Transcript Nr 1_2012 pdf-underlag.indd

Tema Arbetsmiljö
Nr 1
2012
Årgång 5
Arbetsgivaren vållade av oaktsamhet
anställds död – frias ändå från ansvar
En anställd på Transformator
Service i Hässleholm dödades
när en transformator som tagits
in för reparation exploderade.
Hässleholms tingsrätt anser att
olyckan uppstått på grund av
mycket olyckliga omständigheter
och därför frias företagets två
delägare, trots att de enligt tingsrätten av oaktsamhet vållat den
anställdes död.
Den 4 december 2008 fick E.ON Elnät larm
om att en transformator vid ett ställverk i
Bromölla stängts ner. Transformator Service i Hässleholm AB fick i uppdrag att titta
närmare på transformatorn. De undersökningar som gjordes ledde till bedömningen
att det var ett allvarligt fel och att transformatorn skulle tas in på Transformator
Services verkstad för vidare felsökning.
Där tömdes dagen efter transformatorn
på det mesta av sina 4 000 liter olja. En av
företagets anställda, en 49-årig reparatör,
skulle sedan med en gasollåga värma packningsförbanden på transformatorlocket för
att kunna öppna transformatorn.
Metoden hade använts i tiotals år utan
problem, men den här gången fanns i
transformatorn stora mängder acetylen
och vätgas som antändes av gaslågan och
exploderade. Det 700 kilo tunga transformatorlocket, som reparatören satt på,
slungades upp i taket. 49-åringen dog.
Hässleholms tingsrätt konstaterar att de
explosionsfarliga gaserna uppstått på grund
av ett fel i en så kallad lindningsomkoppla-
re, och att det felet uppstått i samband med
ett underhållsarbete ett halvår före olyckan.
Felet har sedan fått skiljeväggen mellan
lindningsomkopplaren och transformatorn
att spricka. Olja från lindningsomkopplaren, som innehöll enorma mängder acetylen
och vätgas, rann sedan igenom sprickan
när transformatorn tömdes på olja. I den
oljefria delen av huvudtanken frigjordes
därefter de explosiva gaserna.
Kammaråklagare Lotten Loberg hävdade
att Transformator Services båda delägare
gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott
genom vållande till annans död, och yrkade
att bolaget skulle betala företagsbot på en
miljon kronor.
De båda delägarna hade inte i tillräcklig
grad riskbedömt reparationsarbetet för att
förebygga brand och explosion. De hade
heller inte vidtagit säkerhetsåtgärder, som
säker arbetsmetod och arbetsutrustning, för
att förhindra olycksfall och inte gett arbetstagaren tillräcklig kunskap och instruktioner för ett säkert arbetssätt.
Om man fyllt transformatorn med olja
eller inert gas hade de explosiva gaserna
tryckts undan och olyckan förhindrats
påpekade åklagaren. Man hade också kunnat förhindra olyckan genom att använda
en annan arbetsutrustning än gaslåga, till
exempel kil och hammare, vid öppnandet
av transformatorn.
Även tingsrätten konstaterar att det saknats skriftliga instruktioner för arbetet och
att det inte dokumenterats några allmänna
riskbedömningar. Delägarna hade heller
inte riskbedömt användningen av gasollåga
som arbetsmetod och arbetsutrustning för att
lossa packningarna på porslinsisolatorerna
vid demonteringen av transformatorlocket.
Hade man inte använt en gasollåga
utan exempelvis en värmepistol, som man
använder i dag, så är det enligt tingsrätten i
hög grad sannolikt att olyckan inte inträffat.
Slutsatsen är att de båda delägarna
genom åsidosättande av sitt ansvar enligt
arbetsmiljölagen av oaktsamhet har vållat
reparatörens död.
”Det är emellertid inte varje avvikelse
från det helt aktsamma som är straffbart
utan för straffbarhet krävs att avvikelsen är
klandervärd” förklarar tingsrätten.
Arbetsmetoden att med gasollåga
värma packningsförbanden har använts på
företaget i över 40 år, och är väl inarbetad.
Varken företrädarna för Transformator
Service eller andra i branschen hade hört
talas om någon liknande olyckshändelse eller incident före den aktuella olyckan. Felet
i lindningsomkopplaren, som ledde till att
explosiva gaser bildades och sedan läckte
till transformatorns huvudtank, bedöms
som mycket ovanligt.
Sammantaget leder detta tingsrätten till
åsikten att olyckan uppstått på grund av
mycket olyckliga omständigheter och att avvikelsen från det helt aktsamma inte varit så
klandervärd att de båda delägarna ska hållas
ansvariga för vållande till annans död.
Således ogillas åtalet, liksom talan om
företagsbot.
Läs mer:
• Hässleholms tingsrätt, mål nr B 1774-10.
Slakteri föreläggs att rätta till brister i kontroll och underhåll
Brister i arbetsmiljön, bland
annat beträffande kontroll och
underhåll av hängbanor där
djurkroppar transporteras, har
lett till att Delsbo Slakteri AB
fått förelägganden med viten på
totalt 80 000 kronor.
Förra våren vek en högbana i chockkylen
ner sig på grund av materialbrott, och tunga
djurkroppar kom i okontrollerad svängning. Vid Arbetsmiljöverkets efterföljande
inspektion upptäcktes bland annat att slak-
teriet saknade rutiner för kontroll, riskbedömning och underhåll av banorna.
Delsbo Slakteri har nu fått ett föreläggande om att kontrollera att alla banor där
det hänger djurkroppar håller för de vikter
som transporteras. Kontrollerna ska göras
regelbundet och dokumenteras, och där ska
även göras en bedömning av vilka åtgärder
som behöver vidtas.
Slakteriet ska också se till att banorna
underhålls så att inte materialbrott uppstår,
och risken för ras elimineras.
Föreläggandet är förenat med vite. För
den första punkten är vitet på 20 000 kro-
nor, och för den andra 10 000 kronor. Senast 31 mars ska bristerna vara åtgärdade.
I ett annat föreläggande, med vite på
50 000 kronor, tar Arbetsmiljöverket upp
andra brister som Delsbo Slakteri måste
göra något åt senast 29 februari.
Man ska bland annat se till att golvbrunnarna är täckta för att eliminera risken för
fall, att tryckluftsdriven utrustning ljuddämpas, att arbetet med klassning/stämpling planeras och ordnas så att det inte
är för många stora djurkroppar i rummet
samtidigt och att nödutgångarna har fri
passage.
1
Fyra åtalas efter olycka
där 16-årig elev skadades i
gradsax med trasigt skydd
En 16-årig elev på Polhemsskolan i Lund fick en del av ett
finger avklippt i en gradsax med
trasigt skydd. Nu åtalas gymnasiechefen, rektorn, en utvecklingsledare och en lärare för
arbetsmiljöbrott genom vållande
till kroppsskada.
