Transcript REVAQ Kumla reningsverk

REVAQ
Kumla reningsverk
Patrik Ullerud
SweBgas
2012-10-05
[email protected]
Sida
Sammanfattning
Denna LIA (lärande I Arbete)
är ett specifikt projekt.
Projektet innebär att vi ska
titta på hur Kumla
Reningsverk (Kumla ARV)
ligger till inför en stundande
REVAQ certifiering. Det är
tänkt att Kumla ARV ska börja
sitt certifieringsjobb någon
gång under 2013.
Vi har analyserat de
lagstadgade tungmetaller
Bild 1:Kumla Reningsverk; Foto Patrik Ullerud
som finns i avloppsslammet.
Dessa har vi jämfört de med de givna gränsvärderana som finns inom REVAQ
certifieringen. Vi har även tittat tillbaka i tiden och satt upp trendkurvor på dessa
metaller.
Naturvårdsverkets har gett ut en rapport på över 60 olika spårelement som heter ”
Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i
jord och gröda 5148” Vi har jämfört Kumlas ARV:s resultat med Naturvårdsverkets
rapport.
Vi har även tittat på de vanligaste rutiner som finns inom Kumla AVR och jämfört dessa
med REVAQ:s handbok, de styrande dokumenten.
Sammanfattningsvis så är vår bedömning att Kumla ARV ligger bra till med både
tungmetallerna och spårelementen inför en certifieringen. Tungmetallerna är inom
gränsvärderna. Spårelementen har vi bara gjort EN analys men värdemässigt så ligger
Kumla ARV bra till med jämförelse med rapport ”5148”.
2012-10-05
1 / 35
Sida
Kumla ARV är långt framskridna med redan nedskrivna rutiner för sitt dagliga arbete och
för sin Egenkontroll.
Det är viktigt att man samlas i interna grupper och jämför sin Egenkontroll och sina
dagliga rutiner med REVAQ:s regelverk men framförallt de styrande dokumenten som
hela REVAQ är uppbyggt runt.
Får passa på att tacka alla som har hjälpt till med information till den här rapporten.
Framför allt personalen på Kumla reningsverk som alltid har ställt upp och berättat och
svarat på alla frågor. Får även passa på att tacka Anna Berggren på REVAQ sekretariatet
som har varit ett pollplank för mig i detta projekt.
2012-10-05
2 / 35
Sida
Innehåll
SAMMANFATTNING ....................................................................................................1
1 INLEDNING ...............................................................................................................5
1.1 Bakgrund och syfte............................................................................................................................. 5
1.2 Mål ..................................................................................................................................................... 6
1.3 Avgränsning ....................................................................................................................................... 6
2 AVLOPPSSLAM .........................................................................................................7
2.1 Slammets väg i Kumla ........................................................................................................................ 9
3 REVAQ ................................................................................................................... 12
3.1 Vad innehåller REVAQ ...................................................................................................................... 13
3.1.1 Regleverk ........................................................................................................................................ 13
3.1.2 Styrande dokument ........................................................................................................................ 14
3.1.3 Redovisande Dokument .................................................................................................................. 15
3.2 REVAQ uppstartsarbete ................................................................................................................... 16
3.3 REVAQ snurran................................................................................................................................. 17
4 KADMIUM OCH METALLER ..................................................................................... 18
4.1 Gränsvärden för metaller ................................................................................................................. 18
4.2 Kadmiumfosforkvot ......................................................................................................................... 19
4.3 Naturvårdsverket rapport 5148 ........................................................................................................ 20
4.4 Kumla Reningsverk resultat .............................................................................................................. 21
4.4.1 Gränsvärden på metaller ................................................................................................................ 21
4.4.2 Gränsvärden kadmium ................................................................................................................... 26
4.4.3 De 60 Spårelementen ..................................................................................................................... 27
2012-10-05
3 / 35
Sida
5 HYGIENISERING ...................................................................................................... 31
6 LÄNKSAMLING ....................................................................................................... 33
7 KÄLLHÄNVISNING .................................................................................................. 34
2012-10-05
4 / 35
Sida
1 Inledning
Under LIA2 så har vi undersökt hur Kumla
ARV ligger till inför en stundande REVAQ
certifiering.
Vad REVAQ innebär kommer vi att beskriva
under kapitel ”REVAQ” men i stort betyder
det att man kan och får sprida det rötade
avloppsslammet på åkermark. Vi har tittat
på de interna rutiner, analyserat och tittat
på tungmetallerna i slammet och över 60
andra spårelement som enligt REVAQ man
måste ha kontroll på.
Bild 2: Kumla Kommun
1.1 Bakgrund och syfte
Går biogasutbildningen Biogastekniker 400-YH-poäng på skolan Blue Peak AB i Hallsberg
2011-09-12_2013-05-03.
I Kursplanen ingår det två stycken LIA perioder, praktik ute i marknaden.
LIA1 var en 8 veckors lång praktik. Praktiken varade 2012-01-30 och håll på till 2012-0323 och gjordes delvis på Kumla ARV.
Nu är det LIA2 som gäller och omfattar 12 veckor 2012-06-25 - 2012-10-12 inkl. 4
veckors sommaruppehåll.
Sist i utbildningen ligger ett Examensarbete om 8 veckor.
LIA:n är till för att vi studenter ska få förståelse till exempel hur en biogasanläggning
fungerar, och eller hur ett företag är uppbyggt och hur företaget/företagen jobbar med
biogas. LIA:an är också till för att studenterna ska ha möjlighet att kunna bygga upp och
underhålla sitt kontaktnät inom biogasbranschen.
Denna gång, LIA 2 så fick jag en förfrågan att förbereda Kumlas ARV:s REVAQ certifiering.
Det lät som ett intressant projekt och jag tackade ja till denna utmaning. Naturligtvis
också denna gång är Marcel Minnegal Chef på Kumla Reningsverk handledare. REVAQ är
en stor och viktig del vi vårt miljöarbete och en viktig pusselbit i fosforåtervinningen.
2012-10-05
5 / 35
Sida
1.2 Mål
Målet med detta projekt var att förbereda och sammanställa fakta inför en REVAQ
certifiering av Kumla ARV. Vi skulle även kontrollera ifall Kumla ARV låg inom
gränsvärdarna på tungmetallerna och alla de andra spårelementen, om de inte gjorde
det, hur långt ifrån gränsvärderana de var. Vi skulle även titta på de rutiner som finns på
reningsverket och jämföra det med REVAQ:s handbok.
