Transcript Återbesök vid Molnby
Återbesök vid Molnby
Kompletterande arkeologisk utredning vid Molnby, stensättning, odlingsrösen och historisk husgrund
Molnby 3:1 och 1:5, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Stockholms län Uppland SAU rapport 2013:14
Jonas Svensson Hennius
SAU rapporter 2013:14 ISSN 1652-9448 ©SAU 2014
UTGIVNING OCH DISTRIBUTION
Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala [email protected]
www.sau.se
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd
: 431-5135-2012, 2013-08-23
SAU:s projektbeteckning
: 1132
Uppdragsgivare
: Storstockholms Läns landsting, Trafikförvaltningen
Belägenhet
LANDSKAP: Uppland LÄN : Stockholm KOMMUN: Vallentuna SOCKEN: Vallentuna FASTIGHET: Molnby 1:5 & 3:1 FASTIGHETSKARTBLAD: 11I1f NÖ11I1f SÖ (RT90) KOORDINATER: 6607163 / 674737 (SWEREF 99 TM) 6607331 / 1629318 (RT-90 2,5 gon V) HÖJD: N 59° 33' 58,10", E 18° 5' 35,04" (WGS84) 19 -36 m ö h
Undersökningen
TYP AV UNDERSÖKNING: Särskild arkeologisk utredning DATUM I FÄLT: 4 – 6 september 2013 UNDERSÖKT YTA: Totalt 36 825 m 2 , sökschakt 452 m 2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF99 TM HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS, totalstation
Personal
: Jonas Svensson Hennius, Olle Heimer
Fynd förvaras
: Inga fynd tillvaratogs
Arkivmaterial
: Förvaras på SAU
OMSLAGSBILD: Schaktning inom det södra utredningsområdet. Här schakt 5103 med Olle Heimer i bakgrunden. Foto mot nordost av Jonas Svensson Hennius ALLMÄNT KARTMATERIAL:
©Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080
DIGITALA PLANER:
Jonas Svensson Hennius
LEKTÖR:
Åsa M Larsson
TRYCK: SAU
Societas Archaeologica Upsaliensis
Innehåll
Sammanfattning
Inledning Antikvarisk bakgrund
Topografi och fornlämningsmiljö
Tidigare undersökningar
Undersökningen
Metod och genomförande
Undersökningsresultat
Det norra utredningsområdet kring torpet Bröte
Sydvästra remsan
Utvärdering Referenser
Tryckta källor
Bilagor
Bilaga 1. Schakttabell
Bilaga 2. Arkeologiska objekt
4
6
25
25
26
27
28
9
9
9
9
18
25
6
6
7
3
Sammanfattning
SAU har utfört en arkeologisk utredning på fastigheterna Molnby 3:1 och Molnby 1:5 Vallentuna kommun och socken, Stockholms län, Uppland. Utredningen föranleddes av ett detaljplanearbete inför byggandet av en tågdepå för Roslagsbanan och kompletterar två tidigare utredningar som utfördes 2010 och 2011. Här aktuell utredning berörde två områden, dels torpet Bröte som väsentligen motsvarar fastigheten 1:5, dels en remsa 260 meter sydväst därom, vilken omfattar åker-, skogs- och betesmark inom fastigheten Molnby 3:1. Utredningen omfattade såväl fältinventering som sökschaktning med grävmaskin. Inom fastigheten Molnby 1:1 som utgör torpet Bröte registrerades, utöver befintlig bebyggelse, källargrunder, åkerhak och diken som bedömdes härröra från perioden 1850 och framåt. Dessutom framkom en husgrund med spisröse som utifrån keramikfynd dateras till sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Husgrunden och spisröset utgör sannolikt en tidigare, eventuellt den första, belägenheten för boningshuset inom torpet Bröte. Centralt inom det sydvästra utredningsområdet påträffades en stensättning omkring 50 meter från det sedan tidigare kända gravfältet Vallentuna 329:1 . I den täta granskogen i områdets norra del framkom ett odlingsröse som inte motsvarar någon åkermark på det historiska kartmaterialet. Möjligen ingår odlingsröset i ett större system av fossil åkermark, tillsammans med ett odlingsröse som registrerades strax nordväst om utredningsområdet och ett som registrerades vid utredningen år 2011. 4
Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. ©Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000. 5
Inledning
Utredningen föranleddes av en detaljplaneprocess inför anläggandet av en ny depå för tåg till Roslagsbanan vid Molnby. Utredningen var uppdelad i två delområden på omkring 1,4 respektive 2,2 hektar, dvs sammanlagt omkring 3,6 hektar. Aktuell utredning kompletterar två tidigare utredningar etapp 1 & 2 som tidigare har utförts i närområdet inom samma detaljplaneprocess. Det norra och mindre av de två delområdena utgjordes till största dela av fastigheten Molnby 1:5 vid torpet Bröte och har redan utretts inom etapp 1 utredningen (Svensson Hennius 2010). Det berördes också vid etapp 2 utredningen, men kunde ej undersökas med maskinschaktning eftersom dåvarande markägaren inte tillät ingreppet. Det södra området ligger utanför, men i direkt anslutning till utredningsområde etapp 2 där såväl fältinventering som maskinschaktning bedrivits (Svensson Hennius 2011).
Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö
Landskapet kring utredningsområdet präglas av flacka, skogklädda höjder som skiljs från varandra av långsträckta dalgångar med åkrar och öppen mark. I närområdet finns flera mindre sankmarker och sjöar. De högre partierna i närområdet utgörs av bergig hällmark och sandig morän medan dalgångarna präglas av postglaciala och i viss mån glaciala leror (detaljerade jordartskartan, SGU). De högst belägna partierna i utredningsområdet vid torpet Bröte steg ur havet under århundradena före 3000 f.Kr. och var till sin helhet över vattenytan strax innan 2000 f.Kr. Det andra utredningsområdet, den sydvästra remsan, hade då precis börjat höja sig över vattnet och var helt över havsnivå innan 1000 f.Kr.(Strandlinjeberäkningar SGU). Närområdet är mycket rikt på fornlämningar, i synnerhet gravfällt och ensamliggande gravar (fig 2). Omedelbart väster om utredningsområdet vid Bröte ligger gravfältet Vallentuna 340:1 med 50 gravar och strax söder därom finns Vallentuna 341:1 med åtta gravar. I nära anslutning till Vallentuna 340:1 ligger dessutom grav- och boplatsområdet Vallentuna 338:1 med fem stensättningar. I närheten av dessa gravfält, vilka ligger inom 100 meter från varandra, finns dessutom flera ensamliggande stensättningar (Vallentuna 327:1 339:1-2, 342:1-2, 344:1-3 och 466:1-3). Boplatslämningar är mer sparsamt kända, men förekommer i form av gropar och stolphål på grav och boplatsområdet Vallentuna 338. I nära anslutning till gravfälten Vallentuna 338 och 340 finns röjningsröseområdena 339:3-4 och skärvstenshögen Vallentuna 339:5. Samtliga ligger inom den över 300 meter långa fossila åkern Vallentuna 339:6 som även innehåller stensträngarna Vallentuna339:7-8. Dessutom framkom boplatslämningar i form av härdar och stolphål i åkermarken strax söder om gravfältet Vallentuna 340:1 vid utredningen år 2011. Dessa har dock av någon anledning ännu inte upptagits i FMIS. 6
Inom 100 meter från det södra utredningsområdet finns flera fornlämningar (fig 2). I väster ligger gravfältet Vallentuna 329:1 med elva runda stensättningar och en rest sten. Ytterligare en rest sten och en stensättning, Vallentuna 328:1-2, ligger strax intill och röset Vallentuna 322:1 med intilliggande stensättning Vallentuna 322:2 finns strax sydost om utredningsområdet. I öster finns en grupp skärvstenshög, husgrundsterrass och fossil åkermark (Vallentuna 326:1-3) och den fossila åkermarken 607. I nordost finns en stensättning med en intilliggande husgrund 327:1-2.