Olyckan inträffade i januari 2010 när eleven, som gick på energiprogrammet, skulle
klippa av en plåt i gradsaxen. Skyddet till
saxen var trasigt, och det bar sig inte bättre
än att även yttersta delen av långfingret
klipptes av.
Arbetsmiljöverket förbjöd Polhemsskolan att använda gradsaxen om den inte försågs med ett skydd som hindrar operatören
att komma i kontakt med skär och anhåll.
Arbetsmiljöverket konstaterade också
vid sin inspektion att det fanns en rad
arbetsmiljöbrister på skolan.
Det var oklart hur arbetsuppgifter, befogenheter och resurser fördelats i organisationen.
Det saknades rutiner för regelbundna
riskbedömningar och för handlingsplan för
de arbetsmiljörisker som inte kan åtgärdas
omedelbart.
Det fanns heller inga rutiner för att genomföra riskbedömningar när eleverna ska
ut i annan verksamhet för att genomföra sin
arbetsplatsförlagda utbildning, APU.
Och det hade inte gjorts någon undersökning och riskbedömning av de maskiner
som användes vid energiprogrammet.
Nu har bristerna lett till att kammaråklagare Lotten Loberg vid Riksenheten
för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö
väckt åtal mot fyra personer:
• Gymnasiechefen har genom delegation
haft ett övergripande ansvar för elevernas
arbetsmiljö. Han hålls ansvarig för att han
vid delegering av arbetsmiljöuppgifter
till rektorn och utvecklingsledaren inte
tydligt angett hur ansvaret skulle fördelas
beträffande maskinerna i verkstaden, för att
inte ha sett till att de båda hade tillräcklig
kompetens för uppgiften och för att han
inte årligen följt upp och förbättrat det systematiska arbetsmiljöarbetet för energi- och
teknikprogrammen på skolan.
• Rektorn har genom delegation och i
sin ställning som rektor för energi- och
teknikprogrammen haft ansvar för dessa
elevers arbetsmiljö. Hon hålls ansvarig
för att det inte har genomförts fortlöpande
undersökningar och riskbedömningar av
maskinerna i verkstaden och inte har införts
rutiner för kontroll av maskinernas skyddsanordningar.
• Utvecklingsledaren har genom delegation haft ett visst ansvar för elevernas
arbetsmiljö. Han hålls ansvarig för att han
inte sett till att införa säkerhetsföreskrifter
och kontroll av säkerhetsanordningar för
gradsaxen.
• Läraren har i sin ställning som lärare
varit ansvarig för den omedelbara tillsynen i verkstaden, och därmed för elevens
arbetsmiljö under lektionen. Han hålls
ansvarig för att vid tillfället ha utsatt eleven
för fara genom att tillåta honom att arbeta
vid gradsaxen, trots det trasiga och bristfälliga skyddet.
Målet kommer att avgöras av Lunds
tingsrätt senare under året.
Får böta 20 000 för missad besiktning
Systemglas Produktion i Burträsk AB har fått och godkänt ett
strafföreläggande med företagsbot på 20 000 kronor för brott
mot arbetsmiljölagen.
Vid en inspektion den 23 april 2010 i
Örnsköldsvik upptäckte en av Arbetsmiljöverkets inspektörer att det inte fanns något
besiktningsintyg tillgängligt för den bakgavellyft som var monterad på företagets
Volvo FH12-lastbil.
Dessutom saknade föraren skriftligt
tillstånd att använda maskindriven lyftanordning.
Enligt 27 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av lyftanordningar
2
och vissa andra tekniska anordningar, AFS
2003:6, ska en arbetsgivare som använder
en besiktningspliktig anordning bland annat förvara det senaste besiktningsintyget,
besiktningsintyg från första besiktning
om anordningen genomgått sådan samt
de instruktioner för användning, drift och
skötsel som är väsentliga.
Dokumentation enligt 27 §, eller kopia
av den, skall finnas tillgänglig för kontroll i
eller i närheten av anordningen.
Systemglas Produktion hade inte besiktat
bakgavellyften och hade följaktligen inget
besiktningsintyg att visa upp, och kunde då
heller inte ”förvara” det.
Därmed bröt man mot två direkt straffsanktionerade regler i föreskrifterna, vilket
gör att man nu tvingas betala företagsbot.
Företagsboten jämkas
för bilplåtslageri med
bara ägaren anställd
I Eije Bjuhr AB:s verksamhet i Malå
(bilplåtslageri och billackering) finns risk
för skadlig exponering för luftföroreningar
som bildas vid termisk nedbrytning av
härdplast eller härdplastkomponent. Trots
det har företaget inte ordnat att arbetstagare
genomgått föreskrivna läkarundersökningar, och därför har Eije Bjuhr AB fått ett
strafföreläggande med företagsbot på 5 000
kronor för brott mot arbetsmiljölagen.
Beloppet har jämkats på grund av att det
i verksamheten endast funnits en anställd,
som tillika är ensam ägare till företaget. I
annat fall skulle företagsboten ha uppgått
till 25 000 kronor, påpekar åklagaren.
Eije Bjuhr AB har godkänt strafföreläggandet.
Kommun får företagsbot
för takbyte i semesterby
Våren 2009 lät Oskarhamns kommun
utföra byggnadsarbete på Gunnarsö semesterby. Taket på 33 stugor lades om.
Kommunen var av den uppfattningen
att det räckte med de arbetsmiljökrav som
ställdes på entreprenören vid upphandlingen, och förutsatte att entreprenören skulle
följa gällande regler.
Men när Arbetsmiljöverket inspekterade
arbetsplatsen visade det sig att entreprenören saknade godkända fallskydd. Det fanns
heller ingen arbetsmiljöplan, trots arbete
med risk för fall på två meter eller mer.
Oskarshamns kommun har därför fått,
och godkänt, ett strafföreläggande med
företagsbot på 25 000 kronor för brott mot
arbetsmiljölagen.
Obesiktad bakgavellyft
gav 20 000 i företagsbot
Z-Signaler AB använde i maj 2011 en bakgavellyft på en byggarbetsplats i Lycksele.
Bakgavellyften, som var monterad på en
lätt VW-lastbil av typen LT 35, hade inte
genomgått föreskriven besiktning.
Z-Signaler har därför fått ett strafföreläggande med företagsbot på 20 000 kronor
för brott mot arbetsmiljölagen. Föreläggandet har godkänts.
Tvingas betala 25 000 för
missad förhandsanmälan
ALAB Fastigheter AB lät under februarimars 2010 utföra byggnadsarbete vid
Gyllenheimsgatan i Vänersborg. Trots att
arbetet i omfattning översteg 500 persondagar gjordes ingen förhandsanmälan till
Arbetsmiljöverket.
ALAB Fastigheter har därför fått ett
strafföreläggande med företagsbot på 25 000
kronor för brott mot arbetsmiljölagen.
