Transcript Konsumentöverskott och konsumentnytta av fjärrvärme i Stockholm

Konsumentöverskott och konsumentnytta
av fjärrvärme i Stockholm
2010-06-28
Docent Mattias Ganslandt
Förord
Denna utredning har utförts på uppdrag av AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Arbetet har
genomförts under ledning av docent Mattias Ganslandt vid Center for European Law and Economics. Fil
dr Maria Jakobsson har bistått med ekonomisk analys och forskningsassistenterna Jonas Andreasson,
Johan Egebark och Martin Sutinen har biträtt med faktainsamling och databearbetning.
Stockholm den 28 juni 2010
Mattias Ganslandt
1
Utredningens huvudresultat
En analys av konsument- och producentöverskott för fjärrvärme visar att konsumentöverskottet
genomgående är högre än producentöverskottet. De överskott som uppstår på marknaden för
uppvärmning med fjärrvärme fördelas således så att en merpart tillfaller kunderna och endast en
mindre del tillfaller ägarna och långivarna.
Beräkningar av konsument- och producentöverskott baserat på linjär efterfrågan och sålda
fjärrvärmekvantiteter och priser för hela landet under perioden 1970-2006 resulterar genomgående i ett
konsumentöverskott som är högre än producentöverskottet, oavsett om hela tidsperioden används eller
enbart pris och såld kvantitet från 2006. Analysen visar att konsumentöverskottet år 2006 för svenska
konsumenter av fjärrvärme uppgick till 69 kronor per kvadratmeter uppvärmd yta medan
producentöverskottet vid en genomsnittlig rörelsemarginal på 16,5% kan beräknas till 18 kronor per
kvadratmeter. Producentöverskottet är baserat på fjärrvärmebolagens bokförda rörelsemarginal, enligt
inrapporterade data till Energimarknadsinspektionen, och är således bolagens resultat före
kapitalkostnader,
vilket
innebär
att
bolagens
vinst
är
markant
lägre
än
det
skattade
producentöverskottet.
Beräkningar av konsument- och producentöverskott för Stockholm resulterar även de i ett
konsumentöverskott
som
markant
överstiger
producentöverskottet.
Analysen
visar
att
konsumentöverskottet år 2008 för Fortum Värmes fjärrvärmekunder uppgick till 117 kronor per
kvadratmeter uppvärmd yta medan producentöverskottet vid en genomsnittlig rörelsemarginal på
16,5% kan beräknas till 12 kronor per kvadratmeter.
Mer allmänt uppvisar fjärrvärmen en betydande organisk tillväxt. Antalet fjärrvärmekunder hos Fortum
Värme har mellan åren 1998 och 2008 ökat från knappt 8 000 till drygt 12 000. Den levererade volymen
har under samma period ökat från ca 6 300 till drygt 8 000 GWh. Denna organiska tillväxt har
möjliggjorts genom betydande investeringar. En viktig förutsättning för fortsatt tillväxt och tillströmning
av nya kunder är att fjärrvärmen skapar en nytta för de kunder som ansluter sig till fjärrvärmenätet.
Den organiska tillväxten ett belägg för att fjärrvärmen skapar ett positivt konsumentöverskott för de
kunder som har flera utbytbara uppvärmningsalternativ. Denna konkurrens om de kunder som står inför
beslut om ett val av uppvärmningsalternativ är till gagn för såväl kunderna som gör dessa val samt för
befintliga fjärrvärmekunder.
2
Innehållsförteckning
Förord............................................................................................................................................................ 1
Utredningens huvudresultat ......................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning ..................................................................................................................................... 3
1.
Efterfrågan på fjärrvärme ................................................................................................................... 4
2.
Fjärrvärmens mervärden .................................................................................................................. 14
3.
Slutsatser .......................................................................................................................................... 16
Referenser ................................................................................................................................................... 17
Appendix A: Tidigare forskningsresultat ..................................................................................................... 18
3
1. Efterfrågan på fjärrvärme1
Syftet med denna rapport är att analysera om kunderna i Stockholm respektive landet som helhet får en
skälig del av det överskott som uppstår vid leveranser av fjärrvärme. Den metod som tillämpas i denna
utredning är empirisk. Efterfrågan på fjärrvärme estimeras med statistiska metoder, dels för Sverige,
dels för Stockholm. De skattade efterfrågefunktionerna, för Sverige respektive Stockholm, används för
att beräkna Konsument- och producentöverskott, samt att bedöma fördelningen mellan kunder och
leverantörer.
