Transcript Sahlgrenska akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sahlgrenska akademin
VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Arbetsterapi/Fysioterapi
Studiehandledning
Vetenskaplig metodik inom arbetsterapi, 7,5 högskolepoäng
ARB026
Kursansvarig
Anna-Lisa Thorén-Jönsson
[email protected]
tel: 031-786 5719
Susanne Gustafsson (projektskiss)
[email protected]
tel:0733-92 50 97
VT 2011
1
KURSBENÄMNING:
ARB026, Vetenskaplig metodik inom arbetsterapi,
7,5 högskolepoäng. Grundnivå
ARB026, Research methods in Occupational therapy
7,5 higher education credits. First cycle
KURSENS INNEHÅLL
Vetenskapsteori och kunskapsteoretiska perspektiv på forskning
Vetenskapliga designer
Forskningsetik
Kvalitativ metod
Kvantitativ metod
Problemprospektering och perspektivval
Granskning av forskningsperspektiv och datainsamlingsmetod samt deltagande vid
examination av projektarbete
Artikelgranskning
Utformning av projektskiss
KURSENS MÅL (ENLIGT KURSPLAN)
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
1. Kunskap och förståelse
− förklara skillnader mellan kvantitativt och kvalitativt forskningsperspektiv
− beskriva olika kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder
− redogöra för grundläggande begrepp inom analytisk statistisk respektive
kvalitativ metod.
2. Färdighet och förmåga
identifiera och avgränsa ett forskningsbart problem
tillämpa grundläggande statistiska analysmetoder och tolka dess utfall
utföra en intervjuanalys utifrån principer för kvalitativ metod
skriftligt och muntligt redogöra för kritisk granskning av en vetenskaplig
artikel
− skriva en projektskiss
−
−
−
−
3. Värderingsförmåga och förhållningssätt
− kritiskt diskutera och värdera vetenskapliga metoder med relevans för
utveckling av arbetsterapi
− identifiera och diskutera forskningsetiska frågeställningar
Utbildningsprogrammet till arbetsterapeutexamen innehåller vetenskapsteori och vetenskaplig
metodik omfattande 15 hp. Föreliggande kurs utgör 7,5 hp och ges till viss del gemensamt
med sjukgymnastprogrammet.
ARBETSFORMER
Arbetsformerna i kursen utgår från det pedagogiska synsätt som används vid
Arbetsterapeutprogrammet i Göteborg och beskrivs i utbildningsplanen. Utgångspunkten är
att du som student har och tar ansvar för ditt eget lärande.
2
Kursens arbetsformer är föreläsningar, litteraturstudier, grupparbeten, seminarier,
dataövningar samt skrivning av projektskiss.
Som ett redskap för ditt lärande skall du använda din portfölj och samla programdokument
och andra dokument som visar på kunskaps- färdighets- och personlig utveckling.
FORMER FÖR BEDÖMNING
Bedömning sker genom individuell skriftlig salstentamen i statistik, muntliga och skriftliga
examinationsuppgifter i grupp i kvalitativ metod samt skriftlig idéskiss till projektarbete. För
godkänt betyg krävs godkända examinationsuppgifter samt aktiv närvaro vid seminarier och
grupparbeten.
Obligatorisk närvaro gäller för seminarier, dataövningar samt analysövningar i grupp.
Omtentamen i statistik kommer att ges inom en månad efter första tentamenstillfället. Vid
frånvaro på examination avseende analys av kvalitativa data och artikelgranskning krävs
individuell skriftlig redovisning.
Vid bedömning används en tvågradig skala: godkänd och underkänd.
KURSVÄRDERING
Kursutvärdering sker skriftligt på Göteborgs universitets lärplattform (GUL), med
hjälp av Sahlgrenska Akademins gemensamma kursvärderingsenkät efter avslutad
kurs samt muntligt i samband med sista gemensamma kurstillfället. Kursansvarig
lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av
kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna och publiceras på
Göteborgs universitets lärplattform (GUL).
