Transcript Gamla Staden rapport - ATT LYFTA BLICKEN

 Rapport från seminariet 7 november 2013 1 Innehåll: Sammanfattning s. 4‐10 s. 3 s. 4‐5 s. 5‐6 s. 7 s. 7‐8 s. 9‐10 Paneldebatt/ frågestund Frågelista, förslag som deltagare lämnade in s. 11‐12 s. 13‐14 Deltagarlista s. 15‐ 16 Inledning av kommunstyrelsens ordförande Michael Karlsson Bakgrund och syfte med seminariet Lars Bergström Sonja Jeffrey Stephan Holmström Per‐ Göran Ylander 2 Åmåls själ och hjärta, Gamla staden – kärt område med många namn. Hur ska området kring Södra Hamnplan och kvarteren öster om Plantaget användas? Åmåls kommun vill väcka tankegångar kring det område vi kallar Gamla staden. Vilka berättelser finns dolda? Hur kan ännu fler turister hitta till den vackra stadsdelen? Genom att samlas den 7 november har Åmåls kommun startat ett arbete som sträcker sig fem år framåt i tiden, till 350‐årsjubileet 2018. Det gläder mig att så många kom till seminariet och jag ser med spänning fram emot det fortsatta samarbetet mot en livfull och ännu mer uppskattad stadsdel. Ett stort tack till er alla! Michael Karlsson, kommunstyrelsen ordförande 3 Torsdag 7 november 2013 fick politiker, kommunala tjänstemän, fastighetsägare att följa med på en spännande resa under och över marken i Åmåls äldsta stadsdel‐ från början och in i framtiden. Det är den första aktiviteten som lyfter området ”Gamla staden”(arbetsnamn). Dagen var initierad av kulturchef Stefan Jacobson, kommunarkivarie Margareta Nilars och processledare Frida Stålhandske Gamla Staden i Åmål – en seminariedag som ska ge inspiration, idéer och uppslag för områdets framtida utveckling. Bakgrund (hämtad från inbjudan): Gamla staden, som i nuläget är ett arbetsnamn, bör ses som ett särskilt skyddsområde i centrala Åmål. Någon heltäckande detaljplan för området finns inte i nuläget och bör tas fram som reglerar vad som får byggas och inte. Huvudbyggnaderna i kvarteret är klassade som byggnadsminne i KML, (kulturminneslagen) dock inte uthusen och gårdshusen på tomterna som är skyddade i PLB (plan och bygglagen). Vilket kan innebära stora problem. Åmåls kommun vill med denna dag utveckla tankegångar och få en samlad bild av aktuella frågor kring Södra hamnplan och kvarteren öster om Plantaget. Hur ska området profileras och användas och utvecklas? Vilka berättelser finns dolda? Är området en del av Åmåls själ och identitet? Förloras en stor del av Åmåls identitet om området ”Gamla staden” exploateras för mycket? Hur kan ”Gamla staden” bli en turistmagnet? Stefan Jacobson önskade alla välkomna och anförde tonen för dagen ‐ utveckling och bevarande. Att tillsammans hitta en ny och hållbar riktning! Snart börjar Åmåls nya stadsdel att byggas – Måkeberg ‐ hur utvecklar vi den? Ska det nya och det gamla bli en enhet eller ska de växa som två platser med tydliga profiler i Åmåls unika stadsmiljö? Denna dag ska dock inrikta sig på Åmåls äldsta stadsdel. Vilka värden finns i denna speciella miljö? Hur skapar vi tillfällen för att använda oss av Åmåls historia? Fr. v. Kommunchef Jeanette Lämmel, processledare Frida Stålhandske samt ekonomichef Patrik Eurenius I juni 2013 antogs Att lyfta blicken. Det är ett kulturpolitiskt program för Åmåls kommun 2013‐2020. Programmets tyngdpunkt är bland annat att utveckla och identifiera vårt kulturarv och vårt framtidstänk inom området. Under den tid som den gamla stadsdelen funnits har flera kungar och höga ämbetsmän vandrat på Åmåls gator och i dess gränder. Stadens spännande historia ska vi knyta samman med nya händelser och aktiviteter. Åmål är en stad med många fasta återkommande evenemang ‐ till exempel Bluesfesten och Ljusfesten. Allt tilldrar sig i vårt gemensamma offentliga rum. Tre ledord för fortsatt utveckling är jämställdhet, tillgänglighet och mångfald och delaktighet! Med ökad kunskap om den miljö vi befinner oss i ser vi fram emot att fira Åmål 375 år den 1 april 2018. 