Moskvas statliga universitet (Moskovskij gosudarstvennyj universitet imeni Lomonosova) Filologitjeskij fakultet Kafedra germanskoj i keltskoj filologii Vorobjóvy góry RU-119899 MOSKVA Telefon: +7 495 939 25 50 ................................................................................................................. Fax: +7 495 939 55 96 ...................................................................................................................... E-post: [email protected] Institutionschef: Professor Jelena Tjekalina 1.

Statistik över antalet studenter och svensklärare

Fyra lärare undervisade de svenskstuderande under läsåret: professor Jelena Tjekalina, docent Jelena Zjiltsova, docent Irina Matytsina samt svensklektor Kristoffer Lieng. Lektorn hade under läsåret omkring 12 undervisningstimmar. I huvudgruppen studerade 7 personer och därutöver hade ca 25 studenter svenska som biämne. Endast fyra av dessa var män. Tre forskarstuderande i svenska under läsåret. Lärarna ägnar sig förutom undervisning och forskning åt läroboksförfattande, översättning och dylikt. 2.

Intresset för svenska

Intresset bland MGU:s studenter för att läsa svenska är stabilt. Vår huvudgrupp inledde sina studier hösten 2012 och består av 7 studenter (som var 8 när de började). Våren 2012 tog förra huvudgruppen examen och flera av dem arbetar nu med översättning, undervisning, journalistik och fotografi. Några studerar utomlands eller arbetar utomlands och några har fortsatt med forskarutbildning. En grupp med svenska som huvudämne börjar vart femte år. Intagningen varierar mellan danska, norska, svenska och nederländska. Detta gör att studenter ibland bara ”råkar” få just svenska som huvudämne. När de väl påbörjat sina studier är det dock ytterst få som ångrar sitt studieval och de brukar utvecklas till hängivna Sverige-entusiaster under studiernas gång. Men i allmänhet är intresset för de nordiska länderna, och speciellt Sverige stort i Ryssland. Svenskämnet kan kombineras med andra språk, datalingvistik, historia med mera. Studenterna i huvudgruppen får en särskilt gedigen utbildning i svenska språket och angränsande ämnen. De studerar filologi, d.v.s. de germanska språkens historia från gotiska och fornisländska till alla perioder av svensk språkhistoria; teoretiska ämnen som lexikologi, syntax osv; samt rysk och västerländsk litteraturhistoria fr o m antiken och framåt, i mindre omfattning ryska språkets teori och praktisk stilistik. Tänkbara karriärvägar är: språkforskare, tolk, översättare, historiker, socionom, journalist eller arbete med Sverigekontakter inom näringslivet.

3.

Undervisningens uppdelning och innehåll

I Svenska som huvudämne Årskurs 1 Nybörjare: Fonetik (uttal, accent) – många hörövningar, språklabbet . Grammatiska grunder. Läroböcker:

Svenska Utifrån

,

Svenska för nybörjare (1-2)

,

Nybörjarsvenska

(Lindholm) N.N.Tolstaja, S.S.Maslova-Lashanskaja. Lärobok i svenska. S. Petersburg. Årskurs 2 Nivå A2-B1

Fonetik

(uttal, accent, hörförsåelse) många hörövningar, språklabbet.

Grammatikövningar

. Läroböcker:

Sagor och Sanningar

Mål 2-3,

Skönlitteratu

r (A, Lindgren, T. Jansson, noveller). Enkla

tolkövningar

. Årskurs 3 Nivå B2

Fonetik

(uttal, accent, hörförsåelse, dialekter) många hörövningar, språklabbet (videofilmer, radioinspelningar).

Grammatikövningar

. Läroböcker:

Sverige på svenska

(med arbetshäftet),

Språkporten

,

Enspråkiga övningar i svenska del 2

(G. Jansson, E. Nylund),

Lite av varje

(D. Lundh),

Sveriges historia

(J. Weibull)

Skönlitteratu

r (Doktor Glas; Förvillelser, Det går an, Bellman, m m).

Facktext

(tidningstext, utredningar)

Tolkövningar

(oftast texter ur läroböcker)

Skrivövningar

(uppsatser, recensioner, debattartiklar) Årskurs 4 Nivå B2-C1

hörförsåelse

(videofilmer, radioinspelningar).

Grammatikövninga

r. Läroböcker:

Språkporten

,

Nya mål 3

,

Svår Grammatik och ordbildning

(A. Hallström, U. Östberg),

Tänk efter

(A. Bodegård

),

Affärssvenska

(

Affärssvenska

av I. Matitsina

), Historia

(Sveriges historia

av J. Weibull)

Skönlitteratu

r (Dvärgen, Markurells i Wadköping, Utvandrareposet (Moberg), Tegner, Geijer, svensk poesi under 1800-1950-talet, beredskapslitteratur m.m)

Tolkövningar

(affärssituationer, rollspel

) Översättningsteori och –praktik (sv-ry-sv)

Årskurs 5 Nivå C1-C2

Hörförsåelse

(videofilmer, radioinspelningar) Avancerad

grammatik

, Ökning av

ordförråd

(olika stilar).

Stilistik

och skriftlig framställning. Aktuella tidningar och tidskrifter. Rollspel.

