Transcript Miljökonsekvensbeskrivning

Bondökanalen
Miljökonsekvensbeskrivning
för
Detaljplan
Kanal och småbåtshamn
Slutrapport 2011-09-22
2
Innehåll
Förord
Förord
2
Sammanfattning
3
1
Bakgrund och syfte
7
1.1
1.2
7
7
2
3
Bondökanalen
8
2.1
2.2
8
8
5
6
7
8
9
Utredningsområdet
Utformning och omfattning
Förutsättningar
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
4
Bakgrund
Syfte
Nuvarande markanvändning
Skärgårdsturism
Kommunala planer
Naturmiljö
Skyddsvärden
Vattenmiljö
Rennäring
Friluftsliv och turism
Infrastruktur
Bebyggelse
9
9
10
10
12
14
16
22
23
23
23
Alternativ
24
4.1
4.2
4.3
4.4
24
24
24
25
Utredningsprocessen
Nollalternativ
Lokaliseringsalternativ
Utformningsalternativ
Planförslag
28
5.1
5.2
5.3
5.4
28
28
28
28
Nya verksamheter och kanal
Ny båtled för fritidsbåtar
Småbåtshamn
Camping
Miljökonsekvenser
31
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
31
32
35
36
36
36
37
Landskapsbild
Natur- och vattenmiljö
Effekter för fisk och för fisket
Deponering av överskottsmassor
Kulturmiljö
Småbåtshamnens effekter på miljön
Effekter för rennäringen
Skadebegränsande åtgärder
38
Miljömålen
39
8.1
39
Uppfyllelse av miljömål
Samlad bedömning
42
10 Förslag till villkor och
kontrollprogram
43
11 Samråd
44
Källor
54
Omslagsfoto: Fotograf Lasse Johansson AB
I rapporten till projektet Bothnian Arc
(1998-2001) har åtgärder föreslagits för att
öka turismen i Skärgården. Ett förslag är
en kanal genom Sikören mellan Bondön
och fastlandet i Piteå Skärgård. Denna
kanal möjliggör en avsevärt säkrare och
kortare farled. Denna detaljplan syftar till
att möjliggöra kanal och småbåtshamn med
tillhörande servicefunktioner för kustnära
fritidsbåtstrafik samt camping och fritidshusbebyggelse. Den nu aktualiserade, stora
industrisatsningen för en vindkraftindustri vid Haraholmens hamn har medfört
att Bondökanalen med tillhörande hamn
behöver tidigareläggas, så att småbåtshamnen vid Haraholmen kan flyttas. Eftersom
planens genomförande medför miljöpåverkan har denna miljökonsekvensbeskrivning
utarbetats.
Utredningen har genomförts av ÅF Infraplan med Stellan Lundberg som uppdragsledare. Medverkande konsulter har varit
Tomas Strömberg, Peter Stensson, Kerstin
Boström, Josef Rundström och Eric Lundberg. Mätningar och analys av bottensediment har utförts av Per-Anders Bergqvist,
Exposmeter AB.
Beställarens projektledare var inledningsvis
Per Lidström, Piteå kommun, Miljö och
Bygg och därefter David Sundström vid
Kommunledningskontoret.
Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövare: Piteå kommun
Org.nr: 212000-2759 Stadshuset, Piteå kommun,
941 85 Piteå Fax: 0911-19928
Hemsida: www.pitea.se
Kontaktpersoner:
David Sundström, samhällsstrateg, Kommunledningskontoret. Tel: 0911-69 61 96, 070-5796196.
E-post: [email protected]
Florian Steiner, Arkitekt, Miljö- och byggkontoret.
Tel: 0911-69 71 81
E-post: [email protected]
Fastighetsbeteckning: Bondön 1:1, del av.
Fastighetsägare: Piteå kommun, 941 85 Piteå
3
Sammanfattning
Bakgrund
Båtsport i skärgården är ett viktigt varumärke
för Piteå. Båtlivet ger livskvalitet för både fastboende och turister.