1.3 Avgränsning
En REVAQ certifiering är ett stor och komplicerat jobb där man under stora bitar jobbar i
projektgrupper och sätter upp olika gemensamma rutiner och mål. Under denna LIAperiod så inföll det under semestertid med mycket begränsad tillgång på personal. På
Kumla ARV har också haft en hel del stora planerade underhållsprojekt att ta tag i direkt
efter semestrarna. Detta har begränsat min del i mitt arbete med möten med
personalen som inte har hunnits med. Detta har inneburit att jag har varit med i
underhållsarbetet och tagit del i de dagliga rutinerna på reningsverket. Därmed har inte
mitt projekt blivit så omfattande som jag hade tänkt mig från början.
Det finns delade åsikter om hur vida vi ska sprida avloppsslam med tungmetaller och
läkemedelsrester i på våra åkrar. Jag har inte lagt in några personliga åsikter i denna
känsliga fråga utan bara hänvisar till fakta och vad som sägs och skrivits i kungörelser
och lagtexter.
Vi kommer inte gå igenom hur REVAQ organisationen är uppbyggd utan vi har tittat mer
på hur certifieringssystemet är uppbyggt och har man skulle kunna lägga upp arbetet vid
en uppstart inför en certifiering.
2012-10-05
6 / 35
Sida
2 Avloppsslam
Avloppsslam är en restfraktion som blir
kvar när man renar avloppsvatten.
Avloppslam definieras i SNFS 1994:2
(Statens Naturvårdsverks
Författningssamling) som: ”Slam från
avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar
eller liknande anordningar som
behandlar avloppsvatten från hushåll
eller tätorter, eller från andra
reningsverk som behandlar
avloppsvatten med liknande
sammansättning”.
Bild 3: Kumla Rötkammare; Foto Patrik Ullerud
Enligt SCB, Jordbruksverket 2007 så producerar Sverige ca: 220 000 ton TS (torrsubstans)
kommunalt avloppsslam varje år. Avloppsslammet innehåller mycket kväve, fosfors och
många essentiella ämnen som är livsviktiga för växter och levande organismer.
I avloppsslammet följer det även med mycket oönskade ämnen. Dessa ämnen är allt
från tungmetaller till läkemedelsrester. Dagens reningsverk har inte kunskap eller
ekonomiska möjligheter att rena avloppsvattnet från alla dessa ämnen. Dessa ämnen
följer bland annat med det rötade slammet som är tänkt att vi ska gödsla våra åkrar med.
Enligt SNFS 1998:2 så måste Producenten av, avloppsslam som sprids på våra åkrar, ta
ut representativa prover på avloppsslammet på följande:






TS (torrsubstans)
pH
Totalfosfor
Totalkväve
Amoniumkväve
Bly, Kadmium, Koppar, Krom, Kvicksilver, Nickel och Zink
2012-10-05
7 / 35
Sida
Med bakgrund till att slammet innehåller de oönskade ämnena så har det skapats en
debatt om ifall vi verkligen ska gödsla vår åkermark med avloppsslam. Slammet
innehåller bl.a. tungmetaller och eventuella läkemedelsrester. För att bemöta dessa
frågeställningar så startades det upp ett utvecklingsprojekt 2002 som döptes till REVAQ.
Detta var för att sprida kunskap och förståelse för varför vi ska sprida avloppsslam på
våra åkrar.
2012-10-05
8 / 35
Sida
2.1 Slammets väg i Kumla
Mekanisk Rening
Kemisk Rening
Försedimentering
Förtjockning
Hygienisering
Rötning
Avvattning
Lagring
Vidare för Användning
Figur 1: Slammets flödesschema
Slammets väg genom reningsverket till slutlig
användning börjar med att avloppsvattnet anländer till
reningsverket och passerar olika galler för att rensa
bort fasta oönskade föremål.
Sedan passerar vattnet ett sandfång där man låter
eventuell sand sjunka till botten för senare tvättas och
återanvändas.
I denna fas, den kemiska reningen så tillsätter man
FeCl3 (Järnklorid) innan avloppsvattnet kommer till
försedimenteringen. Försedimenteringen är till för att
slammet ska få möjlighet till att sjunka till botten
(sedimentera). Järnkloriden är en fällningskemikalie.
Den gör så att det lösta slammet flockar sig (bildar
klumpar) och sedimenterar. På botten av bassängen
samlas slammet upp och pumpas vidare till ett av de tre
råslamslager som finns i Kumla. Här håller slammet en
TS (torrsubstans) halt på ca: 3%. Kumlas rötkammarprocess är optimerad för en TS halt på 6%.
För att kunna kunna köra processen
optimerad så måste man förtjocka
slammet. Det gör man med en
centrifug NoxonF som i dagligt tal
heter föravvattnare. Här tillsätter
man även en blandning av polymer
för att stabilisera upp slammet.
Målet är att få en TS halt på 6%. Det
finns två olika sätt att göra detta på.
Ena sättet är att köra centrifugen
Bild 4: Noxon Föravvattnare; Foto Patrik Ullerud
med målet till TS halt på 6%, andra
sättet är att köra centrifugen till TS halt på 12% och sedan ”köra förbi” råslam för att
späda ut det till TS halt på 6%. Sätt nummer 2 så går det åt mindre energi samt mindre
polymer. Slammet samlas upp i en av de två bufferttankarna.
2012-10-05
9 / 35
Sida
Sedan pumpas det vidare till hygieniseringen och
värmeväxlaren (förklaras mer ingående under
kapitel ”Hygienisering”). I Reaktortanken
(Hygieniseringstanken) så värms slammet upp till 60Co i
en timme för att de patogena bakterierna ska dö. Efter
en timme i reaktortanken så pumpas slammet vidare till
värmeväxlaren och sen till rötkammaren.
I rötkammaren rötas slammet i ca 42Co i 14-15 dagar, för
att i primärt syfte få ut metangas (Biogas). Biogas
används i som en energikälla i den egna processen men
även som värme till det kommunala förrådet, som ligger
grannar till reningsverket.
Som en restprodukt från rötningen får man nu kvar rötat
slam som man i dagsläget deponerar på kommunens
mark runt Kvarntorpshögen.
Bild 5: Slamsilo;
Foto Patrik Ullerud
Innan det körs till
deponering så pumpas
slammet in i yttligare en
centrifug NoxonS (kallat för
slutavvattnaren) för att få
upp TS halten till runt 20%.
