Transcript BEF-Nytt Nr 1 Mars 2012

BEF-NYTT
Nr 1 2012
mars
Nyhetsblad för Bergsprängningsbranschen
t
t
t
RfSU på studiebesök
Läs mer på sidorna 32-33
Hyllad
BEF-ordförande
Läs mer på sidorna 42-43
Bergsprängardagarna
- publikens favorit
Läs mer på sidorna 35-41
Ledaren
Ständigt nya krav
- vem ska betala?
BEF – det är vi som försätter berg
www.bef.nu
Ledaren
Nytt borrsystem för tuffare uppgifter
Ständigt nya krav – vem ska betala?
Bergsprängning omgärdas med
fler lagar, regler och förordningar
än någon annan del av byggsek­
torn och det med rätta. Misstag,
okunnighet och slarv kan få förö­
dande konsekvenser.
Som företagare och därmed yt­
terst ansvarig gäller det inte bara
att känna till regelverket och följa
det, man måste också kunna be­
döma de ekonomiska konsekven­
serna ur ett såväl kort som lång­
siktigt perspektiv. Detta givetvis
för att kunna kalkylera sina anbud
rätt och bedöma nödvändiga in­
vesteringar.
Exempel på nya regler/förordningar senaste åren är:
l
l
l
l
l
Den kanske ser ut som sin föregångare men där upphör likheterna.
T-WiZ borrsystem, med dess kombination av T-WiZ MF-stänger och T-WiZ
nackadaptrar, ger upp till 30 procent längre livslängd än sin föregångare.
Tack vare den höga gängstabiliteten är T-WiZ ett borrsystem för krävande
tillämpningar och passar för borrning under jord, i dagbrott eller vid
anläggningsplatser.
2
Krav på hålinmätning av de två första hålraderna vid pall över 10 m.
Kräver investering i utrustning och utbildad personal som mäter alternativt
att köpa tjänsten.
Nya regler för EX II/III fordon för transport av sprängämnen.
Kräver nyinvestering i fordon.
Skärpta Arbetsmiljökrav för borriggar/borroperatörer (borrkort).
Kräver nyinvestering i utrustning samt utbildning personal.
Nya regler för förvaring av sprängämnen.
Kräver utbyte av samtliga förvaringsskåp/utrymmen – Totalinvestering ca 1
miljard SEK.
EU direktivet ang. spårbarhet av sprängämnen – Ska vara helt infört 2015.
Kräver investering i logistik utrustning och mer personal – Totalinvestering
ca 100 miljoner SEK.
Flertalet av befintliga och nya
regler har sitt berättigande och i
många fall har BEF varit med och
påverkat utformning och kanske
till och med drivit den.
Men problemet uppstår när vi
bergsprängare ska ta betalt för
våra nya kostnader.
Våra kunder, det kan vara nå­
gon av de stora entreprenörerna,
små byggare, åkerier eller krossa­
re. Deras gemensamma nämnare
är oftast att dom ej kan så mycket
om sprängning och framförallt att
dom inte vill betala vad det egent­
ligen kostar.
Här kan man dock inte bara
skylla på beställarna för det är
trots allt bergsprängningsentre­
prenören som går med på uppgö­
relsen. I vissa fall vet han inte ens
om att priset är för lågt då han ej
kan bedöma kostnaderna för be­
fintligt och kommande regelverk.
Och i vissa fall tänker han inte
ens följa det, ibland medvetet men
oftast omedvetet då han inte har
kontroll på gällande regler och be­
stämmelser. Vad är då lösningen? Teoretiskt
är det enkelt, slutkunden betalar.
Bygger vi en väg eller järnväg be­
talar skattebetalarna. Bygger vi ett
hus betalar hyresgästerna etc.
I verkligheten är det inte så
enkelt men alla involverade par­
ter måste ge bergsprängningsen­
treprenörerna (och givetvis alla
övriga entreprenörer) möjlighet
att följa lagar och förordningar
kombinerat med en skälig lönsam­
het. Sker inte det finns risk för en
bransch med sämre arbetsmiljö
och ökade antal olyckor således
tvärtemot det arbete som drivs i
partssammansatta Olyckskommis­
sion Bergsprängning. Beställarens
ansvar är alltså stort.
3
Roland Netterlind
VD BEF
[email protected]
Ekonomi
Nytt Entreprenadindex
Översynen av Entreprenadindex
E84 (där bl.a. BEF deltagit beträf­
fande de bergrelaterade delarna)
resulterade i ett nytt Entreprenad­
index med bas januari 2011.
Detta har nu använts under 1
år.
Den nya Entreprenadindexse­
rien följer samma indelning som
den föregående. Efter översynen
har grupperna fått nya kostnads­
fördelningar och uppdaterat inne­
håll.
Det har resulterat i att likarta­
de huvudgrupper slagits samman
(t.ex. litt 112 och 312 Bergarbeten),
men det har även tillkommit nya
(t.ex. 117 Arbeten med stålpålar).
Nya entreprenadindextal
Indextal med basen januari
1984=100 (E84) respektive janua­
ri 2011=100 kommer att publiceras
parallellt under 2011 med början i
detta nummer av Byggindex. I ja­
nuari 2012 upphör publiceringen
av E84:as indextal. Det kommer
dock vara möjligt att med hjälp av
Förändringar för bergarbeten
E 84 112 Bergarbeten (Mark) och 312 Bergarbeten (ledning)
213 Bergtunnlar nyckeltal räkna fram indextal en­
ligt E84:as huvud- och undergrup­
per eftersom alla grupper har en
koppling till båda basmånaderna.
OBS i nya entreprenadindex regle­
ras 90% av beloppet.
Lär gärna mer om detta på
www.byggindex.scb.se
Maskiner, reservdelar & service
för bergborrning
=
(Nya) Entreprenadindex
=
=
112 Bergarbeten
411 Sprängningsarbeten bergrum och tunnlar
Indexutfall 2011 -2012
Som framgår av nedan för oss
bergsprängare relevanta index är
den årliga kostnadsökningen på
årsbasis kring 4,5 % vilket är ök­
ning mot föregående period. Lö­
ner har stigit ca 2,5 % men då är
löneglidningen ej med.
KPI -Konsumentprisindex
(totalindex)
2011 - 2012 (helår)
1,9 %
Maskiner: Stefan Persson 070-656 19 55 (norra Sverige). Anders Arvidsson 073-028 54 43 (södra Sverige).
Service Södra/Västra Sverige: MP Entreprenadservice Borås AB, Maskingatan 5, 504 62 Borås, 033-10 82 63.
Service övriga Sverige: Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Johan Widigson 070-655 39 10.
Borrverktyg: Andreas Bergart 073-506 93 70 (Partille), Tommy Johansson 070-342 35 68 (Järfälla),
Viktor Eriksson 070-616 26 91 (Järfälla).
Orderdesk/Reservdelar: 026-26 21 71.
S a n d v i k M i n i n g a n d Co nS t ruC t i o n S v e r i g e aB, t eL . 0 2 6 - 2 6 2 0 0 0
mc .sand vik.com/se
(Nya) Entreprenadindex E 84 feb 2011 – feb 2012
112 Bergarbeten ( Markarbeten)
2,7 %
411 Sprängningsarbeten (Bergrum och tunnlar)
2,0 %
7011 Dieselolja MK1 (Regleras ej separat )
8,9%
3014 Arbetarlöner, Anl.avtalet
2,0 %
3015
, Väg- och banavtalet
2,0 %
3016
, Underjord
2,0 %
Tjänstemannalöner
2,0 %
För mer information och hjälp ring föreningskontoret.
Äldre Index hittar ni på www.byggindex.scb.se
2012 januari - februari 0,9 %
Bergmaterialindex
RM/BF, Byggindex
Kvartal 3 2007 = 100
2007
2007
2008
2008
2008
2008
2009
2009
2009
2009
2010
2010
2010
2010
2011
kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1
Kostnadsslag
Bergmaterialindex
100,0
101,5
103,8
106,3
108,4
102,6
95,5
94,2
93,3
93,6
93,9
95,7
96,2
96,7
98,9
RM/BF, Byggindex
Kvartal 3 2007 = 100
*) Beräknat
Ny metod för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet 2010
2011 på indextal
2011 med flera
2011decimaler
kvartal 4 2011 kvartal 4 2011
2007
2007
2008
2008
2008
2008
2009
2009
2009
2009
2010
2010
2010
2010
2011
kvartal
2
kvartal
3
kvartal
4
kvartal
1
2011
kvartal
4 2010
2008
2008
2009
2009
2009 kvartal
2009
20104 kvartal
2010 1 kvartal
2010 2 kvartal
2010 3 2011
kvartal
2011 kvartal
4 2011
Kostnadsslag
3 kvartal
kvartal 4 2011
kvartal 12011
kvartal 2011
2 kvartal
3 4 kvartal
4 kvartal
1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1
2008
2008
kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 2011
103,8
106,3
99,7
101,0
101,2
Bergmaterialindex
108,4
102,6
95,5
94,2
0,2 100,0
93,6
93,3
4,6
101,5
93,9
för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet 2010
*) Beräknat på indextal med flera decimaler
103,8
95,7
106,3
96,2
108,4 98,9102,6 99,7 95,5
96,7
101,0
94,2
101,2
93,3
kvartal 4 2010
0,293,6
93,9
4,6
Ny metod för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet 2010
4
95,7
96,2
96,7
98,9
Ny metod för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet 2010
Ekonomi
Ekonomi
Byggstartbarometern
Byggstartbarometern visar kon­ en nedgång på – 14% men då ska
kreta byggstarter och jämför man man veta att jämförelsen sker mot
gångna 12 månaders perioden en extrem hög period.
med 12 månaders perioden in­
Byggstarter januari, februari
nan har vi i princip amma volym. 2012 totalt ligger något under
Jämför man anläggning har man samma period föregående år men
inte direkt oroande och bostäder
ligger till och med något över!
Ovanstående material från Sve­
rige Bygger är bara en del av alla
tjänster företaget erbjuder.
Merparten av prognoserna kan
exempelvis även fås på lokalnivå
vilket kan underlätta företagens
planering och strategi. Vi rekom­
menderar därför medlemsföreta­
gen att överväga att prenumerera
på denna information.
Läs mer på www.sverigebyg­
ger.nu
Sverige Bygger
6
7
Källa: Sverige Bygger AB
Ekonomi
Ekonomi
Projekteringsstartbarometern
Projekteringsstart barometern är
ett viktigt styrinstrument då man
kan prognosera mer långsiktigt då
projektering starterna indikerar
vad som händer framåt. Det finns
givetvis dock alltid en risk att en
del projekterade objekt flyttas
framåt beroende på ekonomi, po­
litik, tillstånd, överklagande etc.
Jämför man projekteringsstar­
ter på årsbasis är gångna helårspe­
riod 28 %högre än förgående ett­
årsperiod. Även februari är högre
än förra året.
Risken finns givetvis att flera
färdigprojekterade projekt kan
läggas i lådan ifall oron på fi­
nansmarknaden fortsätter eller
försenas av överklagande etc.
Källa: Sverige Bygger AB
Fler anställda i byggindustrin
Antalet
anställda
inom
byggindu¬strin ökade med 11,2
procent under fjärde kvartalet
2011 jämfört med motsvarande
kvartal år 2010, och antalet an­
ställda uppgick till 265 700 an­
ställda. Den privata sektorn som
helhet visade en uppgång, 4,3
procent, jämfört med föregående
år. Andelen tillfälligt anställda
inom byggindustrin var 6,3 pro­
cent vilket var en ökning jämfört
med fjärde kvartalet 2010.
8
9
Ekonomi
Ekonomi
December 2010 – december 2011:
Löneökningen 3,3 % för byggarbetare
Den genomsnittliga timlönen för
arbetare i byggsektorn var 160,70
kronor och tjänstemännens ge­
nomsnittliga månadslön var 35
100 kronor under december 2011.
Detta är en ökning med 3,3 res­
pektive 3,6 procent jämfört med
december 2010. Byggarbetarna
arbetade övertid 1,7 procent av or­
dinarie arbetstid i december 2011,
vilket är en minskning med 0,3
procentenheter jämfört med de­
cember 2010.
► Produktionen av nya bostäder minskar: Bildenförriketvisarpåentydlignedgångförbostads
Sid1
byggandet och det kraftigaste fallet sker i det marknadsstyrda bostadsbyggandet.
► Konjunkturförsvagningen bekräftas av NR:Denpreliminäraredovisningenavnationalräkenskaperna(NR)förfjärdekvartalet2011bekräftarbildenavattdenekonomiskaåterhämtningen
efterfinanskrisenharstannatav.
Sid3
► Produktionen av nya bostäder minskar: BildenförriketvisarpåentydlignedgångförbostadsSid1
byggandet och det kraftigaste fallet sker i det marknadsstyrda bostadsbyggandet.
► Konjunkturförsvagningen bekräftas av NR:Denpreliminäraredovisningenavnationalräken
skaperna(NR)förfjärdekvartalet2011bekräftarbildenavattdenekonomiskaåterhämtningen
återhämtningensominleddesunderhösten2009nu
efterfinanskrisenharstannatav.
Sid3
definitivtharavbrutits.
Källa: SCB
Antaletpåbörjadebostäderbörjademinskavidhalvårs­
skiftet2011ochunderfjärdekvartaletpåbörjades
nybyggnadavsmåhusmed1170lägenheterochav
återhämtningensominleddesunderhösten2009nu
flerbostadshusmed3600lägenheter.*Detinnebären
definitivtharavbrutits.
minskningavigångsättningenmed52procentför
Antaletpåbörjadebostäderbörjademinskavidhalvårs­
småhusenoch30procentförflerbostadshusenjämfört
skiftet2011ochunderfjärdekvartaletpåbörjades
medmotsvarandeperiod2010.
nybyggnadavsmåhusmed1170lägenheterochav
flerbostadshusmed3600lägenheter.*Detinnebären
minskningavigångsättningenmed52procentför
småhusenoch30procentförflerbostadshusenjämfört
medmotsvarandeperiod2010.
Antal
Denekonomiskautvecklingenochprisutvecklingenpå
bostäderharbetydelseförbostadsbyggandet.Trotsen
starkprisutvecklingöverenlängreperiodharbostads­
byggandetvaritlågt.Undertredjekvartalet2011nådde
småhusprisernairiketsintopp,ochharsedandess
Denekonomiskautvecklingenochprisutvecklingenpå
sjunkit.Genomattstuderastatistikenöverantalet
bostäderharbetydelseförbostadsbyggandet.Trotsen
påbörjadelägenheterkandetkonstaterasattförändring­
starkprisutvecklingöverenlängreperiodharbostads­
aravigångsättningenskermycketsnabbareänprisför­
byggandetvaritlågt.Undertredjekvartalet2011nådde
ändringarpåbostäder.
småhusprisernairiketsintopp,ochharsedandess
sjunkit.Genomattstuderastatistikenöverantalet
påbörjadelägenheterkandetkonstaterasattförändring­
aravigångsättningenskermycketsnabbareänprisför­
Index1980=100
ändringarpåbostäder.
900
!
A
SNABBANSER
LEVER
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor, -skålar • Sprängtråd • Skjutkabel
Diamantslipstift m. maskin • Dammsugarsäckar • Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor
Helstångsborr S11, S12 • Brunnsborr m. tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor
031-54 10 96, 54 20 32
Fax 031-53 28 50 • Mobil 070-583 32 13 • www.cme.se • [email protected]
10
800
16 000
14 000
Antal
Småhus
12 000
Total
16 000
10 000
Flerbostadshus
14 000
Småhus
8 000
12 000
Total
6 000
10 000
4 000
8 000
2 000
6 000
0
4 000 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Riket
Stor-Stockholm
Index1980=100
700
Stor-Göteborg
900
600
Riket
Stor-Malmö
800
Stor-Stockholm
500
700
Stor-Göteborg
400
600
Stor-Malmö
300
500
200
400
100
300 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
2 000
200
EfterattSCBredovisatstatistikförantalpåbörjade
100
bostäderfördetfjärdekvartaletkanvikonstateraatt
2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Flerbostadshus
Försmåhusbyggandethardentidigareavvaktande
utvecklingenbyttsmotentydlignedgångunderandra
*BI:s uppräkning av SCB:s preliminära statistik
halvåretifjol.Förflerbostadshusenbörjadedennega­
EfterattSCBredovisatstatistikförantalpåbörjade
bostäderfördetfjärdekvartaletkanvikonstateraatt
11
Redaktör
FredrikIsaksson,08­6985867
0*BI:s uppräkning av SCB:s preliminära statistik
2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Försmåhusbyggandethardentidigareavvaktande
Prenumerationer
utvecklingenbyttsmotentydlignedgångunderandra
www.prenservice.seellerring
halvåretifjol.Förflerbostadshusenbörjadedennega­
Ekonomi
Ekonomi
tivatrendenlitetidigareänförsmåhusen,dockefteratt
hauppvisatenstarktpositivutvecklingframtillförsta
kvartalet2011.SenastSverigehadeettlikabrantfalli
igångsättningenavlägenheteriflerbostadshusunderett
andrahalvårvar2008.Dåvarfallet32procentiårstakt,
andrahalvåret2011ärdet25procent.Settenbarttill
fjärdekvartaletärantaletigångsattaflerbostadsprojekt
tillbakapådenivåersomexisteradekringårsskiftet
2009/10.
Ävenomnedgångenförbostadsbyggandetärutbredd
överhelalandetfinnsvissaregionalavariationer.För
flerbostadshusenuppvisardetrestorstadsregionernade
tydligasteavmattningstendenserna.Underfjärdekvarta­
letökadeantaletpåbörjadelägenheteriflerbostadshusi
övrigariket,vilketgjordeattantaletigångsättningar
överstegantaletförStor­Stockholm.Dettaärförsta
gångendettaskersedan2006(dåsubventionernaav­
skaffades).Avseendesmåhusenärtrendentydlig,i
samtligaregionersjunkersmåhusbyggandet.Jämförs
helåret2011medföregåendeårsåminskarsmåhusbyg­
gandetmestiStor­Göteborgochiövrigariket(­33%
resp.­29%).
