vi inte ägna så mycket energi
åt det. I styrelsen vann det senare förhållningssättet majoritet. En motion från Lilian Bäckman inkom
dock till styrelsen, om att namnbyte skulle utredas. Efter diskussion på årsmötet avslogs den av årsmötesdelegaterna genom omröstning med rösträkning, som visade på en god marginal för beslutet.
Styrelsen kunde därefter gå vidare i förvissning om att vi inte skulle aktualisera namnfrågan på ett
tag, och därför inte heller behövde fundera på det i förhållande till annan verksamhet. Däremot bedömde man det som mycket viktigt att ladda om namnet med ny kommunikation
Identitetsfrågor
I början av 2012 genomförde Catherine Holmström en undersökning bland studenter och i nätverket
SheCreatives som undersökte attityder till Svenska Tecknare bland närstående icke-medlemmar.
Resultatet visade tydligt det som vi redan misstänkte: att kännedomen om vilka Svenska Tecknare är
och organiserar var låg, och att uppfattningen om oss bland annat innefattade en något mossig bild.
De största bristerna i vår varumärkeskännedom är att målgruppen inte vet vilka vi organiserar eller
vad vi gör. I prioriteringarna för verksamhetsåret har arbetet med att komma tillrätta med detta stått
högt. Styrelsen har bidragit till tydliggörandet när man diskuterat hur vi etiketterat oss, och beslutat
sig för att sluta använda beskriviningen visuella kreatörer, då den är både otydlig och delvis missvisande, och i diskussion med underlag kring flera alternativ beslutat sig för att vi ska använda oss av
uppräkningen av de fyra huvudsakliga yrkesgrupperna i varje beskrivning av oss själva, då detta är
ett snabbt och enkelt sätt ett bidra med den för målgruppen väsentliga informationen om vilka vi organiserar. Ett annat tydliggörande gäller föreningens art: är det en branschorganisation, en facklig organisation? Detta har varit otydligt för både oss själva och omvärlden. Styrelsen beslutade under året
att det som ska gälla är beskrivningen ”Svenska Tecknare är en intresseorganisation för yrkesverksamma inom illustration, grafisk design, animation och serier”
16
Webb
Till stora delar har webb-arbetet handlat om vardagligt rutinarbete som att lägga upp nyheter, information om nya lokaler, utställningar, kalendariehändelser, tävlingar, kurser med mera.
Eftersom det både finns brister i estetiken och tekniken med den nuvarande hemsidan, vilket gör
att administrationen av hemsidan tar onödigt lång tid, så beslutades det att ta fram en helt ny hemsida
i samband med att man tar fram en ny grafisk identitet. Den nya hemsidan är planerad att öppna
5 april 2013. Därför har en del uppdateringar som hade planerats att genomföras under 2012 skjutits
på för att istället integreras i den nya hemsidan. Men vi har uppdaterat hemsidan med program­
varusupport, där tre medlemmar svarar på frågor om Adobes programvaror och en utbildningsdel.
My
ck
et
vä
l1
4%
4
Inte alls
%
hur väl tycker du att du vet vilka
svenska tecknare är och vad de gör?
Lite grann
39%
Ganska väl
43%
vilka yrkesgrupper tror du att svenska tecknare representerar?
(fler alternativ möjliga)
120
100
80
60
40
20
0
%
98,4% 77,3%65,6% 87,5% 8,6% 20,3% 1,6% 1,6%
Illustratörer
Grafiska
Formgivare
Animatörer
Serie-
tecknare
Filmare
Art
Directors
Regissörer
Annat,
nämligen
Sociala medier
Vi har arbetat i stort sett likadant med sociala medier som tidigare år. Vi delar lite bredare nyheter på
Facebook än vad vi gör på hemsidan och ungefär en gång i varannan vecka. Det finns stor potential i
sociala medier, men vi måste hitta rätt nivå för oss. Det kan vara aktuellt att, om Svenska Tecknare vill
vara lite mer aktiva i samhällsdebatten, också aktivera Twitterkontot. Vi har registrerat ett konto hos
Instagram som kommer användas när den nya hemsidan är lanserad. Tonen i Instagram är mer lik
den hos Facebook än den hos Twitter. Instagram kan passa oss bra just för att det ger oss möjligheter
att kommunicera visuellt. Instagram skapar inte uppmärksamhet för en fråga, men är varumärkesbyggande och identitetskapande på ett bättre sätt än Twitter.
Press- och opinionsbildning
Eftersom Svenska Tecknare är en liten organisation, som arbetar med frågor som inte har särskilt
stort allmänintresse, finns det svårigheter för oss att nå ut i media. Det kombinerat med att vi inte har
tydliga åsikter som journalister kan känna igen, gör att vi inte har särskilt goda förutsättningar för ett
pressarbete med genomslag. Eftersom organisationen inte har formulerat så många ståndpunkter så
har vi inte kommunicerat med media så mycket som vi hade kunnat.
17
I det så kallade Mangamålet var vi ute och skickade pressmeddelande, och fick också publicitet
bland annat i SvD den 16 juni. Gunna Grähs skrev för Svenska Tecknares räkning en debattartikel
apropå ett reportage om Ingrid Vang Nyman, som punlicerades i DN Kultur den 31 januari, till försvar
att illustratörens roll och rättfärdiga krav på ersättning och upphovsrätt. I Cap & Design i februari gjordes ett reportage om högre lön 2012, där bland annat Lennart Eng Intervjuades, och samma tidning
hade ett stort repor­tage om plagiat, med föreningens jurisk Åsa Anesäter. Slutligen gav ett press­
meddelande om att Martin Frostner ska göra ny visuell identitet åt Svenska Tecknare publicitet i
Resume i december.
MEDLEMSKOMMUNIKATION
Under året har 12 månatliga nyhetsbrev skickats ut till medlemmarna innehållande tips och datum­
information om olika stipendier, tävlingar, medlemsutbildningar och seminarier samt ekonomisk och
juridisk information som rör medlemmarna. Dessa utskick har skickats digitalt förutom till medlemmar
utan e-postadresser som fått per post. Återkommande på de digitala utskicken har under året varit en
länk till föreningens blogg och en länk till tävlingen Kolla!, som Svenska Tecknare arrangerar.
Det har också gjorts separata utskick gällande föreningens aktiviteter såsom medlemsmöten, årsmöte, seminarier och kurser samt annan utvald information om exempelvis Fotokopieringsfonden,
Individuell reprografiersättning m m.
Med anledning av den medlemsexklusiva utbildningssatsning som gjorts under året trycktes en
utbildningskatalog upp som skickades till alla medlemmar som sedan kompletterats med digitala utskick. Alla nytillträdda medlemmar får välkomstpaket per post innehållande bland annat information
om föreningen, några nummer av Tecknaren samt deklarationshandledning och Kolla!katalog.
Politisk påverkan
Litteraturutredningen ”Läsandets kultur”
2011 tillsatte regeringen en litteraturutredning. I direktiven ingick att kartlägga läsning, bokmarknad,
e-böcker, upphovsmännens villkor och det internationella perspektivet.
På Bok - & Biblioteksmässan 2012 presenterades utredningens betänkande på över 600 sidor.
Den innehåller en omfattande kartläggning inom de olika fält som regeringen utpekat i sina direktiv.
Under utredningens gång hade ordförandena för Svenska Tecknare, Författarförbundet och
Svenska Fotografers förbund vid ett par tillfällen träffat utredarna och framfört synpunkter på bland
annat hur vi anser att frågan om biblioteksersättningen ska hanteras.
Tyvärr blev betänkandet ur vår synpunkt en besvikelse.
Det innehåller inga idéer om hur man kan förbättra upphovsmannagruppernas ställning på marknaden. Det som dock visade sig vara det allvarligaste med betänkandet var att utredaren lade förslag
på förändringar av regelverket runt biblioteksersättningen och då speciellt förhandlingsrätten för upphovsmännen.
Hösten har ägnats åt möten och diskussioner mellan våra organisationer för att uppnå en gemensam ståndpunkt kring dessa frågor. Resultatet är att de förslag som lagts fram av utredningen avvisas
och att vi i stället gemensamt föreslår att biblioteksersättningen stärks med en egen lagstiftning.
Detta har framförts i våra respektive remissvar.
Biblioteksersättningen
2011 träffades en tvåårig överenskommelse mellan upphovsmännens organisationer och regeringen
som innebar att ersättningen för 2012 skulle höjas med 2 öre till 1:35 kr vilket innebar en ökning av
totalbeloppet till 134 163 000 kr. 2013 ska ersättningen höjas med ytterligare 2 öre.
Tvåårsuppgörelsen innebar att det inte genomfördes några nya förhandlingar under 2012. I januari
2013 inleddes förhandlingarna för ersättningen 2014.
18
Arbetsgrupp om biblioteksersättningen
I samband med biblioteksförhandlingarna 2011 tillsattes en gemensam arbetsgrupp för upphovsmännens organisationer och kulturdepartementet för att diskutera frågor runt biblioteksersättningen.