Tolkövningar

Tv och radionyheter. Modern

skönlitteratu

r. Skrivning av

diplomarbete

(C-uppsats?) För grupper med

svenska som biämne

som börjar studera svenska först under det andra studieåret, är programmet i stort sett likadant, men det blir inte lika detaljerat och de brukar sällan komma längre fram än till nivå B2. Lektorn har haft undervisning i huvudgruppen (årskurs 1) och i biämnesgrupperna i andra, tredje och fjärde årskursen. Undervisningen har bestått av grammatik, muntlig och skriftilig färdighet, debatter, drama, hörövningar, realia, stilistik, dialekter, uttal samt läsning av facktexter och skönlitteratur.

4. Ekonomi

Fortsatt bristfälliga resurser vad gäller datorer, kopiatorer mm. Institutionen har inga medel förutom SI:s stöd för litteratur och undervisningsmaterial.

5. Lokalförhållanden

Institutionen är inrymd i ett väldigt litet rum där två datorer, bokhyllor, och soffor trängs med de anställda, som turligt nog sällan är där samtidigt. Ytterligare två mindre rum finns intill och dessa används som bibliotek och undervisningsrum. I ett av dessa finns även en trilskande gammal kopiator. Ytterligare ett litet rum, med tillhörande toalett, används som boklager. Undervisningen bedrives mestadels i något av de mindre lektionsrummen men varje grupp har rätt att ha lektioner i det luftiga och trevliga språklaboratoriet.

De ganska svåra lokalförhållandena till trots fungerar arbetet bra tack vare ömsesidigt hänsynstagande mellan studenter och kollegor. 6.

Svenskämnets ställning inom högskoleorganisationen

Svenska kan studeras som såväl huvud- som biämne. Dessutom ges en treårig forskarutbildning i svenska. Hur det kommer att se ut i framtiden är svårt att sia om.

7.

Arrangemang

Studenterna känner sig som en naturlig del av de rysk-svenska kontakterna och har fått en del mindre uppdrag från exempelvis Exportrådet och småjobb på olika mässor (exempelvis den stora bokmässan Non-Fiction i Moskva) samt möjlighet att guida svenskar på besök.

8. Ambassadkontakt

Institutionen har numera en väldigt god kontakt med ambassaden och såväl studenter som lärare inbjuds att deltaga i olika kulturella arrangemang som anordnas vid ambassaden, alltifrån film- och föreläsningskvällar till Valborgsfirande. Något direkt stöd får institutionen inte. Några studenter har haft sommarjobb på visumavdelningen och en har fått tjänst som lärare/administratör på svenska skolan. Ytterligare ett par vikarierar regelbundet. Vår förhoppning är att samarbetet med ambassaden ska fördjupas och att man på ambassaden i ännu högre grad ska få upp ögonen för vilken positiv extraresurs de engagerade svenskstuderande skulle kunna vara. Studenterna behöver mer språk- och tolkpraktik och det är synd att man får höra ibland att folk väljer att anlita en tolk med engelska, trots att det finns duktiga tolkar med svenska. Inom ramen för sin språkpraktik skulle studenterna utföra tolk- och guidningsuppdrag utan någon ersättning.

9. Publikationer och forskning inom institutionen

Insitutionen har 3 doktorander som bedriver forskning inom svenskämnet under handledning av professor Jelena Tjekalina. 1. EU-svenska 2. Nysvenska varieteter 3. Informationsstruktur i satser med inversion. 4. Nyare tendenser inom svensk ordbildning. 5. Svenska partikelverb. 6. Indefinita pronomen i svenska och ryska. 7. En lärobok i affärssvenska är under redigering

10. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige

Tre studenter ur en av bigrupperna fick sommaren 20112 stipendier från SI för studier vid folkhögskola i Sverige. Tre studenter ur huvudgruppen på nybörjarnivå åkte på eget bevåg till Riksföreningens Sverigekontakts betalkurs på Tjörn under sommaren. En student befinner sig sedan höstterminens start i Dalsland för folkhögskolestudier. MGU har numera ett samarbete med Lunds universitet och en student läste där under våren och en ny påbörjade sina studier där i september 2012. Sådana möjligheter till resor till språkområdet är givetvis ovärderliga för studenterna, men även för lärarna. Det är också roligt att det finns sådana här morötter till duktiga och motiverade studenter. Från och med januari 1011 har Institutionen för germansk och keltisk filologi på MGU tillsammans med Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och Institutionen för nordiska studier vid Vilnius universitet (Skandinavistika) fått Svenska institutets bidrag till det gemensamma tvååriga projektet ”Svensk och nordisk lingvistik från BA- till doktorandnivå”. Tre av lärarna var under juni respektive september 2012 vid Stockholms universitet och TÖI för konferens och gästföreläsningar.

11. Övrigt

Bästa stödet för oss är fortfarande det svenska lektoratet och bokpotten, samt sommarkurser och folkhögskolestipendier för våra studenter. Vi skulle önska några möjligheter för kortvariga besök på svenska universitet och/eller högskolor för lärarna.

höstterminen 03.09.2012 - 25.01.2013 vårterminen 08.02.2013 - 28.06.2013

Kristoffer Lieng, 5 september 2013