Tidigare undersökningar
Inför en telekabelnedläggning är 1992 utfördes en mindre arkeologisk förundersökning direkt öster och sydöst om Vallentuna 338:1 som då var känd som gravgrupp. Enstaka boplatslämningar och en malstenslöpare framkom (Edenmo 1993). Några år senare planerades en ny bro för väg 950 över järnvägen, vilket föranledde en ny, större förundersökning på båda sidor om vägen under hösten 1996. Resultaten ledde till att en del av fornlämningen som nu klassades som grav- och boplatsområde slutundersöktes under försommaren 1997. Vid denna undersöktes en grav under en mittblocksstensättning, en skärvstenshög samt ett mindre antal förhistoriska boplatsspår. Fyndmaterialet utgjordes av ett bronsbleck, brända ben, en slipsten, en glättsten slagen kvarts och drygt 11 kg keramik. Keramikmaterialet kunde till största del dateras till perioden yngsta bronsålder - förromersk järnålder. Tidsperioden motsvarades av tre hade avsatt spår på platsen (Schützler 1997). 14 C-dateringar av kol från skärvstenshögen och en härdgrop. En sotfläck och ett stolphål under skärvstenshögen kunde emellertid också dateras till övergången mellan senneolitikum och bronsålder, vilket visar att aktiviteter även från denna period I samband med bygget av Vallentuna golfbana strax öster om väg 950 gjordes en antikvarisk utredning åren 1988-1989. Vid utredningen tillämpades sökschaktning och fosfatkartering, men den resulterade inte i att nya fornlämningar registrerades (Sjösvärd 1989). I juli år 2010 gjordes den utredning etapp 1 som det här aktuella arbetet kompletterar. Arbetet omfattade då främst fältinventering, men även kart- och arkivstudier. Då framkom området med fossil åkermark Vallentuna 607 samt gårdstomten Vallentuna 608. På de högst belägna punkterna i den nordvästligaste delen av det dåvarande utredningsområdet grävdes dessutom drygt 20 mindre provgropar för att klargöra om det där fanns fyndmaterial från stenålder. Inga fynd framkom dock (Svensson Hennius 2010). I juni år 2011 gjordes en utredning etapp 2 med ett något modifierat utredningsområde. Denna (Svensson Hennius 2011). omfattade fältinventering, kartering och agrarhistorisk bedömning av områden med fossil åkermark, grävning av provrutor och schaktning med grävmaskin. Utredningen resulterade i att ytterligare fossil åkermark och röjningsrösen blev kända inom fornlämningarna Vallentuna 339:6, 607:1 och 608:1. Strax intill registrerades tre stensättningar och flera nya husgrunder. I åkermarken söder om gravfältet Vallentuna 340:1 framkom spår av förhistorisk bebyggelse under markytan i form av stolphål och härdar. I den sydligaste delen av utredningsområdet framkom en stensättning och en stensträng 7
Figur 2. Utsnitt av den digitala fastighetskartan med utredningsområden och fornlämningar i FMIS utsatta Skala 1:10 000. 8
Undersökningen
Fältarbetet pågick under tre dagar, 4 – 6 september 2013, vid idealiska väderförhållanden. Den inleddes med fältinventering och kartering inom båda områdena under den första dagen varefter ytterligare kartering och sökschaktning med grävmaskin utfördes på respektive område under de resterande dagarna. I arbetet deltog Jonas Svensson Hennius (projektledare) och Olle Heimer.