Under 2012 genomfördes ett antal möten som bland annat innebar att arbetsgruppen träffade representanter för litteraturutredningen. Efter hand blev det tydligt för oss som deltog från upphovsmannasidan att vi inte fick någon värdefull information eller något direkt inflytande genom arbetsgruppen.Vi
meddelade därför att vi inte längre var intresserade av att fortsätta arbetet i den formen vilket ledde
till att arbetsgruppen lades ned.
ALMEDALEN
Svenska Tecknare närvarade i Almedalen genom deltagande av verksamhetsledare Jenny Lindahl
Persson, som förlade en arbetsvecka innan semestern i Visby för att kunna arbeta med att underhålla alla kontakter inom politik, kultur, media och näringsliv som Svenska Tecknare kan komma att ha
nytta av. Förhoppningsvis hamnar även Svenska Tecknare på så vis lite högre i medvetande bland
politiker och journalister. Dessutom deltog vi aktivt i Kulturskaparnas olika arrangemang och promotade dessa. Det blev även en hel del opinionsbildning kring upphovsrättsfrågor.
FRISTADSFRÅGOR
Att se till att förföljda tecknare kan bli en del av fristadsssatsningarna i Sverige, var en fråga som sattes upp i verksamhetsplanen för 2012.
I Almedalen etablerades kontakt med bland annat Martin Elg från Kulturrådet (och Malmö), Marie
Korpe, chef för Freemuse, med kontor i Köpenhamn, och Jan Lothe Eriksen projektledare för musik­
ernas fellesorganisation, som arbetar för fristadsprojektet. Utifrån detta kunde vi sedan börja arbeta
med samordning, och när KRO/KIF också engagerade sig i arbetet kom vi ytterligare längre på
vägen. Det stod klart att vi redan idag omfattas som tecknare av ICORNs och PENs fristadsarbet.
Det som behövde göras var istället att engagera sig i att identifera vilka tecknare som behöver hjälp
samt vilka kommuner som kan tänka sig att hjälpa dem.
UTBILDNINGSPOLITISK GRUPP
Svenska Tecknare behöver skapa sig en målrinrktning när det gäller att påverka utformningen av
yrkesutbildningarna för grafiska formgivare, illustratörer, animatörer och serietecknare. Idag finns
ingen sammanhållen inriktning eller politik, utbildningarna är fragmenterade och ansvaret inte samlat. Vi saknar dessutom en egen bild av framtidsinriktningen, designerns och illustratörens roll i
framtiden och vad vi vill uppnå när det gäller yrkesrollen och dess status och uppdrag i samhället
och arbetslivet.
För att ta tag i dessa frågor beslutade styrelsen under året om en utbildningspolitisk grupp. Verkställandet av detta är dock skjutet till 2013.
NÄRINGSPOLITISK GRUPP
Svenska Tecknare behöver på ett mer målinriktat sätt påverka lagar och regler så att de gynnar våra
yrkesgrupper. Det handlar såväl om rena näringsfrågor, så som på vilket sätt statens satsningar på
kreativa näringar kommer våra medlemmar till del, om att slå vakt om och utveckla ersättningsordningar så som biblioteksersättningen eller att få del av privatkopieringsersättningen, och att åstadkomma bättre villkor i trygghets- och skattesystemen.
Målsättningar på sikt är att påverka villkoren för våra medlemmar i skatte- social- och närings­
politiken, och att öka statusen för vår organisation, och genom en större tyngd i organisationen förbättra möjligheterna att påverka avtal, arvoden och villkor
Styrelsen beslutade under 2012 tillsätta en arbetsgruppgrupp, med uppdrag att göra en nuläges­
analys och formulera målsättningar. Verkställandet av detta är dock skjutet till 2013.
19
Föreläsningar på skolor
Under året har föreningens jurist tillsammans med föreningens vice ordförande Tyra von Zweigbergk
besökt olika utbildningar på Mälardalens högskola och hållit föreläsningar dels om föreningens verksamhet, dels om upphovsmäns rättigheter, hur man förhandlar, skriver avtal och hur man på bästa
sätt förvaltar sina rättigheter i arbetslivet.
Emma Jarl har även föreläst på Nyckelviksskolan tillsammans med Lilian Bäckman, styrelse­
ledamot. Även här fokuserades på vilka rättigheter man har och hur dessa tillvaratas på bästa sätt.
Serieskolan i Malmö besöktes under hösten. Då avtalskursen hölls där deltog även Serieskolans
elever vid detta tillfälle.
Medlemsvärvning
Medlemsvärvning är till vissa delar någonting abstrakt och kan vara saker som varumärkesbyggande
aktiviteter. Väldigt mycket av vår kommunikation är medlemsrekryterande indirekt. I direkt medlemsrekryterande arbete har vi gjort det möjligt att ansöka om medlemskap digitalt på hemsidan. Det är
någonting som förhoppningsvis sänker trösklarna och ger fler medlemmar då det förenklar ansökningsförfarandet. Vi har också skickat ett rekryteringsbrev till de som sökt Fotokopieringsfonden,
men som inte är medlemmar, och talat om fördelarna med att vara medlem. Sedan delade vi ut väldigt
mycket material på bokmässan och pratade där med många potentiella medlemmar, samt föreläste
för studenter på flera viktiga yrkesutbildningar.
Medlemsförmåner
En prioriterad fråga under året, för att behålla och värva medlemmar och skapa bättre medlem­­s­
er­bjudanden har varit att komma igång med arbetet med att utveckla medlemsförmånerna, till exempel rabatter och samarbeten. Ett uppdrag lades ut på Ebba Strid Udikas, som arbetat främst under
sommaren och hösten 2012 med att förhandla och utveckla området väsentligt. Detta kommer att
fortsätta under 2013.
Kolla!
20
Projektledare för Kolla! 2012 var Linda Johansson och Nina Beckmann, som gjorde sitt sista år som
projektledare, efter flera års mycket lyckad tjänstgöring på posten.
Jubileumsåret 2012 sattes fokus på affischen. Tävlingen inbringade rekordmånga tävlingsbidrag,
1 485 stycken. Som alltid kom mer än hälften av alla bidrag samma dag vi stängde. Då tävlingen var gratis i år så tror vi att vi framför allt nådde ut och fick in många bidrag från mindre aktörer, frilansare med
begränsad ekonomi och mindre kulturproducenter. Bidragen speglade en ordentlig bredd, från ”street­
­­­art”-liknande uttryck för klubb- och musikscen till renodlade reklamkampanjer för stora varumärken.
Det fanns fem olika kategorier att tävla i. Vi fick tveklöst mest bidrag till kategorin ”kultur” vilket var
förväntat. Den stod för dryga hälften av alla bidrag. Procentuellt var fördelningen så här:
55% Kultur,
10% Politik/samhällsinformation
11% Reklam
13% Poster
11% Fri
JURYDAGAR
Den 19 och 20 april sammanträdde juryn, som bestod av:
• Jockum Nordström - Konstnär
• Choi Ping Woo - Agent och grundare av Woo Agency för illustratörer och animatörer
• Patrik Andersson - producent på St Paul Film bakgrund på Nordisk Film,
Sandrew Metronome, Svenska Filminstitutet och Filmfestivalen.
• Dan Jonsson - professor i grafisk design med inriktning mot illustration
• Kajsa Ståhl - grafisk formgivare och grundare av Åbäke/London
• Anja Uddenfelt - Art Director på Kollo/F&B
• Lena Johannesson - Professor em. i konstvetenskap från Göteborgs Universitet
(har skrivit det fantastiska förordet i Paul Lipschutz samling KB och Raster givit ut).
Årets tävling var som sagt indelad i fem kategorier och eftersom det var så överlägset många
bidrag i kategorin ”kultur” valde juryn att göra denna till två kategorier; utställningar och scen/film. Så
slutligen hade vi sex affischkategorier och 64 vinnande bidrag. Tre utvalda bidrag som fick prispengar
i kategorin ”Fri” om 20 000 Kr, 10 000 Kr samt 5 000 Kr. Juryn flyttade runt ganska många bidrag som
inte uppfyllde kriterierna för sin kategori, eller som de bedömde skulle vara i annan kategori.
Under jurydagarna blev det flera och intressanta diskussioner. Om verkshöjd, om idéer, om hur
affischen kommunicerade, om budskap, om tendenser i tiden, om hantverk och mycket därtill. Juryarbetet ägde rum på Hotell Rival.
AFFISCHFESTIVAL
150 personer kom. Vi sålde 100 biljetter i förköp på kolla.se – resten i dörren.
Det blev föreläsning av tre internationella gäster med fokus på affischen. Maureen Mooren från
Holland, Pierre Bernard från Frankrike (grundare av Grapus) samt Charlotte Chetham/Manystuff
även hon från Frankrike. Till detta hade vi bjudit in 11 svenska talare som alla fick presentera affischer
de gjort eller inspirerats av under åren. Det var bland annat: Valeria Hedman, Dan Jonsson, Anton
Sebbfolk, Vår, Fellow Designers, Olof Halldin från KB, Stina Löfgren, Lisa Careborg/Happy med flera.
