Transcript Handbok i injustering av värme- och kylsystem

Handbok i injustering av
värme- och kylsystem
MMA är ett begrepp i branschen. Våra
ventiler, termostater och ställdon finns
överallt där det ställs höga krav på enkel,
exakt och bekväm reglering av radiatorer,
konvektorer, kylbafflar etc.
Men det räcker inte med att regleringen i
delar av systemet är perfekt. Värme- och
kylsystem i sin helhet måste vara i balans.
Felaktigt injusterade system resulterar i att
några lokaler är för varma medan andra är för
kalla.
MMA Balance och MMA:s övriga produkter
ger dig möjlighet att ta ett totalgrepp om
systemet.
2
Fördelar med injusterade system ........................................................................4
Systemuppbyggnad .............................................................................................6
Produkter för flödesmätning ...............................................................................8
Tryckfallstabeller ...............................................................................................10
Injusteringsrutiner..............................................................................................15
Förberedelser ....................................................................................................16
Arbetsgång vid injustering ................................................................................17
Protokoll och mätinstrument.............................................................................20
Produktöversikt/Tekniska data ..........................................................................21
3
Injusterade system ökar komforten
och minskar energiförbrukningen
För att människor som bor och vistas i en fastighet ska trivas
krävs det bra komfort. Redan några få graders förändring av
temperaturen från det normala påverkar trivsel och prestationsförmåga. Tillförseln av värme och kyla måste därför noga anpassas efter varierande förhållanden i och utanför fastigheten.
Detta kräver modern reglerteknik. Men även med denna, är
det inte alltid självklart att man kan upprätthålla det perfekta
inneklimatet. Inte ens den mest avancerade utrustning klarar
detta om systemen inte är korrekt injusterade.
Problemen brukar ge sig tillkänna
på olika sätt
Ett säkert tecken på system i oblans brukar vara att vissa hyresgäster klagar på att det är för varmt i fastigheten medan andra
tycker att det är för kallt. Man kan även märka det genom att det
tar lång tid innan samtliga rum når rätt temperatur vid uppstart
efter helg- eller nattsänkning, speciellt då utetemperaturen varierar
kraftigt. System i obalans sätter även sina tydliga spår i fastighetens ekonomi genom att energiförbrukningen blir onormalt
hög.
Värme- och kylsystemen måste vara
i total balans
En förutsättning för effektiv reglering är att flödena i värmeoch kylsystemen är anpassade för de driftsförhållanden som
kan förekomma. Detta innebär att man ställer in flödena efter
de beräknade förutsättningarna. Med injusterade system kan
anläggningen arbeta optimalt, det vill säga leverera rätt effekt
till respektive lokal. Resulatatet blir ökad komfort och en minskad energiförbrukning.
4
Testa anläggningens kondition
vid drifttagningen
Höj komforten –
sänk energiförbrukningen
En injustering ger klara
besked om en installations
kondition då den tas
i bruk. Felmonterade
komponenter, felaktig pumpstorlek,
flödesriktning etc. som senare kan orsaka driftsproblem,
avslöjas och kan åtgärdas innan hyresgästerna flyttar in. Vid
injusteringen får man också en omfattande dokumentation på
att flödena i systemet motsvarar beräkningarna. Det ger både
beställaren och installatören klara besked och trygghet.
Även i moderna
byggnader finns stora
avvikelser mellan kallaste
och varmaste delen. Den
kraftiga spridningen i
temperatur ger ojämn
komfort och en onödigt
hög energiförbrukning.
Vissa hyresgäster vädrar bort värmen medan andra fryser.
Med injustering kan anläggningen leverera rätt flöde till
samtliga kretsar även under varierande driftförhållanden.
Temperaturen blir jämn i hela byggnaden. Komforten ökar och
energikostnaderna minskar.
Förkorta driftsättningstiden
Snabbare rätt temperatur
efter nattsänkning/helgsänkning
I stora byggprojekt ställs
det ibland krav på att
hyresgästerna kan flytta
in i takt med att lokalerna
blir klara. Genom rätt
injustering kan man få
varje del av anläggningen
att fungera optimalt.
Undvik överdimensionering
På konstruktionsstadiet
kan det vara svårt att
exakt beräkna vilken
krets som är den minst
gynnade. Inre och yttre
förhållanden kan komma
att inverka, vilket skapar
osäkerhet vid beräkningen
av pumpkapaciteten och till ett felaktigt pumpval. Injustering är
ett säkert sätt att konstatera om pumpen är överdimensionerad.
Om så är fallet kan man på ett tidigt stadium byta till rätt
pumpstorlek.
Nattsänkning ger behaglig
temperatur under natten
samtidigt som energi
sparas. På morgonen
gäller det att vid en
viss tidpunkt komma
upp till dimensionerad
rumstemperatur. Är
värmesystemet inte korrekt injusterat innebär det att de
gynnade kretsarna först når upp till rätt temperatur. Lokaler
och lägenheter som ligger längre bort från värmekällan blir
varma först senare på dagen. Klagomål kan resultera i att
fastighetskötaren ändrar tidpunkten för när nattsänkningen
ska upphöra. Nattsänkningsperioden blir således kortare och
energibesparingen minskar. Med rätt injustering får man
ett anpassat flöde till alla kretsar, kortare starttider och rätt
morgontemperatur vid avsedd tidpunkt.