Därefter samlas det upp i en
silos för invänta
sluttransport till deponin i
Kvarntorp.
Bild 6: Kvarntorp slamdeponi; Foto Patrik Ullerud
2012-10-05
10 / 35
Sida
I Kumla ARV så producerar man ca: 435 ton rötat avloppsslam årligen. I dagens läge så
tar Företaget Farmartjänst hand om transporterna till deponin i Kvarntorp. Förr så
deponerade man slammet uppe på Kvarntorpshögen.
Under bygget av Kumla Golfbana ute i Kvarntorp så använde man sig av det rötade
slammet som utfyllnadsmaterial. Nu är det meningen att Kumla ARV ska REVAQ
certifiera sig och sitt avloppsslam för att kunna få möjlighet till att sälja slammet som ett
näringsrikt biogödsel som man kan sprida på åkrarna runt om i Kumla.
2012-10-05
11 / 35
Sida
3 REVAQ
Rent vatten är en förutsättning för liv på
jorden. För att vi ska fortsätta att kunna
få tillgång till rent vatten så är det
viktigt att vi minkar nedsmutsningen
och utsläpp på jorden och framför allt i
vårt avloppsvatten.
Våra reningsverk klarar inte av i
dagsläget att rena avloppsvatten till en
rimlig kostnad från alla farliga ämnen
som finns. Därför är det viktigt att vi
minskar flödet av farliga ämnen in till
våra reningsverk (Uppströmsarbete).
Figur 2: REVAQ Logo
REVAQ startade år 2002, då som ett
utvecklingsprojekt. Det utvecklades år 2008 till det certifieringssystem det är idag, av
vattentjänstbranschen, LRF, Lantmännen och dagligvaruhandeln. I dag är REVAQ en
standard som ägs av Svenskt Vatten. Som certifieringsorgan har man valt en oberoende
tredje part och i dagsläget är det SP (Statens tekniska forskningsinstitut) som genomför
och kontrollerar certifieringen.
REVAQ ska se till att reningsverken kvalitetssäkra sitt jobb med att återföra den
fosforrika växtnäringen till jordbruket samt att aktivt jobba med sitt uppströmsarbete.
Att ständigt förbättra slamkvaliteten och öka spårbarheten på slammet är väldigt viktiga
bitar i REVAQ.
Med hjälp av REVAQ certifieringen vi ska kunna ta vara på och fosfor, kväve och de
många andra näringsämnena som finns i slammet och återföra det till naturen såsom ett
naturlig växtnäring på våra åkrar. Detta ska ske på ett så ansvarfullt, kvalitativt och
ekonomiskt sätt som möjligt.
REVAQ jobbar aktivt med Uppströmsarbete och Nerströmsarbete. Det menas att man
jobbar tillsammans med samhället och näringsidkarna för att skapa en förståelse varför
man inte ska släppa ut farliga och giftiga ämnen i vårt avloppsvatten. Kommunikation
med marknaden är ett viktigt led i REVAQ arbetet. Att skapa förståelse och förtroende
för alla parter. En annan del i REVAQ arbetet är den öppenhet och dokumentation och
man hela tiden ska jobba aktivt med förbättringar.
2012-10-05
12 / 35
Sida
Vi ser dagens REVAQ-arbete som en miljöinvestering in i framtiden.
3.1 Vad innehåller REVAQ
En REVAQ certifiering är ett stort och komplicerad process som kan ta mycket tid. Man
jobbar ofta i mindre interna grupper med en utomstående expert, konsult exempelvis.
Det är viktigt att man jobbar internt inom sin egen organisation. Där har man den
kompetens som behövs på sina egna rutiner och hur själva reningsverket är utformat
och fungerar.
Det stora tunga jobbet är det interna dokumentationen på hur man ska jobba och hur
man kunna följa de rutiner som man har satt upp, därför är det viktigt att ta tillvara på
den interna kompetens som finns.
REVAQ är indelat i tre olika delar.
 Regelverk
 Styrande Dokument
 Redovisande Dokument
3.1.1 Regleverk
Den kanske viktigaste delen, själva ryggraden, är regelverket. Där står det i text hur man
ska göra, vad man ska göra, när man ska göra vad och vad som gäller. I regelverket finns
det också 9st bilagor som är till för hjälpa och förtydliga vissa delar i reglerna. I skrivande
stund är det utgåva 2.2, 2012-01-01 som gäller. (länk under länksamling).
Till regelverket finns det naturligtvis också ett dokument som tolkar reglerna på ett lite
lättare sätt, ett Tolkningsunderlag för regelverk REVAQ (finns under länksamling).
För att underlätta arbetet och hitta i regelverket så finns det ett dokument som
heter ”Korsreferenslista”. Det är en lista där man kan se vilket kapitel i Regelverket som
tillhör vilket Styrande Dokument eller tvärt om.
2012-10-05
13 / 35
Sida
3.1.2 Styrande dokument
Styrande Dokument är Rutiner och
instruktioner för REVAQ arbetet.
När man går kursen till REVAQ
certifiering så finns det en pärm som
heter ”Kvalitetsmanual”. I den pärmen
finns det exempel på alla styrande
dokument samt lite olika förslag på hur
man kan upprätta de styrande
dokumenten.
De styrande dokumenten är uppdelade i
fyra grupper. Inom varje grupp så finns
det 6 eller 10 olika underrubriker




O = Organisation 1-10
U = Uppströms 1-6
P = Verket 1-6
N = Nedströms 1-6
Figur 3: REVAQ manual
Vi har tagit de förslag som REVAQ föreslår och gjort om dokumenthuvudet samt lagt in
Kumla Kommuns logotype på ALLA styrande dokument. Alla dessa dokument har
Marcel Minnegal fått på en USB-sticka. Det är inte nödvändigtvis tvunget att använda
sig av denna layout eller namnet på dokumenten. Det som är viktigt är att få med alla
delar, och därmed har vi beslutat att använda oss av REVAQ:s Dokumentnamn och
layout, förutom sidhuvudet som vi har gjort nytt.