4 Margareta Nilars redogjorde kort om olika projekt och utredningar om Åmåls kulturhistoria och kulturminnesvård som gjorts i Gamla staden. Dessa redovisningar och skrifter finns tillgängliga på Åmåls kommunarkiv/Åmåls bibliotek 1977 ‐ Kulturhistorisk utredning 18, Åmåls kommun. På uppdrag av Åmåls kommun gjorde Älvsborgs läns museiförening en kulturhistorisk bebyggelseinventering inom Åmåls stad samt landsförsamling. 1983 ‐ Bygd att bevara. Program för kulturminnesvård i Åmåls kommun. Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen tog fram ett Program för Kulturminnesvården. 1988 ‐ Stadsmiljöstudie i Åmåls centrum. Kommunstyrelsen beslöt att tillsätta en utredningsgrupp avseende kulturminnesvården i Åmål. Utredningsgrupp utsågs med arbetsnamnet ”Åmål värt att vårda” 1993 ‐ Kultur och miljö i centrum. Ett utvecklingsprogram om Åmåls stadskärna. Bygg‐ och miljökontoret, tillsammans med Tekniska kontoret och Kultur‐ och Fritidsförvaltningen samordnade detta projekt. 1997 ‐ Kulturhistorisk byggnadsinventering i Åmåls centrum Denna inventering är en revidering och komplettering av den del som rör stadskärnan i Åmål i Länsmuseets historiska utredning nr 18 från 1977. 2011 ‐ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddade enligt PBL. En sammanställning av resultatet av projektet Räkna Q. Projektet genomfördes i 3 län under år 2011. Västra Götalands län var ett av dem. Fyra gästföreläsare var inbjudna under dagen. Först ut var: Lars Bergström. Han är byggnadsantikvarie på Västarvet där han bland annat inriktat sig på Åmåls gamla byggnader. Västarvet är Sveriges största förvaltning vad det gäller natur och kulturarv. Lars Bergströms fasta punkt är Natur‐ och kulturarvsförvaltningen (Dalsland/Vänersborg/Trollhättan) med säte i Vänersborg. Med stor kunskap om Åmål höll Lars Bergström ett trekvartslång anförande. Med ett flygfoto på Åmål startade hans berättelse. Ån med dess mynning i Vänern är Åmåls ursprung. Kring den byggdes handelplats, hamn och kyrka. Området har ett mycket stort kulturhistoriskt värde och är unikt i Sverige. Få andra platser har så många byggnadsminnen på så liten yta. Stadens äldsta byggnad är Åmåls gamla kyrka, byggd mellan 1666‐1669. Föregångaren låg på samma plats med anor tillbaka till 1200‐talet. Årtal viktiga för historien och forskningen kring Åmål. 1643 Åmåls stadsprivilegier 1696 Åmåls äldsta karta 1777, 1809, 1846, och 1901 Stadsbränder De första trettio åren som stad blev Åmål plundrad och nedbränd 3 gånger (krig). De gamla husen har oftast fått namn från sin ägare. På så vis historiesätts både ägaren och byggnaden. Lars Bergströms förhoppning är att vi ta fram och ta tillvara på den gamla stadsdelen. Engagerade och stolta fastighetsägare är de viktigaste kulturförvaltarna för husen. 