Rätt flöde i kylsystemet
Även vid kylbehov är det
nödvändigt att systemet
är rätt injusterat för att
tillgänglig kyleffekt ska
fördelas jämnt mellan de
olika nyttjarna.
5
Systemuppbyggnad
Proportionell injustering
När man ändrar flödet i en injusteringsventil ändras tryckfallet
i ledningar och apparater. Därmed ändras även differenstrycket
över andra injusteringsventiler. Kretsarna är med andra ord
interaktiva under injusteringsprocessen. Man kan hantera denna
interaktivitet med olika injusteringsmetoder.
6
Den metod MMA förespråkar är den proportionella. Metoden
innebär att alla injusteringsventiler i huvud-, stam- och fördelningsledningar ställes in på, enligt handlingarna angivna flöden.
Därefter injusteras ventilerna enligt projekterade värden. Flödena komma då att anta de rätta värdena i alla delar av systemet
beroende på att motståndet är proportionellt för de olika delarna
av systemet.
B
B
B
B
CC
CC
CC
C
C
C
4
B
B
B
C
C
C
5
B
C
C
C
B
3. Stamledning
4. Fördelningsledning
B
A
A
C
C
C
5. Apparater
D
2. Huvudledning
D
1
Värmekälla/
kylmaskin
Figuren visar principen för hur ett system kan byggas upp med
injusteringsventiler.
1. Värmekälla/Kylmaskin är produktionsenheter.
2. Vattnet distribueras från pumpen till huvudledningar.
3. Från huvudledningen utgår stamledningar till våningsplanen.
4. På varje våning distribueras vattnet via fördelningsledningar.
5. I rummen fördelas värmen via konvektorer och radiatorer,
alternativt kylan via kylbafflar.
För att anläggningen ska kunna injusteras krävs det att man kan
mäta och injustera flödet i systemet. Systemet utrustas förslagsvis med injusteringsventiler enligt följande:
A. Vid varje stam från en huvudledning.
B. Vid varje fördelningsledning från en stam.
C. För varje apparat på en kopplingsledning.
D. Det kan finnas önskemål om att mäta och justera det
totala flödet vid pumpen. Om man förväntar sig stora
tryckvariationer bör pumpen förses med varvtalsreglering.
7
Produkter för flödesmätning
Val av injusteringsventiler
Att tänka på vid montering av injusteringsventiler,
mätringar och mätventiler
Injusteringsventiler väljs genom att använda tryckfallstabeller
för respektive storlek enligt exemplet nedan.
För maximal mätnoggrannhet skall injusteringsventil eller
mätring installeras med en rak rörlängd av 5 gånger rördiametern före injusteringsventilen/mätringen och 2 gånger efter.
När flöde och tryckfall är kända
När både det beräknade flödet och tryckfallet är kända väljer
man den ventilstorlek som ger erforderlig kapacitet när ventilen
är öppen ca. 80%. Detta kan innebära att man får välja en injusteringsventil med anslutning som är mindre än rörets dimension.
D
Flödesriktning
När tryckfallet inte är känt
5-10
5 x Dx D
Om tryckfallet som krävs inte är känt, väljer man en ventil
som ger det beräknade flödet vid ett tryckfall av ca. 5 kPa när
ventilen är öppen till 80%. Detta är det minsta tillåtna tryckfallet för att få en pålitlig avläsning med injusteringsinstrumentet.
Ventilen kan strypas om ett högre tryckfall önskas.
3-5
2 xxD D
Exempel på val av lämplig ventilstorlek samt rattinställning
Flöde
l/s m3/h
Tryckfall
(kPa)
Kv
10
Inställning antal varv
100
1
2.5
70
2 ,0
7
50
6
40
2
5
1,0
A
10
9
8
4,5
30
4
25
3,5
20
10
9
15
8
3
C
2,5
10
2
0,5
0,4
D
7
1,5
1
5
10
9
4
8
3
2,5
0,7
0,6
0,45
10
9
8
7
1,5
0,3
0,25
0,2
0,04
0,7
0,15
5
0,5
0,4
0,3
0,2
4
7
6
5
6
4
5
3
4
2
4
5
4
6
5
4
2
6
7
B
10
4
3
5
2
3
7
5
3
5
3
6
6
7
1
4
2
0,25
0,05
6
8
7
7
8
6
1
0,4
0,35
10
9
2
0,5
0,1
10
9
8
0,3
0,2
10
9
7
1
20
3
2
25
1
30
1
3
40
2
1
50
3
60
2
1
70
0,15
0,03
0,1
0,1
1
100
0,07
0,02
0,07
l/s
m /h
150
0,05
8
3
kv
Fastställ erforderligt flöde i kretsen (A) samt
tryckfall (B). Drag en linje mellan dessa
värden. Avläs kv-värdet som krävs (C) på
kv-skalan.