Antaletpåbörjadesmåhusvarunderfjärdekvartaletpå
denlägstanivånsedan1996.Påbörjandetförhelåret
2011ärdärmedtillbakapådelåganivåersomSverige
hadeunderdeförstaårenefter1990­talskrisen.Små­
husbyggandethardärmedintevaritinärhetenavatt
återhämtasigtilldenivåersomnåddesmellan2006­
2008.Desistatvåkvartalenstillbakagångberorsanno­
liktpåettflertalfaktorer.Ettskälskullekunnavara
införandetavbolånetaket,mendetärknappastden
endaförklaringen.Deekonomiskasambandenärmer
komplexaänså.Detsombolånetaketdäremotmöjligt­
visbidragittillärattkreditgivarenblivitmerprofess­
ionellibedömningenavvilkenkreditnivåsomkanges
ettprojektiettvisstområde(dvs.attmarknadsvärdet
påortenspelarenstörrerollförkreditgivningenän
tidigare).
Denpreliminäraredovisningenavnationalräkenskaper­
na(NR)förfjärdekvartalet2011bekräftarbildenavatt
denekonomiskaåterhämtningenefterfinanskrisen
stannatav.Efterhögatillväxttalunderförstahalvåret
bjödandrahalvanavfjolåretpåentydliginbromsning.
DetfjärdekvartaletökadeBNPmed1,1procentjäm­
förtmedmotsvarandekvartalettårtidigare.Isäsong­
rensadetermermotsvarardetenminskningmed1,1
procentfråndettredjekvartalet.Förhelåret2011
betyderdetattBNPökademed3,9procentjämförtmed
2010.
Byggandetavlokalerstodemotdensvagaekonomiska
utvecklingenochökademed14procentdetavslutande
kvartaletifjol.Inomdenoffentligasektornvardet
docktydligtattandrahalvåretvarbetydligtsvagareän
första.Förhelåretlämnadedocksåväldenoffentliga
somdenprivatasidanpositivabidragtilleninveste­
ringsökningpånära12procent.
Beträffandeanläggningsinvesteringarnakankonstateras
attdenprivatadelenstodförenstarkavslutningpååret.
Denexaktaorsakentillutfalletettenskiltkvartalär
svårtattredogöraför.Anläggningssidanpräglasavatt
detoftarörsigomstoraprojektochderasolikastartda­
tumfåroftastortgenomslagiredovisningenavNR.
Denoffentligasidan,somfrämsthandlarominveste­
ringaritransportinfrastrukturen,uppvisardäremotmer
entydigtmönstretavettmycketsvagtandrahalvår.En
uppgångpådenprivatasidanpånära19procentupp­
vägsavattdeoffentligainvesteringarnaminskademed
16procent.Sammantagetsjönkanläggningsinveste­
ringarnamed1,2procent,vilketbetyderattutveckling­
enförhelåretstannadevidenlitenminskning.
Antal
Procent
Mdkr(2010årspris)
7 000
6 000
5 000
4 000
Riket exkl storstadsområden
Stor-Stockholm
Stor-Göteborg
Stor-Malmö
3 000
Antal
2 000
7 000
6 000
tydligt.Investeringarinomnybyggnationavsmåhus
minskademed16procentochävenombyggnadsinve­
steringarnabackadenågot.Investeringarnaiflerbo­
stadshusökadefortfarandemeninbromsningenvar
tydlig.Sammantagetsjönkbostadsinvesteringarnaför
förstagångenpåtvåår(­0,5%),vilketbetyderattde
totalabostadsinvesteringarnasettöverhelåret2011steg
mednära13procent.
byggandetvidetttillfälle(settpåårsbasis)ochdetvar
underkrisåret2009.
Hyresrätt
Bostadsrätt
0
2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
5 000
4 000
Enlänsvisfördelningvisarattantaletpåbörjadebostä­
dertotaltsettunder2011minskatidrygthälftenav
landets21län.Avseendelägenheteriflerbostadshus
harpåbörjandetminskati”endast” niolänmedan
småhusbyggandetharminskati17län.Detsenaste
halvåretärdetettländärdetinteharpåbörjatsettenda
bostadsbygge.Iytterligaretrelänharpåbörjandetmer
änhalveratsomjämförelsengörsmotandrahalvåret
2010.
3 000
2 000
1 000
0
2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
årligprocentuellförändring
1 000
Avslutningsviskandetkonstaterasattbostadsbyggan­
detsnabbtvändenedåtunderandrahalvåretifjoloch
påbörjandetblevtotaltsettlägre2011än2010.Utsik­
ternaföriårserfortsattdystraut,förhoppningsviskan
ettökathyresrättsbyggandedämpafalletframöver.
Attdetskullevaradetmestmarknadsstyrdabostads­
byggandetsomminskatkraftigastmärksknappastdå
antaletpåbörjadelägenheteriflerbostadshusstuderas
meridetalj.Hyresrättsbyggandetnåddesintoppunder
sistakvartalet2010ochbostadsrättenettkvartalsenare.
Detskadocknämnasattunderfjärdekvartaletifjol
påbörjadesdetåterflerhyresrätter(2000lgh)änbo­
stadsrätter(1500lgh),vilketärsammamönstersom
underfinanskrisenhösten2008.Totaltsettpåbörjades
det7100hyreslägenheteroch8900bostadsrätterunder
fjolåret.Sedanbostadssubventionernaavskaffadeshar
hyresrättsbyggandetendastvaritstörreänbostadsrätts­
[email protected]
12
08­6985849
Bostäder
Nybyggnad
Ombyggnad
Denfinansiellaoroniomvärldenpåverkarinteminst,
denförsvenskekonomisåinflytelserika,utrikeshan­
deln.Exportengickriktigttrögtmedanimporteninte
bromsadeinlikahastigt.Nettoexportenutvecklades
därmednegativtförförstagångensedanandrakvartalet
2010ochdrognerBNP­utvecklingenmed0,4procent­
enheter.
Lokaler
Privat
Offentligt
Anläggningar
Privat
Hushållenskonsumtionsutgifterökademed0,7procent
detfjärdekvartalet.För2011somhelhetökadekon­
sumtionenmeddrygt2procentefterdenstarkainled­
ningenpååret.Ävenkonsumtionenioffentligsektor
bromsadeindetsistakvartaletochutvecklingen2011
blevistortsettdensammasomåretinnan,dvs.en
uppgångpåknappt2procent.
Offentligt
Totalt
kv 2
18,3
kv 3
15,4
kv 4 Helår
­0,5 12,9
36,8
34,2
21,9
-2,3
21,4
6,4
19,2
7,1
11,6
10,0
4,3
1,1
14,3
6,2
11,9
13,2
5,5
12,1
28,4
14,0
28,9
24,2
-4,4
­3,2
2,5
­1,2
9,2
­0,6
-7,3
13,3
0,5
18,8
7,0
-3,1
2,0
-6,1 -15,8
-7,2
12,4
13,4
­5,3
7,5
7,0
4,0
8,9
Sammanfattningsvisökadedetotalabygginvesteringar­
namedstarka9procentförraåret.Detärdennäst
högstatillväxttaktenettenskiltårsedan1993,vilket
återspeglarattviärinneienåterhämtningsfas.Denna
återhämtningförsvenskekonomisernutyvärrutatt
fördröjasochbygginvesteringarnariskerardärmedatt
snartförsättasitomgångsläge.
LageruppbyggnadenhöjdeBNP­utvecklingenochde
fastabruttoinvesteringarnaökademed2,2procent.
Investeringarnainombygg­ochanläggningsamtpro­
gramvarorbidrogihöggradtilldenuppgången.Nä­
ringslivetsinvesteringarstegmed4,7procentmedan
offentligamyndighetersminskademed6,6procent.
Äveniredovisningenavbygginvesteringarnamärks
densvagamarknadsutvecklingenförsmåhusbyggandet
Perspektiv på byggmarknaden 3/2012
2011
kv 1
19,1
[email protected]
13
08­6985867
3
Försäkring
Försäkring
Ansvar och försäkring – inte helt lätt
Sprängarentreprenörer som teck­
nar kontrakt enligt AB 04 eller
ABT 06 har som krav att teckna
både en allriskförsäkring och en
ansvarsförsäkring för sina åtagan­
den.
Allriskförsäkringen täcker ska­
dor till följd av fel på den egna en­
treprenaden. För en bergsprängare
ligger dock den största risken i att
skada något utanför entreprena­
den. I dessa fall är det ansvarsför­
säkringen som ska tas i anspråk.
Ansvaret för skador som orsakas
beställaren och som faller inom
ramen för kontraktet regleras i
kapitel 5 i AB/ABT. Skador som
entreprenören orsakar tredje man
regleras däremot av allmänna ska­
deståndsrättsliga regler, exempel­
vis Miljöbalken.
Om vi tänker oss att Sprängare
AB anlitas av Beställarbolaget
AB vid en utbyggnad av Beställar­
bolaget AB:s lokaler. Man tecknar
kontrakt enligt AB 04. En bit bort
ligger Grannens hus.
På grund av osynliga sprickor
i berget går sprängningen inte
riktigt som planerat och både Be­
ställarbolagets lokal samt Gran­
nens hus skadas.
Vem ansvarar egentligen för
vad, och vilka försäkringar bör
man som sprängare teckna?
föreligger, det vill säga utreda om
Sprängare AB har varit vårdslös.
Visar det sig att Sprängare AB
inte varit vårdslös är företaget hel­
ler inte skyldig att ersätta skadan.
Sprängare AB - Grannen
Mellan Sprängare AB och Gran­
nen finns inget avtalsförhållande
och för miljöskador är det Mil­
jöbalken som blir tillämplig. Här
krävs det inte, till skillnad mot
ovan, att Sprängare AB har varit
vårdslös för att företaget ska bli
skadeståndsskyldigt. Även bevis­
bördan är annorlunda, så kallad
omvänd bevisbörda, där Spränga­
re AB anses skyldig tills motsat­
sen är bevisad.
En bergsprängares ansvars­
försäkring bör vara utvidgad att
täcka ansvar enligt Miljöbalken.
Dubbelkolla med ditt försäkrings­
bolag!
Sprängare AB –
Beställarbolaget AB
Mellan Sprängare AB och Be­
ställarbolaget AB finns ett avtals­
förhållande och för att Sprängare
AB ska bli ansvarig för skadan
krävs att företaget varit vårdslös.
Sprängare AB ska enligt AB 04 ha
ansvarsförsäkring. I försäkrings­
Beställarbolaget AB
bolagets åtagande ingår, förutom
(byggherren)
- Grannen
att betala eventuellt skadestånd
till Beställarbolaget AB, även att Som beställare ikläder man sig
utreda om skadeståndsskyldighet rollen som byggherre, detta oavsett
14
svarsförsäkring. Ett alternativ för
byggherren att skydda sig mot ska­
deståndskrav är att låta sprängar­
entreprenören överta byggher­
reansvaret genom ett skriftligt
avtal. Anledningen till att vilja
göra detta kan vara att byggherren
inte anser sig kunna påverka berg­
sprängarens verksamhet. Det kan
också vara så att byggherren inte
har någon möjlighet att själv för­
säkra sitt byggherreansvar. Detta
gäller framför allt om beställaren
är konsument och byggherrean­
svar inte går att teckna via hem­
försäkringen. Byggherrens strikta
ansvar gentemot tredje man kvar­
står dock men ansvaret går att föra
vidare till entreprenören utan att
vållandeutredning görs.
Att skriva över byggherrean­
svaret på sprängarentreprenören
är fullt möjligt och försäkrings­
bart. Kontakta Brim enligt uppgift
nedan om du har frågor om detta.
BEF:s medlemsförsäkring
Som medlem i BEF har du möjlig­
het att teckna en branschanpassad
försäkring som är framtagen för
dig som sprängare.
Brim AB är försäkringsför­
medlare för företag inom bygg­
sektorn och har samarbetat med
BEF i sex år. Tillsammans tar vi
fram och utvecklar försäkrings­
om beställaren är en juridisk per­
son eller konsument. Byggherren,
Beställarbolaget AB, har strikt an­
svar för miljöskador i omgivning­
en vilket regleras av Miljöbalken.
Det innebär att byggherren, oav­
sett eget vållande, är ansvarig för
alla skador som sprängarentrepre­
nören orsakar grannar och övriga
i omgivningen.
Inte heller här finns något av­
talsförhållande mellan Beställar­
bolaget AB och Grannen och
Grannen väljer själv om skade­
ståndsanspråk ska riktas mot
Sprängare AB eller Beställarbola­
get AB (byggherren).
Riktas kravet mot Beställarbo­
laget AB (byggherren) har de en­
dast möjlighet att skicka det vidare
om Sprängare AB varit vårdslös i
sin yrkesutövning. Har Sprängare
AB följt de föreskrifter som finns
och i övrigt agerat professionellt är
han inte ansvarig för skadan.
Det är viktigt att man som
byggherre kontrollerar att man
har försäkring för sitt ansvar som
byggherre, så kallad byggherrean­
15
lösningar. Vi följer gruppens
skaderesultat och har en särskild
skadeprövningsnämnd som du vid
behov kan vända dig till för att få
ett ärende prövat. Dessutom job­
bar vi ständigt med skadeförebyg­
gande åtgärder för att minska ska­
dor i framtiden.
För mer information om för­
säkringen kontakta Monika Sjö­
din, tel. 08-441 89 85 eller mail
[email protected].
För mer information om för­
säkringen kontakta Monika Sjö­
din, tel. 08-441 89 85 eller mail
[email protected].
Byggprojektet
Byggprojektet
Mälarbanan Tomteboda - Kallhäll
I BEF-Nytt:s serie ”Stora Pro­
jekt” är det dags att presentera
en liten doldis i Stockholmstrak­
ten nämligen Mälarbanan som
dessutom är i gång så smått till
skillnad från mer kända förbi­
farten.
Nu bygger Trafikverket ut järnvä­
gen mellan Tomteboda och Kall­
häll i Stockholm. När vi är klara
blir det smidigare att ta tåget, fler
avgångar att välja på och lättare att
komma fram i tid. Kort sagt byg­
ger vi fler spår för en bättre resa.
Förseningar och trängsel är i
dag vardag för många som åker
tåg och pendlar på Mälarbanan –
järnvägen norr om Mälaren mellan
Stockholm och Örebro, via Väs­
terås. I dag bor var fjärde svensk
i Mälardalsregionen och allt fler
flyttar hit. Behovet av smidiga och
miljövänliga resor och transporter
är redan stort och ökar hela tiden.
säkrare.
Tre nya stationer
I projektet ingår att bygga nya,
ljusa och trygga pendeltågsstatio­
ner i Kallhäll, Barkarby och Sund­
byberg, med bra anslutningar till
buss och tunnelbana. Vi bygger
Pendeltågen får egna spår
Projekt Mälarbanan kommer att också nya broar för bilar, cyklar
bygga ut järnvägen mellan Tomte­ och gående.
boda och Kallhäll från två till fyra
spår. Pendeltågen får egna spår i
mitten och fjärrtåg och andra tåg
kan köra om på de yttre spåren.
Det gör att fler tåg kan gå, att rese­
närerna får fler avgångar att välja
Hela byggnationen utföres under full
på och att ankomsttiderna blir
tågtrafik.
Det betyder att fjärrtåg och re­
gionaltåg får köa bakom de lokala
pendeltågen som stannar vid varje
station. Och det leder till att även
pendeltågen får köa.
Vi bygger i två etapper:
Etapp 1
Barkarby–Kallhäll
Förberedande arbeten har star­
tat och vi planerar för en formell
byggstart under 2012. Innan vi
börjar ska regeringen ge slutligt
klartecken.
Etapp 2
Tomteboda–Barkarby
Under 2012 fortsätter vi planera
och samråda kring sträckorna
Tomteboda–Huvudsta och Duv­
bo–Barkarby. Det tar ungefär två
år.
Mälarbanan + Citybanan
ger plats åt fler tåg
I Tomteboda ansluter Mälarba­
nan och Citybanan till varandra.
I framtiden, när båda banorna är
klara, får pendeltågen en ny färd­
väg i Tomteboda.
Pendeltågen från Mälarba­
nan (Bålstagrenen) och även från
Märstagrenen tar då vägen genom
Citybanans nya pendeltågstunnel
vidare mot centrala Stockholm.
Övriga tåg fortsätter på de befint­
liga spåren mot Stockholms cen­
tral.
På så sätt frigörs plats på de nu­
varande spåren genom Stockholm,
och antalet tåg genom staden kan
då fördubblas
Källa: Trafikverket.
Totalt innehåller projektet
20 km järnväg med 4 spår
och 3 helt nya stationer.
För oss bergsprängare är det
också glädjande nog närmare
1 miljon kbm att spränga vid
Kalhäll.
Totalinvestering för projektet
är ca 11 miljarder.
Ny station Kallhäll
Fjärrtågen köar
bakom pendeltågen
På den del av Mälarbanan som
leder in mot Stockholm, mellan
Kallhäll och Tomteboda, används
spåren i dag maximalt. Alla tåg
måste samsas på de två spåren på
den 20 kilometer långa sträckan.
Helt ny station Barkarby
samt ny bro över E 18
16
17
Arbetsmiljö/Myndigheter
Olyckskommission Bergsprängning – Vad händer ?
BEFs initiativ till en branschsam­
mansatt olyckskommission för att
stoppa den oroväckande olycksut­
vecklingen inom bergsprängning
togs emot med stor entu­siasm.
Samtliga aktörer i processen berg­
sprängning är representerade i
gruppen som har följande sam­
mansättning:
Åsa Persson Arbetsmiljöver­
ket, Åke Hansson Trafikver­
ket, Joakim Bessfelt Skanska,
Rolf Tengnér NCC Con­struc­tion, Nina Molin PEAB/Swe­
rock, Åsa Källvik ME , Björn
Strokirk SBMI, Christer Bergk
SEKO, Jörgen Eriksson Bygg­
nads, Roland Netterlind BEF,
Emelie Svensson BEF.