Partihandel fick maximal jämkning av
företagsboten – nu överklagas domen
Bazar i Sollefteå AB dömdes av
tingsrätten för brott mot arbetsmiljölagen för att bakgavellyften
på företagets skåpbil inte besiktats. Företagsboten jämkades
dock till lägsta möjliga belopp.
Ett klart avsteg från en etablerad
praxis hävdar åklagaren och
överklagar domen.
Bazar i Sollefteå AB bedriver partihandel med livsmedel och använder en VW
Crafter skåpbil till att leverera varor till
restauranger, pizzerior och gatukök. Bilen,
som är försedd med en bakgavellyft, införskaffades i februari 2007.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om besiktning av lyftanordningar och vissa
andra tekniska anordningar, AFS 2003:6,
ska återkommande besiktning av bakgavellyften ske med 24 månaders intervall.
Senast under andra månaden efter att det
gått 24 månader sedan lyften togs i bruk
ska besiktning ske.
Bazars bakgavellyft skulle alltså ha
genomgått återkommande besiktning senast
under april 2009 men besiktning gjordes
först 20 september, efter påpekande från
Arbetsmiljöverket.
Bestämmelsen om återkommande besiktning är direkt straffsanktionerad och verket
gjorde därför en anmälan till åklagare.
Anmälan ledde till att kammaråklagare Stig
Andersson vid Riksenheten för miljö- och
arbetsmiljömål i Östersund väckte talan
om företagsbot. Han yrkade att Bazar i
Sollefteå AB skulle betala 20 000 kronor i
företagsbot.
Bazar motsatte sig yrkandet och hävdade
att ingen på företaget gjort sig skyldig till
brott mot arbetsmiljölagen, och att beloppet
under alla förhållanden var för högt.
Inför Ångermanlands tingsrätt förklarade Bazars VD att han och övriga inom
företaget utgått från att hela bilen, inklusive
bakgavellyften, blivit besiktad när bilen
besiktats. Och varken bilbesiktningen eller
bilverkstaden som regelbundet servade
bilen hade sagt något om att bakgavellyften
måste genomgå en särskild besiktning.
Därför kände han inte till detta.
Ångermanlands tingsrätt konstaterar
att ”ett företag som bedriver näringsverksamhet måste sätta sig in i de regler som
gäller för den verksamhet som företaget
bedriver”. Bazar skulle alltså ha tagit reda
på vad som gällde för användandet av
bakgavellyftar.
Det hade nu inte Bazar gjort. Som en
följd av detta hade man heller inte sett till
att bakgavellyften genomgått återkommande besiktning, och brutit mot arbetsmiljölagen.
Bazar får dock medhåll i fråga om företagsbotens storlek.
Tingsrätten konstaterar att företaget
besiktade lyften direkt efter Arbetsmiljöverkets påpekande. Brottsligheten har
inte inneburit någon skada och faran får
anses ha varit mycket liten. Omfattningen
av brottsligheten har också varit liten.
Sammantaget anser därför tingsrätten att
företagsboten kan stanna vid lägsta möjliga
belopp, nämligen 5 000 kronor.
Beloppet avviker kraftigt från vad som är
normalt för användande av lyftanordningar
som inte besiktats och därför har kammaråklagare Stig Andersson överklagat domen.
Tingsrätten har i sin dom bedömt
straffvärdet av gärningen felaktigt. På
området finns en etablerad praxis, inga av
de argument som framförts är unika för
Bazar i Sollefteå AB utan det rör sig om
ett normalfall där inga skäl för jämkning
föreligger hävdar han.
I sin inlaga till Hovrätten för nedre Norrland hänvisar Stig Andersson till ett par
domar och ett stort antal godkända strafförelägganden där företagsboten, med något
enstaka undantag, bestämts till 20 000 kronor och det är också det belopp han anser
ska gälla för Bazar i Sollefteå AB.
Fotnot: TYA (Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd) har tagit fram en
”Besiktningsguide för transportbranschen”
som ger vägledning om vilken utrustning
som ska besiktigas, när besiktningen ska
utföras och hur resultatet ska tolkas.
Läs mer:
• Ångermanlands tingsrätt,
mål nr B 1479-11.
Kyrkobygge kan kosta halv miljon i vite
Arbetsmiljöverket förbjöd i oktober Syrisk-ortodoxa församlingen att fortsätta byggnadsarbetet
vid Tensta kyrka om inte vissa
villkor var uppfyllda.
Vid en uppföljning visade det
sig att församlingen bröt mot
förbudet och verket har därför
vänt sig till Förvaltningsrätten
och begärt att ett vite på 500 000
kronor ska dömas ut.
Arbetsmiljöverket har vid upprepade
inspektioner under sommaren och hösten
kunnat konstatera brister i arbetsmiljön på
kyrkobygget.
Det har brustit i fråga om tidsplanering
av arbetena. Skyddsanordningar som
fallskydd, tillträdesleder, avspärrningar
och ställningar har saknats eller varit dåligt
underhållna. Arbetsmiljöplanen har inte
uppdaterats. Informationen till underentreprenörer och inhyrd personal om gällande
skyddsföreskrifter har varit dålig. Det har
brustit i kontrollen av att underentreprenörerna följer arbetsmiljöreglerna. Inga
dokumenterade skyddsronder. Dessutom
klarade den byggarbetsmiljösamordnare,
BAS-U, som utsetts inte av uppdraget
(Tema Arbetsmiljö nr 13/2011).
Vid en inspektion 6 oktober beslöt Arbetsmiljöverket om ett omedelbart förbud.
För att församlingen skulle få fortsätta
byggnadsarbetet krävdes att man vidtog
åtgärder på hela arbetsstället till skydd mot
fall till lägre nivå, att arbetet planerades så
att olika arbeten inte sammanföll i tid och
rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa och
olycksfall uppkommer och att ställning inte
användes innan den uppfyller gällande krav
på hållfasthet och stabilitet. Förbudet var
förenat med vite på 500 000 kronor.
När två av verkets inspektörer gjorde en
uppföljande inspektion den 15 november
kunde de konstatera att arbetstagare från en
entreprenör fanns på taket till byggnaden
utan att ställningen var färdigbyggd. Det
saknades bitvis skyddsräcken längs husets
kortsidor som arbetstagarna passerade till
och från arbetena som utfördes på ett gavelhörn. För att nå arbetsplatsen gick man
dessutom på taket, som var mycket halt.
Arbetstagare från en annan entreprenör
höll på med fasadarbeten. De tvingades
klättra utanpå ställningen för att komma till
det ställningsplan där arbetet bedrevs, på
grund av att ställningen höll på att byggas
om.
Byggherren kände inte till vilka arbeten
som skulle utföras och hade därför inte
planerat arbetena i tid och rum på så sätt
som krävts.
Villkoren i förbudet av den 6 oktober var
inte uppfyllda sammanfattade en av inspektörerna resultatet av uppföljningen.
