Transcript Uthålliga energisystem i praktiken

Uthålliga energisystem i
praktiken - implementering
av energieffektivitet inom
industrier
December, 2010
Louise Trygg
Patrik Thollander
Sandra Backlund
Linda Olsson
Energisystem
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Linköpings universitet
Uthålliga energisystem i praktiken
Sammanfattning
Föreliggande rapport är en redovisning av projektet Uthålliga energisystem i praktiken.
Projektet är ett resultat av ett nära samarbete mellan Energimyndigheten, Nova
Högskolecentrum i Oskarshamn, industrier i Oskarhamn, de industrier som deltog i
pilotprojektet av Uthållig kommun och Linköpings universitet. Rapporten baserar sig på
intervjustudier och enkätundersökningar av industrier i Oskarshamn, Ulricehamn, Borås,
Örnsköldsvik och Vingåker.
År 2001 gjordes energisystemanalyser av industrier i Oskarshamn. Energisystemanalyserna
utfördes av avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet och av Energikontor
Sydost. Analyserna hade som syfte att studera hur industrierna kunde ställa om sin
energianvändning mot mindre energi- och elbehov till följd av en avreglering av Europas
energimarknader, med väsenligt höjda energipriser som följd för svensk industri. Resultatet
visade på konkreta åtgärder som skulle leda till en halverad elanvändning med stora
klimatvinster som följd. På uppdrag av Energimyndigheten gjordes sedan, under 2003-2004,
ett stort antal energisystemanalyser inom pilotprojektet av program Uthållig kommun. Inom
projektet analyserades ett tiotal industrier vardera i kommunerna Örnsköldsvik, Ulricehamn,
Vingåker och Borås; kommuner som var delaktiga i programmets pilotprojekt. Syftet med
studien var att analysera hur den industriella energianvändningen i dessa kommuner kunde
ställas om mot ökad uthållighet genom effektiviseringar och konverteringar från el till
fjärrvärme eller andra bränslen. Även resultatet från dessa studier visade på åtgärder som
ledde till minskad elanvändningen med 50-60 och möjligheter att kraftigt minska
klimatpåverkan från dessa industriers energianvändning.
Syftet med detta projekt är att studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för
energieffektivisering som framkommit vid de tidigare industrianalyser inom Oskarshamns
kommun och inom pilotprojektet av Uthållig kommun. Inom projektet studeras i) hur man
arbetar för att övervinna de hinder för effektiviseringsarbete som identifierats vid tidigare
studier, ii) hur man främjar och understödjer drivkrafter för ökat effektiviseringsarbete samt
iii) hur man skapar positiva förutsättningar för att få till stånd beslut om energieffektiva
beslut.
Fokus i detta forskningsprojekt är alltså att gå ett steg vidare från de svar som framkommit
från tidigare studier gällande hinder och drivkrafter för energieffektivisering. T.ex. har andra
studier visat att om det finns en eldsjäl inom organisationen så verkar det mycket främjade för
effektiviseringsarbetet. I detta projekt analyserar vi hur man får fram en eldsjäl om man inte
har någon, och vilka åtgärder som kan leda till att dessa eldsjälar utvecklas.
Intervjuer och enkätundersökningar har fokuserats främst kring frågor hur företag ser på
energieffektiviseringsarbete, hur detta arbete kan intensifieras, hur man får eldsjälar, varför
vissa industrier blir goda exempel, hur företag ser på energirelaterade policyinstrument och på
tredjepartsfinansiering samt slutligen vilka energieffektiviseringsåtgärder som gjorts inom
företagen.
De intervjuer som presenteras i denna rapport har gjorts med representanter med olika
befattningar inom de analyserade industrierna. För att få en bredd i resultatet har t.ex.
intervjuer skett med VD, miljöansvariga, driftschefer och produktionschefer. Alla har gett sin
ii
Uthålliga energisystem i praktiken
syn på hur energieffektiviseringsarbetet fortgår inom deras organisation och hur det kan
förbättras.
Resultat från de intervjustudier och enkätundersökningar som är genomförda inom projektet
visar att den omvärldssituation som företagen idag står inför är en helt annan situation än
2001-2004 då energisystemanalyserna utfördes. Högre energipriser, hårdare konkurrens och
ökade lönsamhetskrav gör att det är nu de har behov av en energisystemanalys. Då, var
effektivisering inte intressant – nu efterfrågar företagen energisystemanalyser.
Resultat från intervjuer och enkäter visar bl.a. hur energieffektivisering framförallt är en
ledningsfråga; anledningen till att vissa företag har lyckats med sitt energieffektiviseringsarbete och kan visas upp som ‖goda exempel‖, är helt beroende om ledningen för en industri
anser att effektivisering är ett prioriterat område. På samma sätt visar resultat från projektet att
så länge inte organisationen får i uppdrag av ledningen att effektivisera händer inget – hur
lönsamma och enkla åtgärderna än är.
I intervjuerna har det framkommit att mätningar och kalkyler, som ligger till grund för
konkreta siffror, är viktiga faktorer för att energieffektiviseringar ska genomföras. Eftersom
energifrågor inte tillhör företagens kärnverksamhet så fungerar både pay-off kalkyler, som
visar hur effektiviseringsåtgärder lönar sig på kort tid, och mätningar, som identifierar var
effektiviseringspotentialer finns, som incitament för energieffektiviseringar. Dessutom
motiverar uppföljande mätningar, efter utförda åtgärder, till ytterligare energieffektivisering.
Av de åtgärder som föreslogs i de tidigare energianalyserna inom industrier i Oskarshamn och
inom de industrier som var delaktiga i pilotprojekt av Uthållig kommun visar resultat från
detta projekt att sammanlagt 41 % av alla föreslagna åtgärder har genomförts, medan 9 %
planeras att genomföras. Det innebär att i de industrier som var en del av pilotprojekt Uthållig
kommun uppgår elminskningen till ca 29 GWh/år och man beaktar både genomförda och
planerade åtgärder. Men samma antagande för industrierna inom Oskarshamnsprojektet
uppgår minskad elanvändning till ca 21 GWh/år.
Kostnadseffektiviteten för att erbjuda energikartläggningar mot tillverkande industriföretag,
dvs. hur mycket energi som sparas per insatt statlig krona, genom att företag erbjuds en
energisystemanalys, uppskattas till cirka 9,5–21,5 kWh/år per insatt statlig krona. Detta kan
jämföras med motsvarande siffror för PFE (Programmet för energieffektivisering i
energiintensiv industri) som ligger på drygt 1,0 kWh/år per insatt statlig krona och
energikartläggningar mot tjänsteföretag som ligger på cirka 1,0–1,5 kWh/år per insatt statlig
krona.
iii
Uthålliga energisystem i praktiken
Förord
Denna rapport är ett resultat av ett pågående samarbete mellan Energimyndigheten, Nova
Högskolecentrum i Oskarshamn och Linköpings universitet.
Undertecknade vill rikta ett stort tack till Energimyndigheten och Nova Högskolecentrum för
finansiering av projektet samt till referensgruppen som bestått av










