Transcript Kyrkfack 1/2008 - HEM - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack
Nr 1 2008
EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND
Avtalsrörelsen i fokus sid 3-7
Sofi tror på ett diakonår sid 8-9
EFU - utbildning för framtiden? sid 10-13
Kyrkfack ges ut av
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4,
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
Bankgiro 612-2584
Ansvarig utgivare
Bror Holm
telefon 060-56 30 50
mobiltelefon 070-341 28 92
telefax 060-56 30 50
Redaktion
Magnus Gissler
telefon 08-441 85 75
Ann Thörnblad
telefon 08-668 49 00
mobiltelefon 070-747 12 00
Redaktionsråd
Bror Holm
Magnus Gissler
Anne-Charlott Karlsson
Ann Thörnblad
Katarina Toll Koril
Redaktör och Grafisk form
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
Omslagsbild
Sara Eidevald
Adressändringar
till Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Tryck
Federativ Tryckeri ab,
Stockholm 2008
ISSN 0283-7846
Preliminär utgivningstid
nr 2, vecka 17
Annonser
Display i Umeå
telefon 090-71 15 00
1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
2 Kyrkfack 1/08
Ny redaktör
för Kyrkfack
Från nummer 1/2008 blir jag, Ann
Thörnblad, ny redaktör för Kyrkfack.
Att ta över en väl inarbetad och
omtyckt tidning är en utmaning. Det
är en balansgång mellan att bevara det
som fungerar och samtidigt ge plats för
utveckling och förändring.
Tidningen kommer liksom tidigare
att spegla det fackliga arbetet, kyrkans
arbetsmiljö och medlemmarnas frågor
men också ge ökat utrymme för just
möten med den enskilde medlemmen. Det blir reportage och intervjuer
med visionärer och eldsjälar som har
reflekterat särskilt kring t ex ledarskap
eller den psykosociala arbetsmiljön. Balansen mellan att bevara och utveckla
kommer även att avspeglas i layouten.
Det blir en tidning med identiskt format och sidantal, men med en tydligare
betoning på bilder. Förhoppningen är
att du ska tycka om att både bläddra
och fördjupa dig i tidningens artiklar.
Jag som är redaktör och formgivare
har arbetat som journalist i 20 år och
sedan början av 90-talet som informationssekreterare inom Svenska kyrkan.
Mellan 1995-1999 var jag informationschef på Reumatikerförbundet, och
i början av 2000-talet var jag chefredaktör för tidningen Spa magazine.
De sista fem åren har jag frilansat
som journalist och formgivare för i
huvudsak Svenska kyrkan. Jag gör bl
a flera församlingsblad i Stockholms
stift och törs nog säga att jag känner
Svenska kyrkan ganska väl vid det här
laget.
Jag är glad över förtroendet att
göra KyrkAs tidning och vill gärna ha
kontakt med er läsare! Hör av er med
frågor, funderingar eller reportagetips!
Ann Thörnblad
Kontakta oss
Förbundskansli
www.kyrka.se
e-post [email protected] växel 08-441 85 60
Magnus Gissler, civilekonom, kanslichef........................................... 08-441 85 75
[email protected]
Robert Svec, jurist, förbundsjurist.................................................... 08-441 85 69
svec.kyrka.se
Görel Korkman, ombudsman.......................................................... 08-441 85 72
[email protected]
Jeanette Kern, kommunikationsstrateg fr o m 17 mars...................... 08-441 85 67
[email protected]
Lena Forsberg, medlemsärenden....................................................... 08-441 85 71
lena.kyrka.se
Isabel Sparw, medlemsärenden......................................................... 08-441 85 70
[email protected]
Sofie Tillgren (föräldraledig)
Kristina Harrison, ekonomiassistent, IT........................................... 08-441 85 76
[email protected]
Förbundsstyrelsen
Bror Holm, förbundsordförande..................................................... 070-341 28 92
Katarina Toll Koril, vice förbundsordförande................................. 070-586 15 19
Anne-Charlott Karlsson, 2:e vice ordförande ...................................070-689 00 47
Maria Berg.......................................................................................070-604 62 05
Christer Edvinson............................................................................070-575 30 75
Cecilia Karlén..................................................................................070-372 60 91
Anders Lennartsson ........................................................................ 070-214 58 25
Annika Svensson..............................................................................070-646 22 93
Magdalena Widmark .......................................................................070-442 01 53
LEDAREN
Svenska kyrkan
behöver ett eget avtal!
Avtalsrörelsen i Svenska kyrkan är i full gång. Det är nära
tillhands att bara tänka på enstaka anställningsvillkor när
man hör och läser om förhandlingar och avtalsrörelser. När
massmedia kontaktar KyrkA för kommentarer är intresset
oftast fokuserat på de löneökningskrav förbundet ställt.
Lönefrågorna är viktiga i en avtalsrörelse, men den handlar
ofta om mycket mer.
Årets avtalsrörelse har i allra högsta grad med Svenska kyrkan att göra. Våra anställningsvillkor är inte lösryckta ur sitt
sammanhang. De berör vårt arbete och därmed Svenska kyrkan. De får långtgående konsekvenser för vad kyrkan är och
vill vara.
Jag är djupt bekymrad över att relationen mellan Försam-
lingsförbundet och trossamfundet Svenska kyrkan är så
otydlig och svag. Många förhandlingsfrågor är inte bara
arbetsrättsliga arbetsgivarfrågor, utan får även betydelse för
Svenska kyrkan som trossamfund. Jag hyser stor oro för
att Församlingsförbundet lämnas eller vill bli lämnat åt sitt
öde i dessa frågor. Församlingsförbundet behöver teologisk
reflektion och vägledning för att förstå vilka konsekvenser
förhandlingsbuden leder till för trossamfundet Svenska
kyrkan.
Som exempel kan jag nämna Församlingsförbundets bud
om tidsbegränsad anställning för kyrkoherdar. Det förhandlingsbudet kan parterna hantera som en strikt förhandlingsfråga. Eftersom sådana anställningar inom t. ex. kommun och
landsting är begränsade till ett fåtal innehavare och har en
månadslön vida överstigande kyrkoherdarnas är förhandlingsläget i och för sig gynnsamt, även om Församlingsförbundet
av partslogiska skäl inte vill se den kopplingen. Men ni som är
införstådda med vad trossamfundet Svenska kyrkan är förstår
att frågeställningen är mycket större än bara en anställningsoch lönefråga.
Risken är uppenbar att budet raderar den s.k. dubbla ansvarslinjen i kyrkan och i praktiken utmönstrar Svenska kyrkan som en episkopal kyrka. Jag anser att en sådan fråga måste
få en bredare diskussion i kyrkan än blott och bart vid Församlingsförbundets förhandlingsbord. Att Församlingsförbundet
utan teologisk konsekvensanalys i en sådan central fråga för
Svenska kyrkan lämnar ett dylikt bud i en avtalsrörelse är både
skrämmande och oroväckande.
”
Jag är djupt bekymrad över att relationen
mellan Församlingsförbundet och
trossamfundet Svenska kyrkan är så
otydlig och svag. Många förhandlingsfrågor är inte bara arbetsrättsliga
arbetsgivarfrågor, utan får även betydelse
för Svenska kyrkan som trossamfund. ”
får inte besudla ”Avtalet”. Men som anställd och engagerad
i kyrkan kan jag inte låta bli och fråga mig om det inte är
för Svenska kyrkan vi tecknar avtal? Är det inte för kyrkans
frågor och för oss anställda i kyrkan vi förhandlar? Ska inte
hela avtalet beröra oss och Svenska kyrkan och är det inte det
avtalet vi ska kalla ”Avtalet”!
Det är genant att Församlingsförbundet har detta synsätt.
Det är slöseri med dyr och värdefull arbetskraft på
Församlingsförbundet att bara ”kopiera” avtalstext. För våra
fackliga kollegor i andra förbund är kanske inte denna fråga
lika mycket i fokus. För dem är Svenska kyrkans avtalsområde
en liten del av alla de olika avtalsområden som de företräder
sina medlemmar på. De förefaller inte ha drivkraft och vilja till
förändring av ”Avtalet” till kyrklig verksamhet på samma sätt
som vi har. De har sitt verksamhetsfokus och den traditionella
avtalskunskapen på andra områden än Svenska kyrkans. Vår
styrka i KyrkA är att vi har ett enda fokus, att verka för Svenska
kyrkans utveckling genom att tillvarata medlemmarnas
intressen. Det gör oss både unika och starka i att ta ansvar för
och driva kyrkans utveckling. Ditt engagemang i KyrkA är ett
viktigt stöd till Svenska kyrkans framtid.
