Transcript null

Alternativ metod för förbättring av slitlagret på grusvägar.
Krossning av befintligt grus/stenmaterial med efterhängskross.
Göran Gabrielsson
2010-04-26
1
Förord:
Mellan 2006 och 2009 har en alternativ metod att underhålla grusvägarnas slitlager
testats. Initiativtagare till testverksamheten har varit Region Mitt, lokalkontoret i Falun med
driftledare Lars-Erik Holmström i spetsen. Lars-Erik Wallin, Älvdalen, har fungerat som
projektledare för projektet.
Metoden bygger på att det mesta av befintligt och indraget material återanvänds i
vägkonstruktionen. Även stenar < 30 cm återanvänds efter att de blivit nedkrossade.
Testerna har gjorts med en FAE kross/fräs. FAE kross/fräs är utrustad med krosständer
och mothåll av hardex. Under barmarkssäsongen 2008 prövades även ett alternativ till
FAE krossen/fräsen, en Stehr fräs, som byggde på en konstruktion med frässtift av hårdmetall och utan mothåll.
Testerna har genomförts inom driftområden i Dalarna, Värmland och Jämtland. Ett särskilt
tack till Lars-Erik Wallin, som ställt de uppföljningar som gjorts till förfogande (rapport
”Försök med alternativt grusvägsunderhåll”, dat. 2009-05-01). Ett tack också till Börje
Staffas Vägverket, region Mitt, Niklas Larsson, Peab, do. Malung, Björn Granqvist,
Skanska, do. Borlänge, Ronny Bengtsson, Svevia, do. Bergslagen och Karl Texmo,
Svevia, do. Strömsund, som redovisat de erfarenheter som erhållits vid de olika
driftområdena.
Svenstavik 2010-02-26
Göran Gabrielsson
2010-04-26
2
Innehållsförteckning:
Sammanfattning
Summary
Inledning
Bakgrund
Definitioner och förklaringar
Syfte
Metoder
Redovisning av kapaciteter och kostnader
Kundsynpunkter
Slutsatser
Referenser
2010-04-26
3
Inledning
En stor del, ca 20%, av det statliga vägnätet i Sverige består av vägar med obundet
grusslitlager, d.v.s. grusvägar. Vägarna har olika betydelse avseende vilken typ av transporter
som nyttjar dem. Det är vanligare att grusvägarna i södra Sverige belastas av till större del
personbilstrafik medan ju längre norr ut i landet man kommer och då främst i inlandet, desto
viktigare blir grusvägarna avseende godstransporter med tunga fordon och då i första hand
virkestransporter. Detta i kombination med olika klimatologiska förhållanden och påverkningar,
ex. vis tjälgång och tjällossning, gör att vägarna har olika insatsbehov när det gäller drift- och
underhållsåtgärder.
En viktig åtgärd, bland andra, är att säkerställa att vägen har ett bra grusslitlager som är rätt
sammansatt och ger förutsättningar så att vägen går att forma så bra ytavrinning erhålls. För att
erhålla bra ytavrinning erfordras en tjocklek på grusslitlagret som gör vägen formbar så rätt
tvärfall , ca 4%, går att åstadkomma.
Bild 1. Lösgjort grusmaterial efter överfart med FAE efterhängsfräs/kross.
Bakgrund
Vid underhåll av grusvägar behöver stenar som fryser upp i samband med tjälgång,
tjällossning ofta avlägsnas. Idag används olika metoder och utrustningar för arbetet. Inte helt
ovanligt är att man nyttjar en hjulburen grävmaskin. Arbetet innebär att stenen grävs upp och
avlägsnas från vägen. En annan metod för stenrensning, främst berg eller jordfasta stenar, är
spränga bort stenen. Båda metoderna innebär att ersättningsgrus behövs för att återställa
vägen i farbart skick. För att återfyllnaden ska fungera i samband med tillfrysning av vägen
erfordras att ett lika material som finns i övriga vägen används så att homogenitet erhålls.
Annars finns risk för besvärliga uppfrysningar.
2010-04-26
4
Traditionell metod att säkerställa slitlagrets kvalitet och mängd har varit påförande av nytt
slitlagergrus genom grusning. Återvinning av grusslitlager genom indragning av i
vägslänten uthyvlat grus, som kompletterats med nytt grus i rätt fraktion så korrekt
grussammansättning erhålls, är också en ofta använd metod.