Bondön, som för ca 300 år sedan var en ö, är
nu till följd av landhöjningen, en ca 7 km lång
halvö sydost om Piteå, strax utanför Haraholmens industriområde och djuphamn. Den
långsträckta Bondöhalvön delar skärgården
i en nordlig och en sydlig del. För att ta sig
mellan skärgårdens båda delar behöver fritidsbåtar runda halvön, en omväg på ca 15 km ut
i grunda vattenområden vid Degersten med
kraftig sjögång redan vid måttlig vind till följd
av stora djup på ömse sidor om grundområdet.
Majoriteten av Piteås båtägare har mindre båtar. Stor vikt läggs vid att särskilt mindre båtar,
men även stora båtar ska kunna nå mellan
södra och norra skärgården, utan att behöva ta
den långa omvägen via Degersten, särskilt vid
sjögång.
Ett detaljplaneprogram och en samrådshandling för detaljplan har tagits fram för Bondökanalen och dess näromgivning.
Närmaste detaljplanelagda område är Haraholmens hamn. Även Vindkraftparken i sydost
regleras genom detaljplan.
Syftet med denna utredning är att ge faktaunderlag för tillståndsansökan för vattenverksamhet för kanal och småbåtshamn samt detaljplan
för föreslagna kringliggande markanvändning.
Skärgårdsturism
Skärgården nyttjas idag mest av båtägare, som
bor eller har fritidshus i kommunen. Även
båtfolk från närliggande kommuner uppskattar
Piteå skärgårds höga kvaliteter.
Utöver naturmiljön sätts stor vikt vid sammarhalvårters många dagsljus- och soltimmar.
Skärgården har betydande turistiska potentialer.
En kanal genom det landhöjda näset vid Sikören mellan Haraholmen och Bondön skulle
medföra säkrare och kortare farled samt möjlighet till nya turismrelaterade verksamheter.
Vidare skapas bättre förutsättningar för sjöräddning, räddningstjänst, polis, tull mm.
Detta skulle sammantaget stärka det betydelsefulla båtlivet i skärgården. Genom rörlig bro
möjliggörs fortsatt vägkontakt mellan Bondön och fastlandet. Intressanta verksamheter i
anslutning till kanalen är småbåtshamn, gästhamn, camping, stugby, mm.
Kommunfullmäktige i Piteå antog 2004 en
fördjupad översiktsplan för skärgården. Planen innehåller mål och rekommendationer för
skärgården och för Bondön. Framtida markoch vattenanvändning enligt ÖP i planområdet är kanal, camping, båtsportfarled och
småbåtshamn.
Figur 1: Den föreslagna Bondökanalen sammanbinder Bondöfjärden med Vargödraget och
skapar härigenom en attraktiv och säker förbindelse för fritidsbåtstrafiken.
Kanalen blir ca 220 meter lång och 3,5 meter
djup. Kanalbredden vid bron blir 8 meter och i
övrigt 20-24 m. Bron behöver fri seglingshöjd
på 3,7 meter och ska kunna öppnas för segelbåtar och större motorbåtar.
r
re båta
r mind
Led fö m djup
2,2
4
Djup, meter
0,0-1,5
1,5-2,0
2,0-2,5
2,5-3,0
3,0-3,5
3,5-4,0
4,0-4,5
4,5-5,0
5,0-5,5
-3,0
Sedimentprover har tagits både på norra och
södra sidan av Sikören. Dessa prover visar att
sedimenten på nordöstra sidan är mycket begränsade, medan ca 15-50 cm sediment finns
på sydvästra sidan. Sedimenten har analyserats
och innehåller begränsade föroreningsmängder.
-3,0
-3,5
-3,0
-4,0
-4,5
-3,5
-3,0
M
r
udd
ing
för
båt
led
-4,5
-3,5
-3,0
-4,0
-3,5
-4,0
-4,0
Planförslag
Camping och stugområde föreslås i sydväst,
boende och campingstugor i sydost och fritidshus i söder.
En alternativ, studerad lösning har varit att
lägga småbåtshamnen sydväst om kanalen.
Detta läge är dock något mindre skyddat och
mindre intressant för fritidsbåtsägarna.