Avläs rattinställningen (antal varv) för
respektive ventil genom att dra en horisontell
linje (D) från skärpunkten av Kv-skalan mot
staplarna för öppningsvarv för respektive
ventil. Vi rekommenderar att vald ventil är
öppen minst 3 varv.
DN 10
DN 15
DN 20
DN 25
DN 32
DN 40
DN 50
kPa
Exempel: Flödet 0,55 l/s och tryckfallet 10
kPa ger Kv värdet 6,4.
Detta ger för en DN 25 ventil 7,9 varv öppet.
Termostatventiler, kylventiler, termoställdon
FVR ventil med termostat
REKV kylventil med
kapillärrörstermostat
EDVH 3-vägs ventil med
kapillärrörstermostat
STVT ventil med
termoställdon
injusteringsventiler
Invändig gänga, utvändig gänga, lödanslutning. Avzinkningsfri mässing
STV 10-50
STVM 10-50
STVG 10-50
STVF 15-32
STVU 10-50
Tillbehör:
Isolerkåpa för ventiler
DN 10-50
STV
DN 65-150
Flänsad. Gjutjärn
STVD
DN 200-300
Flänsad. Gråjärn
Mätringar och mätventiler
Mätventil
DN 10
4 olika Kv värde
Avzinkningsfri mässing
Gängad mätring
DN 15-50
Avzinkningsfri mässing
Flänsad mätring DN
65-300
Gjutjärn, förzinkad
9
Tryckfallstabell
Injusteringsventiler DN10-DN50
Flöde
(l/s) (m3/h)
10
Kv
Tryckfall
(kPa)
Inställning antal varv
100
1
2.5
70
2 ,0
7
50
6
40
2
5
1,0
4,5
30
4
25
3,5
20
3
10
9
8
10
9
15
10
10
9
0,5
0,4
7
8
1,5
10
9
5
4
0,3
1
3
2,5
0,2
0,7
0,6
10
9
8
7
1,5
0,35
0,3
0,25
0,2
0,04
0,15
6
6
4
5
0,5
0,4
0,3
0,2
4
4
5
6
5
3
7
4
2
10
4
3
5
2
3
5
4
4
6
7
7
5
6
7
5
8
6
5
0,7
7
7
8
6
1
0,25
0,05
8
1
4
2
0,4
0,1
10
9
2
0,5
0,45
3
6
8
10
9
2,5
2
7
1
20
3
3
2
25
1
30
2
1
3
40
2
1
50
3
60
2
1
70
0,15
0,03
0,1
0,1
1
100
0,07
0,02
0,07
150
0,05
l/s
3
m /h
kv
DN 10
DN 15
DN 20
DN 25
Exempel rattinställning:
Flödet 0,55 l/s och tryckfallet 10 kPa ger Kv värdet 6,4. Detta ger för en DN 25 ventil 7,9 varv öppet
10
DN 32
DN 40
DN 50
kPa
Tryckfallstabell
Injusteringsventiler DN65-DN150
Flöde
(l/s) (m3/h)
100
Kv
1000
25
Tryckfall
(kPa)
Inställning antal varv
1
700
20
70
60
50
45
10
500
400
40
250
35
200
30
10
9
8
300
10
9
8
150
25
20
5
100
70
6
7
7
5
6
6
10
9
8
50
40
3
10
2,5
2,0
5
30
5
7
4
20
6
15
5
4,5
10
3,5
5
3
4
4
5
5
4
3
6
7
4
3
2
10
3
2
4
3
3
2
2,5
4
1,5
20
1
2
1
5
0,5
1
25
7
3
2
0,4
6
25
4
1,0
2
6
7
10
9
8
15
4
7
10
9
8
7
2
30
1
40
3
2,5
50
1
60
2
70
1,5
0,3
l/s
1 3
m /h
1
kv
DN 65
DN 80
DN 100
DN 125
DN 150
100
kPa
Exempel rattinställning:
Flödet 14 l/s och tryckfallet 5 kPa ger Kv värdet 225. Detta ger för en DN 125 ventil 7,8 varv öppet
11
Tryckfallstabell
Injusteringsventiler DN200-DN300
Flöde
(l/s) (m3/h)
Tryckfall
(kPa)
Kv
DN 200
DN 250
Exempel rattinställning:
Flödet 83 l/s och tryckfallet 50 kPa ger Kv värdet 430. Detta ger för en DN 200 ventil 14 varv öppet
12
DN 300
Tryckfallstabell
Terminalventil STVT/STVTI
N
N
4.5
4.0
3.5
3.0
0.5
0.1
[Kv]
1
[KPa]
5
50
10
[Kv]
4.0
4.0
3.0
3.0
2.0
2.0
1.0
1.0
0.5
0.4
0.5
0.4
0.3
0.3
0.2
0.2
0.1
0.1
0.05
0.04
0.05
0.04
0.03
0.03
0.02
0.02
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
N
N
4.5
4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.01
STVT
STVT2020
STVTI
STVTI2020
2
1
0.0005
3
4 5
10
20
0.005
0.001
30 40 50
100
0.01
200
0.05
500
1000
0.1
[l/h]
2000
0.5
1
[l/s]
0.01
STVT
STVT1515
STVTI
STVTI1515
Mätventil ML10
Kv =
kPa
100
0.24
0.5
1.0
500
1000
2.3
50
20
10
5
4
3
2
1
10
20
50
100
200
2000
5000
l/h
13
Tryckfallstabell
Mätringar DN15-DN300
DN
Flöde
(l/s)
(m3/h)
Flöde / Flow / Durchflußmenge
(m³) (l/s)
DN
1000
300
2000
500
250
200
1000
200
150
125
500
100
100
200
50
80
100
65
20
50
50
10
20
40
5
32
10
25
2
5
20
1
2
0,5
15
0,2
15L
1
0,5
0,1
0,2
0,05
0,1
0,02
0,05
0,01
1
2
5
10
20
50
100
Tryckfall / Pressure drop / Druckabfall (kPa)
Tryckfall
(kPa)
Eftersom vattnets hastighet vid dimensionerande flöde normalt skapar tillräckligt tryck för en tryckfallsmätning, väljer man en mätring lika rördiametern.