Empirisk analys av efterfrågan på fjärrvärme i Sverige
För att möjliggöra en beräkning av konsumentöverskottet (total kundnytta) skattas först en
efterfrågefunktion för fjärrvärme. Baserat på den skattade efterfrågefunktionen kan konsument- och
producentöverskott beräknas, vilket ger ett relativt mått på hur överskotten på marknaden fördelas.
En mycket enkel modell för aggregerad efterfrågan på fjärrvärme kan skrivas:
Qt    Pt
(1)
där Qt är kvantiteten fjärrvärme i antal kWh per m2 för år t, α en konstant, Pt priset på fjärrvärme i
kronor per MWh för år t och β är en skattad parameter som representerar sambandet mellan pris och
efterfrågan. Den linjära efterfrågan har varierande elasticitet. Efterfrågan är mer priskänslig och således
är priselasticiteten högre i absoluta termer när prisnivån är högre. Om prisnivån ökar kommer
efterfrågan förr eller senare att bli elastisk (priselasticitet större än 1).
Det datamaterial som används i detta avsnitt består av genomsnittligt försäljningspris (inklusive moms)
och såld kvantitet fjärrvärme i Sverige per år under perioden 1970 till 2006. Materialet kommer från
olika källor. Uppgift om pris i kronor per MWh kommer från SCB. Uppgift om kWh per m 2 kommer från
SCB för perioden 1976 till och med 2006. För de första fem åren i tidsserien kommer materialet från
Hässelby fjärrvärmesystem. Priset i kronor per MWh har korrigerats för att moms infördes med 25
procent från och med 1991. Priserna används i reala termer (basår = 2008). Fjärrvärmeförbrukningen är
normalårskorrigerad.
I tabellen nedan presenteras resultat från skattningar av efterfrågefunktioner för fyra olika tidsperioder.
I den första kolumnen används hela tidsperioden, d.v.s. 1970-2006. I kolumn två exkluderas material
1
Se Appendix A för en genomgång av tidigare forskning på området.
4
från åren 1979-1986. I den tredje kolumnen används material för perioden 1978-1982. Slutligen används
i den fjärde kolumnen material för de senaste åren, 2001-2006. Som framgår är priset är en signifikant
förklarande variabel i alla regressionerna.
Tabell 1. Estimering av linjär efterfrågan på fjärrvärme i Sverige
SEK per MWH
Konstant
Observationer
Hela perioden 1970-2006 exkl Enbart
1970-2006
1979-1986
1978-1982
Enbart
2001-2006
KWH/m2
KWH/m2
KWH/m2
KWH/m2
-0.189**
-0.200**
-0.072**
-0.117**
(13.85)
(14.45)
(34.28)
(13.42)
286.269**
288.604**
243.64**
244.785**
(41.33)
(40.54)
(217.45)
(46.19)
37
29
5
6
1.00
0.98
2
R
0.85
0.91
Robusta t-värden inom parentes.
* signifikant på 5 %; ** signifikant på 1 %.
Priselasticiteten (priskänsligheten) definieras som den procentuella förändringen i efterfrågan vid en
enprocentig höjning av fjärrvärmepriset. Den priskänslighet som ges av de skattade linjära
efterfrågefunktionerna presenteras i tabellen nedan. Dels presenteras punktelasticiteten baserat på
priset under 2006, dels en medelelasticitet baserad på medelpriset under de år som skattningen baseras
på.
Den ekonometriska analysen visar således att befintliga fjärrvärmekunders efterfrågan, d.v.s.
konsumtion mätt som energiförbrukning per kvadratmeter, är oelastisk både på kort och på lång sikt
eftersom priselasticiteten är mindre än 1 i absoluta termer. På kort sikt är dessutom efterfrågan
markant mindre priskänslig än den är på lång sikt.
Tabell 2. Priselasticiteter
1970-2006
Exklusive
1979-1986
1978-1982
2001-2006
Linjär, punktelasticitet 2006
-0.77
-0.84
-0.24
-0.46
Linjär, medelelasticitet
-0.44
-0.46
-0.15
-0.41
Modell
En närmare analys av resultaten visar att de linjära efterfrågefunktionerna kan anpassas väl till de
observerade värdena, vilket framgår av den höga förklaringsgraden mätt som justerat R2-värde. Detta
framgår också vid en grafisk illustration. I nedanstående figurer visas de faktiska årliga värdena samt de
5
värden som de skattade linjära modellerna förutsäger för de olika tidsperioderna. Anpassningen under
perioden 2001-2006 är mycket god.