Metod och genomförande
Schaktningen utfördes med en larvgående grävmaskin på omkring 12 ton med rototilt och en 1,4 m bred planskopa. I undersökningsplanen angavs att provrutor kunde grävas där det inte var möjligt eller motiverat att gräva med maskin. Detta gällde företrädesvis för skogsmark och i synnerhet vissa högre liggande partier som kunde ha utgjort goda lägen för boplatser under neolitikum. Metoden medger i första hand att fornlämning fastställs genom förekomst av fynd såsom exempelvis keramik eller slaget stenmaterial. Inom utredningsområdet vid Bröte var det inte aktuellt eftersom maskin kunde användas där det var behövligt. Inom det södra utredningsområdet fanns visserligen tät skog, men inga goda boplatslägen för neolitikum. Därför grävdes inga provrutor alls. Vid utredningen år 2011 grävdes enstaka provrutor i nära anslutning till området utan resultat. Inmätningar gjordes med RTK-GPS och totalstation. Samtliga inmätningar, förutom inmätningen av ett tilloppsdike till ett viltvattenutfördes med hög precision. Diket mättes in med GPS utan fullständig nättäckning, vilket dock gav en noggrannhet på under 2 meters felmarginal. Arbete och anläggningar dokumenterades med digitalkamera.
Undersökningsresultat Det norra utredningsområdet kring torpet Bröte
Utredningsområdet vid Bröte omfattade fastigheten Molnby 1:5 och en bård om 10 – 20 meter utanför denna på fastigheten Molnby 3:1 (fig 3). Det var 170 m långt (N-S), 100 m brett och omfattade lite drygt 14 000 m söder. 2 . Området är till största del klassat som öppen mark inklämd mellan skogspartier i norr, öst och sydväst, men med öppningar mot lägre liggande åkermark i väst och sydost. Inom området finns dock en hel del sly och enstaka större granar och lövträd. Hela området ligger i en sydvänd sluttning med höjder i norr på 36 m ö h till 27 m ö h i Inom fastigheten finns fem byggnader som sannolikt alla härrör från 1900-tal. En sjätte, mindre ekonomibyggnad som finns med på den digitala fastighetskartan har rivits under sen tid och på platsen syntes vid utredningstillfället endast en rektangel av bergkross. 9
Figur 3. Översikt över det norra utredningsområdet vid torpet Bröte. Skala 1:2000. 10
Figur 4. Vy över byggnadsbeståndet i den södra delen av utredningsområdet vid Bröte. På platsen för byggnaden till höger fanns en byggnad även på 1850 års karta. I förgrunden syns häckväxter till en senare trädgård. Mot sydost. Foto Jonas Svensson Hennius.
Kartor och inventering
Bebyggelsen vid torpet Bröte visas första gången på en arealavmätning från 1850 (01-VAL-118). Torpet finns även med som schablon i en randanmärkning på en rågångsförrättning från 1841 där det kallas ”
Bröta torp
”( 01-VAL-110) och är ett av flera som ligger under säteriet vid den här tiden. Bröte utgör tillsammans med torpen Källboda, Fagermoda, Dalen med flera, en senare markindelning som har ersatt äldre bebyggelse inom Säteriets marker. Den äldre bebyggelsen med enheter som Snapptuna, Snapptuna torp och Gröndal har andra belägenheter i landskapet och syns på kartor från 16oo-talets slut fram till en rågångsförrättning från 1741 (01-VAL-18). Exakt när förändringen har skett under perioden mellan 1741 och 1841 är oklart, men gissningsvis hänger den samman med någon av de större skiftesreformer som genomfördes under denna period. På 1850 års karta finns två hustomter (jfr 493 & 494) inom Bröte med två respektive fyra byggnader (fig 10). Ingen av tomterna motsvarar den för den lilla reveterade stugan i fastighetens norra del som idag utgör det enda boningshuset på fastigheten. Den tomten låg istället vid kartans tillkomst på två ytor (jfr 540 & 578) med beskrivningarna ”
Bergbunden Backe
” och ”
Skogsbacke”
. Däremot motsvaras läget för två mindre byggnader på kartan av två ekonomibyggnader idag (fig 4). Byggnadstekniken i dagens byggnader talar dock för att det inte är samma som 1850. Tre byggnader, varav sannolikt båda boningshusen, överlagras av den väg som idag går in till fastigheten. Av dessa fanns därför inga tydliga spår. Mellan hustomterna fanns en liten åker, 495. Begränsningarna för denna motsvarar hak och åkerdiken (A3406) som lätt kan ses i fält idag. 11
På häradskartan upprättats åren 1901 – 1906 (Vallentuna J112-75-4) finns endast fyra av 1850 års byggnader utmärkta. Detta kan betyda att två byggnader försvunnit, men kan också ha att göra med kartans mindre skala. På den ekonomiska kartan från 1952 (Molnby J133-11I1f55) finns två tomter inom dagens fastighet, varav den ena motsvarar läget för den lilla reveterade stugan som även omges av en stenmur. Byggnadsbeståndet motsvarar i stort sett dagens förutom att bostadshuset på den södra tomten, med samma läge som på 1850 års karta, överlagras av vägen. Vid utredningen registrerades grunden av en jordkällare(A3700), vilken markeras på kartan av en punkt. Ytterligare en möjlig jordkällare (A3418) som dock saknades på kartan noterades i den västra delen av området. Inom läget för den södra, försvunna tomten noterades ett äppelträd, häckväxter och andra kulturväxter.