14
Injusteringsrutiner
MMAs Injusteringsprogram omfattar allt som krävs för ett perfekt resultat. Mätinstrumenten som finns i två
modeller, Flex 3 och AC6, gör att processen går snabbt och smidigt. Mätinstrumentet Flex 3 överför trådlöst
mätdata från mätsensorn till en handdator.
15
Förberedelser
Utgå från handlingarna
Kontrollera pumpfunktion
Ta fram handlingarna över anläggningen samt kontrollera vilka
värden (flöden) som är angivna för respektive injusteringsventil
i huvud-, stam- och fördelningsledningar samt pump.
Kontrollera att pumpen fungerar och har rätt rotationsriktning.
Om möjligt - ställ in dess kapacitet till ca. 10% över det angivna
flödet. Vid varvtalsstyrd pump ska drifttrycket ställas in på det
projekterade värdet.
Fyll i injusteringsprotokollet med ventilnummer och inställningsvärden (=antal varv) för respektive ventil. Till hjälp för
beräkningarna använder du tabellerna på sidorna 10-14.
Fyll samtidigt i injusteringsbrickorna med uppgifter om ventilnummer, placering och inställningsvärden.
Kontrollera flödena i systemet
Kontrollera med hjälp av mätinstrumentet att det finns flöde i
alla ledningar. Kontrollera också eventuella "kortslutningar".
Avlufta
Kontrollera att alla ventiler är på plats
Kontrollera att injusteringsventilerna är monterade enligt ritningarna. Sätt fast de iflyllda injusteringsbrickorna på ventilerna.
Förinställ ventilerna
Ställ in alla förinställningsvärdena på alla ventiler, eller öppna
dem helt. Kontrollera också att övriga ventiler som kan begränsa
cirkulationen är öppna.
Kontrollera att systemet är fyllt och avgasat.
Kontrollera silar
Kontrollera att silarna är rena. Rensa vid behov. Detta bör göras
ett par gånger efter uppstart.
Kontrollera det statiska trycket i systemet
Kontrollera att det statiska trycket i systemet är normalt eller
motsvarar vad som anges i handlingarna.
Ta av termostater och termoställdon
Se till att termostaterna är borttagna och att ventilerna är
inställda på av konsulten angivna förinställningsvärden. Ställ
in nominellt flöde 2 K på radiatorventilerna enligt fabrikantens
anvisningar (gäller ej termoställdon).
Kalibrera mätinstrumenten
Detta är speciellt viktigt då två instrument används.
Injusteringsbricka
Injusteringsprotioll
(kan laddas ner från vår hemsida)
16
Injustering i korthet
Injustera ventiler till apparater Block A-E samt F-J
Man börjar med att injustera apparaternas ventiler på
kopplingsledningarna. Börja med den ledning som har
högst drivtryck (nära pumpen). Sedan förtsätter man med
apparaterna i tur och ordning längre bort från pumpen.
Detta kommer succesivt att tvinga vattnet ut i systemet.
Inustera ventiler på fördelningsledningarna Block K och L
Gå vidare med att injustera fördelningsledningarnas
ventiler inbördes - först i block K sedan i L. Vilken ventil
man ska börja med inom en grupp samt tillvägagångssätt
beskrivs separat.
Injustera ventiler på stamledningarna - M och N
Injustera de två ventilerna på stamledningarna.
Justera pumpen - Block O
Om behov föreligger kan totalflödet i systemet justeras med
hjälp av pumpen.
Se anläggningsschema sidan 19
Arbetsgång vid injustering
1. Mät flödet på huvud- och stamledningar Grovjustera
Gör några flödesmätningar på huvudledningar och stamledningar. Justera eventuella större avvikelser. Kontrollera att det
inte finns kortslutningar eller stängda ventiler som orsakar
flödesstörningar.
I vårt fall utgår vi från att ventil RV1:1:2 har den lägsta
flödeskvoten.