Representanterna från de ”sto­
ra byggarna” representerar också
Sveriges byggindustrier.
Gruppen har haft sitt andra
arbetsmöte och gjorde också en
gedigen avrapportering på Berg­
sprängardagarna (se på annan
plats i tidningen). Dessutom före­
kommer mycket ”hemarbete”.
Gruppens första ”leverans”
kommer under april i form av
checklistor för bergsprängning.
Dom finns i två varianter, för upp­
handling och för byggskedet.
Dessa kommer att distribueras
genom respektive deltagande or­
ganisationer/företag.
Deltagande parter i har också
förbrunnit sig att använda dessa
checklistor som primärt ett instru­
ment för bättre arbetsmiljö och sä­
kerhet men det blir indirekt både
bättre teknisk kvalité och sundare
konkurrens.
Bl.a. pågående projekt kan
nämnas säkerhetskrav på maski­
nell utrustning inom berghante­
ring.
Gruppens nästa formella möte
är den 21 maj.
Checklista Bergsprängning – Byggskedet
Denna checklista för byggskedet av bergsprängningstjänster har
framtagits av den partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning.
Huvudskälet har varit att minimera olyckor och tillbud men genom att
kräva och följa dessa uppställda krav kommer också såväl den tekniska
kvalitén att öka som sund konkurens att stimuleras.
Vid upphandlig användes Checklista Bergsprängning – Upphandling.
Ingående parter (och i förekommande fall deras medlemsföretag) har
förbundit sig att följa denna checklista.
Olyckskommission Bergsprängning ansvarar för regelbunden
uppdatering av checklistorna. För frågor, synpunkter och beställning av
checklistor: [email protected]
PS: Alla som har fakta/ synpunk­
ter kring varför olyckor uppstår
och hur de ska minimeras eller an­
dra synpunkter inom ämnet kon­
takta gruppens sekreterare Emelie
Svensson, [email protected]
Roland Netterlind
”Bra med skärpta arbetsmiljökrav vid upphandling”
Arbetsmiljöverket välkomnar
att upphandlingsutredningen
slår fast möjligheten att ställa
krav på arbetsmiljön i sam­
band med upphandlingar. I sitt
remissvar till utredningens del­
betänkande ”På jakt efter den
goda affären”, skriver verket
också att någon form av juri­
diskt beställaransvar bör kom­
plettera nuvarande lagstiftning.
− Betydelsen av ett bra arbets­
miljöarbete ökar i takt med den
utvidgade arbetsmarknaden. Det
stärker välfärden och är viktig för
en god samhällsekonomi, säger
generaldirektör Mikael Sjöberg i
en kommentar. Därför välkomnar
vi skrivningarna i den nu aktuella
utredningen.
− Entreprenader i flera led och
hård konkurrens vid upphandling
har många gånger lett till att sä­
kerheten för de anställda har för­
svagats. Sverige och Europa be­
höver trygga och bra arbetsplatser,
där människor inte skadas eller
slits ut i förtid. Det stärker välfär­
den och skapar bättre förutsätt­
ningar att möta de utmaningar vi
idag ställs inför.
Arbetsmiljöverket
förordar
18
ock­så en nationell upphandlings­
statistik, som bland annat innefat­
tar ställda krav på sociala hänsyn.
Verket är berett att utreda förut­
sättningarna att påta sig ansvaret
för den statistiken.
Källa: Arbetsmiljöverket
BEF-Nytts kommentar: En ar­
tikel helt i linje med Olyckskom­
mission Bergsprängnings slut­
satser och Arbete.
Nu tar Orica Mining Services den nya laddtrucken
Euromaster™ i bruk. Det ger marknaden i Sverige
tillgång till SSE-systemet för sprängningar ovan jord.
Systemets fördelar är både ökad flexibilitet och ännu
säkrare kontroll på kvalitetsstyrningen vid sprängning.
Orica Sweden AB
Gyttorp
713 82 Nora
Tel. 0587 850 00
Fax. 0587 255 35
[email protected]
www.oricaminingservices.com
19
Arbetsmiljö/Myndigheter
Arbetsmiljö/Myndigheter
Enklare anmäla arbetsskada
Arbetsmiljöverket och Försäk­
ringskassan har nu tagit fram ett
gemensamt system för anmälan av
arbetsskada och tillbud. Du som
arbetsgivare kan anmäla arbets­
skador, arbetsolyckor och allvarli­
ga tillbud direkt på www.anmalar­
betsskada.se. Anmälan ska göras i
samråd med skyddsombudet.
Där fyller du i uppgifterna både
till Arbetsmiljöverket och Försäk­
ringskassan och har därmed levt
upp till kraven i såväl § 2 Arbets­
miljöförordningen som i Social­
försäkringsbalkens 42 kap § 10.
Största arbetsskadeökningen 2011
inom personaluthyrningsbranschen
De anmälda arbetsskadorna från
personaluthyrningsföretagen näst­
intill fördubblades 2011 jämfört
med året innan, visar Arbetsmiljö­
verkets första analys av inrappor­
terade arbetsskador ifjol.
Trots att mindre än en tredje­
del av branschens helårsanställda
tillhör LO-området, är det denna
kategori som står för olyckorna.
Flest olyckor har orsakats vid ar­
bete med truckar, handverktyg
och maskiner. Nästan hälften av
arbetsolyckorna ledde till sjuk­
frånvaro.
−Det är viktigt att den här ut­
vecklingen kan pressas tillbaka,
säger Mikael Sjöberg, generaldi­
rektör vid Arbetsmiljöverket. Inte
bara företag som hyr ut arbetskraft
har ansvar för att arbetsmiljön är
säker. Också de som hyr in arbets­
tagare har ett arbetsmiljöansvar.
Arbetsmiljöverket inledde ifjol
en stor tillsynsinsats av beman­
ningsföretag som också riktar sig
till deras kundföretag. Under två
år genomförs 1 400 inspektioner
−Med våra besök vill vi åstad­
komma ett bättre samspel mellan
in- och uthyrningsföretag och på
sikt minska arbetsskadorna, säger
Mikael Sjöberg.
Liten ökning sett över alla
branscher
Totalt sett har det skett en li­
ten ökning av samtliga anmälda
skador - även i relation till antalet
sysselsatta. Det är framför allt så
kallade nollolyckor som ökar, det
vill säga olyckor som inte lett till
sjukfrånvaro.
Från de traditionellt skadedrab­
bade branscherna tillverkning,
bygg och transport rapporteras
en liten ökning av olyckor med
frånvaro medan de anmälda ar­
betssjukdomarna ligger kvar på
ungefär samma nivå som tidigare.
Omvänt förhållande gäller bran­
scherna vård och omsorg samt
sociala tjänsterna, där olyckorna
med frånvaro gått ned något me­
dan arbetssjukdomarna ökat. Även
offentlig förvaltning och försvar
visar på en uppgång.
De arbetsskador som inrap­
porteras indelas i fyra katego­
rier: Arbetsolyckor med frånvaro,
nollolyckor, arbetssjukdomar samt
färdolyckor (till och från arbetet).
I den offentliga statistiken över ar­
betsskador 2011, som publiceras
i slutet av maj, finns även uppgift
om kortare frånvaro, 1-3 dagar,
frånvaro upp till två veckor samt
därutöver. I den rapporten finns
även anmälningar nedbrutna på
ålder samt flera detaljerade upp­
gifter om orsak till olyckan/ar­
betssjukdomen.
Rapportera in olyckor/tillbud
Repeteras med bakgrund av ovanstående.
För att höja säkerheten på våra ar­
betsplatser är det nödvändigt att
förutom faktiska olyckor även in­
cidenter inrapporteras. Hör av er
till BEF som sedan kan dra slut­
satser som alla har nytta av. Gäller
det material exempelvis spräng­
medel som ej fungerat tillfredstäl­
lande kontakta även leverantören.
Arbetsmiljöverket skall all­
tid kontaktas vid arbetsmiljö­
relaterade olyckor eller inciden­
ter som medfört eller kunnat
medföra personskador eller
dödsfall, detta är reglerat i Ar­
betsmiljölagen, sk §2 rapporter.
Rapporteringen sker genom att
man snarast kontaktar närmas­
te distriktskontor (se www.av.se)
per telefon, mail eller fax.
Arbetsgivare har skyldighet att
till Arbetsmiljöverket skyndsamt
anmäla olyckor som orsakat
dödsfall eller svårare person­
skada och tillbud som inneburit
fara för liv eller hälsa. Det reg­
leras i arbetsmiljöförordningen.
Syftet med detta är, att verket ska
få kännedom om olyckor eller till­
bud för att vid behov snabbt ta sig
till arbetsstället för att utreda hän­
delsen eller genomföra en inspek­
tion. På varje arbetsställe ska det
finnas en rutin för anmälningar
Källa: Arbetsmiljöverket
Ansvar vid inhyrd arbetskraft
Den som hyr in arbetskraft är ock­
så skyldig att undersöka arbetsför­
hållandena, bedöma riskerna för
arbetsskador samt vidta åtgärder
och ge instruktioner. Den som
hyr ut arbetskraft bör vara upp­
märksam på den anställdes totala
fysiska och psykiska belastning
när han eller hon hyrs ut till olika
ställen. Den arbetsgivare som hyr
ut arbetskraft har kvar sitt ansvar
för de anställda och är skyldig att
genomföra långsiktiga arbetsmil­
jöåtgärder exempelvis i fråga om
20
utbildning och rehabilitering.
Detsamma gäller också vid dis­
tansarbete, till exempel när arbets­
tagaren utför arbete i sitt eget hem.
Källa: AV
21
av dessa händelser. Inom ramen
för arbetsgivarens systematiska
arbetsmiljöarbete ingår att konti­
nuerligt dokumentera och åtgärda
brister. Ökningen av antalet an­
mälningar behöver inte vara en
faktisk ökning av olycksfall i ar­
betet, utan kan också bero på en
ökad benägenhet att anmäla. Ar­
betsmiljöverket har under senare
år i riktade insatser ställt krav på
arbetsgivare att anmäla olyckor
och tillbud. Den nya möjligheten
att anmäla via webben kan san­
nolikt också förklara del av ök­
ningen.
Arbetsmiljö/Myndigheter
Spårbarhetsdirektivet - vad händer?
Godkändförvaringavexplosivavaror.
Våraskåp,dörrarochvalvärgodkändaenligt
EN1143­1iklassGradeIII(3).CertifieradeavSBSC.
GradeIII­1500SP
GradeIII­1700SP
ModulvalvGradeIII
Rymmereneuropapall



Huvudkontor
Robur Safe AB
Lundbyvägen8
31167SLÖINGE
Tel:0346–260260
Fax:0346–260222
[email protected]
Försäljningskontor
HaningeFöretagshotell
Handenterminalen4
13640HANDEN
Tel:08–7457211
Fax:08–7763666
www.robursafe.com














Beställ nu för säker leverans
innan årsskiftet
Föreskrifterna MSBFS 2010:3 in­
förlivade ett EU-direktiv, 2008/43/
EG. Syftet var att alla explosiva
varor för civilt bruk ska kunna
spåras från tillverkningen/impor­
ten till användningen, när som
helst och var som helst i hela ked­
jan.
Redan under remissrundan på
hösten 2009 rörande dess före­
skrifter markerade BEF kraftfullt
både genom formell remiss och
informella möten branschens ne­
gativa syn främst ur praktisk han­
teringssynpunkt på bestämmelser­
na. BEFs förslag var spårbarhet på
”kartongnivå” och det höll nästan
på at gå igenom men föll på någon
nitisk MSB-jurist.
Däremot lyckades branschen
övertyga EU om att tidsramen
2012 var orealistisk och införande
av bestämmelserna flyttades för
tillverkarna till 2013 och använ­
darna till 2015.
Vad innebär direktivet för
bergsprängarna?
Det reviderade direktivet heter
2012/4/EU. Detta innebär att även
MSB skrivit om sina föreskrifter
om identitetsmärkning och regist­
rering av explosiva varor för civilt
bruk men sakinnehållet har inte
förändrats förutom datum.
Mycket förenklat kan man
säga att det som krävs av en berg­
sprängare är att föra register över
när (dvs. datum) explosiva va­
ror mottagits och när (datum) de
(varje identitetsmärkt vara) för­
brukats. Registrerad händelse ska
dessutom förvaras 10 år samt vara
tillgänglig dygnet runt för myn­
dighet.
Problematiken blir således rent
praktiskt att skanna ”tillbaka” det
som blev över på berget vid da­
gens arbete. I BEFs värld borde
Flera företag på gång
det räcka att man skannat in mot­ Angående avläsning och lager­
tagna explosiva varor och därmed administration är det redan flera
blivit ”ansvariga för dom”.
företag utanför sprängmedelsleve­
rantörerna som redan är på tå vil­
Möte med leverantörerna
ket är positivt. Här ser vi också en
Men nu gäller det att inte tappa direkt koppling till BEF-Appen.
fart, snart är det 2015 och ännu ti­
Generellt är BEF optimistiska
digare 2013 (tillverkare).
och tror ifall alla aktörer tar sitt
BEF kallade således samtliga ansvar kan detta bli något som
leverantörer till ett informellt på sikt förenklar vardagen för oss
möte den 13 mars. Där vi fram­ sprängare då skanningssystem
förde våra synpunkter som i kort­ med ex RFID teknik utvecklats
het går ut på att vid utformning specifikt för detta ändamål. Men
av märknings- och avläsningssys­ då får vi inte glömma att detta
tem måste stor hänsyn tas till hur kommer att kosta pengar så pris
verkligheten ser ut för en berg­ måste höjas, denna typ av kost­
sprängare. Dvs. Regn, snö, mörkt, nader ska i en marknadsekono­
kallt, blåsigt etc. Systemen får inte mi alltid betalas av slutkund.
heller låsa fast sprängaren till le­
verantören utan leverantörerna ska
Roland Netterlind
i första hand konkurrera med sina
produkter, service
och pris. Detta
innebär
således
att tillverkare/le­
verantörer måste
Vi säljer och hyr ut
ha samma upp­
tryckluftsdrivna och hydrauliska
byggnad på märk­
bergborrmaskiner.
ningssystemet. Vi
I vårt sortiment har vi också
har också framfört
gruvlampor, tändapparater,
våra synpunkter
reservdelar, borr med mera
direkt till spräng­
till dig som jobbar inom
medelsleverantögruv-, bygg- och stenindustrin.
rernas
EuropeiVi utför även reparationer
ska organisation
på Era maskiner.
Feem. Svaret vi
fått i dessa kontak­
ter är att ambitio­
nen är gemensamt
märkningssystem.
Maskiner & Reservdelar!
Saxdalsvägen 2, Blötberget, 771 65 Ludvika
Tel kontor 0240-374 95, Tel lager 0240-370 01
Fax 0240-376 58
Mobil 070-744 56 66, 070-637 36 29
E post [email protected]
www.gruvteknik.com
23
Arbetsmiljö/Myndigheter
Arbetsmiljö/Myndigheter
Frågor om tillstånd gällande förvaring,
förvärv och överföring
Den nya explosivlagen om
brandfarliga och explosiva va­
ror 2010:1011 och föreskriften
om förvaring av explosiva varor
MSBFS 2010:5 har i praktiken
visat sig skapa stor problema­
tik. För att reda ut vad det är
som verkligen gäller och för att
ta reda på om syftet verkligen
uppnås med hur lagen är for­
mulerad idag skrev BEF i no­
vember 2011 både till MSB och
till Försvarsdepartementet och
framförde sina åsikter.
I BEFs brev riktades främst
kritik till hur lagen gällande för­
värvs- och överföringstillstånden
är formulerad, då den innebär att
dessa tillstånd måste sökas i varje
kommun. Vi frågade oss om syftet
med lagstiftningen verkligen kun­
de nås och beskrev konsekvenser­
na av dagens formulering innebär
i praktiken. Dessutom ifrågasattes
hur bedömningen av förrådsbygg­
nationerna kunde skilja sig åt mel­
lan kommunerna (se BEF-Nytt
Nr 4 2011 Tillståndshanteringen
och förrådsutformningen vilken
soppa). BEF har nu fått svar från
MSB där de försökt besvara våra
frågor och förklara varför situatio­
nen ser ut som den gör.
Tillstånd gällande förvaring
När det gäller reglerna kring för­
varing av sprängämne och spräng­
kapslar så är lagen tydlig vad
som gäller. Utgångspunkten är
att sprängkapslar och sprängäm­
nen ska förvaras i skilda förråd.
Förvaring kan ske tillsammans
om åtgärder vidtas för att säker­
hetsställa att en detonation inte
kan överföras mellan kapslar och
sprängämne. Föreskrifterna inne­
håller inga fastställda lösningar
på separation av utrymmen i för­
råd utan det är den som hanterar
som i varje enskilt fall ska kunna
visa för tillståndsmyndigheten att
separationen är tillräcklig. BEFs
kommentar till detta är att vi ty­
värr nog kommer fortsätta se olika
bedömningar några år framöver
då det är 290 kommuner, alla med
olika kunskapsbakgrund som ska
tolka lagen. Därför kommer det
bli olika bedömningar innan lagen
satt sig ordentligt. BEF kommer
att skicka ett brev till kommuner­
na där vi påtalar vikten av kompe­
tens samt att lagen tolkas lika. För
vi håller med MSB om att det är
tydligt vad som gäller.
uppfattats och tillämpats på rätt
sätt och att konsekvenserna av
att kommunerna skulle vara till­
ståndsmyndighet inte uppmärk­
sammats på rätt sätt och att reg­
lerna i sin nuvarande utformning
innebär problem för de företag
som genomför sprängarbeten i
många olika kommuner. Därför
utreder de nu som första åtgärd i
vilken mån myndigheten får be­
sluta om undantag från skyldighe­
ten att ha tillstånd för användning
av explosiva varor och om det är
praktiskt möjligt att utforma ett
sådant undantag utan att det får
orimliga konsekvenser för säker­
heten. De utreder även i vilken
mån EU-rätten tillåter Sverige en­
dast pröva överföring till ett förråd
Tillstånd till hantering
utan att särskilt pröva den följande
och överföring
Vad gäller frågorna om tillstånd överföringen till sprängplatsen.
till hantering och överföring kom­ BEF bevakar noga fortsättningen. mer vi fortsätta med dialogen med
Emelie Svensson
MSB, men utifrån deras svar att
döma är vi försiktigt optimistiska
och de jobbar med ärendet. MSB
är medvetna om att reglerna inte
Tester av mellanväggar i sprängmedelsförråd
BEF har tillsammans med Vär­
namo Sprängtjänst genomfört
tester av olika material som
skulle kunna fungera som mel­
lanväggar i sprängmedelsför­
råd för att separera sprängäm­
net från sprängkapslarna. Nu
har MSBs yttrande kommit,
där Värnamos Sprängtjänst
mellanväggar godkändes. BEF
kommer nu offentliggöra prov­
ningar­na och resultatet så fler
kan använda det som underlag
i sina ansökningar.