LÄRARE
ALTJ=Anna-Lisa Thorén-Jönsson (kursansvarig samt kvalitativ metod och intervjuanalys)
SG=Susanne Gustafsson ( idéseminarium och projektplan)
GFW=Gunilla Forsberg-Wärleby (idéseminarium och projektplan)
MG=Martin Gellerstedt (statistik)
TA=Tobias Arvemo (statistik)
SRA = Sofia Ryman-Augustsson (dataövningar)
MK=Margareta Kreuter (forskningsetik)
ML=Mari Lundberg (vetenskapsteori)
3
KURSENS UPPLÄGGNING
Kursen är upplagd med fyra kursmoment:
• Moment 1: Vetenskapsteori, kunskapsteori och vetenskaplig metod
• Moment 2: Kvalitativ forskningsmetodik
• Moment 3: Kvantitativ forskningsmetodik
• Moment 4: Projektskiss
Moment 1:Vetenskapsteori, kunskapsteori och vetenskaplig metod
Momentansvarig: Anna-Lisa Thorén-Jönsson
Detta moment innehåller vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv på forskning i
arbetsterapi, olika former för vetenskaplig design samt forskningsetik och detta innehåll
löper under hela kursen.
Den 9/5 Föreläsning i vetenskapsteori tillsammans med sjukgymnaststudenter.
Litteratur: Patel R, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur;
2003.
Den 10/5 Föreläsning om vetenskaplig design. Du kommer sedan under kursen att arbeta
med vilken design ditt/ert självständiga arbete ska ha och utforma en projektskiss. Vid
granskningsseminarierna under femte kursveckan kommer du att få granska och sätta dig in
olika designer.
Den 31/5 Föreläsning om etik i vetenskapligt arbete.
Kunskaperna i forskningsetik skall tillämpas i projektskissen.
Litteratur till etikföreläsning (Publikationerna finns på Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se)
Hermerén G, Almgren K, BengtssonP, Cannon B, Eriksson S, Höglund P et al. God
forskningssed. Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie,
rapport 1:2011.
Birgitta Forsman. Vetenskap och moral.
Birgitta Forsman. Begrepp om forskningsfusk. Rapport på uppdrag av Vetenskapsrådet, 2007.
Behandling av personuppgifter. Vetenskapsrådet. 2003.
http://www.epn.se/media/4807/forskningspersonsinformationen%20slutjusterad%20okt%202
007-pdf.pdf
Moment 2: Kvalitativ forskningsmetodik
Momentansvarig: Anna-Lisa Thorén-Jönsson
Detta avsnitt innehåller en orientering om kunskapsteoretiska utgångspunkter, olika former av
kvalitativ metod och grundläggande praktisk träning i intervjuanalys, samt granskning av
kvalitativa artiklar. Avsnittet har två studieuppgifter: Intervjuanalys och artikelgranskning
vilka examineras i grupper i halvklass. En skriftlig redovisning av intervjuanalys och
artikelgranskning lämnas från varje grupp. Till varje undervisningstillfälle förväntas Du ha
läst igenom den angivna obligatoriska kurslitteraturen.
Den 9/5 Föreläsning om kvalitativ metod
4
Den 12/5 Studieuppgift 1 - Litteraturseminarium
Den 11/5 är det inläsningsdag. Litteraturseminariet den 12/5 är uppdelat i två steg. Först möts
ni i respektive grupp (a,b,c eller d) och därefter samlas vi i helklass för fortsatt seminarium.
Du skall först själv förbereda följande instuderingsfrågor och frågeställningar att diskutera,
utifrån från Malteruds bok kap 1-10, 14-15 samt Patel och Davidssons bok:
-
Vad särskiljer och vad är likt i den kvalitativa respektive kvantitativa forskningsansatsen
(se bla. Malterud Kap 1 och 2)?
Hur ser man på forskarens roll och interaktionens betydelse i den kvalitativa
forskningsintervjun (se Malterud kap 3,15)?
