Transcript TS=634732916975738750;Inventering av kungsörn, spelplatser för skogshöns samt

2011-05-16
Inventering av kungsörn,
kungsörn, spelplatser för
skogshöns samt habitatvärdering vid
Ulricehamn
Uppdrag
Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom på uppdrag av Energi & Miljöstrategi Norden
AB. Rapporten är ett underlag till den miljökonsekvensbeskrivning som utförs i samband
med prövning av vindkraftutbyggnad enligt miljöbalken och syftar till att kartlägga risker för
kungsörn, skogshöns och viktiga fågelhabitat i samband med en exploatering. Det ingår även
en sammanställning av tidigare kända fågelvärden. Den planerade vindkraftparken består av
två etableringsområden, ett nordligt och ett sydligt, på sammanlagt cirka 550 ha. Ärendet
prövas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Rapportproduktion och fältarbete
Författare till denna rapport är Fredrik Litsgård, Ecocom. Fältarbetet har utförts av Fredrik
Litsgård och Marcus Arnesson, Ecocom under perioden 12 mars – 19 mars samt
24 april – 4 maj 2012.
Fredrik Litsgård är utbildad biolog och en mycket erfaren fågelskådare. Han har god
erfarenhet av diverse inventeringstyper genom Lunds Universitet, Länsstyrelsen Uppsala län,
Sundregruppen samt Upplands Ornitologiska Förening och har utfört ett stort antal
rovfågelinventeringar för Ecocom under 2011-2012, bland annat spelflyktsinventeringar för
kungsörn.
Marcus Arnesson är utbildad biolog och en erfaren fågelskådare med gedigen erfarenhet
av diverse inventeringstyper. Han har genomfört ett stort antal inventeringar av rovfågel och
spelflygande kungsörn under 2009-2012.
Bild 1: Visar utsikten från observationspunk A, på den västra delen av Lantmossen mot det södra
etableringsområdet.
ECOCOM AB
Storgatan 27 392 32 Kalmar
0480-98 03 00
[email protected]
www.ecocom.se
Sammanfattning
Resultatet av genomförd spelflyktsinventering tyder på att det inte finns häckande kungsörn i
anslutning till etableringsområdena.
Resultatet av genomförd spelplatsinventering för tjäder och orre visar att det med stor
sannolikhet inte förekommer tjäderspel i anslutning till etableringsområdena. Orrspel
förekommer endast på Lantmossen, där 3 ensamma, trädspelande tuppar noterades. Lämplig
tjäderskog påträffades i anslutning till det södra etableringsområdet och inom det norra
etableringsområdet.
Resultatet av genomförd habitatvärdering visar att det i etableringsområdena finns mycket
få habitat av värde för den lokala fågelfaunan.
Områdesbeskrivning
De inventerade etableringsområdena ligger i den sydöstra delen av Västra Götalands län,
omkring 18 km nordväst om Ulricehamn i Ulricehamns kommun. Avståndet mellan de två
etableringsområdena är cirka 1,5 km. Det norra etableringsområdet omfattar 399 ha och det
södra etableringsområdet 144 ha. Fyra sjöar finns inom ca 500 meter från
etableringsområdena. Mellan etableringsområdena sträcker sig en dalgång från sjön Soten i
norr till Fänneslundasjön i söder. Höjden över havet varierar mellan 200 meter och 265
meter.
Den planerade vindparken är belägen på två högplatåer i landskapet. Topografin är delvis
kuperad och små branta partier förekommer, framför allt i utkanten av etableringsområdena.
Just väster om det södra etableringsområdet ligger Lantmossen.
Gran är det vanligaste trädslaget. I den sydligaste delen av det södra etableringsområdet
dominerer dock äldre tall. I etableringsområdena förekommer tall i övrigt mycket sparsamt
och då i, små blandade bestånd av tall och gran. Lövinslaget är ringa och består främst av
björk som vuxit upp på avverkade ytor samt i myrkanter och längs vattendrag. Enstaka äldre
lövträd som lämnats kvar i samband med senaste slutavverkning förkommer i den
idaguppvuxna granskogen. Alla trädbestånd är påverkade av produktionsinriktat skogsbruk.
Till den största delen består etableringsområdena av homogena planteringar av gran eller
nyligen avverkade områden. Träd över avverkningsmogen ålder förekommer mycket
sällsynt.
Etableringsområdena är överlag torra och våtmarker förekommer endast sparsamt. En
orsak till avsaknaden av våtmarker är utdikning. Etableringsområdenas små vattendrag är
uträtade och fördjupade.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 2 av 22
Karta 1: Utsnitt ur Sverigekartan över etableringsområdena i Ulricehamns kommun.
Bakgrund
I Sverige räknas omkring 250 fågelarter som häckande och till dessa tillkommer årligen ett
antal mer eller mindre vanligt förekommande tillfälliga besökare. I den svenska rödlistan
(2010) finns 95 fågelarter upptagna, varav 50 bedöms ha sämre bevarandestatus än
missgynnad (NT). Rödlistningen innebär dock inte något formellt skydd utan är endast en
riktlinje som beskriver artens bevarandestatus. Omkring ett 60-tal svenska häckfåglar är
också upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 vilket innebär att dessa arter anses viktiga och att
särskilda skyddsområden skall utpekas för dem.
Lagstiftning om fågelfaunan
Den svenska lagstiftningen för skydd av fågelfaunan baseras i hög grad på fågeldirektivet
(1979/409/EEG) som utgör ett övergripande skydd på EU-nivå. Direktivet är införlivat i den
svenska lagstiftningen bland annat genom Artskyddsförordningen SFS 2007:845 och
Naturvårdsverkets förteckning, NFS 2007:1 (kompl 2010:11) över naturområden som avses i
7 kapitlet, 27 § miljöbalken. Även jaktlagen och skogsvårdslagen med flera, är påverkade av
direktivet.
Artskyddsförordningen innehåller de i svensk lagstiftning mest detaljerade riktlinjerna för
skydd av fågelfaunan i samband med exploateringar. Artskyddsförordningen innebär ett
generellt förbud mot att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa fåglar. Det finns emellertid
vissa undantag i samband med jakt som är angivna i jaktlagen. För att ”avsiktligt skada”
räcker det att man på förhand vet att det är sannolikt att djuren kan komma till skada med
hänsyn till planerade åtgärder. Förbuden innefattar även skador på djurens livsmiljöer.
I Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen framgår att det vid exploateringar
får anses acceptabelt att enskilda exemplar omkommer, dock inte genom systematiska
effekter. Det avgörande kriteriet för huruvida en exploatering är acceptabel anses dock vara
att artens bevarandestatus på lokal och biogeografisk nivå inte riskerar att påverkas.