Enligt MSBs föreskrifter (MS­
BFS 2010:5) får inte sprängäm­
nen och sprängkapslar förvaras
tillsammans om den totala netto­
vikten överskrider 60 kg. Syftet är
att förhindra vådainitiering av de
känsliga men svaga sprängkaps­
larna fortplantas till det okänsliga
men sprängkraftiga sprängämnet.
På så sätt minskar konsekvenser­
na vid en eventuell olycka. MSB
har gjort bedömningen att samma
syfte kan uppnås även om spräng­
ämnen och sprängkapslar förva­
ras i samma förråd men åtskilda
från varandra genom en skiljevägg
som är konstruerad så att väggen
förhindrar sammanblandning av
sprängkapslarna med sprängäm­
nen och fortplantning av en even­
tuell detonation i sprängkapslarna
till sprängämnen. Den som vill
bygga en sådan lösning ska kunna
visa att väggen uppfyller dessa
krav.
Sprängtester filmades
Ett sätt att visa skiljeväggens lämp­
lighet är att genomföra sprängtest
med en givarladdning på ena si­
dan av väggen och en mottagar­
laddning på andra sidan, varvid
givarladdningen initieras och de­
tonationens överföring till motta­
garladdningen undersöks. Under
december 2011 har BEF tillsam­
mans med Värnamo Sprängtjänst,
efter dialog med MSB genomfört
sådana tester. Tre olika material
(lecablock, gipsskivor och stålplåt)
provsköts med varierande kon­
struktioner. Alla tester filmades
och finns att tillgå vid förfrågan
hos BEF.
Resultat gällande
Värnamo Sprängtjänst
I Värnamo Sprängtjänst fall uti­
från deras konstruktion och för­
utsättningar där sprängämnen och
sprängkapslar förvaras i skilda ut­
rymmen i förrådet separerade med
skiljeväggen och egna dörrar god­
kändes en skiljevägg av 250 mm
tjock Lecablock (190x250x590
mm) eller av dubbel gipsskiva med
95 mm mellanrum. Detta godkän­
nande gäller endast för detta för­
råd då varje ansökan är unik då
förutsättningarna varierar. Däre­
mot kan man hänvisa till BEFs
provsprängningar som rimligtvis
underlättar processen i övriga an­
sökningar i liknande förhållanden.
Detta är bara ett av alla sätt som
man kan uppfylla MSBs krav, det
är helt enkelt upp till den som an­
söker att bevisa att konstruktionen
uppfyller kraven.
Emelie Svensson
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av
dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största
sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa
sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk
utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
MAXAM Sverige AB
Tel. 054-535310
E-mail. [email protected]
24
25
Julia Flodkvist, marknadskommunikationschef
Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden
08-743 9119
eknik
[email protected]
T
Atlas Copco FlexiROC T15 R – nu ännu mer flexibel!
Den minsta radiostyrda borriggen i Atlas Copcos sortiment har nu blivit en av de
mest mångsidiga, tack vare ett nytt system som möjliggör borrning i flera vinklar.
TillämpningsområdetförAtlasCopcosborrigg
FlexiROCT15R,somanvändsvidenmängd
olikasmåskaligaborrningsarbeten,harnu
utvidgatspåettbetydandesätt.
Anledningentilldettaärettheltnytt
bomkonceptsomgördetmöjligtförriggenatt
växlafrånnedåtriktadtilluppåtriktadborrning
medenenkelåtgärd.Denhärfunktionenpå
FlexiROCT15Räroerhörtlättattanvända.Alltoperatörenbehövergöraärattlägga
matarbalkenitransportläge,tabortenlåsbult,skjutaruntmatarbalkentillönskad
position,sättatillbakalåsbultenochbörjaborraigen.Denhärprocedurensomkallas
ompinningtarbaranågraminuterochmöjliggörattriggenanvändsmedåttaolika
konfigurationer,t.ex.liggarborrningurolikavinklar,uppåtriktadellernedåtriktad
borrning.Växlingenärsäkerattutföraeftersommatarbalkenärivilolägetnär
ompinningenutförs.
”FlexiROCT15Rärnuenännumervärdefulldelavmaskinparken”,sägerStefan
Svensson,AtlasCopcoMiningandRockExcavationTechniqueSweden”Tackvaredet
stora,vertikalatäckningsområdetpå18kvadratmeterkandenövergåfrånattborra
vertikalahåltillhorisontellliggarborrningochdäreftertilluppåtriktadborrningför
exempelvisbergförstärkning,alltmedsammauppsättning.”
RiggenärävenmycketekonomiskattanvändatackvaredieselmotornCumminsB3.3
(naturligtinsug)medhögtvridmoment.UndertesteriSverigemed47%borrningstidvid
borrningav45mm­hålihårdgranitvardenregistreradebränsleförbrukningenmindreän
5,7literpertimme.
Teknik
Cesium AB utvecklar vidare
BEF:s partner Cesium AB, som
sedan tidigare har levererat
högsäkerhetsvalv för bl.a. för­
varing av explosiva ämnen till
bergsprängare runt om i lan­
det, utvecklar sina koncept yt­
terligare för att kunna erbjuda
ett mer komplett program av
sina valv och byggnader.
Tidigare har Cesium mestadels
haft valv i säkerhetsklasser från
Grade 6 och uppåt vilket är en
högre säkerhetsklass än vad som
normalt krävs för förvaring av ex­
plosiva ämnen.
Behovet av större byggnader
som medger snabb etablering på
arbetsplatserna och samtidigt en
möjlighet till att kunna montera
ned förrådet efter utfört arbete
för förflyttning till nya arbets­
platser har inspirerat Cesium till
att ta fram ett helt nytt koncept.
Cesium har idag ett koncept med
betongväggar som är upp och
ner monteringsbara som tillsam­
mans med sin tidigare godkända
högsäkerhetsdörr kan levereras
från grade 3 och uppåt enligt
EN-1143. Cesium använder en
speciell höghållfast betong till
sina väggar som man låtit prova
hos SP. Utvecklingen har drivits
av att man ville få fram ett kon­
cept som skulle vara gångbart för
skydd mot beskjutning och därför
kan man också leverera sina be­
tongväggar skottsäkra i den abso­
lut högsta klassen vilket medför
att väggarna t.o.m. klarar NATO.s
AP ammunition.
Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden ansvarar för försäljning och service av
Atlas Copcos gruv- bergbrytningsutrustningar i Sverige och Danmark. Läs mer på vår hemsida
www.atlascopco.se
Arbetet med
BEF-appen fortskrider
Responsen på BEFs tankar om att interna och externa möten för att pas inom en snar framtid mer kon­
göra en bergsprängningsapp har försöka skapa oss en bild av vart kret kunna presentera vårt kon­
varit positiv. Det har vart många det största behovet ligger. Vi hop­ cept, så håll till godo!
26
27
Juridik och försäkringar
Juridik och försäkringar
Var går gränsen för vad man får göra
med aktiebolagets kapital?
I skakiga tider är det ofta så att
man disponerar sina bolags för­
mögenheter på olika sätt för att
helheten ska fungera eller rent
av att få bolag att överleva. Pro­
blemet är att om man gör fel blir
det den enskilda individen som
får betala tillbaka till det bolag
som kapitalet hämtade ur. Den
risken uppstår främst om bola­
get går i konkurs eller säljs till
annan och tidigare beslut nagel­
fars. I dessa sammanhang läker
tiden inte gamla sår.
Aktiebolag är väl den vanligas­
te formen för drift av verksamhet
som inte enbart avser den enskilde
utövaren. Givetvis är syftet med
verksamheten som man bedriver
att tjäna pengar och aktiebolagsla­
gen förutsätter också att man har
det syftet. Orsaken till att vinst­
syftet är en av aktiebolagslagens
grundbultar är att skydda aktie­
ägarna från att företagsledning
eller en majoritet av aktieägarna
använder bolagskapitalet för än­
damål som inte gagnar samtliga
ägare ekonomiskt. Dessutom och
kopplat till vinstsyftet finns tanken
att bolagets aktiekapital ska behål­
las intakt som skydd för bolagets
fordringsägare. Runt dessa huvud­
principer ställer aktiebolagslagen
upp ett flertal regler och sanktio­
ner om man bryter mot dessa.
Värdeöverföring
- grundläggande begrepp
De regler som aktiebolagslagen
föreskriver kan grovt delas upp i
regler om likabehandling av ak­
tieägare och de regler som är till
för att skydda fordringsägarna.
Ett grundläggande begrepp i ak­
tiebolagslagen är begreppet vär­
deöverföring. Utöver uttag i form
av utdelning avser begreppet även
samtliga affärshändelser som
innebär att bolagsförmögenheten
minskar och som inte är affärs­
mässiga. Med detta menas att det
inte går att ”malla in” affärshän­
delsen i något som är tänkt att ge­
nerera vinst i bolaget. Givetvis får
bolaget göra dåliga affärer, men
det är syftet med affärshändelsen
som avgör.
Minskar aktiebolagets förmö­
genhet, direkt eller indirekt, på
grund av att bolaget vidtar någon
åtgärd som inte motsvaras av bola­
gets affärsintressen, t.ex. att bola­
get säljer en inventarie till ägaren
för ett underpris, att bolaget köper
en aktieägares bil till ett överpris
eller betalar lön för arbete som
inte utförts, är det alltså en värde­
överföring från bolaget.
Regler
De regler som berör en värde­
överföring och konsekvenserna av
en värdeöverföring beror på om
det är en fråga om likabehandling
av aktieägarna eller en fråga om
att behålla aktiekapitalet intakt.
Aktieägarna kan, om de är öve­
rens, besluta om värdeöverföring
på egentligen vilket sätt de vill så
länge det överförda värdet ryms
inom ramen för det fastställda fria
egna kapitalet. Det blir då fråga
om en lovlig värdeöverföring. Är
man nu fler delägare förutsätter en
värdeöverföring på annat sätt än
den regelmässiga utdelningen, att
man är överens om detta. Är nu
alla inte överens måste man hålla
sig till aktiebolagens regler för att
undvika påföljder. I det samman­
hanget är det faktiskt så att del­
28
ägarna kan ha bolagsstämma på
det sätt de vill om de är överens,
d.v.s. det är inte nödvändigt med
formenliga kallelser och fysiska
möten utan har samtliga aktieäga­
re bestämt en sak är själva beslutet
ett bolagsstämmobeslut oberoende
av form. Konsekvensen av att alla
aktieägare inte samtyckt till en
värdeöverföring som skett på ett
annat sätt än de som aktiebolagsla­
gen erkänner – t.ex. utdelning – är
att värdeöverföringen blir ogiltig.
Olovlig värdeöverföring
Aktiebolagslagens skydd för det
egna kapitalet är dock mer form­
enligt och där disponerar inte
aktieägarna över frågan. Bola­
get får inte genomföra en vär­
deöverföring som innebär att det
kommer saknas täckning för det
bundna kapitalet – aktiekapitalet.
En sådan värdeöverföring är all­
tid olovlig. Det betyder att bola­
gets bokförda tillgångar ska lägst
uppgå till de bokförda skulderna,
avsättningar och aktiekapitalet.
Av det kan man konstatera att ge­
nomför man en värdeöverföring
genom uttag av inventarier, är det
bokfört värde på en inventarie
som används vid beräkningen av
om aktiekapitalet är täckt, obero­
ende av dess marknadsvärde. Men
detta synsätt gäller i förhållande
till bolagets fordringsägare men
inte när det gäller likabehandling
mellan delägarna. I tillägg till be­
loppsspärren som diskuterats ovan
spelar även försiktighetsreglen in.
Enligt försiktighetsregeln får man
inte dela ut större belopp – oav­
sett om det ryms inom disponibla
vinstmedel – än att det finns kvar
tillräckligt med medel för att sva­
ra upp mot de risker bolaget verk­ Det kan t.ex. röra sig om en passiv
samhet innebär och behovet av en aktieägare som fått en utdelning
kapitalbuffert.
baserad på en felaktig balansräk­
ning utan att det fanns anledning
Om man bryter mot reglerna för aktieägaren att inse detta. Dä­
Om man nu bryter mot reglerna remot kommer de som medverkat
om värdeöverföring anger aktie­ till värdeöverföringsbeslutet att
bolagslagen att den som mottog vara solidarisk ansvariga för att
värdet ska betala tillbaka det­ täcka bristen. Typiskt sett de som
samma till bolaget. Detta gäller har upprättat den felaktiga balans­
alltid om kapitalspärren och för­ räkningen eller den som verkställt
siktighetsregeln har åsidosatts, beslutet. Med risk för att vara
men även om värdeöverföringen övertydlig kan man utgå från att
ryms inom disponibla vinstmedel en ägare som arbetar aktivt i bola­
men den inte har beslutats i en­ get aldrig kan anses vara i god tro
lighet med aktiebolagens regler i detta sammanhang.
och aktieägarna inte var överens
om saken. När det gäller skyd­
Säkerhet och lån
det för fordringsägare genom ka­ En närbesläktad fråga med den
pitalspärr och försiktighetsregel direkta värdeöverföringen är de
behöver man bara betala tillbaka situationer då aktiebolaget stäl­
det värde som inte motsvarades ler säkerheter som borgen eller
av disponibla vinstmedel. Är det andra åtaganden, t.ex. fullgöran­
en fråga om värdeöverföring där degarantier för någon annan eller
aktieägarna inte var överens, och lämnar ett lån till andra bolag som
beslutet inte fattats i enlighet med ett moderbolag eller ägarens an­
aktiebolagens regler, ska hela vär­ dra bolag. För säkerheter och lån
deöverföringen betalas tillbaka gäller samma princip som för den
eftersom värdeöverföringen inte direkta värdeöverföringen, lämnas
beslutat om på ett giltigt sätt. Kan lånet eller ställs säkerheten inom
den som mottog värdet inte betala ramen för en normal affärsverk­
tillbaka till bolaget är den eller de samhet är det inte fråga om vär­
som medverkade till det felaktiga deöverföring och aktiebolagens
beslutet skyldiga att täcka bristen. skyddsregler spelar inte in. Men
Eftersom en värdeöverföring är det en värdeöverföring, som
avser alla sorters minskningar av då en aktieägare låter sitt fastig­
bolagets förmögenhet kan värde­ hetsförvaltande bolag pantsätta
överföring anses ha skett även om en fastighet för aktieägarens en­
det inte är en aktieägare som tagit treprenadbolags bankskulder eller
emot värdet. Man kan tänka sig att då dotterbolaget lånar ut pengar
bolaget säljer en fastighet alltför till ett passivt moderbolag, kan det
billigt till ägarens syster. Den som röra sig om värdeöverföring.
tar emot ett värde från bolaget
För att konstatera om ett lån är
skyddas däremot av en godtrosre­ en olovlig värdeöverföring eller
gel. Fanns det ingen anledning för inte (alltså med bortseende från
mottagaren att förstå, att bolaget likabehandlingsprincipen mellan
delvis gav bort värden och att det­ aktieägarna) måste man bedöma
ta innebar att det inte längre fanns låntagarens
betalningsförmåga
täckning aktiekapitalet, behöver när lånet gavs. Fanns det ingen an­
inte mottagaren betala tillbaka. ledning att tro att låntagaren, t.ex.
29
moderbolaget, kommer kunna
betala tillbaka måste lånet i dess
helhet rymmas inom dotterbola­
gets fria egna kapital för att vara
giltigt. Överskjutande medel ska
återbäras med bristtäckningsan­
svar för den som medverkat till
lånet, normalt ägaren av bolaget.
Gäller det en säkerhet måste man
på motsvarande sätt bedöma vil­
ken betalningsförmåga som finns
hos den som bolaget har ställt sä­
kerhet för, och jämföra med det
säkerhetsställande bolagets fria
kapital. Den lilla skillnaden är att
vid säkerhetsställande blir det inte
fråga om återbäring, utan att sä­
kerheten blir ogiltig, vilket kan ge
stora konsekvenser.
I vissa situationer kan det vara
vanskligt att bedöma om det sätt
man använder bolagets kapital på
är korrekt eller inte. Risken om
man gör fel är att den som med­
verkade till åtgärden kan tvingas
att täcka upp för den som mottog
värdet, om pengar saknas när åter­
betalning begärs. Vad man kanske
inte känner till är att det normalt
inte finns några efterkommande
händelser som ”läker” ett felaktigt
beslut, utan risken att behöva täcka
upp för en brist finns alltid kvar. Joakim Sundqvist
Advokat
Foyen Advokatfirma
Hänt
Rådet med namn som väcker uppmärksamhet
Undertecknad ringer till en entre­
prenör på Citybanan och säger, hej
jag ringer från RfSU och vi skulle
vilja komma och se hur ni hanterar
skydd och säkerhet på Ert bygge.
Va sa Du att det hette och hur
menar Du..?