De dokument som vi har fördjupat oss i är den egenkontroll som finns under ”O =
Organisation”. Vi upplever och uppfattar att Kumla ARV ligger väldigt långt fram med sin
egen Egen kontroll i form av redan nedskrivna rutiner. Dessa rutiner ligger nära de
rutiner som REVAQ föreslår. Därmed så är det inte så svårt att konvertera rutinerna så
att det ska passa REVAQ:s regelverk
2012-10-05
14 / 35
Sida
Dock måste man tillsätta en intern grupp som är mycket kunnig på de idag ”dagliga
rutiner”. Vi trodde att det skulle finns tid från Kumla ARV till att titta på dessa saker
redan under detta projekt men på grund av semestrar och många olika
underhållsprojekt igång samtidigt så fanns det inte tid för det. Vi kan bara konstatera att
Kumla ARV:s rutiner i Egenkontrollprogrammet ligger nära REVAQ:s rutiner.
3.1.3 Redovisande Dokument
Till de Styrande Dokument så ska det finnas ett eller flera olika ”Redovisande
Dokument”.
Det Redovisande dokumentet är en bekräftelse på att man gör och håller sig inom de
gränsvärdena och rutiner som det egna reningsverket eller minst det REVAQ sätter upp.
Med andra ord det som står i det Redovisande Dokumentet. Det kan vara:







Namnlistor
Resultat på olika mätningar
Resultat på provtagningar
Vilka mål vi har
Vilken policy vi har
Vart vi förvarar vad
Kemikalielister …. Osv.
Dessa dokument behöver inte se ut på något speciellt sätt. Det som är viktigt att man i
de Styrande Dokumentet skriver in vilket eller vilka Redovisande Dokument som tillhör
det specifika Styrande Dokumentet och vart man lagrar det, elektroniskt, vilken sökväg
eller i vilken pärm som han hittar dokumenten i.
2012-10-05
15 / 35
Sida
3.2 REVAQ uppstartsarbete
När man startar upp arbetet med certifieringen är det viktig att man gör det i rätt
ordning. Vi har tagit med REVAQ snurran för att illustrera hur man kan gå till väga när
man ska certifiera sig.
REVAQ är uppbyggt enligt ISO 14001 ett ledningssystem – Inte en produktcertifiering
REVAQ-snurran är uppbyggd enl ISO 140001 en PDCA-cykel.
Med PDCA-cykeln är det meningen man hela tiden börjar om och om igen och ska ge en
uppåtgående spiral för att alltid man ska förbättra sig.
 P=Plan-Planera
Identifiera Analysera problem föreslå
lösning
 D=Do-Genomför
Genom för den/de lösningarna man kommit
fram till
Förbättra
Figur 4: PDAC - Cykel
 C=ChecK-Kontrollera
Insamla och utvärdera data. Om lösning är ok vidare till ACT om inte tillbaka till
PLAN
 A=ACT-Aktualisera
Implementera och standardisera lösningen.
Åter till PLAN för att alltid förbättra processen
RVAQ-snurran är ett bra verktyg för att hur man ska lägga upp certifieringsjobbet. Den
innehåller många viktiga delar som är lätta att glömma bort för att man fokuserar för
mycket på analyser och en massa siffror som analyserna ger.
2012-10-05
16 / 35
Sida
3.3 REVAQ snurran
 POLICY
Först ska man titta på” vad
har vi för policy”. Vad har
kommunen för miljöpolicy.
Finns det några åtagande
vad som gäller förbättringar
eller policy när det gäller
slammet. Ofta är det
politiska inslag i policyn.
Figur 5: REVAQ snurra
 MÅL
Sätt upp mål. Målen måste vara mätbara och naturligtvis måste målen också
vara realistiska. Det är bra ifall man inte sätter målen för lång bort. Normalt bör
målen ligga på en tidsperiod runt 2 till 4 år bort. Målen ska vara för att förbättra
kvaliteten på både företaget och produkten.
 PRIORETERING
Gör en lista på alla arbeten som ska göras. Välj ut 2-5 mål och sätt upp en
prioriteringslista. Det kan vara t.ex. Cd/p kvoten, Inventera Industrierna eller och
Information till allmänheten och eller företagen angående vårt REVAQ-arbete.
 HANLINGSPLAN
Sätt upp en handlingsplan. Vem som har ansvar för vilket jobb, inom vilken
tidsram ska jobbet vara färdigt, vad finns det för kostnader kopplat till arbetet
och naturligtvis rapportering och kommentarer.
 ÅTGÄRDER, GENOMFÖRANDE
Här ligger det t.ex. olika riskanalyserna.
Den vanliga Konsekvensanalysen, Risk= Sannolikhet * Konsekvens.
Här ligger det också en HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points eller på
svenska faroanalys och kritiska styrpunkter) standard inom livsmedelsproduktion.
 REVAQ-SNURRA
Mer om dessa bitar finns i pärmen Utbildning REVAQ (Svenskt Vatten)
Alltid FOCUS på miljön ur alla aspekter
2012-10-05
17 / 35
Sida
4 Kadmium och metaller
Kadmium (Cd) är ett metalliskt
grundämne som man brukar kalla för
tungmetall. I periodiska systemet hamnar
kadmium i samma grupp som zink och
kvicksilver, i grupp tolv. Kadmium är
ganska ovanlig i jordskorpan, och
förekommer främst då tillsammans med
zink. Kadmium är mycket giftig metall som
kan i redan små mångder ger effekter på
miljö och hälsa. Kadmium är är ett
grundämne och kan inte brytas ner i naturen.
Bild 7:Kadimium; Foto Wikipedia
I Sverige har det sedan 1985 funnits begränsningar för att använda sig av kadmium i
kommersiellt syften och idagsläget så regleras det även genom EU-lagstiftning.
4.1 Gränsvärden för metaller
Genom REVAQ så sätter man upp flera olika mål och gränsvärden med kadmium. REVAQ
regelverk (3.2.1.1) så hänvisar man till Svensk lagstitning när det gäller gränsvärden på
kadmium men även med andra metaller. Gränsvärderna regleras genom SFS 1998:944
(se tabell nedan)
Metaller i avloppsslam enligt Svensk lagstiftning
”20 § Avloppsslam för jordbruksändamål får saluhållas och överlåtas endast
om metallhalten inte överstiger vad som framgår av följande” SFS1998:944
SFS1998:944
Nytt förslag från Naturvårdsverket
Metall
mg/kg TS
mg/kg TS (detta gäller EJ idag)
Bly
Pb
100
100
Kadmium
Cd
2
1,7
Koppar
Cu
600
600
Krom
Cr
100
100
Kvicksilver
Hg
2,5
1,8
Nickel
Ni
50
50
Zink
Zn
800
800
Silver
--15
Ten
--35
2012-10-05
18 / 35
Sida
Naturvårdsverket har lämnat in ett förslag om en justering på gränsvärdarna kadmium
och kvicksilver och samtidigt vill lägga till silver och ten på listan. Dessa nya gränsvärden
har inte gått igenom ännu, men det kan vara en fingervisning om att det kan bli skärpta
krav och lägre gränsvärden i framtiden. I dag finns det ett kadmium mål eller
kadmiumfosforkvot som inte får överstiga 17mgCd/kg P år 2025.