Astrid Fell, Energimyndigheten
Bengt Karlsson, Nova Högskolecentrum
Ellinor Adler, Nova Högskolecentrum
Birger Rådstedt, ABB Figeholm, Oskarshamn
Peter Wretlund, Oskarshamn
Björn Karlsson, Energisystem, Linköping universitet
Jenny Palm, Tema Teknik och Social förändring, Linköping universitet
Peter Karlsson, Energikontor SydOst
Stefan Windh, UBC Energikommissionen, politiker Oskarshamns kommun
Eva Hjälmered, UBC Energikommissionen, Oskarshamn
Referensgruppen har träffats fyra gånger och har med ett aktivt deltagande gett synpunkter
och kommentarer på arbetet under hela projekttiden.
Slutligen vill vi också rikta ett stort tack till alla de företagsrepresentanter som deltagit i
intervju- och enkätundersökningar som ingått i projektet i Oskarshamn, Ulricehamn,
Örnsköldsvik, Borås och Vingåker.
iv
Innehåll
SAMMANFATTNING
FÖRORD
1
INLEDNING
II
IV
8
1.1
Bakgrund
8
1.2
Syfte och omfattning
9
1.3
Metod och genomförande
2
DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING
10
12
2.1
Marknadsrelaterade drivkrafter
12
2.2
Styrmedel som påverkar svensk industri
12
2.3
Potentiella framtida industriella styrmedel
12
2.4
Beteende och organisation
12
2.5
Klassificering av drivkrafter
13
3
HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING
14
3.1
Imperfekt information
16
3.2
Ogynnsamma val
16
3.3
Relationen chef-underställd
16
3.4
Skilda incitament
16
3.5
Dolda kostnader
16
3.6
Begränsad tillgång till kapital
17
3.7
Risk
17
3.8
Heterogenitet
17
3.9
Typ av information
17
3.10 Trovärdighet och förtroende
17
3.11 Värderingar
18
3.12 Tröghet
18
3.13 Begränsad rationalitet
18
3.14 Makt
18
3.15 Kultur
18
3.16 Klassificering av hinder
19
Uthålliga energisystem i praktiken
4
ENERGILEDNING OCH ENERGITJÄNSTER
21
4.1
Energiledning i industrin
21
4.2
Energitjänster i industrin
21
5
RESULTAT
23
5.1
Exempel på utförda energieffektiviseringsåtgärder
23
5.2
Implementering av energieffektiviseringsåtgärder
23
5.3
Förändrad omvärldssituation
24
5.4
Syn på energieffektiviseringsarbete
25
5.5
Mätning och uppföljning
27
5.6
Energiinvesteringar
27
5.7
Kunskap och information
29
5.8
Faktorer som leder till intensifierat arbete
30
5.9 Eldsjälar
5.9.1 Att skapa en eldsjäl
30
31
5.10 Energitjänstföretag och konsulter
31
5.11 Energirelaterade policyinstrument
32
5.12 Rangordning av hinder och drivkrafter för energieffektivisering
33
5.13 Värdering av energieffektivisering
35
5.14 Energiledning
36
5.15 Återbetalningstider
37
6
39
RESULTATANALYS
6.1 Drivkrafter
6.1.1 Ekonomiska drivkrafter
6.1.2 Beteende och organisation
39
39
39
6.2 Hinder
6.2.1 Heterogenitet
6.2.2 Dolda kostnader
6.2.3 Bristande tillgång på kapital
6.2.4 Risk
6.2.5 Informationsimperfektioner och -asymmetrier
6.2.6 Begränsad rationalitet
6.2.7 Trovärdighet och förtroende
6.2.8 Tröghet
6.2.9 Värderingar
40
40
40
40
40
41
41
41
41
42
6.3
Energiledning i industrin
42
6.4
Energitjänster i industrin
42
6
Uthålliga energisystem i praktiken
7
SLUTSATS OCH DISKUSSION
43
8
PUBLIKATIONER FRÅN PROJEKTET
46
9
REFERENSER
47
BILAGOR
BILAGA 1
7
ENKÄT FRÅGEFORMULÄR
Uthålliga energisystem i praktiken
1 Inledning
Efter de studier som bedrivits på industriföretag med hemvist i de kommuner som deltog i
pilotprojekt av Uthållig kommun samt i Oskarshamns kommun har det framkommit en stor
efterfrågan angående analyser för implementering och uppföljning av åtgärder från
energisystemanalyserna. Efterfrågan har kommit både från de deltagande industrierna och
från andra industrier. De generella slutsatser som går att dra från föreliggande studie vad
gäller hinder och möjligheter för implementering av åtgärder för energieffektivisering ska
spridas till både deltagande industrier och kommuner, men också till kommuner som deltar
inom Uthållig kommun etapp II.
1.1 Bakgrund
80
30
70
25
60
50
20
40
15
30
10
Percent [%]
Electricity price [EUROcents/kWh]
År 2009 använde svensk industri 134 TWh energi, varav cirka tre fjärdedelar användes inom
den energiintensiva industrin. Den resterande fjärdedelen används inom den tillverkande, icke
energiintensiva industrin (Energimyndigheten, 2010a). Historiskt låga elpriser inom Sverige
har resulterat i att den svenska industrin relativt sett, använder mer el än industrier i andra
europeiska länder, se Figur 1 för ett exempel från gjuteribranscherna i några europeiska
länder.
20
5
10
0
0
Italy
Germany Netherlands
France
Spain
Sweden
Electricity price, 1-9 GWh
Electricity price, 9-50 GWh
Electricity use/total energy use (%)
Figur 1: Gjuteriindustrins elanvändning i relation till total energianvändning i procent (%) och elpriser för företag
som årligen använder 1–9 samt 9–50 GWh i några europeiska länder. För Holland (the Netherlands) fanns det för få
mätningar för att erhålla en säker siffra för företag som årligen använder 9–50 GWh (baserad på Thollander et al.,
2005, Rohdin et al., 2007, EEPO, 2003).
8
Uthålliga energisystem i praktiken
Styrmedel som introduceras inom EU och i Sverige, som exempelvis handel med
utsläppsrätter, en avreglering av den europeiska elmarknaden och stigande bränslepriser,
kommer sannolikt att medföra höjda energipriser. Som ett exempel kan nämnas att elpriserna
för svensk industri fördubblades mellan åren 2000-2006 och oljepriserna steg med cirka 75 %
(Johansson et al., 2007). Stigande el- och bränslepriser innebär en betydande risk för svenska
företag att drabbas av konkurrensnackdelar. För att reducera detta hot har svenska företag
principiellt två olika möjligheter. Det ena är att försöka förhandla fram ett så lågt pris som
möjligt hos energibolagen och det andra att arbeta internt på företaget med effektiv
användning av energin. Energieffektiviseringsarbete är komplext och inrymmer en rad såväl
tekniska, organisatoriska såväl som beteendemässiga faktorer, både avseende hinder och
drivkrafter. Tidigare forskning kring hinder och drivkrafter för energieffektivisering och vilka
åtgärder som räknas som effektiva har visat att dessa varierar kraftigt mellan olika företag,
branscher och regioner (Thollander, 2008). För att underlätta och stödja
energieffektiviseringar i den svenska industrin är det således av största vikt att erhålla en bild
av vilka faktorer som förhindrar och driver fram implementering av energieffektiv teknik,
samt utvärderar tidigare energieffektiviseringsbefrämjande insatser. Detta forskningsprojekt
är ett led i detta arbete.
1.2 Syfte och omfattning
Projektet förvänta ge kunskap om hur det är möjligt att gå från föreslagna
energieffektiviseringsåtgärder inom industrin till utförda åtgärder. Syftet med projektet är att
studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för energieffektivisering som
framkommit vid industrianalyser inom Oskarshamns kommun och inom etapp 1 av Uthållig
kommun-programmet. Inom projektet studeras i) hur man arbetar för att övervinna de hinder
för effektiviseringsarbete som identifierats vid tidigare studier, ii) hur man främjar och
understödjer drivkrafter för ökat effektiviseringsarbete samt iii) hur man skapar positiva
förutsättningar för att få till stånd beslut om energieffektiva beslut.
Figur 2 nedan visar de fem kommunernas geografiska läge.
9
Uthålliga energisystem i praktiken
Figur 2: Kommunernas geografiska placering
1.3 Metod och genomförande
Metoden som använts för att uppfylla syftet har i övergripande mening utgjorts av en
fallstudie (Yin, 1994). För en mer utförlig metodbeskrivning av fallstudier inom
energieffektivisering i industrin hänvisas till Thollander (2008) och Thollander och Ottosson
(2008). Inledningsvis har kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer genomförts med
respondenter i industrin. Totalt har djupintervjuer genomförts med 21 respondenter.
Intervjuerna har visat på en rad begränsande såväl som framdrivande faktorer som påverkar
energieffektivisering. För att erhålla en mer strukturerad illustration av vissa faktorer
genomfördes i ett andra steg, efter intervjuundersökningen, en enkätstudie där respondenterna
ombads fylla i en enkät beträffande faktorer som påverkar ett värmesamarbete. Det bör
noteras att det vid en analys av enkätsvar görs förenklingar, t.ex. så innehåller de rankade
drivkrafterna och hindren fler perspektiv än bara en kvantifierad siffra. Även representanter
från de företag där djupintervjuer inte genomförts ombads besvara enkäten, som innehåller
frågor och påståenden om hinder till och drivkrafter för energieffektiviseringar samt
informationskällor (se bilaga 1). Vidare ombads respondenterna i enkäten besvara vilka
åtgärder som genomförts av de som föreslogs i energisystemanalysen. Utifrån detta kunde en
beräkning göras över hur stora besparingar som uppkommit som en följd av
energisystemanalyserna.
10
Uthålliga energisystem i praktiken
Inom utvärdering av energiprogram är det av stor vikt att bedöma den så kallade free-rider
koefficienten. Siffran, som kan uppgå från noll upp till ett, är ett mått på hur många av
åtgärderna som genomförts ändå, dvs. utan energiprogrammets inverkan. Väisänen et al
(2003) skriver att free-rider koefficienten vid utvärdering av energiprogram som enbart
innehåller en energikartläggning är försumbar (Väisänen, 2003). Med stöd av Väisänen
(2003) har därför free-rider koefficienten antagits till noll i denna rapport där beräkningar av
energibesparingar och av programmets kostnadseffektivitet har gjorts.
Forskningen beträffande hinder till energieffektivisering får anses vara relativt väl etablerad
medan forskning kring drivkrafter för energieffektivisering är förhållandevis ny, åtminstone
vad gäller forskning som har en mer övergripande karaktär, dvs. inte bara studerar en typ av
drivkraft. Några undantag är Thollander och Ottosson (2009), Thollander et al. (2009), och
Thollander och Ottosson (2008). Enligt Churchman (1968) påbörjas ett systemtänkande när
världen ses genom andras ögon. På detta sätt kan detta forskningsprojekt sägas ha en mer
övergripande systemsyn där företagen svarat på bl.a. vilka drivkrafter de anser vara viktiga
och mindre viktiga för att investera i energieffektiv teknik. De drivkrafter och hinder som
respondenterna blivit ombedda att redogöra för har erhållits från i första hand Thollander och
Ottosson (2008). Vidare har även vissa svenska och europeiska styrmedel inkluderats samt
drivkrafter från två tidigare vetenskapliga studier inom området (de Groot et al., 2001, Rio de
Gonzalez (2005).
Enligt systemforskare som exempelvis Boulding (1956) är studier av interaktionen människateknik, eller människa-människa bland de mest komplexa system som går att studera. Det är
därför viktigt att betona att trots forskningsmässigt höga ambitioner och metodologiskt
strukturerad datainsamling så kan respondentens svar exempelvis innehålla olika grader av
skevhet. Exempelvis så finns en risk att en respondent svarar så som vederbörande tror att
forskaren vill att han eller hon ska svara, s.k. SDB (Social Desirability Bias).
I samtliga intervjuer har samtalen inletts med en kort introduktion och översikt över syfte och
bakgrund till projektet. Vid den första kontakten med de företag som ingår i studien har vi
bemötts på ett mycket positivt sätt. Att boka in samtal med utgångspunkt från hur arbete med
energieffektivisering sker inom organisationen har därför kunna ske på ett enkelt och praktiskt
sätt. Intervjuer har utförts med VD, energiansvarig, driftsansvarig eller miljöcontroller inom
de olika företagen. Att inte enbart fokusera intervjuerna på representanter från liknande
befattning inom företagen, t.ex. att bara intervjua VD eller energiansvariga, har varit ett
strategiskt val. På så sätt har det strävats efter att erhålla en större bredd i intervjuunderlaget
och få möjlighet att se hur energifrågan behandlas inom skilda delar och på olika nivåer inom
de undersökta företagen.
Alla intervjuade företag har tidigare fått en energisystemanalys genomförd. För företagen i
Oskarshamn utfördes energisystemanalyserna under 2001 av Linköpings universitet i
samarbete med Energikontor Sydost. För de företag som ingick i pilotprojektet av program
Uthållig kommun har energisystemanalyserna utförts av Linköpings universitet under
perioden 2003–2004. Eftersom det ibland är upp till 8 år sedan energianalyserna genomfördes
har det av naturliga skäl inte alltid varit samma personer som träffats vid intervjutillfället som
medverkade vid energisystemanalyserna. Personerna har dock haft kännedom om de utförda
analyserna även om de vid det tillfället inte arbetade på företaget eller då hade en annan
position inom organisationen.
11
Uthålliga energisystem i praktiken
2 Drivkrafter för energieffektivisering
Drivkrafter för energieffektivisering kan definieras som motsatsen till hinder, dvs. olika
faktorer som driver fram investeringar i energieffektiv teknik. Drivkrafter kan delas in i fyra
olika kategorier (Thollander och Ottosson, 2008):