220
200
160
180
KWH per m2
240
260
Figur 1 . Linjär efterfrågan under perioden 1970-2006
200
300
400
500
SEK per MWH
Fitted values
600
700
kwh_m2
220
200
180
160
KWH per m2
240
260
Figur 2 . Linjär efterfrågan under perioden 1970-2006, exklusive 1979-1986
200
300
400
500
SEK per MWH
Fitted values
kwh_m2
6
600
700
Figur 3. Linjär efterfrågan under perioden 1978-1982
220
1978
KWH per m2
1979
1980
1981
200
1982
300
350
400
450
SEK per MWH
Fitted values
500
550
kwh_m2
180
Figur 4 . Linjär efterfrågan under perioden 2001-2006
2001
175
2003
170
2004
2005
2006
165
KWH per m2
2002
560
580
600
620
SEK per MWH
Fitted values
kwh_m2
7
640
660
De linjära funktioner som har estimerats kan användas för att förutsäga efterfrågan både vid lägre och
högre priser än de som faktiskt observerats under perioden 1970-2006. Eftersom funktionerna är linjära
kan vi illustrera den skattade regressionsekvationen från ett prohibitivt pris till ett pris som är noll. I
följande figur visas de inversa efterfrågefunktionerna på kort och lång sikt.
Den brantare inversa efterfrågefunktionen är estimerad med data enbart från perioden 1978-1982 och
kan anses återspegla en kortsiktig efterfrågan på vis att den visar hur efterfrågan påverkas av stora
prisförändringar innan konsumenternas förbrukning påverkas av långsiktiga investeringsbeslut, såsom
energibesparande åtgärder eller byte av uppvärmningsalternativ. Under denna period inträffade den
andra oljekrisen som ledde till en betydande uppgång av energipriserna på mycket kort tid.
Figur 5. Linjär efterfrågan på fjärrvärme i Sverige under åren 1970-2006
Konsument- och producentöverskott baserat på linjär efterfrågan i Sverige
Baserat på de skattade linjära efterfrågefunktionerna kan konsument- och producentöverskott
beräknas. Konsumentöverskottet består av konsumenternas överskjutande betalningsvilja, skillnaden
mellan det pris konsumenten kan tänka sig att betala och det faktiskt rådande marknadspriset.
8
I tabellen nedan presenteras försäljningen samt beräknat producent- och konsumentöverskott i kronor
för år 2006. För att beräkna producentöverskottet har det antagits att producenternas kostnader är 83,5
procent av försäljningen i kronor (vid rådande marknadspris och förbrukning).2
Oberoende av vilken av de fyra linjära efterfrågefunktionerna som används så är resultatet att
konsumentöverskottet överstiger producentöverskottet. Även om den modell som ger minst skillnad
skulle användas så är konsumentöverskottet nästan fyra gånger så stort som producentöverskottet.
Tabell 3. Konsument och producentöverskott 2006 i SEK per kvadratmeter
1970-2006
Exklusive
1979-1986
1978-1982
2001-2006
106
103
129
111
Producentöverskott
18
17
21
18
Konsumentöverskott
69
62
265
121
Genomsnittspris
Producentöverskottet utgörs av producenternas fjärrvärmeintäkter minus värmerelaterade kostnader,
exklusive ersättning till långivare och ägare innan bolagsskatt. Producentöverskottet utgör således
ersättningen till kapitalägarna.
Empirisk analys av efterfrågan på fjärrvärme i Stockholm
I nedanstående avsnitt analyseras efterfrågan för de kunder som är anslutna till Fortum Värmes nät i
Stockholm. I likhet med analysen för hela landet beräknas konsument- och producentöverskott baserat
på de skattade parametrarna. Data består av månadsobservationer under perioden 1998-2008 och
omfattar normalårskorrigerad förbrukning i MWh, uppvärmd yta i kvadratmeter samt försäljning i
kronor.
Skattning av efterfrågan i Stockholm
I detta avsnitt presenteras regressionsresultaten från linjära efterfrågemodeller baserat på totalt
förbrukad kvantitet och genomsnittligt pris för Fortum Värme i Stockholms län på årsbasis (exklusive
närvärme, Täby och Danderyd).
I följande tabell presenteras skattningarna av en linjär efterfrågemodell, utan och med
medeltemperaturen inkluderad som förklarande variabel.
2
Baserat på data från fjärrvärmeleverantörernas särredovisning till Energimarknadsinspektionen för år 2007.
9
Tabell 4. Estimering av efterfrågan (SEK per MWH) i Stockholms län, 1999-2008
SEK per MWh
Utan temperatur
MWH/m2
-0.000070**
(3.76)
Medeltemperatur
Konstant
Observationer
0.174640**
(17.09)
10
2
R
0.63
Robusta t-värden inom parentes.
* signifikant på 5 %; ** signifikant på 1 %.
