Transcript Johanna Prytz, Stockholms universitet

Johanna Prytz, Stockholms universitet
Syntaktiska, semantiska och lexikala distinktioner mellan argument och adjunkter
I mitt avhandlingsarbete om utelämnade objektsargument aktualiseras distinktionen mellan argument
och adjunkter. Att det finns en skillnad mellan argument och adjunkter är de flesta överens om, men
var gränsen ska dras och framförallt på vilken grund distinktionen ska göras råder det viss oenighet om
i språkvetenskaplig litteratur (se t.ex. Koenig et al 2003; Toivonen 2012). För svenskans del har det
förts en liknande diskussion kring gränsen mellan objekt och adverbial utifrån graden av objektighet
hos den satsdel som omväxlande kallas objektliknande adverbial och prepositionsobjekt (se t.ex.
Hellberg 2003; Teleman 1987; Teleman et al. 1999).
Termerna argument och adjunkt används både i semantisk och i syntaktisk litteratur, med något olika
definitioner. På kollokviet går jag igenom några syntaktiska, semantiska och lexikala analyskriterier
för distinktionen mellan de två kategorierna, och presenterar data där analysen av verbets komplement
inte är självklar. Jag önskar också få hjälp från kollokviet med grammatikalitetsbedömningar av data
från de syntaktiska testerna.
Referenser:
Hellberg, Staffan 2003: Varför inte prepositionsobjekt? I: Delsing, Lars-Olof, Cecilia Falk, Gunlög
Josefsson and Halldór Á Sigurðsson (red.) Grammatik i fokus. Festskrift till Christer Platzack
18 november 2003. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. S. 47-53.
Koenig, Jean-Pierre, Gail Mauner, and Breton Bienvenue 2003: Arguments for adjuncts. Cognition 89:
67-103.
Teleman, Ulf 1987: Objekt som objekt. I: Teleman, Ulf (red.) Grammatik på villovägar. Stockholm:
Svenska språknämnden och Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Teleman, Ulf; Hellberg Staffan and Erik Andersson 1999: Svenska Akademiens Grammatik.
Stockholm: Norstedts ordbok.
Toivonen, Ida 2012: Between arguments and adjuncts. Handout från ICNGL11, Freiburg.