I SNFS 1998:04 regleras gränsvärden för ovanstående metaller även i åkermarken. Om
metallerna i jorden överskrider dessa gränsvärden får man inte sprida avloppsslam på
några av dessa åkrar.
”Metaller i åkermark
Gränsvärden enligt 8 och 10 §§ för halten metaller i åkermark vid användning av
avloppsslam” Enl SNFS1998:04
Metall
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zick
Pb
Cd
Cu
Cr
Hg
Ni
Zn
mg/kg TS i jord
40
0,4
40
60
0,3
30
100
4.2 Kadmiumfosforkvot
I REVAQ:s regelverk 3.2.1.2 så har man angett en kadmiumfosforkvot som ska
underskrida 33mg Cd/kg P från 1 Januari 2012 (beräknat från respektive årsmedelvärde).
Man har satt upp en gräns 2025 på att kadmiumfosforkvoten får högst vara 17mg Cd/kg
P. Det betyder att de flesta reningsverk som ska certifiera sig måste ett aktivt arbete för
att få ner kadmiumkvoten till 17 mg Cd/kg P år 2025.
En kvot på 33mg Cd/kg P innebär en kadmiumgiva i slam som år 2012 får maximalt vara
på 0,72g Cd/ha och år. Givan beräknas från en fosforgiva på 22 kg/ha och år. Man har då
räknat att man ska sprida 22 kg Fosfor (P) på en hektar åkermark.
2012-10-05
19 / 35
Sida
4.3 Naturvårdsverket rapport 5148
I Sverige likaså många andra länder så finns det
gränsvärden för vissa farliga metaller. Dock har
Sverige några av de strängaste gränserna i världen.
Dessa metaller är som vi redan redovisat (bly,
kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink).
Emellertid så finns det mycket mer metaller och
spårämnen i jorden. Vi tillför jorden med metaller
och spårelement men samtidigt så urlakas jorden
med viktiga ämnen. Därmed är det viktigt att hålla
koll på vad som finns i jorden och vad man tillför
jorden med.
Avloppsslammet innehåller både metaller och icke
metaller. För att få en koll på vad slammet verkligen Figur 6: Naturvårdsverket "5148"
innehåller så tog Naturvårdsverket uppdrag från
Institutionen för markvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet att låta undersöka
förekomsten av drygt 60 spårelement i slam från ett 50-tal svenska reningsverk. Dessa
spårelement är som följer:
”De analyserade spårelementen är arsenik (As), silver (Ag), guld (Au), bor (B), barium(Ba),
beryllium (Be), vismut (Bi), kadmium (Cd), cerium (Ce) kobolt (Co), krom (Cr), cesium (Cs),
koppar (Cu), dysprosium (Dy), erbium (Er), europium (Eu), gallium (Ga), gadolinium (Gd),
germanium (Ge), hafnium (Hf), kvicksilver (Hg), holmium (Ho), indium (In), iridium (Ir),
antan (La), litium (Li), lutetium (Lu), mangan (Mn), molybden (Mo), niob (Nb), neodym
(Nd), nickel (Ni), bly (Pb), palladium (Pd), praseodym (Pr), platina (Pt), rubidium (Rb),
rhenium (Re), rhodium (Rh), rutenium (Ru), antimon (Sb), skandium (Sc), selen (Se),
samarium (Sm), tenn (Sn), strontium (Sr), tantal (Ta), terbium (Tb), tellur (Te), torium
(Th), titan (Ti), tallium (Tl), thulium (Tm), uran (U), vanadin (V), volfram (W), yttrium (Y),
ytterbium (Yb), zink (Zn) och zirkonium (Zr).
På slam- och jordprov analyserades också makroämnena aluminium (Al), kalcium (Ca),
järn (Fe), kalium (K), magnesium (Mg), mangan (Mn), natrium (Na), fosfor (P), svavel (S)
och kisel (Si).”
Detta är inga gränsvärden utan bara en jämförelse mellan de olika reningsverken. Dock
enlig REVAQ så ska man analysera de 60 spårelement enl. ”rapport 5148”och räkna fram
tillförselsmängden med forsforsgiva på 22kg fosfor per hektar.
2012-10-05
20 / 35
Sida
Man ska även räkna ut fördubblingshastigheten utifrån de provresultat med de 60
spårelementen. Spårelementen får inte fördubblas inom 500 år. Det menas att de
spårelementen som vid näringstillförselns med slam som har en ackumuleringstakt
större än 0,20% per år skall identifieras och sättas upp på prioriteringslistan och ska
prioriteras i förbättringsarbetet.
4.4 Kumla Reningsverk resultat
En av våra uppgifter med detta projekt var att titta på hur Kumla ARV ligger i förhållande
mot de gränsvärden som finns uppsatta enligt Svensk lagstiftning kontra de värden som
REVAQ ställer för att man ska kunna certifiera sig. Vi har även tittat på enligt
Naturvårdsverkets rapport ”5148” de 60 spårelementen.
4.4.1 Gränsvärden på metaller
Har sammanställt nuvarande gränsvärdarna från SFS1998:944 och det nya förslaget
(som EJ gäller idag), tillsammans med de resultat som Kumla ARV har fått. Som synes så
ligger Kumla ARV mycket under gränsvärdarna, till och med de nya gränsvärdarna ligger
Kumla ARV mycket under.
Gällande förslag Nytt förslag
Kumlas resultat*
Metall
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
Bly
Pb
100
100
11,33
Kadmium
Cd
2
1,7
0,51
Koppar
Cu
600
600
315
Krom
Cr
100
100
26
Kvicksilver
Hg
2,5
1,8
0,40
Nickel
Ni
50
50
13
Zink
Zn
800
800
377
Silver
Ag
--15
1,88
Ten
Sn
--35
13
*Kumlas resultat gäller genomsnitt 2012 1-2 och 3:e kvartalet, förutom silver och ten
som bara är en mätning
2012-10-05
21 / 35
Sida
För att veta hur Kumla ARV ligger i jämförelse med resten landets reningsverk så har vi
ställt upp ett diagram med de lagstadgade metallerna som visar detta. Vi kan även här
se att provresultaten från Kumla ARV är låga och ligger under riksgenomsnittet.