Affischfestivalen ägde rum i Research&Developments lokaler på Kvarngatan. Mat lagades av Lina
Åberg, grafisk formgivare som jobbar på EBDC. Festivalen arrangerades tillsammans med Iaspis
som bekostade resa och hotell för alla de tre internationella gästerna.
PRISCEREMONI, STOCKHOLM
Årets prisceremoni firades i Moderna Museets/Arkitekturmuseets trädgård och i dess Bucky Dome.
Det var en fin höstkväll den 6 september, 230 personer kom och firade. Kvällens program leddes av
skådespelaren Lina Englund. Jürg Lehni höll en inledande inspirationsföreläsning i Arkitektur­museets
lounge. Därefter gick alla ned till Bucky Dome i trädgården där de möttes av ett spelande liveband
och champagne. Vi beredde tid för prat och mingel mellan föreläsning och innan diplomutdelning tog
sin plats. Vi ville ha en kort ceremoni med fin stämning, vilket Lina Englund som presentatör bidrog till.
64 diplom delades ut i 6 kategorier, varav tre specialpriser var instiftade som penningapriser och en
specialutnämning med svenska folkets involvering, ”Allmänhetens röst”.
Det var i år gratis att delta på ceremonin, men antalet platser begränsade. Alla som i år skickat in
till tävlingen, Svenska Tecknares medlemmar, press, jury och cirka 100 andra personer som varit
involverade i Kolla! fick inbjudan.
BOKEN
I den 235 sidiga jubileumsboken (inbunden med hårdpärm) som släpptes den 6/9 visas de 64 affisch­
erna, vinnarna från årets tävling. Åtta skribenter reflekterar kring affischens skapande och uttryck,
yrkesrollens utveckling och den konstart som angår oss alla. Det var Pierre Bernard, Marie-Louise
Bowallius, Sara Teleman, Kajsa Ståhl, Olof Halldin, Annina Rabe, Maina Arvas, Susan Sontag. Formgiven av We Do Not Work Alone.
21
WORKSHOP FORM/DESIGN CENTER, MALMÖ
Den 14 september kom Job Wouters till Malmö. Han var aktuell för festivalen under våren men uteblev pga sjukdom. Denna gång var han inbjuden för att hålla en workshop på Form/Design Center, för
inbjudna gäster från hela Öresundsregionen. Inbjudningslistan utgick ifrån de som under året skickat
in till tävlingen, ca 100 personer från Skåne. Det fanns 25 platser för gäster och det blev lite mer än
fullsatt. Affischerna som skapades utgjorde en del av utställningen på Form/Design Center under
kommande 3 veckor. Vi hade stor hjälp av våra sponsorer för att förverkliga workshopen, Papyrus
stod för allt papper och Iaspis för resa och hotell för Wouters.
UTSTÄLLNING F/DC, MALMÖ
Direkt efter workshopen började vi bygga utställning på F/DC, den var öppen mellan den 15 september
och 7 oktober. Svårt att säga hur många besökare den hade, begreppet ”många” kanske inte säger
så mycket. Men det var många, då utställningen låg under Malmös gallerinatt och var en del i deras
program, så enbart under den kvällen beräknas den besökts av cirka 2 500 personer. På öppningskvällen kom ca 150 personer, en trevlig kväll i samarbete med delar av Liljevalchs konsthantverks­
utställning som invigdes samma kväll. Vin, mingel, prat och bokförsäljning.
Linda har gjort visningar och små workshops i utställningen. Bland annat för en lågstadieklass,
studenter från K3, Malmö Högskola och för designstudenter från Danmarks Designhögskola, och
danska designprofessorer.
Vi hade ett ”rum” i Form/Design Centers stora utställningssal och deras entréhall till förfogande.
I utställningsrummet hängde 20 affischer från Job Wouters workshop på väggar vi byggt upp. För att
få ytan lite mer levande använde vi golvet som ett affischplank och visade ett urval av de vinnande
affischerna fotograferade i miljö. Och så byggdes en vägg där vi uppmanade besökarna själva att
delta och måla en &-affisch (frånfestivalen) och sätta upp på väggen. Malmöbesökarna tog till sig
idén och ca 270 affischer målades.
BOKMÄSSAN, GÖTEBORG
Kolla! var närvarande på Bokmässan i Göteborg på olika sätt. Vi gjorde ett samarbete med ”Molnet”
som vår samarbetspartner Erlanders/Fälth & Hässler står bakom. Här höll vi ett samtal på fredagen
med Marie-Louise Bowallius och Olof Halldin, som båda skrivit i jubileumsboken och varit engagerade under Kolla!-året på olika sätt. Samtalet handlade i korta drag om affischens roll i dagens sam­
hälle, om dess estetik nu och historiskt, om dess politiska roll och om hur dess framtid som uttrycksmedel ser ut.
KOLLA.SE
Kolla! har en bra och välanvänd webbplats. I första hand används den för att få ut information (med
hjälp av nyhetsbrev i verktyget Mailchimp) och för att hantera anmälningarna till tävlingen. Men en
betydande funktion den även har är att vara en inspirationsplattform för personer med intresse för
illustration och grafisk design. Med bloggare och texter, med dagsaktuella inlägg, och tillgång till alla
bidrag som i år exponerats på kolla.se med alla vinnare, när de offentliggjorts. Även med sitt arkiv
som sträcker sig bakåt till 2009 med filmer, bidrag och tidigare bloggar. Bloggare i år var Olof Halldin
(KB), Andreas & Fredrika Doré och Stina Löfgren.
Vi har i år arbetat ännu mer aktivt på facebook med egen sida.
I år har kolla.se även huserat ”Allmänhetens röst” som innebar att en öppen omröstning pågick
på webbplatsen där svenska folket röstade fram ett helt eget pris – ”Allmänhetens röst”. En mycket
lyckad aktivitet där vi nådde helt nya målgrupper och fick mycket pressuppmärksamhet i landsortstidningarna. Webbplatsen är byggd i Wordpress, formen har We Do Not Work Alone gjort, och tekniken
står Rickard Westerlind på Orangelab för.
22
Kommunikationsarbetet Kolla!
Sammanfattningsvis kan man säga att kommunikationsarbetet har bestått av dels presskommuni­
kation med syfte att få publicitet kring tävlingen, och direktkommunikation med syfte att nå ut direkt till
dem som ska lämna in bidrag. Den senare delen har varit extremt arbetskrävande, då Cattis, Jenny
och Mikaela från kansliet jobbat med att ta fram listor på personer och organisationer som bör få inbjudan, och sedan arbeta med bearbetning av dessa för att få dem att lämna in bidrag.
Arbetet med att bygga register startade under 2011, och vi började med planering och identifikation
av vilka målgrupper som ska sammanställas, och hur det skulle göras. Därefter pågick arbetet hela
vintern med att skapa register över de olika målgrupperna.
Under februari lanserades webben och tävlingen, och stora utskick gjordes både när det gäller
målgrupper och press. Utöver det genomfördes i pressarbetet bearbetningar av ett femtontal redaktioner, i flera skeden genom telefonsamtal, personliga kontakter och mail.
Det största arbetet var dock att se till att säkra att det fanns tillräckligt med bra bidrag genom kontakt
med de olika målgrupperna. Under de sista veckorna innan tävlingen stängde var arbetet som inten­
sivast både vad gäller målgrupperna och pressen, genom telefonsamtal, mail och sociala medier.
Under våren publicerades artiklar på en rad bloggar och webbsidor, samt Journalisten, Cap &
Design och FiB/Kulturfront.
Mot bakgrund av vårens erfarenheter gjordes bedömningen att störst chans att få medieutrymme
för Kolla! vore att fokusera på lokala medier och berätta om deltagare från respektive ort. I två etapper
skickades därför pressmeddelanden till lokala medier runt om i Sverige. I den första etappen, när
bidragen presenterades skickades pressmeddelanden till 23 medier, vilket resulterade i nio artiklar
och radioinslag: Värmlands Folkblad, P4 Värmland, Arbetarbladet, Gotlands Allehanda, Cap & Design,
Folket, Nöjesguiden, Folkbladet, P4 Kronoberg. I den andra etappen hade vinnarna presenterats och
då skickade vi sju pressmeddelanden varav ett var ett brett nationellt pressmeddelande med alla vinnare. Det resulterade i elva artiklar eller radioinslag, bland annat P4 Västernorrland, Cap & Design,
Arena, Dagbladet, Värmlands Folkblad, Sundsvalls tidning och Resumé.
Totalt skickades 40-talet pressmeddelanden.