Uppmätt flöde = 17.3
Projekterat flöde = 15
R = 17.3 / 15 = 1.15
1:2
1:1
Ventiler till apparater på den först utvalda fördelningsledningen
injusteras genom att du börjar med att ta reda på vilken av ventilerna (RV1:1:1 - RV1:1:3) som har den lägsta flödeskvoten (R)
jämfört med det projekterade flödet.
Justera injusteringsventilen längst ut på fördelningsledningen, dvs
RV1:1:3, så att den får samma flödeskvot som RV1:1:2 som har
lägst R-värde. Ventilen är nu referensventil för nästa ventil som
skall injusteras.
A
RV1:1:1
RV1:1:2
RV1:1:3
R = Uppmätt flöde/Projekterat flöde
• Om alla injusteringsventiler till apparaterna är lika vad avser
storlek och flöde, är det mest troligt att den ventil som är i slutet
av ledningen har den lägsta flödeskvoten.
• Om en eller två ventiler är större än de övriga kräver de ett
större flöde. Kontrollera dessa först. Är du tveksam måste du
beräkna flödeskvoten (R) för samtliga apparaters ventiler.
RV1:1:1
RV1:1:2
RV1:1:3
I de fall den sista ventilen (dvs RV1:1:3) har den lägsta
flödeskvoten lämnas denna fullt öppen. Om tryckfallet understiger instrumentets mätområde stängs ventilen tills den når
mätområdet igen.
Det projekterade flödet för ventil RV1:1:3 ska vara 20 l/s. För
att uppnå R-värdet 1,15 justeras flödet till 23.0 l/s, vilket beräknas på följande sätt:
20 x 1.15 = 23 l/s
17
1:3
1:5
Lämna det första mätinstrumentet kopplat till referensventilen
(RV1:1:3). Anslut det andra mätinstrumentet till ventil RV1:1:2.
Injustera nu ventilerna på resterande fördelningsledningar,
block B-E, samt F-J enligt samma tillvägagångssätt.
Arbetsriktning skall vara från pumpen.
2. Injusetera ventilerna till fördelningsledningarna
- Block K och L
RV1:1:1
RV1:1:2
RV1:1:3
Gå vidare med att injustera fördelningsledningarnas ventiler
inbördes i block K och L. Tillvägagångssättet är detsamma som
har beskrivits för injustering av apparater.
3. Gå vidare med ventilerna på stamledningarna
- Block M och N
MI 2
M1 1
Mät flödet över ventil RV1:1:2 och justera så att flödeskvoten
blir lika med referensventilens.
När du stryper ventil RV1:1:2 kommer flödet genom RV1:1:3
att öka något. Stryp ventilen tills flödeskvoten blir lika i båda
ventilerna. Båda ventilerna är nu inställda.
Lås inställningarna.
Nu återstår de två ventilerna på stamledningarna. Ta reda på
vilken av dem som har lägst flödeskvot, vilken blir därmed referensventil. Injusteringen utföres så att lika flödeskvot uppnås.
4. Eventuell justering av pumpflöde - Block O
Pumpens kapacitet kan justeras på följande sätt:
4:1
Stryp bort flödet med en ventil. Detta är det sämsta sättet och
rekommenderas ej.
4:2
1:4
Flytta mätinstrumentet MI 1 från ventil RV1:1:3 till ventil
RV1:1:1. Lämna kvar det andra instrumentet vid ventil RV1:1:2,
som nu är referensventil.
Svarva pumphjulet. Genom att mäta upp befintlig
tryckuppsättning och flöde över pumpen kan pumpfabrikanten
räkna ut en optimal diameter på pumphjulet och svarva ner
denna så att flödet blir det rätta.
4:3.
RV1:1:1
MI 1
RV1:1:2
RV1:1:3
M1 2
Justera ventil RV1:1:1 till samma värde som ventil RV1:1:2.
Flödet i referensventilen RV1:1:2 kommer nu att öka något.
Kompensera genom att öppna ventil RV1:1:1 tills den får
samma värde som ventil RV1:1:2.
Ventil RV1:1:3 kommer nu att följa RV1:1:2 eftersom de är
proportionellt injusterade. Det finns alltså ingen anledning att
kontrollera RV1:1:3 igen. Alla apparater är nu i balans.
18
Reducera pumpens varvtal.
Vid injusteringen väljer man ett pumptryck som ger
ett flödesförhållande på R=q. När systemet tas i bruk
kommer vattenflödet vid reducerad last att strypas av t ex
termostatventilerna. Differenstrycket ökar vilket kan förorsaka
oljud samt energiförluster. En varvtalsstyrd pump kan lösa
dessa problem samtidigt som driftskostnaden för pumpen
sänks.
L
K
J
RV2:5
E
RV1:5
I
D
RV2:4
RV1:4
Fördelningsledningar
Fördelningsledningar
H
C
RV2:3
RV1:3
B
G
RV2:2
Stamledningar
Stamledningar
RV1:2
F
A
RV2:1
RV1:1
RV1:1:1
RV1:1:2
RV1:1:3
M
N
RV1
RV2
O
Värmekälla/
Kylmaskin
19
Kontrollera, rapportera och godkänn
Efter injustering ska ventilens innerspindel, med hjälp av en insexnyckel, skruvas fast medurs till stopp. Därefter kan ventilen
stängas, men inte öppnas mer än till inställt värde.