-3,0
-1,5 -2,0
Muddring för
småbåtshamn
-2,5
-2,5
-3,0
-3,5
-4,0
Mu
d
n
dri
ör
gf
-2,0
bå
-1,5
tle
d
-3,5
Muddrin
-2,5
g för båtle
d
-3,5
Planförslaget innehåller kanal och småbåtshamn vid kanalens mynning på nordöstra
sidan av Sikören. Norr om kanalen föreslås
småbåtshamn samt hamnplan. På Bondösidan
av kanalen föreslås serviceutbud, friluftsområde med servicebyggnader och fritidshus.
Kanal
0
50 m
100 m
Figur 2: Vattendjupet ökar på sydvästra sidan
till 2,5 meters djup ca 20 meter från stranden.
På nordöstra sidan nås 2,5 meters vattendjup
ca 50-100 meter från stranden. För 3,5 meters
djup blir avståndet på den sydvästra sidan ca 150
meter och på nordöstra sidan ca 400 meter. Viss
muddring av fritidsbåtsfarled erfordras i kartans
norra del.
Källa: Lodning utförd av Metria juni 2008 , Mikael Lundgren.
Visualisering: ÅF Infraplan
FRITIDSHUS
FRILUFTSOMRÅDE MED
SERVICEBYGGNADER
SERVICE
L
KANA
HAMNPLAN
BÅTFÖRRÅD
SMÅBÅTSHAMN
Figur 3: Bondökanalen med föreslagen markanvändning. Vy från norr.
5
-3,0
-4,0
-4,5
-3,5
-3,0
M
r
udd
ing
för
båt
led
!
!
!
!
!
!
-4,5
-3,5
1:13
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
-3,0
!
!
!
!
-4,0
!
!
-3,5
!
1:12
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
1:3
!
1:11
!
!
!
!
!
!
!
!
1:4
!
!
!
!
!
-4,0
!
!
!
1:5
!
!
-4,0
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
1:10
!
!
!
!
!
!
1:6
!
!
gsgräns
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
1:7
!
!
-3,5
!
Muddrin
!
!
!
-2,0 -2,5 -3,0
Spolplatta +2,0 Stenpir +2,0
Stenpir
Bå
-1,5
tra
m -3,0
Båtförråd 18 <12m
Mastkran p
Båtplatser 34 <6m
!
!
!
!
1:8
Befintliga fritidshus
!
!
1:14
1:9
7
<
12
Naturområde
Återv. stn.
KlubbBåtf. 14 <12m hus
Båtf. 13 <16m P 6pl
7
<
8
.12 <8m
Redskaps- Båtf
förråd Båtf.10 <15m
-2,0
-3,0
-3,5
ör
MU
DD
f
S
RA Båtkö
Båtplatser 34 <7m
m
Båtplatser 28 <10
+1,8
Båtled
-3,5
m
Båtplatser 25 <10
2m
Båtplatser 25, 10-1
+1,6
-3,5
-3,5
-3,0
Mastkran
alt.platser Båtplatser 18, 10-12m
+1,4
2m
Båtplatser 16, 10-1
Spontkaj
SjösättningSpolplatta
RörligBåtkö för br
truck
oöppning
bro 3
stora gästp
-3,5
Kanal
l.
MUDDRAS
Spontkaj för rest. besök
10 Gästpl.
Rest.
P
Service- Sjö
24
Bryggor för turism och
P
bodar för
turism
byggnade
fritidsboende
14
r
ing
pn
bro
-3,0
Hamnplan
Yta för evenemang,
bollspel och lek
P-
-1,5
öp
-2,5
+2,0
Båtplatser 32 <7m
-3,0
P
ca 90pl reserv
ca 60pl
-2,5
-3,5
alt.platser
Båtf.12 <8m
Naturområde
+2,0
-4,0
Naturområde/
tältcamping
Körbar,
HCP-anpassad
Gångväg
Campingstugor
stig
Gång
isti
Tur
k
ver
sk
sam
Enklare bryggor för
turism och fritidsboende
het
Campingstugor
Boende/verksamhet
Naturområde
Stugområde med
fiskelägeskänsla
!