I samband med grusåtervinning dras en mängd sten in i vägbanan. Sten- och
torvrensning av det indragna materialet görs idag endera med en gallerskopa eller med
någon form av stenplockare, ex. vis SAGA , en av de vanligare på marknaden.
För att effektivisera grusvägsunderhållet testas olika utrustningar. En sådan utrustning är
FAE:s efterhängskross för fräsning av grusslitlagret (ca 0-10 cm djupt) och krossning av
ytliga stenar. Genom att krossa ner befintliga stenar och blanda in stenen i
vägkonstruktionen, nyttjas stenarna i förstärkande syfte. Utrustningen har testats, i första
hand i Dalarna sedan 2006, men även i mindre omfattning i Värmland och Jämtland.
I Dalarna har ca 270 km grusväg åtgärdats.
Förutom FAE krossen/fräsen har ytterligare en efterhängsmaskin av fräsmodell ,tillverkad
av Stehr i Tyskland, testas i mindre omfattning inom do. Bergslagen under sommarsäsongen 2008.
Syfte
Rapporten avser att redovisa alternativ till traditionella metoder för att säkerställa och
förbättra grusvägsslitlagret och är sammanställd av de samlade erfarenheter beställare,
utförare och entreprenörer erhållit under de tre sommarsäsonger FAE efterhängskross
och Stehrs efterhängsfräs (2008) använts.
De tester som är gjorda är i första hand genomförda i Dalarna inom Vägverket Region
Mitt. Under sommaren 2009 genomfördes även arbeten i Jämtland och i Värmland.
Rapporten beskriver maskinerna, dess kapacitet och kostnader samt synpunkter från de
som beställt jobben.
2010-04-26
5
Definitioner och förklaringar
SAGA
Maskin för stenplockning
FAE efterhängsfräs/kross
Maskin för fräsning av grus/jordmaterial och för krossning av sten
~< 30 cm.
Stehr efterhängsfräs
Maskin för fräsning av grus/jordmaterial med viss krosseffekt av
stenmaterial
Gallerskopa
Skopa till lastmaskin där botten utgörs av galler vilket sorterar bort
sten och torv från indraget från vägkanten material. Gallerskopan är
ofta försedd med vibrator.
Hardex
Hårdmetallstål
Krosständer + mothåll
Se bild
Kompaktor
Se bild
Bild 2: Vals med krosständer.
2010-04-26
Bild 3: Kompaktor för komprimering av uppfrästa massor.
6
FAE efterhängskross.
Sammanställning av erfarenheter från projektet.
Rapport dat. 2009-05-01, projektledare Lars-Erik Wallin tel. Telefon: 0251- 105 11,
Mobiltelefon: 076 – 117 03 98.
Sammanfattning
Grusvägar kräver regelbundna återkommande åtgärder för att bl. a. bibehålla en bra
vägyta. Lämpliga underhållscykler är att återkomma vart 4-5:e år med någon form av
större åtgärd. Vid underhåll av grusvägar behöver bl. a. stenar som frusit upp i samband
med tjälgång och tjällossning, vilka försvårar bearbetningen av den löpande driften av
vägen, avlägsnas. Det från tidigare år påförda slitlagergruset har ofta klämts ner eller
genom trafik och bearbetning med väghyvel i samband med driftåtgärder, förflyttats till
vägdiket.
Att återställa vägytan i ett godtagbart skick görs ofta genom påförande av nytt slitlagergrus
genom grusning. Genom åren har ytterligare metoder utvecklats. Den vanligaste metoden
är att dra in det grusiga material som finns i vägkanterna och sedan sortera detta med ex.
vis en vibrerande gallerskopa eller bogserad sorteringsvagn, typ SAGA. Arbetet
genomförs genom att väghyveln stränglägger indragna materialet och sorterar bort torv
och större stenar, vilket tippas i terrängen. Därefter blandas resterande material med
upphyvlat grus och det kompletterande grus som fattas enligt tagna materialprov.
Vid ovanstående metoder sorteras de stenar som hyvats upp ur vägkonstruktionen eller
införts från vägkanten bort. De stenar som finns kvar i vägkonstruktionen tas bort i
samband med att de fryser upp. Normalt används grävmaskin för arbetet. Större stenar får
ofta sprängas bort.
När grävmaskin används blir resultatet i regel att återfyllning behöver göras.