RfSU ja det vill säga Rådet för
Sprängteknisk Utbildning. Vi som
bl.a. ansvarar för spräng och borr­
kort
Ja, ja då ordnar vi det.
Kort RfSU historik:
Rådet bildades i samband med att
Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade
sitt ”Meddelande 1976:1” vari kra­
ven på och utformningen av ett
”Sprängkort” uppställdes. Spräng­
kortet skulle vara ett dokument
som visade att innehavaren hade
såväl teoretisk utbildning som
praktisk erfarenhet av sprängning.
Det var i början Arbetarskydds­
styrelsen som godkände de perso­
ner som var utfärdare av Spräng­
korten.
Rådet bestod inledningsvis
av representanter från Arbetar­
skyddsstyrelsen, Byggförbundet,
Vattenfall, Gruvhälsan och Nitro
Nobel. Rådets första stora uppgift
var att utarbeta läroplans-förslag
för den sprängtekniska utbild­
ning som krävdes för Sprängar­
basar och Arbetsledare och som
utgjorde grunden för de läroplaner
som sedan utfärdades av Skolö­
verstyrelsen 1978. Rådet var även
delaktigt i utformningen av de
skriftliga prov som användes på
utbild­ningarna.
I samband med att Arbetar­
skyddsstyrelsens nya föreskrifter
om Sprängarbete ”AFS 1986:14”
trädde i kraft övergick huvudman­
naskapet för Sprängkortet från
Arbetarskyddsstyrelsen till Rådet
där Byggentreprenörerna tog över
det administrativa ansvaret. Från
och med 1986 ingår även en repre­
sentant från Polisen i Rådet. Det
kan antingen vara från Rikspolis­
styrelsen eller en polismyndighet.
1987 utformades den första
formella Handlingsplanen och
Arbetsordningen för Rådet där
det fastslogs att Rådet skulle ar­
beta med att säkerställa befintliga
utbildningars kvalité, bedöma lä­
roplaner, godkänna sprängkorts­
utfärdare
och
administrera
sprängkortsformulär.
1987 genomfördes även det
första Seminariet för sprängkorts­
utfärdare till vilket landets samt­
liga utfärdare inbjöds för att få
information om såväl bestämmel­
ser som produktnyheter och även
rent praktiska frågor kring utbild­
ningarna. Detta Seminarium har
därefter genomförts vart annat år.
niskt som säkerhetsmässigt.
Rådet har därvid ur praktisk syn­
punkt uppdelats i en Sprängses­
sion och en Borrsession.
2010 övertog BEF (Bergspräng­
nings Entreprenörernas Förening)
det administrativa ansvaret får rå­
det.
Nuvarande medlemmar är i
sprängsessionen Arbetsmiljöver­
ket, BEF, MSB, Polisen, GRAM­
KO och de utbildare som finns
inom sprängteknik. Medlemmar
i borrsessionen är Arbetsmiljöver­
ket, BEF, GRAMKO och de utbil­
dare som finns inom borrteknik. Rådets huvuduppgifter :
- Ansvara för utformning (inne­
håll och kursplan) av sprängkort
och borrkort
- Ansvara för godkännande av ut­
färdare av borr och sprängkort.
- Generellt bevaka och utveckla
säkerheten inom bergsprängnings­
Nutid:
2008 beslöts att rådet också skulle branschen, gäller både anlägg­
ansvara för ett borrkort med tanke nings och gruvindustrin.
på den starka kopplingen mellan
Roland Netterlind
borrning och laddning såväl tek­
Support du kan lita på
Sandvik
Security+
Tuffa maskiner på tuffa uppdrag. Security+
garantipaket ger det bästa skyddet för
din borrigg mot oväntade och kostsamma
reparationer. Med Security+ får du skydd
bortom standardvarianten med ett års
garanti, upp till 3 år eller till 5000/7000
motortimmar, beroende på vilket som först
inträffar. Utöver det görs inspektioner
vid 2500, 4500 och 6500 motortimmar.
Garantipaketet finns i fem nivåer - välj
det som passar dig bäst. Med Security+
och professionell service garanteras ökad
produktivitet - och inte minst ett höjt
andrahandsvärde på din maskin.
S a n d v i k M i n i n g a n d Co nS t ruC t i o n S v e r i g e a B, t eL . 0 2 6 - 2 6 2 0 0 0
mc .sand vik.com/se
Stolt tradition
sedan 1943
Med precision och balans leder vi dig genom hela byggprocessen
www.bjerking.se
MÄT & GIS
Analys & Kontroll
Riskanalys
Vibrationer
Ljud
Besiktning
Skadehantering
Geo-/miljöteknik
Berg och sprängteknik
Relationsinmätning
Byggutsättning
Precisionsavvägning
Volymberäkningar
Förvaltning
Distribution GIS/CAD/WEB
Systemintegration
Fv till höger
Ulf Jonsson Bergteamet, Shulin Nie MSB, Thomas Daugaard ORICA , Peter Palo Boliden,
Roland Netterlind BEF , Stefan Persson Sandvik, Emelie Svensson BEF , Åsa Persson Arbetsmiljöverket , Patrik Jansson Polisen, Michael Hermansson Bergutbildarna, Stefan Backe­
falk LKAB.
30
31
Stolt tradition
sedan 1943
Hänt
Hänt
RfSU studerar Citybanan
En del i rådets uppgift är givet­
vis att hålla sig uppdaterad av ny
teknik och dess koppling till ar­
betsmiljö. Därför ingick ett hel­
dags besök på olika etapper av det
pågående bygget för Citybanan i
Stockholm.
Gruppen samlades i Pihl & Søns
lokaler på Söder Mälarstrand. Där
gavs en genomgång av Pihls del
i den entreprenad som innehas
av ett konsortium bestående av
Pihl och Züblin med namn JV
Söderströmstunneln HB. Pihl
bygger sänktunneln i Söderström
med anslutande delar på Söder­
malm och Riddarholmen. Projekt­
ledare Thomas Lindberg satte
oss in i bakgrunden till projektet
och förutsättningarna för entre­
prenaden. Han förberedde oss för
vad vi skulle titta särskilt noga på
Södermalm
Projektledare Thomas Lindberg går igenom förutsättningarna för dagens studiebesök (och
bjuder på morgonfika…)
under besöket på Riddarholmen
och det efterföljande besöket i
Södermalmstunneln. Miljöansva­
rige Lars Hellström berättade om
osedvanligt höga miljökrav på Ci­
tybanan, samt utrustade oss med
sedvanlig skyddsutrustning inför
besöket på fältet.
”Gropen”
Efter genomgången tågade säll­
skapet över Centralbron i den fris­
ka vinterluften för att ta en titt på
anslutningen mellan den blivande
sänktunneln under Söderström
och landdelen på Riddarholmen.
Vid promenaden kunde vi från
bron se de två så gott som färdiga
tunnelelementen som nu används
som välbehövlig upplagsyta. Gjut­
ningsarbeten på det tredje elemen­
Längre in i tunneln informerades
vi om de tekniskt utmanande pas­
sager som Züblin har att brottas
med på deras 600 meter långa del
av entreprenaden. Av sex kritiska partier koncentrerade vi oss på två
under vårt besök. Den första har
beteckningen SS1 och här pas­
serar spårtunneln med 60 cm:s
marginal en stor avlopps- och
spillvattentunnel. EN pilottun­
nel har sprängts ut, varefter man
säkrat passagen genom att borra
tet genomförs vid kaj på Söder
Mälarstrand.
Schaktgropen utgjorde en impo­
nerande syn med sitt djup på drygt
24 meter. Ytan på 35 x 60 meter
har först vallats in med stålspont
och därefter fyllts med grus. Där­
efter har man kunnat borra ner de
sekantpålar som utgör en tät bar­
rikad mot Mälaren. Så har man
schaktat, sprängt och linsågat sig Sjoerd Spijkerman, ciceron under fältbesö­
ken
”Gropen” på Rid­
darholmen. Sekant­
väggarna stagas av
invändiga stöttor
i två nivåer. Ner i
schaktet till vänster
syns linsågade delar.
I bakgrunden Söder
Mälarstrand.
32
ner i berget och nu återstår bara en
liten bit tills man kan börja gjuta
tunnelbotten.
Schaktmassorna
fraktas med pråm till en omlast­
ningshamn i Ulvsunda, eftersom
tung trafik är strängt förbjuden på
Riddarholmen!. I entreprenaden
ingår också att spränga sig 10 me­
ter in i berget och ansluta till Norr­
malmstunneln.
Efter en rask promenad tillbaka
till Söders höjder gick vi via ser­
vicetunneln ner till den sekant­
vägg som skiljer tunneln från
Mälaren. För en kort tid sedan
sprängdes pluggen mot vattnet
under överinseende av bl. a. infra­
strukturminister Catharina Elm­
säter-Svärd. Bergtäckningen vid
tunnelmynningen är dålig, varför
man tills vidare behållit en mitt­
plint som säkerhet.
SS1
en rörskärm i underkant av
berget och sedan komplettera
med injektering. Konstruktio­
nen stöttas av stålbalkar som
med bergstag hängs upp i tun­
neltaket på båda sidor av av­
loppstunneln.
Passagen SS1; detalj från den rörskärm
som tillsammans med 60 cm berg ska
separera spårtunneln från de 30.000
m3 avlopp som dagligen passerar
ovanför. Bergmassan under kommer
nu med stor försiktighet att sprängas
ut.
Maria Magdalena kyrka
Passagen under kyr­
kan och kyrkogår­
den utgör den kanske
svåraste delen av en­
treprenaden, då berg­
täckning här saknas
på en sträcka av 30
m. Problemen, som
innefattade ett mindre Passagen under Maria Magdalena; arbetet med jetgrouting
genomslag av sand ska just inledas. 15 m utan bergtäckning återstår!
under hösten, har förDen fullmatade dagen avslu­
senat arbetet med flera månader.
Nu återstår att ta sig igenom ytter­ tades på Centralstationen, där en
ligare 15 m och på dessa kommer mera överskådlig presentation av
man att komplettera den gängse Citytbanans alla delar gavs. För
arbetsmetoden genom använ­ den som vill ta del av ytterligare
dande av s.k. Jetgrouting, som information rekommenderas att
innebär att cement under högt besöka Trafikverkets hemsida gäl­
tryck sprutas in ovanför den med lande Citybanan. Adressen är
nät och stålbågar stabiliserade http://www.trafikverket.se/city­
RfSU-arna vid Södermalmstunnelns myn­
banan
ning. Längs bak syns sekantpåleväggen rörskärmen. Man räknar med att
mot Mälaren, till vänster ”mittplinten” som ha passerat berg­svackan under
utgör säkerhet tills tunnelsidorna är gjutna. sommaren 2012.
Besöket i Södermalmstunneln av­
slutades med ännu en kinkig över­
gång, nu i form av en data- och
informationstunnel, men då foto­
förbud rådde lämnas denna där­
hän. I Züblins lokaler avslutades
studiebesöken med en rekapitula­ Project Manager Hannes Gamsjäger sam­
tion av problemen på Södermalm manfattar besöket i Södermalmstunneln,
ger ytterligare kött på benen samt besvarar
och entreprenörens lösningar på frågor från en vetgirig skara besökare.
Sjoerd Spijkerman och RfSU:s ordförande
desamma.
Text: Janne Hallonqvist
Roland Netterlind i samspråk.
33
Kalendarium
Hänt
forts
En ny tid
Under det senaste årtiondet har vår
bransch genomgått en aldrig tidigare
skådad förändring. I en ständigt
föränderlig omvärld är det viktigt att
uppvisa en enad front gentemot kunder,
leverantörer, anställda och aktieägare.
För att spegla denna förändring
presenterar EPC Groupe ett nytt och
starkt varumärke. Samtliga bolag inom
EPC Groupe ändrar sitt namn och sin
logotype för att fokusera på ett nytt
synsätt med ett gemensamt varumärke.
I Sverige har därför Skanexplo AB
ändrat namn till EPC Sverige AB.
Vi går nu en ny tid till mötes där vårt nya
varumärke avspeglar ett nytänkande hur
vi representerar EPC på den svenska
marknaden. Det symboliserar vår
gemensamma styrka som är synonym
med vårt goda anseende när det gäller
pålitlighet, kvalitet och uppträdande.
Vidare är det ett löfte om engagemang
för att upprätthålla hög kvalitet på våra
tjänster och produkter och därmed
utveckla våra relationer med kunder och
övriga samarbetspartners.
Bergsprängardagarna 2012 - Säkerhet i centrum
Våra anställda och vår företagskultur har
alltid varit avgörande för vår framgång.
Detta
är
särskilt
viktigt
inom
sprängämnesindustrin
där
professionalism,
förtroende
och
säkerhet är avgörande faktorer för att
bygga
långsiktiga
kundrelationer.
Genom vårt nya globala varumärke
avser vi att bygga vidare på vårt goda
anseende som en ledande aktör på
marknaden och samtidigt erkännas som
en del av en global enhet.
Just nu går EPC Sverige AB en
spännande tid till mötes med intressanta
projekt över hela landet. Vår verksamhet
har aldrig varit mer varierande, med
kunder som i allt större utsträckning
önskar bygga långsiktiga relationer.
Genom att uppvisa öppenhet, vara
ärliga och alltid göra det där lilla extra är
vår strävan att ständigt överträffa våra
kunders förväntningar.
EPC Sverige AB bör nu ses som en
integrerad del av en global koncern, där
vi kan dra fördel av en gemensam
strategisk vision för framgång på en
global marknad.
BENGT FOLKESSON
VD, EPC-Sverige AB
EPC Sverige AB - nytt namn för global samverkan
Skanexplo AB
ändrar sitt
namn till EPC
När 200 glada bergsprängare
samlas stiger ljudnivån alltid till
oanade höjder. Och årets Berg­
sprängardagar var inget undan­
tag. Michael och Roland fick
som vanligt ta till signalhorn
och Nonelskott för att få ord­
ning i leden. Då rycker alla till,
sorlet lägger sig och den femton­
de upplagan av Bergsprängar­
dagarna kan ta sin början.
Konferensen arrangerades som
vanligt av BEF och BergUtbil­
darna.
Efter att Michael Hermansson,
BergUtbildarna, hälsat försam­
lingen välkommen inleddes da­
gens övningar av Malin Stein, Raw
Signalen och skottet
som markerar star­
ten på konferensen
överraskar deltagar­
na lika mycket varje
år.
Materials Group. Hon analyserade
den internationella gruvboomen
och gav en initierad inblick i agen­
dan. Hon är en sällsynt skicklig
föreläsare och intresset från publi­
ken var inte att ta miste på.
RMG har lagt upp en stor da­
tabas där man följer gruvindustrin
globalt. Det resulterar i värde­
Malin Stein, Raw Materials Group, analyse­ full statistik för branschen. Kol,
järn, koppar och guld svarar för
rade gruvbranschens globala betydelse.
merparten av all brytning. Priset
på järnmalm har stigit mest – så
mycket det senaste året att Sverige
numera platsar i gruvbranschens
topp-20-liga. Många projekt är
på gång i Norden samtidigt som
tillväxtekonomierna tar allt större
plats med Kina i klar tätposition.
Metallhalterna minskar och capex
(utgifterna för nyutveckling och
investeringar) ökar.
Lämnade konferensen i vredesmod
Sverige AB
Skanexplos nya identitet och namn
har utarbetats för att reflektera EPC
Groupes strategi globalt. Alla bolag
inom koncernen presenterar det
gemensamma varumärket och
samtliga aktiviteter genomsyras av
det nya synsättet.
Med vårt nya namn och vår nya
identitet avser vi att gå från klarhet till
klarhet genom att ytterligare bygga
på vårt goda rykte som en
professionell och pålitlig aktör
med hög servicenivå.
Tel: 016 13 90 77
34
www.epc-groupe.se
Roland Netterlind hade inte mer än
börjat sin årliga trendanalys förrän
han avbröts av sin projektledare,
Emelie Svensson, som klagade
på att konferensen går i samma
hjulspår varje år. ”Kom med nå­
got nytt”, menade hon. När BEFs
styrelseordförande Jan Johansson
höll med och ropade ”lägg ner”
var måttet rågat. Roland lämnade
lokalen och slog igen dörren efter
sig med eftertryck. Ett förvånat Roland lämnar konferensen i affekt när han
sus drog genom lokalen och publi­ blir avbruten av Emelie.
ken började generat skruva på sig.
35
Motsättningar i BEF-ledningen
anades. Just då startades en film och den
förvånade publiken kan följa Ro­
land när han argt småmuttrande
går genom hotellkorridoren ut till
sin bil. I nästa scen visas Vintervi­
ken där Roland letar efter Nobels
spränggropar från 1865. Han ska
söka sig tillbaka i historien och
se hur allt började. Då förstår pu­
bliken att den blivit grundlurad.
Emelie och Roland har tillsam­
mans med BEFs styrelse produ­
Hänt
Hänt
Efter bergsprängarfilmen återvänder Roland och fortsätter sin branschanalys.
cerat en film som skildrar spräng­
branschens utveckling de senaste
150 åren.
Filmen belyser att mycket har
hänt och framförallt är på väg att
hända tack vara bergsprängarnas
gemensamma arbete för en se­
riösare bransch. Ramhandlingen
blandas med unika foton och film­
klipp från historisk tid fram till
nu. Roland Netterlind och Mikael
Kauppi är briljanta i huvudroller­
na. Kurt Sjökvist och Bernt Gus­
tafsson, Älvsbyhus, uppträder med
stor pondus i sina biroller. För regi
och inspelning svarar Emelie. Hon
har också skrivit manus tillsam­
mans med Roland och medverka­
de även framför kameran. En länk
till filmen finns på BEFs hemsida.
Roland återkom till lokalen ef­
ter utflykten bakåt i historien och
fullföljde elegant sin avbrutna
branschanalys. Han summerade
2011 och tittade på marknaden
framåt, påvisade trender och hade
kloka råd till branschens alla ak­
törer. Viktigaste slutsatsen var att
sysselsättningen i branschen ser
mycket lovande ut de närmaste
fem åren. Teknikutveckling och utbildning
Michael Hermansson, BergUtbil­
darna, lovade att han inte skulle
lämna lokalen under sitt föredrag.