!
!
!
!
!
!
!
Naturområde
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Naturområde
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
stig
Gång
!
Fritidshus
!
!
!
!
!
!
!
Fritidshus
0
25 m
50 m
ÅF Infraplan 2011-09-26
- Stellan Lundberg
Figur 4: Illustration över
planförslaget
100 m
6
Skyddsvärden
Närmaste naturreservat är Bondöfjärdens
naturreservat som ligger söder om Bondön, se
figur 3.6:1. Strax norr om Bondön ligger Vargödragets naturreservat. Naturreservaten ingår
även i Natura 2000-nätverket.
Områden med särskilt höga naturvärden
utpekade i ”Översiktsplan för skärgården” är
Bondöudden, Storviksudden, Kartviken, Kolaviken och strandområden. Norra och östra
delen av Bondön föreslås skyddas med reservatbildning. Denna föreslagna klassning berör
kanalens mynning mot norr samt området
för den planerade båthamnen vid kanalmynningen.
Strandskyddet gäller inom 100 m från havets
strandlinje vid normalt medelvattenstånd.
Strandskyddet gäller även 100 meter ut i vattnet.
för skydd av hamn och bryggor samt för
undvikande av spridning av finpartiklar från
muddring (i samspel med ”Siltgardiner”
enligt nedan). Stenpiren byggs av stenmaterial från kanalgrävningarna. Stenmaterialet
avspolas på land för att undvika spridning
av småpartiklar. Stenpiren medger att småbåtshamnen byggs upp med polyetenbryggor (bättre vid is) eller betongbryggor. Dessa
bryggor kan beroende på den föreslagna
stenpiren, förankras för att ligga kvar under
vintern.
t-ÊOTPSNFEëCFSEVLwTJMUHBSEJOFSwMÊHHTVU
kring muddringsområdet för hamnen och
anslutande farled i syfte att grumling med
finpartiklar inte skall spridas till närliggande
vikar och ut i fjärdarna.
t )ÚHBWBUUFOìÚEFOWJELSBGUJHTZEMJHTZEostlig samt kraftig nordlig-nordostlig vind
minskar behovet av återkommande muddPiteälven är med hänsyn till natur- och kulturringar i hamnen och minskar risken för
värden av riksintresse för det rörliga friluftslivet
sedimentering vid stränderna med fritidsliksom dess mynning öster om E4 (enligt 3
bebyggelse. Av samma skäl krävs väl fungkap 6 § Miljöbalken).
erande erosionsskydd för kanalens stränder.
Skadebegränsande åtgärder
Skadebegränsande åtgärder har stor betydelse
för vilken miljöpåverkan som uppstår. Projektets planering och denna MKB har därför lagt
stor vikt vid skadebegränsande åtgärder:
t .VEESJOHBWGBSMFEFSTLFSJOPNPNSÌEFO
som avgränsats med ”siltgardiner” för att
kraftigt reducera spridningen av finpartiklar
(ca 90% reduktion enligt erfarenheter från
andra håll).
t 6SHSÊWOJOHBWLBOBMFOTMÊOUCFLMÊEOBEFS
spontning etc föreslås ske innan kanalen
öppnas mot fjärdarna. Spridningen av
finpartiklar ut i vikar och fjärdar reduceras
härvid avsevärt.
t 1ÌTÚESBTJEBOTVHTëOLPSOJHUPDIMÊUUGÚSPrenat sediment från pråm innan muddringen av moränmaterial påbörjas (i båda fallen
inom ”siltgardiner”).
Bottnarna i kanalen ges lutningen 1:1,5
och bekläds med tippad sprängsten med
stenstorlekssammansättning som motstår
erosion vid båtpassager och vid de större
vattenflöden som uppkommer vid kraftig
sydostlig resp nord-nordostlig vind i kombination med högvatten.
t .VEESJOHBWGBSMFEPDIIBNOCBTTÊOHQÌ
nordöstra sidan föreslås ske med ”siltgardiner” kring muddringsområdet för att hindra småpartiklar att spridas till närliggande
vikar och fjärdar.
t .VEESJOHBWUWÌLPSUBGBSMFETBWTOJUUDB
700 m norr om kanalen bedöms kunna ske
utan ”siltgardiner”, eftersom dessa partier
t 4UFOQJSCZHHTJOPSSNFEWJOLMJOHNPUÚTUFS
har stenbotten med begränsade sediment.