En annan del i arbetet att få uppmärksamhet kring Kolla! var en debattartikel i Dagens Nyheters
stockholmsdel. Eftersom tidningen knappast skulle ta mot en debattartikel som enbart informerar om
Kolla! så behövde tävlingen kopplas till en aktuell samhällsfråga och då passade Stockholm stads
nolltolerans mot medborgerliga uttryck väl in. Eftersom stadens affischförbud som inryms i nolltoleransen drabbar våra medlemmar som grafiska formgivare och illustratörer av affischer, fanns en
poäng att visa att vi som organisation tar avstånd från den typen av censur. Det gav oss samtidigt
möjlighet att lyfta Kolla! och att fortsätta det långsiktiga arbetet att göra Svenska Tecknare till en mer
närvarande och kändare organisation i det allmänna medvetandet.
En fingervisning om att ämnet engagerar och att vi landat rätt i vårt resonemang, finns i att artikeln
har fått 435 Facebook-rekommendationer, vilket är mycket i jämförelse med andra artiklar.
Samarbeten
Illustratörcentrum
Illustratörscentrum är den organisation vi har närmast samarbete med. Från att ha suttit i samma
lokaler som IC,vilket innebär en daglig kontakt och utbyte av information, fick vi under året något längre
till samarbete med IC. Vi har hållt en gemensam utbildning om marknadsföring och PR, ett gemensamt monterarrangemang på bokmässan, ett gemensamt arbete inför Bolognamässan och naturligtvis samordnas kansliarbete och utbildningar i möjligaste mån för att få ett effektivt utnyttjande av
resurser.
För att lära känna varandra bättre hölls en gemensam styrelseutbildning med Svenska Tecknares
och Illustratörecentrums styrelser under året.
Kulturlyftet
Mycket fokus har legat på den gemensamma satsningen Kulturlyftet. Det är ett ESFprojekt i samarbete med KRO/KIF, KC Öst och SFF, som syftar till att ge vidareutbildning åt de medlemmar som an-
23
mält sig i en förstudie som gjordes för flera år sedan. Samarbetet har lett till att många av våra medlemmar har fått ta del av högkvalitativa utbildningar tillsammans med medlemmar i de andra
organisationerna. Men samarbetet har inte varit helt problemfritt.
2012 var året då själva utbildningarna huvudsakligen genomfördes. Upphandlingar genomfördes
för att hitta bästa möjliga utbildningsleverantör för de olika kursspåren. För att säkerställa att det
fanns leverantörer för alla utbilningar lade även Bildformfotorit, det bolag som vi har som gemensam
hyreskontraktsinnehavare för lokalerna, ett anbud på alla utbildningarna, och blev också leverantör
av två av utbildningstemana.
Målen med projektet har varit definierade på förhand i ansökan, bland annat att öka omsättningen
för deltagarnas företag, att bidra till strukturomvandling i branschen och leda till en gemensam framtida utbildningsplattform. En del av målen har under året varit föremål för tolkning och diskussioner,
och under en tid var det tveksamt om SFF ville kvarstå i projektet. Medan vi och fotograferna framförallt varit intresserade av vidareutbildning för våra medlemmar inom de befintliga arbetsområden de
jobbar med, så är KRO/KIF och KC Öst mer intresserade av strukturomvandling av arbetsmarknaden, och att den gemensamma utbildningsplattformen ska syfta till en vidgad arbetsmarknad för
medlemmarna. Vi hittade dock vägar att lägga samarbetet på en fungerande nivå.
I början av juni blev vi varse att deltagarantalet i projektet Kulturlyftet skulle bli lågt jämfört med de
ursprungliga 450 anmälda i förstudien. Deltagartappet kunde inneburit att vi måste göra stora nedskärningar i projektet. För att få in så många deltagare som möjligt satte vi på kansliet igång en rundringning till alla föranmälda medlemmar i Svenska Tecknare som inte hade anmält sig till något av
kursspåren. Vi ringde alla 43 stycken. Därigenom fick vi in 15–20 deltagare. ESF gick dessutom med
på att omdisponera budgeten, så att vi slapp genomföra nedskärningar.
Utvärderingarna från deltagande medlemmar har varit mycket positiva, och i den bemärkelsen är
projektet mycket lyckat. Det är dock problematiskt att så mycket tid och energi gått åt under året, särskilt som mycket av tiden gått åt till samarbetsfrågor snarare än själva verksamheten och projektet.
För att komma tillrätta med detta omformulerades projektet under slutet av året, så att KRO/KIF och
KC Öst som är de organisationer som egentligen drar nytta av projektet med de fördefinierade målsättningarna, också slutför det huvudsakligen själva. SFF och Svenska Tecknere är fortfarande med
i styrgruppen, men deltar inte i arbetet med den utbildningsplattform som ska skapas, då den utgår
från KRO/KIFs behov.
Sveriges Författarfond
Sveriges författarfond fördelar medel ur biblioteksersättningen. Fonden leds av en styrelse med en
ordförande som utses av regeringen. Mats Sjöstrand är ordförande. Administrationen sköts av ett
kansli med sex anställda. Jesper Söderström är författarfondens direktör.
NYHETER I FONDEN
I fondens styrelse har Gunna Grähs suttit som ordinarie ledamot och Cecilia Torudd som suppleant.
Cecilia Torudd har varit föreningens representant i beredningsutskottet, som är det utskott som förbereder stipendieärendena.
Gunna Grähs har suttit i fondens arbetsutskott och i det internationella utskottet, som fördelar bidrag för resor och internationella utbyten.
Referensgruppen har under våren bestått av Susanne Fredelius, Joanna Hellgren och Solveig
Hellmark, och under hösten av Emma Adbåge, Susanne Fredelius och Joanna Hellgren.
Från Författarfonden har föreningen under 2012 erhållit 1 369 000 kr i organisationsbidrag.
HUR ANVÄNDS BIBLIOTEKSERSÄTTNINGEN
Den totala biblioteksersättningen för år 2012 uppgick till 134 163 miljoner kronor. Grundbeloppet för
ett boklån höjdes med två öre till 1,35 kr.
Cirkeldiagrammet på sidan 25 är från Författarfondens verksamhetsberättelse. Det visas hur medlen fördelas.
24
bibliotektsersättningens
kostnader 2012
Övrigt
0,3%
%
on 6,4
istrati
Admin
ais
pp an
l u rg
til nao
ag n
dr ma 6%
Bi vs r 7,
ho ne
tio
Ettå
r
stip iga arb
end
ier 9 ets,8 %
betsTvååriga ar
5,1 %
stipendier
Författar- och
översättarpenning
37,7%
a
Särskild
författarpenning
21,6%
Pe
ns
io
ns
bi
dr
a
g
3,
1%
rig
ioå
ht
oc ier
a
d
g
ri pen
i
må
Fe etsst
b
r
a
%
8,4
Bonus presskopia
Bonus Presskopia tecknar avtal och inkasserar medel på fotokopieringsområdet inom skol- och högskoleutbildningen, samt för kopiering för interninformation med näringsliv, kommuner och landsting.
Inkasserade medel gällande bild fördelas mellan bildorganisationerna, där avsätts större delen av
medlen till upphovsmännen, och resterande används till att bedriva verksamheten.
Bildorganisationerna har företrätts av Paul Vestergren från SFF i Bonus Presskopias styrelse. Tillsammans med de andra upphovsmannaorganisationerna, som förutom bildorganisationerna också
är Journalistförbundet, Sveriges Läromedelsförfattare och Författarförbundet, har vi under året haft
gemensamma förmöten inför Bonus presskopias styrelsemöten, för att samordna vårt agerande i
Bonus Press­kopia. På dessa möten har föreningen representerats av Jenny Lindahl Persson, som
också representerade föreningen på Bonus Presskopias årsstämma.
Bildupphovsrätt i Sverige
Bildupphovsrätt i Sverige är ett samarbete mellan Svenska Tecknare, KRO/KIF, Svenska Fotografers
Förbund, Journalistförbundet, BUS och Svenska Konstnärsförbundet. Genom organisationen Bildupphovsrätt kan vi agera gemensamt på bild- och formområdet för att påverka politiska skeenden.
I styrelsen för Bildupphovsrätt representeras föreningen av Jenny Lindahl Persson.
Bildupphovsrätt är numera den organisation som har hand om IR (inte BUS). Stora investeringar
har gjorts i ett helt nytt system som på sikt ska underlätta och minska administrationen, men i nuläget
innebär stora kostnader. Detta har gjort att kostnaden för administration höjts från 10 till 15 procent för
2012, samt förmodligen även nästa år. Vi har dock tillsammans med fotograferna diskuterat att vi ser
detta som ett problem, om det skulle bli en permanent höjning.
20–21 september var Bildupphovsrätt arrangör till en nordisk bildupphovsrättskonferens i Stockholm, på Långholmen. Bildupphovsrätt är arrangör, och Inga Ohrlander Sundell representerade
Svenska Tecknare i planeringsgruppen.
Åsa Berndtsson valdes till ny ordförande i Bildupphovsrätt under året.
25
I samband med årsmötet hölls ett EU-seminarium med Carolina Falk som arbetat bland annat som
vice generalsekreterare i GUE/NGL-gruppen i EU-parlamentet. Hon talade om hur man går tillväga
för att hålla koll på och påverka EU. Vi fick många värdefulla insikter om hur systemet fungerar, och
varför det är svårt att ha insyn och förstå.