Gällande förslag Slamkvalitet 2006 Kumlas resultat
Metall
mg/kg TS
Riksgenomsnitt*
mg/kg TS
Bly
Pb
100
28
11,33
Kadmium
Cd
2
1
0,51
Koppar
Cu
600
358
315
Krom
Cr
100
29
26
Kvicksilver Hg
2,5
0,8
0,40
Nickel
Ni
50
19
13
Zink
Zn
800
552
377
Tot Fosfor P
--27 000
23 700
Tot Kväve
N
--42 000
48 500
*Slamkvalitet 2006 Riksgenomsnitt enligt SCB ” Utsläpp till vatten och slamproduktion
2010”
Kumla ARV har samlat ihop många års statistik på metallerna. Vi har kompletterat
statistiken med de sista åren som fattades och sammanställt all data och presenterar
det i diagramform på respektive metall. Vi har även lagt in en trendlinje (den svarta
linjen) i alla diagram för att lättare se vilken trend respektive metall har.
BLY (Pb)
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Bly har kraftig nedåtgående trend.
2012-10-05
22 / 35
Sida
KADMIUM (Cd)
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kadmium har också en ganska kraftig nedåtgående trend.
KOPPAR (Cu)
700
600
500
400
300
200
100
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Koppar, en svag men tydlig trend att provresultaten går ned.
2012-10-05
23 / 35
Sida
KROM (Cr)
35
30
25
20
15
10
5
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Krom har en liten svag trend att stiga. Kan kanske vara ide att titta på varför just krom
har en stigande trend.
KVICKSILVER (Hg)
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kvicksilver precis som koppar en liten och svag men dock en trend att sjunka.
2012-10-05
24 / 35
Sida
NICKEL (Ni)
20
15
10
5
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Nickel har också en trendkurva som pekar uppåt. Inte mycket men dock en trend.
ZINK (Zn)
600
500
400
300
200
100
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Zink liggar nästan oförändrad men har dock en liten svag trend att sjunka.
Alla metaller ligger som sagt långt under gränsvärdarna så man kanske inte ska lägga för
mycket tid att analysera siffrorna för djupt. Dock har vi lagt in en trendkurva för att
kunna se vilken trend respektive metall har över tiden. Många av resultaten kan och har
säkerligen med den ändrade industriutveckling som finns inom Kumla kommun.
2012-10-05
25 / 35
Sida
4.4.2 Gränsvärden kadmium
Kadmium/Fosforkvot (Cd/P kvot) är en viktig parameter i REVAQ certifieringen. Det är
det enda ”värde” som REVAQ har satt upp en gräns för i framtiden Vad som gäller idag
är 33mg Cd/kg P sedan 1 Januari 2012 och i framtiden ska den ligga på 17mg Cd/kg P år
2025.
År
P tot
Cd
Cd/p kvot
1998
23000
1,40
60,87
1999
23000
1,17
50,87
2000
28800
0,87
30,21
2001
34000
0,97
28,53
2002
29300
0,81
27,65
2003
30800
0,69
22,40
2004
32300
0,94
29,10
2005
32000
0,78
24,38
2006
30000
0,68
22,67
2007
25000
0,63
25,20
2008
24670
0,66
26,75
2009
23250
0,54
23,23
2010
25000
0,63
25,20
2011
24750
0,54
21,82
2012
23700
0,51
21,52
Vi har lagt in alla värden från 1998 och räknat fram medelvärdet på Cd/P kvot för varje
respektive år. Vi ser att Cd/P kvoten är bara en tredjedel 2012 mot vad den var 1998.
Även här så har säkerligen det ändrade industristrukturen i Kumla kommun att göra
med att siffrorna sjunkit så kraftigt. Tyvärr kan vi nog inte räkna med samma
utvecklingstakt i fortsättningen.
Vi har tagit de 3 kvartalsrapporterna under 2012 och tagit genomsnittet.
Då fick vi följande siffror:
 Kadmiumhalt på 0,51 mg/kg TS
 Fosfor 23,7 g/kg TS.
 Det blir en Cd/P kvot på 21,52.
Betydligt lägre än de 33mg Cd/kg P från 1 Januari 2012 enligt REVAQ reglementet
föreskriver. Det är en bit kvar till 17mg Cd/kg P som gäller från 2025. Därför måste
kadmiumarbetet fortsätta och prioriteras under REVAQ certifieringen och även efter
certifieringen.
2012-10-05
26 / 35
Sida
Cd/P kvot
70
60
50
40
30
20
10
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Vi har även här lagt in en trendlinje. Vi kan se att vi har en stark trend på sjunkande
kadmium/fosforkvot. Även här kan det ha med en förändring i industristrukturen inom
Kumla kommun att göra med. Samtidigt ser vi att på senare år har kurvan planat ut, så
det är viktigt att jobba aktiv med uppströmsarbetet för att nå det mål som man satt
inom REVAQ men även internt inom Kumla ARV.
4.4.3 De 60 Spårelementen
Enligt regelverket kapitel 3 punkt 3.2.1 ska man räkna på fördubblingshastigheten på de
60 Spårelementen enligt rapport ”5148”. Beräkning av fördubblingshastigheten har vi
inte gjort på grund av att vi bara tagit ett prov. För att beräkna fördubblingshastigheten
måste man ta flera prover, minst 3 st prover enligt regelverket.
Vi tog kvartalsprovet på det rötade slammet som fanns i frysen och skickade de till
ALcontrol (som Kumla ARV använder sig av i dagsläget) för analys. ALcontrol har ett
färdigt analyspaket som heter M60 där allt ingår. Vi har bara gjort denna provtagning vid
ett tillfälle så vi har inte kunnat få ut någon ackumuleringstakt. Istället tog vi resultatet
och analyserade de emot de resultat som finns i Naturvårdsverkets rapport ”5148” och
tittade på medelvärdet. Vi har även tagit med max och min för att kunna se hur Kumla
ligger gentemot andra reningsverk i Sverige.
De gulmarkerade resultaten är att vi ligger över medel och det de röda är att vi ligger
mycket över medel. Det är bara på 3 st spårelement som ligger mycket över och totalt 7
st spårelement ligger över medel. Den svagt rödmarkerade Tellur Te är nog olika
mätmetoder (ALcontroll hade < tecken på vårt mätresultat) Med andra ord så är
innehållet de 60 spårelementen i Kumlas slam låga. Hela rapporten från
naturvårdsverket ”5148” ligger för hämtning i länkarkivet.