Arbetsmiljöverket har därför vänt sig till
Förvaltningsrätten i Stockholm och ansökt
om att den ska döma ut vitet på 500 000
kronor.
Något skäl för jämkning av beloppet
finns inte anser man.
3
BUTIKSRÅN
Kraftig minskning av
antalet rån även 2011
Butiksrånen minskar för andra
året i följd. Förra året anmäldes
781 butiksrån enligt preliminära
uppgifter från Brottsförebyggande rådet, Brå. Jämfört med toppåret 2009 är det en minskning
med drygt 30 procent. Framför
allt rån med skjutvapen minskar.
Jämfört med 2009 har de i det
närmaste halverats i antal.
Fack- och arbetsgivarorganisationerna
inom handeln, Arbetsmiljöverket och polisen har under senare år arbetat intensivt för
att öka säkerheten i och kring butikerna.
Branschen har jobbat med och genom
det som kallas handelns 13-punktsprogram,
Skydd mot rån i handeln.
Programmet har tagits fram av polisen,
handeln och företrädare för de handelsanställda och syftar till att förebygga rån och
stölder och förbättra säkerheten för alla
som jobbar i butik.
Arbetsmiljöverket har genomfört en
riktad informationskampanj till ägare av
mindre butiker. I fjol inspekterades dessutom närmare 2 500 butiker.
Och nu minskar alltså butiksrånen för andra året i följd enligt
Brås preliminära statistik. Toppåret
2009 anmäldes 1 154 butiksrån,
2010 var det 902 och förra året
781.
– Det visar att våra gemensamma ansträngningar börjat få effekt,
säger Boel Callermo, chef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Mitt (distrikten i Stockholm,
Örebro och Linköping).
– Upplevelsen av ett rån kan
påverka en människa resten av
livet. Det är en oerhört traumatisk
händelse. Därför är det viktigt att
alla berörda: fack, arbetsgivare och
myndigheter samverkar i arbetet
med att skapa trygga och säkra
arbetsmiljöer.
Entréer, varumottag, möjligheter
att hålla sig gömd, ensamarbete,
tillgång till larm, hantering och
förvaring av kontanter, belysning,
placering av kassor är exempel på
sådant man vill få handlarna att se
över. Liksom hur och när öppning
och stängning av butikerna görs.
Anmälda butiksrån 2006-2011
Antal
1100
utan skjutvapen
med skjutvapen
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2006 -07
Källa: BRÅ
-08
-09
-10
Grafik: Tema Arbetsmiljö
-11
prel
År
”Osäkra effekter av slutet kontantsystem”
Det finns ingenting som säger
att ett slutet kontanthanteringssystem påtagligt minskar riskerna för att personalen utsätts
för våld eller hot om våld hävdar
butikskedjan Netto.
Kammarrätten ger nu Netto rätt,
och upphäver Arbetsmiljöverkets
föreläggande om att skaffa ett
slutet kontanthanteringssystem i
en butik i Malmö.
Nettobutiken vid Värnhemstorget i Malmö
har funnits i området sedan 2004, och
har varit utsatt för ett rån 2006 och ett
rånförsök 2009. Personalen har begränsad
tillgång till kontanter genom användande
av så kallad sedelbox. Som förebyggande
åtgärd räcker inte det ansåg Arbetsmiljöverket, och förelade Netto i oktober 2009 att
införa ett slutet kontanthanteringssystem.
Netto överklagade beslutet, men Förvaltningsrätten i Malmö ansåg att ett slutet
kontanthanteringssystem medför att kontanterna i öppen penninghantering minskar,
och därmed också riskerna för att personalen utsätts för våld eller hot om våld.
4
”Mot bakgrund av att butiken de senaste
åren utsatts för både rån och rånförsök
anser förvaltningsrätten i likhet med Arbetsmiljöverket att det inte är en tillräckligt
förebyggande åtgärd av butiken att använda
sedelbox. Arbetsmiljöverket har således
haft fog för sitt beslut”.
Netto överklagade igen. Det finns,
hävdade man, inte några studier eller
utredningar som stöder Arbetsmiljöverkets
antagande att ett slutet kontanthanteringssystem påtagligt minskar riskerna för att
personalen utsätts för våld eller hot.
I de butiker där Netto infört slutna kassasystem hade man istället märkt att våldet
trappats upp. Vid tre tillfällen har två butiker i Landskrona och Helsingborg utsatts
för rån, och när gärningsmännen upptäckt
att det inte funnits några kontanter hade
både kunder och personal utsatts för våld.
Det har gjort att det i dag finns personal
som är oroliga för att sitta i en kassa med
sluten kontanthantering. Även om sluten
kontanthantering minskar antalet råntillfällen är det ingen garanti för att personalen
kommer lindrigare undan, påpekade Netto.
Netto påpekade också att man utformat
kassaarbetsplatserna med hänsyn till risken
för rån eller tillgrepp. I den aktuella butiken
förekommer inte ensamarbete, och den har
inte öppet sent på kvällar eller nattetid.
Man använder sedelboxar, har kameraövervakning och regelbundna besök av
bevakningspersonal.
Och Kammarrätten i Göteborg fann,
tvärtemot Förvaltningsrätten, att Arbetsmiljöverket inte haft fog för sitt beslut att
förelägga bolaget att införskaffa ett slutet
kontanthanteringssystem. ”Vid en sammantagen bedömning av de åtgärder som
bolaget har vidtagit i butiken, de övriga åtgärder som bolaget har förelagts att genomföra, den osäkerhet som finns när det gäller
vilka effekter och resultat som kan uppnås
med ett slutet kontanthanteringssystem och
den förhållandevis höga kostnad som det
medför för bolaget, anser kammarrätten att
föreläggandet inte står i rimlig proportion
till det eftersträvade syftet”.
Kammarrätten bifaller därför Nettos
överklagande, och upphäver Arbetsmiljöverkets beslut.
Läs mer:
• Kammarrätten i Göteborg,
mål nr 6642-10.
BUTIKSRÅN
De flesta rån utförs sent på kvällen och
drabbar butiker med ensambemanning
De flesta butiksrånen begås i
något av de tre storstadslänen,
under vintermånaderna november till och med februari, mellan
klockan 18 och 22 och riktar sig
mot någon butik som har ensambemanning. Störst risk att utsättas för rån löper videobutiker
och butiker som rånats tidigare.
Butiksrån medför ekonomiska förluster.
Utsatt personal kan också få både fysiska och psykiska skador. Kunskap om
hur butiksrånen ser ut och har utvecklats
ger förutsättningar för att förebygga och
minska antalet butiksrån, och för att hjälpa
dem som riskerar att drabbas.
Därför har handeln (Handelns Arbetsmiljökommitté, Livsmedelshandlarna och
Handelns Utvecklingsråd) tagit initiativ till
en uppföljande studie av butiksrånen under
2000-talet jämfört med 1980- och 90-talen.