Återställningsarbetet kan vara svårt att genomföra på ett sätt så att tillfört material
överensstämmer med i vägen befintligt material, vilket kan innebära att andra problem
som sättningar tillskapas ex. vis. vid tjälgång.
2006 startade Vägverket Region Mitt ett projekt för utvärdering av en traktorburen
utrustning, en FAE efterhängskross, avsedd för krossning av sten i vägbana. FAE
efterhängskross används till ytkrossning av grusvägbana och krossning av befintliga
stenar i det övre skiktet ivägkonstruktionen.
Arbetet kombineras med indragning
av användbart kantmaterial samt den
sten som finns i vägkant, vilken också
krossas. Efter indragningen av kantmaterialet fullföljs vid behov hyvel alt
gm dikning för att erhålla god avvattning
längs vägen.
Före arbete med efterhängskrossen
och indragning av kantmaterial byts
de trummor som behöver förnyas.
Bild 4: Kantskärning, tillvaratagande av uthyvlat grus.
2010-04-26
7
Efter det att vägbanans översta skiktfrästs/krossats har hyvlingsbart material skapats. På
avsnitt där förstärkning behöver tillföras påförs den fraktion som saknas enligt tagna
grusprov.
Stehrs efterhängsfräs
Under sommarsäsongen 2008 testades en, om
möjligt, alternativ utrustning till FAE efterhängskross.
Utrustningen tillverkas av Stehr i Tyskland och är i
första hand ämnad för nedfräsning av stabiliseringsmaterial (cement, kalk o.dyl.) i vägkonstruktioner
med låg bärighet.
Maskinen har en liknande konstruktion som FAE
krossen, men är istället för krosständer utrustad
Bild 5: Stehr stabiliseringsutrustning med efterhängsfräs
med kraftiga hårdmetallstift som är
monterade på armar. I trumman
finns, till skillnad hos FAE krossen,
inte heller något mothåll.
Vid genomförande av tester visade
maskinen
lösgjorde
befintligt
slitlager till det valda djupet av ca 10
cm. Efter åtgärd blev alltså vägen
enkel att forma till avsedda
skevningar och tvärfall.
Utrustningen användes också till att
fräsa av ojämn beläggning samt att
riva, fräsa bort oljegrus, på en
längre vägsträcka. Hög kapacitet
Bild: 6: Stehr efterhängsfräs
erhölls vid fräsningsarbetena och
bedömningen är att utrustningen kan vara ett alternativ till självgående fräsar, bl.a.
beroende på den flexibilitet som erhålls med en traktorburen utrustning.
Avsikten är att Stehr modifierar utrustningen så att bättre krossningseffekt erhålls. Om
modifieringen lyckas kan Förutom ytkrossning av grusväg kan Stehrs utrustning bli ett
alternativ som också ger hög flexibilitet, d.v.s. bra förutsättningar inom andra
verksamheter som fräsning, borttagning/avjämning av beläggning, djupfräsning (ca 60
cm) för ex. vis stabiliseringsåtgärder mm.
2010-04-26
8
Metod
Grusväg
•Prov på befintligt material i vägbanan tas, siktas och
kvalitetsbestäms.
•Jämförelse med grusslitlagerkurvan görs.
•Vid avvikelse från grusslitlagerkurvan bestäms
kompletteringsgrus med hjälp av Vägverkets proportioneringsmodell. Vid hög finkornhalt kompletteras med
fraktionsmaterial.
Bild 7: Kantskärning.
•Vid avsnitt med svåra ytuppmjukningar under
tjällossningsperioden har fraktion 8-32 påförts för
nedfräsning i vägkonstruktionen, för att höja bärigheten.
•Indragning av material från vägens inneslänt, ner till
önskat dikesdjup görs med väghyvel.
•Det indragna materialet fördelas jämt över vägytan.
Bild 8: Krossning av påfört kantmaterial.
•Stenar > 30 cm avlägsnas.
•Krossen bearbetar det indragna materialet från slänten
och det påförda fraktionsmaterialet och blandar ner det
med befintligt material i vägen ner till max 8 cm djup.
•Nedkrossade stenar får en fraktion på 0 – 50 mm.
•Normalt krävs tre vändor med efterhängskrossen,
bredd två meter, på en ordinär grusväg.
Bild 9: Förekommande sten i vägytan.