Marknadsrelaterade drivkrafter
Styrmedel som påverkar svensk industri
Potentiella framtida industriella styrmedel
Beteende och organisation
2.1 Marknadsrelaterade drivkrafter
Ett företag, som nyttomaximerare, strävar efter att minimera kostnader. Minskade kostnader
tack vare av en effektivare användning av energi är således en marknadsrelaterad drivkraft.
Andra marknadsrelaterade drivkrafter som motiverar investeringar i energieffektiv teknik är
t.ex. hotet om ökade energipriser och internationell konkurrens (Rohdin och Thollander,
2006). Vidare är så kallade energitjänstföretag (ESCOs) och tredjepartsfinansiering/
incitamentsavtal (EC, 2006), och krav från ägare och kunder ytterligare drivkrafter (de Groot
et al., 2001, del Rio González, 2005).
2.2 Styrmedel som påverkar svensk industri
Utöver utsläppsrättshandelssystemet finns det ett antal nationella styrmedel som direkt eller
indirekt påverkar svensk industri. Exempel på sådana är elcertifikatssystemet, PFEprogrammet, och möjligheterna för länsstyrelserna att ställa krav på företag. Ett annat,
förhållandevis nyinfört krav på företag i vissa län är en årlig miljöredovisning till
länsstyrelsen innehållande en energiplan med förslag på effektiviseringsåtgärder, och om än ej
så nyttjat, kommunal energirådgivning (Thollander och Ottosson, 2008).
2.3 Potentiella framtida industriella styrmedel
Det finns även en stor mängd av styrmedel som inte förekommer idag men som har potential
att införas inom svensk industri. Dessa inkluderar statligt finansierade energianalyser (som
introduceras i Sverige under 2010), investeringsstöd för energieffektiv teknik, nätverk inom
gjuteribranschen, information och stöd via Gjuteriföreningen/Swecast, förmånliga lån vid
investering i energieffektiv teknik, stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor samt
allmänna energiråd via tidskrift/folder/seminarium (Thollander och Ottosson, 2008).
2.4 Beteende och organisation
Exempel på beteende- och managementrelaterade drivkrafter är miljöprofilering av
företaget/koncernen, eldsjäl/eldsjälar på företaget, en långsiktig energistrategi, miljö/energiledningssystem, förbättrad arbetsmiljö, nätverk inom företaget/koncernen samt
omvärldstryck från olika typer av miljöorganisationer (NGOs) (Thollander och Ottosson,
2008). Hur energiledning kan organiseras och framgångsrikt angripas ur ett systemperspektiv
beskrivs mer ingående i kapitel fyra, avsnitt 4.1 Energiledning i industrin.
12
Uthålliga energisystem i praktiken
2.5 Klassificering av drivkrafter
I denna studie har drivkrafterna inom kategorierna, marknadsrelaterade drivkrafter, styrmedel
som påverkar svensk industri, samt potentiella framtida industriella styrmedel, valts att slås
samman till kategorin ekonomiska drivkrafter.
13
Uthålliga energisystem i praktiken
3 Hinder för energieffektivisering
Det finns många publikationer som visar att det finns en klyfta eller ett gap mellan potentiella
kostnadseffektiva energieffektiva åtgärder och åtgärder som faktiskt genomförs. Detta kallas
för energieffektivitetsgapet eller energiparadoxen (York et al., 1978, Blumstein et al., 1980,
Stern och Aronsson, 1984, Hirst och Brown, 1990, Gruber och Brand, 1991, Stern, 1992,
DeCanio, 1993, Jaffe och Stavins 1994, Weber, 1997, Ostertag, 1999, Sorrell et al., 2000,
Brown, 2001, de Groot et al., 2001, Schleich, 2004, Sorrell et al., 2000, Schleich och Gruber,
2008). Detta energieffektivitetsgap eller energiparadox förklaras i sin tur av ett antal hinder
för energieffektivisering. Ett hinder kan definieras som en antagen mekanism som förhindrar
investeringar i teknik som är både energieffektiv och kostnadseffektiv (Sorrell et al., 2000).
Tabell 1: Olika perspektiv på hinder (Baserad på Sorrell et al. (2000)).
Teoretisk referensram
Hinder
Förklaring
Heterogenitet
En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt
men inte passa alla aktörer
Ekonomiska analyser inkluderar inte alla
kostnader relaterade till en teknikinvestering
Dolda kostnader
Ekonomiskt
Tillgång på kapital
Bristande tillgång på kapital kan vara ett
hinder för investeringar i energieffektiv teknik
Risk
Korta
payoffkrav
för
investeringar kan ha sitt
naturlig riskaversion
Imperfekt
information
Skilda incitament
Brist på information riskerar leda till att
kostnadseffektiva investeringar förbises
Om den ansvarige för en process inte
ansvarar för energikostnaden finns det risk
att en energieffektiv investering förbises
Ogynnsamma val
Innebär att energikostnaden riskerar förbises
på grund av transaktionskostnader och det
faktum att produktens karaktäristika ej är
synlig
Relationen
underställd
chef
Begränsad
rationalitet
energieffektiva
ursprung i en
- Hård styrning, på grund av att den ena
parten ej kan observera den andra parten,
kan leda till att energieffektiva investeringar
negligeras
Istället för att fatta beslut med fullständig
information fattas beslut "på känn" vilket kan
leda till att energieffektiva investeringar ej
implementeras
Typ av information
Trovärdighet
förtroende
Beteende och organisation
Tröghet
Individer inom en organisation som är
motståndare till förändringar riskerar leda till
att
en
mängd
möjligheter
till
energieffektivisering blir förkastade
Värderingar
Motiverade individer med miljövärderingar
kan ge energieffektiva investeringar högre
prioritet
Om energiledning har låg status i ledningen
Makt
Kultur
14
Information måste vara bl.a. specifik och
personlig om den ska vara effektiv
och Trovärdighet
och
förtroende
för
informationskällan
är
viktig
om
en
energieffektiv teknik ska implementeras
kan detta leda till att energifrågor ej
priotiteras
Organisationer
kan uppmuntra effektiva
investeringar genom att utveckla en kultur
som strävar efter miljömässiga förbättringar
Uthålliga energisystem i praktiken
Hindren är förklarande variabler som härrör från klassisk ekonomisk teori,
organisationsekonomi, samt organisations- och beteendemässiga teoribildningar. Det finns
också strukturella hinder och institutionella hinder för energieffektivisering som inte påverkar
det gapet. Hindren kan delas in i tre breda kategorier, ekonomiska, organisatoriska och
beteendevetenskapliga (Sorrell et al., 2000). Baserat på en omfattande sammanfattning av den
befintliga litteraturen beträffande hinder för energieffektivisering presenterar Sorrell et al.
(2000) 15 olika hinder, se Tabell 1. De hinder som presenteras i Tabell 1 beskrivs mer
detaljerat i följande avsnitt i detta kapitel. Noteras bör dock att klassificeringen av hinder inte
är entydig; ett verkligt hinder kan förklaras av flera av de presenterade teoretiska hindren
(Weber, 1997).
Jaffe och Stavins (1994) har sammanfattat ett antal olika nivåer av
energieffektivitetspotentialer, se Figur 3. Figuren visar att den faktiska nivån på eventuella
besparingar är beroende av vilken teoretisk utgångspunkt som appliceras.
Increasing
energy
efficiency
Hypothetical potential
Eliminate market
failures in energy
markets
Technologist's
economic
potential
Effect of market
barriers that
cannot be
eliminated at
acceptable cost
Eliminate high
discount rates due
to uncertainty,
overcome inertia,
ignore
heterogeneity
True
social
optimum
Additional
efficiency
justified by
environmental
externalities
Economist's
economic
potential
Eliminate
market failures
in the market for
energy efficient
technologies
Narrow
social
optimum
Eliminate those
market failures
whose elimination
can pass a
benefit/cost test
Baseline or business as usual energy efficiency level
Figur 3: Olika nivåer av energieffektiviseringspotential (Jaffe och Stavins, 1994).
15
Uthålliga energisystem i praktiken
3.1 Imperfekt information
Forskning har visat att aktörer är bristfälligt informerade om marknadsförhållanden och om
olika produkters energianvändning och tekniska specifikationer. Brist på korrekt information
beträffande potentiell energieffektiv teknik hämmar investeringar (Jaffe och Stavins, 1994).
Problem med bristande information är särskilt komplicerade när en produkt t.ex. köps in
sällan, vilket ofta är fallet för många energieffektiva produkter.
3.2 Ogynnsamma val
Ogynnsamma val innebär att producenter och leverantörer av energieffektiv utrustning i
allmänhet har bättre information om egenskaper och prestanda hos utrustningen än en köpare,
dvs. information mellan de båda parterna som deltar i transaktionen är asymmetrisk. Detta
riskerar att leda till att en köpare ej köper en produkt baserad på vad säljaren uppger utan mer
på yttre prestanda samt inköpspris. Ett centralt tema är att detta är vanligt förekommande på
marknader (Jaffe och Stavins, 1994).
3.3 Relationen chef-underställd
Relationen chef-underställd kan innebära brist på förtroende mellan två parter på olika nivåer
inom en organisation. Ägaren till en industri, som kanske inte är så välinformerad om
exempelvis investeringar i energieffektivitet, kan till exempel kräva korta återbetalningstider
på investeringar i energieffektivitet på grund av hans eller hennes misstro på chefens förmåga.
Detta leder i sin tur till att investeringar i energieffektiv teknik inte implementeras (DeCanio
1993, Jaffe och Stavins, 1994).
3.4 Skilda incitament
Skilda incitament förklaras vanligtvis i termer av en hyresgästs ointresse att investera i
energieffektiv teknik om energikostnaden ingår i hyran. I relation till industrin kan hindret till
exempel förklaras av en avdelningschefs ointresse för energieffektiviseringsarbete om denne
ej allokerar energikostnaden baserat på mätningar utan istället per ytenhet eller per antal
anställda (Stern och Aronson, 1984). Med denna kostnadsfördelning, dvs. vid förekomsten av
hindret skilda incitament, kvarstår två primära sätt att minska energikostnaden för
avdelningschefen: 1) minska avdelningens använda yta; 2) avskeda folk. Ett sätt överbrygga
detta hinder är således att allokera avdelningens energikostnader baserat på mätning.
3.5 Dolda kostnader
Dolda kostnader används ofta som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet
(DeCanio, 1998). Begreppet syftar på kostnader som inte ingår i kalkylen, t.ex. i samband
med informationssökning, möte med säljare, kontraktsskrivning etc., och som kan vara så
höga att de hämmar incitamenten för att investera.
Med andra ord medför förekomsten av dolda kostnader att kostnadseffektiva åtgärder i
realiteten inte är kostnadseffektiva när dessa så kallade dolda kostnader inkluderas. I en studie
av Hein och Blok (1994), fann forskarna att de dolda kostnaderna i stora energiintensiva
16
Uthålliga energisystem i praktiken
industriföretag varierade från tre till åtta procent av den totala investeringskostnaden. I
mindre, icke-energiintensiva företag torde dessa dolda kostnader vara ännu högre.
Hindret dolda kostnader kan lätt förknippas med så kallade transaktionskostnader där de
senare kan härledas ifrån en teoribildning, TCE (Transaction Cost Economics), som
underliggande studie ej utgått ifrån. För en förklaring av skillnaderna mellan begreppen
hänvisas till Ostertag (1999).
3.6 Begränsad tillgång till kapital
Teknik som är energieffektiv är ibland dyrare att köpa än alternativ teknik, och att erhålla
ytterligare kapital för att investera i energieffektiv teknik kan vara problematiskt. Förutom låg
likviditet kan begränsad tillgång till kapital också bero på problem med att låna pengar. Detta
kan i sin tur bero på antingen en egen aversion att låna eller att långivaren är ovillig att låna ut
pengar (Hirst och Brown, 1990).
3.7 Risk
Risk är en annan förklarande variabel till energieffektivitetsgapet. Till exempel, trots att en
beslutsfattare vet vad kapitalkostnaden är för en investering i energieffektiv teknik, så råder
det osäkerhet kring hur mycket investeringen kommer att ge i minskad energikostnad vilket
innebär att investeringen inbegriper ett visst mått av risk (Hirst och Brown, 1990). Vidare kan
en teknik riskera att störa t.ex. produktionen. Sådana farhågor har visat sig vara mycket
viktiga för att förklara varför energieffektiv teknik ej implementeras (Hirst och Brown, 1990).
Studier av små och medelstora företag har konstaterat att vissa inte ens har möjlighet att
minska osäkerheten till en kalkylerad risk på grund av bl.a. brist på tid och pengar (Stern och
Aronson, 1984).
3.8 Heterogenitet
Heterogenitet är förknippat med det faktum att även om en viss teknik är kostnadseffektiv i de
flesta företag, så kan det vara så att tekniken ibland inte lämpar sig vid alla företag (Jaffe och
Stavins, 1994). Heterogeniteten gäller särskilt för teknik avseende produktionsprocesserna där
företagen ofta är specialiserade på en typ av produktion och där en energieffektivitetsåtgärd
då kan vara svår att genomföra rakt av i ett annat företag.
3.9 Typ av information
Ett hinder för energieffektivitet kan vara den typ av information som ges. Människor är mer
benägna att komma ihåg information om den är specifik och presenteras på ett levande och
personligt sätt och kommer från en person som liknar mottagaren (Stern och Aronson, 1984).
3.10
Trovärdighet och förtroende
Ett annat hinder är bristande förtroende och trovärdighet. Om information om
energianvändning och kostnaden för en energieffektiv teknik inte är lätt att erhålla förlitar sig
mottagaren på den information som är mest trovärdig. Ett exempel från hushållssektorn
17
Uthålliga energisystem i praktiken
illustrerar detta. I en broschyr som skickats ut till 1000 hushåll i New York beskrevs hur man
kunde spara energi i hemmet. Hälften av hushållen fick information från det lokala
kraftbolaget och den andra hälften fick information från staten. Månaden därpå visade de som
fått skriften från staten på en cirka åtta procent reducerad elanvändning jämfört med hushåll
som fått samma broschyr från det lokala kraftbolaget (Stern och Aronson, 1984). Effektiv
spridning av information bygger således på en trovärdig informationsgivare.
3.11
Värderingar
Värderingar är en annat typ av hinder för energieffektivisering. Värderingar såsom att hjälpa
andra, miljöhänsyn och moraliskt engagemang för en effektivare energianvändning kan
påverka implementeringsgraden i stor utsträckning (Stern och Aronson, 1984).
3.12
Tröghet
Tröghet innebär att individer och organisationer delvis förlitar sig på vanor och inarbetade
rutiner och det kan vara svårt att skapa en förändring av dessa beteenden och vanor. Detta
läggs fram som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet (Stern och Aronson,
1984).
3.13
Begränsad rationalitet
En annan angiven förklaring till varför kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder inte
genomförs är begränsad rationalitet (Simon, 1957). De flesta typer av hinder har att göra med
problem i den ekonomiska miljö som hämmar effektiviteten i ekonomin även om man antar
helt rationella agenter, det vill säga nyttomaximerande konsumenter och vinstmaximerande
företag. När det gäller energirelaterade beslut kräver dessa ibland att enskilda företag ska lösa
mycket komplicerade optimeringsproblem för att få information om den lägsta kostnaden för
energitjänsten (Sanstad och Howarth, 1994). Istället för att fatta detta beslut baserat på en
optimering av de ingående parametrarna fattas ibland beslut istället mera ‖på känn‖ (Stern och
Aronson, 1984).
3.14
Makt
Brist på makt förs fram som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet. Energifrågan
har vanligen låg status inom organisationer vilket leder till begränsningar när den
energiansvarige försöker genomföra åtgärder för energieffektivisering (Sorrell et al., 2000).
3.15
Kultur
Kultur inom en organisation kan ibland utgöra ett hinder för energieffektivisering. Kulturen är
i sin tur nära kopplad till värderingar hos de personer som är en del i organisationen. En
organisations kultur kan ses som summan av varje individs värderingar, där en person som
har starkt inflytande inom organisationen givetvis kan ha större inverkan på organisationens
kultur än personer med mindre inflytande (Sorrell et al., 2000).
18
Uthålliga energisystem i praktiken
3.16
Klassificering av hinder
I denna studie som avser energieffektivitet har det funnits anledning att avgränsa sig till färre
hinder än de presenterade ovan (Tabell 1). Med anledning av detta har några hinder valts att
exkluderas eller slås ihop. Hindren imperfekt information, relationen chef-underställd, skilda
incitament, och ogynnsamma val har kategoriserats under informationsasymmetrier och imperfektioner. Hindret makt har valts att slås ihop hindret relationen chef-underställd. Vidare
har hindret typ av information valts att slås samman med imperfekt information. Värderingar
har slagits samman med kultur. Den reviderade tabellen, Tabell 2, presenteras nedan.
Tabell 2: Relevanta hinder mot energieffektivisering.
Teoretisk referensram Hinder
Förklaring
Heterogenitet
En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt
men inte passa alla aktörer
Ekonomiska analyser inkluderar inte alla
kostnader relaterade till en teknikinvestering
Dolda kostnader
Ekonomiska
Tillgång på kapital
Bristande tillgång på kapital kan vara ett
hinder för investeringar i energieffektiv teknik
Risk
Korta
payoffkrav
för
energieffektiva
investeringar kan ha sitt ursprung i en
naturlig riskaversion
Informationsimperfektioner
asymmetrier
Brist på information riskerar leda till att
och kostnadseffektiva investeringar förbises. Om
den ansvarige för en process inte ansvarar
för energikostnaden eller att den ena parten
ej kan observera den andra parten, kan leda
till att energieffektiva investeringar negligeras
Begränsad
rationalitet
Istället för att fatta beslut baserad
fullständig information fattas beslut
magkänsla vilket kan leda till
energieffektiva investeringar ej tas
och Trovärdighet
och
förtroende
informationskällan
är
viktig
om
energieffektiv teknik ska implementeras
Trovärdighet
förtroende
på
på
att
för
en
Tröghet
Individer inom en organisation som är
motståndare till förändringar riskerar leda till
att
en
mängd
möjligheter
till
energieffektivisering blir förkastade
Värderingar
Motiverade individer eller organisationer med
miljövärderingar kan ge energieffektiva
investeringar högre prioritet
Beteende och organisation
Med utgångspunkt från t.ex. Bouldings (1956) forskning av olika systems komplexitet kan
hindren i Tabell 2 även kategoriserats i två underkategorier, nämligen teknisk systemnivå och
socio-teknisk systemnivå, se Tabell 3.
19
Uthålliga energisystem i praktiken
Tabell 3: Klassificering av de relevanta hindren mot energieffektivisering med utgångspunkt från Boulding (1956).
Klassificering
Teknisk systemnivå
Socio-teknisk systemnivå
20
Teoretiska hinder
Heterogenitet
Dolda kostnader
Bristande tillgång på kapital
Informationsimperfektioner
och asymmetrier
Risk
Begränsad rationalitet
Trovärdighet och förtroende
Tröghet
Uthålliga energisystem i praktiken
4 Energiledning och energitjänster
Företag har i princip två möjligheter att minska energikostnader på. Den ena möjligheten är
att förhandla fram ett förmånligare pris med energileverantören och det andra är att arbeta
internt på företaget med effektiv tillförsel och användning av energi. Detta kan i sin tur ske på
två principiellt olika sätt. Det ena är att arbeta med frågan internt, s.k. energiledning. Det
andra är att ta hjälp av ett energitjänsteföretag. Nedan återfinns en kort beskrivning av
energiledning och energitjänster i industrin.
4.1 Energiledning i industrin
Energiledning kommer att ha en central betydelse för en omställning till mer effektiva
industriella energisystem (Worrell, 2009). Forskning kring energiledning i industrin har
emellertid ännu inte genomförts i någon större utsträckning. Ett undantag från detta är Caffal
(1995). I denna studie anges bland annat att framgångsrikt arbete med energiledning börjar
med en energikartläggning. Vikten av att ha arbetet förankrat i den högsta ledningen kan inte
heller nog understrykas. Vidare är det av stor vikt att företagen upprättar en strategi med mål
för energibesparingar samt en handlingsplan. I flera svenska studier avseende drivkrafter för
energieffektivisering i industrin har dessa visat att två av de i särklass viktigaste drivkrafterna
för energieffektivisering, enligt företagen själva, utöver kostnadsminskningar är förekomsten
av en så kallad eldsjäl och förekomsten av en långsiktig energistrategi. Dessa studier har
samtidigt visat att mellan 50 och 80 % av de svenska icke energiintensiva och mindre och
medelstora företagen saknar en sådan långsiktig strategi, detta trots att de anser den vara av
väsentlig betydelse (Thollander et al., 2009, Lennartsson och Liljeberg, 2009). För den
energiintensiva industrin i Sverige har en studie visat att en större del av företagen, men långt
ifrån alla, faktiskt har en energistrategi (Thollander och Ottosson, 2010).
Vad gäller managementstrategier visar forskning att en stark förankring av
managementstrategin kärnverksamhet eller kärnkompetens riskerar att förstärka vissa typer av
hinder mot energieffektivisering eftersom ett företags resurser genom den antagna strategin
främst allokeras till företagets kärnkompetens och kärnverksamhet. Energieffektivisering i en
tillverkande industri kan ej per definition vara en kärnkompetens eller kärnverksamhet
eftersom det ej ger en intäkt. Detta riskerar i sin tur att leda till att energieffektivisering blir en
lågprioriterad fråga (Thollander och Ottosson, 2010). En lösning till detta kan vara att anlita
ett energitjänsteföretag (ESCO) vars kärnverksamhet är energi och energieffektivisering men
forskning visar att sådana typer av lösning inte alltid fungerar p.g.a. att bl.a. hindret skilda
incitament riskerar att kraftigt förstärkas och att transaktionskostnaderna för denna tjänst är
hög (Bergmasth och Strid, 2004; Rohdin och Thollander, 2006).
4.2 Energitjänster i industrin
Ett verktyg för energieffektivisering som uppmärksammats både av EU, Sveriges regering
och inom forskning är energitjänster och energitjänsteföretag (Eng: ESCOs (Energy Service
Company)). Energitjänster är samlingsnamnet för tjänster som syftar till
energibesparingsåtgärder, detta inkluderar både rådgivande tjänster, operativa tjänster och
tjänster för finansiering av investeringar i energieffektivteknik. Exempel på sådana tjänster
kan vara energikartläggning, identifikation av besparingsåtgärder, installation, underhåll, och
skötsel av energieffektiv teknik samt tredjepartsfinansiering. Tjänsteföretagens ersättning
21
Uthålliga energisystem i praktiken
beräknas vanligen utifrån resultat, det vill säga hur mycket energieffektiviteten förbättrats och
andra överenskomna kriterier, men det finns även energitjänstföretag som arbetar med fasta
avgifter. (Lindgren Soroye et al 2010)
Energitjänster har i Sverige i huvudsak utnyttjats av den offentliga sektorn och för
modernisering av fastigheter (Energimyndigheten, 2010b). Detta trots att forskning visat att
energibesparingspotentialen för energitjänster i svensk icke energiintensiv industri är
betydande, cirka 600 GWh/år lågt räknat (Thollander et al. 2010). I ett EU-direktiv
beträffande energieffektivisering uppmanas medlemsländer att utveckla marknader för
energitjänster (EC 2006). Möjligheterna till energibesparingsåtgärder med hjälp av
energitjänster har uppskattats till så mycket som 15 % av den svenska energiefterfrågan
(Geissler et al. 2006). Forskningen kring energitjänster inom industrin är ännu i sin linda
varför faktiska forskningsresultat för närvarande är mycket sparsamma. Thollander et al.
(2010) och Bergmasth och Stridh (2004) utgör två undantag till detta.
22
Uthålliga energisystem i praktiken
5 Resultat
I föreliggande kapitel presenteras resultat från de enkäter och intervjustudier som genomförts
under projekttiden december 2008 fram till och med december 2010.
5.1 Exempel på utförda energieffektiviseringsåtgärder
Nedan följer en lista över exempel på energieffektiviseringsåtgärder som utförts hos de
intervjuade företagen under de senaste åren. I kapitel 5.2 visas en total sammanställning av
graden av implementation för de mest frekventa åtgärderna.

















