Transcript provex - Tema Arbetsmiljö

Tema Arbetsmiljö
Nr 2
20 1 4
Årgång 7
Södersjukhusets invändningar hjälpte inte
– kravet på 80 cm fritt utrymme kvarstår
Arbetsmiljöverket krävde minst
80 centimeter fritt utrymme vid
sidan av patientsängarna.
Helt omöjligt invände Södersjukhuset i Stockholm. Antalet
vårdplatser måste då minskas
med 225, antalet inläggningar
på akuten med 30 procent, eller
30 000 besök per år, och antalet
anställda med 1 000 personer.
Verkets beslut överklagades,
men förvaltningsrätten har nu
avslagit överklagandet.
Arbetsmiljöverket hade på landstingsägda
Södersjukhuset AB, som på så många andra
sjukhus, sett att det var trångt i många patientsalar, toaletter och duschutrymmen.
Sjukvårdspersonal är särskilt utsatt för
belastningsskador, och en förutsättning för
att undvika skador är att det finns tillräckligt
med fritt arbetsutrymme för att kunna arbeta
på ett sätt som är skonsamt för kroppen.
Arbetsmiljöverket krävde därför i ett
inspektionsmeddelande att Södersjukhuset
skulle göra något åt de trånga utrymmena. Uppföljningsinspektioner visade att
problemen fanns kvar på många håll, och
Arbetsmiljöverket beslöt därför i december
2012 om ett förbud.
Södersjukhuset förbjöds att efter 2 maj
2013 placera sängar med patienter på
annat sätt än att det på båda långsidorna
av sängen finns ett utrymme om minst 80
centimeter som är fritt från väggar eller fast
monterade föremål eller lösa föremål som
är så otympliga att de inte lätt kan flyttas
undan.
Till förbudet var kopplat ett löpande vite
på 300 000 kronor. Förbudet skulle gälla
omedelbart, det vill säga att Södersjukhuset
hade att rätta sig efter villkoren i förbudet
även om beslutet överklagades.
Södersjukhuset överklagade beslutet till
Förvaltningsrätten i Stockholm. I första
hand ville man att förbudet inklusive vitet
skulle upphävas, i andra hand att vitet
skulle sättas ned till högst 100 000 kronor.
I ett yttrande till Förvaltningsrätten
förklarade Södersjukhuset att man delar
Arbetsmiljöverkets syn att sjukvårdspersonal är särskilt utsatt för risk för belastningsskador. För att i möjligaste mån undanröja
denna risk arbetar bolaget systematiskt för
att förebygga skador, man har så kallade
ryggombud i organisationen och riktlinjer
för att underlätta patientarbetet.
Men för att uppfylla Arbetsmiljöverkets
krav utan att göra några ombyggnationer är
bolaget tvunget att reducera antalet vårdplatser med 225 platser. En sådan reduktion
skulle i sin tur kräva en minskning av antalet inläggningar på akutmottagningen med
30 procent (30 000 besök per år). Bolaget
skulle dessutom tvingas minska antalet
anställda med 1 000 personer – något som
inte är görligt från Stockholms landstings
perspektiv.
Problemet med trånga utrymmen orsakas
av patientgarderober och handfat, men det
är på väga att lösas påpekade Södersjukhuset. En omfattande renovering görs på
sjukhuset i en successiv process fram till
och med år 2017, och med renoveringen
kommer man att leva upp till Arbetsmiljöverkets krav. Tiden är dock för kort för att
klara kravet på 80 centimeter runt patientsängar till den 1 maj 2013.
Södersjukhusets invändningar var verkningslösa.
Förvaltningsrätten konstaterar att Arbetsmiljöverket vid inspektioner under perioden
september – november 2010 uppmärksammat att det saknats minst 80 centimeters fritt
utrymme på patientsängarnas långsidor. Vid
uppföljande inspektioner fanns bristen kvar.
”Förbudet har meddelats i syfte att säkerställa att bolaget inte kommer att bryta mot
arbetsmiljölagstiftningen”.
Arbetsmiljöverket har haft fog för att
sätta ut ett löpande vite och vitesbeloppet
om 300 000 kronor är skäligt förklarar
Förvaltningsrätten. Södersjukhusets överklagande avslås i sin helhet.
Läs mer:
• Förvaltningsrätten i Stockholm,
mål nr 20684-12.
Kräver två miljoner i företagsbot efter dödsolycka med Bobcat
Hösten 2009 klämdes en 23-årig
man ihjäl då lyftarmarna på en
Bobcat plötlisgt föll ned. Nu har
en företrädare för arbetsgivaren
R Altenstam AB åtalats för arbetsmiljöbrott. Dessutom kräver
åklagaren att Altenstams och
Olofssons i Syd AB, som levererat Bobcaten, ska betala en
miljon vardera i företagsbot.
Olyckan inträffade den 12 november
2009 på Altenstams anläggning vid Södra
Bulltoftaveägen i Malmö där inkommande
avfall sorteras. För att underlätta sorteringsarbetet hade bolaget skaffat en Bobcat
kompaktlastare, modell 773 TH.
Olycksdagen höll 23-åringen på med
sorteringsarbete på gårdsplanen, när en
kollega som körde Bobcaten fick problem
med maskinen. 23-åringen gick då fram
till Bobcaten och böjde sig in genom
sidofönstret på vänster sida. Av okänd
anledning sjönk då lyftarmarna, som varit
i upphöjt läge, och krossade 23-åringens
huvud.
Till hyttens konstruktion hör ett galler
utanför sidofönstren. Det ska hindra föraren
från att komma under lyftarmarna, som är
fästa bakom hytten. På olycksmaskinen var
emellertid gallret avsågat och därmed var
maskinen livsfarlig,
Altenstams hade köpt Bobcaten begagnad
av maskinfirman Olofssons i Syd AB, som i
sin tur fått in den i samma livsfarliga skick.
Kammaråklagare Jan Olof Andersson vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål
har nu åtalat en företrädare för Altenstams
för arbetsmiljöbrott innefattande vållande
till annans död. Enligt Andersson har företrädaren försummat att göra en ordentlig
riskbedömning beträffande användning av
Bobcaten, och att ge skriftliga instruktioner för arbetet. Han har heller inte sett till
att maskinen var försedd med föreskrivna
skydd.
Brottsligheten har begåtts i Altenstams
näringsverksamhet och därför yrkar åklagaren att bolaget ska åläggas företagsbot på 1
miljon kronor.
Olofsson i Syd AB hålls ansvarig för
att Bobcaten levererats utan heltäckande
skyddsgaller och utan nödvändiga anvisningar för användning och skötsel. Därför
anser åklagaren att även Olofssons ska
åläggas en företagsbot på 1 miljon kronor.
1
Arbetsmiljöverkets krav hot
mot prao-verksamheten?
Arbetsmiljöverket ställer orimliga krav på skolorna hävdar
ordföranden i Lunds barn- och
skolnämnd. Högstadieelevernas
prao-verksamhet är hotad.
Det som enligt hans mening är
orimligt är kravet att det ska
göras en riskbedömning av varje
praktikplats innan praktiken
startar.