•Efter att nedkrossningen och ihopblandningen av indraget, påfört och befintligt material gjorts, formas –
justeras vägen till önskad utformning. Tvärfallet bör inte
understiga 4 %.
•För att säkerställa den ideala grussiktkurvan kan prov
från slitlagret tas. Om avvikelse av betydelse mot
idealgruskurvan uppstått kan materialet kompletteras.
Använd Vägverkets proportioneringsmodell.
Bild 10: Utjämning, formning av vägbana med
färdigkrossat material
2010-04-26
9
•Efter att vägen formats och komprimerats rensas
befintligt dike.
•För att förebygga besvärliga ytuppmjukningar under
tjällossningsperioden är det viktigt att åtgärdad sträcka
komprimeras, packas på bästa sätt, helst i god tid före
vintern.
Oljegrus och Y1G vägar
•Vägbanan rivs upp med väghyvel.
Bild 11: Färdigformad väg
•Efterhängskrossen utför en överfart till ett djup av ca
7-8 cm.
•Befintligt oljegrus, Y1G blandas med underliggande
vägmaterial för att efter formning utgöra underlag för
en ny Y1G - alt. oljegrusyta.
•På vägar med dålig bärighet blandas ett
fraktionsmaterial, ex. vis. 8 – 32, in i den rivna
beläggningen före det att överfart görs med krossen.
•Pinnrivare monterad på hyveln har gett bästa
kapacitet vid rivning av oljegrus, Y1G.
Bild 12: Komprimering med vattenbil.
Bild 13: Rivning av Y1G väg samt krossning med FAE efterhängskross.
2010-04-26
10
Redovisning av kapaciteter och kostnader
I Dalarnas län har under perioden 2005 – 2008, 270 km grusväg åtgärdats.
Genomförandet har skett med jordbrukstraktor som bärare för FAE krossen. Före
bearbetning av vägen med krossen har indragning av kantmaterial gjorts med väghyvel.
Ca 8 cm bearbetat material har erhållits vilket innebär ca 0,45 m3/lm väg. Vägbredd 5,0 –
6,0 m. fraktionsgrus har tillförts vid behov. Anledning kan vara avsnitt med
ytuppmjukningar, avsnitt med bärighetsproblem eller för att anpassa färdigt slitlager efter
krossning till ”idealgruskurvan” för slitlagergrus.
Indragning av kantmaterial innebär förarbetet till en total dikesrensning är påbörjad.
Oavsett om fullföljandet av dikesrensningen görs med väghyvel eller grävmaskin så är
samordningen av åtgärderna ekonomiskt fördelaktiga.
Prisnivåer (ca priser netto) per km väg för grusåtervinning med metoden traktor med kross:
Krossning/fräsning av det översta lagret (ca 10 cm)+hyveljustering
25 tkr/km
Påförande av fraktionsgrus ex.vis. 8-16, 140 ton / km
25 tkr/km
Dikesrensning
10 – 15 tkr/ km
Total kostnad per km väg
60 – 65 tkr/km
2010-04-26
11
Kundsynpunkter FAE kross grusvägar.
Fråga
1/
Anledning till
åtgärd, vägens/
vägarnas beskaffenhet före åtgärd?
(Beskriv gärna olika
anledningar om det
funnits).
2/
Arbetssätt –
förberedelse och
genomförande?
(Inventering,
grusprovstagning,
trumläggning,
komplettering grus
före/efter krossning,
kantskärning,
dikning/
dikesjustering,
formning av
tvärfall/skevningar
o.s.v.).
2010-04-26
Svar
Do
Borlänge
Do
Strömsund
Do
Bergslagen
Do
Nås
Björn Granqvist
Karl Texmo
Ronny Bengtsson
Anders Perols
Kan vara många
bl. a, bärighetsproblem, svår att
binda, Stenplock,
grov yta eller fullständig renovering
av vägen inkl.
diken ,trummor,
räcken, skylt.
Prov, fläckvis
grusfattiga
eller ytstenar,
svårhyvlade
med mycket
potthål
Vissa partier
dålig bärighet,vissa
partier lite
grusmaterial
Behov utav
förstärkning
p g a bärighetsproblem på
vissa delar utav
sträckorna samt
för lite slitlager.
Följ vägen alla
årstider problemlista upprättas.