För KyrkA, vars medlemmar är djupt engagerade i Svenska kyrkan,
är det genant att Församlingsförbundet i förhandlingarna
alltför lättvindigt fungerar som en ”kopieringsbyrå”. Som
anställd i Svenska kyrkan tycker jag att det är kränkande att
det är kommun- och landstingsavtalet som fortfarande upplevs
och talas om som ”Avtalet”. Inga eller få kyrkliga förändringar
får göras i ”Avtalet” möjligen i ”särskrivningarna” till avtalet.
De ”kyrkliga” behoven av regleringar ska hållas utanför och
Bror Holm
Förbundsordförande
Kyrkfack 1/08
3
AVTALET
KyrkA i förhandlingar med Församlingsförbundet:
Bättre arbetsmiljö och
kompetensutveckling
– För Kyrkans Akademikerförbund är frågan om ett nytt avtal för kyrkan central
i årets avtalsrörelse. Vårt förslag präglas av enkelhet och tydlighet med ett
sammanhållet avtal och inte flera, säger Bror Holm, förbundsordförande i KyrkA.
Just nu pågår förhandlingar med motparten, Församlingsförbundet, för att teckna
ett nytt avtal efter det gamla som löper ut den 31 mars.
Med nuvarande förslag vill KyrkA ge
både arbetsgivare och anställda ett
avtal som är enkelt att både förstå och
tillämpa.
– Den logiska grundstruktur som
präglar avtalet innebär att alla texter
som berör ett visst ämne, till exempel
ledighet, sammanförts under en gemensam rubrik. Det underlättar väsentligt
för den som söker svar på en fråga och
kanske särskilt för små och medelstora
arbetsgivare, säger Bror Holm.
Många tycker att det nuvarande avtalet är svårhanterligt. Det består av
bilagor och man är tvungen att leta på
flera ställen för att finna all information,
vilket resulterar i att det är lätt att missa
viktiga avsnitt.
Enkelheten går som en röd tråd genom det nya avtalsförslaget. KyrkA har i
sina yrkanden förenklat avtalstexten och
till exempel förändrat bilavtalet och löneavtalet så att det har blivit tydligare.
– Just i löneprocessen blir det extra
märkbart hur illa nuvarande avtal passar
för den kyrkliga verkligheten. Avtalet
är utformat för kommuner och landsting, organisationer med få, men stora
arbetsgivare. Situationen inom kyrkan
är den motsatta, med fler, men små arbetsgivare.
Ändå tvingas dessa arbetsgivare, med
få anställda, dra igång en tidskrävande
apparat för att sätta lön. Processen är
alltför invecklad och långt ifrån alla arbetsgivare följer ordningen. Resultatet
blir osäkerhet hos alla inblandade och
i slutändan kanske felaktigt satta löner,
säger Bror Holm.
KyrkA förslår därför att lönekriterierna fastslås i det centrala avtalet i stället för att varje arbetsgivare själva ska
formulera dem. Efter ett inledande lönesamtal mellan anställd och arbetsgivare föreslås sedan en förhandling ta vid
4 Kyrkfack 1/08
mellan fack och arbetsgivare.
I yrkandet föreslås en lägsta procentsats av lönesumman på 4 % per år, för
att definiera en absolut lägsta nivå.
Ta bort lägerbilagan
Den nuvarande lägerbilagan är ett annat
exempel på att nuvarande avtal inte är
anpassat för kyrkans verksamhet. Kommuner och landsting har oftast läger
under vardagar och sällan under lördagsöndag.
– Våra medlemmar har dessutom läger
betydligt oftare än vad som är vanligt
inom kommunen, så den nuvarande
lägerbilagan är inte applicerbar på kyrkans verklighet. Det går inte att sätta
likhetstecken mellan våra verksamheter.
Nu finns det dessutom nya riktlinjer
för konfirmandarbete som säger att vi
ska anordna fyra läger per grupp. I vårt
förslag har vi tagit bort lägerbilagan.
Många yrkeskategorier är berörda och
de vanliga arbetstidsreglerna i lag och
avtal är fullt tillräckliga för att täcka in
Svenska kyrkans lägerverksamhet, säger
Katarina Toll Koril.
Samma arbetstid för alla
Det skulle resultera i en förbättrad
arbetsmiljö och arbetsmiljön har tillsammans med enkelheten och tydligheten varit det centrala och återkommande
i årets avtalsyrkanden. Det berör också
arbetstiden där KyrkA föreslår en rak
och enkel arbetstidsreglering för alla
anställda inom kyrkan.
– Kyrkans kärnverksamhet ska vara
utgångspunkten och i yrkandet utgår
vi från kyrkans verklighet. Efter som vi
har verksamhet alla veckans dagar, föreslår vi att den ordinarie arbetstiden för
alla heltidsanställda ska vara i genomsnitt 40 timmar per vecka, där arbetstid
föreligger även lätthelger. Alltså helgda-
gar som infaller på någon av dagarna
måndag-lördag, säger Bror Holm.
Idag är det prästerna som kompenseras med tio extra fridagar per kalenderår
för arbete på lätthelgdagar. Förbundets
tanke är att all personal inom kyrkan
ska följa samma system och få del av de
tio extra fridagarna. Men det innebär
inte att kanslipersonalen per automatik
ska börja arbeta på t ex långfredagen. I
stället handlar det om att den som vill
vara ledig en lätthelg använder en av
sina tio dagar.
– Det råder ett missförstånd att vi
präster har extra fridagar, vilket inte är
sanningen. Summan av den totala arbetstiden är densamma för alla yrkeskategorier inom kyrkan. Förslaget är
kostnadsneutralt, vi fördelar bara tiden
på ett annat sätt nu och det underlättar
inte minst administrativt att ha ett enda
system, säger Katarina Toll Koril.
– Det som prästerna har uppfattas ofta
som något fördelaktigt, fortsätter AnneCharlott Karlsson. Hittills har jag bara
mött positiv respons från kyrkans personal. Det här resulterar också i att man
i högre grad kommer dela arbetsvardag
vilket påverkar sammanhållningen.
Mer semester - ny energi
Förutom de tio fridagarna har alla
självklart rätt till semester. I årets yrkande
ligger jämnare steg i semestertrappan,
istället för som i dagsläget – ett stort
hopp det år man fyller 40.
–Idag får du vänta till dess innan du
får fler semesterdagar, då går du från att
ha 25 dagar till att disponera över 31
dagar. I vårt yrkande ligger en successiv
höjning som innebär 28 dagar från det
år du fyller 35 och 31 dagar det år du
fyller 40, säger Katarina Toll Koril.
Trappan fortsätter sedan mot 32 dagar det år du fyller 45 för att stanna på
– Kyrkans kärnverksamhet är utgångspunkten för årets yrkanden, säger Bror Holm, Anne-Charlott Karlsson och Katarina Toll Koril.
34 semesterdagar det år du fyller 50.
Höjd kompetens - kraft att förnya
KyrkA vill i denna avtalsrörelse
också fokusera på utbildningens och
kunskapens betydelse i Svenska kyrkan.
För att kunna rekrytera nya medarbetare
måste kyrkan vara beredd att betala
dem som har kvalificerad kunskap
och utbildning konkurrenskraftiga
löner. I det ligger också att stödja och
uppmuntra dem som vill fortbilda och
kompetensutveckla sig.
– Betald ledighet för studier hade en
väldigt hög ranknivå i enkätsvaren från
medlemmarna och det har vi beaktat.
Vi yrkar för den som vill kompetensutveckla sig, möjligheten att studera och
behålla 70 procent av lönen under sammanlagt 240 dagar, säger Bror Holm.
När det gäller utbildning inom Svenska kyrkan eller studier som bedöms vara
betydelsefulla för anställningen, t ex en
kyrkoherdeutbildning, så utgår inget löneavdrag.