Han sammanfattade den senaste
tidens teknikutveckling av tänd­
system, sprängämnen och bor�­
riggar. Ny teknik, inte minst elek­
troniska kapslar med exakta tider,
gör det möjligt att för första gång­
en på allvar optimera och utveckla
sprängtekniken.
Under 2010 levererades över 70
000 ton sprängämne. För inte så
länge sen låg motsvarande siffra
år efter år på 45 000 ton. Bulk­
emulsionen dominerar nu mark­
naden totalt och ANFO har nästan
försvunnit. Förpackade produkter
ligger kvar på ungefär samma nivå
som tidigare, ca 6 – 7 000 ton/år.
Tyvärr sker det fortfarande alltför
många incidenter med dolor, kast
och välta borriggar. Detta måste
tas på allvar i alla led - beställare,
entreprenörer, underentreprenörer,
konsulter och myndigheter. Ut­
bildning och kompetens är natur­
ligtvis ett viktigt led här. Michel
redogjorde för årets utbildningsut­
bud och berättade också att Berg­
Utbildarna har en ansökan inne
hos yrkesskolemyndigheten om att
få anordna en ettårig praktisk/teo­
retisk utbildning av Bergsprängar­
tekniker.
Bjarke Rosenberg,
Brandkåren Attun­
da, och Michael
Hermans­son, mo­
deratormyndighets­
blocket, har en en­
gagerad publik.
36
Myndighetsblocket
– Efter lunch är det lätt att åhö­
rarna slumrar till, därför har vi
valt ett pass med dramatik, sa Mi­
chael Hermansson, moderator för
myndighetsblocket. Och han fick
helt rätt, det blev en mycket livlig
debatt. Tillståndsförfarandet för
explosiva varor har efter en lag­
ändring blivit mer komplicerat än
man från början väntade sig. Det
har också varit oklart vilka mått
som är godkända för skiljeväggar i
förråd, med det problemet närmar
sig sin lösning.
Shulin Nie, MSB (myndigheten
för samhällsskydd och beredskap)
tog upp den nya explosivlagstift­
ningen. Tillståndsgivning för han­
tering och överföring av explosiva
varor har flyttats från polismyn­
digheten till kommunerna. Där
sköts den oftast av räddnings­
tjänsten. Tillstånden ska sökas i
samtliga kommuner där varorna
hanteras. Förvaringstillstånd för
flyttbara förråd söks däremot bara
i en kommun.
Förvärvstillstånd krävs för att
man ska få hanera sprängämnen.
För transporter inom arbetsplatsen
fordras transporttillstånd. Man
kan alltså behöva tillstånd för
förvärv, förvaring, transport och
överföring.
Tidpunkten när spårbarhetsdi­
rektivet träder i kraft har flyttats
fram till 5 april 2013 för tillverka­
re/importörer och till 5 april 2015
för övriga. Undantag för märk­
ning direkt på varan har beviljats
för varor < 8,5 mm i diameter och
för mindre farliga explosiva varor.
Tony Carlsson, MSB, påminde
om att sprängämnen och spräng­
kapslar inte får samförvaras. Det
betyder i de flesta fall två förråd.
Förvaring av varor med en netto­
vikt under 60 kilo är undantaget.
Samförvaring är också tillåten
om förrådet har skiljeväggar som
förhindrar sammanblandning av
sprängkapslar och sprängämne
och dessutom klarar att förhindra
fortplantning av en detonation.
Orimlig framförhållning
Frågan om överföringstillstånd
enligt den nya lagstiftningen dis­
kuterades ivrigt. Någon av en­
treprenörerna har jobb i 25 olika
kommuner och ska då söka till­
stånd från alla 25 kommunerna
var för sig. Tidigare fanns bara en
enda tillståndsmyndighet och där
kunde man få överföringstillstånd
för hela landet. Nu när kommu­
nerna hanterar tillstånden har det
blivit 290 myndigheter. Det skapar
orimliga krav på framförhållning,
speciellt för entreprenörer med
arbeten i många och varierande
kommuner. Handläggningstiden
är ofta tre månader. Lagen får
alltså svåra konsekvenser och nå­
got måste göras. Henning Greek
frågade hur man gör om en gräv­
maskin oväntat stöter på berg. Ska
man vänta i tre månader då?
Bjarke Rosenberg, Brandkå­
ren Attunda och representant för
kommunerna, förklarade att de i
möjligaste mån försöker bevilja
tillståndsärendena betydligt snab­
bare än tre månader. Han var väl
införstådd med problemet.
MSB har undersökt om de kan
göra något för att kompensera den
ogenomtänkta lagen, men juris­
terna har kommit fram till att en
lagändring är enda möjligheten.
Ingemar Malmsten, avdelnings­
chef MSB, förklarade att de nu
granskar direktiven som ligger till
grund för överföringstillstånden
och ser vilket utrymme som kan
finnas för arbete i annan kommun.
MSB är inte är bemyndigade av
regeringen att gå in och justera
bestämmelser, även om de visar
sig vara omöjliga att efterleva.
Roland meddelade att BEF har
tillskrivit försvarsdepartementet
och besökt försvarsutskottet i frå­
gan. Josef Farkas, Allmex, hade
ett eget föreslag på lösning: rege­
ringen borde utnyttja sin rätt att
vid samhällskritiska situationer
införa undantagslag.
Polismyndigheten
Patrik Jansson, tillståndsenheten
Polismyndigheten i Stockholm,
är ansvarig för sprängning och
pyroteknik.
Polismyndigheten
handlägger tillstånd till spräng­
ning inom detaljplanerat område
precis som tidigare. Under 2011
gavs 1 692 tillstånd, 70 procent
för sprängning och 30 procent för
stenspräckning. Patrik berättade
mycket underhållande om några
synnerligen ovanliga typer av
sprängningar.
Christer Falck, City po­
lismästardistrikt, Patrik
Jansson, Polismyndig­
heten, Åsa Persson,
Arbetsmiljöverket, Jan
Hedström, City polis­
mästardistrikt, Shulin
Nie och Tony Carlsson,
MSB, och Bjarke Rosenberg, Brandkåren Attunda.
(Vid behov finns det individuella bilder på Myndighetsblockets föreläsare på sista
­sidorna, också fler bilder från Arbetsmiljöblocket)
37
Hänt
Hänt
Arbetsmiljöblocket
Stig Adolfsson har i många år rett
ut Arbetsmiljöverkets bestämmel­
ser för sprängarna. Efter pensio­
neringen axlas nu hans mantel av
Åsa Persson som arbetat på verket
sedan förra året och fortfarande
ibland får heta ”nya Stig”. Hon har
en bakgrund som geolog och kom­
mer närmast från Nitro konsult.
Åsa berättade att man från års­
skiftet ska anmäla olyckor och till­
bud via Arbetsmiljöverkets hemsi­
da. Informationen går då samtidigt
till försäkringskassan. Vidare sker
2012 en översyn av regelverket för
sprängarbete där kraven på risk­
bedömning och sprängplan ökar.
Under 2012 vill man också nå ut
med SAM, det systematiskt ar­
betsmiljöarbete som ska tillämpas
Åsa Persson, Arbetsmiljöverket, tar över efter Stig Adolfsson. Han ser ut att vara mycket nöjd
med sin efterträdare och relaxar längst bak i lokalen.
på samtliga arbetsplatser i Sverige
från 2014.
Stress förändrar samspelet
mellan människa och teknik, po­
ängterade Åsa. Det leder till tun­
nelseende, en hög riskfaktor i dag.
Hon avslutade med ett i samman­
hanget passande Tage Danielssoncitat: ”Om man vägrar se bakåt
och inte vågar se framåt, så måste
man se upp.”
Olyckskommission – Bergsprängning Initiativ från BEF
Roland Netterlind, moderator för
blocket, presenterade Olyckskom­
mission - Bergsprängning. Svåra
olyckor och incidenter med dolor
och borriggar fortsätter att ske.
Det har föranlett BEF att ta initia­
tiv till ett kontinuerligt säkerhets­
arbete genom branschsamverkan.
Kommissionen har blivit mycket
heltäckande. Här ingår Trafikver­
ket – en stor beställare med fö­
reskrivande makt, Arbetsmiljö­
verket – besitter kunskap och är
ansvariga för arbetsmiljön, Sve­
riges Byggindustrier – här finns
de stora entreprenörerna, SBMI
– bergmaterialindustrins bransch­
organisation, ME - organisationen
för landets företagare med anlägg­
ningsmaskiner samt Byggnads och
SEKO som ger facklig förankring.
Det material som tas fram ska an­
vändas av alla parter i kommissio­
nen. Inledningsvis har man skapat
dokument för upphandling och för
utförande av bergsprängning. Do­
Mattias Hedlund, Företagshälso­
vård LKAB, presenterade företa­
gets säkerhetskultur och struktur.
LKAB har 4 200 medarbetare
inom 200 olika yrken. Utanför
Sverige finns 650 anställda. År
2011 omsattes 31,5 miljarder kro­
nor och resultatet blev 14,7 miljar­
der efter skatt.
Olycksfallsutvecklingen har va­
rit mycket positiv. Sent på 80-ta­
let hade man 100 olycksfall med
frånvaro per miljon arbetstimmar.
Det motsvarar 600 olycksfall med
nuvarande personalstyrka. Efter
att ha strukturerat arbetsmiljöar­
betet förbättrades siffrorna betyd­
ligt. När AFS 1993 kom blev det
styrsel på arbetet men mer kunde
göras. Ett systematiskt arbete för
att höja säkerhetskulturen starta­
des 2006 inom ett program kallat
”säkerheten först”. Säkerhetskul­
tur innebär att man utvecklar in­
sikten. Man motiverar människor
att jobba säkert i flera steg. Först
analyserar man utgångsläget för
verksamheten och därefter vilka
behov som finns. Sen måste resur­
ser tilldelas. Antalet olyckor låg
2011 på 6,9 olyckor med frånvaro
per miljon arbetstimmar. Jämför
det med 80-talets 600.
– Nu pågår ett fyraårsprogram
där vi ska lyfta oss varje år, berät­
tar Mattias. Visionen är 0 olycks­
fall. Första året skapas ramverk
och verktyg. År två fokuseras på
arbetslagsutveckling med beteen­
defrågor, attityder och normbild­
ningar. År tre utbildas personalen
i personligt säkerhetstänkande - det individuella ansvarstagandet.
År fyra börjar jobbet med gemen­
samma värderingar, personal med
samsyn är det bästa som finns. Det
är betydligt svårare att bryta en
överenskommelse än en regel.
Ingenting fungerar utan upp­
följning. Då kan man se var yt­
terligare resurser behövs. Viktiga
framgångsfaktorer är kommuni­
kation, samverkan, normer med
gemensamma spelregler och ett
tydligt målarbete. Inställningen
till arbetssäkerhet är avgörande.
Ulla Andersson och Ronny Johansson, SCA packaging Obbola
i Umeå, arbetar med klara och
tydliga arbetsmiljömål. Arbets­
miljöorganisationen bygger på en
bred delaktighet med många in­
blandade. Ledningen sätter alltid
säkerheten först på dagordningen.
Företaget som tillverkar av alla ty­
per av förpackningar har 300 hel­
årsanställda och producerar 435
000 ton/år. Säkerhetstänkandet
har resulterat i en kraftig sänkning
av tillbuden.
Ulla Andersson och Ronny
Johansson, SCA packaging
Obbola.
Jokim Bess­
felt, Skanska
Nina Modin,
PEAB
kumenten innehåller checklistor
som ska hjälpa entreprenörer och
beställare att bättre förstå var de
stora riskerna ligger.
Efter Rolands presentation re­
dogjorde några representanter för
Rolf Tengnér, företag inom kommissionen hur
NCC
man organiserat säkerhetsarbetet
inom respektive företag eller orga­
nisation: Rolf Tengnér, NCC Con­
struction/ SECO, Joakim Bessfelt,
Skanska, Nina Modin, PEAB och
Åke Hansson, Trafikverket.
Mattias Hedlund, Före­
tagshälsovård LKAB.
Åke
Hansson,
Trafikverket
38
39
Enkäten
Hänt
Hänt
Årets Bergentreprenör
Wolgan prisad
Under sedvanlig pompa och ståt ut­
nämndes ”Årets Bergentreprenör”
i samband med Bergsprängarda­
garna. Årets pris gick till Wolgan
Carlsson, Norrbottens Bergteknik
AB med motiveringen:
En stor visionär som är född till
entreprenör. Han började med
bergsprängning på 70 talet och
startade sitt nuvarande företag
1991. Det utvecklades till ett av
branschens stora.
Wolgan är en omtyckt chef som
ger frihet under ansvar och har
ett stort socialt patos. Efter att ha
lämnat över rodret i företaget 2010
Uppföljning enkät Bergsprängardagarna 2012
startade han ett nytt företag i en
ny bransch. Företaget heter Niili
Mineral AB och ska utvinna zink,
bly och diamanter och därmed
också skapa arbetstillfällen för
bergsprängare. Wolgan är kanske
den som har störst hjärta för BEF
av alla.
Bengt Ludvig, Petro Team
Engineering, utredde om bergs­
länters stabilitet beror på berget
eller sprängningen.
Tor Hustveit, Blast Manager
AS, introducerade ett lovande
planringssystem som introduceras
i Norge och snart kommer till Sve­
rige.
Hans Ingvald, Introva, presen­
terade ett nytt system för identi­
fikation av explosiva varor inför
kommande EU-krav.
Under
den
obligatoriska
programpunkten ”Bergs­pränga­
rens vardag”­ redovisade Martin
Andersson och Tommie Fridén,
40
Bland de som svarade lottade vi ut en pristagare och det blev
Enkäten frånKarl
årets
Bergsprängar­
slår oss till ro utan redan nu börjar
Stort Grattis!
– Johan
Lorents, Trafikverket
dagar fylldes i av ca 140 deltagare. vi planera inför 2013 och det finns Ett delikatesskort kommer på pos­
Som framgårStort
av bifogat
diagram några spännande nya idéer.
ten.
Grattis!
var det mestaEtt
positivt
med ettkommer
to­
de som svarade lottade vi
delikatesskort
påBland
posten.
talsnitt på ca 4 av 5.
ut en pristagare och det blev KarlVi tycks ha funnit ett vinnande Johan Lorents, Trafikverket
koncept men det innebär inte att vi
!"#$%&%#'(&")&*+
!"#$%"&'()*+$
!6%&789:;'()*+$
=#(:;'>7)?@()*+$
A#:;'BC:#8:%;#:D#:%@#
E:$%7$()*+$
FGH)):%
,
,
5
.
,
,
/
54
.
.
5
.
.,
-<4
.,
.,
0
/
/0
-<
-5
<2
//
<4
0
12
15
50
-1/
/2
=))>H%;B*>&@>:B$*%I:#:%'D#*8#">
,
1
15
25
15
!"#$%&%#'()*+,
!"#$%&%#'(")*(
4*5
89:
;%&<=>%
?@A%
+
,
+
+
,
.
,/
,
+
6
/
./
.1
7
,.
,6
0
//
267
2.
27
1
-.
2,
33+
27
B((:@#5C":DE:%C)"#$%&%#':=(FE
+
+
,7
/7
66
!"::%&C#@'5*CG&
B#5*(J
H*
76
!*#')%
-/
I%F
/
1%2%345&2% 6"7*378*#7*3
.345
5.4
.30.
5.2
.3<1
5.2
<35<
5.0
.34.
5./
<3-1
5.<
.34/
51-
2%3%*45&3% 6"78*798#78*
-012
,-3
60+/
,-7
6063
,-.
606,-6
60.2
,-3
60,7
,-.
,-/
KCEM möte om spårbarhetsdirektivet
Teknikblocket
Under dag två fick mötet en mängd
intressanta lägesrapporter.
Kjell Windelhed, Trafikverket,
rapporterade från Sveriges största
infrastrukturprojekt,
Förbifart
Stockholm.
C-G Henriksson, Tyréns, och
Andreas Christoffersson, Norr­
bottens Bergteknik, berättade om
svåra bergförhållanden och avan­
cerad sprängning vid utbyggna­
den av Bergeforsens Kraftverk i
Timrå.
Björn Strokirk, SBMI, gav en
lägesrapport från den ständiga
kampen för realistiska vibrations­
värden.
Från årets Bergsprängardagar fylldes i av ca 140 deltagare. Som framgår av bifogat
diagram var det mesta positivt med ett totalsnitt på ca 4 av 5.
Vi tycks ha funnit ett vinnande koncept men det innebär inte att vi slår oss till ro utan
redan nu börjar vi planera inför 2013 och det finns några spännande nya idéer.
Ducimus Blasting, sina erfarenhe­
ter av elektroniska sprängkapslar.
De var mycket positiva och ansåg
att det borde vara obligatoriskt när
det är krav på tungtäckning, exem­
pelvis när man spränger ovanför
en trafikerad väg där kast kan för­
orsaka skador.
Michael
Hermansson
avslu­
tade konferensen med att delge
erfarenheter från Bohus Berg­
sprängnings
tunneljobb
på
E6. Han visade också några bilder
från utbildningar utomlands.
Kjell Duberg
KCEM (Kompetens Centrum
Ener­getiska Material) hade på
sin Årskonferens (och tillika 10års jubileum) spårbarhet som den
röda tråden. Mötet hade samlat
ett 40-tal deltagare som efter vd
Jan Brolunds välkomnande, ord­
förande A Erland Paulsrud inled­
ningsanförande och Erik Nilssons
tioårsresumé helt ägnades åt spår­
barhetsdirektivet
Erik Nilsson gick igenom di­
rektivet och därefter kom en
kavalkad på olika exempel hur
märkning användes i olika bran­
scher. Här gav exempelvis Staffan
Olsson från GS1, som är en världs­
omspännande organisation som
utvecklar standarder för varu- och
informationsflöden många intres­
santa exempel på möjligheter på
modern märkesteknik. Det lite
oroande var dock Staffans lite ne­
gativa synpunkt på Feems upplägg
av explosiv varumärkningen.