Grusprover tas,
bestäm åtgärd och
omfattning, ev.
profiljusteringar
hellre en större
komplett åtgärd än
en massa kostsamma mindre
åtgärder. Upprätta
en hållbar budget
Indrag med
väghyvel och
därefter
fräsen
Grusprov ,
trumbyten,
komplettering
med makadam 16/32,
75kg - 100kg/
m2,
indragning av
material från
diken med
hyvel.
Efter fräsning,
dikesrensning
komplettering med
väggrus 018.
Inventering med
krossentreprenör.
Grusprov tagits
på flera platser.
Trumläggning
före krossning
samt dikesrensning efter.
Grustillförsel
enl. bilagor före
& efter krossning.
FÖLJ UPP ATT
RÄTT KOSTNAD
OCH KVALITE
ERHÅLLS
12
Fråga
Svar
Do Borlänge
Björn Granqvist
Do
Strömsund
Do
Bergslagen
Karl Texmo
Ronny Bengtsson
Do Nås
Anders Perols
3/
Hur många överfarter behövde
göras med efterhängskrossen?
Beror på underlag men en
överfart och
komplettering av
svåra partier
3 st för full
bredd
3 st
1-3.
4/
Vilket djup har
frästs/ krossats i
vägen?
7-10 cm
4-7 cm
Ca10cm
Som mest 6 cm.
5/
Vilken bedömd
fraktion erhålls vid
krossning med FAE
efterhängskross?
0-20
Väldigt fin 0-40,
enstaka stenar
var större
0-45
För stor/grov, då
en relativt stor
mängd
knytnävsstora
stenar låg kvar i
slitlagret.
6/
Är nedkrossningen
tillräcklig med tanke
på kommande
hyvlings/avjämningsinsatser
Efter krossningen
är det oftast fullt
tillräckligt men i
samband med
vårbruk året efter
bör viss komplettering ske för att
behålla standarden.
Ja
Bör kompleteras
med slitlager
Nej p g a av
ovanstående.
7/
Erhålls lämplig mängd
slitlager för att forma
vägen till lämpligt
tvärfall (4 %)? Hur
många cm hyvlingsbart grus erhålls bedömning?
Ca 5-7 cm
hyvlingsbarhet
erhålls, men
vägen måste alltid
följas upp.
Ja och ca 3-5cm,
dock skall man
nog plocka bort
jordfasta stenar.
Ca 5 cm
Ja mängden
slitlager är mer
än tillräcklig
men delvis ej
tillfredsställande
p g a av knytnävsstora stenar
och fel kornkurva.
2010-04-26
13
Fråga
Svar
Do Borlänge
Do
Strömsund
Do
Bergslagen
Björn Granqvist
Karl Texmo
Ronny Bengtsson
8/
Överensstämmer gruskurvan efter åtgärd
med kurvan för
slitlager för grusväg?
Oftast ,men det
beror på vilket
befintligt material
man jobbar med.
I Borlänge har vi
oftast silt och
sandigt ensartat
material i bef.
vägkropp
Osäker men
finhalten har
ökat genom
indraget tror
vi.
Har inte tagit
några grusprov
9/
Om inte – vilken typ av
avvikelse?
(Ex.vis. brist på
finmaterial,
sandpuckel m.fl.).
Oftast får man
efter fräsning för
hög fin mtrl halt.
Beroende på att
kantindragen kan
bli för skarpa. Vår
erfarenhet är en
inblandning på 812 ger en bra
kurva
10/
Nedkrossningsbar sten
före krossning, max
storlek
Max 15 cm
annars är risk att
man får för grov
yta
40mm, men
det förekom
några avlånga
större skärvor.
10 cm
Ca 20 - i
diameter.
11/
Vid kompletteringsgrusning – hur många
ton/km i snitt?
Varierar men ca
80 ton/km där
behov föreligger
Svårt att säga,
vi körde på för
att torka upp
ytan då vi
körde sent på
hösten med
regn mm
80 ton
8-16: 150 ton/km
(på en del
avsnitt).
16-32: 250
ton/km (på en del
avsnitt).
0-18: 200 ton/km
(på en del
avsnitt).
Se bilagor
2010-04-26
Do Nås
Anders Perols
Nej, se bilagor
Sandpuckel och
för stora stenar.
Se bilagor
14
Fråga
Svar
Do
Bergslagen
Do Borlänge
Do
Strömsund
Björn Granqvist
Karl Texmo
Ronny Bengtsson
12/
Kompletteringsgrusningen föranledd
av: bärighetsproblem,
komplettering av grus
anpassning mot idealgruskurvan, annat?