Vilken art av kunskap frambringas genom den kvalitativa forskningsintervjun (se
Malterud,kap 10)?
Vad kännetecknar den hermeneutiska tolkningen (Malterud kap 3)( Patel och Davidsson, s
28-31)?
Vad kännetecknar det fenomenologiska förhållningssättet (Malterud kap 3, Patel och
Davidsson, s 31-34)?
Hur genomför man en intervjuundersökning (Malterud 4-10)?
Vad skiljer validitetsbegreppet i en kvalitativ undersökning från en kvantitativ (Malterud
kap 1+15; Patel och Davidsson, s 98-106)?
Besvara frågorna för dig själv skriftligt. Lyft därefter fram det du tycker är problematiskt,
särskilt intressant eller något annat som du vill diskutera, när du möter gruppen.
Vid det inledande litteraturseminariet i grupp väljer ni ordförande och sekreterare och skriver
ner minnesanteckningar om vad som diskuterats och eventuella frågor. Dessa tas upp vid det
efterföljande seminariet i helklass.
Litteratur:
Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Kap 1-10 och 14 +15 Lund:
Studentlitteratur; 2:a upplagan 2009.
Patel R, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur; 2003.
Den 12/5 Föreläsning om kvalitativ analys och kvalitet i kvalitativa studier
Examinationsuppgift 1- Kvalitativ analys
Den 13/5 Grupparbete;
Den 16/5 Examination av intervjuanalys
Syftet med denna uppgift är att du ska få praktisk erfarenhet och förståelse för att kunna
arbeta med kvalitativ analys. Den praktiska uppgiften görs i mindre grupper med 3 – 5
deltagare och gruppens resultat redovisas och diskuteras vid examinationen. Förkunskaper för
att göra uppgiften förvärvar du genom kurslitteratur, deltagande i föreläsningar samt en
lärarhandledd praktisk övning i intervjuanalys som sker i samband med föreläsning den 12/5.
Utifrån kurslitteratur och föreläsningar ska du vid examinationen den 16/5 kunna diskutera:
• förförståelse
• livsvärld
• intersubjektivitet
• forskarens tolkningsperspektiv/teoretiska referensram
5
Instruktioner - intervjuanalys
Du läser först på egen hand noggrant igenom intervjumaterialet och reflekterar över innehållet
utifrån punkterna nedan. Därefter träffar du din grupp och ni analyserar en av intervjuerna
tillsammans.
Nedanstående punkter utgör stöd för analys, sammanställning och presentation av er
intervjuanalys:
A. Intervjumaterialets kvalité; samspel, djup, innebördsrikedom.
Lägg märke till hur samspelet i intervjusituationen är. I vilken utsträckning är
intervjuerna strukturerade av frågorna respektive informanternas egna berättelser? I
vilken utsträckning fördjupar forskaren informantens tankar? Vem avgränsar det de
talar om? I vilken utsträckning finns det utrymme för tankepauser i intervjuerna?
B. Analysförfarande
(Lärarhandledd praktisk träning av nedanstående moment ges)
1
2
3
4
3
- Gör en öppen läsning av den enskilda intervjun för att få en helhetsbild. Fastna inte i
detaljer i det här skedet. Vad handlar intervjun om? Vilka teman kan urskiljas i
materialet?
- Gör en systematisk genomgång av materialet genom att läsa noggrant rad för rad.
Urskilj meningsbärande enheter i materialet, som svarar på studiens syfte. De
meningsbärande enheterna kan vara olika långa.
- Numrera de meningsbärande enheterna kronologiskt från 1 och framåt så att du
lättare kan hitta de enskilda citaten på varje sida. (Obs I Malteruds bok anges inte
denna numrering). Skriv samtidigt i vänstermarginalen nyckelord eller korta fraser
som fångar det som sägs i den meningsbärande enheten på en beskrivande nivå utifrån
frågan – Vad säger de?