5 När en byggnad blivit K‐märkt ansvarar kommun och länsstyrelse för att lagarna efterföljs. Margareta Nilars avslutar Bergströms anförande med frågan om det är möjligt att göra en underhållsplan för hela området Gamla Staden? Svaret blir att det är fullt möjligt men frågan är vilket som är klokast. Fastighet för fastighet eller alla tillsammans? Troligtvis är det bäst att dela upp och ta hus för hus. Åmåls nio byggnadsminnen i centrum. Vågmästaregården 1 (kuriosa: har Sveriges äldsta skiffertak) Liljan Mindre 3 ‐ Hantverksföreningens hus Kronan Större 3 och 7 ‐ Dahlgrensgården Kronan Större 6 ‐ f.d flickseminariet Kronan Större 5 ‐ Brantenbergska huset Kronan Större ‐ Lilliestiernska gården Liljan Mindre 1 ‐ Stadshotellet Liljan Mindre 4 ‐ Waldenströmska gården Flaggan 2 Ekman‐Engersgården/Söderbergsgården Förutom dessa finns ytterligare tre byggnadsminnen i kommunen Forsbacka herrgård, Edsleskogs prästgård samt Torstenssons Mekaniska Verkstad 6 Sonja Jeffrey var nästa föreläsare. Hon är medeltids – och historisk arkeolog vid Lödöse museum, som är en del av Västarvet och hon hade valt att kalla sitt anförande Arkeologi i centrum och ställer frågan vad finns kvar av 16‐1700‐ talets Åmål? Jo, en hel del. Åmåls centrum är en fast fornlämning. I städer kallas de kulturlager och de finner sitt stöd i fornminneslagen. Under 1970‐ 80–talet skärps lagen för att bevara gamla stadskärnor. Många städers gamla hus revs under 1950‐60‐talet utan att någon tänkte på platsens historiska värde. Det försvann där grävskoporna for fram för att bygga det nya moderna Sverige. Att forska och låta arkeologer gräva är av yttersta vikt för att kunna få detaljerade upplysningar om bland annat husens form, boendemiljö och sociala strukturer. De äldsta delarna i Åmål har inte haft många utgrävningar hittills. Ett lyckat exempel är en utgrävning på 1980‐talet. I kvarteret Vimpeln hittades över 10 000 krukskärvor. Ett sådant stort fynd sätter Åmåls historia i nytt ljus. Färger, mönster och former på keramikskärvor visar den tidens design. Dessa skärvor kunde härledas till krukmakare Oluff Johansson. Konstnären Anki Plate Björsson skapade ett nytt fat med mönster från Åmål anno 1719. Stephan Holmström – sist ut före lunchen. Stephan är konsulent på Kultur i Väst. Stephan lämnar byggnaderna en stund för att prata om kittet i samhällsutvecklingen. Kulturens roll är en viktig hörnpelare i demokratin ‐ det vi människor skapar tillsammans. Det klassiska kulturarvet är Det rätta, det sköna och det goda. Med detta i åtanke blir kulturen och dess utövare men också dess brukare, en stor utvecklingskraft i samhället. 1974 f‐ Sveriges första kulturpolitik såg dagens ljus. Den satte demokratin i centrum och hade punkter som: Yttrandefrihet, eget skapande, kontakt mellan människor, decentralisering, fokus på eftersatt grupper, konstnärlig och kulturell förnyelse, garantera äldre tiders kulturer och utbyte över språk – och nationsgränser bland annat. 2009 gjordes ett tillägg där barn – och ungas rätt till kultur uppmärksammades. Stephan visade också en ”kulturkarta” från World value surveys. Du kan se karta i sin helhet på: http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_54 Vidare‐ aspekter av kulturens roll för samhällsutvecklingen. Den kan ge goda normer, integration, entreprenörskap och kreativitet. Den kan öppna upp för design, turism och evenemang. 7 Kulturens utmaningar och tendenser i Västra Götaland (VGR): Kultur motverkar utanförskap Kultur stärker ortens varumärke Ger kunskapsstöd till kommunens politiker VGR är en strategisk resurs för kommunen Viktigt med samverkan och samplanering Kulturen i lärandet Förnyelse är nödvändigt Lämna sin trygghetszon och våga se nytt tillsammans Kommunens syn är således viktig för regionens utveckling och vice versa. Kultur i Västs uppdrag: Jämställdhet Mångfald Tillgänglighet Respekt för varje människas egenart (alla former av diskriminering motverkas) Mänskliga