Rödlistade arter och direktivsarter får därmed särskild prioritet.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 3 av 22
Risker för rovfåglar och skogshöns med vindkraft
Vindkraftetableringar kan påverka fågelfaunan på flera sätt. Det är sedan länge känt att
fåglar inom samtliga grupper kolliderar med vindkraftverken och rotorbladen vilket leder till
direkta olyckor. Vindkraft tar också utrymme i anspråk genom uppställningsytor och vägar
vilket kan medföra habitatförstöring eller habitatförsämring. Vindkraftverken kan också –
särskilt i större parker - tvinga fåglarna att byta flygväg genom s k barriäreffekter. Slutligen
kan ljud från vindkraftverken, ökad personnärvaro och tung trafik leda till störning som
minskar reproduktionsframgången.
Risk för kollisioner med vindkraftverk
Det är allmänt känt att kollisionsolyckor sker mellan rovfåglar och allehanda
byggnadskonstruktioner. Ett stort antal rovfåglar kolliderar årligen med fönsterrutor, master,
luftledningar och med bilar t ex längs motorvägar. Att rovfåglar också kolliderar med
vindkraftverk är därför inte särskilt uppseendeväckande. Fram till och med år 2010 har i
Sverige 52 fågelarter påträffats under vindkraftverk, av vilka 7st är dagrovfågelarter och 2st
arter av ugglor. Påträffade rovfågelarter är havsörn, fiskgjuse, kungsörn, röd glada, fjällvråk,
ormvråk, duvhök, samt kattuggla och berguv. (Ahlén 2010). I ett tyskt insamlingsprojekt av
vindkraftdödade fåglar som pågått sedan 1989 utgör rovfåglar den artgrupp där störst antal
fynd har gjorts, 37% av totalt 1193 fynd (Dürr, 2010). Rovfåglar är också en utsatt artgrupp
av fåglar eftersom de har en långsam reproduktionstakt, vilket medför större risk att
populationerna kan påverkas av olycksfall bland vuxna individer.
Allmänt sett tycks risken för kollisioner vara nära kopplad till hur mycket fåglar som
förekommer i ett område. Risken för kollisionsolyckor bör därför vara större i södra Sverige
än i norra Sverige beroende på att tätheten av rovfåglar är större i södra Sverige.
Tvärtemot vad som gäller för fladdermöss har man för fåglar inte hittat några tydliga
samband mellan ökad tornhöjd eller ökad rotorbladsdiamater och antalet olycksfall för
fåglar. Det tycks därför som att ett fåtal större vindkraftverk skulle utgöra en mindre
kollisionsrisk än ett större antal vindkraftverk av mindre storlek. (Barclay m fl, 2007;
(Everaert & Kuijken 2007).
Som tidigare nämnts utgör rovfåglar den grupp av fåglar som oftast påträffas döda under
vindkraftverk. Till de fyra vanligaste arterna som kolliderar med vindkraftverk hör – enligt
befintlig statistik - ormvråk, röd glada, havsörn och tornfalk. Förklaringen till att just
rovfåglar kolliderar med vindkraftverk trots att de har god syn och flygförmåga kan vara att
dessa arter inte är rädda för rörliga objekt i luften. Flera studier visar att många rovfåglar
flyger nära vindkraftverk, t o m mellan rotorbladen. (Grajetzky et al. 2009, Krone et al. 2009,
Bevanger et al. 2009).
Risken för kollisioner tycks dock variera mellan olika rovfågelarter. De arter som löper
störst risk att kollidera är rovfåglar som är stora och segelflyger mycket, t ex örnar, vråkar
och glador. Man har inte heller kunnat iaktta någon väsentlig skillnad i kollisionsfrekvens
mellan juvenila och adulta rovfåglar. Rovfåglar tycks således inte lära sig att undvika
vindkraftverk.
Olycksfallen är inte jämt fördelade över året. Istället samvarierar frekvensen av kollisioner
med aktiviteten av rovfåglar i området. Sannolikt är detta förklaringen till att
häckningssäsongen framstår vara den tid som har de högsta kollisionstalen. För flertalet
rovfåglar tycks kollisioner framför allt förekomma under våren och sensommaren-hösten.
Under våren kan detta förklaras med revirhävdande beteende då fåglarna har mycket aktiv
flygtid. Yngre fåglar omkommer framför allt under sensommar och höst vilket eventuellt kan
förklaras med att ungfåglarna då är ovana flygare samt att tätheten av ungfåglar då är som
störst under året.
Det finns inte någonting som tyder på att flyttande rovfåglar skulle drabbas hårdare än
andra arter av kollisioner med vindkraftverk. Däremot innebär naturligtvis ökade
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 4 av 22
koncentrationer av även rovfåglar i områden som används vid migration en ökad
kollisionsrisk om vindkraftverk finns placerade inom detta område
Kollisionsfrekvensen för samtliga rovfåglar är omkring 0-8 individer per vindkraftverk per
år. Resultat från längre studier visar dock på en lägre olycksfrekvens, ca 0,3 dödade
rovfåglar per år och vindkraftverk (Rydell, m fl 2010).
Hönsfåglar kolliderar ganska ofta med vindkraftverk och andra mänskliga konstruktioner
(Rydell m fl, 2010). I det tyska fyndmaterialet står hönsfåglar för 10 av 1193 fynd (Dürr,
2010). I den svenska sammanställningen av fynd tom 2010 (Ahlén, 2010) är fasan påträffad
men inte någon av skogshönsarterna orre eller tjäder. En förklaring till detta kan dock vara
att resultat från vindkraftverk etablerade i skog som hyser t ex skogshöns ännu är ganska få.
På grund av populationernas storlek är det emellertid osannolikt att kollisionsrisken med
vindkraftverk skulle innebära något hot mot de svenska populationerna av skogshöns
(Rydell, m fl 2011).
Risk för habitatförstöring och störning
Vindkraftetableringar medför – liksom de flesta andra markexploateringar - att markområden
helt förstörs. Vid vindkraftutbyggnad sker påverkan t e x vid byggnation av
uppställningsplatser, vägdragningar och andra installationer. I de allra flesta fall handlar det
om mycket begränsade arealer som försvinner och förutsatt att vindkraftverken inte uppförs i
mycket viktiga habitat, som är sällsynta i omgivningen, är vanligen den direkta
habitatförstöringen av mindre betydelse.
Viktigare än direkt habitatförstöring är de indirekta effekter som kan leda till att habitat
försämras, t ex genom störning.
Det har gjorts studier och undersökningar om hur fågeltätheten förändras
i samband med och efter vindkraftsetableringar. De flesta studier och uppgifter kommer från
undersökningar i öppna landskap och resultaten i undersökningarna pekar i olika riktningar.