Med temperatur
MWH/m2
-0.000074**
(3.83)
-0.004939**
(4.47)
0.214284**
(24.05)
10
0.75
Priset är en statistiskt signifikant variabel i båda regressionerna. Även medeltemperaturen är en
statistiskt signifikant negativ variabel när den inkluderas i efterfrågemodellen. Med andra ord ger en
högre genomsnittstemperatur en lägre årsförbrukning.
I följande tabell presenteras dels punktelasticiteten baserat på priset under 2008, och dels en
medelelasticitet baserad på medelpriset under perioden. Den ekonometriska analysen visar att
befintliga fjärrvärmekunders efterfrågan, d.v.s. konsumtion mätt som energiförbrukning per
kvadratmeter, är oelastisk eftersom priselasticitet är mindre än 1 i absoluta tal.
Tabell 5. Priselasticiteter för Stockholms län, 1999-2008
Modell
Linjär, punktelasticitet 2008
Linjär, medelelasticitet
Utan temp.
-0.29
-0.26
Med temp.
-0.32
-0.27
En närmare analys visar att en linjär efterfrågefunktion som inkluderar medeltemperatur kan anpassas
väl till de årliga observerade värdena, vilket framgår av den höga förklaringsgraden mätt som justerat R2värde. Detta framgår också vid en grafisk illustration. I nedanstående figur visas de faktiska årliga
värdena samt de värden som den skattade modellen med medeltemperatur predikterar för
tidsperioden.
10
Figur 6. Linjär temperaturkorrigerad efterfrågan i Stockholm 1999‐2008.
.15
Stockholm, linjär
2001
1999
.14
2002
2003
.135
2004
2007
2006
2005
2008
.13
MWH per m2
.145
2000
350
400
450
500
SEK per MWH
Fitted values
550
600
mwhm2nat
I tabellerna nedan presenteras skattningar av efterfrågan med linjär modell för vart och ett av de tio
fjärrvärmenäten. Priset är en signifikant förklarande variabel i modellen för alla nät utom de två nya
näten i Sigtuna och Upplands Väsby. För Sigtuna ger estimeringen en icke-signifikant positiv
prisparameter. Denna avvikelse kan förklaras av ett långsiktigt avtal med Luftfartsverket, som är den
helt dominerande kunden i detta nät.
Tabell 6. Estimering av linjär efterfrågan per nät i Stockholm
SEK per MWh
Medeltemperatur
Konstant
Observationer
2
HAM
HJO
HÄS
HÖG
LID
MWH/m2
MWH/m2
MWH/m2
MWH/m2
MWH/m2
-0.000054*
-0.000185**
-0.000124**
-0.000111**
-0.000081**
(2.64)
(4.54)
(7.46)
(6.49)
(7.79)
-0.003326*
0.000694
-0.007464**
-0.003919**
-0.000479
(2.80)
(-0.15)
(6.58)
(4.17)
(-0.24)
0.195866**
0.28718**
0.262079**
0.247287**
0.19169**
(25.59)
(8.79)
(29.58)
(25.95)
(9.99)
10
10
10
10
9
0.89
0.89
0.89
R
0.65
0.82
Robusta t-värden inom parentes.
* signifikant på 5 %; ** signifikant på 1 %.
11
Tabell 7. Estimering av linjär efterfrågan per nät i Stockholm
SEK per MWh
Medeltemperatur
Konstant
Observationer
2
NAC
ORM
SIG
UPP
VÄR
MWH/m2
MWH/m2
MWH/m2
MWH/m2
MWH/m2
-0.000981**
-0.000085**
0.001176
-0.000214
-0.000053**
(5.11)
(3.55)
(-0.63)
(-2.18)
(3.82)
0.040477
-0.005159
0.039179
-0.003923
-0.003803*
(-1.2)
(-1.76)
(-0.75)
(-1.54)
(2.90)
0.352865
0.242892**
-0.651213
0.271629*
0.183152**
(-1.25)
(14.73)
(-0.63)
(6.64)
(15.53)
10
10
6
5
10
0.24
0.90
0.69
R
0.34
0.73
Robusta t-värden inom parentes.
* signifikant på 5 %; ** signifikant på 1 %.
De skattade linjära efterfrågemodellerna förklarar den faktiska konsumtionen väl, undantaget näten i
Sigtuna och Nacka. Den låga förklaringsgraden i Nacka beror på att konsumtionen per kvadratmeter år
1999 var mycket hög. För Sigtuna saknas en rimlig ekonomisk tolkning av den skattade parametern,
vilket förklaras av ett långsiktigt avtal med Luftfartsverket.