Även ifall mötet helt behand­
lade steg ett i spårbarhetsdirekti­
vet, tillverkare och leverantörernas
märkning, konstaterades i summe­
ringen att den stora problematiken
hamnar hos bergsprängarna. Men
en tröst är väl vetskapen att detta
finns samt att Bengt Folkesson,
EPC, som är aktiv i Feem är kun­
nig och mån om bergsprängarnas
villkor.
41
PS: Med energetiska material av­
ses produkter som kan sönderfalla
utan hjälp av luftens syre men även
andra energirika produkter. En­
ergetiska material har många an­
vändningsområden i det moderna
samhället. Vanligast är explosiva
ämnen och explosiva varor. Stora
civila användare av energetiska
material är gruvindustrin, bilindu­
strin och den kemiska industrin.
Ett viktigt användningsområde är
försvarsmaterial i form av vapen
och ammunition. Ett annat vik­
tigt och växande område är raket­
bränslet i rymdraketer.
Roland Netterlind
Hänt
Hänt
BK – festligt, fullsatt och allt mer folkligt
Bergsprängningskommitténs 57:e
möte drog som vanligt ca 500 be­
sökare till Diskussionsmötet och
festmiddagen i Grand Hotells vin­
terträdgård. BEF hade som vanligt
en monter på utställningen som
är på dagen i samband med mö­
tet. Där stötte som vanlig många
branschprofiler samman och ett
annat beslut, formellt eller infor­
mellt, togs säkert.
Angående Årets Bergsprängare se
nedan.
Roland Netterlind
Ari Kainulainen, Forcit, diskuterar marknaden i BEFs monter
Årets Bergsprängare utdelades på BK middagen –
Stor framgång för Jan, branschen och BEF.
Utmärkelsen Årets Bergsprängare
kan nog med ålderns rätt sägas
vara den mest prestigefyllda ut­
märkelsen i branschen även om
BEFs pris Årets Bergentreprenör
är en stark utmanare.
Juryn som utser årets berg­
sprängare (bl.a BEFs vd Roland
Netterlind) hade denna gång
många kvalificerade kandidater.
Juryn gick med stor majoritet
att välja Jan Johansson, Voglers
Sverige AB tillika ordförande i
BEF.
Stort Grattis Jan önskar BEF
man tänker på det, förklarar Jan
Johansson. Han fortsätter att be­
rätta om sina upplevelser med en
fantastisk intensitet. Det märks
att han har stor passion för sin
bransch.
La grunden för BEF
Det var den passionen som slutli­
gen fick honom och Klas Vogler
att bidra till starten av BEF för un­
gefär 11 år sen.
– Innan dess var Dyno Nobel na­
vet i hela bergsprängarvärlden
men då det såldes till norrmän­
nen vattnades det ut och plötsligt
fanns det ingen som tog parti för
bergarbetarna.
Myndigheterna
fattade galna beslut och satte upp
idiotiska regler, för de hade ing­
en att bolla sina frågor med. Det
fanns en enorm brist och vi höll
på att gå under. Det värsta var att
alla i branschen bidrog till det här
genom att bara se varandra som
konkurrenter och bergarbetare
som tidigare varit ett jobb med en
hög status befanns plötsligt nästan
längst ner av alla, då insåg vi att
vi var tvungna att göra någonting,
berättar Jan Johansson.
Det går inte att ta miste på enga­
gemanget, och det har nog behövts
för föreningen BEF har förändrat
förhållandena och statusen för
bergsprängarna på ett väldigt posi­
tivt sätt. I dag fattar ingen myndig­
het ett beslut som rör branschen
utan att först låta BEF lämna sina
åsikter genom att tycka och tänka
om frågan, enligt Jan Johansson.
Han pratar om många olika frågor
och vikten av att fortsätta utveck­
lingsarbetet.
–Jag har en förhoppning och en
stark tro på att elektroniska tän­
dare kommer att vara domine­
rande i framtiden, åtminstone i
produktionssprängning typ berg­
täkter och liknande, fortsätter Jan
Johansson.
Bergsprängarnas Oscar
Det finns andra saker som Jan Jo­
hansson brinner för. Han tycker
om att snickra och då gärna möb­
ler. Han reser ofta och tar gärna
båten. Helst den egna. Det förkla­
rar antagligen varför han valde
att premiera Sjöräddningssällska­
pet vid prisgivningsceremonin
för Årets Bergsprängare. Priset
Årets Bergsprängare – priset som smäller högt!
Det var ingen tvekan om att pu­
bliken vid utdelningen av priset
Årets Bergsprängare tyckte att
juryn gjort ett bra jobb. Hurra­
ropen dånade i Vinterträdgår­
den på Grand, det var tydligt
att alla var överens om att Jan
Johansson var en värdig vin­
nare av det prestigefyllda priset.
Själv var han däremot väldigt
förvånad, men fantastiskt lyck­
lig och stolt.
– Ja, jag hade inte ens tänkt
tanken. Jag går ju inte riktigt om­
kring och bär på dynamit, säger
Jan Johansson. Fast det är fantas­
tiskt roligt att få en bekräftelse för
att det jag brinner för är viktigt!
Med siktet inställt på att bli
matros råkade Jan Johansson säga
ja när en kompis frågade om han
inte kunde hjälpa till att gräva ett
dike för hand. Från den dagen nå­
gon gång på vårvintern 1983 har
hans liv kretsat kring företaget
Voglers Bergteknik och drömmen
om en karriär till sjöss har bytts ut
mot en egen fritidsbåt.
– Det har varit en spännande
resa, vi har hunnit med en hel del,
berättar Jan Johansson. Han kom­
mer ihåg hur de åkte runt i landet
42
med en mobil laddutrustning.
– Den hade vi fått låna av Ce­
menta i Skövde och affärerna
blomstrade för vi var först i landet
att vara mobila. Sen har vi hunnit
ha glansdagar i Estland men i och
med bakslaget för den estländska
ekonomin fick vi också göra för­
ändringar i vår verksamhet som
visserligen finns kvar men inte i
samma omfattning som tidigare.
I dag spränger vi ungefär 7 miljo­
ner ton berg. Det är fantastiskt så
mycket grus vi använder i dag, det
går till vägar, betong – ja i prin­
cip allt. Grus används ju utan att
Jan Johansson mottager priset under middagen av Oricas representanter Inge­
mar Haslinger Sverige Chef Orica Mining till vänster och Lars Frändberg Försälj­
ningschef Mellansverige till höger.
Foto: Kjell Duberg
43
delades ut för 23:e gången i ord­
ning under pampiga förhållanden
i Grands Vinterträdgård, Stock­
holm. Detta som avslutning på
Bergsprängningskommitténs år­
liga diskussionsmöte. Priset består
förutom äran självklart av en stor
blombukett, en statyett, en pris­
check och en karikatyrteckning.
Statyetten kan väl närmast liknas
vid bergsprängarnas egen Oscar.
Nytt för i år var att Orica Mining
hade höjt prissumman till 70 000
kronor, men också öronmärkt 10
000 till välgörenhet, sen var det
upp till pristagaren att bestämma
vem som skulle få den delen. När
det var dags på scenen för Årets
Bergsprängare, var det ingen som
helst tvekan till vem som skulle få
den extra slanten. – Sjöräddningssällskapet är en na­
turlig mottagare av priset, säger
Jan Johansson. De står för 80 pro­
cent av Sveriges sjöräddning och
gör det helt utan statsbidrag.
Det är inte svårt att se parallel­
lerna. Både Jan Johansson och
Sjöräddningssällskapet sätter sä­
kerheten i främsta rummet och
arbetar ständigt för förbättrade ru­
tiner och en säkrare framtid. Två
värdiga vinnare av ett prestigefyllt
pris. Annica Bray
Många var det som deltog under middagen där
Janne hyllades. En stolt Roland Netterlind gör seger­
tecken.
Auktorisation
Utbildning
Dagsläget Mars
Vad skiljer en Auktoriserad Bergsprängare
från övriga bergsprängare?
En ständigt pågående diskus­
sion inom projektet Auktorise­
rad Bergsprängare är vad som
är skillnaden mellan att vara
auktoriserad och inte. Eftersom
stora delar av vad som BEF har
satt upp som villkor för aukto­
risationen är myndighetskrav.
Dessa krav gäller givetvis alla,
och är sålunda egentligen inte
det som gör skillnaden.
För att kunna besvara den frågan
krävs att man förstår vad begrep­
pet auktorisation innebär.
Auktorisation är en sorts kvalitetsmärkning eller kompetensklassificering som kan ges till
utövare av tjänster där missbruk
kan orsaka stor skada hos deras
kunder.
Auktorisation kan ges av myndighet eller branschorganisation
som också har en övervakande
roll och dit man kan anmäla om
en leverantör inte lever upp till
de krav som ställs. (Källa: Wikipedia)
Första stycket, ”…missbruk
kan orsaka stor skada hos de­
ras kunder”, skulle kunna utökas
med ”… där missbruk kan orsaka
stor skada hos deras kunder och/
eller allmänheten (tredje man)
samt omgivande miljö.” Efter­
som sprängning och hantering av
sprängmedel kan vara ytterst far­
ligt om det inte hanteras på rätt
sätt, är det oerhört viktigt att lagar,
förordningar och myndighetskrav
efterlevs och att företag som är
berörda ständigt är uppdaterade.
Därför är auktorisationen ett sätt
att garantera detta.
I många branscher där man ar­
betar med auktorisation är det ett
verktyg som syftar till att ge bättre
kvalitet på utförda arbeten. I den
auktorisation som BEF har sta­
tuerat är det inte resultatet på det
utförda arbetet (styckefall på sal­
van etc.) som är det primära. Dock
borde det vara så att BEFs aukto­
risation i längden även genererar
bättre kvalitet på utförda arbeten,
eftersom ordning och reda bygger
bort felkällor som påverkar slutre­
sultatet.
I andra stycket på citatet från
Wikipedia, påtalas att ”… bransch­
organisation som också har en
övervakande roll och dit man kan
anmäla om en leverantör inte lever
upp till de krav som ställs.” För att
BEF´s auktorisation ska få trovär­
dighet hos såväl beställare, myn­
digheter och allmänheten, krävs
att det finns ett kontrollsystem som
bevakar respektive företags upp­
fyllande av auktorisationen. Den
väg som hittills valts har varit att
man har en extern revisor som alla
blir granskade av i det inledande
arbetet och som sedan kommer
att utföras med stickprovskontrol­
ler. Det som gör skillnaden ur ett
beställarperspektiv är att man vet
att en Auktoriserad Bergsprängare
jobbar systematiserat och utsetts
regelbundet för revision av en ex­
tern och kompetent revisor. Sedan
är det upp till beställaren att be­
döma vad detta är värt.
BEF har föreningsstämma den
23 mars där det kommer att tas
strategiskt viktiga beslut om hur
det fortsatta arbetet kommer se ut.
Vi ser med spänning på fram­
tiden.
Emelie Svensson/ Jan Johansson ordf.
44
Auktoriserade Berg­sprängare
i dagsläget
Alingsås Sprängtjänst AB
Andersson & Rask Åkeri AB
Andreasson Väg & Bygg AB
Berg & Byggteknik i Norberg AB
Bergsprängaren Forsberg AB
Bertil Almqvist
Bygg-Nator Bergsprängning AB
Björknäs Bergsprängning
Ducimus Blasting AB
Enjis Bergsprängning AB
Hallstahammars Sprängtjänst AB
Hammarö Bergsprängning AB
Hildings Bergsprängning AB
Hundprofil
Hässlehult Sprängtjänst
Källgren & Söner AB
Lindbergs Sprängtjänst & Pyroteknik AB
Lisas Bergsprängning AB
Magnus Schakt AB
Markströms Dyk & Sprängteknik AB
Nitro Entreprenad AB
Norrbottens Bergteknik AB
RG Bergkonsult AB
Skullman Bergsprängning
Sprängarbeten i Trönedal AB
Sten-Gunnar Karlsson
Sten & Betongteknik i Katrineholm AB
Thorins Sprängnings AB
Uddevalla Bergsprängning AB
Uppländska Bergborrnings AB
Voglers Sverige AB
Värnamo Sprängtjänst AB
ÅG Sprängare AB
Östervallskogs Allteknik AB
Not: Ytterligare 30 företag är på gång.
Arbetsmarknadsdag på Bergsskolan
gav hopp inför framtiden
BEF besökte den 7 - 8 februari
Filipstad för Bergsskolans arbets­
marknadsmässa.
Ett antal företag inom berg- och metallbranschen ställde ut
med montrar samt hade föredrag
för studenterna om framtiden
inom just deras bransch. BEF var
givetvis där för att representera
bergsprängningsbranschen
och
blev positivt överraskade över det
stora intresset för just bergspräng­
ning.
Det var många studenter som
kom fram till montern för att få
en bättre inblick i vad bergspräng­
ningsbranschen kunde erbjuda för
framtiden.
BEF förespråkade att det finns
ett behov av ung kompetent arbets­
kraft. BEFs fokus låg främst på
att locka fler bergsingenjörer till
våra företag, vilket vi tror skulle
kunna innebära ett lyft för före­
tagen men även branschen i hel­
het. Resultatet av dagen blev en
studenter som nu ska skriva sitt
examensarbete inom bergspräng­
ning.
BEF har tillsammans med våra
företag bearbetat fram ämnen och
frågeställningar som vi tror bran­
schen kommer att ha användning
för.
Emelie Svensson
I samma rum som BEF fanns även BEFs
partners Metron Miljökonsult, Sprängkon­
sult och Nitro Consult som alla försökte
väcka studenternas intresse för besiktningar
och vibrationer.
Nya partners
Impab AB – Varmt välkommen!
PARTNERS
Abesiktning Väst AB, Atlas Copco CMT Sweden AB, Bergknallen Konsult AB, Bergutbildarna AB,
Bjerking AB, Cesium AB, CME AB, Desrock AB, EPC – Sverige AB, Farligt Gods Hjälpen, Forcit
Sweden AB, Frölanders, GeoPro AB, Global Drilling AB, Gruvteknik AB, Gråbo Dynamit AB, Hund­
profil, Impab AB, JEHANDER, KCEM, KRUTHANSSON AB, MAXAM, Metron Miljökonsult AB,
Migmatit Geologisk konsultbyrå AB, Nitro Consult AB, NORAB AB, ORICA, RUBA GUMMI AB,
Sandvik Mining and Construction AB, Sprängkonsult AB, Transtronic AB, Tyréns AB, Yara Interna­
tional AB.
Nya medlemmar
Rocab Berg AB – Varmt välkommen!
Kalendarium
I kalendern finns både ”öppna” gruppers möten där BEF deltar detta som en allmän information.
aktiviteter men även olika större eller kurser som BEF anordnar,
Mars
26-27 Beställarkurs för NCC Uppsala
29-30 A – Kurs Göteborg April
19 SBMI Årsmöte
(öppet för alla i branschen)
24 Styrelsemöte - BEF
Maj
15 Bergsam
21 Olyckskommission Bergsprängning
24-26 Maskinexpo*)
*) BEF är inte utställare i år men kommer att anordna någon form av medlemsaktivitet under mässan i
samarbete med våra partners. Vi återkommer med detaljer.
45
Medlemsservice
Vi har en vision:
Vi vill vara den bästa leverantören på marknaden av de produkter och tjänster vi erbjuder. Vi är den europeiska
grenen av den australiensiskt ägda Oricagruppen, ett globalt företag med 14 000 anställda över hela världen. Med
affärsenheten Mining Services är Orica världsledande tillverkare av sprängämnen och tändmedel för civilt bruk. Vi är
lika stolta över denna bedrift som vi är över de människor som har bidragit till framgången. De fyra principerna i vår
företagskultur driver vårt sätt att arbeta – Säkerhet, Hälsa & Miljö, Kommersiellt Ägande, Smarta Kundlösningar och
Arbeta Tillsammans.
Vill Du vara en del av detta?
Just nu söker vi flera drivna
medarbetare
Är du en av dem?
Sales Engineer
Som Sales Engineer södra Sverige är din uppgift att se till att den tekniska
servicen fungerar i regionen. Du ansvarar också för de finansiella målen runt
avgiftsbased teknisk service. Sales Engineer ska även bidra till att förverkliga
kundens mål och det inkluderar teknisk rådgivning och support gällande
produktsortiment.
Laddoperatörer
Vi söker 4 st laddoperatörer till våran verksamhet i Upplands-Väsby
Stockholm samt Kungsbacka i Göteborg. Som laddoperatör kommer du att
syssla med laddning av bulksprängämnen hos våra kunder. Du kommer att
ansvara för service och underhålll av våra laddfordon.
Stationsföreståndare
Som stationsföreståndare kommer du att styra/planera den dagliga driften
samt vara kontaktperson mot interna/externa kunder samt lokala myndigheter.
Du kommer också att arbeta som laddoperatör och där kommer du att syssla
med laddning av bulksprängämnen hos våra kunder. Du kommer att ansvara
för service och underhålll av våra laddfordon.
Är du intresserad av någon av de ovanstående tjänsterna kan du läsa mer
och ansöka via http://www.hrsupporten.se/orica.php snarast.
forts
Bergsprängning på Facebook
Nu har BEF tagit steget ut i cyber­
rymden på riktigt för att komma
ännu ett steg närmare våra med­
lemmar. Facebook är idag världens
största community, så det är klart
det måste finnas en naturlig sam­
lingspunkt för alla bergsprängare.
BEF har därför en egen sida dit
alla som har Facebook kan gå och
mingla, diskutera bergsprängning
och träffa kollegor inom bran­
schen. Sök på Bergsprängnings
Entreprenörernas Förening el­
ler gå in på www.facebook.com/ gilla-knappen så kommer ni ha kommentarer osv.
sprangning och tryck sedan på möjlighet att själva skriva inlägg,
Varmt välkomna!