Arbetsmiljöverket inledde i höstas en flerårig nationell tillsynsinsats mot grund- och
gymnasieskolor. Verket ska då inspektera
både huvudmännen för skolan och skolorna. Tyngdpunkten ligger på att undersöka
om skolhuvudmännen har ett fungerande
systematiskt arbetsmiljöarbete.
Inspektionerna har lett till en mängd
krav. Så också i Lund, där ordföranden i
barn- och skolnämnden Lars Hansson (FP)
reagerat starkt på kraven.
– Vi fick det märkliga kravet från Arbetsmiljöverket att skolorna skulle göra en
riskbedömning av varje arbetsplats. De tog
som exempel ett bageri där skolpersonal
skulle ut och inspektera degblandaren. Det
förstår vem som helst att grundskolan inte
har personal med den kompetensen, sade
han i en intervju med Sydsvenskan.
– Det är orimligt. Står Arbetsmiljöverket
fast vid detta så finns det ingen annan konsekvens än att upphöra med prao. Vi vill
inte att det ska ske. Praon är extremt viktig
för elevernas framtida yrkesval.
Det Arbetsmiljöverket slagit ned på efter
att ha inspekterat 14 skolor i Lund är olika
brister i rutiner.
Bland annat i fråga om rutiner för elevernas praktik.
Det visade sig vid inspektionerna att det
fanns dokument som anger att skolan har
ansvar för att riskbedöma praktikplatserna.
Men det var på flera skolor oklart hur riskbedömningen skulle göras. På en skola var
rutinen att besöka arbetsplatserna först efter
det att eleverna var på plats.
Arbetsmiljöverket krävde därför i ett inspektionsmeddelande (dnr ISM 2013/33023)
att kommunen skulle upprätta rutiner som
innebär att man vid val av praktikplats
undersöker och riskbedömer arbetsmiljön
för eleverna. Och att det av rutinerna ska
framgå att undersökning och riskbedömning
ska göras innan praktiken startar, hur det ska
genomföras och att hänsyn tas till elevens
ålder och mognad.
Vid inspektionerna visade det sig också
att det fanns anställda som trots att de fått
arbetsmiljöuppgifter tilldelade inte hade
tillräckliga arbetsmiljökunskaper.
Arbetsmiljöverket krävde därför att
kommunen skulle se till att det finns rutiner
som beskriver när, hur och av vem det ska
säkerställas att de som fått uppgifter i arbetsmiljöarbetet har tillräckliga kunskaper.
Det kan tilläggas att en gymnasiechef
och en lärare i Lund för knappt två år sedan
dömdes för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada.
Detta sedan en 16-årig elev som gick
första året på Energiprogrammet på Polhemskolan klippt av ett finger i en gradsax
på skolan.
Saxens skydd var borttaget, det brast
i riskbedömningar, undersökningar och
rutiner.
Åtal för säkerhetsbrister på hyvelmaskiner
En anställd på Vinäs Fönsterindustri AB i Mora skadades då
han arbetade vid en hyvelmaskin. Bolaget vägrade acceptera
ett strafföreläggande, varför
åklagaren nu tagit ärendet till
tingsrätten.
Olyckan inträffade den 29 maj 2012, då
en anställd kom i kontakt med en roterande kutter på en hyvelmaskin av märket
Robinson. Maskinen saknade fungerande
bromsar och kuttrarna slutade därför inte
att rotera när en elektriskt förreglad skyddslucka på maskinen öppnades. En del av
vänster lillfinger hyvlades av.
Enligt kammaråklagare Aino Alhem vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i
Stockholm har någon hos bolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet tillåtit brister dels i
2
förebyggande underhåll, dels i regelbundna
kontroller. Förfarandet utgör arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada.
Olyckan anmäldes inte utan dröjsmål till
Arbetsmiljöverket, och bolaget gjorde sig
därigenom skyldigt till brott mot arbetsmiljölagen.
Dessutom upptäckte Arbetsmiljöverket
vid en inspektion i augusti 2012 att en förregling på en annan hyvelmaskin av märket
Futura utan giltigt skäl hade kopplats ur.
Även detta ett brott mot arbetsmiljölagen.
Vinäs Fönsterindustri fick i november
förra året ett strafföreläggande med företagsbot på 225 000 kronor för arbetsmiljöbrott och två brott mot arbetsmiljölagen.
Bolaget accepterade inte föreläggandet,
och åklagaren har därför väckt talan om
företagsbot vid Mora tingsrätt. På samma
grunder och med samma företagsbot som i
strafföreläggandet.
Fortsatta upplageproblem
för arbetslivstidningarna
Även om raset dämpats något så
har de specialiserade arbetslivstidningarna fortsatta upplageproblem visar Tidningsstatistiks, TS,
upplageredovisning för 2013.
Tidningen Arbetarskydd som ges ut av Talentum förlag minskade sin upplaga med 700
ex (–7,1 procent) och har nu totalt 9 200 ex.
Antalet fullt betalda ex minskade med 100
ex till 4 800. Upplagan hålls, som tidigare
år, uppe med hjälp av friex och/eller kraftigt
rabatterade ex (50-99 procent).
Samma sak gäller även för den av Talentum utgivna Lag&Avtal. Totalupplagan
ökade med 1 200 ex till 4 700, men hela ökningen och mer därtill ligger på de kraftigt
rabatterade exen. Den fullt betalda upplagan
minskade med 200 ex.
Arbetsmiljöforum i Sverige AB, som gav
ut tidningen Du&Jobbet, gick i konkurs
förra våren. En ny ägare, Arbetsmiljöforum
i Norden AB, tog över tidningen men ägarproblemen har gjort att TS ännu inte kunnat
fastställa upplagan för 2013.
Senast kända TS-upplaga, för andra
halvåret 2012, var 9 500 ex, varav 8 000
fullt betalda ex. Året före, alltså 2011, hade
Du&Jobbet en total upplaga om 13 300 ex.
Saknade riskbedömning
av explosionsfarlig miljö
Stockholms Lackcenter AB i Sundbyberg
sysslar bland annat med pulverlackering.
Verksamheten medför att explosionsrisk
föreligger och därmed att arbetstagare kan
utsättas för fara.
Trots det fann Arbetsmiljöverket vid en
inspektion den 3 december 2012 att bolaget
inte gjort någon riskbedömning av explosionsfarlig miljö och heller inte upprättat
något explosionsskyddsdokument.
Verket gjorde därför en åtalsanmälan
och Stockholms Lackcenter har nu fått
och godkänt ett strafföreläggande med
företagsbot på 25 000 kronor för brott mot
arbetsmiljölagen.
Rörledningar med farliga
kemikalier var inte märkta
I april förra året inspekterade Arbetsmiljöverket kemiföretaget Ashland Industries
Sweden AB i Helsingborg.
Vid inspektionen konstaterades att det på
rörledningar som innehöll farliga kemiska
produkter (som formalin, akrylsyra och
epiklorhydrin) saknades märkning med
produktens namn, faropiktogram eller farosymbol samt en pil för strömningsriktning.
Bristerna har lett till att Ashland Industries fått, och godkänt, ett strafföreläggande
med företagsbot på 25 000 kronor för brott
mot arbetsmiljölagen.