Bildupphovsrätt har under året insitftat en TV-nämnd, för att särskilt hantera bland annat frågorna
om TV4-avtalet och SVT-fördelningen. I TV-nämnden representeras Svenska Tecknare av Emma
Jarl.
Copyswede
Copyswede bevakar upphovsrätter på kabel-tv, sattelit-tv och kassettersättningsområdena.
Copyswede har också avtal med SVT och UR angående viss vidareanvädning av TV- och radioprogram. Jenny Lindahl Persson representerade föreningen på Copyswedes årsstämma, där Lennart
Eng också deltog i egenskap av valberedning. Frågor hanteras främst genom att Svenska Tecknare
som medlemsorganisation granskar och godkänner de avtal som tas fram av Copyswede och andra
parter, samt genom diskussioner med de andra bildorganisationerna i Bildupphovsrätt.
SFU
Föreningens jurist, Emma Jarl, representerar Svenska Tecknare i Svenska föreningen för upphovsrätt, SFU. SFU ska enligt stadgarna genom föredrag, diskussioner, publikationsverksamhet m m
främja kunskapen om upphovsrätten och bidra till detta rättsområdes fortsatta utveckling.
SFU är en mötesplats för kvalificerade upphovsrättsliga diskussioner och bland medlemmarna
finns företrädare för olika rättighetshavargrupper, advokater, akademiskt verksamma personer samt
andra som är intresserade av eller arbetar med upphovsrätt. Vid de möten som anordnas av föreningen framträder regelbundet till exempel internationella experter inom upphovsrätt. Syftet med SFU är
informationsutbyte och nätverkande.
MU-avtalet
Emma Jarl sitter i den referensgrupp som har till uppgift att utvärdera MU-avtalet. MU är samlingsnamnet för det statliga ramavtalet som reglerar konstnärers ersättning vid utställningar samt med­
verkan vid dessa. MU-avtalet började gälla 1 januari 2009 och har träffats mellan svenska staten och
KRO/KIF, SFF och Svenska Tecknare.
Avtalet är bindande för utställare som erhåller statligt stöd och är tänkt att användas som grund för
de enskilda avtal som ska träffas mellan en utställande konstnär och en utställningsarrangör. I referensgruppen finns representanter från Kulturrådet, Riksutställningar, Moderna Museet, KRO/KIF,
SFF och Svenska Tecknare.
Under året har gruppen träffats fyra gånger och de frågor som diskuterats har rört några enskilda
fall, avtalets efterlevnad samt hur det ska revideras.
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS)
Svenska Tecknares representation i KLYS under 2012 har varit följande:
Arbetsutskottet (AU) Lennart Eng
KLYS internationella arbetsgrupp: Anders Sunesson
KLYS arbetsgrupp för mediefrågor: Ebba Strid Udikas
Skattegruppen: Inga Ohrlander Sundell
26
KLYS har under 2012 arbetat med en överskådligare verksamhetsplan uppdelad i fokusområden.
Planen har också strukturen Aktivitet-beskrivning-tidsperiod-resurs-ansvarig vilket på ett bra sätt gör
att varje insats kan följas upp.
Fokusområdena är upphovsrätt, samverkansmodellen (den regionaliserade kulturpolitiken) och
konstnären i samhället (kulturpolitik, yttrandefrihet, mediepolitik, skattefrågor, arbetsmarknads-och
socialförsäkringsfrågor).
KLYS har under året haft ett antal kontakter med myndigheter och organisationer inom kulturområ-
det med bäring på alla de ovan nämnda fokusområdena. Flera av medlemmarna i KLYS arbetsutskott
har genom nätverket Kulturskaparna deltagit i möten med riksdagspartiernas företrädare i kultur­
utskottet där frågor relaterade till framför allt upphovsrätten har lyfts.
En viktig del av KLYS verksamhet under året har varit att fortsätta stärka upphovsmannagruppernas
ställning och röst i samverkansmodellen. Kulturrådet och Konstnärsnämnden har tillskjutit medel som
gjort att det varit möjligt att förlänga deltidsanställningen av Giulia Ray som samordnare av vår verksamhet riktad mot regionerna. En av uppgifterna för KLYS i arbetet med samverkansmodellen är att
läsa och ge synpunkter på de olika regionernas kulturplaner med speciellt beaktande av att de olika
konstområdena finns med och att de professionella utövarnas deltagande och ställning garanteras.
Ett av KLYS återkommande och viktiga uppdrag är att ge remissvar på utredningar eller svara på
skrivelser från myndigheter. Uppdraget innebär att synpunkter från medlemsorganisationerna måste
samlas in och bearbetas till ett sammanfattande svar. Här är en förteckning över de remisser som avgivits under 2012. På KLYS hemsida kan remissvaren läsas i fulltext.
Upphovsrätt
• KLYS och Copyswedes gemensamma synpunkter på departementspromemorian
(Ds 2012:44) Förlängd skyddstid för musik
• Synpunkter från KLYS och Copyswede på EU-kommissionens förslag till direktiv om kollektiv
rättighetsförvaltning • KLYS synpunkter på EU-kommissionens utkast till meddelande om statligt stöd till filmer
och andra audiovisuella verk
• KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)
• KLYS yttrande över kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM [2012] 11 slutlig)
• KLYS remissvar Vissa ändringar i radio- och tv-lagen Ds 2011:40
• KLYS och Copyswedes gemensamma yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn:
Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd
Kulturpolitik
• KLYS yttrande över Stockholms stads förslag till kulturstöd
Yttrandefrihet och medier
• KLYS synpunkter på betänkandet Nya villkor för public service (SOU 212 : 59)
• KLYS synpunkter på yttrandefrihetskommitténs betänkande En översyn av tryck- och yttrande­friheten (SOU 2012 : 55)
• KLYS yttrande över kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM [2012] 11 slutlig)
Tryghetssystem
• KLYS synpunkter på delbetänkandet Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012 : 47)
Internationellt
• KLYS om Kreativa Europa
KLYS internationella grupp
KLYS internationella grupp har under året haft två möten
Ulrica Källén Lörelius, förbundssekretarare/jurist har varit sammankallande och på mötena informerat om det pågående internationella arbetet inom KLYS. Under våren presenterades KLYS synpunkter
på EU-kommissionens förslag till nytt program för stöd till kultur och kreativitet – Kreativa Europa.
Det är ett omfattande arbete och KLYS ser som sin uppgift att ge röst åt sina medlemsorganisationers intresse, så här svarade KLYS bland annat: Det är av vikt att stöden inte bara går till de som har
resurser att anlita konsulter och andra mellanhänder för att få hjälp med ansökningsprocessen.
För KLYS är en av de viktigaste frågorna att lyfta när det gäller Kreativa Europa att små aktörer ska
27
få tillgång till stöd i det nya programmet och att stöden ska gagna de konstnärligt yrkesverksamma.
Med små aktörer menar KLYS organisationer/verksamheter med högst fem anställda.
KLYS arbetar också inom flera nätverk på europeisk och internationell nivå. KLYS är medlem i
International Federation of Coalitions for Cultural Diversity (IFCCD), som är ett världsomspännande
nätverk av kulturorganisationer, vars främsta målsättning är att arbeta för kulturell mångfald på såväl
internationell, nationell, som regional nivå.
KLYS har också arbetat med och kring UNESCOS mångfaldskonvention. Konventionen syfte är att
värna kulturell mångfald och internationellt kulturutbyte. Konventionen lägger grunden till en ömse­
sidig respekt mellan kulturella och handelsmässiga intressen.
KLYS jobbar aktivt med att göra vår röst hörd gentemot EU. Under året har man jobbat med bland
annat kulturskaparens villkor, former för filmstöd, Kreativa Europa, den digitala agendan, översynen
av IPRED och Orphan Works-direktivet
Under hösten redovisades KLYS interna enkät över de egna organisationernas internationella
samarbeten.
Skattegrupp
Inga Ohrlander Sundell representerar föreningen i KLYS Skattegrupp. Under 2012 har inga möten ägt
rum med gruppen.
IR = Individuell reprografiersättning
2012 år fördelas 6 469 983 kronor för bilder i bok och 924 283 kronor för bilder i tidning/tidskrift.
I kategorin bilder i böcker anmälde 744 upphovsmän bilder, av dessa erhöll 655 ersättning. 133 st
erhöll 25 000 kr (taknivån).
Fördelningen mellan de olika källorna: Läromedel 73%, Fackbok 24% och Skönlitteratur 3%.
I kategorin Tidningar/tidskrifter anmälde 259 upphovsmän bilder, av dessa erhöll 231 ersättning.
19 st erhöll 15 000 kr (taknivån).
I 2012 års utdelning anmäldes 109 helt nya upphovsmän i kategorien Annan bild, det vill säga
illustra­törer/konstnärer och konsthantverkare.