Sökschaktning
Vid Bröte grävdes åtta schakt med en sammanlagd area av 330 m 2 , vilket motsvarar drygt 2 procent av utredningsområdet där. Sökschaktningen syftade till att möjliggöra upptäckt av eventuella dolda fornlämningar under markytan. I en tidigare rapport framlades farhågan att stensättningar och röjningsrösen kan ha plockats bort för att ge plats och material för de tjocka stenmurar som avgränsar de gamla torptomterna (Svensson Hennius 2011:29). Detta var en rimlig misstanke, inte minst med tanke på närheten till gravfältet Vallentuna 340:1 i öster. Inga spår av gravar, t.ex. i form av brandlager eller kantdiken, kunde dock beläggas. Däremot framgick det att marken naturligt var mycket stenig. Anskaffning av material till stenmurarna torde alltså knappast ha varit ett bekymmer. En svag förhöjning i gräset i områdets västra del torvades av med maskin (schakt 3046). Det visade sig vara ett spisröse (A3083). Runt detta kunde även delar av en fragmentarisk husgrund (A3177) friläggas. I spisröset fanns bitar av ojämnt bränt tegel i storformat, tegelkross, smidda spikar, delar av en kritpipa och keramik. Keramiken omfattade flera målade och glaserade kärl av typer som kan dateras till perioden sent 1700-tal till tidigt 1800-tal. På de historiska kartorna saknas utritade byggnader på platsen för husgrunden. Den torde alltså var spår av ett boningshus som försvunnit före år 1850. Det är inte troligt att den också representerar den första etableringen av torpet Bröte, vilket alltså har tillkommit efter år 1741. I övrigt gav sökschaktningen främst spår av sentida aktiviteter såsom järnskrot, sopor med plast och bärlager av bergkross. 12
Figur 5. Husgrund A3177 med spisröse A3083. Mot nordnordost. Foto Jonas Svensson Hennius. Figur 6. Tegel från spisröset A3083. Foto Jonas Svensson Hennius. 13
Figur 7. Keramik från spisröset A3083. Foto Jonas Svensson Hennius. Figur 8. Källargrunden A3700 mot sydsydväst. Foto Jonas Svensson Hennius. 14
Figur 9. Arkeologiska objekt vid Bröte. Skala 1:500. 15
Figur 10. Utsnitt av 1850 års arealavmätning (tv) och terrängmodell av LIDAR-data i gråskala över motsvarande område (th). Skala 1:1200.
Figur 11. Utsnitt av 1952 års ekonomiska karta (tv) och terrängmodell av LIDAR-data i gråskala över motsvarande område (th). Skala 1:1200.
Figur 12. Översikt över det sydvästra utredningsområdet. Skala 1:3000.