Uppfyllde inte krav på dubbelbemanning
– assistansbolag riskerar vite på 200 000
Brukarkooperativet JAG Service
AB förbjöds av Arbetsmiljöverket
med omedelbar verkan att låta
anställda arbeta med personlig
assistans åt en brukare i Kalix
om inte två villkor var uppfyllda.
Servicebolaget bröt mot båda
villkoren, och Arbetsmiljöverket
har därför begärt att Förvaltningsrätten i Stockholm dömer
ut vitet på 200 000 kronor.
I mars förra året stoppade kommunals regionala skyddsombud arbetet med personlig
assistans hos en brukare i Kalix. Skyddsombudet krävde att arbetet hos brukaren
alltid skulle ske genom dubbelbemanning,
något som assistansanordnaren Brukarkooperativet JAG Service AB accepterade
(JAG; Jämlikhet, Assistans, Gemenskap,
är en ideell riksförening för personer med
omfattande funktionsnedsättningar).
Personalbrist gjorde dock att det inte
fanns några garantier för att det alltid var
minst två personer som arbetade samtidigt.
Vilket också visade sig när Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsstället några dagar
senare. Och de närmaste två dagarna skulle
assistansen skötas av två personer som var
helt nya i arbetet med brukaren.
Vid inspektionen framkom också att
brukaren, som har en svår muskelsjukdom, krävde att assistenterna skulle utföra
massage under långa tider. Inte sällan 3-4
timmar per dag, vilket medfört att assistenter
fått belastningsbesvär i händer, axlar, armar
och nacke.
Arbetsmiljöverket konstaterade att det
var förenat med stora risker för belastningsskador att inte vara två när brukaren skulle
lyftas och flyttas. Det faktum att servicebolaget anlitade helt oerfaren personal
som assistenter hos brukaren ansågs också
medföra stora risker för belastningsskador,
med hänsyn till hur fysiskt och psykiskt
krävande arbetet hos brukaren var.
Verkets bedömning var att det fanns en
omedelbar fara för allvarliga personskador
och därför meddelades ett tillfälligt förbud.
En vecka senare beslöt Arbetsmiljöverket
att förbudet skulle kvarstå så länge som
inte kraven var uppfyllda.
Kraven var:
1) att arbetet hos brukaren skulle utföras
av två anställda samtidigt,
2) att anställda som var nya i arbetet med
brukaren ska ha fått sådan praktisk och
teoretisk introduktion så att de har kunskap
om de risker som finns i arbetet med brukaren, hur arbetsuppgifter hos denne ska
utföras och omfattningen av dessa arbetsuppgifter. Det skulle också vara säkerställt
att anställda – innan de påbörjar arbete hos
brukaren – känner till hur förflyttningar av
honom till och från säng ska utföras för
att undvika belastningsskador, samt hur
och i vilken omfattning kroppsmassage på
brukaren ska utföras.
Till förbudet var kopplat ett vite på
200 000 kronor.
I augusti förra året kontaktade det
regionala skyddsombudet Arbetsmiljöverket och berättade att Servicebolaget brutit
mot villkoret om dubbelbemanning sedan
början av juni. Man hade varit kort om folk
hela sommaren, och enligt uppgift hade en
assistent arbetat fyra veckor i sträck utan en
ledig dag.
Genom kontakt med assistenter som arbetat med brukaren fick Arbetsmiljöverket
bekräftat att villkoret om dubbelbemanning
inte uppfyllts.
Det visade sig också att arbetsgivaren
brutit mot punkt 2 om introduktion och
information i förbudet.
Arbetsmiljöverket har därför ansökt hos
Förvaltningsrätten i Stockholm om att vitet
ska dömas ut.
Arbetsmiljöverket vill ha 120 nya miljoner
Ska vi klara vårt uppdrag framöver behövs mer pengar. Det är
Arbetsmiljöverkets klara besked
i det budgetunderlag som nyligen skickats till regeringen. För
perioden 2015-2017 begär verket
en höjning av anslaget på totalt
120 miljoner kronor. För 2018 vill
man ha ytterligare 20-30 miljoner
kronor.
Direkt när alliansregeringen tillträdde
beslutade den att minska Arbetsmiljöverkets anslag med ungefär 158 miljoner eller
närmare en tredjedel.
Minskningen skulle genomföras under
perioden 2007-2009. Personalstyrkan på
huvudkontoret i det närmaste halverades,
och ungefär 30 procent av inspektörerna
försvann.
Till det kommer att anslagsstrukturen i
staten medför en ständig minskning av de
statliga myndigheternas anslag. Den har
Arbetsmiljöverket försökt möta med det
man kallar ”en god produktivitets- och
effektivitetsutveckling”. Men likafullt
tvingas verket varje år minska antalet
anställda något, och nu börjar man närma
sig någon sorts gräns där verksamheten på
allvar hotas.
Och trots att regeringen hittills varit
kallsinnig till verkets propåer om höjda
anslag gör man alltså ett nytt försök. För
de närmaste tre åren vill Arbetsmiljöverket
att anslaget höjs med totalt 120 miljoner
kronor. För 2018 behövs ytterligare minst
20 miljoner framhåller man.
Pengarna vill verket använda till att öka
antalet inspektioner, förbättra verksamheten med råd och stöd och till att utveckla
arbetet med analys, liksom regel- och
EU-arbetet.
Som skäl för att höja anslaget lyfter
Arbetsmiljöverket bland annat fram
utvecklingen och förändringen på arbetsmarknaden. Servicesektorn ökar sin andel
av arbetskraften samtidigt som tillverkningsindustrins andel minskar. Antalet
företag med få anställda ökar samtidigt som
antalet större företag med många anställda
minskar.
Nya företagsstrukturer växer fram, där
fler är anställda av bemanningsföretag
och många har tillfälliga anställningar.
En tydlig trend i de flesta branscher är en
ökad inhyrning av personal och ett ökat
antal entreprenader/entreprenörer. Allt fler
utländska företag etablerar sig i Sverige
och det sker också en ökning av utländsk
arbetskraft.
Även antalet företag och organisationer,
såväl inhemska som utländska, som medvetet bryter mot arbetsmiljöreglerna tenderar
att öka enligt Arbetsmiljöverket.
Strukturomvandlingarna innebär också
att arbetsplatserna blir fler, mindre och
mindre enhetliga. Det gör dem svårare att
analysera, skriva regler för och kommunicera med.
Till det lägger Arbetsmiljöverket att den
svenska modellen, där arbetsmiljöarbetet
byggt på kollektivavtal och en tydlig organisations- och företagsstruktur med distinkta anställningsförhållanden och tydligt
arbetsmiljöansvar, håller på att försvagas.
”Tidigare har skyddsombuden haft en stark
roll i arbetsmiljöarbetet och under våra
inspektioner, vilket vi bedömer håller på att
förändras. En minskad facklig anslutning
påverkar partssystemet samt förutsättningarna för att rekrytera skyddsombud. Risk
finns då att farliga arbeten inte riskbedöms
och åtgärder inte vidtas i den omfattning
som skulle behövas”.
Slutsatsen av allt detta är alltså att det
behövs fler inspektioner, och mer pengar.