Diakonår
Det är tredje gången som KyrkA
lägger fram förslaget om ett diakonår
i en avtalsrörelse. Det vill säga att
diakonerna får samma möjlighet
som pastorsadjunkterna har idag, att
under en period av 12-18 månader få
växa in i rollen under en professionell
handledning. Och liksom för pastorsadjunkterna är tanken att diakonåret
administreras av stiftet som följaktligen
väljer församling och finansierar lönen.
– Vi vill att det blir en handledd utbildningstjänst. Idag krävs det en tjänst
för att blir vigd och för att få en tjänst
en diakonvigning. Det blir ett moment
22 och skapar ingen bra ingång. I utredningen EFU, ligger ett förslag på 6-9
månader, men det är för kort tid. Det
blir varken hackat eller malet och ganska snart behöver diakonen lägga fokus
på att söka en tjänst i stället för att vara
närvarande i själva uppgiften, säger Bror
Holm.
Nytt bilavtal
Om det inte vore för bilen skulle
en stor del av Svenska kyrkans
verksamhet bli stående på tomgång. En
majoritet av kyrkans präster, diakoner,
församlingspedagoger och musiker är
beroende av bilen för att kunna bedriva
arbetet. De flesta håller med egen bil
och i praktiken innebär det att många
tvingas hålla två bilar, eftersom den ena
i praktiken blir en tjänstebil.
– Ersättningen har varit alldeles för
låg. Idag är den 27 kr per mil, vi yrkar
på en ersättning av 40 kr milen. Det är
en siffra som är baserad på Motormännens Riksförbunds och Vi Bilägares beräkningar. Det är inte ovanligt att anställda kör 25 mil om dagen, så bilen
blir i praktiken en del av arbetsmiljön.
Då kan man inte ha vilken skrotbil
som helst, så den faktiska kostnaden är
minst 40 kr per mil, säger Anne-Charlott Karlsson.
Sjukvårdskostnader
och föräldraledighet
För att ytterligare markera Svenska
kyrkan som en attraktiv arbetsgivare
ligger också ett yrkande där Svenska
kyrkan tar ett ökat ansvar för
sjukvårdskostnader. Läkarbesök upp
till högkostnadskort och motsvarande
för läkemedel ska enligt yrkandet
bekostas av arbetsgivaren. Vad gäller
föräldraledigheten så yrkar KyrkA för
att den ska utgå redan för den som har
varit anställd minst sex månader. Istället
för ett år som är praxis idag.
Utlandsavtalet
– En nyhet är att vi förhandlar utlandsavtalet inom ramen för årets avtalsrörelse,
säger Katarina Toll Koril. Tidigare har
det skett vid olika förhandlingstillfällen
utan någon inbördes koppling. I
förhandlingarna om utlandsavtalet har
vi fokus på pensions- och försäkringsregleringar och vill att ersättningsnivåerna
ska bli motsvarande som de är
för jämförbara tjänster i Svenska
kyrkan i Sverige. Efter ett möte med
Församlingsförbundet kom vi igång
med regelrätta förhandlingar och nu
följer några veckor av intensiva
förhandlingar innan både utlandsavtalet
och det nationella avtalet kan tecknas.
Ambitionen är att kunna göra det senast
den 31 mars.
– Vi har kampvilja och tror på våra
yrkanden, säger Bror Holm. Vi vill utveckla Svenska kyrkan och verka för en
god och stimulerande arbetsmiljö!
Kyrkfack 1/08
5
AVTALET
– Prostdagar borde gälla för alla eller tas bort, tycker kyrkoherde Kurt Sundén. Här med diakon Ann Hallonstén.
Positiva till gemensam arbetstid
Kurt Sundén arbetar som kyrkoherde i Spånga församling och Ann
Hallonstén som diakon i Gustaf Vasa församlig. Deras uppgifter
påminner om varandra, men de följer olika arbetstidsscheman.
– Det skulle förenkla och underlätta om vi följde en gemensam
arbetstidsreglering, säger de.
Vi träffas en februaridag mitt under pågående avtalsrörelse på diakoniexpeditionen i Gustaf Vasa församling. Här tar
Ann Hallonstén emot konfidenter för
själavård, har samtalsgrupper och möter
dem som ansöker om fondmedel. Hon
är inne på sitt sjätte år i församlingen
och är även kontraktsdiakon.
– Mitt arbete består lite förenklat av
tre delar. Det är själavård, mötesplatser
av olika slag och så traditionellt diakonalt arbete ute bland församlingsborna.
Kurt Sundén är kyrkoherde i Spånga
församling med 35 anställda och har tidigare suttit med som ledamot i KyrkAs
styrelse, mellan 1985-2000. Han separerar inte själva ledarrollen från att vara
präst, utan ser sig som både chef och
präst hundra procent av arbetstiden.
– Jag känner mig som väldigt mycket
präst även när jag sitter med pappersarbete, och likaså när jag talar med min
personal. Jag håller nästan alltid dörren
öppen och tar mig tid att lyssna. Kan
jag inte vara närvarande ber jag henne
6 Kyrkfack 1/08
eller honom att komma tillbaka om
några minuter.
Både Ann Hallonstén och Kurt Sundén är odelat positiva till yrkandet om
en rak och enkel arbetstidsreglering för
alla som arbetar inom kyrkan.
– Ju mer likartade arbetstider alla personalkategorier kan ha, desto bättre, säger Kurt Sundén. Vi jobbar ju i en och
samma församling. Det finns så många
naturliga beröringspunkter mellan prästers, diakoners, pedagogers och musikers arbete.
– Det är så självklart och det skulle
förenkla samvaron och förståelsen mellan personalen. Idag kan okunskap skapa irritation om den som exempelvis sitter på expeditionen behöver få tag på en
präst som är ledig. Det kan väcka frågor,
varför den personen är ledig när andra
inte är det, säger Ann Hallonstén som
idag arbetar 40 timmar i veckan med
tjänstgöring vissa helger som hon idag
tar ut kompensationsledigt för.
– Tiden är ju en och densamma oav-
sett om man arbetar 40 timmar eller
38,25 timmar i veckan. Slår man ut
mellanskillnaden på ett år blir det tio
dagar, säger Kurt Sundén.
– De flesta av oss jobbar inte 9-5 utan
arbetstiden är uppgiftsbestämd, fortsätter han. I Spånga församling är det flera
diakoner som velat arbeta på samma
premisser som prästerna. Den springande punkten bör vara; vad är vår kärnverksamhet? Och ju mer vi kan jobba
med det som fokus desto bättre blir det
för alla parter.
Större enhet
Både Ann och Kurt är eniga om att yrkandet om en rak och enkel arbetstidsreglering egentligen inte är så revolutionerande, men att det kan bidra till en
större enhet mellan personalen som
i sin tur kan skapa förutsättningar
för en ökad dialog. Om till exempel
kärnverksamheten och kyrkans uppgift.
Ett närmande som innebär att i högre
grad dela arbetsvardag kan också skapa
”
Det skulle förenkla
samvaron och förståelsen
mellan personalen. Idag kan
okunskap skapa irritation
om den som exempelvis
sitter på expeditionen
behöver få tag på en präst
som är ledig.”
jordmån för andra samtal.
– Jonas Bromander skriver bland annat i sin utredning ”Om utträden som
utmanar” om att försöka lokalisera de
frågor som kommer att bli avgörande
för människors uppfattning om Svenska kyrkan i framtiden. Han konstaterar
också att människor återkommer till vår
verksamhet om den är tillräckligt bra.
Om vi erbjuder väldigt bra gudstjänster
och förrättningar kommer de tillbaka,
annars går de någon annanstans.
– Ja, det handlar inte bara om att göra
det vi alltid gjort utan att blicka mot
morgondagen också, säger Ann Hallonstén.
Ser ni några nackdelar med
yrkandet om en rak och enkel
arbetstidsreglering?
– I en multiprofessionell organisation
där var och har sin profession kan jag se
vissa inkörsproblem. Men jag är beredd
att ta dem, säger Kurt Sundén.
– Ja, förutsättningarna är ju inte helt
jämförbara, säger Ann Hallonstén. Jag
jobbar till exempel under en högmässa
och prästen har både högmässa och dop
och båda kompenseras, enligt yrkandet,
med att ta ut en av de extra tio fridagarna.