I samband med
vårbruk år 1 görs
en komplettering
där behov föreligger. Övriga
åtgärder vad beträffar bärighet
mm görs i samband med fräsarbetet
Se fråga 11
För att binda
ihop vägen
13/ Omfattning av
reparations
/underhålls
behov. (åtgärd maskin
alt. byte slitdetaljer)
Fräständerna slits
och bytes kontinuerligt för att nå bra
resultat . Slitaget
beror på vilken typ
av vägyta som
fräses
Högre här hos
oss än vad dom
var van vid
14/
Kostnad / km
bearbetad väg?
Vi har gjort ett
antal uppföljningar
och ligger på ca 32
- 41kr/m väg .
Arbetet omfattar
etablering, hyvelindragning, fräsning/krossning,
hyvling och formning, dikesrensning
samt tillsättning av
8-16 där behov
föreligger. Arbetet
försöker vi utföra
så att vi får insaltningen i det ordinarie vårbruket.
30-35000 kr /km
2010-04-26
Do Nås
Anders Perols
Bärighetsproble
m samt för lite
slitlager.
Tänder håller ca
40-45 timmar.
26 000 kr/km
exkl. grus
V 558:
68800 kr / km
V 571:
65300 kr / km
15
Fråga
Svar
Do
Bergslagen
Do Borlänge
Do
Strömsund
Björn Granqvist
Karl Texmo
Ronny Bengtsson
15/
Vägbredd åtgärdade
vägar?
5-5,5 m
Ca 5m
5m
5,5m
16/
Är kostnad/km
acceptabel utifrån
erhållit resultat?
Ja
Tror det men vi
får se till
sommaren då
vi börjar hyvla,
kostnaden är
samma som en
pågrusning
men det här
kan vara ett
tjockare lager
att hyvla i.
Ja
Nej
17/
Ditt allmänna omdöme
om resultatet vid
användning av FAE
kross jämfört med
andra metoder?
Förutsättningen för ett
lyckat slutresultat är
att vägens brister
noggrant dokumenteras, grusprover tas
före och inblandnings
mängd och typ av
material bestäms.
bärighetsproblem
kartläggs ,kanske
trummor skall bytas.
Profiljustering kanske
behövs. Insaltning av
vägen skall ske omgående efter utförda
delsträckor. Tänk efter
före och ha rätt
styrning på utförandet
så blir slutresultatet
bra.
Bra, vissa
trafikanter
upplevde
besvär med
sten och lösa
vägbanor, men
vi körde för
sent på hösten.
Bra
1. För hög
kostnad/km
2. För stor
stenfraktion
efter åtgärd
2010-04-26
Do Nås
Anders Perols
16
Slutsatser
• Åtgärd med FAE kross bör utföras tidigt under barmarkssäsongen då risk för nederbörd är som minst.
• Efter krossning tenderar finmaterialhalten samt risken för sandpuckel att öka. Kompletteringsmaterial
erfordras normalt - proportioneras enligt VV:s proportioneringsmodell.
• Ingångstenen bör inte överstiga diam. 30 cm.
• De arbeten som är genomförda tyder på att de nedkrossade materialet får en fraktion på 0 – 60
eller mindre. Vid större fraktion behövs ytterligare överfarter göras.
• Slutlig fraktion > 0-45 kan vara till problem vid underhållshyvling. Svår att binda i slitlagret.
• Metoden har en relativt hög kostnad beroende på bl. a. höga reparationskostnader, ex. vis.
byte av krosständer ~1 gång i veckan.
• Ytterligare entreprenörer och alternativa maskiner bör gynna marknad och prisbild.
• En storm ängd hyvlingsbart slitlager tillskapas.
• Efter åtgärd ger slitlagermängden bra förutsättningar för att forma vägen till godtagbart tvärfall (~4%).
• Kantskärning och dikesrensning bör göras i samband med slitlagerkrossningen.
• Viktigt att tillse att ”färdig väg” komprimeras. FAE krossen liksom Stehrs fräs har en efterhängskompaktor som tillbehör men bör , även om kompaktorn används, komprimeras ytterligare med lastbil
el. likn.