rättigheter FN:s konvention för barns rättigheter Barn och unga – ett prioriterat område Några frågor att fundera över. Vad menar vi med ”alla”? Har alla möjlighet att delta? Om inte‐ vilka utesluter vi? Hur ser samarbetet ut nu mellan Kultur i Väst och Åmål? Kultur i Väst och Åmåls kommun har ingått ett samarbetsavtal kring framtagandet av Åmåls kommuns kulturstrategi 2014‐2020 som stöder sig i det kulturpolitiska programmet. Efter lunchen företogs en promenad i den gamla stadsdelen. Flera fastighetsägare visade upp sina hus. Stort tack! 8 Sist ut denna dag: Per Göran Ylander – fd stadsarkitekt i Hjo kommun, nu konsult. www.hjo.se Vår omvärld ändras hela tiden och vi får lära oss att förhålla oss till dessa förändringar i samhället. Teknikutvecklingen med Internet, smartphones, etc. – det är lika bra att anpassa sig eftersom vi inte kan stoppa utvecklingen. PG tog upp många viktiga saker att tänka på. Till exempel‐ vill man förgöra en stad ska man ge sig på dess symboler. I krig bombas och förstörs ofta bärande samhällsbyggnader, kyrkor, broar och andra viktiga symboler. Kulturen och självkänslan försvinner. Som tur är har vi inte utsatt för krig på många hundra år här i Sverige men platsens själ är likväl av allra största vikt. Platsens själ – Genius loci. (Genius loci var i romersk religion en skyddsande för en viss plats) Ta fasta på platsens själ. Ta reda på dess unicitet, det speciella. Till exempel – nybyggda hus placeras in i den gamla miljön med samma stil‐ alltför att staden ska kännas hel och ha kontinuitet. Förfallna hus får en ansiktslyftning ‐ ta tillvara på gamla bräder, tak etc. från de gamla byggnaderna för att skapa rätt miljö. Detaljer är oerhört viktigt. Att man närmar sig platsens själ med seriositet och kontinuitet. Att sprida kunskap är mycket viktigt. Ha föreläsningar om byggnadsvård med fastighetsägare, kommunrepresentanter och hantverkare. Kunskap ger stolthet och då vårdar man naturligt sin egendom och känner ansvar. I Hjo har man utformat torget till ”Ett torg för alla tider” Det är viktigt att det offentliga rummet är tillgängligt året runt/dygnet runt. Att öka trivseln hos de som bor på orten är det viktigaste. Att sträva efter att vi ska bli fler kan vara att börja i fel ände. Folk som trivs och känner sig sedda av och i den kommun de bor i väljer ofta att stanna kvar. Man har också lyft stadens stolthet designern och formgivaren Estrid Eriksson. Estrid hörde till Svenskt tenn och Svenskt tenn är otroligt måna om sitt varumärke. Under en lång tid har företaget valt att förlägga utställningar i Hjo. Seriositet och kontinuitet. Tänkt och genomfört i Hjo! • När och om man bygger nytt ‐ tänk efter! Gör noggrann planering. Byggnaden ska stå i många år och man har som kommun inte råd att göra misstag. • Skapa mötesplatser! T ex uppvärmda och ljussatta bänkar och sittplatser. • Bygg marknadsbodar som underlättar för handlare att hyra in sig på. • Ljussätt staden. Det ökar tryggheten och ser välkomnande ut. 9 •
Har man en gammal vacker stadskärna ‐ tänk på hur saker placeras. Soptunnor, kablar, vinterskyddande attribut etc. •
Gemensam annons för allt som händer i kommunen, knuten till Hjos 600års jubileum. •
Bjud in grannkommuner i festivalsammanhang. I stället för att ge varandra flaggor och standar kan vi ge varandra upplevelser i stället. Låt grannbandet komma och spela på festivaler som anordnas t ex. •
Tänk på att göra den mörka vintertiden ljusare med evenemang för stadens innevånare. Belysning närmare vattenlinjen bör vara placeras nära marken.