– Och musikern som ska öva med
kören halv nio och vad händer sedan
när prästen går hem? Nej, det kommer
aldrig att bli någon millimeterrättvisa,
fortsätter Kurt.
Innan vi skiljs år tittar de på mig och
skickar med en uppmaning till förbundet:
– Se till att fixa lägerbilagan! Den är
verkligen bedrövligt knölig!
– Det är så otroligt slitsamt att vara på
läger, då behöver kompensationen vara
skälig!
Foto Håkan Sjunnesson
Arne Andersson om yrkandet att höja milersättningen:
40 kr är bra - men inte tillräckligt
Fram till för en månad sedan var Arne Andersson stiftsadjunkt för samer i Luleå
stift och bodde mer eller mindre i bilen. En tjänst som han hade i elva år.
– Det kunde bli väldigt långa körpass på uppemot 70 mil per dag. Luleå stift är
ju Svenska kyrkans största till ytan, och mellan Idre och Karesuando är det 150
mil, säger Arne Andersson som nyligen blivit kyrkoherde i Jörn-Bolidens församling och ser fram emot att lämna yrkesresandet bakom sig.
De första fem åren som stiftsadjunkt höll han med egen bil, men sedan upphandlade Luleå stift tjänstebilar med höga krav på säkerhet, utrustning och miljöaspekter.
– När man kör långa sträckor i tjänsten är det viktigt med komfort, och då pratar vi lite större bil som också kostar mer. Bilen blir ju en del av arbetsmiljön.
Vad tycker du om KyrkA:s yrkande på en ersättning av 40 kr milen för den
som kör egen bil?
– Frågan är angelägen, med tanke på hur många som tillbringar en stor del
av arbetstiden i bilen. Men jag tycker 40 kr milen låter i underkant, det är
kanske en rimlig nivå för en mindre bil, men för en större bil undrar jag om
det är tillräckligt? Men det är en klar förbättring från de 27 kr milen som är
ersättningsnivån idag.
I 11 år var du stiftsadjunkt. Hur klarade du de långa resorna?
– Det blev en vana. Det handlar om att ta raster precis som yrkeschaufförerna gör
och hushålla med krafterna. Men det är skönt att slippa resorna idag, det var trots
allt en påfrestning och slitsamt för både ryggen och ögonen i längden. Nu kör jag
inte mer än 1,5-2 timmar per dag.
Hur pass mycket tid tillbringar din personal i bilen?
– Det här är en ny församling med 15 anställda som är en ihopslagning av två
mindre, så det är svårt att säga. Men jag kommer ta fram en resepolicy som går
igenom behov, säkerhet och miljöaspekter.
����������������������������������
���������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������
AVTALET
Sofi tror på ett diakonår
Förra sommaren vigdes Sofi Lindfors till diakon i Strängnäs
domkyrka och arbetar nu i Kumla pastorat. För henne är det en
självklarhet med ett diakonår som är ett av KyrkAs yrkande
i pågående avtalsrörelse.
– Varför ska det bara vara förbehållet präster? Diakonens roll är
heller inte lika tydlig som prästens med regelbundna förrättningar,
och då är handledning en förutsättning för att växa in i uppgiften.
”
Jag ville bli diakon, men
innan dess ville jag skaffa
mig en yrkesidentitet och
arbeta med sociala frågor.
Jag har stor nytta av att ha
en fackutbildning i botten
och ser en stor fara i att ta
bort det inträdeskravet. ”
Namn: Sofi Lindfors
Arbetar som: Diakon
i Kumla församling
Ålder: 32 år
Favoritfilm: Innan regnet faller
Musikval: Sophie Zelmani är en
av flera favoriter
Fysisk aktivitet: Mycket och gärna.
Spinning och cykling
Egenskaper jag uppskattar: Humor
och förmågan att vara närvarande
8 Kyrkfack 1/08
I Strängsnäs stift har handledning för
diakoner varit en verklighet i flera år,
som ett stöd i diakonblivandet.
– Vi har en fantastisk stiftdiakon,
Anmarí Larsson, som har tänkt mig
mycket kring vår situation och under
det första året gick jag i handledning
en gång i månaden. Det var avgörande!
Diakonens roll är ofta förenad med ett
visst sökande i början, det är inte alltid det finns en färdig tjänst att ”kliva
in i”. Många gånger är du som diakon
också ensam i din församling och saknar
ämbeteskollegor att diskutera och bolla
med.
Sofi tycker att sex-nio månader som
ligger i EFU:s utredningsförslag är en
alldeles för kort tid.
– Då behöver man ganska snart koncentrera sig på att söka en annan tjänst,
istället för att lägga fokus på sin uppgift,
12-18 månader är en lagom lång tid.
Men, funderar hon, det gäller att det
blir en kvalificerad handledning, som
sker kontinuerligt varannan vecka och
att stiftet håller i det. Att ha en kollega
som handledare, i den församling där
du verkar, är inte alldeles lyckat.
Vi sitter på Sveas konditori som ligger
i centrala Kumla och äter varsin lunchsmörgås. Här luktar det ljuvligt nybakat när man handlar på förmiddagarna,
berättar Sofi. Tvärs över gatan ligger
Pingstkyrkan, en vit stenkyrka med en
intressant 60-talsarkitektur.
Vi befinner oss i ett av Sveriges frikyrkobälten. Det är inget ovanligt att ha en
utövande tro i trakterna kring Örebro,
och fler än genomsnittet tillhör en kyrka eller ett samfund.
– Det gör det förhållandevis enkelt
att arbeta här, eftersom de flesta har en
kyrkotillhörighet, säger Sofi som redan
som barn visste att hon ville jobba inom
kyrkan. Pappa var kyrkopolitiker och
det skapade en relation till kyrkan som
tydliggjordes när hon blev äldre. När
hon efter studier i Spanien och senare
Lund, flyttade till Örebro för att bli socionom hade hon bestämt sig.
– Jag ville bli diakon, men innan dess
ville jag skaffa mig en yrkesidentitet och
arbeta med sociala frågor. Jag har stor
nytta av att ha en fackutbildning i botten och ser en fara i att ta bort det inträdeskravet. Risken finns att kompetensen
urvattnas, det är så mycket brobyggande
mellan samhälle och kyrka som ligger i
diakontjänsten, säger Sofi apropå utredningsförslaget EFU och berättar att
Kumla församling varit remissförsamling.
– Jag tror inte alls på det tvådelade
diakonatet. Vem definierar vad som
är omsorg och vad som är lärande och
undervisning? Jag saknar en teologisk
reflektion.
Socionom i botten
Sofi läste till diakon på Bräcke och ser
socionomutbildningen som ett utmärkt
komplement. Något som definitivt har
underlättat i den tjänst hon har idag.
Som socionom arbetade hon inom
kriminalvården och i sin nuvarande
tjänst är hon fängelsediakon på halvtid
och möter interner på Kumlaanstalten
för enskilda samtal. Resterande
femtio procent är hon diakon inom
församlingen.
– Det finns ett enormt behov hos
internerna att möta människor i ögonhöjd. Visst jag har mitt larm och mina
nycklar, men jag har en friare roll som
KyrkA
stämmer finska
församligen
Foto Sara Eidevald
diakon än vad jag hade tidigare. Personalen gör ett fantastiskt arbete, men de
kommer aldrig ifrån sin myndighetsroll
och de lyder heller inte under samma
tystnadsplikt.
Det är 280 interner som sitter på
Kumlaanstalten idag, som tillsammans
med Hall är Sveriges mest slutna anstalter. Här avtjänar män, med en strafftid
från fyra år till livstid, den första perioden av sitt fängelsestraff. Säkerheten är
också rigorös. Vi kör förbi betongkomplexet med massiva murar och elstängsel som också sträcker sig långt nedan
jord, berättar Sofi.
Tveeggad sorg
Hon möter sina konfidenter i ett akut
skede, där konsekvenserna av deras
handlingar börjar landa. Ingångsfokus
är alltid deras berättelse. Att börja nysta
i vad det var som egentligen hände och
få uttrycka sig med egna ord.
– Det blir en tveeggad sorg att exempelvis ha dödat en människa som du
både saknar och älskar. Det är helande i
sig att bli mött i sin smärta och lyssnad
till. Alla behöver vi bli sedda som de
människor vi är. Vare sig vi är på in- eller utsidan av muren så är vår djupaste
identitet att vi är skapade och älskade av
Gud. Brottet är inte oviktigt, inte alls.