3
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
Mobbad tog livet av sig- chefer döms för grovt
I juni 2010 tog en socialsekreterare i Krokoms kommun sitt liv.
Han hade då i nästan ett års tid
kränkts av sin närmaste arbetsledare, och var djupt deprimerad.
Efter en unik rättegång har nu
Östersunds tingsrätt meddelat
en lika unik dom. Två av socialsekreterarens chefer döms för
arbetsmiljöbrott genom vållande
till annans död, och brottet rubriceras som grovt.
Lars Persson hade arbetat som socialsekreterare i närmare 30 år, och i Krokoms kommun i fyra. Han arbetade inom individ- och
familjeomsorgen, IFO, med missbrukare,
var djupt engagerad i arbetet och trivdes.
Lars var okonventionell i sitt arbetssätt
och kanske inte den allra bästa på dokumentation och administration, men han
fick igenom fler LVM-ärenden än andra
i socialnämnden (LVM, lag om vård av
missbrukare i vissa fall).
Handläggningen av missbruksärenden
hade tidigare varit eftersatt. I och med att
Lars anställdes våren 2006 kom kostnaderna för missbruksvården i Krokom att
öka. Missbruksenheten kunde inte längre
hålla sin budget.
”Den jäveln ska bort”
På våren 2009 fick Lars en ny, vikarierande, arbetsledare. Hon hade, enligt vad
hon senare berättat, varit chef under högst
någon vecka när socialchefen, efter en ekonomisk genomgång, sagt om Lars att ”den
djäveln ska bort”. Han var för dyr.
Hon hade också senare vid flera tillfällen
vid flera tillfällen anmodats att göra en
sammanställning över brister i Lars arbete.
Den nya arbetsledaren var känd för att ha
en mycket god administrativ förmåga, men
hon hade också en auktoritär ledarstil. Det
ledde nästan omgående till en konfrontation mellan henne och Lars, där hon anklagade honom för att göra fel i arbetet.
Lars hade svårt att värja sig, blev rädd,
fick ont i magen och hade svårt att sova.
Han bad flera gånger enhetschefen på
IFO om att få en ny arbetsledare, eller att
bli omplacerad. Det blev varken det ena
eller det andra.
Hans kollegor slog larm till ledningen
om problemen på arbetsplatsen. I en skrivelse förklarade de att det förekommer en
konflikt på grund av stora samarbetssvårigheter mellan en kollega och arbetsledaren,
och att kollegan mådde fruktansvärt dåligt.
De påpekade att ”det som pågår är mycket
allvarligt och inte acceptabelt och vi kräver
4
att ni tar omedelbar handling för att åtgärda
situationen”.
Det ledde till ett trepartssamtal med
kommunens företagshälsosamordnare, och
att man ordnade så att Lars fick kontakt
med läkare.
På begäran av facket inleddes en utredning om mobbning. Utredningen gjordes av
enhetschefen. Han hade inte någon erfarenhet av sådana utredningar och när han tog
itu med uppgiften talade han med Lars och
arbetsledaren, men inte med någon av Lars
kollegor.
På ett möte i april 2010 fick Lars resultatet av utredningen – han hade inte utsatts
för kränkande särbehandling eller trakasserier.
På mötet fick han också en lista med fel
som arbetsledaren ansåg att han gjort sig
skyldig till, och besked om att han skulle få
en varning.
Lars bröts ner, blev djupt deprimerad.
Läkare konstaterade att besvären var
arbetsrelaterade.
På ett möte i mitten av maj 2010 skulle
Lars delges varningen, men fick då veta
att han skulle avskedas istället. Någon dag
senare blev han varslad.
Den 10 juni var det tänkt att förhandlingar om varslet skulle inledas mellan
kommunen, facket och Lars.
Samma dag hittades han död i hemmet.
Lars Persson hade endast 53 år gammal
tagit sitt liv. Han lämnade fru och tre barn
efter sig.
Änkan polisanmälde fem chefer i kommunen, och kammaråklagare Åse Schoultz
vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund åtalade två av dem,
enhetschefen på IFO och socialchefen, för
arbetsmiljöbrott genom vållande till annans
död. För första gången skulle mobbning på
en arbetsplats prövas som arbetsmiljöbrott
i domstol.
Ett medvetet risktagande
Enligt Schoultz hade de båda cheferna
orsakat Lars Perssons sjukdom och död
genom att de åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa.
Åsidosättandet innefattade ett medvetet
risktagande av allvarligt slag.
De båda cheferna hade från olika håll
hösten 2009 fått information om den turbulens och oro som rådde på arbetsplatsen,
och om de samarbetssvårigheter och den
konflikt som fanns mellan Lars och arbetsledaren. De hade också fått information om
Lars och hans kollegors upplevelse av att
han blev utsatt för kränkande särbehandling hävdade Schoultz. Liksom signaler
om Lars ohälsa i form av bland annat
koncentrationssvårigheter, sömnproblem
och avmagring. Trots denna vetskap tog de
inte några initiativ till åtgärder som kunnat
förhindra sjukdom och dödsfall, som att
exempelvis anpassa arbetsförhållandena
eller omplacera honom.
Östersunds tingsrätt håller i allt väsentligt med åklagaren. Genom arbetsmiljöansvaret har socialchefen och enhetschefen
haft en skyldighet att regelbundet undersöka arbetsförhållandena för att identifiera de
risker som fanns på arbetsplatsen, låta göra
en riskbedömning och åtgärda de risker
som framkommit. Socialchefen hade även
en skyldighet att ingripa och se till att den
som han hade tilldelat arbetsmiljöuppgifter
fullgjorde sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.
Otillräckliga åtgärder
Enligt de båda åtalades egen uppfattning
så hade de också fullgjort sitt arbetsmiljöansvar. Och visst hade de vidtagit vissa
åtgärder, men åtgärderna var långtifrån
tillräckliga konstaterar tingsrätten, och
radar upp det man ser som uppenbara eller
klara fakta.
• Det är uppenbart att mobbningsutredningen utfördes på ett undermåligt sätt
påpekar tingsrätten.
• Det är klarlagt att Lars Persson insjuknade i en allvarlig depression och att denna
har ett klart tidssamband och ett rimligt och
mycket sannolikt orsakssamband med den
konfliktsituation och den arbetsrelaterade
problematik som förelåg på hans arbetsplats. Det finns ingenting som tyder på
andra omständigheter och tingsrätten slår
därför fast att Lars Perssons dödsfall har
orsakats av en arbetsskada.
• De båda åtalade har enligt tingsrätten
inte övervägt om det på något sätt funnits
möjlighet att anpassa Lars Perssons arbetsförhållanden på missbruksenheten och de
har aldrig ens undersökt möjligheten till
omplacering, och det är uppenbart att de
inte har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar.
• Arbetsledningen ansåg att det fanns
brister i hur Lars Persson utfört sitt arbete,
och mot bakgrund av detta ansåg man
att det fanns förutsättning för att ta till
arbetsrättsliga åtgärder. Utifrån samtliga de
förhör som hållits med enhetschefen, socialchefen, arbetsledaren och personalchefen,
om vilka fel som Lars Persson skulle ha
gjort sig skyldig till, finner tingsrätten
att ingen av dem har kunnat redogöra för
någon sådan felaktighet som med fog
skulle ha kunnat åberopas som grund för
ett avsked.