Inställningar och värden ska dokumenteras i ett protokoll samt
godkännas och undertecknas av den person som utfört arbetet.
Mätinstrument för injustering
MMAs mätinstrument förenklar injusteringen avsevärt. Mätinstrumentet innehåller flödeskaraktäristiken för alla MMAs
ventiler samt data för andra kända fabrikat på marknaden.
Genom att ansluta mätslangarna till ventilen och ange ventilstorlek och rattinställning ger instrumentet det aktuella
flödet. Mätinstrumentet kan lagra mätvärden för senare utskrift
med hjälp av en PC och skrivare.
Mätinstrumentet kan även användas för att mäta tryckuppsättningar.
Mätinstrument för tryck- och flödesmätning finns i två olika
utföranden.
AC6
Ventilkaraktäristik för en mängd ventiler av olika fabrikat finns
lagrade i instrumentets dataminne. Ventildatabasen uppdateras
kontinuerligt. Med instrumentenhet följer en CD-rom med bl.a.
demonstrationsprogram, ventildata och manualer.
Flex 3
Mätinstrumentet består av en mätsensor med mätnålar för mätning av differenstryck och flöde. Enheten kan, med Bluetoothteknologi, kommunicera trådlöst med en handdator. (Denna
ingår ej men vi rekommenderar lämplig typ av handdator). Med
instrumentenheten följer en CD-rom med bl.a. demonstrationsprogram, ventildata och manualer.
AC6
Flex 3
20
Tekniska data
Injusteringsventil STV 10-50
Material
Flödesmätning
Hus och vätskeberörda delar: Avzinkningsfri mässing
Packningar: EPDM.
Ratten kan plomberas.
Mätinstrumentet ansluts till ventilens mätuttag. Instrumentet
är förprogrammerat med karaktäristiken för samtliga våra
injusteringsventiler och mätringar. Värden på tryckfall samt
flöde kan avläsas på displayen. Om man inte har tillgång till
MMAs instrument så kan även de på marknaden vanligast
förekommande instrumenten för tryckfallsmätning användas.
Flödet kan då avläsas med ledning av tryckfallsdiagrammet
som återfinns i bruksanvisningen för varje ventiltyp.
Funktioner
Reglering, avstängning samt flödesmätning. (Avtappningsventil finns som tillbehör).
STV
TryckklassPN20
Max differens/stängnings tryck
200 kPa
5 kPa
Min differenstryck
Max. arbetstemperatur:
+120 °C
-20 °C
Min. arbetstemperatur:
B
A
Förinställning
Ventilen kan injusteras till önskat flöde eller Kv-värde
med hjälp av diagram och rattens inställning. Efter färdig
injustering begränsas ventilens maxflöde till inställt värde
genom att innerspinden vrides medurs till stopp.
Mätnoggrannhet
Noggrannheten är störst vid fullt öppen ventil. Välj därför en
ventil som kan vara öppen minst 3 varv vid beräknat förinställningsvärde.
DN 10-50
25
DN 20
PN
Medier
4
04
Vatten i slutna kretsar. Följande tillsatser är tillåtna:
C5
• max 50 % glykol för frysskydd
• syrebindande medel för vattenbehandling
C
Korrektion för vätskor
Gäller andra vätskor än vatten. Korrigera uppmätt flöde (Q) med
volymvikten ( ) i ton/m3 enligt formeln:
STVT/
Q
STVTI
TryckklassPN16
Max differenstryck/stängningstryck
Min differenstryck
Max. arbetstemperatur:
Min arbetstemperatur:
100 kPa
5 kPa
+95°C
-20°C
Tryckfallstabell
Se sidorna 10 och 13.
Tillbehör
AV 15 avtappningsventil för STV 10-50
C
TryckklassPN16
Max. arbetstemp+120°C
Material
Avzinkningshärdig mässing
RSK Nr
446 42 35
Art Nr
405 18 01
A
Mått se sid 22 och 23
21
Injusteringsventil STV 10-50
STV. Invändig gänga. Utan avtappning
Beteckn.
DN
Anslutning
A
B
C
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STV 10
10
Rp 3/8
80
108
95
0,45
489 25 41
3250001
STV 15
15
Rp 1/2
86
111
95
0,53
489 25 42
3250101
STV 20
20
Rp 3/4
90
114
95
0,58
489 25 43
3250201
STV 25
25
Rp 1
102
120
96
0,77
489 25 44
3250301
STV 32
32
Rp 1 1/4
120
127
96
1,20
489 25 45
3250401
STV 40
40
Rp 1 1/2
132
139
108
1,50
489 25 46
3250501
STV 50
50
Rp 2
154
148
111
2,30
489 25 47
3250601
STVM. Invändig gänga. Med avtappning
Beteckn.