- Koda de meningsbärande enheterna. Kodning innebär att varje meningsbärande
enhet skall ges ett namn (en kod) som beskriver innebörden i det som sägs. Om syftet
är att få fram exempelvis de strategier som personer med handskada har, så kan det
vara en hjälp att tänka "strategin innebär att….. " . Ibland uttrycks innebörden direkt i
texten, men ofta är den underliggande och indirekt.
- Skriv ned alla koder efterhand som du formulerar dem och ange siffran för den/de
meningsbärande enheter du utgått ifrån. Detta för att du lättare ska kunna hitta den/de
meningsbärande enheter du utgått ifrån. Ibland uttrycker flera olika meningsbärande
enheter samma innebörd, fast de sägs med olika ord. De ges då samma kod.
-Gruppera alla koder under teman genom att svara på frågan – Vad handlar detta om?
I samband med detta upptäcker du att innebörderna i koderna kan ligga på olika
"nivåer". En del kan vara rena innehållsmässiga teman exempelvis "använda
hjälpmedel", andra hamnar på en tolkad nivå som har mer av en innebörd, exempelvis
"bearbeta trauma".
-För att få fram och reflektera över sambanden mellan olika koder görs en mindmap.
Skriv temat i en cirkel och koppla på alla innebörderna i temat i småcirklar som utgår
från varje tema. Glöm inte att också ange numren på de meningsbärande enheterna
som stöder innebörden, så att du lätt kan gå in i texten och hitta dem. Drag
förbindelselänkar mellan de olika teman och innebörder som du tycker har samröre
med varandra. På detta sätt får du en överblick över hela innehållet i intervjun på ett
enda papper. De slutgiltiga begrepp och rubriker du väljer för att beteckna teman och
innebörder, uttrycker också din förförståelse och det teoretiska perspektiv du medvetet
6
4
eller omedvetet valt att ansluta dig till. Mindmappen gör det lättare att reflektera över
materialet och anlägga olika perspektiv som Du skulle kunna tolka och presentera
resultaten utifrån. Mindmappen presenteras på over-headblad.
-Vid examinationen som sker i halvklass, presenterar varje grupp sin analys med stöd
av ovanstående punkter och vi diskuterar sedan, med utgångspunkt från de olika
gruppernas mindmaps, vilka olika teoretiska perspektiv (arbetsterapeutiskt,
medicinskt, psykologiskt, genusperspektiv mfl.) som skulle kunna vara möjliga att
förstå och presentera materialet utifrån. Gruppens mindmap inlämnas.
Litteratur:
Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur; 2009; kap 110, 14.
Kriterier för godkänd examinationsuppgift:
- Skriftlig grupprapport(mindmap) samt aktiv delaktighet i gruppens muntliga presentation
- Utifrån intervjumaterialet kunna ge exempel på samspel, djup, innebördsrikedom
- Kunna ge exempel på teman på beskrivningsnivå och innebördsnivå
Examinationsuppgift 2 - Artikelgranskning
Syftet med denna examinationsuppgift är att få inblick i det vetenskapliga sättet att skriva
samt att kritiskt granska och bedöma kvaliteten i kvalitativa artiklar.
Inläsning: Som förberedelse till granskningen av själva artiklarna, definierar du med hjälp av
litteraturen nedanstående begrepp skriftligt för dig själv - Se Larsson, 1993; Malterud,
1998/2009; Patel, Davidsson, 2003. Vad innebär nedanstående begrepp?
Relevans
"Credibility"
Struktur
Giltighet
Generaliserbarhet Teoritillskott
Kommunikativ
validitet
Intern logik
Etiskt värde
Innebördsrikedom
Empirisk
förankring
Instruktioner - artikelgranskning
Du har i uppgift att i grupp granska och presentera en artikel. Granskningen skall göras dels
efter en granskningsmall för kvalitativa artiklar, CASP, som kommer att finnas tillgänglig på
GUL, dels komplettera granskningen enligt CASP med nedanstående frågor. Granskningen
skall inlämnas skriftligt i samband med examinationen. Du skall också ha läst den andra
gruppens artikel för att kunna diskutera deras granskning.