Konsument- och producentöverskott baserat på linjär efterfrågan i Stockholm
Baserat på de skattade efterfrågekurvorna kan konsument- och producentöverskott beräknas.
Konsumentöverskottet består av konsumenternas överskjutande betalningsvilja, skillnaden mellan det
pris konsumenten kan tänka sig att betala och det faktiskt rådande marknadspriset.
I följande tabell presenteras försäljningen samt beräknat producent- och konsumentöverskott i kronor
per uppvärmd m2 för år 2008 i Stockholms län. För att beräkna producentöverskottet har det antagits att
produktionskostnaden är 83,5 procent av den aktuella omsättningen. Konsumentöverskottet vid 2008
års prisnivå är nästan tio gånger så stort som producentöverskottet.
Tabell 8. Konsument och producentöverskott 2008 i SEK per kvadratmeter för Stockholms län
Genomsnittspris
Producentöverskott
Konsumentöverskott
74
12
117
Vidare kan samma beräkning göras för varje enskilt nät. Nätet i Sigtuna har exkluderats från analysen då
den skattade efterfrågemodellen ger en positiv priselasticitet. Den höga skattade elasticiteten i Nacka
ger ett resultat som märkbart skiljer sig från övriga nät och detta resultat skall tolkas med försiktighet.
12
För samtliga av de åtta återstående näten blir resultatet att konsumentöverskottet är påtagligt högre än
producentöverskottet. I Upplands Väsby, där skillnaden är minst, är konsumentöverskottet fortfarande
mer än tre gånger så stort som producentöverskottet och i flera fall är konsumenternas andel av det
totala överskottet mer än 90 procent.
Tabell 9. Konsument och producentöverskott 2008 i SEK per kvadratmeter per nät
Nät
HAM
HJO
HÄS
HÖG
LID
Genomsnittspris
78
106
73
84
82
Producentöverskott
13
17
12
14
13
Konsumentöverskott
174
98
69
107
123
Tabell 10. Konsument och producentöverskott 2008 i SEK per kvadratmeter per nät
Nät
NAC
ORM
SIG
UPP
VÄR
Genomsnittspris
80
84
x
67
71
Producentöverskott
13
14
x
11
12
Konsumentöverskott
11
138
x
35
138
13
2. Fjärrvärmens mervärden
Förutom fjärrvärme finns ett antal andra uppvärmningsalternativ. I första hand utgörs dessa av olje-, eloch biobränsleuppvärmning (främst pellets) samt värmepumpar, där bergvärme är det dominerande
alternativet.
De två alternativen olja och el är varken prisvärda eller önskvärda ur ett hållbarhetsperspektiv. En
övergång från dessa uppvärmningsalternativ till långsiktigt hållbara uppvärmningsalternativ är en
fortlöpande process och ett angeläget mål. Miljöfrågan och den globala uppvärmningen är en viktig
faktor som driver efterfrågan på miljövänliga uppvärmningsalternativ. Uppvärmning utgör en ansenlig
andel av energikonsumtionen i Sverige och genom övergång till hållbara uppvärmningsalternativ kan
betydande positiva miljöeffekter uppnås. Inget av alternativen är dock helt fria från miljöpåverkan ännu.
Pellets bidrar inte till växthuseffekten så länge man inte har en kompletterande elpatron för
uppvärmning men bidrar till ökad övergödning och ökad försurning. Bergvärme i sig har ingen
miljöpåverkan, men är i normalfallet dimensionerad för att inte täcka hela värmebehovet. Den extra
energi som behövs tillförs typiskt genom elpatroner och kan svara mot 10 procent av
uppvärmningsbehovet. Dessutom kräver systemet eldrift, en tumregel är att en energienhet el ger tre
energienheter bergvärme. El produceras på marginalen av kolkraft, något som bidrar till den globala
uppvärmningen.
Fjärrvärme täcker sitt toppbehov med att elda reservpannor, vilka generellt går på el eller olja för att
skapa det extra uppvärmningsbehovet, vilket bidrar till global uppvärmning. Fjärrvärmen är speciell
gentemot alternativen pellets och bergvärme i att fjärrvärme kan använda ett stort antal olika
energikällor för uppvärmningen, exempelvis spillvärme från industrier, avloppsvatten, skogsbränsle och
avfall. På så sätt kan fjärrvärme bidra till förbättrad resursanvändning och utnyttja okonventionella
energikällor som annars skulle gå till spillo. Fjärrvärmen kan därför skapa mervärden för samhället
genom att erbjuda en effektiv lösning på problem som sophantering. Genom fjärrvärmens låga utsläppa
av partiklar till luft och vatten kan också närmiljön i städer förbättras.