Sydvästra remsan
Det sydvästra utredningsområdet utgjorde en knappt 450 meter lång och 10 - 95 meter bred remsa i nordnordostlig – sydsydvästlig uträckning som totalt omfattade 22 290 m 2 . Området ligger 19 – 29 m.ö.h. och är högst i norr och lägst i den södra delen. Enligt fastighetskartan är omkring två tredjedelar klassad som åkermark medan resten utgör skog som främst är lokaliserad i den norra delen. I praktiken var vid utredningstillfället dock endast en femtedel uppodlad medan 18
resten utgjorde hjorthägn eller betesmark för hästar. Såväl hjorthägnet som hästhagen avgränsas av ett kraftigt, mer än två meter högt ståltrådsstängsel. Den del som låg innanför hjorthägnet upptog mer än hälften av den södra delen av utredningsområdet. Hästhagen i söder upptog endast omkring 1000 m schaktmassor upptar omkring 2000 m 2 inom utredningsområdet. 2 . Inom hjorthägnet hade ett omkring 35 x 25 m stort viltvatten anlagts med grävmaskin i sen tid. Viltvattnet tillfördes vatten via ett djupt maskingrävt dike från nordost och hade ett avlopp mot söder. Viltvattenanläggningen med intilliggande
Kartor och inventering
Dagens fördelning av åker- och skogsmark förefaller överensstämma väl med det historiska kartmaterialet (jfr karta1680, A112-22:2 och 1850, 01-VAL-118). På kartan från år 1850 syns en mindre väg eller stig som går från säteriet till Bröte och som också delas av mot torpet Dalen. Platsen för vägskälet förstörs tyvärr av viltvattenanläggningen. Centralt i området, omkring 50 meter från det kända gravfältet Vallentuna 329:1 påträffades en stensättning (A5123) exponerad mot åkermarken i söder. Denna var rundad, 6,5 m i diameter, 0,5 meter hög, med välvd profil och bestod av i ytan synliga 0,3 – 0, 4 m stora stenar i en sandig fyllning. Centralt var ett mindre stenblock. Lämningen var övertorvad. Figur 13. Stensättningen A5123 mot nordväst. Foto Jonas Svensson Hennius Den norra delen av delområdet var bevuxen med tät granskog, vilket gjorde den mycket svårinventrad. I delområdets nordöstra spets framkom ett odlingsröse (A3755). Detta var ovalt, omkring 7 x 5,5 meter stort och intill 0,4 meter högt. Det bestod av 0,2 – 0,5 meter stora naturstenar och var kraftigt övertorvat. Till form och karaktär påminde det om flera närbelägna stensättningar. Läget i flack, odlingsbar mark skiljer sig dock, varför tolkningen som odlingsröse är troligare. 19
Figur 14. Svårinventerad, tät granskog. Foto mot nordost av Jonas Svensson Hennius. Figur 15. Den resta stenen Vallentuna 328:2 som står strax utanför utredningsområdet. Foto mot norr av Jonas Svensson Hennius. 20
Figur 16. Odlingsröse 3755. Foto mot nordost av Jonas Svensson Hennius. Ytterligare odlingsrösen noterades strax utanför utredningsområdet. Dessa karterades inte då vegetationen gjorde det besvärligt och det inte ingick i uppdraget, men ett (A5102) mättes in omkring 40 meter åt västnordväst. Detta var anlagt mot berg i dagen ovanför en flack, odlingsbar yta i sydost. Sannolikt ingår odlingsrösena A3755, A5102 och övriga som ej kunde mätas in i samma odlingssystem. Figur 17. Odlingsröse 5102 strax utanför utredningsområdet. Foto mot nordost av Jonas Svensson Hennius. 21