Under året har vi i IR-nämnden förutom att granska och bedöma utdelningsfrågor också arbetat
med att utveckla de webbaserade anmälningssystemet och jobbat med en förändring av datumen för
anmälning av IR till 1 juni och utdelning 15 november.
KULTURSKAPARNA
Kulturskaparna är ett nätverk för opinionsbildning och samarbete på upphovsrättsområdet. Bakgrunden
till nätverkets tillkomst är att upphovsmännens och de utövande konstnärernas röst tidigare saknats i
den offentliga debatten om kulturens villkor på internet.
Tillsammans representerar de 23 organi­
sationerna i nätverket över 50 000 yrkesverksamma inom olika konstområden som författare, bildkonstnärer, musikskapare, skådespelare, regissörer, dansare, musiker och journalister samt de
svenska upphovsmän och utövande konstnärer som är anslutna till upphovsrättsorganisationerna.
Under året har frågan om Kulturskaparna är rätt form för samarbete väckt från musiksidan. I Svenska
Tecknare har frågan diskuterats i styrelsen, samt med de andra bildorganisationerna. Tillsammans
med bland annat fotograferna har vi också drivit på för förändringar i aktivtetsplan och princip­
program. Under året har vi representerats i Kulturskaparnas styrgrupp av Jenny Lindahl Persson, och
på storgruppsmöte även av Lennart Eng och Lilian Bäckman.
Lennart Eng har också deltagit i de politikerträffar som varit den huvudsakliga verksamheten under
året, och Jenny Lindahl Persson deltog i arbetet inför och på plats i Almedalen.
Ett visst fokus har legat på interna diskussioner om PKE, en arbetsgrupp har lagt ett förslag till strategi som debatterats i nätverket. Talesperson för bildorganisationerna är Johan Wingestad från KRO/
KIF, och i styrgruppen sitter också Mats Lindberg från BUS.
28
Internationellt
Internationella utskottet
En arbetsgrupp inom föreningen arbetar med de internationella frågorna och samarbetet med andra
organisationer. Föreningen är medlem i NVK – Nordisk Visuell Kommunikation, EIF – European Illu­stra­
tors Forum och ICOGRADA – International Council of Graphic Design Associations. I arbetsgruppen
sitter Charlie Norrman, Anders Suneson, Tyra von Zweigbergk, Lennart Eng och Inga Ohrlander
Sundell.
Under året har ett antal möten hållits i gruppen där man diskuterat föreningens engagemang i de
olika organisationerna. Ett möte ägnades åt att tillsammans med Martin Biehl från Grafill i Norge planera ett NVK-möte som skulle belysa hur medlemsorganisationerna arbetade med arvodes- och
rättig­hetsfrågor och hur rådgivningen i dessa frågor ser ut i de olika organisationerna. Ett närmare
samarbete och samordning i de internationella frågorna mellan föreningen och Grafill har också
disku­terats.
Gruppen fick under året en fastare form med Tyra von Zweigbergk som sammankallande och beslut om att diskutera framförhållning och införandet av en årsplan för gruppens arbete och föreningens representation i de olika internationella sammanhangen.
Den finska organisationen Kuvittajat fyllde 10 år och firade med en illustrationsfestival i april.
Föreningen representerades vid firandet av Tyra von Zweigbergk och Anders Suneson
Icograda
Icograda är en världsorganisation för visuella kommunikatörer. Icograda är också en del av nätverket
IDA, The International Design Alliance. IDA är ett samarbete mellan Icograda, International Council
of Societies of Industrial Design (Icsid) och The International Federation of Interior Architects/Designers (IFI).
Till Icogradas kongress 2012 överlämnade vi Svenska Tecknares mandat till Wanda Grimsgaard
från Grafill att representera även oss.
EIF
I European Illustrators Forum, EIF, har vi varit representerade i styrelsen av Anders Suneson. Under
2012 har EIF också med hjälp och pådrivning av Tyra von Zweigbergk tagit fram ny logotyp och grafisk
profil, som gjorts av Björn Atldax.
Scandinavian Design Alliance
I Scandinavian Design Alliance har ett möte hållts i Köpenhamn, ett i Helsingfors och ett i Oslo under
året. I Oslo och Helsingfors representerades Svenska Tecknare av Charlie Norrman och i Köpenhamn av Charlie och Jenny Lindahl Persson. I nätverket ingår Grafill, Norsk Industridesignere (NID),
Danske Designere (DD) och Sveriges Designer. Under året har arbete pågått som resulterat i att Grafia
och Ornamo kommer att komma med från Finland, och eventuellt Iceland Design Centre. Finansiering har sökts från olika håll, men utan att lyckas. Istället har ambitionsnivån dragits ner något, för att
vi ska kunna dra igång utan finansiering.
Nordisk Bildupphovsmannakonferens
Sedan ett 10 tal år samlas årligen representanter från de olika bildupphovsmannaorganisationerna i
Norden till en gemensam konferens där man ser över utvecklingen inom lagstiftning och andra tendenser gällande upphovsrätt.
Årets konferens genomfördes på Långholmen i Stockholm 20–21 september.
Konferensen inleddes av Jonas Andersson forskare inom Medie & kommunikationsvetenskap vid
Södertörns högskola. Han talade om Teknik & normer, hur brukarbeteenden och ekonomiska flöden
förändrats i relation till teknikutvecklingen. Han beskrev också forskningens syn på kulturekonomin
där han också antydde att fildelning och annan illegal spridning av upphovsrättsligt skyddade verk
kan vara till gagn för upphovsmannen. (Här hördes det av viskningarna att alla inte delade forskning-
29
ens syn på saken). Han påvisade också vikten av attitydförändringar, se möjligheten i spridning så
länge man sprider lågupplösta filer och kan sälja högupplösta filer. Vi måste arbeta för att bygga nya
lösningar som säkerställer inkomster till upphovsmännen.
Lennart Eng talade om Missbruk av upphovsrätten. Spridningen är viktigt men framför allt så måste
en rättvis ersättning till upphovsmännen garanteras. Idag är internet en 2000-tals produkt med en
1700-tals attityd till ekonomi där kulturutövaren behöver mecenater.
Flertalet av övriga talare berörde sambandet mellan lagstiftning, avtal och marknaden. ”Politiker
vill tillfredställa sina väljare och göra det lätt för dom att få tillgång till material. En lagstiftning som gör
material fritt förstör för möjligheterna för upphovsmän att skapa. Och då motverkar lagen sitt syfte”.
Nordisk Visuell Kommunikation NVK
NVKs arvodesseminarium genomfördes 19 september i Svenska Tecknares lokaler på Liljeholmen.
NVK består idag av Grafill och Tegnerförbundet från Norge, Tegnerne och Illustratorgruppen i
Danska Författarförbundet från Danmark, FIT från Island, Kuvittajat och Grafia från Finland och
Svenska Tecknare från Sverige.
NVK idag är ett nätverk för illustratörs- och grafiska designorganisationer i Norden. Gemensamt
finns ett antal dokument såsom, NVKs tävlingsregler, NVKs leveransvillkor och NVKs etiska regler.
Övrig verksamhet går ut på erfarenhetsutbyte, formen för detta har blivit endagars seminarium. 2012
samlades vi kring i ett arvodesseminarium där en genomlysning av situationen gällande arvoden och
avtal inom våra yrkesområden på den nordiska marknaden genomfördes.
Inbjudna till seminariet var representanter från de olika organisationernas kanslier och styrelser.
Tanken var att erfarenheter omkring arvodesrådgivning och avtalsfrågor skulle stå i fokus.
Martin Biehl daglig ledare för Grafill presenterade en arvodes/löneundersökning från Norge.
Jenny Lindahl Persson verksamhetsledare för Svenska Tecknare presenterade Svenska Tecknares
medlemsundersökning.
För att belysa illustratörens förändrade marknad hade vi bjudit in illustratören Mattias Adolfsson
som via digitala plattformar nått en världsomspännande publik/kundkrets.
NVK hade också genomfört en intern enkät omkring föreningarnas arbete inom arvodes och avtalsfrågor, Anders Suneson och Inga Ohrlander Sundell presenterade resultatet.
30
EKONOMISKA RAPPORTER
revisionsberättelse
servicebolaget ab
föreningen
knut v pettersson
sammanslagen RESULTATRAPPORT
för servicebolaget och föreningen
sammanslagen balansrapport
för servicebolaget och föreningen
31
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Föreningen Svenska Tecknares
Servicebolag Aktiebolag, org.nr 556507-5487
Rapport om årsredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen för Föreningen Svenska Tecknares Servicebolag Aktiebolag för
år 2012
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver
att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan informa­
­tion i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma
riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på
fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för
hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt­
gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande
om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens upp­skattningar
i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Föreningen Svenska Tecknares Servicebolag Aktie­
bolags finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt
årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande
bolagets vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Föreningen Svenska Tecknares Service­
bolag Aktiebolag för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
32
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt
god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst
eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon
styrelse­ledamot är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot
på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina
uttalanden
.