DN
Anslutning
A
B
C
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STVM 10
10
Rp 3/8
80
108
95
0,51
489 25 48
3250002
STVM 15
15
Rp 1/2
86
111
95
0,59
489 25 49
3250102
STVM 20
20
Rp 3/4
90
114
95
0,64
489 25 50
3250202
STVM 25
25
Rp 1
102
120
96
0,83
489 25 51
3250302
STVM 32
32
Rp 1 1/4
120
127
96
1,26
489 25 52
3250402
STVM 40
40
Rp 1 1/2
132
139
108
1,56
489 25 53
3250502
STVM 50
50
Rp 2
154
148
111
2,36
489 25 54
3250602
STVG. Utvändig gänga. Utan avtappning
22
Beteckn.
DN
Anslutning
A
B
C
Vikt Kg
RSK nr.
Art. nr.
STVG 10
10
G 1/2
80
108
95
0,45
489 25 88
3250006
STVG15
15
G 3/4
86
111
95
0,53
489 25 89
3250106
STVG 20
20
G1
90
114
95
0,58
489 25 90
3250206
STVG 25
25
G 1 1/4
102
120
96
0,77
489 25 91
3250306
STVG 32
32
G 1 1/2
120
127
96
1,20
489 25 92
3250406
STVG 40
40
G2
132
139
108
1,50
489 25 93
3250506
STVG 50
50
G 2 1/2
154
148
111
2,30
489 25 94
3250606
STVF. Invändig gänga. Med förlängda mätuttag och förlängt bröst
Beteckn.
DN
Anslutning
A
B
C
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STVF 15
15
Rp 1/2
86
126
121
0,70
489 25 55
3253201
STVF 20
20
Rp 3/4
90
129
121
0,73
489 25 56
3253301
STVF 25
25
Rp 1
102
136
122
0,92
489 25 57
3253401
STVF 32
32
Rp 1 1/4
120
142
122
1,19
489 25 87
3253501
STVU. Invändig gänga. Utan mätnipplar och avtappning
Beteckn.
DN
Anslutning
A
B
C
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STVU 10
10
Rp 3/8
80
108
95
0,47
489 25 58
3250003
STVU 15
15
Rp 1/2
86
111
95
0,53
489 25 59
3250103
STVU 20
20
Rp 3/4
90
114
95
0,57
489 25 60
3250203
STVU 25
25
Rp 1
102
120
96
0,76
489 25 61
3250303
STVU 32
32
Rp 1 1/4
120
127
96
1,05
489 25 62
3250403
STVU 40
40
Rp 1 1/2
132
139
108
1,45
489 25 63
3250503
STVU 50
50
Rp 2
154
148
111
2,25
489 25 64
3250603
STVT Utvändig gänga. STVTI Invändig gänga
Beteckn.
DN
Anslutning
A
C
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STVT
15
G 1/2
86
50
0,39
489 27 00
3254501
STVT
20
G 3/4
86
50
0,45
489 27 01
3254601
STVTI
15
G 1/2
86
50
0,39
489 27 10
3255801
STVTI
20
G 3/4
88
50
0,45
489 27 11
3255901
23
Injusteringsventil STV 65-300
Material
Förinställning
Hus och bröst:
Övriga metalldelar:
Packningar:
Ventilen regleras in till önskat flöde eller Kv-värde med hjälp av
diagram och rattens inställning. Efter färdig injustering begränsas ventilens maxflöde till inställt värde genom att innerspindeln
vrides medurs till stopp (gäller DN 65-150).
Gråjärn
Mässing/Rödgods
EPDM
Funktioner
Reglering, avstängning samt flödesmätning.
Mätnoggrannhet
Tekniska Data
Mätnoggrannheten är störst vid öppen ventil. Välj därför en
ventil som kan vara öppen minst 3 varv vid beräknat förinställningsvärde.
Tryckklass
PN16
Max differenstryck/stängningstryck 200 kPa
Min differenstryck
5 kPa
Max. arbetstemperatur
+120°C
-10°C
Min. arbetstemperatur
Medier
Vatten i slutna kretsar: Följande tillsatser är tillåtna:
• max 50 % glykol för frostskydd
• syrebindande medel för vattenbehandling
Flödesmätning
Mätinstrumentet ansluts till ventilens mätuttag. Instrumentet är
förprogrammerat med karaktäristiken för samtliga våra injusteringsventiler och mätringar. Värden på tryckfall samt flöde kan
avläsas på displayen. Om man inte har tillgång till MMAs instrument så kan även de på marknaden vanligast förekommande
instrumenten för tryckfallsmätning användas. Flödet kan då avläsas med ledning av tryckfalldiagrammet som återfinns i bruksanvisningen för varje ventiltyp.