Figur 18. De olika odlingsrösenas belägenheter i landskapet mot bakgrund av en terrängmodell av LIDAR-data där vegetationen tagits bort. Den tydliga sänkan som skär utredningsområdet är ett recent dike Skala 1:1000. Eventuellt tillhör även ett odlingsröse (A546 i Svensson Hennius 2011) som påträffades dryg 50 meter åt sydväst vid utredningen år 2011 detta system. Ingen åkermark som visas på historiska kartor över området motsvarar dessa odlingsrösen. 22
Sökschaktning
I öppen och halvöppen mark inom hjorthägnet grävdes fyra sökschakt. Inga fynd eller anläggningar av för- eller tidighistorisk karaktär kunde dock beläggas. Den uppodlade marken utanför hjorthägnet låg lägst och korsas också av ett djupt dike. Den bedömdes därför ha varit fuktig under förhistorisk tid och sökschaktning efter förhistoriska bebyggelselämningar gjordes därför där. Hägn och naturgeografi gjorde att det inte var möjligt att komma till hästhagen med grävmaskin. Figur 19. Schaktning i åkermarken inom hjorthägnet. Här schakt 5066 mot nordnordväst. Foto Jonas Svensson Hennius. 23
Figur 20. Schaktplan över den centrala delen av det sydvästra utredningsområdet mot bakgrund av en terrängmodell av LIDAR-data där vegetationen tagits bort. Skala 1:1000. 24
Utvärdering
SAU har utfört en kompletterande utredning inför en planerad tågdepå för Roslagsbanan. Sedan tidigare okända lämningar såsom en stensättning, fossil åkermark och en husgrund med spisröse har framkommit. Båda delområdena har inventerats i sin helhet. Sökschaktning har bedrivits där det bedömdes lämpligt. Nyfynden har satts i relation till sedan tidigare kända lämningar.
Referenser Tryckta källor
Edenmo, R. 1993.
Arkeologisk undersökning Veda
rapport 1993:101. Stockholm. . Uppland, Vallentuna socken, Vallentuna 5-6:1, RAÄ 338. Riksantikvarieämbetet UV Stockholm Schützler, L. 1997.
Gravfält och boplatslämningar vid Veda
. Uppland, Vallentuna socken, Veda 1:1, 4:1, 5:1, 6:1 och Ubby 1:41, RAÄ 338. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 2000:26. Sjösvärd, L. 1989. Uppland Vallentuna sn och kn. Veda 1:1. Utredning. Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Otryckt rapport dnr. 5810/88 i Antikvarisk topografiska arkivet, Stockholm. Svensson Hennius, J. 2010.
Bebyggelselämningar vid Molnby.
Särskild arkeologisk utredning etapp 1 rapport 2010:22
.
Fastigheterna Molnby 3:1, Molnby 5:1 och Ubby 1:41, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Stockholms län, Uppland SAU Svensson Hennius, J. 2011.
Ny utredning vid Molnby
. Särskild arkeologisk utredning etapp 2. Fornlämningarna Vallentuna 339, 340, 341, 607 och 608. Fastigheterna Molnby 3:1 och 5:1, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Uppland. SAU rapport 2011:8 25
Bilagor
26
Bilaga 1. Schakttabell
Schakt 3046 Längd (m)
13,3
Bredd (m)
6,2
Djup (m)
0,1 - 0,25
Area (m²) Matjordsdjup Matjord
26,7 Gråbrun, ngt lerig sand med sten (0,04 - 0,2 m)
Undergrund Anläggningar Kommentar
Ljust brungul, ngt lerig sand med stenar 0,04 - 0,2 m stora. A3083, A3177
3095
14,6
3110
29,6 1,7 - 3,2 0,15 - 0,3
3203
15,4
3222
7,7
3229
16,0
5000
16,9
5032 5048 5066 5078 5103