Uttalanden
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar
styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 19 mars 2013
Johan Svärdlöf
Godkänd revisor
Revisionsberättelse
Till föreningsstämman i Föreningen Svenska Tecknare,
org.nr 802003-4495
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Föreningen Svenska Tecknare för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den godkända revisorn innebär detta att denna utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver
att den godkända revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan
informa­tion i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att
bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma
granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att
göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i
styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen
i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
33
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen
är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för
Föreningen Svenska Tecknare för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har
utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i
strid med stadgarna.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt
uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den
Siw Löwkvist
Johan Svärdlöf
Godkänd revisor
Revisionsberättelse
Till föreningsstämman i Knut V Petterssons fond, org.nr 802004-8958
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Knut V Petterssons fond för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upp­
rätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
34
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har ut-
förts enligt god revisionssed. För den godkända revisorn innebär detta att denna utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver
att den godkända revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig
säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan
informa­tion i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att
bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentlig­
heter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är
relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en
utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i
styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december
2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för
Knut V Petterssons fond för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har
utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med
stadgarna.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt
uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den
Siw Löwkvist
Johan Svärdlöf
Godkänd revisor
35
RESULTATRÄKNING
1 JANUARI–31 DECEMBER
AVDELNINGARUtfalLBudgetUtfall
2012 20122011
INTÄKTER
Serviceavgifter, medlemsavgifter
1 551 380
1 700 000
1 606 590
Anslag från Författarfonden
1 369 000
1 369 000
1 295 000
Bonus
13 239 895
11 600 000
11 626 768
Övriga intäkter
55 798
50 000
50 751
Försäljning, medlemstidning
27 015
27 000
28 996
Intäkter Kolla -12, resp 11
25 250
0
273 415
Intäkter Kolla -10
0
0
2 000
Intäkter medlemsundersökning
0
0
0
Summa
16 268 338
14 746 000
14 883 519
36
KOSTNADER
Kanslikostnader
5 436 501
6 118 000
5 306 744
Årsmöte
27 785
41 000
51 058
Tidningen Tecknaren
1 405 822
1 395 000
1 403 992
Internationellt samarbete
207 912
150 000
162 020
Styrelsen
238 279
233 000
414 257
Medlemsmöten
8 045
73 000
38 177
Kurser och seminarier
238 622
264 000
69 706
Klys inkl medlemsavgift
112 272
122 000
105 655
Medlemsundersöknng
0
13 000
8 318
Bok & Bibliotek
201 729
126 000
151 406
Sektioner
17 616
21 000
11 347
Kolla - 12 resp 11
1 725 968
1 700 000
1 660 555
Kolla - 10
0
0
3 800
Handbok/medlemsmatrikel
0
57 000
0
Föreningens hemsidor
43 398
163 000
173 583
Föreläsningar/skolbesök
20 000
Medlemssatsning
70 000
Subvention medlemsavg. IC
162 690
170 000
164 730
SUMMA KOSTNADER
-9 826 639
-10 736 000
-9 725 347
RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR
6 441 699
4 010 000
5 158 172
Avskrivningar inventarier-17 002-25 000-23 513
RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR
6 424 697
3 985 000
5 134 659
Ränteintäkter
135 931
0
189 621
Utdelningar
467 638
800 000
517 128
Resultat försäljning värdepapper
51 426
0-2 635
RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER
7 079 692
4 785 000
5 838 773
Avsättning Periodiseringsfond-180 000
0
0
Återföring Periodiseringsfond
0
0
1 800 000
Avsättning räntor, utdelning-475 277-640 000-517 033
Avsättning för IR-5 468 906-4 500 000-4 444 713
Utnyttjande av fria reserver
0
605 000
0
AVDELNINGARUtfallBudgetUtfall
2012 20122011
Avsättning Fotokopieringsfond-740 000
0-2 000 000
RESULTAT FÖRE SKATT
215 509
250 000
677 027
Skatt-304 272-250 000-792 032
Skatt till Fotokopieringsfonden
101 178
0
109 997
Skatt till Konflikfonden
23 820
0
25 983
ÅRETS RESULTAT
36 235
0
20 975
KOSTNADSSLAGUtfallUtfall
20122011
INTÄKTER
Serviceavgifter, medlemsavgifter
1 551 379
1 606 590
Anslag från Författarfonden
1 369 000
1 295 000
Bonus
13 239 895
11 626 768
Kurser, seminarier
3 450
0
Anmälningsavgifter
0
261 879
Försäljning, medlemstidning
26 983
28 996
Övriga intäkter
77 631
64 287
Ränteintäkter
137 775
189 671
Utdelningar
467 638
517 128
Reavinst fonder
51 426
11 230
SUMMA INTÄKTER
16 925 177
15 601 547
Kavallastipendier
51 400
55 300
Resebidrag
9 884
29 438
Bidrag övriga organisationer
0
25 000
Diverse kostnader
20 979
75 610
Löner
2 799 730
2 593 942
Kanslitjänsteersättningar
0
83 550
Arbetsgruppsarvoden
346 080
217 150
Styrelsearvoden
142 500
238 275
Resekostnader
151 770
114 402
Hotellkostnader
103 916
71 889
Förtäring
123 566
68 029
Traktamenten
32 122
30 282
Sociala kostnader, SPP
1 289 484
1 238 111
Kurser
35 033
72 304
Planeringsmöten
8 156
43 396
Sjuk- och hälsovård
26 838
9 400
Lokalkostnader
596 486
769 237
Kontorsmaterial
151 331
144 729
Hyra inventarier
35 454
35 454
Förbrukningsinventarier
47 752
74 136
Trycksaker
313 203
365 014
Juryarbete alla kostnader- Kolla
39 149
188 813
37
KOSTNADSSLAGUtfallUtfall
20122011
Copyswede fin.av medl.avg
Kollastipendium
Prisutdelning- Kolla
Porto
Delsumma:
33 596
34 935
42 755
67 357
6 503 476
32 745
0
122 308
64 857
6 763 370
Telefon
29 649
47 827
Tävlingsavgifter
0
5 480
Litteratur, tidskrifter
19 828
23 224
Utställningar
49 804
155 310
Transporter
35 295
22 835
Distribution-Tecknaren
63 349
61 865
Annonser- Fotokopieringsfonden
26 336
51 575
Vår- och höstmöten
13 722
27 939
Ej avdragsgill del moms
241 629
243 719
Arvoden konsultationer, advokat
0
8 170
Revisionsarvode/ekonomiska konsultationer
251 500
263 725
Bokföringsarvode
143 231
133 831
Arvoden konsultationer, övrigt
1 990 647
1 486 062
Arvoden konsultationer, data o hemsidan
252 077
194 176
Kollasamtal
0
27 618
Försäkringar
0
3 596
Avgifter till andra organisationer
78 507
76 788
Konstföreningen Bus
7 200
6 400
Kanslikostnad fotokopieringsfond-50 000-50 000
Subvention medlemsavg IC
162 690
164 730
Avskrivning inventarier
17 002
23 513
Avsättes räntor, utdelningar till fonder
475 277
517 033
Reaförlust fonder
0
13 864
Räntekostnader
1 844
50
Avsättning till Fotokopieringsfonden
740 000
2 000 000
Avsättning för IR
5 468 906
4 444 713
Avsättning/Återföring av Periodiseringsfond
180 000-1 800 000
Skatter
304 272
792 032
Skatter till Konfliktfonden-23 820-25 983
Skatter till Fotokopieringsfonden-101 178-109 997
Delsumma:
10 385 466
8 817 202
SUMMA KOSTNADER
16 888 942
15 580 572
ÅRETS RESULTAT
36 235
20 975
38
BALANSRÄKNING
per 31 december
TILLGÅNGAR
20122011
Inventarier
8 695
25 697
Värdepapper
14 135 135
14 337 735
Aktier Bildformfotorit AB
25 000
25 000
Övriga fordringar
0
44 318
14 168 830
14 432 750
Övriga fordringar
478 699
133 393
Skattefordran
780 505
204 020
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
204 470
360 733
1 463 674
698 146
Kassabehållning
Behållning bankräkning
SUMMA TILLGÅNGAR
909
7 736 055
7 736 964
3 260
7 559 939
7 563 199
23 369 468
22 694 095
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Kapitalbehållning:
Ingående balans
1 299 294
1 278 320
Årets resultat
36 235
20 975
1 335 529
1 299 295
Periodiseringsfond tax -13
180 000
0
Periodiseringsfond tax -10
79 151
79 151
259 151
79 151
Leverantörsskulder
348 732
387 432
Knut V Petterssons Fond
2 655
5 727
Övriga kortfristiga skulder
501 147
155 291
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
6 291 348
5 118 656
7 143 882
5 667 106
Dispositionsfond
1 816 795
1 816 795
Konfliktfond
2 702 568
2 635 818
Fotokopieringsfond
10 111 543
11 195 931
14 630 906
15 648 544
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 23 369 468
22 694 095
39
FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR
SVENSKA TECKNARE 2013
40
KOSTNADER
Kolla! 2013
700 000
Grafisk profil
200 000
Bologna
50 000
Utbildningsprogram
300 000
Rådgivning
50 000
Årsmöte
50 000
Politiskt arbete och Fristadsarbetet 50 000
Medlemsregister, webb
50 000
Tecknaren
1 400 000
Webben 3.0
200 000
Handbok
50 000
Kansliet
3 800 000
Medlemsförmåner
15 000
Arkivering
20 000
SDA
20 000
Bokmässan
200 000
Styrelse
200 000
Kavalla
55 000
Omvärldsbevakning
10 000
Lokalavdelningar
45 000
Övrigt internationellt
150 000
Skolor/föreläsningar
20 000
Hyror
600 000
Förbr & hyra inventarier
60 000
Programvaror
10 000
Utg frakt o lok resor
5 000
Hotell
3 000
Förtäring
20 000
Förtäring ej
6 000
Resekostn
10 000
Kortavg
1 000
Gåvor
8 000
Kontorsk
75 000
Trycksaker
100 000
Telefon
20 000
Flyttkostnader
50 000
Datautgifter
40 000
Porto
50 000
Företagsförsäkringar
5 000
Revision
116 000
Övriga konsultarv
50 000
Redovisning
135 000
Konsult data
100 000
Bank
6 000
Moms
200 000
Tidningar
10 000
Medlemsavgifter
KLYS
Barnbokssektionen
Subvention medlemsavgift IC
40 000
100 000
20 000
170 000
9 475 000
INTÄKTER
Medlemsavgifter, serviceavgifter 1 500 000
Författarfonden 1 300 000
Bonus
12 000 000
Övrigt 50 000
Tecknaren 27 000
Kolla! 100 000
14 977 000
inkommen motion
Motion
till Svenska Tecknares årsmöte 2013.