”Det är uppenbart att de brister som de
påstått att Lars Persson skulle ha gjort sig
skyldig till inte hade varit tillräckliga för ett
lagligen grundat avsked”.
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
arbetsmiljöbrott
• Det är uppenbart att såväl enhetschefen som socialchefen borde ha gjort en
betydligt bättre utredning om de eventuella
brister som kunde ha funnits i Lars Perssons arbete innan man tog till arbetsrättsliga åtgärder mot honom.
Det är enligt tingsrätten inte visat att de
vetat om att det saknades grund för avsked,
men det är tydligt att de inte skaffat sig tillräcklig vetskap om huruvida sådan grund
faktiskt förelåg.
Det är vidare alldeles uppenbart att såväl
socialchefen som enhetschefen var mycket
väl medvetna om de varningar för självmordsrisk som förelåg vid tidpunkten när
de varslade Lars Persson om avsked.
Grovt arbetsmiljöbrott
Trots vetskapen om den självmordsrisk som
faktiskt förelåg och trots att de saknade
vetskap om det förelåg grund för avsked,
företog de den arbetsrättsliga proceduren
som syftade till att avskeda Lars Persson.
”Det är uppenbart att de härigenom har
gjort sig skyldiga till ett medvetet risktagande av allvarligt slag, enligt 3 kap 7§ 2 st
brottsbalken” (grovt arbetsmiljöbrott).
Hade de båda cheferna handlat som de
borde ha gjort framstår det som i hög grad
sannolikt att Lars Persson inte skulle ha
begått självmord hävdar tingsrätten.
Enhetschefen och socialchefen har dels
genom oaktsamhet och dels genom grov
vårdslöshet orsakat Lars Perssons sjukdom
och död, genom att de åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.
”Av oaktsamhet genom att de inte har
vidtagit initiativ till åtgärder som kunnat
förhindra sjukdom och dödsfall såsom
exempelvis en omplaceringsutredning.
Av grov vårdslöshet genom att de vidtagit
åtgärder för att avskeda Lars Persson, trots
att de saknade vetskap om huruvida det
fanns grund för avsked, och trots att de
hade vetskap om de varningar för självmordsrisk som förelåg”.
De båda cheferna har gjort sig skyldiga
till arbetsmiljöbrott genom vållande till
annans död, och brottet är grovt i den del
som gäller de arbetsrättsliga åtgärderna
(avskedandet) påpekar tingsrätten.
Brottet har ett straffvärde om fängelse på
ett år, men eftersom både enhetschefen och
socialchefen är ostraffade tidigare bestäms
påföljden till villkorlig dom och 100 dagsböter vardera.
Tingsrättens dom lär med största säkerhet bli överklagad.
Läs mer:
• Östersunds tingsrätt, mål nr B 2863-11.
Klart samband mellan dålig arbetsmiljö
och utmattningssyndrom och symptom på
depression visar forskningsgenomgång
Arbetsmiljön har betydelse för
depressionssymptom och symptom på utmattningssyndrom.
Det visar en rapport från Statens
beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som granskat de
senaste 20 årens internationella
forskning på området.
SBU har gått igenom forskningsläget för
samband mellan en lång rad faktorer i
arbetsmiljön och depressionssymptom, och
symptom på utmattningssyndrom.
Hur arbetsmiljön utformas har betydelse,
konstaterar SBU, flest samband finns
mellan psykosociala faktorer i arbetet och
dessa tillstånd.
Upplevelsen av bra möjlighet till kontroll i arbetet samt rättvis behandling på
arbetsplatsen har vetenskapligt säkerställda
samband med låg förekomst av både depressionssymptom och symptom på utmattningssyndrom. Gemensamt är även att vissa
typer av krav, lågt stöd, pressande arbete och
osäkerhet i anställningen har vetenskapligt
säkerställda samband med hög förekomst
av depressionssymptom och symptom på
utmattningssyndrom.
Vetenskapligt stöd
Enligt SBU finns det vetenskapligt stöd för
att nedanstående gäller på gruppnivå:
• Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i
kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymptom.
• Personer som upplever bristande
medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar
mer symptom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever
mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymptom än andra,
men det går inte att säga om det finns något
motsvarande samband för symptom på
utmattningssyndrom.
• Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där
belöningen upplevs som liten i förhållande
till ansträngningen utvecklar mer symptom
på depression och utmattningssyndrom än
andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, till exempel
en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
• Det motsatta gäller också. Personer
som upplever goda möjligheter till kontroll
i det egna arbetet och de som upplever
att de behandlas rättvist utvecklar mindre
symptom på depression och utmattningssyndrom än andra.
• Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymptom respektive symptom på
utmattningssyndrom.
SBU:s rapport bygger på studier som
sammantaget har undersökt många olika
miljöer, huvudsakligen i Europa och
Nordamerika. I de flesta av studierna har
forskarna undersökt arbetsförhållanden och
symptom på depression, respektive symptom på utmattningssyndrom, för män och
kvinnor i flera olika yrken under minst ett
års tid. Rapportens resultat och slutsatser
har av SBU bedömts vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska
förhållanden.
Rapporten innehåller inte några förslag
till förändring i regelverk eller praxisändringar. SBU:s roll är att genom systematisering och vidarebearbetning av den bästa
forskningen generera ny kunskap som
sedan kan komma till nytta hos andra aktörer. Det finns nu vetenskapligt verifierad
kunskap som är användbar för åtgärder på
arbetsplatserna framhåller man.
Incitament för förbättringar
Rapportens resultat visar alltså att en dålig
arbetsmiljö har samband med såväl depressionssymptom som symptom på utmattningssyndrom.
”Därmed finns incitament att förbättra
arbetsmiljön och sträva efter att varje
arbetstagare har psykosociala villkor som
i möjligaste mån motsvarar hans eller hennes behov och förutsättningar. Förväntan
på effekten av arbetsmiljöförändring bör
dock vara rimlig; även om miljön förbättras
går det endast att vänta sig en begränsad
förbättring av anställdas psykiska hälsa, då
denna också påverkas av faktorer utanför
arbetet.”.
”Eftersom förekomsten av många av de
arbetsmiljöfaktorer vi funnit vara relevanta
troligen är hög, blir ändå den möjliga
sammanlagda samhälleliga effekten av generella arbetsmiljöinsatser av stor betydelse
för hälsan. I tillägg till detta finns samhällsekonomiska aspekter då symptom på
depression och utmattningssyndrom ligger
bakom en stor del av sjukskrivningarna.”.
Läs mer:
• Statens beredning för medicinsk utvärdering, Arbetsmiljöns betydelse för sytom på depression och utmattningssydrom.
5
Gävle Hamn döms för grov oaktsamhet
sedan dragtruck och trailer vält vid fartgupp
En dragtruck med trailer välte
vid ett fartgupp i Gävle hamn.
Föraren kastades ur och hamnade under fordonet, men
klarade sig med lindriga skador.