Det finns inte några studier som visar att etablering av vindkraft skulle leda till omfattande
negativ påverkan av rovfågeltätheten genom störning. Det avstånd från vindkraftverk inom
vilket man noterat att fåglar undviker att vistas eller där lägre fågeltätheter registrerats
benämns som det specifika störningsavståndet. Detta avstånd varierar starkt mellan arter
samt mellan olika delar av året och mellan olika platser. Rovfåglar har ett mycket kort
störningsavstånd i jämförelse med andra artgrupper, ca 0-87 meter (medelvärde 38 meter)
under icke-häckningstid (Rydell m fl, 2011).
Data saknas för häckningstiden, men det är känt att t ex havsörn är mycket känslig för
störning i samband med häckning och det är troligt att det specifika störningsavståndet under
häckningstid är betydligt större än under övriga perioder (Rydell m fl, 2011).
Störningen kan uttryckas som att tätheten av rovfåglar inom det aktuella området
förändras, t ex genom att revir överges. Rydell m fl (2011) anger att 27st studier visar att
tätheten minskat och 23 studier visar att tätheten av rovfåglar ökat några år efter utbyggnad
av utbyggnad. Störningseffekter är därför inte entydiga. Det finns också visst stöd för att
många fåglar efterhand vänjer sig vid vindkraftverken och att störningseffekten därför
minskar över tiden. Det är dock inte entydigt att rovfåglar vänjer sig vid störning. Enligt
Rydell m fl (2011) anger 3 av 5 studier av rovfåglar att störningsavståndet kvarstår efter
några år.
En viktig problematik vid riskbedömning för hönsfåglar i samband med
vindkraftetableringar är risken för habitatförstöring och störning av viktiga miljöer. Särskilt
för de spelande skogshönsarterna tjäder och orre framstår bevarande av spellokaler som den
viktigaste försiktighetsåtgärden (Rydell, m fl 2011). För hönsfåglar har man dock observerat
en tillvänjning efterhand vid förändringar i miljön. Rydell m fl (2011) anger att flertalet
studier visar på ett minskat störningsavstånd några år efter en vindkraftetablering.
Tjädern uppehåller sig under vinterhalvåret i tallskogar, gärna äldre skog med olika typer
av markvegetation. Under denna tid betar den tallbarr från trädkronorna. När
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 5 av 22
äggen kläckts tar honan kycklingarna till fuktiga områden, ofta myrkanter eller mossar, där
det finns gott om insekter att äta. Hanarna, som inte hjälper till med kycklingarna, håller sig
fortfarande i tallskog med rik markvegetation, gärna blåbärsris.
Tjädertupparna samlas på en spelplats under slutet av april och försvarar var sitt litet
område av spelplatsen. Honorna väljer sedan tupp efter kvaliteten på dennes område. En
typisk spelplats är en gles tallskog eller glänta, som har nära till fuktiga områden.
Tjäderpopulationen räknas som stabil eller svagt vikande under de senaste 30 åren på
grund av habitatsförlust.
Orren håller sig hela året i medelålders skog med inslag av lövträd. När kycklingarna
kläcks i slutet av maj flyttar honan och kycklingarna till fuktigare områden där
födotillgången är bättre, medan hanarna sprids över större skogsområden. Vintertid samlas
fåglarna gärna i större flockar och ses ofta i lövträd när de äter knoppar.
Orren är liksom tjädern en arenaspelare och i april månad samlas hanarna till spel på en
mosse eller myr och man kan höra deras porlande spel på långt håll. Även öppna gräsytor i
skogen, som skjutfält, används. Senare under säsongen kan ensamma
orrtuppar höras spela, ofta från trädtoppar.
Orren har minskat under den senaste 30-årsperioden. Populationen har dock stabiliserats
under de senaste 10 åren. En orsak till detta tros vara att arten börjat utnyttja hyggen med tät
ungskog i större utsträckning än tidigare, vilket ökat mängden lämpligt habitat.
Barriäreffekter
Många vindkraftverk tillsammans kan skapa en barriär som undviks av fåglar och därmed
förändrar fåglarnas flygrutt. Barriäreffekter kan medföra att habitat blir otillgängliga (och är
då en form av habitatförlust) eller att den förändrade flygrutten medför en större
energiåtgång för fåglar som tar omvägar runt vindkraftverken. Barriäreffekter har
observerats både vid landbaserade och havsbaserade vindkraftparker.
Barriäreffekter har sannolikt liten påverkan på flertalet rovfåglar eftersom rovfåglar inte
uppvisar något tydligt väjningsbeteende i likhet med många andra arter (Rydell, m fl 2011).
Så minimeras påverkan
Eftersom risken för kollisioner sammanhänger med tätheten av rovfåglar i det aktuella
området är den viktigaste försiktighetsåtgärden att inte etablera vindkraftparker i lägen som
under delar av året har stor täthet av rovfåglar. Områden med stor täthet är t ex kända
häckningsplatser eller uppsamlingsplatser t ex i samband med migration. Ett sätt att ta
hänsyn till risker är att föreslå buffertzoner inom vilka påverkan bör undvikas.
Buffertzonerna är inte vetenskapligt förankrade utan skall ses som en rekommendation till en
vidare diskussion om de lokala förutsättningarna(Rydell, m fl. 2011). För orre och tjäder är
det viktigt att spelplatser bevaras. Kunskapen om hur störningar från vindkraft påverkar orre
och tjäder är dock bristfällig
Tabell 1. Buffertavstånd för svenska rovfågelarter som föreslås av Rydell m fl (2011). Avstånden är endast
rekommendationer och nödvändiga buffertavstånd kan både vara större och mindre än vad som anges.
Fågelgrupp/Art
Havsörn
Havsörn
Kungsörn
Kungsörn
Jaktfalk
Pilgrimsfalk
Övriga stora och
medelstora rovfåglar
Berguv
Tjäder
Orre
Typ av lokal
Boplatser
Naturliga koncentrationer (>10 ex)
Boplatser
Naturliga koncentrationer (>5 ex)
Boplatser
Boplatser
Boplatser
Boplatser
Spelplatser (>5 tuppar)
Spelplatser (> 10 tuppar)
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Buffertzon (km)
(km)
2-3
2-3
2-3
2-3
3
2
1
2
1
1
Sida 6 av 22
Tidigare känd kunskap om fåglar i området
Ecocom AB har under april 2012 genomfört en förstudie av fågelfaunan i de två
etableringsområdena i Ulricehamns kommun. Förstudien syftar till att beskriva och värdera
kända kunskapsunderlag i form av värdefulla miljöer och påträffade arter inom och i
närheten av de två etableringsområdena.
Sammanställningar om tidigare kända värden omfattande örn och skogshöns redovisas
separat.
Kontakter i samband med förstudien
Ecocom har varit i kontakt med nedanstående organisationer/personer vid insamling av data
som använts som underlag i förstudien.
Tabell 2: Kontakter i samband med förstudien.