Driftsstyrning på elvärmarna vid portarna så att de är i drift bara när portarna är öppna
Installation av tättslutande luftridåer på lastkajerna
Elsteg i ventilationen borttagna och fjärrvärme installerad
Kontinuerligt utbyte av lysrörsarmaturer
Installation av timrar
Elpannor borttagna, konverterat till fjärrvärme
Värmeåtervinning från tryckluftsaggregaten
Närvarobelysning på toaletterna
Byte av oljepanna till fastbränslepanna
Värmeåtervinning från processvärme
Byte av kylmaskiner mot mer energisnåla alternativ
Värmeåtervinning från kylmaskiner
Byte av kompressor samt tätning av läckage i tryckluftslangar
Avstängning av ventilation då den inte behövs
Värmeåtervinning från kompressor
Automatisk avstängning av provbänkar och pumprum då de inte varit i drift under en
viss tid
Sänkt inomhustemperatur under helger
5.2 Implementering av energieffektiviseringsåtgärder
Figur 4 nedan visar att åtgärder inom processerna ventilation, tryckluft och belysning har den
högsta graden av implementation. 55 % av de föreslagna åtgärderna inom ventilation har
blivit genomförda, 48 % inom tryckluft och 46 % inom belysning. Lokaluppvärmning har den
högsta planerade andelen av åtgärder men endast 30% av åtgärdsförslagen har blivit
genomförda.
Av alla de åtgärder som föreslogs i de olika energianalyserna har sammanlagt 41% av
åtgärderna genomförts medan 9 % är planerade att genomföras.
23
Uthålliga energisystem i praktiken
Belysning
Tryckluft
Produktionsproc.
Implementerat
Planerat
Ventilation
Ej implementerat
Lokaluppvärmning
Varmvattten
0
10
20
30
40
50
60
70
Figur 4: Andel genomförda åtgärder.
5.3 Förändrad omvärldssituation
Eftersom det är flera år sedan energisystemanalyserna utfördes på de analyserade företagen
befinner de sig i en helt annan situation nu. Energipriserna har ökat, konkurrenssituationen är
förändrad, en del har till stor del förändrat sin produktionslinje och några av de företag som
ingick i den ursprungliga studien har lagt ned sin produktion på orten medan andra har
fördubblat sin försäljningsvolym. Det här innebär att de flesta företagen upplever stora
omvärldsskillnader idag mot 2001-2004 när energianalyserna utfördes.
‖Det är helt nya förutsättningar nu jämfört med
2001 då energisystemanalysen utfördes.
Då, d.v.s. 2001,tjänade vi astronomiska summor‖.
‖Vi omsatte 150 miljoner 2001, vår produkt var en
bristvara och vi hade mycket goda vinstmarginaler.
Varför skulle vi då spara när vi istället kunde lägga
krut på att tjäna ännu mer?
‖Nu har volymerna minskat, nu ser vi mycket
större konkurrens från andra länder, mycket på
grund av lägre transportkostnader.‖
En del företag nämner att de nu har fler artiklar och färre körningar. En produktionslinje som
2001 bestod av två maskiner som var i drift endast dagtid är idag förändrad till att bestå i en
produktionslinje som nu körs dygnet runt alla årets dagar.
24
Uthålliga energisystem i praktiken
‖Vi har en helt annan konkurrenssituation nu.‖
‖Då kunde man bära en övertalighet, det kan
vi inte nu. Allt är tajtare nu.‖
En fråga till respondenterna var om de tror att det skulle det ha gjort någon skillnad om de fått
energisystemanalyserna idag istället för då den genomfördes. En respondent svarar att
anledningen till att man gjorde energisystemanalysen var att ansvarig ledning tyckte det var
en intressant forskningsfråga – inte för att man behövde det, eller hade för avsikt att arbeta
vidare med det. Då gjorde man det som en ‖kul grej‖, nu däremot finns det ett verkligt behov
av en energisystemanalys uppger respondenter från flera företag. Det ekonomiska motivet att
effektivisera är betydligt större idag, de flesta betalar ett elpris som är mer 2 - 3 gånger högre
nu än för 8 år sedan när analysen utfördes.
‖Idag skulle vi verkligen ha behövt
den (anm. energisystemanalysen)‖
‖2001 hade vi ett energipris på mellan
11 och 21 öre/kWh, idag betalar vi 45 öre/kWh.‖
‖Vi har ett större behov av en energikartläggning
idag rent ekonomiskt. Då, var det inte
intressant att spara, det är det nu.‖
5.4 Syn på energieffektiviseringsarbete
Vid intervjuerna visades det sig att synen på energieffektivisering och hur man arbetar med
dessa frågor inom organisationen varierar från företag till företag. I de flesta av företagen är
energieffektivisering inte alltid prioriterad av ledningen. I ett företag uppgav respondenten att
det har funnits stora ambitioner; flera energisystemanalyser har utförts under åren och
personal inom företaget har genomgått kurs inom energieffektivisering, men sedan har det
inte funnits tid att arbeta vidare med dessa frågor. En respondent säger också att ekonomiska
incitamentet i ett projekt väger tyngre än eventuella miljömotiv.
‖Endera kan vi fokusera på att tjäna
pengar eller på att spara miljön, vi väljer att
fokusera på att tjäna pengar i första hand.‖
Ett flertal respondenter uppger att energieffektiviseringsfrågorna inte får det fokus som de
egentligen kräver. Det uppges bero t.ex. på en så slimmad organisation att det inte finns
utrymme för dessa frågor. En respondent säger att de undersöker men kommer inte till skott,
d.v.s. de upplever att de inte har drivkraften att genomföra flertalet
energieffektiviseringsåtgärder. De identifierar problem och hittar lösningar, men trots det
saknas drivkraften för att få effektiviseringsåtgärder genomförda enligt flera respondenter.
Som exempel kan nämnas de företag som vet att de har en hög tomgångsförbrukning men
ändå inte tar fram åtgärder för att minska den. Hur de ser på effektiviseringsarbetet
sammanfattar några respondenter med följande ord:
25
Uthålliga energisystem i praktiken
‖Vi har inte bestämt oss.‖
‖Det har inte varit en central fråga.‖
‖Det är dags att hitta på något‖
‖Det har fallit mellan stolarna för att vi
inte har haft någon utpekad ansvarig‖
En produktionschef beskrev hur han i samband med Uthållig kommun insåg att
energieffektiviseringar inte nödvändigtvis behöver innebära stora investeringar. Företagets
effektiviseringsarbete började med ”små sunda lösningar”, och sedan dess har produktionen
setts över ur ett energiperspektiv. Idag genomsyrar frågor rörande energiåtgång det dagliga
arbetet och det är en faktor som vägs in vid förändringar av produktionen och vid
nyinvesteringar.
‖Ofta så handlar det som väldigt enkla medel för
att göra förändringar, och det var det ljuset som gick upp för
oss (anm. i samband med Uthållig kommun). Många kan göra
lite för att det skall bli stor effekt.‖
De företag som jobbar med LEAN och ständiga förbättringar har även energifrågor på
agendan. Flera respondenter anser att även små förbättringar är värda att genomföra.
‖Det är de små bitarna som ger de stora resultaten.
Vi jobbar ju även så med förbättringar i vår produktion.‖
Företag som är verksamma i en bransch som påverkas av olika typer av miljökrav, till
exempel livsmedels- och kemikalieindustrier, har miljöhänsyn i och med sin verksamhet. Där
kommer även energieffektivisering in i form av kontinuerliga mätningar av
energianvändningen och genomförande av effektiviseringsåtgärder. Flera respondenter
nämner även krav från kunder som en anledning till energieffektivisering.
‖Våra kunder efterfrågar att vi är miljömedvetna.‖
Mindre besparingar, som till stor del beror på de anställdas beteende, har genomförs enligt
respondenterna. Flera nämner närvarostyrd belysning som en möjlig effektiviseringsåtgärd.
‖Vi släcker oftast inte belysningen på toaletten
på våra arbetsplatser, släcker inte våra kontor,
men hemma gör vi det.‖
‖Jag tror att man måste automatisera belysningen.
Kontor, toaletter osv, folk tänker [inte]
och går därifrån, så funkar vi tyvärr.‖
26
Uthålliga energisystem i praktiken
5.5 Mätning och uppföljning
För att kunna estimera energianvändningen i företag, och se hur mycket energi olika enheter
använder och därmed också kostar, kan mätningar och nyckeltal vara behjälpliga. Att
strategiskt arbeta med kvantifierade mål och nyckeltal har beskrivits som en framgångsfaktor
i flera studier (Jonsson, 2010). Mätningar kan också ge en bild av var besparingspotentialer
finns och hur ett effektiviseringsarbete kan bedrivas.
‖Jämför man med 2002 års energisiffror
så ligger vi till och med lägre idag
fast vi har en tredubblad produktion.‖
Flera respondenter uppger att det är svårt att mäta energianvändning på ett rättvisande sätt.
Att mäta energiåtgång per producerad kvantitet fungerar, enligt flera respondenter bara så
länge företaget producerar samma typ av vara på samma sätt. Att göra tidsbaserade mätningar
fungerar, enligt flera respondenter enbart så länge företaget producerar samma kvantitet per
tidsenhet.
‖Tidigare då, så mätte vi energiförbrukningen i förhållande till
producerad produkt. Men under 2000-talet så hände det mycket,
våra kunder bestämmer vilket utbud det ska vara på våra produkter,
och vår teknikavdelning utgick oftast efter kundens behov.
Så att mixen ändrade sig hela tiden. /…/
Och då försökte vi mäta det utifrån vad det kostar att
producera totalt sett, men det stämde inte heller.‖
För att främja energieffektiviseringsåtgärder behöver energianvändning mätas på ett tydligt
sätt. Mätningarna behöver dessutom tolkas så att de blir meningsfulla. Flera respondenter
uppger att de haft svårigheter att tolka sin energianvändningsstatistik.
‖Man skall ju inte hitta någonting som bara ser bra ut
eller är säljande utan vi vill ju jobba med detta
på ett sunt sätt som gagnar både oss och miljön.‖
5.6 Energiinvesteringar
De flesta respondenterna säger att de inte gör någon skillnad på olika investeringar. Det som
styr om en investering blir av eller inte är hur återbetalningstiden ser ut.
‖Det enda som räknas är pay-off.‖
‖Den investeringen som har lägst pay-offtid
är den investering som ledningen beslutar att göra.‖
‖Vi brottas med pay-offtider‖
Däremot upplevs energiinvesteringar som svårare att säkerställa jämfört med andra
investeringar.
27
Uthålliga energisystem i praktiken
‖Ett byte av lysrör är enkelt och transparant,
men många energiinvesteringar är inte så säkra.‖
Eftersom energifrågorna inte tillhör kärnverksamheten ställs det större krav på de underlag
som ligger till grund för en energiinvestering än vad det gör vid andra investeringar enligt
flera respondenter.
‖Det är svårt att mäta resultat, det tillhör ju inte
kärnverksamheten. Energi är en komplex
fråga – lätt att plocka sönder.‖
Flera respondenter menar att kostnadsbesparingar är ett av de främsta motiven till att
energieffektivisera. Tydliga skillnader kan noteras mellan hur olika företag betraktar initiala
kostnader för energieffektiviseringar och hur de beräknar en eventuell avkastning. Somliga
företag beskriver arbetet med energieffektivisering som en kostnad som de inte har råd med
eftersom återbetalningstiden inte är tillräckligt snabb. Samtidigt inkluderar flera av dessa
företag inte energianvändningen i produktionsinvesteringars livscykelkostnad. Andra företag
menar tvärtom att energieffektiviseringar är ett konkurrensmedel som leder till
kostnadsbesparingar.
‖En sparad kilowattimme är en krona rakt igenom företaget.‖
‖Energieffektivisering är ett konkurrensmedel, inget snack om det…
Det pågår ett resursslöseri som kunden får betala.‖
De företag som menar att investeringar i energieffektiv teknik har låg prioritet påtalar ofta att
kostnaderna för energi står för en liten del av deras omsättning, i vissa fall för att de inte
tycker sig använda så mycket el och i andra fall för att elen är billig. Många förvånas också
över förmånliga skatteregler och subventioner.
‖Strömmen är ju fortfarande billig. Det finns ju ett
hot om att kostnaderna kommer öka när de
anpassas mot EU men…‖
‖Vi har ju ingen processindustri så
vi gör inte av med så mycket energi.‖
‖…vi har en låg kostnad för energin,
vi betalar ju väldigt lite energiskatt.‖
‖Något som alltid har förvånat mig är subventionen på eldningsolja.
Hade inte den funnits hade det inte varit många oljepannor kvar.‖
Energibesparingar och investeringar i energieffektiv teknik har olika prioritet inom de olika
företagen, men gemensamt för alla aktörer är att vid brist på kapital är produktionen högst
prioriterad.
‖Vi tjänar inte pengar på att koka kaffe här,
vi måste producera någonting.‖
28
Uthålliga energisystem i praktiken
‖Vissa investeringar måste vi ha för att genomföra vår
verksamhet,för att finnas kvar över huvud taget.
Energieffektiviseringen behöver vi inte investera i utan vi kan ju
lika gärna ta en högre energi för den kostnaden är ju rörlig.
Där är en skillnad på investeringen.‖
‖Kan vi göra en klockren pay-offkalkyl som
visar att en energieffektivisering är lönsam så gör vi ju det…men…‖
5.7 Kunskap och information
Flera respondenter nämner bristande kunskap som ett hinder för energieffektivisering. Att
räkna ut besparingspotentialer, hitta alternativ och skissa kalkyler upplevs ofta som svårt och
tidskrävande.
‖Det kräver mycket information. Du måste få till
mycket material… Det krävs så mycket
information för att kunna räkna hem.‖
‖Jag har ju tuffa krav på mig för att kunna motivera
varför jag vill göra det ena och det andra och
man lägger snart arbetsdagar på detta
och då tappar man lite fokus. Jag menar, elen står kanske
för 0,5% av vår omsättning så jag får ju också
prioritera mina viktigaste områden. ‖
Riktad information från nära håll och utbyten med andra företag beskrivs av flera av de
intervjuade som det bästa sättet att nå ut till företag. Allmänna broschyrer och trycksaker med
information upplevs inte som lika effektivt. En respondent efterfrågade regelbundna
nätverksträffar, förslagsvis frukostmöten för företagare i kommunen, för att kunna inspirera
varandra och utbyta idéer och lösningar.