•
•
Av vem, för vem och i vilket syfte verkar artikeln vara skriven? Om det inte framgår klart
vilka författarna är i artikeln så försök att ta reda på det genom att söka på nätet.
Hur väl anger titeln på arbetet vad det handlar om?
Diskutera bakgrunden:
• Är bakgrunden tillräckligt väl beskriven för att man ska kunna förstå problemställningen i
ett vidare sammanhang?
• Vilka begrepp och teorier använder författarna sig av som teoretisk referensram för
studien?
7
Diskutera läsbarheten i rapporten som helhet:
• Är rapporten lätt att läsa och förstå?
• Intern logik: hur är bakgrund – metod – resultat relaterade till varandra – finns det någon
röd tråd?
• Skulle du kunna tänka dig att rapporten skulle kunna ha presenterats på något annat sätt? I
så fall hur?
En skriftlig sammanställning av artikelgranskningen inlämnas i samband med
examinationsseminariet.
Litteratur:
Larsson, S. Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik 1993:4, s. 194-211. (Finns
som PDF på GUL)
Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur;1998; kap 1
Patel R, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur; 2003.
Backman, J. Rapporter och uppsatser. Kap 5- den kvalitativa rapporten. Kap. 14 – Läsning
och granskning av rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur; 1998.
Kriterier för godkänd granskningsuppgift:
- Skriftlig grupprapport samt aktiv delaktighet i gruppens muntliga presentation
- Aktiv delaktighet i diskussionen om den andra gruppens artikel
- Kunna beskriva innebörden i ovan angivna begrepp inom kvalitativ metod
Moment 3: Kvantitativ forskningsmetodik/statistik
Fokus ligger på att tolka och förstå grundläggande statistiska begrepp och hur dessa förmedlar
vetenskapliga resultat. Du kommer också att få träna på att beräkna bl a konfidensintervall
och att göra hypotestest. Det är viktigt att repetera kunskaperna från statistikavsnitt tidigare i
utbildningen. Statistikavsnittet i denna kurs består av teoretiska föreläsningar samt praktiska
övningar vid dator med hjälp av statistikbearbetningsprogrammet SPSS. Till dessa övningar
delas kursen i grupper. Se gruppindelning.
Huvudsakligt innehåll är:
• korrelation
• parametriska och icke-parametriska modeller
• hypotestest
• p-värde och konfidensintervall
Momentansvarig: Martin Gellerstedt presenterar sig och momentet på följande sätt:
Hej, och välkommen till kursavsnittet om kvantitativ metodik/statistik. Jag som föreläser på
detta avsnitt heter Martin Gellerstedt och har ett näst intill patologiskt intresse för statistik (du
8
kan läsa mer om min bakgrund på www.spssakademin.hv.se ). Här följer lite kortfattad men
central information om kursavsnittet:
Föreläsningsplan
Tillfälle 1. Kap 3-6. Detta är ett omfångsrikt avsnitt vi skall täcka, men det mesta är
repetition.
Tillfälle 2. Kap 7 -8. Ett kapitel med relativt knepiga begrepp och en logik som kan
uppfattas som klurig. En god idé att läsa igenom kapitlen innan föreläsningen.
Tillfälle 3. Kap 9. En del knepiga formler, men försök fokusera på situationen och
tolkning av resultat, snarare än formlerna! Kapitlet förutsätter att man har bra kol på teorin
i kap 7 och 8.
Tillfälle 4. Kap 10. En del knepiga formler, men försök fokusera på situationen och
tolkning av resultat, snarare än formlerna! Kapitlet förutsätter att man har bra koll på
teorin i kap 7 och 8.