Händelsen har nu lett till att
Gävle Hamn AB dömts att betala
företagsbot på 100 000 kronor
för arbetsmiljöbrott genom framkallande av fara för annan.
Olyckan inträffade 19 maj 2010 när en
anställd med Sisu dragtruck och trailer
höll på att transportera virkespaket från ett
närbeläget sågverk till hamnen.
För att kunna köra trailern måste den
höjas upp så mycket att stödbenen framtill
inte tog i marken. För att kunna passera de
fartgupp som fanns på området måste trailern höjas ytterligare. Med följd att trailern
blev instabil i sidled.
Instabiliteten ledde till att ekipaget välte
vid körning över ett fartgupp, och föraren
kastades ut. Ren tur gjorde att han klarade
sig undan med lättare skador.
Arbetsmiljöverket konstaterade vid en
inspektion efter olyckan att ekipaget, kombinationen Sisutruck och trailer, inte var
lämpligt för transport över huvud taget med
tanke på de brister som fanns. Man lade
därför ett omedelbart förbud att använda
trucken.
Förutom att fordonskombinationen från
början var instabil så kunde truckens manöverdon (en joystick) för att tilta och hissa
släpet aktiveras ofrivilligt så att trailern
började luta. Joysticken var dessutom i
dåligt skick, vilket gjorde att den kärvade
och kunde fastna i aktiverat läge.
Arbetsgivaren hade inte systematiskt undersökt och bedömt riskerna i arbetet med
dragtrucken. Något som lett till att man inte
sett till att utrustningen, truck och trailer,
kunde användas med betryggande säkerhet.
När trucken välte kastades den anställde
ut eftersom han inte var fastspänd, vilket
inte var så konstigt då trucken saknade
säkerhetsbälte.
Arbetsmiljöverket hävdade att ”arbetsgivaren har utsatt sina arbetstagare för
livsfara eller fara för svår kroppsskada”,
och vände sig till åklagare med en begäran
om åtalsprövning.
I somras väckte kammaråklagare Stig
Andersson vid Riksenheten för miljö- och
arbetsmiljömål i Östersund talan om företagsbot mot Gävle Hamn AB. Han grundade
sin stämningsansökan på samma brister som
Arbetsmiljöverket lyft fram, och hävdade att
ansvarig personal vid bolaget av grov oaktsamhet utsatt den anställde för livsfara eller
fara för svår kroppsskada (framkallande av
fara för annan).
Gävle Hamn AB accepterade åklagarens
yrkande om företagsbot.
Gävle tingsrätt håller med åklagaren i allt
utom då det gäller påståendet att joysticken, styrspaken, varit i dåligt skick och
kärvat innan olyckstillfället. Truckföraren
berättade nämligen i förhör att styrspaken
fungerat utan problem tidigare.
”Även om styrspaken således inte varit i
olag tidigare är det tingsrättens bedömning
att det var dragbilens konstruktion med den
höj- och sänkbara kopplingsanordningen
som möjliggjorde olyckan”. Bedömningen
stöds av att dragbilen numera, enligt uppgift från bolagets VD, är ombyggd för att
förhindra en ny olycka tillägger man.
Hade arbetsgivaren gjort en sådan riskbedömning som man är skyldig att göra så
torde den ha utvisat att konstruktionen inte
var säker påpekar tingsrätten.
Åklagaren hade yrkat på 200 000 kronor
i företagsbot, men med beaktande av att
styrspaken inte varit i olag tidigare anser
tingsrätten att beloppet ska sättas lägre, och
bestämmer boten till 100 000 kronor.
Läs mer:
• Gävle tingsrätt, mål nr B 2037-13.
Strängbetong frias från ansvar efter fall
I januari 2011 föll en betongarbetare drygt 3 meter genom ett
hål i golvet som inte var täckt.
Det fanns dock en klar regel på
bygget som sa att om det inte
fanns några andra fallskydd
så skulle personligt fallskydd
användas. Arbetsledaren hade
inte haft anledning att räkna med
att det skulle behövas ytterligare
instruktioner, och därför ogillas
talan mot arbetsgivaren Strängbetong.
AB Strängbetong hade anlitats för att tillverka, leverera och montera stommen till
ett äldreboende i flera våningar som höll på
att byggas i Norrköping.
En betongarbetare och en montör, som
båda arbetat lång tid åt Strängbetong, gjorde 31 januari 2011 sin första dag på bygget.
Vid 18-tiden, när de höll på med att gjuta
klackar på byggnadens andra våningsplan,
föll betongarbetaren genom ett oskyddat
hål i bjälklaget och landade på våningsplanet under. Han fick en fraktur på vänstra
6
nyckelbenet, och på vänstra överarmsbenet
upp mot axeln.
I september förra året väcktes talan om
företagsbot mot Strängbetong för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada.
Enligt kammaråklagare Bengt Svensson vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål
hade företrädare för bolaget medvetet tagit
risken att låta anställda jobba på våningen
trots att
– belysningen varit bristfällig,
– det inte fanns fasta fallskydd vid hål i
golvet,
– personligt fallskydd inte användes,
– instruktioner om att använda personligt
fallskydd inte getts, och
– arbetstagaren inte heller fått tillräcklig utbildning och instruktioner i hur man
undgår riskerna i arbetet.
Strängbetong borde därför dömas att
betala företagsbot på 200 000 kronor.
Hålet i golvet var inte täckt, och belysningen var dålig medgav arbetsledaren inför
Norrköpings tingsrätt. Men det var inte meningen att någon skulle befinna sig på den
delen av övervåningen förklarade han. Det
arbete som skulle göras vid tillfället skulle
göras på undervåningen. Han hade inte sagt
åt betongarbetaren och montören att arbeta
på övervåningen. Han påpekade också att
det fanns lampor och personliga fallskydd
att hämta i en container på bygget.
Norrköpings tingsrätt konstaterar att
i arbetsmiljöplanen och ordnings- och
skyddsreglerna för bygget anges att fallsele
alltid ska bäras när risk för fall från hög
höjd finns, till dess att permanent skydd
monterats. Någon muntlig instruktion med
den innebörden har inte lämnats.
Med hänsyn till betongarbetarens
gedigna erfarenheter i yrket anser dock
tingsrätten att Strängbetongs företrädare
haft anledning att räkna med att han utan
vidare instruktioner skulle använda personligt fallskydd vid behov.
Sammanfattningsvis anser tingsrätten att
företrädaren inte haft skäl att räkna med
att betongarbetaren skulle vistas på den del
av övervåningen där olyckan inträffade,
och inte heller att han skulle arbeta i dålig
belysning eller utan personligt fallskydd.
Åklagarens talan om företagsbot ogillas.
Läs mer:
• Norrköpings tingsrätt, mål nr B 2876-13.
Suppleant var inte
behörig företrädare
ICA Kvantum i Upplands Väsby
bröt mot Arbetsmiljöverkets
vitesföreläggande, men slipper
ändå betala vite. Skälet är att
föreläggandet delgivits bolagets
styrelsesuppleant. Hon tjänstgjorde inte som styrelseledamot
vid delgivningstillfället, och saknade därmed behörighet att på
bolagets vägnar ta emot föreläggandet hävdar Förvaltningsrätten i Stockholm.