Studien har tagits fram av utredarna Madeleine Blixt och Lisa Wallin vid Brottsförebyggande rådet, Brå.
Studien (Butiksrån. Utvecklingen fram
till 2010. Brå-rapport 2011:14) visar att en
stor del av butiksrånen begås i storstäderna.
75 procent av de anmälda butiksrånen 2008
begicks i storstadslänen Stockholm, Västra
Götaland och Skåne. Även antalet rån per
100 000 invånare är fler i storstadsregionerna.
Fler människor innebär också att fler
brott begås. Storstäderna ger större anonymitet, vilket skapar fler råntillfällen, och
där finns fler butiker. Risken att utsättas för
butiksrån var 2008 ungefär 1 procent sett
över hela landet. I storstadskommunerna
Stockholm, Göteborg och Malmö var
risken tre gånger högre.
De flesta butiksrån riktas mot livsmedelshandeln. Följt av kiosker och tobakshandlare, bensinstationer och videobutiker.
Absolut störst risk att utsättas för rån
löper videobutiker. Mer än en av tio videobutiker (13,3 procent) rånades under 2008,
en fördubbling jämfört med år 2000. Bland
livsmedelsbutiker kiosker och tobakshandlare utsattes ungefär fem av hundra för rån
år 2008.
En butik som utsatts för rån löper
närmare tio gånger högre risk att rånas
igen under samma kalenderår. I många fall
redan inom en vecka.
Rånen följer ett säsongsmönster. Över
40 procent begås under perioden november-februari. Vintertid innebär mer mörker,
färre människor utomhus och mindre risk
Brås rapport 2011:14 Butiksrån.Utvecklingen
fram till 2010.
för upptäckt. Butiksrånen följer också ett
tydligt dygnsmönster, ungefär hälften sker
mellan klockan 18 och 22 på kvällen.
Vid råntillfället var närmare 60 procent av butikerna ensambemannade, men
skillnaderna är stora mellan branscherna.
Videobutiker som rånades var i nästan nio
Rapportens viktigaste resultat finns sammanfattade i foldern Butiksrån - var, när, hur och vem?
av tio fall ensambemannade. Bensinstationer och kiosker var ensambemannade vid
tre av fyra rån.
Ett skäl till att många rån begås mot
butiker där personal arbetar ensam kan vara
att gärningsmännen tror att sådana rån har
större chans att lyckas, vilket inte tycks
vara fallet enligt Brå-studien.
Beväpning i någon form förekommer
vid nästan alla butiksrån. Skjutvapen är
vanligast, framför allt bland misstänkta gärningsmän under 25 år. Trots att skjutvapen
är så vanligt förekommande är det ovanligt
att de används, annat än som tillhygge.
I ungefär en sjättedel av polisanmälningarna från 2008 finns uppgifter om att
rånade utsatts för våld, som regel rör det
sig om slag och knuffar. Våldet har vid
drygt var tionde rån medfört att rånoffret
fått någon form av fysisk skada, främst
rispor, rodnader, svullnader eller sveda.
Polisanmälningarna ger däremot sällan
information om huruvida rånoffret skadats
psykiskt.
Enligt studien så ger rånen sällan några
större summor i utbyte, och värdet av
rånbytet har också sjunkit kraftigt från år
2000 till 2008. Andelen butiksrån där man
kommit över större summor (över 50 000
kronor) har minskat samtidigt som andelen
där bytet är mindre (under 1 000 kronor)
har ökat.
De allra flesta butiksrånare, närmare åtta
av tio, är under 25 år. Andelen misstänkta
ungdomar i åldern 15-20 år har ökat över
tid. Under 1980-talet utgjorde de i genomsnitt 29 procent och under 1990-talet
38 procent. År 2008 var 47 procent av de
misstänkta 15-20 år.
De rånmisstänkta är nästan uteslutande
män, 98,5 procent år 2008. En stor andel
av rånarna är också kriminellt belastade,
vanligast är att man ”åkt dit” för stöld följt
av narkotika-, vålds- och trafikbrott.
År 2008 var den vanligaste påföljden för
rånarna fängelse. En stor del av de yngre
döms till skyddstillsyn. För de allra yngsta,
15-17 år, är ungdomsvård vanligast.
Risken för rån beror på många olika
saker. Som att butiken har ett utsatt läge,
att insynen är skymd eller att endast få
människor passerar utanför. Men det går
att förebygga riskerna med en kombination av tämligen enkla åtgärder påpekar
rapportförfattarna, och anger Handelns
13-punktsprogram Skydd mot rån i handeln
som exempel.
13-punktsprogrammet kan hämtas på
www.handelnsarbetsmiljokommitte.se och
Brå-rapporten Butiksrån. Utvecklingen fram
till 2010 och den sammanfattande foldern
kan laddas ned som pdf-er på www.bra.se
I en kommande rapport planerar Brå att
närmare beskriva och analysera polisens
utredningsarbete och uppklarning av
butiksrånen.
5
Slipper betala tillbaka a-kasseersättning
Kan inte a-kassan visa att en
förlikningsersättning i sin helhet
eller till viss bestämd del utgör
lön eller ekonomiskt skadestånd
så kan man heller inte kräva
återbetalning av arbetslöshetsersättning. Det är innebörden av
en dom från Högsta förvaltningsdomstolen.
SKTF:s a-kassa beslutade att en nu 63-årig
man skulle betala tillbaka 46 240 kronor,
motsvarande 68 ersättningsdagar för tiden
15 januari – 13 maj 2007.
Skälet var att mannen i efterhand fått
90 800 kronor i ersättning av sin tidigare
arbetsgivare Coompanion Göteborgsregionen ekonomisk förening.
Ersättningen var resultatet av en förlikning, sedan mannens fackliga organisation
SKTF begärt tvisteförhandling och å hans
vägnar yrkat såväl ekonomiskt som allmänt
skadestånd för brott mot LAS och mot
semesterlagen.
A-kassan motiverade beslutet om återbetalning med bestämmelserna i § 68a i lagen
om arbetslöshetsförsäkring. Där sägs att om
någon som fått ersättning från en a-kassa
senare fått lön eller ekonomiskt skadestånd
som motsvarar lön för samma tid ska ersättningen från a-kassan betalas tillbaka.
Beslutet överklagades. Mannen och hans
ombud hänvisade till förarbetena till § 68a,
där det sägs att om det är oklart vad exempelvis beloppet i en överenskommelse om
förlikning avser så ska det inte betraktas
som lön eller ekonomiskt skadestånd. Och
då kan återbetalning av a-kasseersättning
heller inte krävas.
Det engångsbelopp som mannen fått var
ett typiskt ”allt-i-ett-belopp” avsett att en
gång för alla lösa en tvist hävdade man.