Efter kursens slut förväntas studenten kunna:
. Kunskap och förståelse
•
•
•
•
•
•
bedöma en variabels datanivå
bedöma vilken typ av deskriptiv statistik som lämpar sig beroende på
variabelns datanivå och karaktär
förklara grundläggande begrepp inom hypotesprövning och
konfidensintervall (nollhypotes, alternativhypotes, testfunktion, p-värde,
typI och typ II-fel, massignifikans, konfidensintervall och konfidensgrad)
beskriva de vanligaste statistiska testerna (alla tester i kap 8-10), vilken
situation de olika testerna är lämpliga för, samt vilka förutsättningar
respektive test kräver.
tolka deskriptiv statistik
tolka resultat från statistisk analys (test och konfidensintervall) och
formulera såväl statistisk slutstats som tillämpad slutsats.
Färdighet och förmåga
•
•
Utföra deskriptiv statistik i SPSS
Utföra de vanligaste statistiska testerna i SPSS.
Den 23/5 Dataövningar i grupp tillsammans med sjukgymnaststudenter.
Se schema och gruppindelning!
Den 30/5 föreläsning Kvalitetsgranskning av kvantitativa artiklar
Den 31/5 Studieuppgift och seminarium: Kvalitetsgranskning av kvantitativ
artikel Granskningsmall och artikel finns på GUL
Examinationsuppgift –statistik
Tentamen i statistik äger rum fredag den 3/6. Se schema.
Kriterier för godkänt
För godkänt på kursen krävs godkänt på den skriftliga tentamen.
9
Litteratur
Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2003.
Wahlgren L. SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur; 2008. (188 s.)
Moment 4: Projektskiss
Momentansvarig: Susanne Gustafsson
Examensarbetet, 15 hp i termin 6 gör du tillsammans med en kurskamrat. I den här kursen i
vetenskaplig metodik görs en projektplan/skiss. Ett första idéseminarium ägde rum tidigt på
terminen (14/2) och ett uppföljande idéseminarium hölls den 18/4.
En detaljerad studiehandledning för arbetet med projektskissen finns i särskild bilaga.
Den 10/5 Föreläsning: Projektplan hur skriver man den?
Den 18/5 Tid för enskild projekthandledning
Den 8/6 Inlämning av projektskiss kl. 9.00
Inlämning av projektskiss görs dels via GUL, dels via mail till Susanne Gustafsson
([email protected]).Var och en skriver från GUL ut, såväl den projektskiss
som Du och en kurskamrat har ansvar för att granska, som de övriga projektskisser som ingår
i den studiegrupp som Du tillhör.
Fredag den 10/6 kl. 8.30-16.00
Granskningsseminarium om projektskisser. För gruppindelning v.g. se schema på GUL.
Kriterier för godkänd projektskiss:
För betyget godkänd krävs:
• En parvis eller enskilt upprättad projektskiss
• Identifiera och avgränsa ett forskningsproblem. Forskningsproblemet skall förankras i
en kontext (teoretiskt- praxis- och omvärldsperspektiv)
• Huvuddrag i metoden skall presenteras
• Forskningsetiska frågeställningar i form av risk och nytta skall identifieras
• Förväntat resultat skall anges
• Upprättad tidsplan
• Påbörjad referenslista
• Aktivt deltagande i granskning och diskussion av egen och kurskamraters
projektskisser i studiegrupp
10
KURSLITTERATUR
Backman J. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur; 1998. (213 s.)
Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2003. (250 s)
Jarrick A, Josephsson O. Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter.
Lund: Studentlitteratur; 1996. (133 s)
Larsson, S. Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik 1993:4, s. 194-211. (PDF på
kursportalen).
Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur; 2009 eller
1998. (180s)
Patel R, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur; 2003. (110s)
Trost J. Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur; 1998. (88 s)
Wahlgren L. SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur; 2008. (188 s)
Guidelines, etik. (PDF på kursportalen)
Artiklar i vetenskapliga tidskrifter och rapporter tillkommer.
11
12