Namn
Organisation
Befattning/Kompetens
Peter Wredin
Ulricehamns kommun
Kommunekolog
Lena Smith
Västra Götalands länsstyrelse
Handläggare naturvårdsenheten
Claes-Göran Ahlgren
Ulricehamns fågelklubb
Jan Andersson
Ulricehamns fågelklubb
Faktaunderlag
Förstudien inkluderar data från ett analysområde med en radie av tre respektive fem km runt
etableringsområdena. Det större analysområdet, som omfattar fem km från
etableringsområdena, inkluderar endast fynd av rovfåglar. Data har samlats in för åren 20022012 från både Artportalen, Svalan och Artdatabanken (inkluderar även skyddade
observationer).
Vid bedömning av de ornitologiska värden som finns i närheten av de planerade
vindkraftverken är förekomsten av arter som är rödlistade, upptagna i fågeldirektivets bilaga
1 eller har en starkt minskande trend av stor vikt. Fokus har i analysen framförallt lagts på de
arter som i högre grad än andra arter bedömts riskera att påverkas negativt av vindkraft, se
tabell 3.
Observationer inom närområdet
Rovfåglar
Inom gruppen rovfåglar har sex rödlistade samt nio direktivsarter observerats i
analysområdet: bivråk (VU, Dir), blå kärrhök(NT, Dir), brun kärrhök(Dir), fiskgjuse (Dir),
fjällvråk(NT), havsörn (NT, Dir), kungsörn (NT, Dir), pilgrimsfalk (VU, Dir), röd glada
(Dir) och stenfalk(Dir). Havsörn och pilgrimsfalk har observerats som stationära medan
kungsörn, bivråk och duvhök har noterats som förbiflygande.
Pilgrimsfalk har rapporterats från analysområdet, men har aldrig observerats som
häckande närmare än 10 km från etableringsområdena. Fiskgjuse och bivråk ses regelbundet
vid Fänneslundasjön (ca 1,4 km från södra etableringsområdet), varav den sistnämnda även
har observerats som spelflygande. Vid Lassesjön (ca 800 m från södra etableringsområdet)
har det tidigare funnits häckande fiskgjuse (Claes-Göran Ahlgren, ornitolog).
Det finns inte något i dagsläget som tyder på att pilgrimsfalk skulle häcka inom 5 km från
etableringsområdena. Pilgrimsfalk häckade vid Stensjön, Molla på 1950-talet. Närmaste
häckningsplatser för pilgrimsfalk är belägna drygt 10 km från vindkraftsområdet. Blå
kärrhök, brun kärrhök, fiskgjuse och röd glada finns observerade som födosökande i
analysområdet.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 7 av 22
Övriga
I sjön Grosken (ca 700 m från det norra etableringsområdet) finns ett häckande storlomspar,
ett häckande fisktärnepar, ett häckande tranpar och flera par häckande grågäss. I Lassesjön
finns ett häckande storlomspar och storlom fiskar även emellanåt i Fänneslundasjön (ClaesGöran Ahlgren, ornitolog).
Inom tre km från etableringsområdena förekommer även ett stort antal vadare (16
stycken), varav fyra arter är rödlistade och fyra är direktivsarter.
Drillsnäppa är noterad vid flertalet tillfällen i området under maj-augusti, och det finns
noteringar om par i lämpliga biotoper inom analysområdet. Drillsnäppan lever längs steniga
och grusiga sjöstränder och större vattendrag (Nilsson & Tjernberg 2010). Drillsnäppan är
noterad i Grosken, Fänneslundasjön Laryd-Lassejön samt Komlösa (Fristad).
Enkelbeckasin är en våtmarksfågel som förekommer allmänt i mindre våtmarker (Staav &
Fransson 2008). I analysområdet har arten noterats som spelande/sjungande i
Fänneslundasjön, Stavryd, Taryd, Sotareds mosse (ca 900 m från norra etableringsområdet),
Komlösa (Fristad) och Grovare, varav Fänneslundasjön har noterats som lämplig biotop för
arten. Den är påträffad i närområdet mellan april och augusti.
Ljungpipare förekommer på öppna vidder såsom myrmarker (Staav & Fransson 2008). Inom
analysområdet finna observationer av arten i lämplig biotop och spelande/sjungande på
Lantmossen (gränsar till södra etableringsområdet) och i Komlösa (Fristad) under april och
maj.
Flertalet vadare är noterade som rastande och/eller sträckande under vår och höst.
Ljungpipare och myrspov finns noterade som rastande i Fänneslundasjön, ljungpipare under
april och myrspov under juli. Storspov finns noterad som sträckande norrut under den senare
delen av april och början av maj, vid Sotareds mosse och Laryd-Lassesjön.
Inom 3 km finns noteringar av fem arter av änder och gäss som är särskilt känsliga för
etablering av vindkraft nämligen svarthakedopping (NT, Dir), salskrake (NT), svärta (NT),
sångsvan(Dir) och vitkindad gås (Dir). Sångsvan är noterad som förbiflygande, rastande,
häckande, födosökande och sträckande inom analysområdet. Arten är noterad från
Fänneslundasjön, Grovare, Laryd-Lassesjö, Grosken, Sotareds mosse och Komlösa (Fristad).
De övriga fyra arterna i gruppen är noterade i enstaka exemplar. Dock är svarthakedopping
noterad i par i lämplig häckningsbiotop. Svärta och vitkindad gås är noterade som sträckande
eller rastande.
Det finns även observationer av födosökande mindre hackspett (NT) och två arter av
ugglor, pärluggla (Dir) och sparvuggla (Dir). Pärluggla hörs oftast öster om och nordost om
Lantmossen (Claes-Göran Ahlgren, ornitolog).
Kända värden i utökat analysområde
Vid en utvidgning av analysområdet till fem km, i syfte att undersöka om ytterligare
rovfågelarter tillkom, konstaterades att endast två ytterligare arter påträffats: Berguv och
ängshök. Jämför tabell 3.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 8 av 22
Tabell 3: Påträffade arter 3 km respektive 5 km från de planerade vindkraftverken. RL- Rödlistad 2010, FD –
Upptagen på fågeldirektivets bilaga 1. Minskning 50% - arter som minskat sin populationsstorlek med minst
50 % under perioden 1975-2010 (Rydell m fl 2011). Inom det utökade området redovisas enbart arter som
förekommer inom 3 km samt tillkommande rovfåglar.