Summan var inte närmare specificerad och
det framgår inte någonstans av överenskommelsen att den skulle utgöra lön.
Engångsbeloppet grundade heller inte rätt
till vare sig tjänstepension eller semester,
vilket lön typiskt sett gör.
Länsrätten i Stockholms län tolkade
överenskommelsen och bestämmelserna på
samma sätt, och konstaterade att a-kassan
inte haft fog för beslutet om återbetalning
och upphävde beslutet.
A-kassan överklagade. Man påpekade
att konsekvensen av länsrättens bedömning
är att den uppmuntrar till svepande och
otydliga formuleringar i överenskommelser
om förlikning, och att bestämmelsen om
återbetalning i § 68a i lagen om arbetslöshetsförsäkring aldrig kan användas vid
förlikningar. Detta eftersom ingen av parterna vid förlikningen är intresserade av att
medverka i kassans utredning för eventuell
återbetalning, och eftersom arbetstagaren/a-kassemedlemmen och fackförbundet
båda ”torde verka för att det överenskomna
beloppet alltid ses som allt-i-ett-överenskommelser och aldrig som ekonomiskt
skadestånd”.
A-kassan ansåg att i förlikningssituationer ska den som sökt ersättning kunna visa
att förlikningsbeloppet inte är ekonomiskt
skadestånd, utan ideellt skadestånd eller ersättningsbelopp ”allt-i-ett”. Av den aktuella
överenskommelsen framgick inte att någon
del av beloppet avsåg ideellt skadestånd
utan snarare att det rörde sig om ett ekonomiskt skadestånd. Därför var kravet på
återbetalning befogat.
Men även Kammarrätten i Stockholm
såg det som att arbetsgivaren löst en tvist
genom att åta sig att betala ett ersättningsbelopp ”allt-i-ett” som inte tydligt kan
klassas som ekonomiskt skadestånd för
utebliven lön. Överklagande avslogs.
Ärendet överklagades genom Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till
Högsta förvaltningsdomstolen.
IAF påpekade att en förutsättning för
ideellt skadestånd är att arbetsgivaren
gjort sig skyldig till brott mot LAS. Men
i detta fall hade den 63-årige mannen och
hans arbetsgivare kommit överens om att
frångå huvudregeln i LAS om tillsvidareanställning, mot att mannen fick ekonomisk
ersättning av arbetsgivaren. Då kan det inte
ses som ett lagbrott, och ersättningen inte
betraktas som ett ideellt skadestånd.
Man hävdade också att bevisbördan,
skyldigheten att visa att ersättningen var
ideellt skadestånd, låg på mannen.
Högsta förvaltningsdomstolen gör en helt
annan bedömning. Mannen hade hävdat att
arbetsgivaren brutit mot LAS, och begärt
att arbetsgivaren skulle betala allmänt och
ekonomiskt skadestånd. Han hade också
hävdat att arbetsgivaren brutit mot semesterlagen, och begärt allmänt och ekonomiskt
skadestånd även för detta. Parterna hade
sedan gjort en överenskommelse om att
arbetsgivaren skulle betala ett belopp om
90 800 kronor, och att samtliga mellanhavanden, ”såväl ekonomiska som rättsliga”
därmed skulle vara slutligt reglerade.
Högsta förvaltningsdomstolen påpekar
att bevisbördan för krav på återbetalning
ligger på a-kassan. Och utredningen i målet
visar enligt domstolen inte att ersättningen
från arbetsgivaren ”i sin helhet eller till ett
visst belopp utgör ekonomiskt skadestånd”.
Därför avslås IAF:s överklagande, och 63åringen slipper kravet på återbetalning.
Läs mer:
• Högsta förvaltningsdomstolen,
mål nr 6842-10.
Fick livshotande klämskador i robotcell
En operatör på Fueltech Sweden
AB fick en livshotande klämskada över bröstkorgen i en robotcell för svetsning. Hålldonen
var byglade, och därmed fungerade inte skyddsanordningarna.
Fueltech har nu fått ett straffföreläggande med företagsbot
på 500 000 kronor för arbetsmiljöbrott.
Fueltech Sweden AB i Ronneby ingår i den
österrikiska industrikoncernen Salzburger
Aluminium Group, SAG.
Fueltech är specialiserat på svetsade
bränsletankar i aluminium till den tunga
fordonsindustrin. Volvo och Scania hör till
de största kunderna.
6
Olyckan inträffade 16 november 2010 då
operatören gick in i svetsrobotcellen för att
kontrollera ett munstycke. Maskinens hålldonsenheter var sedan många år byglade,
varför säkerhetsfunktionerna med förreglad
grind och ljusbom var satta ur funktion.
Operatören klämdes mellan svetsbordet och robotenheten och fick en mycket
allvarlig och livshotande klämskada över
bröstkorgen.
Bygling av hålldonsenheterna var ingen
tillfällighet utan har pågått under en längre
tid. Bland personalen har detta varit ett
vedertaget körsätt, konstaterade Arbetsmiljöverket efter olyckan. I en begäran
om åtalsprövning skriver verket att ”detta
förfarande borde ha uppmärksammats vid
skyddsronder eller andra uppföljningar i det
förebyggande arbetsmiljöarbetet”.
Kammaråklagare Lotten Loberg vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål
gör samma bedömning. Arbetsgivaren har
brustit i fråga om riskbedömning av arbetet
vid maskinen och har inte gjort tillräckligt
för att förebygga olycksfall.
”Ett sådant förebyggande arbete hade
varit dels att se till att maskinen inte kan
köras utan skydd som hindrar tillträde till
maskinens riskområde eller stoppar farliga
funktioner innan man når riskområdet, dels
tydliga instruktioner om att det är förbjudet
att manipulera skyddsanordningarna och
köra utan dem” påpekar hon i det strafföreläggande Fueltech fått.
Strafföreläggandet, med företagsbot på
500 000 kronor, avser arbetsmiljöbrott
genom vållande till kroppsskada och har
godkänts av Fueltech.
Vilseledd byggherre fick
dagsböterna jämkade
En privatperson i Umeå skulle bygga om
och till sitt hus. För att vara säker på att allt
var i sin ordning och alla regler följdes så
ställde han frågor till bland annat kommunen och till olika leverantörer och
entreprenörer inför bygglov, planering och
inköp med mera. Och fick beskedet att allt
var OK.
Det ingen berättade för honom var att
eftersom en del av arbetet skulle utföras på
höjd med risk för fall mer än två meter så
måste han också upprätta en arbetsmiljöplan. Alternativt anlita en entreprenör för
byggprojektet och låta denne ansvara även
för arbetsmiljöplanen.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsplatsen upptäckte man att det saknades
både arbetsmiljöplan och fasta fallskydd.
Takarbetet förbjöds till dess fallskydd var
ordnade, och avsaknaden av arbetsmiljöplan anmäldes till åklagare.