‖Nätverk med andra företag är bra. Det får ju gärna
vara nära avståndsmässigt för
Energimyndigheten känns ju väldigt anonymt.‖
‖Det kommer trycksaker från alla håll…
Det är helt osannolikt…
Det finns inte en chans att hinna läsa.‖
‖Riktad information (anm. angående möten och nätverksträffar),
du är intresserad, du har fokus på någonting.
Får du material med dig därifrån läser du säkert.
Att bara skicka ut en massa trycksaker och tro att vi
som företag skall ta till oss det, det är helt meningslöst.‖
29
Uthålliga energisystem i praktiken
5.8 Faktorer som leder till intensifierat arbete
En orsak till ett lågt intresse för energieffektivisering är enligt flera respondenter att ledningen
inte utsett och tydliggjort ansvaret. För att intensifiera arbetet med energieffektivisering
uppger därför flera respondenter att det är viktigt att ledningen tydligt visar sitt intresse för
dessa frågor. En VD på ett företag säger följande:
‖För att lyckas krävs att jag (VD) säger
att det är viktigt, och att respektive chef säger likadant.‖
‖Ledningen har inte gett organisationen
i uppdrag att effektivisera.‖
‖Företagsledning måste peka med hela handen‖
Ett konkret exempel på hur energieffektivisering kan bli mer levande inom organisationen är
att ta upp frågorna på företagets LEAN-möten säger en respondent. Det krävs egentligen inte
så mycket för att energieffektivisering ska ske, uppger flera respondenter, det gäller bara att
formulera mål.
Anledning till lågt intresse för effektivisering uppges i ett fall bero på att fokus istället har
varit på andra fabriker inom koncernen. En respondent uppger också att avsaknaden av
proffsiga energiansvariga inom deras egen organisation är en orsak till att effektivisering inte
har starkare drivkraft. Ytterligare ökade energipriser tros också innebära ett större intresse
vilket kopplas till det ekonomiska incitamentet att energieffektivisera. Det är dock tydligt hur
samtliga respondenter uppger att de verkligen tror att de finns många effektiviseringsåtgärder
som skulle ge ekonomiska vinster vid genomförande men som ändå inte implementeras.
‖Antagligen finns det stora pengar att tjäna
genom att vi disciplinerade oss.‖
Det är viktigt att arbetet med energieffektivisering börjar hos ledningen, även på de företag
där alla anställda uppmanas att vara delaktiga i arbetet med ständiga förbättringar.
‖Gemene man har inte en tanke på att spara energi.‖
En faktor som påverkar arbetet med energieffektivisering positivt är uppmärksamhet från
omvärlden. En respondent har vid flera tillfällen omnämnts i media till följd av sitt arbete med
miljö- och energifrågor
‖Vi känner att vi nästan har fått oförskämt mycket
uppmärksamhet i olika sammanhang och det
innebär ju ett ansvar att jobba vidare med det här.‖
5.9 Eldsjälar
Ett flertal studier beträffande hinder och drivkrafter kring energieffektivisering visar att just
eldsjälar inom organisationen är en viktig drivkraft (Thollander, 2008). En del av de
tillfrågade har svarat att de inte har någon eldsjäl medan andra svarat att det finns, och i dessa
30
Uthålliga energisystem i praktiken
fall har eldsjälen varit just den person vi intervjuat. Av de tillfrågade som svarat att de inte har
någon eldsjäl har samtliga varit överens som att det skulle påverka deras arbete med
energieffektivisering positivt om det fanns en eldsjäl på företaget.
‖En eldsjäl fixar allt. Jämför med hur bra det blivit i
andra projekt där vi haft eldsjälar.‖
5.9.1 Att skapa en eldsjäl
På frågan om hur man får en eldsjäl om man ingen har, svarade flera respondenter att det är en
ledningsfråga. Avgörande enligt flera respondenter är att väcka intresse, vilket man enligt
samma svarande gör genom att visa resultat och skapa en kultur på företaget. Det visade sig i
intervjuerna att flera respondenter inom organisationer där det inte finns några eldsjälar vet
vem eller vilka som skulle kunna bli eldsjälar.
‖Jag vet vem som skulle kunna bli en eldsjäl.‖
Det finns till och med många, en stor grupp
människor som skulle kunna bli eldsjälar.‖
‖Det är de som kommer hit och klagar på
varför det lyser, man märker på deras agerande
att de är eldsjälar.‖
Åtgärder som t.ex. att erbjuda utbildningar bedöms som konkreta insatser som krävs för att
eldsjälarna ska kunna utvecklas. Det framkom också från flera respondenter att de anser att
det finns stora möjligheter att hitta eldsjälar i ett projekt kring effektivisering och miljö i
samband med det interna LEAN-arbetet.
‖Jag (VD) skulle kunna ta upp det på våra LEAN-möten
och väcka frågan där. Ledningen måste
visa intresse och får det till ett fokusområde.
Då kan vi få fram en eldsjäl.‖
5.10
Energitjänstföretag och konsulter
Få av de tillfrågade företagen utnyttjar eller har övervägt att konsultera externa konsulter för
att effektivisera energianvändandet. Även om företaget lider brist på kunskap inom
energiområdet så upplevs även att externa resurser saknar relevant kunskap om företagets
behov.
‖Vad menar du med energitjänstföretag?‖
‖Komplicerade produktionsprocesser innebär
att vi gör kartläggningarna bäst själva.
Det är inte som att vi står och meckar plåt.‖
I de fall externa konsulter konsulterats har anledningen ofta varit nyinvesteringar eller
nybyggnationer. Då har det ofta inte handlat om rena energitjänstföretag utan tillverkare eller
projektörer. Flera respondenter beskriver att dessa brister i kunskap om energifrågor. En
31
Uthålliga energisystem i praktiken
produktionschef uppger att han vid en nybyggnation själv behövde driva
energieffektiviseringsfrågor som värmeväxling och ljusinsläpp hårt, för att få gehör för dem.
‖Man förlitar sig väldigt mycket på tillverkare.
Tillverkarna uppger att det behöver vara si och så
mycket installerad effekt men sen utnyttjar man
bara 15-20 % av den, vilket innebär spänningsoch effektförluster som följd.‖
‖Vi har lagt märke till ett förvånansvärt
konservativt tankesätt (anm. syftar på projektörer).‖
Flera respondenter upplever en avsaknad av energirådgivare som riktar sig mot mindre
industrier och som är oberoende, det vill säga inte distribuerar el eller säljer en produkt i
anslutning till rådgivningen.
‖Man saknar professionella konsulter i det här…
Man önskar att det fanns fler fristående energirådgivare.‖
Flertalet av de intervjuade säger att de är lite tveksamma inför tredjepartsfinansiering av typ
performance contracting. En del har provat det i mindre projekt där utlovat resultat uteblivit.
Avsaknad av tillräckligt förtroende för de inblandade i kombination med osäkerhet kring risk
uppges som det största hindret.
‖Det är en bra idé om det skulle fungera,
men vad händer om vi inte drar in 500 000 kr
utan istället 50 000 kr?‖
‖De som säljer konceptet måste vara benägna
att ta en större risk‖
5.11
Energirelaterade policyinstrument
De flesta respondenterna uppgav att de ser positivt på eventuella kommande energirelaterade
policyinstrument. Tillkomsten av krav eller regler inom området innebär ett ökat fokus och
därmed ökat utrymme för arbete med energieffektivisering.
‖Det skulle klart vara något. Jämför med arbetsmiljölagen.
Systematiskt arbete ger effekt.‖
Länsstyrelsen utövar idag tillsyn inom energiområdet. En respondent säger så här om
Länsstyrelsens krav på utförda energikartläggningar:
‖Det hjälper mig att få göra saker som jag annars
inte hade fått göra, det ger mig tid‖.
Några respondenter säger att de tror att det finns risk för konkurrensnackdelar om eventuella
policyinstrument skulle innebära ökade kostnader för svenska företag jämfört med utländska
konkurrenter.
32
Uthålliga energisystem i praktiken
5.12 Rangordning av hinder och drivkrafter för
energieffektivisering
För de industrier som ingått i studien uppges att de fem starkaste drivkrafterna är (1)
minskade kostnader, (2) eldsjälar, (3) hot om stigande energipriser, (4) fullt stöd från
ledningen samt (5) investeringsstöd för energieffektiv teknik.
På samma sätt är de fem största hindren (1) brist på tid/andra prioriteringar, (2) icke
energirelaterade investeringar prioriteras högre, (3) långa beslutsvägar, (4) energimål ej
integrerade i produktions-, underhålls- eller inköpsrutiner samt (5) risk för
produktionsstörningar. Respondenterna kunde gradera sina svar på en skala från noll till 1
med intervall på 0,25 där (0) motsvarade ‖Håller ej med‖ och (1) motsvarade ‖Håller med‖.
I Figur 5 och Figur 6 visas hur olika drivkrafter och hinder värderats av de tillfrågade
respondenterna.
33
Uthålliga energisystem i praktiken
Figur 5: Drivkrafter för energieffektivisering.
34
Uthålliga energisystem i praktiken
Brist på tid/andra prioriteringar
Icke energirelaterade investeringar
prioriteras högre
Långa beslutsvägar
Energimål ej integrerade i produktions-, underhålls- eller inköpsrutiner
Tekniska risker såsom risk för
produktionsstörningar och avbrott etc.
Brist på mätning
Slimmad organisation
Brist på kapital
Bristande medvetenhet kring
energifrågor hos personalen
Kostnader för att finna möjligheter
och analysera alternativens
Budgetmedel avsätts ej för
investeringar i
Kostnader för produktionsstörningar
Bristande tekniska kunskaper
avseende energieffektiv teknik
Osäkerheter kring verksamhetens
framtid
Risk för dålig prestanda hos inköpt
utrustning
Ledningen prioriterar ej energifrågor
Intressekonflikt inom företaget
Svårigheter att erhålla korrekt
information beträffande energipreBrist på information beträffande möjliga energieffektiviseringsåtgärder
Produktionsenhet/individ får ej ta del
av vinst vid en minskning av
Tekniken passar ej för företaget
Energiansvarige saknar inflytande
Omkostnader för nyrekrytering,
omskolning eller pensionering av
0
0,25
0,5
0,75
1
Figur 6: Hinder mot energieffektivisering.
5.13
Värdering av energieffektivisering
De mest värdefulla källor för energieffektivisering är enligt respondenterna
produktinformation från försäljare av utrustningar följt av kollegor inom företaget och inom
branschen. Figur 7 visar hur olika källor värderas.
35
Uthålliga energisystem i praktiken
Produktinformation från leverantörer av utrustning
Kollegor inom företaget/koncernen
Kollegor inom branschen
Skriftliga källor såsom tidskrifter
Konferenser och seminarier
Energimyndigheten
Konsulter som genomför…
Branschorganisation
Kommunen
Energiföretag (Vattenfall, Eon m.fl.)
Kommunal energirådgivare
Länsstyrelsen Kommunens miljöskyddsenhet
Lokalt energikontor (Energikontor Sydost)
0
0,25
0,5
0,75
1
Figur 7: Källor till energieffektivisering.
5.14
Energiledning
I över 60 % av alla tillfrågade industrier saknas en långsiktig energistrategi. 15 % har en 3årig energistrategi medan resterande industrier har energistrategier på två, tre eller fem år
(Figur 8).
4år
3 år 0%
15%
2 år
8%
1 år
8%
>5 år
0%
5 år
8%
Saknas
61%
Figur 8: Långsiktig energistrategi.
75 % av industrierna uppger att det finns energieffektiviseringsåtgärder som kan vara
ekonomiskt lönsamma att genomföra.
I 58 % av industrierna är energikostnaderna inte fördelade alls medan 21% fördelar
energikostnaderna i förhållande till lokalyta (m2), se Figur 9.
36
Uthålliga energisystem i praktiken
m2
21%
Antal
anställda
8%
Ej
fördelade
58%
Interna
mätningar
13%
Figur 9: Fördelning av energikostnader.
5.15
Återbetalningstider
Ca 70 % av industrierna har en återbetalningstid för energieffektiviseringsåtgärder på högst 3
år, övriga industrier uppger en återbetalningstid på högst 2 år, se Figur 10.
I Tabell 4 visas investeringskostnader, minskad elanvändning samt återbetalningstid för olika
genomförda energieffektiviseringsåtgärder hos de analyserade industrierna
<1 år
0%
>3 år
0%
<2år
31%
≤3 år
69%
Figur 10: Återbetalningstider, totalt.
37
Uthålliga energisystem i praktiken
Tabell 4: Återbetalningstider för belysning, lokaluppvärmning och tryckluft.
Process
Belysning
Total
investering
(SEK)
730 300
Minskad
Återbetalelanvändning ningstid (år)
(GWh/år)
4.1
2.2
Lokaluppvärmning 170 000
1.14
1.9
Tryckluft
0.19
6.6
102 000
Kostnadseffektiviteten, dvs. hur mycket energi som sparas per insatt statlig krona för att
erbjuda energikartläggningar mot tillverkande industriföretag, har i Projekt Utveckling
Högland beräknats till cirka 9,5–21,5 kWh per insatt statlig krona (se Thollander och Rohdin,
2010 för en mer utförlig beskrivning). Detta värde uppskattas kunna vara applicerbart även
för de industrier som studerats inom detta projekt p.g.a. likheter i metod och tillvägagångssätt.
38
Uthålliga energisystem i praktiken
6 Resultatanalys
Resultaten från projekt Uthålliga Energisystem i Praktiken bekräftar många av de vedertagna
teorier om hinder och drivkrafter för implementering av ny kunskap och teknologi som
presenteras i kapitel 2-4. Samtidigt har det också framkommit resultat som motsäger eller i
alla fall nyanserar tidigare slutsatser och studier.
6.1 Drivkrafter
6.1.1 Ekonomiska drivkrafter
Både intervjusammanställning och enkätsvar visar tydligt att kostnadsbesparingar är den
främsta drivkraften för att genomföra energieffektiviseringar. Motivet stärks av hot om
stigande priser på den svenska energi- och elmarknaden. Flera företag som aktivt arbetar med
energieffektivisering ser det som en konkurrensfördel gentemot sina konkurrenter; ett
effektivare energianvändande kan leda till lägre rörliga produktionskostnader. Detta kan i sin
tur leda till mer konkurrenskraftiga priser. Miljöprofilering är en ytterligare konkurrensfördel;
att framgångsrikt arbeta med energieffektivisering kan ge företag positiv uppmärksamhet.
Statliga styrmedel påverkar arbetet med energieffektivisering, både främjande och hindrande.
Investeringsstöd och vissa typer av subventioner är styrmedel som av företagen framhålls som
drivkrafter.