Artnamn
RL
Backsvala
NT
Berguv
NT
Ja
Bivråk
VU
Ja
X
X
Blå kärrhök
NT
Ja
X
X
Ja
X
X
X
X
X
X
Störning
X
X
Störning
X
X
X
X
Brun kärrhök
Brushane
VU
FD
Påverkan
vindkraft
Etableringsområde+3km
Kollision
X
Kollision
Ja
Buskskvätta
Drillsnäppa
Minskning
med 50%
Störning
-50%
NT
Enkelbeckasin
-50%
Entita
-50%
Etableringsområde +5km
X
X
Fiskgjuse
Ja
Kollision
X
X
Fisktärna
Ja
Kollision
X
X
Kollision
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
-50%
X
X
-50%
X
X
X
X
Kollision
X
X
Kollision
X
X
X
X
X
X
X
X
Fjällvråk
NT
Flodsångare
NT
Gråsparv
-50%
Gråtrut
NT
Gräshoppsångare
NT
Grönbena
Kollision
Ja
Gröngöling
Gök
Göktyta
NT
Havsörn
NT
Ja
Hussvala
Hämpling
Störning
-50%
VU
Järnsparv
-50%
Kungsfiskare
VU
Ja
Kungsörn
NT
Ja
Kollision
X
X
Ja
Störning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ljungpipare
Mindre hackspett
NT
Myrspov
VU
Ja
Nattskärra
NT
Ja
Nötkråka
NT
Orre
Ja
Ortolansparv
VU
Ja
Pilgrimsfalk
VU
Ja
Pärluggla
Kollision
Kollision
Ja
Röd glada
Salskrake
NT
Silltrut
NT
Ja
Kollision
X
X
Ja
Störning
X
X
Kollision
X
X
Kollision
X
X
X
X
Skrattmås
Sparvuggla
Störning
-50%
Ja
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 9 av 22
Artnamn
RL
Spillkråka
FD
Påverkan
vindkraft
Etableringsområde+3km
Ja
Stare
-50%
Stenfalk
Ja
Storlom
Ja
Storspov
VU
Svarthakedopping
NT
Svärta
NT
Sånglärka
NT
Sångsvan
Ja
Ja
Talltita
Ja
NT
Etableringsområde +5km
X
X
X
X
X
X
Störning
X
X
Störning
X
X
Störning
X
X
Störning
X
X
X
X
X
X
X
X
Kollision
X
X
Kollision
X
X
Störning
-50%
Tjäder
Tornseglare
Minskning
med 50%
Trana
Ja
X
X
Trädlärka
Ja
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Törnskata
Ja
Vaktel
NT
Vinterhämpling
EN
Vitkindad gås
Ängshök
Kollision
Ja
EN
Störning
Ja
X
Omgivande landskap
Utanför etableringsområdena finns odlings- och skogslandskap med ett flertal sjösystem,
våtmarker och områden med ädellövskog. Närheten till odlingslandskapet kan bland annat
förklara varför arter som ängshök (1st fynd, förbiflygande) samt röd glada (ett flertal fynd,
dock främst under sträcktid) påträffas bland observationerna.
Cirka tre km norr om det norra etableringsområdet är naturreservatet och Natura 2000området Mollungen beläget. Mollungen består av en äldre bokskog som bland annat hyser
mindre hackspett, stenknäck och mindre flugsnappare.
Våtmarker och sjöar som utgör livsmiljöer för fåglar knutna till vattenmiljöer finns i
omgivande landskap. I närområdet finns koncentrationer av vadare samt änder och gäss vid
bland annat Fänneslundasjön, Sotare mosse och Grosken.
Mellan det norra och södra etableringsområdet löper en dalgång från sjön Soten i norr till
Fänneslundasjön och vidare söderut. Dalgången kan möjligen vara en av förklaringarna till
att ett en större mängd sträckande fågel har observerats, flertalet sträckande i nord-sydlig
riktning då dalgången vid Fänneslundasjön skapar en naturlig ledlinje med gynnsamma
klimatförhållanden för rastande fåglar under migrationstid.
Etableringsområdena
Etableringsområdena domineras av barrblandskog. Det norra området präglas av skogsbruk
medan detta är mindre påfallande i det södra etableringsområdet. Det kan därför antas att det
är främst utpräglade skogsarter som förekommer inom etableringsområdena. Det södra
etableringsområdets sydvästra del innefattar också kantzonen av Lantmossen, som är ett
våtmarksområde som utgör habitat för ett flertal våtmarksarter. Cirka 250 m från det norra
etableringsområdet finns sjön Soten.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 10 av 22
Diskussion
Då etableringsområdena i första hand består av skogsmark kommer en vindkraftetablering
sannolikt i första hand att medföra påverkan på skogshabitaten. Då stora arealer skogsmark
finns tillgängliga i det omgivande landskapet kan man sannolikt bortse från etableringens
effekter på tillgången av habitat för utpräglade skogsarter. Detta gäller dock inte partier med
äldre skog.
Det södra etableringsområdet innehåller dock även kantzonen av Lantmossen. Lantmossen
kan vara en lämplig miljö för ett stort antal av de våtmarksfåglar som är observerade inom
analysområdet, t ex storspov och ljungpipare. En etablering nära Lantmossen skulle kunna
innebära störning och/eller kollisionsrisk för ett flertal av dessa arter då vadare är en
fågelgrupp som påverkas starkt av störning under häckningstid (Rydell m fl 2011).
Ytterligare våtmarker som är av särskilt intresse är Sotareds mosse samt våtmarken runt den
lilla Vistaredssjön (ca 1,3 km från det norra etableringsområdet), där smålom har noterats.
Fyndet av smålom är dock gammalt.
Rovfåglar är en grupp som är särskilt förknippade med risk att kollidera med
vindkraftverk, i synnerhet i anslutning till häckningsplatser (Rydell m fl 2011). Inom tre km
från etableringsområdena förekommer troligen häckningar av fiskgjuse samt möjligen även
av bivråk. För dessa båda arter framstår Fänneslundasjön och dess omgivning som särskilt
intressant.
Fynden av sträckande fågel i analysområdet är flertaliga. Eventuellt finns en ledlinje från
Fänneslundasjön norrut mot Sotereds mosse och sjön Sandsken. I närområdet finns en större
mängd observationer av sträckande fågel från Fänneslundasjön i huvudsakligen NÖ/SV
riktning. Det mest troliga är dock att sträckande fågel flyger genom området på bred front,
men att de gärna passerar sjöar och våtmarker i landskapet. I dessa miljöer finns större
möjlighet att hitta föda och lämpliga rastplatser. Det finns uppgifter som tyder på att sjöar
som Grosken och Fänneslundasjön samt Lantmossen och Sotaremosse används som
rastplatser för gäss, vadare och änder. Då sträcket förmodligen är brett bör inte den enskilda
vindkraftparken påverka flyttande fåglar i någon betydande omfattning.
Örn
Vid utsök av observationer av örnar på artportalen Svalan under perioden 2002 - januari
2012 påträffades ett fåtal observationer av kungsörn och havsörn inom 5 km från den
planerade vindkraftsparken. De flesta observationerna gäller örnar under vintertid eller under
flyttning. Vid några tillfällen under sommaren 2009 och 2010 har en ensam adult havsörn
observerats vid Fänneslundasjön. En ensam havsörn har även observerats vid
Fänneslundasjön under sommaren 2011. Denna individs ålder uppskattades dock till minst
4K vilket indikerar att det rör sig om en annan individ än den som observerades föregående
år. Några tecken på häckning av havsörn har inte rapporterats.