2012-10-05
27 / 35
Sida
Parameter
TS
Ag
Al
As
Au
B
Ba
Be
Bi
Ca
Cd
Ce
Co
Cr
Cs
Cu
Dy
Er
Eu
Fe
Ga
Gd
Ge
Hf
Hg
Ho
In
Ir
K
La
Li
Lu
Mg
Mn
Mo
Na
Nb
Torrsubstans
Silver
Aluminium
Arsenik
Guld
Bor
Barium
Beryllium
Vismunt
Kalcium
Kadmium
Cerium
Kolmonoxid
Krom
Cesium
Koppar
Dysprosium
Erbium
Europium
Järn
Gallium
Gadolinium
Germanium
Hafnium
Kvicksilver
Holmium
Indium
Iridium
Kalium
Lantan
Litium
Lutetium
Magnesium
Mangan
Molybden
Natrium
Niob
Resultat Medeltal Min enl Max enl
från ALc
5148
5148
5148
20,4
21
2
35
1,88
7,4
1,1
33
33,5
40
6,8
92
4,24
4,7
1,6
14
0,44
0,79
0,18
5,2
6,88
61
2
390
124
310
120
650
0,333
0,6
0,6
0,61
2,05
0,73
0,18
3,8
25,1
28
6,2
190
0,52
1,4
0,58
11
11
24
3
82
2,31
6,2
1,5
32
29,8
33
10
83
0,32
0,63
0,11
1,9
297
390
78
1800
0,991
1,7
0,3
6,3
0,616
1
0,1
2,9
0,199
0,3
0,04
1
57,4
49
4,4
150
5,77
3,5
1,1
20
1,21
2
0,15
6,8
4
4,3
1,1
48
0,815
1,3
0,2
7,4
0,368
1,1
0,2
1,8
0,214
0,4
0,06
1,2
0,05
0,15
0,04
1,1
0,01
0,04
0,04
0,04
3,5
4,4
0,7
12
5,76
16
3
31
2,08
4,3
1
13
0,0924
0,19
0,04
0,49
3,4
3,4
0,8
6,3
573
280
46
1100
6,32
6,7
2,4
20
2,4
3,5
0,8
30
2
4,5
0,7
19
Enhet
28 / 35
Metod % av
medeltal
%
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
3
4
2
3
2
4
4
2
4
2
4
4
4
2
2
4
4
4
4
4
4
4
4
2
4
2
3
4
4
2
4
4
4
4
4
4
2012-10-05
25%
84%
90%
56%
11%
40%
56%
281%
90%
37%
46%
37%
90%
51%
76%
58%
62%
66%
117%
165%
61%
93%
63%
33%
54%
33%
25%
80%
36%
48%
49%
100%
205%
94%
69%
44%
Sida
Parameter
Nd
Ni
P
Pb
Pd
Pr
Pt
Rb
Re
Rh
Ru
S
Sb
Sc
Se
Si
Sm
Sn
Sr
Ta
Tb
Te
Th
Ti
Tl
Tm
U
V
W
Y
Yb
Zn
ZR
Neodym
Nickel
Fosfor
Bly
Palladium
Praseodym
Platina
Rubidium
Rhenium
Rodium
Rutenium
Svavel
Antimon
Skandium
Selen
Kisel
Samarium
Tenn
Strontium
Tantal
Terbium
Tellur
Torium
Titan
Tallium
Tulium
Uran
Vanadin
Volfram
Yttrium
Ytterbium
Zink
Zirkonium
Resultat Medeltal Min enl Max enl
från ALc
5148
5148
5148
5,39
11
1,2
44
12,7
20
7
168
22,2
27
11
55
14,1
33
11
110
0,05
0,16
0,04
0,56
1,4
2,8
1,1
12
0,01
0,04
0,04
0,2
11,2
15
2,5
53
0,01
0,04
0,04
0,08
0,05
0,04
0,04
0,1
0,05
0,08
0,04
0,68
9,9
9
4,2
26
1,16
2,4
0,6
18
1,03
3,2
1,1
9,2
1,5
1,3
0,5
2,8
32
45
16
150
1,15
1,8
0,3
6,4
13
22
7
40
61,2
170
31
1200
0,152
0,9
0,06
3,1
0,183
0,34
0,1
0,96
0,3
0,16
0,04
0,84
1,44
2,4
0,1
12
888
1800
380
4600
0,148
0,15
0,04
0,36
0,0877
0,21
0,12
0,59
10,5
10
1,3
47
16,8
18
2
44
3,56
7,9
1,2
124
7,04
11
0,05
32
0,615
1,1
0,24
3,5
340
550
230
2300
28,8
53
7
240
Enhet
mg/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
g/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
29 / 35
Metod % av
medeltal
4
49%
2
64%
4
82%
2
43%
3
31%
4
50%
3
25%
4
75%
3
25%
3
125%
3
63%
2
110%
3
48%
4
32%
3
115%
4
71%
4
64%
3
59%
4
36%
4
17%
4
54%
3
188%
4
60%
4
49%
2
99%
4
42%
4
105%
4
93%
4
45%
4
64%
4
56%
2
62%
4
54%
Alla < är bortplockade för att få en ren siffra så att man kan räkna procent. Det har ingenting med resultatet att göra. Den exakta tabellen
finns att hämta på USB-stickan
2012-10-05
Sida
Förklaring av de spårelementen som ligger mycket över medel från rapport ”5148”. Vi
har inte tagit med Tellur Te därför att mätningar gjorts med olika mätmetoder.
 Bi Vismunt
Är ett metalliskt grundämne som används i lättsmälta legeringar. Vismut är
ovanligt ogiftigt om man jämför med många andra tungmetaller
 Ga Gallium
Är ett metalliskt grundämne. Galliums kan används i termometrar men oftast i
halvledare som är den största användningsområdet.
 Mn Mangan
Är ett av de vanligaste grundämnen i jordskorpan. Höga doser är neurotoxiskt.
Mangan förekommer i flera olika föreningar allt från bakteriedödande till
jordförbättrande.
2012-10-05
30 / 35
Sida
5 Hygienisering
Hygienisering (rutin P3, bilaga 3 i
regelverk) är framtagen för att hindra
att oönskade patogena bakterier
sprids tillsammans med slammet ut
på våra åkrar. Enligt REVAQ:s
regelverk så måste allt slam som ska
spridas på åkermark genomgå en
accepterad metod av hygienisering.
