Transcript 1.Cell o vävnad - Idrottslarare.se

Datum Tid
IF1 – Anatomidelen
Karl Daggfeldt
Schema
SYFTE
Efter avslutad kurs skall studenten ha
grundläggande kunskaper om
människans byggnad (och funktion).
1.
2.
3.
4.
5.
Innehåll
Lokal
Må 23/1 13.00-16.30_ Introduktion samt cell och vävnad
On 25/1 13.00-16.30 Bålen
Aulan
To 26/1 13.00-16.30 Armarna
Aulan
Fr 27/1 08.00-09.30 Lab bål-arm, G1A
ID3
10.00-11.30 Lab bål-arm, L1A
Cell o vävnad
Skelett
Ledband, leder
Muskler
Nervsystemet
ID3
Fr 27/1 13.00-16.30 Benen
Aulan
Må 30/1 13.00-14.30 Lab bål-arm, L1B
Gs2
On 1/2 13.00-16.30 Nervsystemet
Aulan
To 2/2
08.00-09.30 Lab ben-neuro, G1A
Gs1
13.00-14.30 Lab ben-neuro, L1A
Gs1
15.00-16.30 Lab ben-neuro, L1B
Gs1
Fr 3/2
13.00-15.00 Idrottskador (Carl Askling)
Aulan
Ti 7/2
10.00-11.30 Lab skador, G1A (Carl Askling)
Gs1
13.00-14.30 Lab skador, L1B (Carl Askling)
Gs1
15.00-16.30 Lab skador, L1A (Carl Askling)
Rekommenderad litteratur:
Anatomi
Rörelseapparatens anatomi av Finn Bojsen-Möller (511:-).
Aulan
Gs1
Må 13/2 13.00-14.30 Frågestund
Aulan
Fr 24/2 09.00-11.30 Tentamen
Aulan + Ts3
Cell och vävnad
Color Atlas/Text of Human Anatomy, Werner Platzer (279:-).
Anatomisk bildordbok, Feneis (399:-)
Idrottsskador
Skador inom idrotten, Peterson, 2003 (399:-).
1.
2.
3.
4.
Utdelat material:
Föreläsningsbilder
Anatomibilder
Ordlista
Laborationer
Nervsystemet
Cellen
Celltyper
Vävnader
Organ
• ben
• led
• muskel
Grundämnena består av atomer
Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne
En molekyl
skapas av ett antal sammanbundna atomer
Aminosyror
Kol
H – Väte
C – Kol
N – Kväve
O – Syre
P – Fosfor
ATP
+
+
+
+
1
Ett protein
Proteiner
är en jättemolekyl av hopbundna kedjor av aminosyror
gör det mesta i kroppen
Insulin
Myosin
drar samman muskler
Kollagen
håller ihop kroppsdelar
DNA
Dubbelspiral sammanbunden av fyra olika molekyler (baser).
Basernas ordning kodar för olika proteiner.
DNA-1. Lagrar ritningarna för proteiner.
2. Kan kopiera sig själv (celldelning)
RNA
översätter DNA sekvenser och för den dit proteiner skapas
Cellen
Repetition:
Alla djur och växter härstammar från encelliga organismer
1. Allt är uppbyggt av atomer
Mitokondrie
2. Livets molekyler (Aminosyror, DNA mm)
”Energifabrik”
gör ATP av syre
och kolhydrater
Cellmembran
proteiner registrerar
omgivningen och
avgör vad som kan
transporteras över
membranet
3. Proteiner gör det mesta i kroppen
4. DNA kodar för proteiner och möjliggör celldelning
Nucleus
Ribosomer
med DNA
och RNA
”proteinfabrik”
Cytoplasma
med organeller
och proteiner
Kontraktila proteiner
Möjliggör rörelse
2
Flercelliga djur
Tät bindväv
Kollagen + Elastin
(fibroblaster, osteocyter mm.)
Producerar intercellulärsubstans
1.Amino syror
5. Fibrer
2. Proteinsyntes av
kollagen,
elastin och
grundsubstans
4. Fibriller
3. Uttömning
(exocytos)
av proteiner
Brosk
Kollagen
Läderhud, lungor,
några få ligament
Grundsubstans
”Stödjevävnadsceller”
Celldelning och differentiering skapar en sammanhållen
”koloni” av samarbetande specialiserade celler.
Ben
Kollagena fibrer
Kollagena fibrer och
mineraliserad grundsubstans
Senor och ligament
Kollagen
Blodkärl och nerver
Grundsubstans med proteiner
som drar åt sig vatten
Ben
Cell
Längdtillväxt
Epi=på, Dia=genom, Fys=växt
Rörben
Platta ben
Brosktillväxt
Ledbrosk
Spongiöst ben
Epifysskiva
Epifys
Bentillväxt
Diafys
Kompakt ben
Benmärg
3
Synovialled
Oäkta leder
äkta led
ben hopbundna av fast stödjevävnad
Fibrös led
kartilaginösa leder
(broskleder)
Primära
Hyalint brosk
Ledhåla med
synovialvätska
Sekundära
(symfyser)
Ulna
Radius
hyalint brosk
Bindväv
Synovialmembran
Ledband
trögflytande
vätska
fribröst brosk
Tvärstrimmig muskelcell
Neuron=Nervcell
proteiner (actin och myosin) drar ihop cellen då den aktiveras av en nerv
Cellkropp
(soma)
Dendriter
Synaps
”Kemisk
nervsignal”
Myosin
Actin
Axon
Myelinskida
”Elektrisk nervsignal”
Motorisk enhet
Skelettmuskel
utgörs av ett motorneuron och de muskelceller nervcellen innerverar
består av muskelceller och senvävnad
Fusiform - Spolformad
Pennat - Fjäderformad
Synaps
Muskelceller
Motorneuron
4
Terminologi
Sagittalplan
Inferior (kaudal)
Lateral
an
Tr
rs
sv e
lan
alp
Anatomisk grundställning
frontalplan
Superior (kraniell)
Posterior (dorsal)
Proximal
Abduktion
Distal
Medial
Anterior (ventral)
Extension
Adduktion
Flexion
Dorsalflexion
Plantarflexion
(hand: Palmarflexion)
5