Fjärrvärme kräver generellt relativt låga investeringar från kunden i förhållande till alternativen pellets
och framförallt bergvärme och leder därmed till lägre grad av inlåsning i ett visst system. Dessutom är
det från kundens sida i princip underhållsfritt och eventuellt underhåll sköts generellt av leverantören.
Detta är en viktig skillnad jämfört med pellets, där ägaren av pelletspannan är ansvarig för att påfyllning
och inleveranser av pellets fungerar samt att aska ur pannan med jämna mellanrum för att behålla en
hög verkningsgrad. Lagringsutrymmen för pellets tar också generellt ganska stor yta i anspråk.
14
Både bergvärme och pellets bygger på varmvattenberedare, vilket innebär att hög konsumtion kan
innebära att det uppvärmda vattnet kan ta slut, något som inte kan inträffa med fjärrvärme där
varmvatten konstant finns att tillgå om det inte finns störningar i distributionsnätet, något som är ytterst
ovanligt.
Återkommande undersökningar3 pekar på att alternativen fjärrvärme, pellets och bergvärme har relativt
lika kostnader sett ur ett helhetsperspektiv och utgör funktionella alternativ till varandra. Skillnaden
ligger främst i vilken initial investering som krävs, graden av underhåll och kostnadsfördelningen mellan
fasta och rörliga kostnader. Olika geologiska och geografiska förhållanden kan också inverka, bergvärme
fungerar exempelvis bättre i söder än i norr på grund av högre temperaturer i berget och olika bergarter
är olika effektiva som energikällor. Fjärrvärmen är i stort beroende av att fjärrvärmenätet är utbyggt och
att det finns en tillräcklig kundkrets för att motivera utbyggnad. Detta gör att fjärrvärme inte är särskilt
väl lämpat i glesbygd. Prisvariationer både för installationskostnader av alternativen samt kostnaden för
förbrukning kan skilja sig åt i landet.
Alla de tre systemen fjärrvärme, pellets och bergvärme använder vattenburna system för
värmeöverföring. Detta underlättar övergången från ett av alternativen till något av de andra i och med
att installation av nya ledningar och radiatorer inte behöver genomföras.
3
Se exempelvis Uppvärmning i Sverige 2006-2008, Energimarknadsinspektionen
15
3. Slutsatser
Den empiriska analysen i denna rapport visar att fjärrvärmekundernas efterfrågan, mätt som
energiförbrukning per uppvärmd kvadratmeter, är relativt prisokänslig vid rådande marknadspris. Den
empiriska utredningen visar att befintliga kunder får ett överskott från fjärrvärmekonsumtionen som är
många gånger större än det producentöverskott som uppstår. Den främsta orsaken till detta överskott
är att priset på fjärrvärme är lågt i förhållande till värdet.
Inframarginella kunder värdesätter fjärrvärmens fördelar betydligt högre än marginalkonsumenten.
Fjärrvärmens mervärden ökar för kunder med hög alternativkostnad som har starka preferenser för
tidsbesparing (högavlönade) och minimalt underhållsbehov (äldre). Mervärdet ökar också för kunder
med begränsad tillgång till installations- eller lagringsyta som krävs för exempelvis eldning med
biobränsle. Nyttan av fjärrvärmen är också större för kunder med riskaversion och som därför föredrar
en stabil och förutsägbar prisutveckling (privatpersoner och småföretag). För nytillkommande kunder
skapar fjärrvärmen per definition ett positivt mervärde eftersom kunderna väljer mellan flera olika
uppvärmningsalternativ.
Den direkta skattningen av konsumentöverskottet är sannolikt en underskattning av den samhällsnytta
som fjärrvärmen bidrar med. Fjärrvärmeleverantörerna bidrar till en omställning av energiproduktionen
som har positiva icke-kvantifierade samhällsekonomiska effekter i den mån substitution sker från
uppvärmningsalternativ som har icke-prissatta negativa externaliteter, exempelvis utsläpp av
miljöförstörande ämnen eller växthusgaser vid förbränning.
Ovanstående är också viktigt i ett dynamiskt perspektiv. I den mån fjärrvärmeverksamheten genererar
ett producentöverskott som ger en avkastning som överstiger en marknadsmässig riskjusterad ränta kan
detta vara gynnsamt på lång sikt för såväl kunder som samhället. En lönsamhet som ger en avkastning
över rådande marknadsnivå kommer att locka till sig nyinvesteringar som ger betydande
konsumentöverskott och tillkommande samhällsnytta. En god lönsamhet i fjärrvärmeverksamheten
leder således på sikt till än högre konsumentnytta.