Inom 5 km från den planerade vindparken finns inte några observationer från Svalan,
under januari 2002 – januari 2012, som tyder på häckande kungsörn. Observationer av
kungsörnar föreligger mellan november och juni. Med ett undantag består dessa
observationer av icke adulta eller ej åldersbestämda kungsörnar som är noterade under
perioden november – mars, vilket får anses som normalt inom perioden för övervintrande
och sträckande kungsörn. Dessutom har en 3K-kungsörn observerats i juni. Nästan samtliga
observationer gäller sträckande yngre kungsörnar. Övriga kungsörnsobservationer är angivna
som födosökande eller förbiflygande. En del observationer saknar aktivitetsbeskrivning
vilket vanligen innebär att fågeln varit ”förbiflygande”, ”födosökande” eller ”rastande”. Två
observationer, från 2011-02-19 samt 2011-03-24, gäller kungsörnar utan åldersangivelse.
Observationerna har gjorts under dåliga förhållanden, där observatören anger i en
kommentar att det inte kunde uteslutas att örnen var adult men att fågeln försvann mot norr
innan en säker åldersbestämning kunde göras.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 11 av 22
Ecocom har varit i kontakt med Claes-Göran Ahlgren och Jan Andersson, Ulricehamns
fågelklubb. De menar att det sannolikt inte häckar örn i trakten, men att både havsörn och
kungsörn observeras tillfälligt.
Skogshöns
Vid utsök av observationer av tjäder och orre i Svalan under perioden januari 2002-januari
2012 påträffades ett mindre antal observationer av båda arterna i anslutning till
etableringsområdena.
Orre förekommer i området och spelande orrar har noterats vid Lantmossen, Taryds mosse
samt Sotareds mosse. Vid Lantmossen har det tidigare funnits en större spelplats med som
mest 14 spelande tuppar rapporterade under 2006. Sedan dess har antalet tuppar på
spelplatsen minskat och under 2012 tycks spelplatsen ha varit övergiven och endast enstaka
trädspelande tuppar har rapporterats.
Vad gäller tjäder har endast enstaka observationer gjorts. Ingen tjäderspelplats är känd
från området.
Fältinventering
Metod och utförande
Spelflyktsinventering
Spelflyktsinventeringen av kungsörn genomfördes av Fredrik Litsgård den 12 och 13 mars
2012 samt Marcus Arnesson den 19 mars 2012.
Metoden för inventeringen rekommenderas av Örn-72 och finns publicerad på deras
hemsida, www.eagle72.se. Örn-72 är en ideell sammanslutning som arbetar för bevarandet
av örn i Norden. De har under flera år utfört inventeringar av kungsörn, främst i södra
Sverige.
Den lämpligaste perioden för inventering av flyktlekande kungsörn är under februari och
mars. Kungsörnen är då uppe på hög höjd och markerar revir och tilltänkta boplatser. Vid
eftersök av nya häckningsplatser bör inventeringen utföras under 2-3 dagar med gynnsamt
väder och från bra utkikspunkter. Gynnsamt väder innebär god sikt och blåst eller hård blåst.
Ett viktigt moment vid inventering av kungsörn är att finna bra utkiksplatser varifrån så
mycket som möjligt av undersökningsområdet kan observeras. En försvårande faktor är att
etableringsområdena är förhållandevis högt belägna, vilket gör det svårt att finna platser i
omgivningen där stora delar av etableringsområdena kan beskådas.
Rekognosering av etableringsområdena visade att det fanns tre utkikspunkter i anslutning
till dessa som kunde användas. Från punkt A kunde hela det södra etableringsområdet samt
stora områden norr, väster och söder om det södra etableringsområdet inventeras. Från punkt
B kunde den hela den västra delen av det norra etableringsområdet inventeras. Från punkt C
kunde hela den östra delen av det norra etableringsområdet inventeras. Ett område, cirka en
kilometer utanför de båda etableringsområdena, har inventerats med samma noggrannhet
som etableringsområdena. På längre avstånd från etableringsområdena har inventeringen i
vissa fall varit hindrad av tex träd eller lokal topografi. Då kungsörnens spelflykt sker på
mycket hög höjd bör dock eventuella revirhävdande kungsörnar ha kunnat observeras på
längre avstånd från etableringsområdena trots den något begränsade sikten.
Den 12 mars var sikten god samt vinden måttlig. Etableringsområdena inventerades
10.00-16.30 från punkt A. Den 13 mars var sikten god och vinden måttlig. Inventering ägde
rum 11.00-16.30 från punkt B. Den 19 mars var sikten god och vinden frisk.
Etableringsområdena inventerades från 09:30-15:45 från punkt C.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 12 av 22
Tabell 4: Inventeringstillfällen, väder och inventerat område
Datum
Tid
Obspunkt
Väder
Inventerat
12 mars
10.00-16:30
A (1338345, 6418517)
God sikt, 3-6 m/s, 10°
Södra
etableringsområdet
13 mars
11.00-16.30
B (1342385, 6422270)
God sikt, 5-8 m/s, 10°
Norra
etableringsområdet
19 mars
09:30-15:45
C (1346307, 6421593)
God sikt, 8-12 m/s, 3°
Norra
etableringsområdet
Bild 2: Tjäderskog i anslutning till det södra etableringsområdet. Inga tecken på tjäderspel påträffades dock.
Spelplatsinventering
Inventering efter spelplatser för tjäder och orre har utförts av Fredrik Litsgård den 24 april
och den 4 maj.
Gammal skog är generellt gynnsam för tjädern, som särskilt gynnas av hällmarkstallskog
och gran- och blandbarrskog med mycket blåbär. Riktigt gamla skogar d v s skogar över 120
år är sannolikt betydligt viktigare än hårt brukad produktionsskog i åldersintervallet 60-90 år.
För att få information om skogens ålder har kNN-data från 2010 använts. Skogsbestånden
skall vara sammanhängande och uppgå till minst 50 hektar för att hysa ett tjäderspel.
Skogsbevuxen våtmark är också mycket viktiga miljöer för tjädern. Men även öppna
våtmarker har stor betydelse så länge de inte är alltför stora och oskyddade. Små öppna
våtmarker är dock gynnsamma eftersom de utgör födosöksmiljöer med låg predationsrisk.
För att finna våtmarker (öppna/slutna) har terrängkartan används, och kompletterats med ej
karterade våtmarker som varit möjliga att identifiera från terrängkartan. Övrig mark t ex
hyggen, exploaterad mark och odlingsmiljöer är ofta negativa för tjäderns som undviker
öppna marker.