Det är för att förhindra att smitta
sprids genom slammet. I nästan allt
avloppsvatten i Sverige finns det
närvarande patogener som exempel
salmonella.
Vid upprättande av rutiner för
hygieniseringen bör principerna i
HACCP användas (finns i bilaga 7 i
REVAQ:s regelverk)
Bild 8: Reakto Kumla ARV; Foto Patrik Ullerud
Den nuvarande form av hygienisering
som finns på Kumla ARV är inte
godkänd enligt REVAQ. Kumlas hygienisering fungerar i två steg där en reaktor och
värmeväxlare jobbar tillsammans. Vi kommer inte gå in på djupt beträffande slammets
väg genom dessa två komponenter, men enkelt sett så pumpar man in slammet i
reaktor. Värmer upp det till mellan 50 - 60Co i en timme.
Det finns flera olika metoder att hygienisera slammet enligt REVAQ. Några av de
vanligaste är:




Pastörisering (70Co i 2 timmar)
Termofil rötning 50-60 Co med mint 2 timmars uppehåll av allt slam
Kalkning (bränd och släkt)
Långtidslagring under minimum 6 månader
Den absolut vanligaste metoden är långtidslagring i minst 6 månader.
2012-10-05
31 / 35
Sida
Även andra metoder godkännas ifall slamproducenten kan påvisa att den/dessa
metoder fungerar. Detta görs vid tre separata provtillfällen där salmonella påvisats före
hygieniseringen och salmonellafritt efter hygieniseringen. Slamproducenten skall också
beskriva anläggningens uppbyggnad och beskrivs enligt principen i HACCP, inklusive ett
flödesschema över hela processen.
SweBgas egna tankar
Ifall man tittar på den Animaliska Biproduktsförordningen så ska den
hygieniseringen vara på 70Co i 1 timme. REVAQ certifierat slam 70Co i 2
timmar.
Salmonellabakterien tål kyla och intorkning men dör vid upphettning +70Co .
Kan man höja temperaturen i reaktortanken i Kumla ARV till 70Co i en timme
och påvisa att man inte har någon salmonellabakterier kvar så skulle
troligtvis denna metod godkännas.
En annan aspekt är den ekonomiska delen. Är det ekonomiskt att värma upp
slammet till 70Co . Att höja reaktortemperaturen med 10 grader kanske är en
ekonomisk omöjlighet. Om det finns plats runt Kumlas ARV så kanske
Långtidsförvaring är den mest ekonomiska alternativet. Då kanske man kan
gå ner i temperatur i rötkammaren. I dagsläget så ligger
rötningstemperaturen lite högt för mesofil rötning, ca: 42-45 Co och på så
sätt spara ännu mer energi.
Ett annat alternativ är att öka temperaturen i rötkammaren till 50Co och röta
slammet termofilt. Där måste man också ta i beräkningen den ekonomiska
aspekten samt eventuella processtörningar som exempel skumning och
dyligt.
2012-10-05
32 / 35
Sida
6 Länksamling
Har sammanställt länkar till lite olika dokument som är ett måste inför och under en
certifiering. Har också tagit med lite bra att ha och veta dokument och hemsidor.
Länksamling från Svenskt Vatten
Regelverk för REVAQ utgåva 2.2, 2012-01-01 ( i dags datum gällande)
Tolkningsunderlag för regelverk för REVAQ
Produktblad (Bilaga 2)
Kemikalieredovisning (Bilaga 10)
Tabell Y (Bilaga 11)
Mall REVAQ-årsrapport 2011
Ctrl tangenten och klicka på texten
Länk till PDF dok
Länk till PDF dok
Lank till Excel dok
Länk till Excel dok
Lank till PDF dok
Länk till Excel dok
SweBgas Länksamling
Ansökningsblankett ”certifiering slamproduktion” (SP)
Om Uppströmsarbete (Svenskt Vatten)
Om Miljögifter (Svenskt Vatten)
Om Läkemedel (Svenskt Vatten)
Frågor och svar ang. REVAQ (Svenskt Vatten)
Länk till PDF dok
Länk till hemsida
Länk till hemsida
Länk till hemsida
Länk till PDF dok
REVAQ Sekretariatet (Svenskt Vatten)
Länk till hemsida
Naturvårdsverket rapport ”5148”
Handbok för egen kontroll HACCP (Svenskt Vatten)
Naturvårdsverket. föreskrifter SNFS1994
Svensk Författningssamling SFS 1998:944
Regeringens rättelsedatabas SFS 1998:944
Länk till PDF dok
Lank till PDF dok
Länk till PDF dok
Länk till PDF dok
Länk till hemsida
Certifiering av avloppsslam (ett EX jobb)
Kemikalieinspektionens rapport 1:11 ang. Kadmiumhalter
SCB ” Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010”
Länk till PDF dok
Länk till PDF dok
Länk till PDF dok
SweBgas Hemsida
Länk till hemsida
Alla PDF och Excel dokument i länklistan ovan har lämnats till Marcel Minnegal på en
USB-sticka
2012-10-05
33 / 35
Sida
7 Källhänvisning
Svenskt Vatten
Hemsida
Regelverk för REVAQ utgåva 2.2, 2012-01-01
PDF
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP)
Hemsida
Kumla Kommun
Hemsida
Lantbrukarnas riksförbund
Hemsida
Naturvårdsverket
Hemsida
Svensk Riksstad
Hemsida
Livsmedelsverket
Hemsida
Handbok för egen kontroll HACCP (Svenskt Vatten)
PDF
Kemikalieinspektionen
Hemsida
Certifiering av avloppsslam (ett EX jobb)
PDF
SCB
Hemsida
Länkarkivet finns många av PDF:er och hemsidor som har använts
Personalen på Kumla reningsverk
Bilder:
Omslagsbild
Bild 1, 3, 4, 5, 6, 8
Bild 2
Bild 7
Naturvårdsverket
Patrik Ullerud
Kumla Kommun
Wikipedia
2012-10-05
34 / 35
Sida
Figur
Figur 1
Figur 2
Figur 3
Figur 4
Figur 5
Figur 6
Patrik Ullerud
REVAQ Certifieringspärm Kumla Reningsverk
REVAQ Certifieringspärm Kumla Reningsverk
Melleruds kommun, omgjord av Patrik Ullerud
REVAQ Certifieringspärm Kumla Reningsverk
Naturvårdsverket rapport 5148
2012-10-05
35 / 35