Handel med utsläppsrätter och elcertifikat upplevs av respondenterna i enkäten inte som att de
har en påverkan på, men då de båda är styrmedel som påverkar elpriset kan man utifrån
diskussionen om kostnadsbesparingar ovan anta att de ändå har en positiv påverkan.
Samtidigt finns styrmedel som indirekt motverkar energieffektivisering. Subventionerad olja
till värmepannor och förmånlig energiskatt är exempel på styrmedel som minskar de
kostnadsbesparingar som skulle genereras av investeringar i energieffektiv teknik, och
därmed minskar incitamentet att investera.
6.1.2 Beteende och organisation
Beteende och hantering av energifrågor påverkar graden av genomförda förändringar.
Någonting som många intervjuade menar är centralt för att kunna implementera
energieffektiviseringsåtgärder, som också enkätresultaten pekar på, är stöd från ledningen.
Utan ledningens engagemang eller godkännande kan varken förändringar av användande eller
nyinvesteringar genomdrivas. Enkätsvaren visar också att en långsiktig energistrategi upplevs
vara av betydelse, något som intervjuerna också bekräftade.
Eldsjälar har i flera studier framhållits som en framgångsfaktor och detta visas också av
enkätresultaten. Utbildning och uppmuntran av engagerad personal bedöms som ett sätt att
underblåsa detta engagemang.
En annan framgångsfaktor som utpekats är mätningar och arbete med nyckeltal. Mätningar
ger information om hur energi används inom företaget. Det ger kunskap om hur användandet
fluktuerar samt var besparingspotentialer eventuellt kan finnas. Många företag beskriver att
39
Uthålliga energisystem i praktiken
arbete med nyckeltal är upplysande men också komplicerat då det gäller att använda relevanta
mått, att sätta energianvändandet i relation till relevanta siffror.
6.2 Hinder
6.2.1 Heterogenitet
Heterogenitet innebär att det i olika företag finns skillnader i förutsättningar såsom produktion
etc. som gör att det är svårt att dra generella slutsatser om möjligheterna att implementera en
viss teknik på en enskild industri. En viss teknik kan vara tekniskt möjlig att implementera i
ett sammanhang, men inte i ett annat, beroende på individuella variationer. Detta hinder har
emellertid inte visat sig ha någon större betydelse i de studerade fallen.
6.2.2 Dolda kostnader
Dolda kostnader är kostnader som inte syns i direkta kalkyler men som kan hämma
utvecklingen av energieffektiviseringsprocesser om de uppmärksammas och uppskattas som
för höga. Att dolda kostnader är ett reellt hinder visas i studien av att respondenterna som
besvarat enkätfrågorna upplever kostnader för att finna möjligheter till energieffektivisering
och kostnader för produktionsstörningar som ett hinder. Enkäten visar också att bristande
tekniska kunskaper är ett hinder för energieffektivisering, detta leder till höga kostnader för
informationssökning vilket diskuteras närmare i avsnitt 6.2.8.
6.2.3 Bristande tillgång på kapital
Bristande tillgång på kapital kan utgöra en naturlig begränsning för investeringar i
energieffektiv teknik. Att låna kapital till en investering kan för vissa aktörer, ofta mindre
företag, vara förenat med höga kostnader. Det bör nämnas att den bristande tillgången på
kapital inom vissa företag kan vara självvald beroende på en ovilja att låna. Resultat från både
intervjuer och enkät visar att brist på kapital är ett upplevt hinder; en majoritet av
respondenterna uttrycker att det är ett problem.
6.2.4 Risk
Hindret risk kan delas in i tre grupper: externa risker såsom förändrat energipris med mera,
affärsmässiga risker såsom ekonomiska trender och risker med belåning, och tekniska risker
såsom teknikens tillförlitlighet och prestanda.
Externa risker för energieffektivisering har i studien sällan diskuterats som ett hinder för
energieffektivisering, snarare har fluktuerande energipriser nämnt som en anledning att ta tag
i frågan. Affärsmässiga risker har inte heller tagits upp som ett problem även om hindret
bristande kapital kan tyda på en ovilja att låna pengar. Tekniska risker har inte framkommit
som ett betydande hinder i intervjuerna men svaret från enkäten visar att risk för
produktionsstörningar och även risk för sämre prestanda i viss mån upplevs som problem.
40
Uthålliga energisystem i praktiken
6.2.5 Informationsimperfektioner och -asymmetrier
Otillräcklig information leder till höga kostnader för informationssökning för företag som vill
implementera ny teknologi eller förändra beteenden. Missvisande information kan leda till
bristande förtroende.
Resultatet från enkäten visar att bristande tekniska kunskaper inom företagen är ett problem.
Detta är också en problematik som tagits upp och bekräftats under intervjuerna. Det saknas i
vissa fall både kunskaper om det egna energianvändandet och om tillgängliga lösningar för
energieffektivisering. Flera företag har begränsade kunskaper om var och hur energin används
då de inte utför mätningar. Dessutom upplever många att det är svårt att kalkylera kostnader
och besparingar från energieffektiviseringar. Enkäten visar att bristande medvetenhet kring
energifrågor hos personalen är ett hinder likväl som bristande tekniska kunskaper. Däremot är
det färre som menar att informationen om möjliga energieffektiviseringsåtgärder är
otillräcklig. I intervjuer har framförts kritik mot att information om energifrågor ofta är för
allmän och därför försvinner i mängden av övrig information och trycksaker som företagare
ombeds ta till sig.
6.2.6 Begränsad rationalitet
När implementering av kostnadseffektiva åtgärder inte genomförs trots tillräcklig information
och möjlighet att genomdriva förändring tyder detta på begränsad rationalitet. Flera
respondenter vittnar om att man är medveten om förekomsten av kostnadseffektiva
energieffektiviseringsåtgärder som inte implementerats. Detta förklaras bland annat med att
ansvaret för energifrågan fallit mellan stolarna eller att man inte har tillräcklig drivkraft.
6.2.7 Trovärdighet och förtroende
Det höga värdet i enkäten för kostnader för produktionsstörningar visar att det finns en viss
skepsis mot att implementera ny teknologi. En av anledningarna som framkommit i intervjuer
som skäl till tveksamhet inför energitjänsteföretag är att man tvivlar på deras kunskaper om
produktionen.
För att ett företag skall vara villigt att investera i, och implementera, förändringar i
organisationen krävs förtroende för den som skall genomföra förändringen, oavsett om det är
en intern eller extern part. Det har påtalats att det är viktigt att information om
energieffektivisering är riktad och specifik, att den inte upplevs som anonym och allmän.
Informella personliga kontakter och personliga rekommendationer har visat sig effektivare för
informationsöverföring än böcker och generella skriftliga rekommendationer. Nätverk med
andra företag och samarbete med närliggande högskolor och universitet upplevs som positivt.
Flera företagare fick upp ögonen för energifrågan i samband med projektet Uthållig kommun.
6.2.8 Tröghet
Tröghet kan komma av ett motstånd till förändring; information som motsäger den rådande
ordningen ifrågasätts vilket leder till att möjligheter förkastas. Enkätsvaren visar att de flesta
inte upplever motstånd i energieffektiviseringsfrågor hos varken personal eller ledning som
ett hinder på deras företag. Samtidigt visar enkäten att det finns en bristande medvetenhet om
energifrågor som kan hindra effektiviseringsarbetet.
41
Uthålliga energisystem i praktiken
6.2.9 Värderingar
Miljömässiga värderingar, individuella såväl som organisatoriska, kan påverka beslut om
energieffektivisering positivt.
Ett hinder av detta slag som framkommit i intervjuer är att energieffektivisering ibland
framställs som ett hot mot produktionen istället för som en tillgång, en effektiviseringsåtgärd
som också kan vara kostnadseffektiv. Detta motstånd visar sig tydligt i svar där respondenter
uttalar att de prioriterar produktion och ökad omsättning framför att värna om miljön.
6.3 Energiledning i industrin
Ett energieffektiviseringsarbete som når ett steg längre än att enbart erbjuda en traditionell
energikartläggning och också fokuserar på att etablera energiledning i den interna
organisationen är mycket önskvärt. Utvärderingen av de ingående industrierna har visat att ett
energiledningsprogram dock inte är möjligt att etablera i alla organisationer, och då i
synnerhet inte i de mindre företagen på grund av brist på resurser etc. Att få till stånd
energiledning i mindre skala, innehållande exempelvis upprättandet av en energistrategi och
en handlingsplan beträffande energieffektivisering med konkreta mål, skulle öka
energieffektiviteten i svenska små och medelstora och icke energiintensiva företag väsentligt.
I de organisationer där det är svårt att etablera ett internt energiledningsprogram kan istället
energitjänster teoretisk vara en framgångsrik väg att gå.
6.4 Energitjänster i industrin
Resultaten av projektet Uthålliga Energisystem i Praktiken visar att bristande kunskaper om
energianvändande är ett hinder för arbetet med energieffektivisering i industrin. Många
företagare är fullt upptagna med att utveckla produktionen och hinner därför inte ägna tid åt
frågor som inte tillhör kärnverksamheten, som till exempel energi. En lösning på detta skulle
kunna vara att anlita extern hjälp för att arbeta med energifrågor, att konsultera
energitjänsteföretag. Resultaten visar dock att utnyttjandet av dessa tjänster är begränsat.
Somliga uttrycker en skepsis mot energitjänsteföretagen och deras kunnande om deras
produktionsprocess. Andra företagare uttrycker en saknad av oberoende rådgivare.
42
Uthålliga energisystem i praktiken
7 Slutsats och diskussion
I föreliggande rapport har redovisats resultat från intervjuer och enkäter med företag i
Oskarshamn, Örnsköldsvik, Borås, Ulricehamn och Vingåker. Samtliga företag ingick i den
s.k. Oskarshamnstudien där energisystemanalyser år 2001 utfördes av Linköpings universitet i
samarbete med Energikontor Sydost, eller i projektet Uthållig kommun där
energisystemanalyser utfördes av Linköpings universitet 2003-2004.
Resultatet från intervjuerna visar att industrierna har en helt annan situation idag än då
energisystemanalyserna utfördes. En del företag har lagt ned sin produktion medan andra har
fördubblat sin försäljningsvolym. De upplever generellt att de ekonomiska kraven är högre
idag vilket gör att flera industrier säger att då, 2001-2004, när energisystemanalyserna
utfördes, fanns det inget verkligt behov av att närmare studera hur energikostnader kunde
minskas. Energipriset var 2-3 gånger lägre än idag. Konkurrensen var mycket mindre, det
fanns ingen kostnadsjakt inom företagen på samma sätt som idag. Energisystemanalyserna
genomfördes av nyfikenhet, ”som en kul grej”, uppger en av respondenterna. Idag är
situationen helt annorlunda. Idag behövs en energisystemanalys, enligt de intervjuade,
konkurrensen är hårdare och det ekonomiska incitamentet är starkare. Det ses en tydlig
förklaring till varför så lite gjorts inom energieffektiviseringsområdet på flertalet av
industrierna – de har inte varit intresserade av att göra något – det har helt enkelt inte funnits
behov av det.
Uppföljning av åtgärder från de tidiga energisystemanalyserna visar att en del åtgärder är
genomförda men många åtgärder har lämnats utan åtgärd. Investeringar inom energiområdet
har samma krav på sig som andra investeringar inom företaget, uppgav respondenterna. Den
investering som har kortast pay-offtid blir genomförd, oberoende av om det är en
energiinvestering eller ej.
När vi frågar de intervjuade hur de ser på energieffektivisering säger i stort sett samtliga att en
anledning till att de inte i större omfattning fokuserar på området är att de inte bestämt sig för
att det är ett viktigt område. En VD säger att ”eftersom jag inte har gett organisationen i
uppdrag att energieffektivisera så händer ingenting”. Så länge ledningen inte visar att detta är
ett prioriterat område finns det inga incitament för de anställda att driva frågan. En respondent
med chefsbefattning, men inte inom företagets ledningsgrupp, berättar hur han arbetar med
frågorna och rapporterar till ledningen men utan att få någon respons från ledningen. Han
visar på lönsamma åtgärder men får inget mandat att driva dessa frågor vidare. Ett lyckat
effektiviseringsarbete är med andra ord helt avhängigt om ledningen bestämmer sig för att det
är ett viktigt område och ger organisationen mandat att driva frågan.
Att eldsjälar är en lösning till lyckat energieffektiviseringsarbete är samtliga intervjuade eniga
om. Men hur skaffar man sig en sådan om man ingen har? På samma sätt som de intervjuade
är eniga om hur viktigt det är med en eldsjäl är de eniga om att det enkelt går att peka ut vem
eller vilka som kan bli eldsjälar. De känns igen på sitt engagemang säger en tillfrågad, och
aktiviteter för att få dem att växa kan vara att t.ex. erbjuda dem kurser och utbildning inom
området. Det är alltså inga problem att hitta dem, men lösningen till ett starkt
effektiviseringsarbete är inte bara att lokalisera dem. Det handlar också om var i
organisationen de sitter. En eldsjäl utan befogenheter kan inte driva frågorna, om ledningen
fortfarande inte har effektivisering som ett prioriterat område hjälper det inte hur många
eldsjälar det finns inom organisationen. Om däremot företagets VD är en eldsjäl räcker det
43
Uthålliga energisystem i praktiken
med en. Då finns engagemanget hos ledningen och energieffektivisering blir ett fokusområde
där utrymme ges åt att driva dessa frågor inom olika delar av företaget.
Av de intervjuer och enkätsvar som denna rapport baseras på kan följande slutsatser göras:

Idag står företagen inför en helt annan situation än 2001-2004 då de första
energisystemanalyserna utfördes. Då var effektivisering inte intressant – nu efterfrågar
de energisystemanalyser.

Kostnadsbesparingar är den främsta drivkraften för att genomföra
energieffektiviseringar. Motivet stärks av hot om stigande priser på den svenska
energi- och elmarknaden.

Flera respondenter vittnar om att man är medveten om förekomsten av
kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder som inte implementerats. Detta
förklaras bland annat med att ansvaret för energifrågan fallit mellan stolarna eller att
man inte har tillräcklig drivkraft.

Anledning till att vissa företag har lyckats med sitt energieffektiviseringsarbete och
kan visas upp som goda exempel är helt beroende på om ledningen för företaget har
bestämt sig för att det är en viktig fråga. Så länge inte organisationen får i uppdrag av
ledningen att effektivisera händer inget – hur lönsamma och enkla åtgärderna än är.

En eldsjäl är viktig för ett lyckat effektiviseringsarbete. Och finns det ingen eldsjäl
inom organisationen är det lätt att identifiera vem eller vilka som kan utvecklas till
eldsjälar. Men en det räcker inte med att peka ut en eldsjäl, om ledningen fortfarande
inte prioriterar effektivisering kommer eldsjälen inte att kunna driva frågorna.

Nätverk med andra företag och samarbete med närliggande högskolor och universitet
upplevs som positivt. Flera företagare fick upp ögonen för energifrågan i samband
med projektet Uthållig kommun.