16
Referenser
Berkhout, P, A Ferrer-i-Carbonell och J Muskens (2004), ”The ex post impact of an energy tax on
household energy demand”, Energy Economics, vol 26, sid 297-317
Dubin, J, A Miedema och R Chandran (1986), ”Pricing Effects of Energi-Efficient Technologies: A Study of
Residential Demand for Heating and Cooling”, The RAND Journal of Economics, vol 17, sid 310-325
Haas, R och L Schipper (1998), ”Residential energy demand in OECD-countries and the role of
irreversible efficiency improvements”, Energy Economics, vol 20, sid 421-442
Halvorsen, B. och Larsen, B. (2001), ”The flexibility of household electricity demand over time”. Resource
and Energy Economics, vol 23, sid 1–18.
Kamerschen, D. och Porter, D. (2004), “The demand for residential, industrial and total electricity 1973–
1998”. Energy Economics, vol 26, sid 87–100.
Leth-Petersen, S och M Togeby (2001), “Demand for space heating in apartment blocks: measuring
effect of policy measures aiming at reducing energy consumption”, Energy Economics, vol 23, sid 387403
Madlener, R (1996), “Econometric Analysis of Residential Energy Demand: A Survey”, The Journal of
Energy Litterature, volym 2, sid 3-32
Nässén, J (2007), “Energy Efficiency – Trends, determinants, trade-offs and rebound effects with
examples from Swedish housing”, doktorsavhandling, institutionen för energi och miljö, Chalmers
Rehdanz, K (2007), “Determinants of residential space heating expenditures in Germany”, Energy
Economics, vol 29, sid 167-182
Werner, S (2009), “Fjärrvärmens priselasticitet”, rapport inom projektet Fjärrvärmens Systemteknik,
Högskolan I Halmstad
17
Appendix A: Tidigare forskningsresultat
Halvorsen och Larsen (2001) skattar priselasticiteten för hushållens användning av elektricitet i Norge
baserat på data från perioden 1976-1993 och finner att den långsiktiga elasticiteten är -0,442. De finner
nästan samma värde, -0,433, på den kortsiktiga elasticiteten.
Kamerschen och Porter (2004) undersöker efterfrågan på elektricitet i USA under 1973-1998 och finner
att hushållen är mer priskänsliga än industriella kunder. De skattar att priselasticiteten för hushåll ligger i
intervallet -0,85 till -0,94, medan elasticiteten bland industriella kunder är mellan -0,34 och -0,55.
Rehdanz (2007) skattar långsiktig elasticitet för uppvärmning med gas respektive olja i Tyskland baserat
på data från de två åren 1998 och 2003. Hon finner en elasticitet mellan -0,63 och -0,44 för gas samt en
högre elasticitet, -2,03 till -1,68, för olja.
Dubin et al (1986) undersöker efterfrågan på uppvärmning i Florida. De undersöker vintermånaderna
januari-mars och finner elasticiteter som varierar mellan -0,52 och -0,81. Undersökningen ser också till
efterfrågan på kyla och finner här att elasticiteten varierar beroende på efterfrågan. Författarna drar
slutsatsen att elasticiteten är högre när efterfrågan är låg eftersom alternativkostnaden av minskad
komfort är lägre.
Berkhout et al (2004) undersöker elasticiteter för elektricitet och gas i Holland utifrån ett mikrodataset.
Baserat på perioden 1994-1999 finner de en priselasticitet på -0,55 för elektricitet. Elasticiteten för gas,
skattad över perioden 1992-1999, är lägre och beräknas till -0,19. Detta implicerar att efterfrågan på
uppvärmning är lägre än efterfrågan på elektricitet. Författarna undersöker också effekterna av den
energiskattereform som genomfördes 1996. För elektricitet är effekten knappt märkbar, -0,57 istället för
-0,55. Effekten för gas är däremot tydlig, den ökar till -0,28 efter att energiskattereformen genomförts.