Svensk BERGS-& BRUKS tidning – Läs den
I medlemskapet ingår att Ni får vår
bransch bästa tidning (BEF-Nytt
räknas inte) - Svensk BERGS-&
BRUKS tidning – får Ni den inte,
ring direkt till BEF:s kontor.
Bergs & Bruks är mycket läs­
värd för en bergsprängare med
kunniga reportrar bl a den hos oss
välkända Kjell Duberg som också
är flitig skribent i BEF-Nytt.
Tidningen leda med stark hand
av dess chefredaktör och ägare
Jörgen Dahlquist.
VISA ERT MEDLEMSKAP – Ger konkurrensfördelar
En undersökning visar att både
proffs beställare och privatkunder
ser en stor fördel i att en entrepre­
nör/ hantverkare är medlem i en
branschförening.
Därför våga synas. Visa BEF
– loggan på brevpapper, fakturor,
anbud, maskiner, hemsida mm.
Behöver ni dekaler, digitala
loggor, råd eller praktisk hjälp.
Ring kontoret så ordnar vi det.
Köp flaggor – profilera BEF
SPRÄNGNING
PÅGÅR
Nu har äntligen de nya flaggorna kommit, denna gång med en auk­
to­risationslogga. Det hjälper till att profilera BEF och Auktoriserad
Bergsprängare. Använd den flitigt vid postning inför sprängning. Se
gärna vad AFS 2007:1 Sprängarbete skriver i 37 § om utrymning,
bevakning och initiering.
Flaggorna säljs till självkostnadspris á 160 kr styck exkl moms.
Maila beställningen till [email protected] eller ring kontoret 08-36 36 14.
47
Rådgivning
Medlemsservice forts
ID-06 som
medlemsförmån
– Direktlänk från
hemsidan
ID06 – Obligatorisk ID- och när­
varoredovisning på byggarbets­
platsen
BEF erbjuder nu medlemsföretagen
ID 06. På korten kommer förutom
namn och företagsuppgifter finnas
möjlighet till ytterligare info, exem­
pelvis spräng och borrkort.
Se utsänd detaljerad informa­
tion eller Ring PASCARD direkt.
På telefon 08-685 45 60 uppge
avtal BEF 0801.
Det finns ock­
så en direktlänk
till PASCARDs
ansökningsblan­
ketter från vår
hemsida/med­
lemmar.
Bergsprängarnas försäkringslösning
– Ny försäkringsgivare
BEF:s försäkringslösning till
medlemmarna genom Brim har
fått ny försäkringsgivare på an­
svarsdelen av försäkringen. Det är
Svedea som ersätter if.
Vi har också fått en ny kontakt­
person på Brim, Monika Sjödin.
Monika berättar att Svedavia
erbjöd bättre villkor än if på flera
viktiga punkter. Maskindelen på
försäkringslösning ligger kvar hos
Gjensidige.
Grunden i hela upplägget är
skadeförebyggande arbete med
snabb feedback från skador och
incidenter. Ett skaderåd med re­
presentanter från BRIM, Sve­
dea och BEF handlägger rutiner
kring försäkringen samt diskuterar
villkor och principiellt viktiga fall.
Skaderådet tar också upp fall där
parterna (försäkringsgivare – för­
säkringstagare) är oeniga.
Kan vi få merparten av med­
lemmarna att teckna denna försäk­
ring kommer vi få ytterligare pre­
miesänkning. En annan fördel är
att vi genom denna försäkring
också kan erbjuda privatkun­
der som inte lyckats ordna en
s.k. Byggherreförsäkring en så­
dan. En bra konkurrensfördel.
Utförlig information har sänts
till alla medlemmar. BRIM kom­
mer också att kontakta samtliga
medlemmar som ännu inte tecknat
denna försäkring.
Betänk också att denna för­
säkringslösning inte bara är
skräddarsydd för vår bransch
utan också en långsiktig lösning
för att slippa stå utan försäkring
då försäkringsbranschen beslu­
tar sig för att inte försäkra vår
typ av verksamhet (det har hänt
förr). Därför välj Brim i för­
sta hand. Att kombinera bästa
alternativ med solidaritet mot
branschkollegor kan inte vara
fel.
För ytterligare information
kontakta Monika Sjödin 08-441
89 85 eller BEF:s kontor.
Ännu ej medlem – tänk till
att förbättra villkoren för bergsprängningsentreprenörer. Vi gör
det med upplysning/lobbning och
utbildning samt i samverkan med
övriga intresseorganisationer inom
branschen. Föreningen arbetar
såväl med ”kortsiktiga” frågor och
förmåner som långsiktiga frågor
som ytterst rör vår överlevnad. Ett
medlemskap ger stora möjligheter
BEF är den enda organisation att påverka vår framtid något som
som arbetar med målsättningen både får ses som en stor möjlighet
48
och kanske också en skyldighet mot
nästa generations bergsprängare.
Därför; Stå inte utanför, ta
en del av ansvaret, ansök om
medlemskap i BEF.
BEF behöver Dig – Du behöver BEF
BEFs rådgivare
Har du problem eller frågor inom teknik, ekonomi, juridik, arbetsrätt, utbildning, lagar/förordningar osv.
så är du välkommen att kontakta oss genom att ringa 08- 36 36 14 eller maila [email protected].
Vi kanske inte har svaret direkt men tar fram det och kommer tillbaka eller sänder dig vidare till
någon av våra duktiga rådgivare. Som medlem har du rätt till kortare rådgivning gratis
av våra rådgivare som tillhör de ledande inom respektive område.
Geoteknik
Bo Ronge, Migmatit Geologisk
Konsultbyrå AB. Tel:
070-582 13 95. Mail:
[email protected]
BEF har avtal med
Bo Ronge, en av
landets
främsta
geologer, om med­
lemsservice i frågor
angående teknisk
geologi.
ADR-transporter, Förvaring
av explosiva ämnen,
Säkerhetsrådgivare
Michael Hermansson,
Bergutbildarna AB
Tel: 08-540 600 60
Mail: [email protected]
Michael är en av
landets
främsta
ut­bildare
inom
b e rg s p r ä n g n i n g
och har koll på det
mesta. Kontakta
Entreprenadjuridik
honom vid frågor som rör ADR– Allmän Juridik
bestämmelser.
Michael är även
Magnus Wollsén, Foyen & Co.
Tel: 08-506 184 26 Mail: Magnus. säkerhetsrådgivare som krävs vid
transporter över 1000 riskpoäng.
[email protected]
BEF har avtal med Michael ger även rådgivning
­a d v o k­ a t ­f i r m a n kring de nya bestämmelserna
Foyen & Co angå­ gällande förvaring.
en­de medlems­service inom en­ EXII/III-fordon,
tre­­prenadjuridik,
Säkerhetsrådgivare
af­färs­juridik och
Per Wilny, Farligt Gods Hjälpen
skattefrågor. Vår kontaktperson är
AB. Tel: 070-547 30 40.
Magnus Woll­sén med stor erfaren­
Mail: [email protected].
het från bygg- och anläggnings­
Per har mästerlig
bran­schen med klienter ifrån UEkoll på transporter
leden.
och fordon. Vid
transport- och for­
Hålinmätning
dons­frågor ger Per
Bergknallen Konsult AB
svar. Han är även
Tel: 070- 277 67 87
säkerhetsrådgivare
Borr & Sond Kvalitetssom krävs vid tran- säkring AB
sporter över 1000 riskpoäng.
Tel: 073-705 42 72
De två första hålraderna på pallar
över tio meter ska hålinmätas.
För information om hålinmätning
med kvalitet rekommenderar BEF
ovanstående partners.
49
Arbetsmiljö
Teknisk kring borrning och
Stig Adolfsson
Tel: 070-382 42 01
Stig har ett för­flutet på arbetsmiljö­verket
där
han bland annat
skrivit afsarna Sprängarbete och
Berg- och Gruvarbete och är
därmed expert på vad lagen säger
och hur man praktiskt tillämpar
den.
Riskhantering, SAM
Göran Österdahl,
2 Ge Verksam­
hets- och Kva­
litetsutveckling
Tel.: 070-415 85
12, Mail:
[email protected]
Göran Österdahl har utvecklat
en metod för riskhantering att an­
vändas i samband med planering
av borrnings- och sprängnings­
arbeten.­
Därutöver utarbetat dels ett
planverk som är anpassat till ISO
standards för kvalitets- och miljö­
ledningssystem samt dels en plan
för Systematiskt Arbetsmiljö­
arbete.
Box 614, 175 26 Järfälla
(Ynglingavägen 1-3)
Tel: 08-36 36 14,
Fax: 08-580 121 50
Mail: [email protected] Webb: www.bef.nu
BEF-NYTT
Våren är här – eller?
Efter två riktiga norrlandsvintrar
i hela landet blev årets vinter lite
mer normal för oss sörlänningar.
Redan nu har vi börjat slita med
trädgård och båt.
Av några avstickare norrut för­
står jag att snömängderna även där
har varit lite under normalt men
snön räcker säkert till några här­
liga skoter och pimpelturer även in
i april.
Det mest positiva med en mild
vinter är givetvis att bygg- och
anläggningsbranschen snurrat på
och gett oss bergsprängare relativt
bra med jobb.
Och får vi tro den samlade kon­
junkturinformationen får vi nog
också en svettig vår, det är väl po­
sitivt. Men försök också njuta av
den enligt många bästa årstiden –
våren.
www.globaldrilling.se
023-790 560
Nyhetsbladet för
BEF-medlemmar och
Prenumeratation
Tidningen finanseras av BEF och
annonsintäkter. De som önskar ett
exemplar, maila till BEF.
branschintressenter
Utgivare
Annonser
Bergsprängningsentreprenörerna
i Sverige Ekonomiska förening,
BEF.
En annons i BEF-Nytt läses av mer
än tusen beslutsfattare inom berg­
sprängningsbranschen.
För information och bokning, kon­
takta BEF enligt ovan.
Adress
Box 614
175 26 Järfälla
(Ynglingavägen 1-3)
Telefon 08-363614
Fax 08-580 12150
Mail: [email protected]
webb: www.bef.nu
Original & Tryck
Modintryckoffset AB
Citera gärna BEF-Nytt, men
källa ska anges.
Redaktör
Emelie Svensson
[email protected]
ISSN 2000-9161
Ansvarig utgivare
Roland Netterlind
[email protected]
Global Drilling
Zettergrensväg 8
SE-791 77 Falun
Tel: 023-790 560
Mejl: [email protected]
50
Bergsprängnings Entreprenörernas Förening
Kvalitetsstämpel
Bergsprängningen
omgär­
das med fle­ra lagar, regler och
förord­ningar än någon annan del
av byggsektorn och det med rät­
ta. Misstag som okunnig­het och
slarv kan få förödande konse­
kvenser.
Genom branschorganisatio­nen
BergsprängningsEntreprenö­
rernas Förening support­ras
och utbildas medlemsföreta­
gen (ca 100 st som står för 85%
av ovanjordsspräng­ningen i
Sverige) inom säkerhet, lagar
och förordningar, teknisk utveck­
ling, Kvalitet & Miljö.
Medlemsföretagen förbinder
sig att följa föreningens riktlinjer
inom dessa områden vilket ger
trygghet för våra beställare.
Våra medlemmar
Magnus Schakt AB Saltsjö-Boo 070-729 43 68
Markströms Dyk & Sprängteknik AB Rönninge 070-291 65 69
Mälarö Bergsprängning AB Färentuna 070-834 13 41
RG Bergkonsult AB Värmdö 070-999 42 49
Skullman Bergsprängning Färentuna 070-862 33 12
Sprängkraft på Ljusterö Ljusterö 070-740 20 24
SW-Sprängtjänst Märsta 070-854 01 86
YB Sprängtjänst AB Saltsjö-Boo 070-931 41 64
Åkersberga Bergsprängning AB Åkersberga 070-491 13 11
Södra Sverige
Bergbolaget i Götaland AB Nässjö 070-626 30 86
Bertil Almqvist Mjölby 070-688 41 66
G.S. Spräng & Konsult Arbeten Asarum 076-160 29 77
Hasslö Spräng & Markarbeten Hasslö 073-372 38 30
Huskvarna Terrängtjänst Huskvarna 070-531 21 40
Hässlehult Sprängtjänst Glimåkra 070-577 23 57
Kalvsjöholmsbolaget AB Kalv 0325-511 55
Källgren & Söner AB Eksjö 070-509 89 25
Liljegrens Entreprenad AB Konga 070-650 72 67
MJ Anläggning AB Ryd 070-511 09 00
Natzéns Sprängtjänst AB Gnosjö 070-834 68 20
P-O’s Sprängtjänst & Söner AB Norrhult 076-133 88 20
Thorns Spräng & Betong HB Virserum 0495-302 05
Voglers Sverige AB Lidköping 0510-860 80
Värnamo Sprängtjänst AB Gnosjö 070-569 02 50
Västra Sverige
Mellan Sverige
Anderson & Rask Åkeri AB Hofors 0290-296 00
Anders Söderqvist Norrtälje 070-818 22 82
Berg & Byggteknik i Norberg AB Norberg 0223-217 30
Bergsprängaren Forsberg AB Nyköping 070-630 79 31
Björknäs Bergsprängning Gräsmark 070-232 08 80
C-H Bergqvist Mariestad 070-572 38 41
Hallstahammars Sprängtjänst AB Hallstahammar 0220-124 30
Hammarö Bergsprängning Skoghall 070-379 71 79
Hummelsta Schakt & Sprängning AB Enköping 0171-446 135
Magnusson & Petterson AB Lindesberg 070-331 35 25 Mases Spräng & Mark AB Rättvik 070-584 17 42
Robbans Last & Trucktjänst AB Söderköping 070-911 75 75
Roslagens Bergteknik AB Norrtälje 070-336 68 16
Spräng & Mätkonsult i Nora AB Nora 0587-136 41
Sten & Betong Teknik i Katrineholm 070-867 01 53
Sten-Gunnar Karlsson Ringarum 070-523 10 47
Uppländska Bergborrnings AB Norrtälje 0176-766 40
Öregrunds Bergsprängningstjänst Öregrund 073-655 03 57
Östervallskogs Allteknik AB Töcksfors 070-516 00 64
Stockholmsområdet
Berg och Anläggning i Stuvsta AB Huddinge 070-712 32 22
Bergsprängning Leif Larsson AB Stockholm 08-647 46 40
Bladhs Sprängservice AB Ösmo 070-508 11 13
C. Skönnerud Bergarbeten AB Huddinge 073-316 99 98
ENJIS Bergsprängning AB Åkersberga 070-226 47 72
Frentab Entreprenad & Söner AB Gustavsberg 08-570 260 90
Färentuna Bergsprängning AB Färentuna 070-812 73 74
Ingarö Bergsprängning AB Ingarö 070-883 36 65
Alingsås Sprängtjänst AB Alingsås 070-333 33 14
Andreasson Väg & Bygg AB Angered 070-372 25 95
Christer Blooms Bergsprängning AB Uddevalla 070-319 11 14
Ducimus Blasting AB Rångedala 070-403 06 01
Hildings Bergsprängning AB Gånghester 033-25 61 35
Klas Myremark Bergsprängning Jörlanda 070-312 86 22
Lisa`s Bergsprängning AB Långås 070-593 12 79
Nitro Entreprenad AB Göteborg 070-233 56 60
Roger Sprängare Brålanda 070-655 38 79
Svensk Maskinborrning AB Trollhättan 070- 384 47 42
Thorins Sprängnings AB Onsala 070-572 86 00
Uddevalla Bergsprängning AB Uddevalla 070-557 02 20
Öxabäcks Maskinstation AB Öxabäck 070-329 29 40
Norra Sverige
Bysses Bergsprängning Ramsele 070-370 45 18
GS Maskintjänst Hammarstrand 070-363 56 30
Kalle Sprängare Bergsjö 070-668 67 18
Kullers AB Ljusdal 070-520 09 13
Lindbergs Sprängtjänst & Pyroteknik AB Örnsköldsvik 070-211 31 55
Modéns Bergsprängning Eft AB Fagervik 070-357 91 91
NCC Roads Sverige Nord AB Umeå 070-330 10 68
Norrbottens Bergteknik AB Älvsbyn 070-625 02 36
Rocab Berg AB Skog 070-600 00 70
Sollefteå Sprängtjänst AB Sollefteå 0620-163 50
Sprängarbeten i Trönedal AB Söderhamn 070-602 52 35
Stens Bergborrning AB Forsa 070-372 99 77
SVEVIA AB Umeå 08-404 10 00
Wallbergs Åkeri AB Ljusdal 0651-147 09
Västjämtlands Sprängtjänst AB Undersåker 073-982 63 52
Å.G. Sprängare AB Robertsfors 070-555 24 89
Utland
Bergsprängaren Bo Jansén Jomala-Åland +35-8-405536123
Gulf Rock Group of Companies Sharjah U.A.E +971-6-5311195
Van Oord Rotterdam Netherlands +31-104478444
Voglers Eesti Ou Kunda +37-25145702
Aktivt stödjande Partners
Abesiktning Väst AB, Atlas Copco CMT Sweden AB, Bergknallen Konsult AB, Bergutbildarna AB,
Bjerking AB, Cesium AB, CME AB, Desrock AB, EPC – Sverige AB, Farligt Gods Hjälpen, Forcit
Sweden AB, Frölanders, GeoPro AB, Global Drilling AB, Gruvteknik AB, Gråbo Dynamit AB, Hun­
dprofil, Impab AB, JEHANDER, KCEM, KRUTHANSSON AB, MAXAM, Metron Miljökonsult AB, Mig­
matit Geologisk konsultbyrå AB, Nitro Consult AB, NORAB AB, ORICA, RUBA GUMMI AB, Sand­
vik Mining and Construction AB, Sprängkonsult AB, Transtronic AB, Tyréns AB, Yara International AB.
Säkerhet
Kvalitet
www.bef.nu
Miljö