På grundval av ovanstående har en analys genomförts där sammanhängande områden av
särskilt intresse pekats ut inom 500 meter från etableringsområdena. Vid utsökning av
potentiella spelplatser har följande variabler beaktats när det gäller aktuellt område:
Tjäder
•
•
•
•
Är minst 200x200 meter
Ligger i anslutning till våtmark
Har förekomst av äldre tallskog > 80 år
Är ej fragmenterat, utan ansluter till större skogsområde i storleksordningen 50
hektar
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 13 av 22
Orre
•
Stora öppna områden, t ex mossar eller åkrar, eller sjöar (om isklädda under
aktuell period)
De identifierade områdena har därefter fältundersökts och habitatet värderats. I de fall en
potentiell spelplats har identifierats genom spår av tjäderaktivitet har inventeraren genomfört
vidare undersökningar vid spelplatsen i syfte att säkerställa om det förekommer spel på
lokalen.
Habitatvärdering
I samband med inventeringen av spelplatser för skogshöns genomfördes även en
habitatvärdering över områden med värde för fågellivet inom 500 meter från
etableringsområdena. Länsstyrelsens dataskikt över kända sumpskogar, nyckelbiotoper,
naturvärden och biotopskydd analyserades och utpekade områden inom 500 meter från
etableringsområdena besöktes i fält och eventuella värden för fågellivet noterades. Förutom
tidigare kända värden noterades övriga värdefulla områden som påträffades i samband med
fältbesök i etableringsområdena.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 14 av 22
Resultat
Kungsörn
Under inventeringen observerades inte någon kungsörn eller havsörn. Av rovfåglar
observerades endast ormvråk och röd glada.
Karta 2: Utsnitt ur terrängkartan som visar observationspunkter och etableringsområde vid Ulricehamn.
Spelplatsinventering
I samband med inventeringen efter spelplatser för tjäder och orre påträffades inte någon
spelplats för tjäder och en spelplats för orre.
Två områden med lämplig skog för tjäder identifierades, men inga spår av tjäderspel,
såsom avföringshögar eller natträd påträffades. I den östra kanten av område 5 påträffades en
gammal avföring från tjäder, men det var det enda spåret av tjäder som påträffades under
hela inventeringen.
Fyra öppna mossar besöktes för att söka efter spelande orrar. Vid tre av mossarna finns
sedan tidigare rapporter från Artportalen om flera eller enstaka spelande orrar. Orrspel
påträffades endast på Lantmossen där 3 tuppar satt utspridda i träd på mossen. Det rör sig
således inte om en typisk orrspelplats utan om enstaka spelande orrtuppar.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 15 av 22
Tabell 5: Besökta, möjliga spelplatser för tjäder och orre, bedömning av områdets lämplighet samt kommentar.
ID återfinns på karta 3.
ID
Art
Lämplig spelplats
Kommentar
1
Tjäder
Nej
Gammal granskog till stor del nyligen avverkad
2
Tjäder
Nej
Nyligen avverkad skog
3
Tjäder
Ja
Lämplig tallskog, dock inga spår av tjäder
4
Tjäder
Nej
Granskog
5
Tjäder
Ja
Lämplig blandbarrskog, mycket lite spår av tjäder. Inga spår av någon spelplats
6
Tjäder
Nej
Gammal granskog
7
Orre
Ja
3 tuppar i träd på olika platser på myren
8
Orre
Ja
Inget spel
9
Orre
Ja
Inget spel
10
Orre
Ja
Inget spel
Karta 3: Utsnitt ur terrängkartan som visar besökta områden för tjäder och orre, identifierade tjäderskogar samt
påträffade orrspel. ID-nummer motsvarar tabell 2.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 16 av 22
Habitatvärdering
Vid genomgång av Skogstyrelsens dataskikt framkom att det i trakten förekommer mycket
lite värdefull natur. Framförallt rör det sig om små arealer med sumpskogar och annan
trädbevuxen våtmark samt fyra öppna mossar. Vid fältbesöket noterades endast ett fåtal
värden för fågellivet och värdena bedömdes som måttliga till höga. På tre platser i den västra
delen av det norra etableringsområdet noterades enstaka värdefulla lövträd i granskogen.
Några bohål kunde dock inte upptäckas när träden undersöktes närmare. I den norra delen av
det norra etableringsområdet noterades en alsumpskog med äldre lövträd i anslutning till en
tjäderskog. Där Stigabäcken ansluter till Fänneslundaån finns ett stort inslag av levande och
döda grova björkar och skogen har tidigare varit en mycket fuktig lövsumpskog men är
numera dikad.
Tabell 6: Tabellen visar påträffade habitat med koordinater och ID som återfinns på karta 4.
ID
Typ
X-koordinat
Y-koordinat
H1
Kommentar
Grovt lövträd
1342438
6421516
Ek i granskogsplantering
H2
Grovt lövträd
1342848
6421429
2 bokträd i granskogsplantering
H3
Grovt lövträd
1343854
6422023
1 solexponerad bok i granskogsplantering
H4
Lövsumpskog
H5
Lövsumpskog
Rikligt med död ved
Äldre alsumpskog i anslutning till tjäderskog, död ved
Karta 4: Visar utsnitt ur terrängkartan över etableringsområdena samt identifierade värden från
habitatvärderingen.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 17 av 22
Hållbar exploatering
Kungsörn
Den inventering efter kungsörn som Ecocom utförde 2012 tillsammans med tidigare kunskap
om örn i området visar att det sannolikt inte finns häckande kungsörn inom eller i närheten
av etableringsområdena vid Ulricehamn.
Inventeringen ägde rum under den tid då kungsörn normalt är lättast att observera. Under
de två inventeringsdagarna bedöms väderförhållandena ha varit mycket goda för observation
av kungsörn.
Etableringsområdena bedöms inte som uppenbart lämpliga för kungsörn. Trädstrukturen
domineras av yngre planteringar och lämpliga boträd förekommer mycket sällsynt. Öppna
myrar, som ofta utgör kungsörnens jaktmiljö, saknas i etableringsområdena men återfinns
utanför dessa, som närmast vid Lantmossen och Sotaredsmossen. Kalhyggen inom
etableringsområdena kan dock tänkas utgöra jaktmiljö.
Spelplatser för skogshöns
Den inventering efter spelplatser för tjäder och orre som Ecocom utförde 2012 tillsammans
med tidigare kunskap om skogshönsförekomsten i området visar att det inom
etableringsområdena sannolikt inte finns någon spelplats för tjäder eller orre. Lämplig skog
för tjäderspel har identifierats i den södra delen av det södra området, samt ett mindre
område i den norra delen av det norra området. Inte något spår av tjäder har påträffats under
inventeringen och arten bedöms därför som mycket sparsamt förekommande i trakten.
Mängden lämpliga habitat för arten är mycket lågt då områdena nästan uteslutande består av
granskog.