2010-04-26
17
Referenser
• Försök med alternativt grusvägunderhåll 2009-05-01
Lars-Erik Wallin
Videoklipp
http://manuelsweb.com/in_cm.htm
http://www.fae-group.com/content.asp?L=3&IdMen=161
http://video.google.se/videosearch?source=ig&hl=sv&rlz=1G1GGLQ_SVSE319&q=fae+stone+crusher&lr=&um=1&ie=
UTF-8&ei=wEZcS_7BI8fX-QbvorwU&sa=X&oi=video_result_group&ct=title&resnum=4&ved=0CCYQqwQwAw#
http://www.youtube.com/watch?v=sS9zLygxI6E
http://www.faeusa.com/content.asp?L=3&IdMen=392
http://www.fae-group.com/productSheet.asp?L=3&pro_id=233&dep_id=98&idmen=428
http://www.fae-group.com/content.asp?L=3&IdMen=435
http://www.youtube.com/watch?v=h-oXIR_QOBA&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=NdrdOOR6h1E
2010-04-26
18
Bilagor
Siktanalyser före och efter överfart med FAE efterhängskross, samt
vid olika materialkompletteringar på väg 558 och 571 inom driftområde Nås .
2010-04-26
19
,
100%
90%
,
c
..
..
o
o
V
60%
50%
Itl
40% 1------.
Il.
1/:
/
o
/
~
/.
Oj
/
70%
>t
" oJ
/
80%
·'"..
:j /
~
Lv. 558 före krossning
Sekt: 3/700
V
,/ . - /" V.
o
~
000/
_. . .-'-' --
Vo
..-
• o
./
30% - - _.
20%
..
.
~
lP"
~ :---
~
-
-- -_... .__ ..
_...
-_....
- ;.
"
.
o
/., . '
- . .. - ~. ,=.:......
10%
__ .. . _-----
• o
._.- ..
.
0%
0,063
0,125
4
0,5
0,25
5,6
8 11 ,2 16 22.4 31 ,5 45 63
90 125
Fri maskvidd mm
100%
90%
80"10
.1. 1
Lv. 558 efter krossning
Sekt: O/6IJO
TIllfört material 16 -32 + O -18
",
o
>t
c
/- ~
60%
~
50% f--
..
40% I------ .
<II
VI
!fi
o~
70%
·'".
.
' ;
-
-
.. _-
/
-
_
Il.
/'
30%
. / ~j
._-
----
o?
_..
10%
._--
- r------:.
~
..
.
oo ~ ../
~
20%
I'
V
V:
~ -- _...
o
/ .
-_ ..
.. . --- -.
V'
_._.
. _.. ..
o
-.
<
/, 0
I.:: -
_...._.. ..- ... -
. .... . _ -
...
0%
0,063
0,125
0,25
"
0,5
5,6
8
11 ,2 16 22,4 31,5 45
63
90 125
Fri maskvidd mm
100%
90%
80%
kl rt
lv. 558 efter krossning
Sekt: 3/700
TIllfört material 8-16
>t
c
~
Il.
.roi /.
il'. V:
./ /
60%
_.
-
10%
~
40%
20%
,
./ ~/ ~
50%
30%
Oj
o
70%
·"..
.
:'.I
,
-
+ ..
.
-
-- -_.• . _ - -
.
fY
V..
.y
...;:;;, ~
/ .
" - I--
~.o
j.
V
V / .
V .-
o
o
o
o
-
-
.
-
-
..
.-/.,
o • o
r-
----
..
_.. -
.
..
_.. _.
0%
(),063
0,125
0,25
0,5
2
"
5,6
8
11,2 16 22,431 ,5 45
63
90 125
Fri mas kvidd mm
2010-04-26
20
100%
1/ 1
lv. 558 efter krossning
Sekt: 6/500
Inget material tillfört
90%
80%
~
./
70%
.
.,.,
.'"
....
"O
C
l!
n.
60%
V .'
30%
..
- -
..
-
..
l?:- V
-
~
10%
1/
.. -
-, "
.-
V ~.
- -
-
-
-
..
.... .. .. I----
--
J;
. J
V 17.'
-V
. . ...
/.
'J
~
..../
V
40%
20%
/
V
~
50%
VO
/
V 'j
.
P.::'>. -
-
-
-
-
. '
0%
0,125
O,i163
0,25
0,5
"
5,e
8 11 ,2 16 22,4 31,5 45
83
90 125
Fri maskvidd mm
100%
90%
80%
..