Vid en inspektion på ICA Kvantum (Salles
Invest AB) i mars 2012 upptäckte Arbetsmiljöverket en del brister i fråga om
belastningsergonomi. Bristerna beskrevs i ett
inspektionsmeddelande, där också krav ställdes på att de skulle avhjälpas. En uppföljande inspektion två månader senare visade att
bristerna fanns kvar, och Arbetsmiljöverket
beslöt därför om ett vitesföreläggande.
Salles Invest skulle senast 18 februari
2013 ha undersökt och riskbedömt hela
hanteringen av fisklådor i butiken, från
leverans till uppackning, och arbetet i
mejeriavdelningen. Utifrån resultatet av
riskbedömningen skulle åtgärder vidtas för
att minska risken för belastningsskador.
Bolaget skulle dessutom se till att samtliga anställda har de kunskaper som behövs
så att de kan utföra arbetet på sådant sätt att
risken för belastningsskador minimeras.
Föreläggandet var förenat med ett vite
om 50 000 kronor.
Vid en uppföljning i början av mars
kunde Arbetsmiljöverket konstatera att
bolaget inte följt föreläggandet, bristerna
kvarstod. Verket ansökte därför hos Förvaltningsrätten i Stockholm om att vitet
skulle dömas ut.
I ansökan förklarade man att föreläggandet skickats till Salles Invest i en rekommenderad försändelse med mottagningsbevis.
Den 14 januari 2013 hade Arbetsmiljöverket
fått ett påskrivet mottagningsbevis från ett
av postens utlämningsställen. Mottagningsbeviset var påskrivet 10 januari av bolagets
styrelsesuppleant. ”Antingen har hon haft
fullmakt från motparten att hämta ut vårt beslut eller så har hon hämtat ut försändelsen i
egenskap av bud”.
Förvaltningsrätten tänker annorlunda.
Det finns inte anledning till antagandet att
styrelsesuppleanten vid delgivningstillfället
tjänstgjorde som styrelseledamot, och hon
får därför antas ha saknat behörighet att
på bolagets vägnar ta emot föreläggandet
hävdar förvaltningsrätten.
Salles Invest blev alltså inte på korrekt sätt delgiven vitesföreläggandet och
därmed finns inte lagliga förutsättningar att
döma ut vitet förklarar förvaltningsrätten.
Hovrätten fastställer
fällande dom mot takfirma
Taket var frostigt och arbetet
med att lägga takpapp gjordes
utan någon form av fallskydd.
Det slutade med att en 22-årig
man föll från taket mot asfalten
nedanför och bröt handleden. Arbetsgivaren Värnamo Taktjänst
AB dömdes i tingsrätten att
betala 250 000 kronor i företagsbot. Göta hovrätt har nu fastställt
tingsrättens dom.
Värnamo Taktjänst höll på med takarbeten
på en fritidsbyggnad i ett radhusområde i
Värnamo.
Arbetet påbörjades 14 november 2011,
och utfördes av 22-åringen och en jämnårig
arbetskamrat.
Båda var relativt nyanställda. Ingen av
dem hade någon formell utbildning som
byggnadsarbetare. För 22-åringen var det
första anställningen inom bryggbranschen,
för kollegan första anställningen över
huvud taget.
På morgonen den 15 november bad
chefen dem att frosta av taket med en
gasolbrännare och sedan lite långsamt börja
med takpappen medan han åkte i väg för att
försöka ordna en ställning.
Pappen var hård och besvärlig att arbeta
med på grund av kylan. När 22-åringen lagt
första bården och skulle skära av den föll
rullen över takkanten och han drogs med.
Han föll 2-3 meter, skadade ansiktet och
några fingrar och bröt en handled.
I mars 2013 väcktes talan om företagsbot för arbetsmiljöbrott vid Jönköpings
tingsrätt.
Bolaget motsatte sig talan om företagsbot och påståendet om arbetsmiljöbrott.
Något arbete skulle inte utföras på taket,
utan de båda anställda skulle förbereda arbetet genom att frosta av taket från en stege
i avvaktan på att deras chef/bolagets företrädare ordnade med fallskydd. 22-åringen
hade påbörjat takarbetet på eget initiativ.
De båda byggnadsarbetarna gav en helt
annan bild av förhållandena.
Och Jönköpings tingsrätt konstaterade
(Tema Arbetsmiljö nr 7/2013), utifrån företrädarens egna uppgifter och förhören med
de anställda, att företrädaren ”medvetet
tagit risken att låta anställda arbeta på taket
trots att det inte fanns något fallskydd”.
Olyckan och den anställdes handledsbrott har ett omedelbart samband med
avsaknaden av nödvändigt fallskydd. Fara
för allvarligare konsekvenser har förelegat.
”Mot bakgrund härav och att olyckan berott
på ett medvetet risktagande från näringsidkarens sida bör företagsboten, med
beaktande av straffskalan för det arbetsmiljöbrott som begåtts, bestämmas till 250 000
kr. Skäl för jämkning föreligger inte”.
Värnamo Taktjänst överklagade domen.
Bolaget lade hela skulden för olyckan på
den skadade 22-åringen och hävdade att
han ljugit inför tingsrätten.
Därför ville man i första hand att hovrätten skulle ta bort företagsboten eller, i
andra hand, att företagsboten skulle sänkas
eller jämkas till ett lägre belopp.
Göta hovrätt anser dock, precis som
tingsrätten, att det inte finns någon anledning att ifrågasätta de båda byggnadsarbetarnas uppgifter om att företrädaren för
Värnamo Taktjänst gav dem instruktioner
att påbörja takarbetet medan han hämtade
en byggnadsställning.
På samma sätt bedömer hovrätten takarbetet som att det krävde skyddsutrustning
och att bristen på sådan utrustning har ett
omedelbart samband med 22-åringens
skada.
Och därmed är arbetsmiljöbrott styrkt
enligt åklagarens gärningsbeskrivning.
När det gäller företagsbotens storlek
förklarar hovrätten att ”en bedömning med
utgångspunkt enbart i den uppkomna skadan, och den fara för skada som uppkommit” talar för en företagsbot av omkring
200 000 kronor.
I mildrande riktning kan enligt hovrätten
anföras att det inträffade inte har påståtts
vara ett led i ett systematiskt förfarande
från näringsidkarens sida, utan får anses
ha varit fråga om en enstaka överträdelse.
Kanske också det faktum att överträdelsen
var kortvarig, eftersom en ställning skulle
hämtas.
I skärpande riktning talar att ”takarbete
typiskt sett utgör ett farligt arbete där det
är särskilt viktigt att säkerhetsföreskrifter
iakttas”.
Försvårande är även att bolagets företrädare, enligt vad hovrätten funnit utrett, har
gett direktiv om takarbete i avvaktan på att
ställningen skulle hämtas.
Sammantaget leder detta en enig hovrätt
till slutsatsen att det inte finns några skäl att
frångå tingsrättens bedömning.
Några skäl att jämka företagsboten har
inte heller framkommit.
Därför ska tingsrättens dom stå fast, och
Värnamo Taktjänst betala företagsbot på
250 000 kronor.
Läs mer:
• Göta hovrätt, mål nr B 1793-13.