Men i mötet med internerna så är det
oerhört centralt att se människan bakom handligen.
Det är en karg plats att vara på och
livsberättelserna skiljer sig från normen,
men så är Sofis drivkraft att stå på de
svagas och utsattas sida, men betonar att
”utan handledning skulle det inte gå.”
– Det är nödvändigt! säger hon. Vi
arbetar också i ett ekumeniskt team där
vi har stort stöd av varandra. Vi är ett
arbetslag bestående av tre pastorer, en
präst från svenska kyrkan, en katolsk
präst, en imam och så jag som diakon.
Så firar vi gudstjänst varje söndag.
– Församlingstillhörighet och gudstjänstliv är förutsättningen för att jag
ska orka utföra mina uppgifter. All diakoni utgår ifrån altaret och jag brukar
förklara det med en bild. Jag sitter fast i
altaret med ett gummiband som är knutet kring midjan. Jag kan röra mig, långt
ut åt alla kanter, men även dras tillbaka
för att hämta kraft. Och så retreater.
Varje år på Pilgrimscentrum i Vadstena!
Kyrkans Akademikerförbund har
stämt Finska församlingen i Stockholm
vid Arbetsdomstolen. Bakgrunden
till tvisten är att församlingen
åsidosatt sina skyldigheter enligt
anställningsskyddslagen (LAS) såvitt
gäller medlems företrädesrätt till
återanställning.
En arbetstagare vars anställning
upphör på grund av arbetsbrist efter
tolv månaders anställning har enligt
LAS företrädesrätt till återanställning
om arbetsgivaren ska nyanställa. Förbundets medlem hade tjänstgjort som
komminister i över sjutton månader
när församlingen anställde två nya
komministrar. Trots att hennes anställning upphört på grund av arbetsbrist
och hon fått besked från arbetsgivaren
om sin företrädesrätt samt dessutom
att hon anmält att hon önskade göra
gällande denna rättighet, förbigick
församlingen henne vid anställningstillfället med två andra sökanden som inte
hade företrädesrätt.
Förbundet har till medlemmen
yrkat skadestånd med 100 000 kr för
den kränkning hon utsatts för samt
ersättning för hennes inkomstförlust i
samband härmed. Vidare har förbundet för egen räkning yrkat skadestånd
med 50 000 kr för att församlingen
åsidosatt sin förhandlingsskyldighet.
Text Robert Svec
Kyrkfack 1/08
9
EFU
EFU, En förändrad utbildning för Svenska kyrkan, föreslår:
Tvådelat diakonat och
ett utbildningscentrum
EFU, En förändrad utbildning för Svenska kyrkan,
betonar samarbete över yrkesgränserna och föreslår
att präster, diakoner och församlingspedagoger
ska bli mer utav generalister. Om utredningens
förslag går igenom innebär det stora förändringar i
utbildningen för de yrkesgrupperna. Den 1 februari
gick remisstiden ut och remissinstanserna har nu
lämnat sina svar på utredningen.
Det var Kyrkostyrelsen som initierade uppdraget 2003 och
ansvaret för projektet har sedan vilat på Kyrkokansliets
avdelning för utbildning, forskning och kultur. I oktober
gick utredningen ut på remiss till bl a församlingar, högskolor
och Kyrkans Akademikerförbund och den 1 februari gick
remisstiden ut.
Utgångspunkten för EFU-utredningen har varit församlingarnas behov och vilka kompetenser Svenska kyrkan behöver
stärka och utveckla för att möta morgondagens samhälle. Under våren och sommaren 2005 genomfördes gruppintervjuer
i femton församlingar i landets samtliga stift. Intervjufrågor
ställdes till grupper av församlingsanställda, förtroendevalda,
församlingsbor och representanter för skola, vård och omsorg.
Syftet har varit att samla en bild av församlingarnas behov,
hur man uppfattar sin uppgift och vilka kompetenser de kommer att ha behov av i framtiden. EFU-utredningen är på 290
sidor och behandlar bland annat:
Kompetenser för omsorg, Lärande och undervisning,
Kyrkomusikalisk kompetens, Kyrkoarbetares generella
kompetenser, Kyrkliga utbildningar i ett internationellt
perspektiv, Utbildningsinnehåll, Förslag till utbildningsvägar
för blivande diakoner med riktning mot omsorg, lärande
och undervisning samt kyrkomusiker, och Förslag till
utbildningsvägar för blivande präster.
Kyrkoarbetare
EFU utgår från tanken att Svenska kyrkan behöver ”lägga
större tonvikt vid det som förenar och är gemensamt för olika
yrkesgrupper än vid det som skiljer dem åt” och betonar den
generella kompetensen som ”kyrkoarbetare”. I och med det tar
man också avstånd från 1990/1994 års utbildningsreform där
man ”fokuserade de anställdas professionella och yrkesspecifika
identitet. Detta resulterade i att de fyra profilutbildningarna –
diakonutbildning, församlingspedagogutbildning, kyrkomusikerutbildning och prästutbildning skapades.”
EFU sammanfattar utredningens ståndpunkter genom att
understryka att:
* Svenska kyrkan ska ta ett tydligt ansvar för de kyrkliga
utbildningarna,
* Kyrkoarbetare behöver vara trygga i sin tro, socialt
kompetenta, lyhörda och förändringsbenägna,
* Kyrkoarbetare ska som ledare kunna ge kollegor,
förtroendevalda, ideella medarbetare och församlingsbor
stöd, kraft och inspiration,
* Kyrkoarbetare behöver utveckla kunskap om och förståelse
för förhållandet mellan styrning och ledning, relationen
mellan förtroendevalda och anställda samt beslutsgångarna
på olika nivåer i Svenska kyrkan,
* Förhållandet mellan teori och praktik behöver fokuseras
i utbildningarna och att pastorala utbildningsdelar och
ämnesstudier skall varvas under utbildningstiden,
* De studerande ska utveckla förmåga att förstå och tolka
människors tillvaro och villkor, kyrkan och hennes uppgift
och villkor samt sin egen uppgift som kyrkoarbetare i en
mångkulturell och postmodern värld,
* De studerande behöver utveckla kompetens att möta
människor, enskilt och i grupp, för samtal om och
bearbetning av etiska, existentiella, sociala, kognitiva och
teologiska frågor.
”
Foto Magnus Aronson
EFU-utredningen utgår från tanken
att Svenska kyrkan behöver ”lägga
större tonvikt vid det som förenar och
är gemensamt för olika yrkesgrupper
än vid det som skiljer dem åt ” och
betonar den generella kompetensen
som ”kyrkoarbetare”.”
* Alla kyrkoarbetare behöver ha pastoralteologisk kompetens,
* Alla kyrkoarbetare särskilt ska fokusera barns och ungas
lärande och liv i Svenska kyrkan, församlingen och det
omgivande samhället.
Gemensamt utbildningscentrum
Den bärande tanken i EFU-utredningen är alltså att de
fyra yrkesgrupperna ska närma sig varandra. Både under
utbildningstiden, där flera utbildningsavsnitt föreslås bli
gemensamma, för att därmed länka en bro till en framtida
arbetsvardag.
EFU-utredningen föreslår gemensamma kurser mellan ämnesstudierna, så kallade pastoralteologiska, vilka innehåller
verksamhetsförlagd utbildning, VFU. De pastoralteologiska
kurserna ska ha en yrkesspecifik likaväl som en generell inriktning.
Alla yrkeskategorier avslutar sedan med en gemensam termin vid ett utbildningscentrum.Det motiveras utifrån att bara
125 studerande kommer att finnas på utbildningscentret under den pastorala slutterminen. ”Med ett utbildningscentrum
kan Svenska kyrkan trots det relativt låga antalet studerande,
samla sina utbildningsresurser och därmed möjliggöra och
underlätta pastoralteologisk fördjupning och forskning.”
Vigning för pedagoger
EFU-utredningen föreslår också att ”både de som utbildas
för kyrklig tjänst med särskild riktning mot omsorg och mot
lärande och undervisning omfattas av vigning.” I praktiken
innebär det ett tvådelat diakonat. Efter ett års grundläggande
studier i religionsvetenskap väljer studenten en karitativ eller
pedagogisk inriktning. Båda inriktningarna föreslås avsluta
med en vigning.