Anmälan har nu lett till att kammaråklagare Christer B Jarlås vid Riksenheten för
miljö- och arbetsmiljömål gett byggherren
ett strafföreläggande för brott mot arbetsmiljölagen. Påföljden blir 30 dagsböter á
200 kronor. Beloppet är jämkat påpekar
åklagaren. Det skulle normalt ha varit 40
dagsböter men jämkas eftersom mannen
”med viss rätt känner sig vilseledd av
myndigheter”.
Den vilseledde byggherren har godkänt
det jämkade strafföreläggandet.
Företagsbot för Volvo för
brister i arbetsmiljöplan
Volvo Personvagnar AB i Göteborg lät under perioden januari – juni förra året utföra
byggnads- och anläggningsarbete utmed
Torslandavägen/Sörredsvägen i Göteborg.
Här förekom såväl arbete med risk för fall
på mer än två meter som arbete med montering av tunga byggelement.
Ansvarig företrädare för bolaget såg
till att det upprättades en arbetsmiljöplan,
men i den fanns ingen beskrivning av de
särskilda åtgärder som skulle vidtas vid de
riskfyllda arbetena.
Volvo Personvagnar har därför fått,
och godkänt, ett strafföreläggande med
företagsbot på 25 000 kronor för brott mot
arbetsmiljölagen.
Saknade arbetsmiljöplan
för husbygge i Lycksele
Franklin Fastigheter AB har fått, och godkänt, ett strafföreläggande med företagsbot
på 25 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen.
Företaget etablerade i maj 2011 en
byggarbetsplats i Lycksele utan att upprätta
någon arbetsmiljöplan, trots att man utförde
arbeten med risk för fall på två meter eller
mer.
Friande dom efter liftolycka
– oklart varför golvhäll brast
När golvhällen brast under bomliften kastades en elektriker ur
liftkorgen och skadades svårt.
Det är inte klarlagt varför hällen
inte höll hävdar Västmanlands
tingsrätt och friar därför Sandvik
Heating Technology AB och NEA
Installation AB från misstankarna
om arbetsmiljöbrott.
Takbelysningen i varmvalsverket i Hallstahammar behövde bytas ut och utökas.
Kanthal AB (numera Sandvik Heating
Technology AB) gav Västmanlands Elektriska AB (numera NEA Installation AB) i
uppdrag att göra installationen.
Det mesta av jobbet gjordes från en befintlig travers, men traversen hade inte tillräcklig räckvidd för att man skulle komma
åt att montera belysning över hela området.
Därför hyrde NEA in en bomlift.
Golvet i valsverket bestod till hälften
av metallhällar och till hälften av betong.
När en elektriker 22 maj 2008 körde in
den inhyrda bomliften i valsverket brast en
golvhäll och ena hjulparet gick igenom golvet. Liften välte och elektrikern slungades
ur liftkorgen och skadades så illa att han
gick sjukskriven i tre månader.
Arbetsmiljöverket utredde olyckan och
konstaterade att det brustit i fråga om riskbedömning och samordning. Därför gjordes
en åtalsanmälan. I oktober 2009 åtalades
såväl NEA som Sandvik Heating för arbetsmiljöbrott.
Åklagaren hävdade att företrädare för de
båda bolagen av oaktsamhet vållat elektrikerns skada genom att bland annat inte undersöka golvets bärighet och inte bedöma
riskerna med att köra liften på golvet trots
att golvets bärighet tidigare varit ifrågasatt.
Västmanlands tingsrätt har en helt annan
syn på arbetsgivarens undersökningsplikt.
Tingsrätten konstaterar att någon egentlig teknisk undersökning inte gjorts efter
olyckan, och att man därför delvis tvingas
att spekulera i vad som kan ha orsakat
den. Tingsrätten kan tänka sig två olika
grundorsaker.
Den ena är att just den golvhäll som gick
sönder inte orkade med tyngden av liften,
för att den skilde sig i konstruktion från
övriga eller för att den var skadad.
Den andra grundorsaken är att golvet
rakt igenom var för vekt för den 6,5 ton
tunga liften. ”I utredningen saknas uppgifter om hällarnas konstruktion, dimensionering eller vilken tyngd de kunde förväntas
tåla. Det går alltså inte att objektivt konstatera att den del av golvet som var hällbelagd i sig inte kunde klara den använda
liften” förklarar tingsrätten.
”I och för sig verkar det ha varit en
allmän uppfattning bland de som arbetade
på valsverket att golvet inte höll för att köra
på, men det saknas alltså objektiv bevisning som visar att så verkligen var fallet,
att den allmänna uppfattningen var grundad
på fakta”.
Enligt tingsrätten är resultatet av resonemanget att det är oklart varför golvhällen
inte höll. Vet man inte det så går det heller
inte att avgöra hur ingående kontroll av
golvet som hade behövts för att upptäcka
den eller de svagheter som fanns.
”Hade en normalt godtagbar kontroll inte
avslöjat denna svaghet går det heller inte
att säga att någon anställd varit försumlig
om någon sådan kontroll inte hade gjorts.”.
Om olyckan hade skett oavsett kontroll
är avsaknad av kontroll inte orsak till
olyckan.
När tingsrätten avslutar tankekedjan
är slutsatsen att ingen i de inblandade
bolagen kan göras straffrättsligt ansvarig
för olyckan, och därför blir det friande dom
rakt över.
Skadade fingrar i oskyddad slakterimaskin
En anställd vid Lagerberg i Norjeby AB skadade i höstas högra
handen i en oskyddad maskin i
kycklingslakteriet. Arbetsmiljöverket har nu anmält olyckan till
åklagare.
Olyckan inträffade några minuter efter sex
på morgonen den 21 september.
Den anställde hade startat slaktlinjen
(kedjetransportören) och skulle kontrollera
rengöringen innan slaktlinjen användes till
produktion. Mannen fastnade då med höger
hands överdel, och tumme och fingrar
klämdes av.
Vid en inspektion några dagar efteråt
kunde Arbetsmiljöverket konstatera att
företaget inte hade gjort någon riskbedömning av den så kallade slakt- och
plocklinjen, och att det saknades skriftliga
utbildnings- och hanteringsinstruktioner
och bruksanvisningar.
Dessutom saknades avskärmningsskydd
eller annan skyddsanordning som hindrar
att arbetstagare når eller befinner sig i riskområdet för farliga maskinrörelser.
Arbetsmiljöverket anser att det finns en
klar koppling mellan bristerna i företagets
arbetsmiljö och olyckan och har därför vänt
sig till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål med en begäran om åtalsprövning.
7
Instruktion till anställda om att uppföra
byggnadsställning tillräcklig riskbedömning
18-åringen arbetade med att
lägga plåttak på en villa. När han
skulle skruva fast en plåt på taknocken tappade han balansen,
föll till marken och skadades
allvarligt.