Korrektion för vätskor
Gäller andra vätskor än vatten. Korrigera uppmätt flöde (Q) med
volymvikent ( ) i ton/m3 enligt formeln:
Q
Tryckfallstabell
Se sidan 11 och 12
STVD 200-300
STV 65-150
A
AA
A
B
B
B
B
24
STV. Flänsad. Med mätuttag
Beteckning
Anslutning
A
B
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STV 65
65
290
225
14
489 25 65
2250702
STV 80
80
310
241
20
489 25 66
2250802
STV 100
100
350
258
26
489 25 67
2250902
STV 125
125
400
297
40
489 25 68
2251002
STV 150
150
480
306
50
489 25 69
2251102
STVU. Flänsad. Utan mätuttag
Beteckning
Anslutning
A
B
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STVU 65
65
290
225
14
489 25 73
2250701
STVU 80
80
310
241
20
489 25 74
2250801
STVU 100
100
350
258
26
489 25 75
2250901
STVU 125
125
400
297
40
489 25 76
2251001
STVU 150
150
480
306
50
489 25 77
2251101
STVD. Flänsad. Med mätuttag
Beteckning
Anslutning
A
B
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
STVD 200
200
600
580
147
489 26 27
2640801
STVD 250
250
730
655
215
489 26 28
2640901
STVD 300
300
850
640
280
489 2629
2650001
25
Mätring/mätventil
Mätring 15-50
Mätventil ML10
Material
Material
Avzinkningshärdig mässing
Avzinkningshärdig mässing
Tekniska data
Tekniska data
TryckklassPN20
Max differenstryck/stängningstryck 100 kPa
Min differenstryck
5 kPa
Max. arbetstemperatur
+120°C
Min. arbetstemperatur
–20°C
TryckklassPN16
Max differenstryck/stängningstryck 100 kPa
Min differenstryck
5 kPa
Max. arbetstemperatur
+120°C
Min. arbetstemperatur
–20°C
B
B
D
A
A
A
C
C
Mätring 65-300
Passbit till mätventil ML10
Gråjärn i aluminium zink
Monteras på ledning parallellt med mätventil ML10.
Av avzinkningshärdig mässing.
Material
B
Tekniska data
TryckklassPN16
Max differenstryck/stängningstryck 100 kPa
Min differenstryck
5 kPa
Max. arbetstemperatur
+120°C
–10°C
Min. arbetstemperatur
A
A
Tryckfallstabell
B
Se sidan 13 och 14
Medier
C
26
Vatten i slutna kretsar. Följande tillsatser tillåtna:
• max 50 % glykol för frostskydd
• syrebindande medel för vattenbehandling
A
Gängade mätringar
Beteckn.
DN
A
B
C
D
Kvs
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
MRL 15
15
58
53
R 1/2
Rp 1/2
0,7
0,20
446 42 81
4181301
MR 15
15
58
53
R 1/2
Rp 1/2
1,8
0,20
446 42 82
4181302
MR 20
20
60
56
R 3/4
Rp 3/4
4,2
0,23
446 42 83
4181401
MR 25
25
68
59
R1
Rp 1
7,4
0,33
446 42 84
4181501
MR 32
32
72
62
R 1 1/4
Rp 1 1/4
15,0
0,47
446 42 85
4181601
MR 40
40
74
66
R 1 1/2
Rp 1 1/2
23,0
0,51
446 42 86
4181701
MR 50
50
82
71
R2
Rp 2
48,0
0,78
446 42 87
4181801
Flänsade mätringar, zink aluminium
Beteckn.
DN
A
B
C
Kvs
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
MR 65
65
20
129
127
93
1,45
446 42 88
3181902
MR 80
80
20
144
134
126
1,71
446 42 89
3182002
MR 100
100
20
164
144
244
1,91
446 42 90
3182102
MR 125
125
20
194
159
415
2,48
446 42 91
3182202
MR 150
150
20
220
172
540
2,82
446 42 92
3182302
MR 200
200
20
275
200
1010
3,97
446 42 93
3182402
MR 250
250
20
331
228
1450
4,99
446 42 94
3182502
MR 300
300
20
386
255
2400
6,39
446 42 95
3182602
Gängade mätventiler, förnicklade
Beteckn.
DN
A
B
C
Kvs
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
ML 10-0,24
10
M22x1,5
52
50
0,24
0,15
489 25 95
4254701
ML 10-0,5
10
M22x1,5
52
50
0,5
0,15
489 25 96
4254702
ML 10-1,0
10
M22x1,5
52
50
1,0
0,15
489 25 97
4254703
ML 10-2,3
10
M22x1,5
52
50
2,3
0,15
489 25 98
4254704
Passbit
Beteckn.
DN
A
B
Vikt kg
RSK nr.
Art. nr.
Passbit
10
M22x1,5
52
0,07
489 25 99
4254801
27
MMA står för kunskap och erfarenhet. Vårt breda produktprogram är bara en del av vår styrka.
Vi har mer än 60 års erfarenhet med oss in i nästa decennium där vår produktutveckling fortsätter
att garantera våra kunder svensktillverkade kvalitetsprodukter. MMA är alltid rätt val.
Våra produkter finns alltid till hands hos närmaste grossist.
AB Markaryds Metallarmatur
Järnvägsgatan 19, SE-285 32 Markaryd, Sweden
Tel: +46 433-73700. Fax +46 433-73798
[email protected] www.mma.se
28