Svenska Tecknare behöver en advokat
Det är bra att Svenska Tecknare har en rådgivande funktion, med jurister, kurser etc. Men om
tecknare någonsin ska bli betraktade som normala yrkesutövande, med den respekt som andra
yrkesgrupper kämpat sig till, så räcker det inte med ord. Ingen skulle någonsin våga behandla
en medlem i, exempelvis, IF Metall som tecknare så ofta blir behandlade. Då får man facket
på sig, en riktig fackförening som har resurser att aktivt stödja sina medlemmar upp i HD
om så skulle krävas. Jag undrar hur många tecknare som haft rätten på sin sida men måste
undvika utdragna tvister med en ekonomiskt och juridiskt starkare motpart? Jag själv räcker
upp handen högt:
När jag länge arbetat för ett medborgarhus i Stockholm, började dess
ordförande för egen vinning kringgå styrelsen med hjälp av sin ”receptionist”. Båda är nu
utkastade., men i december 2011 försökte sistnämnde utöva utpressning för att jag skulle gå
ned i ekonomiska anspråk (de var redan rätt låga). Då kunde Svenska tecknares jurist Åsa
Anesäter hjälpa till. De överrumplades av att jag hade juridisk uppbackning, och försökte
sedan inte med denna metod. Men några månader och ett antal affischer senare skedde ett
nytt kontraktsbrott, nu trots inkallad kronofogde, med resultatet att jag vore tvungen att gå
till rätten mot ett par som jag nu visste var kapabla till förhalning och ren lögn. En sådan
rättstvist hade jag inte råd med, trots att både Anesäter samt fristående arbetsrättsadvokat
Stefan Flemström gav mig rätt utan minsta tvekan.
Flera på platsen undrade varför jag fortfarande var med i Svenska Tecknare,
som de ansåg svikit en av sina medlemmar. Förvisso: Medan andra yrkesgrupper kunnat
strejka och annat för att så småningom vinna rättigheter så är dylika vägar stängda för
tecknare. Men Svenska Tecknare kan och måste: Skaffa en advokat som förstår tecknarnas
situation. Kunna vinna rättegångar och inskärpa respekt. Vi måste även ha möjlighet att
försvara den tecknade linjen som sådan i en domstol, liksom andra försvarar det fria ordet. Vi
måste gå från ord till handling.
Den ekonomiska kostnaden för en advokat kan verka skrämmande, även
sparsamt anlitad. Men jag skräms mer av tanken på att jag tillhör ett yrke där utövarna själva
måste köpa rättvisa – om de har råd. I det långa loppet tjänar alla tecknare på att sluta vara
rättslösa.
Jag yrkar därför på att Svenska Tecknare skaffar en advokat enl. ovanstående,
med lämplig erfarenhet för att verkningsfullt kunna vär na tecknar nas
rättigheter juridiskt.
Högaktningsfullt,
Joakim Ceder (medlem)
41
Styrelsens motionssvar
Styrelsen kan hålla med om att det finns ett stort, för att inte säga obegränsat behov av att föreningen
kan erbjuda juridisk hjälp till medlemmarna. Det som finns idag är följande:
Föreningens egen jurist, som på heltid arbetar med att hjälpa medlemmar direkt via mail, möten
och telefon, och indirekt genom avtalsmallar, sprida information, förhandla ramavtal etc.
Medlemmarna får en gratis konsultation på advokatfirman DLA Nordic, som vi har ett samarbete
med, och därefter stora rabatter om man vill gå vidare.
I särskilt viktiga fall, sådana av principiell karaktär, finns konflikt- och rättshjälpsfonden, där vi kan
hjälpa till att finansiera advokatkostnader för att driva processer.
Dessa resurser räcker ju dock inte till för att driva rättsprocesser i fall som inte kvalificerar sig till
konflikt- och rättshjälpsfonden.
Det handlar, som alltid, om en avvägning av var man vill lägga resurserna. Att anställa en advokat
som kan driva processer åt medlemmarna skulle vara en stor kostnad som bara kan hjälpa några få
enskilda medlemmar, och kan därför inte riktigt motiveras. De fall som är viktiga för hela branschen
kan vi som sagt redan idag finansiera rättshjälp för.
Däremot tror vi, precis som motionären, att det behövs mer resurser till just juridisk hjälp, därför
kommer vi att utöka kansliets bemanning med ytterligare en jurist, som också kommer att ta över delar
av arvodesrådgivningen. Detta tror vi är i linje med vad motinären önskar sig, och samtidigt i linje med
vad vi har möjlighet att göra. I detta sammanhang vill vi också påminna alla medlemmar om vikten av
att ha en försäkring som täcker rättshjälp vid upphovsrättstvister. Har man ingen sådan, så är det i
princip omöjligt att driva processer. Bland våra medlemsförmåner finns förmånliga försäkringsavtal
anpassade för just våra medlemmar.
Styrelsen föreslår årsmötet
Att motionen anses besvarad
42
Valberedningens förslag 2013
Val av ledamöter till styrelsen
Omval: Lennart Eng, ordförande till 2015
Omval: Mats Simons, 2015
Nyval: Björn Ateldax, 2015
Nyval: Frida Hammar, 2015
Inkomna nomineringar: Karl-Magnud Boske (tackat nej)
Lilian Bäckman, 2014
Gunna Grähs, 2014
Hanna Nilsson, 2014
Karin Persson, 2014
Tyra von Zweigbergk, 2014
Val av Medlemsrevisorer för ett år
Siw Lövkvist, ordinarie
Per Thorneus, suppleant.
Val Konflikt- och Rättshjälpsfonden
Nyval: Tyra von Zweigberk, ordförande 2015
Nyval: Ingela Jondell, suppl 2015
Omval: Ann-Christin von Reybekiel, ord 2015
Omval: Jessica Laurén,suppl, suppl 2015
Peter Häggström, ord ledamot till 2014
Kerstin Olsson Grönvik, ord ledamot till 2014
Eva-Marie Wadman, ord ledamot till 2014
Helena Davidsson Neppelberg, suppl till 2014
Jimmy Wallin, suppl till 2014
Emma Virke, suppl till 2014
Val till Fotokopieringsfonden
Omval: Jenny Lindahl Persson, ordförande 2015
Nyval: Anders Parsmo, ord 2015
Nyval: Mia Maria Guettler, ord 2015
Nyval: Adam Herlitz, ord 2015
Nyval: Göran Eklund, suppl 2015
Lena Forsman, ord till 2014
Hans Sjögren, ord till 2014
Hanna Wieslander, ord till 2014
Lotta Sjöberg, suppl till 2014
Val av referensgrupp författarfonden
Nyval: Annika Huett, 2016
Joanna Hellgren, 2014
Emma Adbåge, 2015
43
Val av referensgrupp Kavalla
Nyval: Lotta Glave, 2016
Ulf Frödin, 2014
Fyllnadsval: Per Gustavsson, 2015
Styrelsens förslag till ny valberedning:
Omval: Alexandra Falagara
Nyval: Jimmy Wallin
Nyval: Anders Suneson
Svenska Tecknare
Hornsgatan 103, plan 9
117 28 Stockholm
[email protected]
svenskatecknare.se