Den unge mannen utbildade sig till plåtslagare på Spångbergsgymnasiet. Han hade
gjort praktik hos Lyréns Plåt AB i Filipstad
och hade bett om att få arbeta på sin praktikplats under höstlovet.
Tillsammans med handledaren åkte han
ut till ett fritidshus i Persberg där det skulle
läggas plåt på taket. Deras chef hade gett
order om byggnadsställning, och en byggnadsställning fanns också på plats när de
kom dit. Men på fel sida av huset.
De byggde därför en ny provisorisk
träställning för att kunna börja jobba.
Handledaren langade sedan plåt, medan 18åringen var uppe på nocken och skruvade.
När han skulle skruva fast sista skruven i
en plåt halkade han till, tappade balansen
och kanade utefter plåttaket.
Eftersom ställningen saknade skyddsräcken så åkte 18-åringen rakt igenom och
föll mot marken med huvudet före.
Han bröt en ryggkota och fick skador
på nerver till båda benen. Skadorna har
medfört nedsatt känsel och muskelkraft i
benen. Han var länge rullstolsbunden, men
kan numera gå kortare sträckor med hjälp
av rollator.
Olyckan inträffade i oktober 2009. För
några månader sedan väckte kammaråklagare Maria Johansson vid Riksenheten för
miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg talan
om företagsbot.
Hon hävdade att företrädare för Lyréns
Plåt av oaktsamhet orsakat 18-åringens
skador genom att takarbetet utfördes utan
föregående riskbedömning och med en
ställning utan ordentligt fallskydd. Man har
därmed gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada och
ska åläggas företagsbot på 400 000 kronor
ansåg hon.
Värmlands tingsrätt ser dock annorlunda
på saken. Företrädare för plåtslageriet hade
instruerat anställda att uppföra byggnadsställning, och denna instruktion är att
betrakta som en riskbedömning. Den omständigheten att ställningen, företrädaren
ovetande, inte utrustats med fallskydd kan
inte läggas bolaget till last. Därför ogillas
åtalet.
Men tingsrätten var inte enig. Rådmannen och en nämndeman var skiljaktiga
i skuldfrågan. Den av bolaget lämnade
instruktionen att montera en byggnadsställning kan inte betraktas som en riskbedömning. Två vittnesmål ger också stöd för att
det inte förekommit någon riskbedömning
av projektet.
De båda skiljaktiga anser att bolaget
gjort sig skyldigt till arbetsmiljöbrott och
ska åläggas företagsbot. ”Företagsboten bör
främst med hänsyn till den skada brottsligheten inneburit inte sättas lägre än 400 000
kronor. Skäl för jämkning föreligger inte.”.
Kapade fingrar kostar
fönstertillverkare 250 000
Bandgrävare var varken
besiktad eller åtgärdad
Åklagaren ansåg att arbetsgivaren gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott och yrkade på 400 000
kronor i företagsbot, men Värmlands tingsrätt friar plåtslageriet.
Den 11 januari 2010 inträffade en olycka
i en hyvellinje vid Svenska Fönster AB:s
anläggning i Edsbyn.
En operatör fick sårskador på tre av den
högra handens fingrar när han stack in handen i en så kallad dubbeltappmaskin och
kom åt ett roterande verktyg. Två fingrar
kapades av.
Olyckan berodde på att maskinen
saknade skyddsanordning som hindrar att
man kommer åt rörliga delar eller stoppar
maskinen innan någon når riskområdena.
Svenska Fönster AB har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot
på 250 000 kronor för arbetsmiljöbrott.
Redaktör och ansvarig utgivare:
Hans Olof Wiklund
Prenumeration: Helår, 14 nr,
kostar 2 900:- + moms (3 074:-)
PlusGiro: 31 12 35-6. Bankgiro: 213-3742
8
I augusti 2010 inspekterade Arbetsmiljöverket grävningsarbeten på väg 805 ett par
mil utanför Skellefteå.
Då upptäcktes att Skellefteå Entreprenad
AB använde en Caterpillar 320BL bandgrävmaskin som inte genomgått återkommande besiktning inom föreskriven tid.
Brister som påtalats vid senaste besiktningen i mars 2009 var heller inte årgärdade.
Verket gjorde en anmälan till åklagare,
och Skellefteå Entreprenad AB har nu fått
och godkänt ett strafföreläggande med
företagsbot på 20 000 kronor för brott mot
arbetsmiljölagen.
Nr 1/2012 20 januari
Tema Arbetsmiljö
© Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan.
www.temaarbetsmiljo.se
Stora arbetsmiljöproblem
på de flesta akutsjukhus
Hög arbetsbelastning och överbeläggningar är ett problem i hela
landet. Det visar en rapport från
Arbetsmiljöverket där resultatet
av en tillsynsinsats vid 60 akutsjukhus redovisas. 54 sjukhus
hade brister som måste åtgärdas.
Undersköterskor och sjuksköterskor tillhör de yrkesgrupper som drabbas mest
av arbetsrelaterad ohälsa. Den pressade
arbetssituationen har fått många att gå ned i
arbetstid.
– Det är helt oacceptabelt att de som vårdar sjuka ska behöva offra sin egen hälsa
eller minska sin arbetstid för att klara av
jobbet, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar. Arbetssituationen ska självklart vara sådan att
man orkar arbeta heltid utan att få besvär.
– Ansvariga politiker och tjänstemän ute
i landstingen måste nu tillsammans med
sjukhusledningarna komma till rätta med
problemen.
I verkets slutrapport ges exempel på
sådant som man anser att de ansvariga för
sjukvården behöver arbeta aktivt med:
• Vid politiska beslut måste hänsyn tas
till regler om såväl arbetsmiljö som patientsäkerhet.
• Bemanning bestäms efter vårdbehov
och antalet vårdplatser.
• Hela vårdkedjan ska fungera.
• Åtgärder ska vidtas, som gör det
möjligt för personalen att orka arbeta till
uppnådd pensionsålder, eller längre.
• Alla personalkategorier behöver medverka i arbetsmiljöarbetet – en förutsättning
för en fungerande organisation.
Kontakta redaktionen!
• Har du synpunkter på innehållet?
Frågor, tips eller önskemål? Hör då av
dig till redaktionen. Enklast genom
e-post, eller telefon.
• Svårt att få tag i domar och annat material som det refereras till i nyhetsbrevets texter? Hör av dig så hjälper vi till.
• Har du frågor som rör arbetsmiljö,
din egen eller andras? Vi hjälper till
att finna svar och lösningar efter bästa
förmåga.
• Saknar du något nummer av nyhetsbrevet, eller behöver du fler ex av
någon utgåva? Kontakta redaktionen!
Tema Arbetsmiljö produceras, trycks
och ges ut av Tema Arbetsmiljö AB.
Adress: Skolvägen 1, 642 34 Flen
Telefon: 070 - 581 79 81
Fax: 0157 - 105 44
e-post: [email protected]