Haas och Schipper (1998) undersöker energiefterfrågan hos hushåll i ett tiotal länder, däribland Sverige,
under ett antal varianter av en log-linjär modell. I sin undersökning använder de ett viktat medelpris av
olika tillgängliga bränsletyper. Deras skattade priselasticitet är därmed för den totala energiefterfrågan i
varje land och inte för en specifik energikälla. Baserat på den enklaste modellen, vilken tar hänsyn till
inkomstelasticitet och temperatur, finner författarna kortsiktiga elasticiteter för energiefterfrågan på
mellan -0,09 och -0,22 och långsiktiga elasticiteter i spannet -0,11 till -0,33. Sverige har enligt denna
undersökning både en kortsiktig och långsiktig priselasticitet för energi på -0,11. Författarna undersöker
därefter två ytterligare modeller. Den första tar hänsyn till strukturförändringar i sammansättningen av
18
energiefterfrågan till följd av förändringar i kompositionen av olika energibrukande apparater. Då dessa
faktorer beaktas sjunker elasticiteten överlag något för både lång och kort sikt. Den sista varianten tar
hänsyn till att energieffektiviseringar påverkar energiefterfrågan och leder till att efterfrågan inte är
densamma i prisuppgångar och prisnedgångar, en så kallad ”rebound effect”. Modellen leder till ökade
elasticiteter, -0,14 till -0,31 på kort sikt och -0,13 till -0,57 på lång sikt, med elasticiteter på -0.15 för
Sverige i båda fallen.
Även Nässén (2007) undersöker den totala energiefterfrågan baserat på ett viktat genomsnittligt
energipris, men specifikt för uppvärmning i Sverige under 1970-2002. Det gör han dels för
flerbostadshus och dels för hus som enbart är en eller två bostäder. För flerbostadshus finner han att
den kortsiktiga priselasticiteten ligger på -0,08 och -0,07 i en dynamisk modell utan respektive med en
tidsvariabel. Den långsiktiga elasticiteten i samma modeller uppgick till -0,53 respektive -0,40.
Resultaten skiljer sig markant för hus med enbart en eller två bostäder, där den kortsiktiga elasticiteten
är -0,21 i båda modellerna och den långsiktiga -0,30 respektive -0,31. Den låga kortsiktiga elasticiteten i
flerbostadshus tros kunna förklaras med att över 99 procent av hyresgästerna inte betalar sin faktiska
energiförbrukning utan ett fast förutbestämt belopp som en del av hyran och därmed saknar incitament
till att kortsiktigt anpassa sin energiförbrukning. Den högre långsiktigt elasticiteten för flerbostadshus
tros vara resultatet av att flerbostadshus har större resurser till att genomföra större investeringar för
effektivare energianvändning.
Ovan nämnda undersökningar är bara ett mindre urval av den stora mängd litteratur som undersöker
energiefterfrågan. Däremot är undersökningar som specifikt fokuserar på uppvärmning mer ovanliga
och ovanstående exempel visar på att det finns en stor variation mellan undersökningar i fråga om vad
uppvärmningens efterfrågeelasticitet har skattats till. En bra översikt av studier kring energiefterfrågan
samt de modeller som generellt används ges i Madlener (1996).
Ett fåtal studier har undersökt priselasticitet för fjärrvärme. En studie som undersöker danska lokaler är
Leth-Petersen
och
Togeby
(2001).
De
beräknar
den
kortsiktiga
priselasticiteten
för
uppvärmningsalternativ i en panel av danska lokaler över 1500 m2 under perioden 1984-1995.
Författarna finner en kortsiktig priselasticitet om -0,02 för uppvärmning med fjärrvärme och -0,08 för
uppvärmning med olja. En trolig förklaring till den förhållandevis extremt låga elasticiteten är densamma
som i studien av Nässén (2007) ovan: att lägenheterna som undersökningen gjordes på saknade
individuell mätning av använd energi under perioden. Konsumtionen mättes under perioden för hela
byggnaden och fakturan delades schablonmässigt mellan lägenheterna, vilket minskar incitamenten för
att minska förbrukningen. Vidare så är elasticiteten justerad för långsiktiga trender i
19
energiförbrukningen. Konsumtionen av fjärrvärme minskade i snitt med 3,5 procent på årsbasis och
konsumtionen av olja minskade med 4,8 procent på årsbasis.
Werner (2009) skattar fjärrvärmens priselasticitet i Sverige med data från 1970-2006. Dels görs en
skattning av den långsiktiga elasticiteten, där åren 1979-1986 inte tas med, vilket ger en elasticitet på
-0,35. Även en skattning av kortsiktig elasticitet görs baserat på perioden 1978-1982 och ger ett estimat
om -0,14.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att även om de olika studierna ovan presenterar varierande
resultat så är det tydligt att det finns en något högre långsiktig priselasticitet vad gäller uppvärmning av
bostadshus. På lång sikt kan kunder dels byta energikälla för att få billigare uppvärmning, dels
genomföra energibesparande investeringar för att minska sin energianvändning. Den kortsiktiga
elasticiteten är mycket låg, vilket beror på att energikonsumenterna på kort sikt har svårt att byta till
andra uppvärmningsalternativ. En bidragande orsak är att hyresgäster ofta saknar incitament att
kortsiktigt anpassa sin energianvändning.
20