Frågan om huruvida församlingspedagoger ska ingå i vigningsordningen eller inte har genom åren aktualiserats i olika
kyrkliga utredningar. I EFU-utredningen konstaterar man att
”Utredningen ansluter sig till en bred syn på frågan om vigning av diakoner och menar att både personer med riktning
mot omsorg och mot lärande skall kunna vigas. Båda dessa
grupper kommer att ha pedagogiska och diakonala arbetsuppgifter som innebär ett betydande läroansvar, vilket är huvudargumentet för vigning av de båda grupperna.”
Lämplighetsprövning
EFU-utredningen föreslår också lämplighetsprövning för
alla och inte bara för diakoner och präster. Utan intyg om
lämplighetsprövning sker ingen tagning till den pastorala
slutterminen, vilket alltså blir en förändring för kyrkomusikerna
som inte omfattas av lämplighetsprövning idag. Som en del i
prövningen ingår att bedöma om en blivande kyrkoarbetare
har tillräcklig förankring i Svenska kyrkan eller behöver gå
Svenska kyrkans grundkurs.
Läs om KyrkAs remisssvar på sid 12-13.
Medlemsförsäkringen ett stöd om något händer
Den 1 januari 2008 förbättrades medlemsförsäkringen i det
gruppförsäkringsavtal som KyrkA tecknat med Förenade Liv.
Skillnaden är exempelvis två nya försäkringar med bl a en
förmånlig grupphemsförsäkring och att ett reservkapital på
40 000 kr betalas ut vid allvarlig, specificerad sjukdom.
Ett bra försäkringsskydd kan vara ett nog så viktigt ekonomiskt stöd när livet tar oväntade vändningar. När man är
frisk är hälsan en självklarhet, men liksom de flesta ser över
sina pensioner långt innan de når pensionsåldern, lönar det
sig att tänka igenom försäkringarna i tid.
– Det är när man mår bra som man ska se över sitt försäkringsskydd, säger Åsa Bastholm som är komminister i Raus
församling i Helsingborg, Lunds stift. Den nya medlemsförsäkringen verkar väldigt förmånlig, beroende på vilken ålder
man befinner sig i. För en prästfamilj med flera barn till
exempel, eftersom man bara betalar en premie per barn.
– Hade jag varit i 35-årsåldern hade jag definitivt valt att
behålla den. Men jag är 59 år och ju äldre man blir ju svårare
är det att klara hälsodeklarationen för sjukförsäkringen. Jag
kommer inte att behålla försäkringen efter dessa tre första
månader av den anledningen. Men jag och min man har
redan fullgoda försäkringar sedan tidigare.
Åsa har reagerat på det faktum att det är den enskilde
medlemmen som behöver säga upp försäkringen senast den
1 mars om man inte önskar behålla den. Något som hon tror
kan vara lätt att förbise.
– Skälet till det är att det omvända förhållandet skulle
innebära att varje medlem aktivt behövde anmäla sitt fortsatta intresse för försäkringen. Vilket skulle kunna resultera i att
när olyckan är framme och man räknar med sitt försäkringsskydd så existerar det inte, säger Magnus Gissler, kanslichef
på KyrkA. Vi har också fått frågor från medlemmar som
undrar över kollektivanslutningen. Men den möjliggör lägre
premienivåer och sänker också kraven på arbetsförmåga,
vilket kommer den enskilde medlemmen till godo.
Läs mer på www.kyrka.se eller www.förenadeliv.se
����������������������������������
���������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������
Kyrkfack 1/08
11
EFU
”
Vilka blir konsekvenserna
för Svenska kyrkan om man
utgår ifrån att vi ska utbilda
och anställa så kallade
generalister? Vilka följder
får det för utvecklingen
av kyrkans arbete och
verksamhet?”
som vet mycket om lite, säger Annika
Svensson.
– Vi har också reagerat på begreppet
kyrkoarbetare istället för de vedertagna;
personal, anställda eller arbetstagare.
Kyrkoarbetare är inget begrepp i kyrkan, begreppsnämningen ska svara mot
verkligheten. Vi är diakoner, pedagoger
präster och musiker. Det vill säga att var
och en har sin yrkesidentitet och den
blir otydlig i begreppet kyrkoarbetare.
Tvådela inte diakonatet
Förbundsstyrelsen tar likaså avstånd
från förslaget att tvådela diakonatet
med en inriktning mot omsorg och en
mot lärande och undervisning.
– Förslaget riskerar att otydliggöra
diakonatet och osynliggöra den pedagoDen 1 februari lämnade KyrkAs förbundsstyrelse in remissvaren
giska uppgiften. Både Svenska kyrkans
för EFU, till Kyrkostyrelsen. Tre ledamöter ur förbundsstyrelsen har
diakonat och pedagogik kommer att
fördjupat sig i utredningsförslaget En förändrad utbildning för Svenska förlora på den sammankopplingen. Vi
ser det som en förlust att ta bort församkyrkan. Det är en utredning som har gjort dem fundersamma.
lingspedagogen som yrke. Utredningen
Det är flera av förslagen som har väckt med egna synpunkter och lyfta fram fokuserar på barns och ungas lärande,
frågor och som ledamöterna Katarina det mest positiva respektive det minst det blir då en motsägelse att ta bort peToll Koril (präst), Anne-Charlott Karls- positiva i förslaget. Huvuddelen av frå- dagogutbildningen. Titelskydda istället
son (församlingspedagog) och Annika gorna har bestått av tre kryssalternativ; församlingspedagogerna!
Svensson (diakon) har kommentarer Instämmer, Instämmer delvis och Tar
– Förslaget innebär en utarmning av
till.
avstånd från förslaget, med möjlighet diakonatet där kallelsetanken hamnar i
De har fördjupat sig i utredningens att motivera svaret. Förbundsstyrelsen skymundan. Det finns ju både en inre
288 sidor och ingående diskuterat vad har tagit avstånd från två tredjedelar av och en yttre kallelse som du svarar an
förslaget i praktiken skulle innebära för utredningens förslag, även om de ser på när du vigs till diakon, säger Annika
Svenska kyrkans personal och framtid.
positiva delar i förslaget som de också Svensson som själv vigdes till diakon för
Under remisstiden har de tagit emot instämmer i.
15 år sedan och beskriver det som en
reaktioner från medlemmar och mötts
– Vi ifrågasätter utredningens ut- stark bekräftelse.
av likartade funderingar från präster, di- gångspunkt att likheterna i yrkesroller
– När vi läser till diakoner har vi en
akoner och pedagoger kring utredning- är fler än olikheterna. Den tanken har akademisk utbildning i botten som vi
en. Exempelvis; Vad händer om vi går präglat hela utredningen och därifrån har en stor nytta av i kontakter med
från att vara specialister till generalister? har den tagit avstamp.
samhälle och myndigheter. I förslaget
Vilka konsekvenser får ett tvådelat dia– Vilka blir konsekvenserna för Svens- ligger ämnesstudier på universitet med
konat? Och att det är svårt att identi- ka kyrkan om man utgår ifrån att vi ska tre terminer jämfört med exempelvis
fiera sig med ordet kyrkoarbetare.
utbilda och anställa så kallade generalis- de sju terminer som ingår i socionomDet är 16 frågeställningar som remiss- ter? Vilka följder får det för utveckling- utbildningen, vilket kommer påverka
instanserna har uppmanats att fundera en av kyrkans arbete och verksamhet? trovärdigheten i de många externa konkring, med möjlighet att komplettera Risken är att vi får en personalstyrka takter vi har.
Förbundsstyrelsens remissvar om EFU:
”Vi är skeptiska”
12 Kyrkfack 1/08
Ett utbildningscentrum
Utredningen föreslår att ett utbildningscentrum med ansvar för Svenska
kyrkans pastorala utbildningar inrättas.
Enligt utredningens beräkningar kommer ”ca 250 blivande kyrkoarbetare att
examineras per år (125 per termin)” och
de menar därför att ett utbildningscentrum är en god lösning såväl organisatoriskt, ekonomiskt som pedagogiskt.