Att få till stånd energiledning i mindre skala, innehållande exempelvis upprättandet av
en energistrategi och en handlingsplan beträffande energieffektivisering med konkreta
mål, skulle öka energieffektiviteten i svenska små- och medelstora och icke
energiintensiva företag väsentligt. I de organisationer där det är svårt att etablera ett
internt energiledningsprogram kan istället energitjänster teoretisk vara en
framgångsrik väg att gå.
Av de åtgärder som föreslogs i de olika tidigare energianalyserna visar enkätsvar från detta
projekt att sammanlagt 41 % av alla föreslagna åtgärder har genomförts, medan 9 % planeras
att genomföras. Det innebär att i de industrier som var en del av pilotprojekt Uthållig kommun
uppgår elminskningen till ca 29 GWh/år och man beaktar både genomförda och planerade
åtgärder. Men samma antagande för industrierna inom Oskarshamnsprojektet så uppgår
minskad elanvändning till ca 21 GWh/år.
Kostnadseffektiviteten för att erbjuda energikartläggningar mot tillverkande industriföretag,
dvs. hur mycket energi som sparas per insatt statlig krona, genom att företag erbjuds en
energikartläggning uppskattas till cirka 9,5-21,5 kWh per insatt statlig krona baserat på andra
jämförbara studier. Detta kan jämföras med motsvarande siffror för PFE (Programmet För
Energieffektivisering) som ligger på drygt 1,0 kWh per insatt statlig krona och
44
Uthålliga energisystem i praktiken
energikartläggningar mot tjänsteföretag som ligger på cirka 1,0 - 1,5 kWh per insatt statlig
krona.
Arbetet som beskrivs i rapporten har deducerat fram ett antal framgångsfaktorer för ett
effektivt energiledningsarbete på små- och medelstora svenska industriföretag. Dessa faktorer
presenteras nedan, ordnade efter sjunkande betydelse:

Förankra arbetet med energifrågor väl i företagets ledning.

Upprätta en strategi med kvantifierade mål beträffande hur mycket
energianvändningen ska minskas de närmaste 5-10 åren. Detta beslut bör fattas på
ledningsnivå.

Upprätta en handlingsplan för hur de satta målen skall kunna infrias.

Upprätta en tjänst där energifrågan får en tydlig ägare, en energicontroller. Denna
person behöver ej arbeta heltid med energi men bör ha ett operativt ansvar i
produktionen, t.ex. en produktionschef, hellre än en mer betjänande position som t.ex.
underhållschef.

Avsätt pengar för stationär mätning av energianvändningen, förslagsvis på
avdelningsnivå, för att eliminera hindret skilda incitament.

Tillsätt en energiansvarig på varje avdelning och skift som ansvarar för det operativa
arbetet med energieffektivisering.

Ge personalen kontinuerlig utbildning i hur företaget vill att de ska agera beträffande
energifrågan samt ge de anställda feed-back på hur långt företaget kommit med att
infria det kvantifierade målet.

Visualisera energiarbetet på intranätet där varje avdelnings användning bör redovisas.

Upprätta en energitävling mellan avdelningar, förslagsvis med vinstdelning mellan
företag och de anställda.
Ovanstående punkter är unika i den bemärkelsen att de är framtagna utifrån ett stort urval av
företag. Det bör också nämnas att även om inte alla punkterna uppfylls så är det oerhört
viktigt att ledningen är engagerad i arbetet, att det finns en långsiktighet samt att en person
blir operativt ansvarig för att arbete med frågan.
45
Uthålliga energisystem i praktiken
8 Publikationer från projektet
Följande publikationer har kommit från projekt Uthålliga energisystem i praktiken:
46

Thollander, P., 2009. Energy Management in Industrial SMEs. Proceedings of the 5th
European conference on economics and management of energy in industry (ECEMEI5), Portugal, 2009

Trygg L, Thollander P, Broman G, ―Evaluation of industrial energy audit in SME‖,
Proceedings of the 2010 International Energy Program Evaluation Conference, Paris,
France, 9-10 Juni, 2010.

Trygg L, Thollander P, Broman G, ―Implementation of industrial measures - analysis
of driving forces and barriers‖, invited paper for publication in the journal Energy
Efficiency, submitted, 2010.

Thollander, P., Rohdin, P. Cost-effectiveness of energy programs involving energy
audits – results from Sweden, Proceedings of the 2010 International Energy Program
Evaluation Conference, Paris, France, 9-10 Juni, 2010.
Uthålliga energisystem i praktiken
9 Referenser
Blumstein, C., Krieg, B., Schipper, L.,
York, C.M., 1980. Overcoming social and
institutional
barriers
to
energy
conservation. Energy 5: 355-371.
Bergmasth
M,
Strid
M,
2004.
Energitjänster på en avreglerad marknad för en effektivare energianvändning?
(Energy Services in a deregulated market –
for a more efficient use of energy?), in
School of Economics and Commercial
Law. 2004, Gothenburg University:
Gothenburg.
Boulding, K.E., 1956. General System
Theory - The Skeleton of Science.
Management Science 2 (3): 197-208.
Brown, M.A., 2001. Market failures and
barriers as a basis for clean energy
policies. Energy Policy 29 (14): 1197-1207
Caffal, C., 1996. Energy management in
industry. Centre for the Analysis and
Dissemination of Demonstrated Energy
Technologies (CADDET). Analysis Series
17. Sittard, The Netherlands.
Churchman, C.W., 1968. The systems
approach. New York: Dell Publishing Co.
Inc.
de Groot, H., Verhoef, E., Nijkamp, P.,
2001. Energy saving by firms: decisionmaking, barriers and policies. Energy
Economics, 23 (6), 717–740.
DeCanio, S., 1993. Barriers within firms to
energy efficient investments. Energy
Policy 9 (1): 906-914.
del Rio Gonzalez, P., 2005. Analysing the
factors influencing clean technology
adoption: a study of the Spanish pulp and
paper industry. Business Strategy and the
Environment, 14 (1), 20–37.
47
EC (European Commission), 2006.
Directive 2006/32/EC of the European
Parliament and of the Council of 5 April
2006 on energy end-use efficiency and
energy services and repealing Council
Directive 93/76/ EEC, Brussels.
EEPO (European Electricity Prices
Observatory), 2003. Year 2002. Results.
Energimyndigheten 2010a, Energiläget
2007. Eskilstuna: Energimyndighetens
förlag, första upplagan.
Energimyndigheten, 2010. Energimyndighetens hemsida: http://www.energimyndig
heten.se/sv/Foretag/Energieffektiviseringi-foretag/Stall-krav-vid-inkop/Energi
tjanster/Vad-ar-energitjanster/ (2010-0422).
Geissler, M., A. Waldmann, and R.
Goldman. 2006. Market Development for
Energy Services in Europe. Paper
presented at ACEEE Summer Study.
Gruber, E., Brand, M., 1991. Promoting
energy conservation in small and mediumsized companies. Energy Policy 19 (3):
279-287.
Hein, L., Blok, K., 1995. Transaction costs
of energy efficiency improvement. In:
Proceedings of the 1995 ECEEE summer
study, Panel 2: 1-8.
Hirst, E., Brown, M., A. 1990. Closing the
efficiency gap: barriers to the efficient use
of energy. Resources, Conservation and
Recycling 3 (4): 267-281.
Jaffe, A.B., Stavins, R.N., 1994. The
energy efficiency gap: what does it mean?
Energy Policy 22 (10): 60-71.
Uthålliga energisystem i praktiken
Johansson, B., Modig, G., Nilsson, L.J.,
2007. Policy instruments and industrial
responses—experiences from Sweden. In:
Proceedings of the 2007 ECEEE summer
study ‗‗Saving energy—just do it,‘‘ Panel
7. European Council for an EnergyEfficient Economy, pp. 1413–1421.
Jonsson, P., 2010. Nyckeltal för
energianvändning
inom
små
och
medelstora företag – ett sätt att främja
energieffektivisering.
Examensarbete
Linköpings Tekniska Högskola, IU-IEITEK-A--10/00817—SE, Linköping.
Lindgren Soroye. K and Nilsson, LJ. 2010.
Building a business to close the effiency
gap: the Swedish ESCO Experience.
Ostertag, K., 1999. Transaction Costs of
Raising Energy Efficiency. In: Proceedings
of the 2007 IEA international Workshop
on Technologies to Reduce Greenhouse
gas Emissions: Engineering-Economic
Analyses of Conserved Energy and
Carbon.
Rohdin och Thollander, 2005. Hinder och
drivkrafter för energieffektivisering i
svensk gjuteriindustri. Swecast, Jönköping.
Rohdin, P., & Thollander, P., 2006.
Barriers to and driving forces for energy
efficiency in the non-energy intensive
manufacturing industry in Sweden.
Energy, 31(12), 1836–1844.
Rohdin, P., Thollander, P., Solding, P.,
2007. Barriers to and drivers for energy
efficiency in the Swedish foundry industry.
Energy Policy 35 (1), 672–677.
Sanstad, A., Howarth, R., 1994. ‗Normal‘
markets, market imperfections and energy
efficiency. Energy Policy (10): 811-818.
48
Schleich, J., 2004. Do energy audits help
reduce barriers to energy efficiency? An
empirical
analysis
for
Germany,
International
Journal
of
Energy
Technology and Policy 2 (3): 226-239.
Schleich, J., Gruber, E., 2008. Beyond case
studies: Barriers to energy efficiency in
commerce and the services sector. Energy
Economics 30 (2): 449-464.
Simon, H.A., 1957. Models of Man.
Wiley, London.
Sorrell, S., Schleich, J., Scott, S.,
O‘Malley, E., Trace, F., Boede, E., et al.,
2000. Reducing Barriers to Energy
Efficiency in Public and Private
Organizations. Retrieved October 8, 2007
from the SPRU‘s (Science and Technology
Policy
Research)
Web
site:
http://www.sussex.ac.uk/Units/spru/public
ations/reports/barriers/final .html.
Stern, P.C., 1992. What Psychology
Knows About Energy Conservation.
American Psychologist 47 (10):1224-1232.
Stern, P.C., Aronsson, E. (Eds), 1984.
Energy Use: The Human Dimension, New
York.
Thollander, P., Karlsson, M., Söderström,
M., Creutz, D., 2005. Reducing industrial
energy costs through energy efficiency
measures in a liberalized European
electricity market - case study of a
Swedish iron foundry. Applied Energy 81
(2), 115–126.
Thollander, P., 2008. Towards increased
energy efficiency in Swedish industry –
barriers, driving forces & policies
Dissertation No. 1214. Division of Energy
Systems, Linköping University.
Thollander, P., Ottosson, M., 2008. An
energy efficient Swedish pulp and paper
industry – exploring barriers to and driving
forces for cost-effective energy efficiency
investments. Energy Efficiency;1(1):21-34.
Uthålliga energisystem i praktiken
Thollander, P., Ottosson, M., 2009.
Exploring energy management in the
Swedish pulp- and paper industry. Paper
presented at the 2009 European Council
for
an
Energy-Efficient
Economy
(ECEEE) summer study, France, Panel 5:
pp 1051-1058.
Thollander, P., J. Palm, and T. Sakao.
2010. Increasing industrial energy
efficiency through energy services –
aninterdisciplinary
approach
with
engineering- and social science aspects.
Paper presented at The 2nd CIRP
International IPS2 Conference, Linköping.
Thollander, P., Söderström, M., Solding,
P., 2009. Energy Management in Industrial
SMEs. In: Proceedings of the 5th European
conference on economics and management
of energy in industry (ECEMEI-5),
Portugal: pp 1-9.
Thollander, P., Ottosson, M., 2010. Energy
management practices in Swedish energyintensive industries. Journal of Cleaner
Production (18):125-133.
Thollander, P., Rohdin, P. Costeffectiveness of energy programs involving
energy audits – results from Sweden,
Proceedings of the 2010 International
Energy Program Evaluation Conference,
Paris, France, 9-10 Juni, 2010.
Väisänen, H., (co-ordinator), 2003.
Guidebook for Energy Audit Programme
Developers. Retrieved March 22, 2010,
from:
http://www.motiva.fi/en/projects
and_campaigns/save_ii_-projects
Weber, L., 1997. Some reflections on
barriers to the efficient use of energy.
Energy Policy 25 (10): 833-835.
Worrell, E., Bernstein, L., Roy, J., Price,
L., Harnisch, J., 2009. Industrial energy
efficiency and climate change mitigation.
Energy Efficiency;2:109-23.
York, C.M., Blumstein, C., Krieg, B.,
Schipper, L., 1978. Bibliography in
institutional
barriers
to
energy
conservation.
Lawrence
Berkeley
Laboratory and University of California,
Berkeley
.
49