..'"
.
~
~! W
lv. 558 efter krossning
Sekt: 10/200
TIllfört material 16 -32 + O -18
.· 'J rt
WI.'
.. ' J ~;
70%
. 'J
60%
..../ 1/ ~
V V'
"O
C
l!
50%
lO
40%
n.
_ .
. .
...
--
10%
..
..
- . - 1-- .
---
<~ ~
.
30%
20%
--
~~
V
~. .
V. - .. . .'''' I---r---'
..
lY
._--
V?-
1/.
.
'
. .
-"
. .
...... ..
.. -
- . .- _. - . _ .
..
.
I
·
._ .
- ~--
1 -
'
0%
0,063
0,125
0 ,25
0,5
"
5,6
8
11 ,2 t6 22,4 31,5 45
63
90 125
Fri maskvidd mm
100%
90%
80%
.j
lv. 558 efter krossning
13/200
TIllfört material 8 - 16
.l.i
70%
....
..
60%
l!
50%
1/
..'"
c
:3
n.
.-fl J
-
"O
40%
-_..
.
20%
10%
./
'/'/
.. V
~
30%
~
-
I?"
-.
-,"
~
/ .
p
,
./
. . . [7
-p
1
l/.
V·
V
V·'·
_ _
o
..
__
..
.. -
1/.
. --
,
---
~..
.. .. .... l -
O"k
0,063
0 ,125
0,25
0,5
"
5,6
"
11, 2 16 22,4 31,5 45
63
90 125
Fri maskvidd mm
2010-04-26
21
100%
lv. 571 före krossning
Sekt 1/000
90%
~ 'j
80%
...
~
"l!c
....
:.
~ 'r11'
lo'<
V 'j
./
70"10
V
60%
V
50%
40%
-
.
30%
.. .
20%
~
~
/ --:'=V 1/,
.....-
-
.. - ... ....-. ' -
10"/.
- ,:
0%
0,063
0,125
V
V,
V ,
",'/
./
lO
0,25
...
,
-- - --
,
V
~..
V:
'/
,
Lt
,
. _-
-
...
..
0,5
"
5,6
8
11 ,2 16 22,431,5 045
63
90 125
Fri maskvidd mm
100%
,~
lv. 571 efter krossning
Sekt: 1/000
Tillfört material O -18
90%
80"10
, 'j
.
".
.
c
l!
lO
lO
Q.
'/.
,[1
70%
~
I/.'
,~
60%
,
1.;1 V V,
50%
40% 1 --30% -
.•.
.
..
,~V
20% -
,
1
. /V ,
. . ~ V / ,'
,
-
~.
~
.. - -- - . --
..
10%
1
V
...
-
_.
._ ..
- ..
.. .-
. .
0%
0,0&3
0,125
0,25
0,5
..
5,6
8
11,2 16 22,431,5 45
90 125
SJ
Fri maskvidd mm
100%
. lV.571
90% - Sekt: 3/700
80%
.
~
~
l!
CD
50%
.
.~
70%
60%
c
,~
Tillfört material 8-16
~
./ J
-
Q.
~ - .. . ..
~.
0%
G,063
2010-04-26
V:
..
,
30%
10%
/.
"fj V,1/. '
V ·' V
.
V
./ -.V V ,
~~
V
....
40%
20"/.
/
./
UJ
lO
V 1/
0 ,125
0,25
-
~.
0,5
_
.- -
--
----
..
..
..
5,6
8 11,2 16 22,4 31 ,5 45
Fri maskvidd mm
63
9CI 125
22
100%
lv_ 571
Sekt: 7/00
TIllfört material 8-16
90%
80%
.
.
.
"c
./ 'J
60%
l!
50%
II)
l/)
40% - - _ .._. ",._----
-
30% _.
_ o.
O-
20%
10%
';
j
-
70%
~
o
,~
--
/-
~
. . _--'.
~'. '
. ...
~-
'"
../
.
, '
~,,/
.
I.
.
II.
.
/ .
.' V
- V7 17..
V
~
.
t - ~.,
. --- -. ". -- "'----_. _..
-"
/
,I /
.....
..
-_ .. -
.. .
0%
0,063
0,125
0,25
0,5
4
5,6
8
11 ,2 16 22,4 31,5 4S
63
90 125
Fri maskvidd mm
2010-04-26
23