”Utbildningen till kyrkoarbetare kommer enligt utredningen dels att bestå av
ämnesinriktade studier och pastoralteologiska kurser vid många universitet,
högskolor, folkhögskolor, dels av en gemensam avslutande termin. Genom en
sådan organisation kommer studerande
att ha nära till ämnes inriktade studier
och pastoralteologiska kurser. Svenska
kyrkan tar samtidigt ett tydligt ansvar
för de kyrkliga utbildningarna”
– Det är bra att Svenska kyrkan tar ett
tydigt ansvar för de kyrkliga utbildningarna och att diakoner, pedagoger och
präster läser religionsvetenskap/teologi
under ett år tillsammans i början av utbildningen. Där borde också musikerna
ha en självklar plats.
– Men den sista terminen bör hjälpa
studenterna att landa i sin yrkesidentitet, så vi tror inte på en gemensam
avslutande termin. Svenska kyrkan
kan ha ett helhetsbegrepp trots flera
utbildningscentra. Vi ska värna om de
utbildningsplatser vi har med en god
geografisk spridning. Att bara ha ett utbildningscentrum som troligen placeras
i Stockholm, kommer orsaka praktiska
problem för dem som bor ute i landet,
med bland annat praktiskplatser.
Vad ser ni som positivt i förslaget?
– Att alla pedagoger får en akademisk
kompetens och att teori och praktik
varvas under utbildningen. Det är en
fördel att de olika yrkesgrupperna får en
möjlighet att mötas under utbildningstiden och läsa religionsvetenskap/teologi
tillsammans. Vi tycker att förslaget
där utredningen föreslår att alla som
utbildas för kyrklig tjänst avslutar med
en handledd tjänst är bra i princip. Men
sex till nio månader är en alldeles för
kort tid, det borde vara motsvarande
som det är för pastorsadjunkter idag,
tolv till 18 månader.
Under våren kommer Kyrkostyrelsen
att behandla remissvaren från remissinstanserna. Sedan går ärendet vidare för
beslut till kyrkomötet i Uppsala i höst.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
och ansvarsfördelning
Svenska kyrkans andra arbetsmiljökonferens varvade teori
med exempel från församlingar runt om i Sverige.
270 personer med olika erfarenheter
och uppdrag inom Svenska kyrkan kom
samman för två dagar i Sollentuna.
Konferensen, med temat arbetsmiljö
och jämställdhet, var uppbyggd kring
fyra ämnesområden och varje område
belystes både teoretiskt och med goda
exempel från församlingar runt om i
Sverige.
Struktur och Ansvarsfördelning var
första temat. I tider då frågan kring
strukturförändringar och pastoratssammanläggningar har aktualiserats är det
viktigt att reflektera över gjorda erfarenheter om vad som blivit bra och vad
som blivit mindre lyckat. Nya pastorat
påverkar både personal och de förtroendevaldas uppgifter. Att veta vars och ens
uppgifter och ansvar är en viktig del i att
forma en god arbetsmiljö.
hur vi är mot varandra.
Konferensen lyfte fram viktiga och
aktuella ämnen. Flera av oss hade dock
önskat fler konkreta exempel hur man
kan arbeta systematiskt för att få en god
arbetsmiljö, likaså hur vi kan skapa en
jämställd arbetsplats.
Text Jens Linder
”
Vi är varandras
arbetsmiljö var en
mening som nämndes
flera gånger under
konferensen.”
Rekrytering och utbildning
Rekrytering och utbildning var nästa
ämnesområde. Inför stora pensionsavgångar kommer rekrytering av nya
medarbetare att bli en viktig uppgift.
”Vi är varandras arbetsmiljö” var en
mening som nämndes flera gånger
under konferensen. I det perspektivet
är rekrytering en mycket viktig fråga för
arbetsmiljön i våra församlingar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete var det
tredje temat. Detta viktiga och dagliga
arbete handlar både om den nuvarande
arbetsmiljön och den kommande. Hur
får vi en allt bättre och säkrare arbetsmiljö i tider när Svenska Kyrkan kanske
går mot sämre ekonomi? Detta kan bli
en ödesfråga om vi ska lyckas rekrytera
personer för tjänst i Svenska kyrkan i
framtiden.
Dialog och kultur
Det sista ämnet var dialog och kultur.
Arbetsmiljö handlar ju inte bara om vår
fysiska miljö utan minst lika mycket om
Foto Magnus Aronson
Kyrkfack 1/08
13
FRÅGA JURISTEN
Skriv till Fråga juristen med dina
frågor kring avtal och arbetsrätt
så svarar KyrkA:s förbundsjurist
Robert Svec, i mån av utrymme,
på dina frågor.
Mailadressen är [email protected]
Vad gäller om
jag blir uppsagd?
Jag har jobbat som diakon i samma
församling under närmare tjugo år. Nu
vill i kyrkorådet förändra arbetslaget i
mitt distrikt och dra in just min tjänst.
Vad gäller om jag blir uppsagd? Hur
lång uppsägningstid har jag? Måste jag
arbeta under tiden?
Sömnlös medlem
Uppsägningstiden för arbetstagare som
är anställd tillsvidare (fast anställd)
återfinns i kollektivavtalet för Svenska
kyrkan. Utgångspunkten är – vid
uppsägning från arbetsgivarens sida
– att den som varit anställd längre tid
än tolv månader har en uppsägningstid
om sex månader.
När det gäller uppsägning som grundas på arbetsbrist kan emellertid en
längre uppsägningstid komma i fråga.
Om du vid uppsägningen varit anställd
hos samma arbetsgivare under minst
15 år och dessutom fyllt 50 år, gäller i
stället enligt kollektivavtal en förlängd
uppsägningstid som uppgår till ett år.
En sådan situation är till exempel när
tjänster dras in, såsom nu är fallet, eller
när arbetsuppgifter i övrigt upphör.
Huvudregeln är enligt anställningsskyddslagen att du också under uppsägningstiden kvarstår i arbete hos arbetsgivaren. Arbetstagaren är nämligen
14 Kyrkfack 1/08
skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande som vanligt under återstående
anställningstid, även om det inte alltid
är så muntert. Under denna tid är arbetsgivaren också skyldig att betala ordinarie lön och anställningsförmåner.
Om arbetsgivaren inte kan eller vill
erbjuda dig några arbetsuppgifter under
uppsägningstiden är arbetsgivaren ändå
skyldig att betala den normala lönen.
Löneskyddet gäller även om arbetstiden
reduceras eller du omplaceras till sämre
betalt arbete. Arbetsgivaren är då skyldig att komplettera lönen upp till tidigare nivå.
Skulle det vara så att arbetsgivaren
meddelar dig att du inte behöver stå
till förfogande under uppsägningstiden
eller en del av denna, får arbetsgivaren
avräkna inkomster som du har fått i annan anställning. Det ska alltså vara fråga
om annan anställning. Arbetsgivaren får
inte gör avdrag för inkomst från bisyssla
eller liknande om du skulle ha förvärvat
den extrainkomsten även om du utfört
arbete för arbetsgivaren.
Arbetsgivaren kan också – om du inte
behöver stå till förfogande – ha rätt att
avräkna inkomster som du under uppsägningstiden uppenbarligen kunde ha
fått i annan godtagbar anställning. Du
är dock inte skyldig att ta tillfälliga anställningar eller ett arbete som i något
avseende är betydligt sämre än det som
du lämnar. I detta avseende måste man
ta skälig hänsyn till din yrkesvana och
övriga förutsättningar för arbetet samt
till andra personliga förhållanden. Det
kan således för dig vara möjligt att under uppsägningstiden avböja mindre
kvalificerat arbete för att i stället söka
arbete som motsvarar din egen kompetens. Det kan heller inte krävas att du
tar arbete på en arbetsplats där arbetskonflikt råder eller där arbetsmiljön inte
lever upp till arbetsmiljölagens bestämmelser. Det ska tilläggas att en arbetstagare som vid arbetsbrist omfattas av den
förlängda uppsägningstiden om ett år
intar en särställning vid sidoinkomster.
Sådan arbetstagare behöver nämligen
inte avräkna inkomst som under samma
tid förvärvats i annan anställning.