Orrspel har påträffats på Lantmossen, där tre tuppar satt utspridda på mossen och spelade
från träd. Orrspel noterades inte från någon annan öppen mosse i anslutning till det norra
eller det södra etableringsområdet. Förutom de spelande tupparna på Lantmossen noterades
arten endast vid ett tillfälle i fält, en hona som stöttes från en grusväg söder om det norra
etableringsområdet.
Enligt rapporter på Svalan fanns tidigare en större orrspelplats på Lantmossen, men under
de senaste åren har antalet tuppar minskat kraftigt och numera rapporteras enbart enstaka
trädspelande tuppar, vilket är i linje med Ecocoms observationer. Lantmossen kan därmed
inte sägas utgöra något högre värde som orrspelplats i dag.
Habitatvärdering
Den habitatvärdering som Ecocom utfört tillsammans med Länsstyrelsens data över
värdefull natur visar att etableringsområdena har mycket låga värden för fågellivet. Endast
två lövsumpskogar och tre grova lövträd identifierades, samtliga i det norra
etableringsområdet. I det södra etableringsområdet identifierades inte några habitat av
särskilt värde för fågellivet.
Grova lövträd erbjuder vanligen boplatser och/eller födosöksmöjligheter för ett flertal
fågelarter och träden utgör ofta mycket höga värden. Sumpskogar utgör viktiga habitat för
skogshöns och vadare under framför allt kycklingperioden. Även arter som mindre hackspett
är beroende av denna miljö. Identifierade miljöer har bedömts som särskilt värdefulla inom
etableringsområdena. Man bör dock vara medveten om att samtliga sumpskogar utgör i
någon mån värden för fågellivet.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 18 av 22
Bild 3: Etableringsområdena domineras av yngre granplanteringar. Enstaka gamla lövträd, framför allt bok,
finns kvar sedan den senaste avverkningen. Träd över avverkningsmogen ålder förekommer mycket sällsynt.
Slutsats
Resultatet av fältinventeringen samt tidigare kunskap om örn i området tyder på att det inte
finns häckande kungsörn i eller i anslutning till etableringsområdena. Därmed bedöms inte
heller den planerade vindkraftsetableringen få några negativa konsekvenser för häckande
kungsörn. Bedömningen gäller både det norra och det södra etableringsområdet.
Spelplats för tjäder har inte påträffats inom eller i anslutning till etableringsområdena och
varken tjäder eller spår av tjäder har observerats under inventeringen. Lämplig tjäderskog
förekommer ytterst sparsamt i anslutning till det södra etableringsområdet och inom det
norra etableringsområdet. Ecocom bedömer därmed att det med stor sannolikhet inte
förekommer tjäderspel inom 500 meter från etableringsområdena och en vindkraftsetablering
kommer inte att ge någon betydande negativ påverkan på traktens tjädrar.
Spel av orre har endast påträffats på Lantmossen. Lantmossen bedöms som en mindre
spelplats. Ecocom bedömer att en vindkraftsetablering i det norra etableringsområdet inte
kommer att innebära negativ påverkan på traktens orrar. Ecocom bedömer vidare att en
etablering i det södra etableringsområdet i teorin kan påverka det fåtalet orrar som
fortfarande spelar vid Lantmossen och vindkraftverk bör därför placeras minst 200 m från
det öppna mosseplanet.
Resultatet av habitatvärderingen visar att det södra etableringsområdet saknar habitat av
högre värde för fågellivet. I det norra etableringsområdet har 5 objekt eller områden som
bedöms värdefulla för traktens fågelliv identifierats. Under förutsättning att identifierade
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 19 av 22
värden inte skadas bedömer Ecocom att en vindkraftsetablering i etableringsområdena inte
kommer att innebära negativ påverkan på traktens fåglar. Bedömningen gäller både det norra
och det södra etableringsområdet.
Efter en eventuell vindkraftsetablering bör utläggning av åtel i området om möjligt
förbjudas. Dessutom bör inga slaktrester lämnas kvar efter jakt. Större påträffade döda djur
bör snarast möjligt forslas bort. Detta för att undvika att större rovfåglar, främst örn, dras till
området.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 20 av 22
Litteratur
Bernhold, A., 2010. Vindbruk och örn i Västerbottens län – en kunskapssammanställning.
Erickson, W. P., Johnson, G. D., Strickland, M. D., Young, D. P. Jr, Sernka, K. J. & R. E.
Good. 2001. Avian Collisions with Wind Turbines: A Summary of Existing Studies and
Comparisons to Other Sources of Avian Collision Mortality in the United States.
Resource Document. 67 S. Washington, DC: National Wind Coordinating Committee
(NWCC).
Follestad, A., O. Reitan, T. Nygård, m. fl. 2007. Vindkraft og fugl på Smøla 2003–2006.
NINA Rapport 248. Trondheim.
Génsböl, B. Rovfåglar i Europa, Gylendalske Boghandel Nordisk Forlag A/S, Danmark
2006.
Madders, M. & D. P. Whitfield. 2006. Upland raptors and the assessment of wind farm
impacts. Ibis, 148: 43-56.
Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M. 2011.
Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar – syntesrapport. Vindval.
Stewart, G. B., Pullin, A. S. & C. F. Coles. 2005. Effects of wind turbines on bird abundance
review Report. Centre of Evidence Based Conservation. Systematic Review No. 4.
http://www.cebc.bham.ac.uk/Documents/CEBC%20SR4%20Birds_windfarms.pdf
Sveriges ornitologiska förening. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om
vindkraft.
Tjernberg, M. Kungsörnens status och ekologi i Sverige 2006, Rapport till
rovdjursutredningen 2006
Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov
och förslag till åtgärder. SOF.
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 21 av 22
Bilaga 1
Bilaga 1 visar övriga fågelarter som noterades vid etableringsområdena i samband med fältbesök.
Art
Kommentar
Grågås
Sträckande flockar samt rastande/häckande vid Grosken
Duvhök
En adult individ väster om Lantmossen, möjlig häckfågel.
Fiskgjuse
En sträckande över Fänneslundasjön
Lövsångare
-
Gransångare
-
Gärdsmyg
-
Ringduva
-
Orre
Tre spelande tuppar vid Lantmossen samt en höna öster om Petersberg
Ljungpipare
En individ hörd vid Lantmossen, möjlig häckfågel
Rödhake
-
Ormvråk
Flera par i närområdet, trolig häckfågel
Kaja
-
Tofsvipa
Rastande på åkrar vid Grosken
Entita
-
Röd glada
En sträckande över Grosken
Större hackspett
-
Talgoxe
-
Blåmes
-
Trana
På åkrarna väster om Fänneslundasjön och vid Grosken, trolig häckfågel.
Kungsfågel
-
Inventering av kungsörn, spelplatser samt habitatvärdering vid Ulricehamn
Sida 22 av 22