• Jönköpings tingsrätt, mål nr B 894-13.
7
Bergtruck rasade utför tipp
– nu hotar kraftig företagsbot
Vid tippning av sprängsten rasade bergtrucken nedför en 5-7
meter hög slänt och hamnade
upp och ned. Truckföraren fick
bland annat lungsäcken punkterad.
Vid tippstället saknades barriär
eller liknande som skyddade mot
nedstörtning. Nu riskerar arbetsgivaren, Värmdö Schaktmaskiner
AB, att få betala en halv miljon
kronor i företagsbot.
Olyckan inträffade strax efter klockan
tio på kvällen den 30 mars 2011 under
anläggningsarbete vid Hede-Älvängen i Ale
kommun.
Från en tunnel transporterade truckföraren sprängmaterial som skulle tippas vid
en bergtipp. När han backade bergtrucken
mot tippkanten gled truckens bakhjul över
kanten. Trucken vreds ett kvarts varv till
vänster och kanade nedför slänten. När den
slutligen stannade efter ett ras på 5-7 meter
låg den upp och ned.
Truckföraren var hela tiden vid medvetande. Han fördes med ambulans till
Kungälvs sjukhus där det konstaterades att
han fått punkterad lungsäck, brott på tolv
revben på vänster sida (tre revben hade
brott på flera ställen).
Han hade dessutom fått sårskador i
ansiktet som måste sys, och på armarna.
Han skrevs ut från sjukhuset efter en vecka
och var sedan helt sjukskriven i ytterligare
tre veckor.
I en rapport till Arbetsmiljöverket efter
olyckan hävdade Värmdö Schaktmaskiner
att truckföraren gjort en missbedömning
på bergtippens kant. Bolaget hävdade
vidare att en rad åtgärder vidtagits på
olycksplatsen. ”Tippen är säkrad och
barriärer uppbyggda med massor utefter
hela området, med målade markeringar
på stenblock. Området där tippning skall
utföras övervakas av tippvakt. Belysningsmast kommer att sättas upp på området, så
att det blir ordentligt upplyst under dygnets
mörka tid.”.
När Arbetsmiljöverket kontrollerade
Värmdö Schaktmaskiners uppgifter förklarade truckföraren att han inte gjort någon
missbedömning, utan det var tippkanten
som brast.
Redaktör och ansvarig utgivare:
Hans Olof Wiklund
Prenumeration: Helår, 14 nr,
kostar 2 900:- + moms (3 074:-)
PlusGiro: 31 12 35-6. Bankgiro: 213-3742
8
Då verket några veckor senare besökte
bergtippen fanns belysning på plats, däremot ingen barriär vid tippkanten. Barriär
hade heller aldrig funnits enligt truckförare
från bolaget som var med vid besöket.
Tippvakt hade funnits på plats efter olyckan
och en vecka framåt. Några målade markeringar hade man inte sett.
Vid besöket konstaterade verkets inspektör att det var ett överhäng på vänster sida
av tippen.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om berg- och gruvarbete (AFS 2010:1) ska
det finnas en barriär som hindrar att fordon
kör utför tippen. Alternativt att man tippar
en bit från slänten och sedan med schaktbladsmaskin knuffar tippmassorna nedför
slänten.
Vid den aktuella tippen fanns ingen
barriär, inte heller användes någon annan
metod för att arbeta säkert vid tippningen.
Arbetsmiljöverket vände sig därför i maj
2011 till åklagare med en begäran om
åtalsprövning.
Det framstår ”som i hög grad sannolikt
att arbetstagarens skada skulle ha uteblivit om arbetsgivaren hade sett till att det
vid olyckstillfället hade funnits en barriär
vid tippstället Det finns därför skäl att
misstänka arbetsmiljöbrott innefattande
vållande till kroppsskada” påpekade Arbetsmiljöverket.
Kammaråklagare Maria Johansson vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål
i Göteborg har nu väckt talan om företagsbot mot Värmdö Schaktmaskiner AB vid
Alingsås tingsrätt.
Den eller de personer inom bolaget
som burit arbetsgivarens skyddsansvar
har försummat sina skyldigheter enligt
arbetsmiljölagen att förebygga olycksfall,
och har därigenom av oaktsamhet orsakat
maskinförarens skador hävdar hon.
Oaktsamheten har, som Arbetsmiljöverket påpekade, bestått i att bolaget inte sett
till att det fanns en barriär vid tippstället
eller att annan metod för att arbeta säkert
användes. Dessutom hade man inte gett
tillräckliga instruktioner om hur arbetet vid
bergtippen skulle utföras.
Därför anser åklagaren att Värmdö
Schaktmaskiner ska dömas att betala företagsbot på 500 000 kronor för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada.
Datum för rättegången är ännu inte
bestämt.
Nr 2/2014 4 mars
Tema Arbetsmiljö
© Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan.
www.temaarbetsmiljo.se
Brister i polisens
rehabiliteringsarbete
Chefsbyten är vanliga och dessa
byten leder ofta till bristande i
kontinuitet i rehabiliteringsarbetet. Nu kräver Arbetsmiljöverket
att Polismyndigheten i Örebro
län går något åt saken.
Efter en inspektion i juni förra året påpekade Arbetsmiljöverket att rehabiliteringsarbetet inte fungerade som det skulle på
grund av återkommande chefsbyten.
Polismyndigheten medger i en svarsskrivelse till Arbetsmiljöverket att det i enstaka
fall brustit i informationsöverföringen i
rehabiliteringsärendena. Men tillägger att
myndigheten erbjuder såväl intern som
extern arbetsmiljöutbildning, och att denna
utbildning årligen kompletteras med intern
utbildning/uppföljning.
Det räcker inte anser Arbetsmiljöverket,
eftersom ”cheferna i vissa fall prioriterar
bort erbjuden utbildning till förmån för det
dagliga arbetet”.
Det är viktigt att arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering kommer igång
så snabbt som möjligt. I de fall detta arbete
brister kan arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga komma att under en allt för lång
tid tvingas att vara utan åtgärder som syftar
till att återställa arbetsförmågan påpekar
Arbetsmiljöverket.
Polismyndigheten föreläggs därför att se
till att alla chefer som nu arbetar med rehabiliteringsärenden och som inte redan fått
utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete
och rehabilitering får en sådan utbildning.
Man ska dessutom upprätta en rutin som
säkerställer att alla som får i uppdrag att
arbeta med rehabilitering får utbildning i
systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering.
Kontakta redaktionen!
• Har du synpunkter på innehållet?
Frågor, tips eller önskemål? Hör då av
dig till redaktionen. Enklast genom
e-post, eller telefon.
• Svårt att få tag i domar och annat material som det refereras till i nyhetsbrevets texter? Hör av dig så hjälper vi till.
• Saknar du något nummer av nyhetsbrevet, eller behöver du fler ex av
någon utgåva? Kontakta redaktionen!
Tema Arbetsmiljö produceras, trycks
och ges ut av Tema Arbetsmiljö AB.
Adress: Skolvägen 1, 642 34 Flen
Telefon: 070 - 581 79 81
Fax: 0157 - 105 44
e-post: [email protected]