16,1 36,1 32,0 22,6 21,7 1,5 0,25 1,8 0,15 - 0,25 1,6 1,8 0,20 - 0,25 0,25 1,5 0,25 - 0,35 1,7 1,8 1,8 1,8 1,8 0,3 - 0,45 0,30 - 0,35 0,30- 0,40 0,35 - 0,40 26,9 61,7 Gråbrun, ngt lerig, siltig och grusig sand med sten (0,02 - 0,2 m, enstaka 0,4 m) Ljust gulbrun, ngt lerig, siltig och grusig sand med stenar (0,02 - 0,2 m, enstaka 0,4 m) Gråbrun, ngt lerig, siltig och grusig sand med sten (0,02 - 0,2 m, enstaka 0,4 m) Ljust gulbrun, ngt lerig, siltig och grusig sand med stenar (0,02 - 0,2 m, enstaka 0,4 m) 55,2 38,9 35,9 0,15 - 0,2 Gråbrun sand med påfallande mycket sten (0,03 - 0,05 m) Gråbrun sand med mycket sten (0,04 - 0,4 m) 0,20 Brungrå, ngt lerig och siltig sand med stor andel sten (0,04 - 0,5 m) Ljust gulbrun, ngt lerig sand med stenar (0,03 - 0,05 m) Ljust gulgrå sand med stor andel sten (0,04 - 0,5 m) 62,1 Gråbrun, ngt lerig fin sand med sten (0,04 - 0,3 m, samt enstaka 0,6 m) i Ö Ljust brungul, fin sand med sten (0,04 - 0,3 m) i Ö 22,6 56,4 26,0 12,5 27,5 0,25 - 0,3 Ljust gråbrun, ngt lerig sand 0,25 - 0,30 Brun, svagt humös, siltig lera 0,25 - 0,30 Brun, svagt humös, siltig lera 0,30 Brun, svagt humös, siltig lera Ljusbrun, svagt humös, siltig lera Fin brungul och stenfri sand Gråbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun, siltig lera med sten (0,1 - 0,15 m) Ansamling sten mitt i schaktet (stenar 0,15 m) Stenkross samt berg i dagen i större delen av schaktet Stora stenblock i schaktet Bergskross (stenar 0,05 m) (5016) samt störning (5020) i V 2 diken (5039, 5043) 1 dike 1 böjt dike
Bilaga 2. Arkeologiska objekt
Id Namn Typ 3083
Spisröse Spisröse
3177 3236 3241 3249 3256 3264 3270 3275 3282 3292 3301 3308 3317 3323 3329 3342 3358 3367 3374 3406 3418 3434
Husgrund Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Väg Dike Jordkällare Åkerhak Husgrund Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Sten Väg Dike Husgrund Åkerhak
Form Längd (m) Bredd (m) Notering
4,0 2,5 Kraftigt övertorvad Oregelbunden 7,0 5,0
Beskrivning
Ost-västlig riktning. Bestående av 0,2 - 0,5 m stora naturstenar och tegel samt tegelkross. Relaterad till 3177. Ost-västlig riktning. Bestående av 0,4 - 0,5 m stora syllstenar. Anläggningen mycket störd. Relaterad till 3083.
Id Namn Typ Form 3700
Jordkällare Husgrund
3755 5016 5020 5039 5043 5061 5089 5093 5102 5123 5136 8001
Odlingsröse Bärlager bergkross Moderna sopor Dike Dike Dike Dike Dike Odlingsröse Röjningsröse Lager Lager Dike Dike Dike Dike Dike Röjningsröse Oval Stensättning Stensättning Sten i stensättning Röjsten Sten Agrarhistoriskt objekt Rundad
Längd (m)
7,0
Bredd (m)
6,0
Notering
7,0 6,0 6,5 5,5 Övertorvad 2,0 Övertorvad 6,5 Övertorvad Centralt i stensättning
Beskrivning
Nord-sydlig rikting, 1,8 m hög. Bestående av grovt huggna naturstenar 0,5 - 0,7 m stora. Spår av murbruk. Sten över ingång utrasad. Öppning mot syd. Fylld med metallskrot, bevuxen med hassel och sly av syrén. Flack oval i ost-västlig riktning. 0,4 m hög. Stenfylld, bestående av 0,2 - 0,5 m stora naturstenar. Beståede av 0,2 - 0,5 m stora stenar samt tegelsten. Rundad 6,5 x 6,5 m. 0,4 m h, fint välvd. Övertorvad med block i mitten. Stenfylld med sandfyllning. Exponerat läge mot söder och impediment med berg i dagen.