10 Paneldebatt Dagen avslutades med paneldebatt. Publiken hade många frågor och kommentarer. Nedan följer en del av dessa. ‐Hur spelar Gamla Stadens roll in i den nya stadsdelen? Kjell Wester ‐ Måkeberg svarar att allt som är bra för Åmål är bra för Måkeberg. ‐ Små orter kommer inte att få någon stor industri till sig, butiksdöden fortsätter. Lyft fram attraktiviteten på platsen. Hitta inte på, konstruera inte. Hitta det som är äkta. Bygg med hjärtat. Gör så att folk känner trivsel (Ylander) ‐ ” Så har vi alltid gjort” Hur ändrar man ett sådant tänk? Tänk efter! Bygg modeller, förklara och presentera nya tankar. Gör folk delaktiga. Ha uthållighet. Att bygga samhällen tar tid. ‐Byggnader och hus i all ära‐ vi måste bli fler som rör sig ute. Bostäder, sysselsättning, liv och rörelse. Butiker med rikhaltigt spännande utbud. Konsumenter som är köptrogna Åmål ‐ Vad har vi för kvaliteter i Åmål? Vad är vårt signum? Vi behöver noggrant analysera det och sedan förädla. ‐ En gemensam idé för Gamla Staden? Finns det? Gör en förstudie. Bygg med kunskap och idéer. I Karlstad fanns ett enormt intresse från Karlstadborna själva. Ha kommunikation med innevånarna. Undersök förutsättningarna. Attraktion och delaktighet är viktigt. 11 ‐ Viktigt att fånga upp ungdomarna. Samarbeta. De äldre i till exempel föreningar behöver förstå olika sätt att kommunicera ut sin verksamhet. ‐ PG Ylander avslutar med orden: Det är lätt att drunkna i rapporter, skrifter och analyser. Folk vill se handling. Köpmän är trötta på analyser. Se och försök göra saker i praktiken, inte i teorier. Sätt igång! Följ arbetet och tyck till på dessa adresser. http://attlyftablicken.wordpress.com/ e‐post [email protected] Nästa aktivitet som lyfter Gamla staden infaller söndag 8 december under julmarknaden. Då kommer kommunens representanter finns tillgängliga med stor karta och åsiktsplank i Plantaget där man kan få bolla idéer för området! Välkomna! På nästa sida visas de förslag som deltagarna gav. 12 Gamla Staden 7 nov, stadshotellet Åmål
‐
Vilka verksamheter/aktiviteter ska finnas i Gamla staden om vi ska
sträva efter att bli Sveriges mest gästvänliga stad?
Naturliga mötesplatser, ljusfesten och Bluesfesten. Ökade öppettider för affärer samt matställen under sommaren (ej bara pizzerior) Kulturmagasinet är toppen och borde marknadsföras mer. Det kan göras genom anknytning till Marinan och hamnen. Nämn 10 orsaker att besöka Gamla Staden Verksamheter som ger ”liv och rörelse” åt området. Seaside bör vara öppet, kanske utveckla den lilla badplatsen. Kanske bygga ny turistbyrå där den nuvarande är. Verksamheten i Gamla kyrkan och Hembygdsmuseet. Sätt upp en enkel scen i Plantaget ” Månbelysning ” på lekparken i Plantaget Mer go belysning i Kulturparken och på G:a Kyrkan Kullersten Fler bänkar i området, fastighetsägaren med. Samma utseende! Klart till sommaren 2014? Fartbegränsning med 30 km/tim Historieberättelse om fastigheterna i Gamla Stan – fastighetsägaren med. Samma utseende! Klart till sommaren 2014? Historieberättelse om Åmål upp någonstans. Klart till sommaren 2014? ‐
År 2018 fyller Åmåls stad 375 år. Hur kan detta firas och
uppmärksammas?
Låta invånarna lämna in förslag som sedan en grupp bestående av politiker, gamla och unga i kommunen, Kulturchef samt ngn intresserad. Med pompa och ståt Utse en jubileumsgeneral eller två redan nu. Få HELA Åmål delaktiga Ny logga ” Åmål 375 ÅR ” Förstärk de befintliga evenemangen Fråga föreningar och andra om de kan arrangera lite extra detta år 20 tusen vykort tas fram 2017 för jubileet Bildekal Facebook 13 ‐
Stadsdelen Måkeberg ska snart byggas i Åmål, ett stenkast ifrån Gamla
staden. Är det viktigt att dessa stadsdelar samspelar? Hur då i så fall?