Arbetsgivaren får inte under uppsägningstiden förflytta dig till annan ort
om möjligheterna därigenom att få nytt
arbete inte obetydligt försämras. Vidare
har du som uppsagd rätt till betald ledighet för att kunna besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete, exempelvis vid anställningsintervju.
Regler för hur
fridagar ska förläggas?
Finns det i gällande avtal regler om
hur lediga dagar för pastorsadjunkter
ska förläggas? Tidigare har jag haft
sammanlagd ledighet måndag och
tisdag men nu har kyrkoherden ensidigt
fastställt att jag i stället ska vara ledig
måndag och lördag. Vilka bestämmelser
finns i det här avseendet?
Pastorsadjunkt Svenska kyrkan
Vad gäller präster finns särskilda regler
om arbetstid och arbetstidens förläggning i kollektivavtalet. Enligt avtalet ska
pastorsadjunkter ha reglerad arbetstid
om i genomsnitt 40 timmar per vecka.
Som präst har du enligt avtalet rätt till
två lediga dagar per vecka (veckofridagar)
och härutöver tio fridagar för helt kalenderår (så kallade prostdagar) som
kompensation för att du arbetar på
helger som infaller måndag–lördag.
Enligt avtalet bör fridagar förläggas
till minst en söndag eller helgdag per
månad. Arbetsgivaren ska också eftersträva att du erhåller fridygn lördag
och söndag (dubbelfridygn). Märk väl,
detta är en böra-regel och således inte
tvingande för arbetsgivaren. Samtidigt
måste dock arbetsgivaren även beakta
arbetstidslagens regler om bland annat
dygnsvila och veckovila. Enligt arbetstidslagen ska du bland annat ha elva
timmars sammanhängande ledighet för
varje period om 24 timmar. I dygnsvilan ska ingå tiden mellan klockan 24
och klockan 05. Du ska även ha 36 timmars sammanhängande veckovila per
sjudagarsperiod.
Enligt kollektivavtalet får det sammanlagda antalet fridagar i följd (veckofridagar + prostdagar) vara högst fyra
om inte arbetsgivaren medger annat.
Prostdagarna ska inplaneras och förläggas jämnt över kalenderåret. Om du endast tjänstgör en del av kalenderår ska
prostdagarna reduceras i proportion till
tjänstgöringens omfattning.
Någon skyldighet för arbetsgivaren att
lägga ut två lediga dagar efter varandra
föreligger således inte, även om arbetsgivaren enligt avtalet bör eftersträva att
åtminstone en helg per månad ska vara
så kallat dubbelfridygn. Däremot måste
arbetsgivaren per sjudagarsperiod ge dig
en sammanhängande ledighet om minst
36 timmar.
FÖRBUNDSINFORMATION
Nya smidigare tider på webben
Medlemsavgifter
för 2008
Medlemsavgiften till förbundet baseras
på din bruttomånadslön.
Arbetar du t ex 75 % med en månadslön på 22 500 kr vid 100 % tjänst,
debiteras du medlemsavgift efter 16
875 kronor. Då vi inte ändrar avgiften
retroaktivt är det viktigt att du meddelar alla förändringar i god tid.
Avgiften till arbetslöshetskassan
(AEA) är 225 kronor i månaden
(grundavgift 90 kr + förhöjd avgift 135
kr). Vid arbetslöshet debiteras du 75
kronor per månad i medlemsavgift. Vid
föräldraledighet debiteras medlemsavgift efter vad du har i bruttoinkomst
i föräldrapenning. Är du sjukskriven
längre tid än tre månader debiteras du
75 kronor per månad i medlemsavgift
fr o m den fjärde månaden vid heltidssjukskrivning och vid heltidssjukskrivning debiteras avgift efter tjänst.
Inkomstförsäkring ingår
KyrkAs inkomstförsäkring ingår i medlemsavgiften, men observera för att
omfattas av inkomstförsäkringen måste
du även vara medlem i erkänd arbetslöshetskassa, ha en till KyrkA anmäld
månadslön på lägst 18 700 kronor och
får inte ha fyllt 62 år eller vid inträdet
i förbundet/försäkringen vara föremål
för skriftligt varsel ställd till facklig
organisation, uppsagd eller arbetslös.
Försäkringen upphör vid utgången av
den månad du fyller 62 år. Du ska ha
förvärvsarbetat minst12 av de senaste
kalendermånaderna före arbetslöshetens inträde med minst 80 timmar per
månad för att kunna komma ifråga för
ersättning. Du ska även vara berättigad
till, och erhålla, a-kasseersättning.
Läs mer på www.kyrka.se/
medlemsservice/medlemsavgift
Bättre service för dig som medlem - det blir effekten när KyrkA byter
IT-plattform till ett enhetligt system för både medlemsregister och
webbfunktioner under våren.
Redan nu märks skillnaden på hemsidan genom att du som medlem under en
övergångsperiod inte själv kan ändra dina uppgifter via ”mina sidor”. Vi ber
dig istället att meddela förändringar som sker via mail [email protected] eller
ändringsblankett som finns att hämta på förbundets hemsida www.kyrka.se
Logga in och få ännu bättre service
I mitten av mars kommer hemsidan i sitt nya förbättrade utförande att finnas
tillgänglig. Då kommer du verkligen att lägga märke till skillnaden! Delar av
hemsidan blir nu exklusiv för dig som medlem. Det innebär att du kan få mer
information än innan om till exempel den pågående avtalsrörelsen och annat som
pågår inom förbundet. De tjänster som funnits på hemsidan tidigare som råd och
tips vid lönesamtal, vad du ska tänka på när du söker en ny tjänst och aktuella
nyheter kommer självklart att finnas kvar, fast i vissa fall ser du dem inte förrän du
loggat in med ditt person- och medlemsnummer.
Mer information kommer
Mer information om inloggning och nya finesser på hemsidan kommer i nästa
nummer av Kyrkfack och på hemsidan såklart.
Text Jeanette Kern
Ny medarbetare
på kansliet
Mitt namn är Jeanette Kern och den
17 mars tillträder jag på tjänsten
som Kommunikationsstrateg för
Kyrkans Akademikerförbund.
Tjänsten kommer att innebära
ansvar för kommunikation,
information och rekrytering och
det känns både utmanande och
spännande. Jag ser fram emot att få
vara med och utveckla förbundets
sätt att kommuni-cera med såväl er
medlemmar som Svenska kyrkan och
omvärlden. Närmast kommer jag ifrån
Akademikerförbundet SSR:s rekryteringsenhet. Där arbetade jag
med att nå ut till befintliga- och
potentiella medlemmar med våra
idéer och förmåner bland annat
genom att föreläsa, utbilda och coacha
medlemmar.
Det är framförallt tanken på att få
sprida det fackliga budkapet och att få
så många som möjligt av er medlemmar att aktivt ta del av ert fackliga
medlemskap som lockar med mitt nya
uppdrag. Jag ser fram emot att tillsammans med er göra förbundet både
tydligare och lättillgängligare.
Det är ni som finns i verksamheten
som kan se till att avtal och visioner
efterlevs. Min uppgift kommer därför
att vara att serva er, blivande medlemmar och allmänheten med information
om vad förbundet tillsammans med
Svenska kyrkan kan göra för att såväl
arbetsmiljön, ni anställda och församlingarna ska frodas. Jag kommer att be
några av er om hjälp ibland, via enkäter
och frågor. Andra kommer att möta
mig ute i verkligheten på lärosäten
och på arbetsplatser. Ytterligare några
kommer möta endast mina skrivna ord.
Hur som helst hoppas jag att mötena,
med mig och med förbundet, personliga eller skrivna, tillsammans med
antalet medlemmar ska bli flera under
de närmaste åren.
Jeanette Kern
Kyrkfack 1/08
15
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen till
baksidan
Posttidning B
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078
104 25 Stockholm
SVENSKA PRÄSTERSKAPETS
UNDERSTÖDSSTIFTELSE
- ANSÖKAN SENAST 30 APRIL 2008
Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse.
Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till
präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov eller och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av
betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar
i föreningen, skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.”
Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster och deras närmaste efterlevande.
Ansökningar om medel från stiftelsen avseende andra halvåret 2008 ställs till Svenska Prästerskapets
Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 30 april 2008.
Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten i
angiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter
om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning.
Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av juni 2008.
�������������������������
���������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������