Skyltar som talar om var den gamla staden ligger samt information om husen. Absolut, Gamla staden får inte hamna i skymundan. Genom ett upprustande av marinan och hamnen kan man binda samman dessa stadsdelar. På sommaren: en liten båt som går över hela tiden tex. Nej, dessa stadsdelar är klart åtskilda av vattnet. Låt Måkeberg vara hypermodernt så kontrasten blir tydlig när man går över bron och kommer till Gamla staden. Något ytterligare? Då kan du skriva här:
Utveckla parken vid Kulturmagasinet Möjlighet till camping vid hamnen Titta inte mer på vad vi ska bevara utan lyft blicken och titta på det vi ska utveckla! Framhäv gamla staden genom utveckling Gatsten runt plantaget Inga röda gatljus Inga fler plåtskjul vid vattnet Bra initiativ, hoppas det leder till något konkret resultat. Ta bort asfalten och återställ gatstenen runt Plantaget Hemsidan skulle kunna vara mera intressant och tilltalande, inte bara referera och informera om gamla aktiviteter mm. Som den är nu är den tråkig och intetsägande. Viktigt med verkstad! Nästa aktivitet som lyfter Gamla staden infaller söndag 8 december under julmarknaden. Då kommer kommunens representanter finns tillgängliga med stor karta och åsiktsplank i Plantaget där man kan få bolla idéer för området! Välkomna! 14 Deltagare Gamla staden Föreläsare Lars Bergström Byggnadsantikvarie, Västarvet Sonja Jeffrey Arkeolog vid Lödöse museum, Västarvet Per‐Göran Ylander F.d. stadsarkitekt i Hjo kommun Stephan Holmström, Kultur i Väst Byggnadsminnesägare/Förvaltare Kronan Större 1, Lilliestjernska gården, byggnadsminne, ägare Magna Cecilia och Rolf Eriksson. Vågmästargården 1, Kronan Större 5 och 6, Liljan Mindre 3, byggnadsminne, förvaltare ÅKAB Söderbergsgården/Engersgården, Flaggan 2, byggnadsminne, ägare Per Enger Kronan Större 3 o 7, Dahlgrensgården, byggnadsminne, ägare Jan Nytomt Liljan Mindre 1, Åmåls stadshotell, byggnadsminne, ägare Magnus Wiman Liljan Mindre 4, Waldenströmska gården, byggnadsminne, ägare Lars‐Ove Bäckström och Britt‐Marie Hellman Bäckström Övriga fastighetsägare Flaggan 1, Bosse & Gunilla Almstedt Kronan Mindre 1, Jan Gustafsson Styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningen HSB Vimpeln Kronan Mindre 2, Lasse Svensson och Birgit Järpesten Svensson Vågen 1, Fastighetsutveckling i Åmål AB, Marcus Engebretsen Politiker Michael Karlsson, Kommunalråd Birgitta Johansson, Ordförande Bygg‐ och miljönämnden Lotta Robertsson Harén, 1:e vice ordförande Bygg‐ och miljönämnden Barbro Axelsson, Ledamot Bygg‐ och miljönämnden Harald Hårdstedt, Ledamot Bygg‐ och miljönämnden Kommunala tjänstemän Laila Nilsson, Planingenjör, PIN‐enheten Jeanette Lämmel, Kommunchef Stefan Jacobson, Kulturchef Håkan Jarnryd, Turistchef Frida Stålhandske, Processledare Kulturenheten Margareta Nilars, Kommunarkivarie Patrik Eurenius, Ekonomichef Helene Halvardsson, Förvaltningschef Teknik o Fritid Rolf Bergström, Driftsledare fritid, Teknik o Fritid Marianne Karlsson, Näringslivsutvecklare Carina Wrangberth, Kommunikatör 15 Övriga Johan Abenius, Vd Dalslands turistråd Emelie Öhrn, studerande vid Karlstad universitet. Ulrika Abrahamsson, Kultursamordnare Dalsland Måns Hallén Space studio, Arkitekt, konsult inom samhällsplanering och arkitektur Kjell Wester, Måkeberg AB Eirik Johansson, Arkeologistuderande Lars Jonsson, Not Quite Annika Andersson, Kulturhuset Carina Ohlsson “ Yvonne Sandström “ Rolf Karlsson “ Birgitta Dahl “ Birgitta Andersson “ Lena Kannesten “ Rebecca Andersson “ Emma Olander “ Maria Kilsmark “ 16