7
1
Bakgrund och syfte
1.1 Bakgrund
Båtsport i skärgården är ett viktigt varumärke
för Piteå och angränsande Bottenvikskommuner. Båtlivet ger livskvalitet för både fastboende och turister.
Bondön är en ca 7 km lång halvö sydost om
Piteå, strax utanför Haraholmens industriområde och djuphamn. Halvön delar skärgården i
en nordlig och en sydlig del. För att ta sig mellan skärgårdens båda delar behöver fritidsbåtar
runda Bondön, en omväg på ca 15 km ut i
grunda vattenområden och tidvis hög sjögång.
En kanal genom näset Sikören mellan Haraholmen och Bondön medför säkrare och kortare
farled samt möjligheter till nya turismrelaterade
verksamheter. Detta skulle stärka det betydelsefulla båtlivet i skärgården. Med rörlig bro
möjliggörs fortsatt vägkontakt mellan Bondön
och fastlandet. Möjliga verksamheter är småbåtshamn, gästhamn, camping, stugby, mm.
Detaljplaneprogram och Samrådshandling för
detaljplan har tagits fram för Bondökanalen och
dess näromgivning.
Tillståndsansökan för vattenverksamhet
Ansökan för vattenverksamhet handläggs hos
miljödomstolen. Tillståndsansökan har inletts
med ett samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken.
Samråd hålls med Länsstyrelsen och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Länsstyrelsen har tagit ställning till att den planerade
verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan. Vid betydande miljöpåverkan hålls
utökat samråd med en bredare allmänhet och
andra statliga myndigheter.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är
att beskriva de direkta och indirekta effekter
som planerad verksamhet medför.
Fokus i denna MKB läggs på konsekvenser
Figur 1.1:1 Den föreslagna Bondökanalen
sammanbinder Bondöfjärden med Vargödraget
och skapar härigenom en attraktiv och säker
förbindelse för fritidsbåtstrafiken.
för djur, växter, mark, vatten, luft, klimat och
landskap samt på hushållning av mark, vatten
och den fysiska miljön. Projektets utformning
och genomförande inriktas på att uppnå eftersträvade nyttor med så små negativa miljöeffekter som möjligt. Framtagen MKB ska ge så bra
beslutsunderlag som möjligt ur miljösynpunkt
och för den samlade bedömningen.
MKB-arbetet omfattar:
t Underlag för samråd
t Samråd med Länsstyrelse, kommun,
fastighetsägare och andra sakägare.
t Samrådsredogörelse
t Framtagande av Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
1.2 Syfte
Syftet med denna utredning är att förbereda
och genomföra tillståndsansökan för vattenverksamhet för kanal och småbåtshamn samt
anknytande markanvändning.
8
2
Bondökanalen
2.1 Utredningsområdet
Utredningsområdet är ca 800 x 700 m och
täcker näset mellan Haraholmen och nordvästra delen av Bondön, se figur 3.1:2.
2.2 Utformning och omfattning
Kanalområdet förslås innefatta en kanal som
medger attraktiv, säker och miljövänlig fritidsbåtstrafik inom Piteå skärgård samt lokalisering av turistiskt attraktiv verksamhet. Kanalen
förslås överbryggas med en rörlig tvåfältig bro
med särskilt utrymme för GC-trafik.
Nya verksamheter
Kanalen ger förutsättningar för kringverksamheter, exempelvis småbåtshamn, gästhamn,
restaurang, servicebyggnader, vinterförvaringsmagasin för båtar och mindre sjöbodar
för turistiskt relaterade verksamheter. Restaurangservice, byggnader och sjöbodar förläggs
närmast söder om kanalen. Sericebyggnaden
och bodarna kan tillåtas innehålla underhållsfunktioner för båtlivet, turistiska funktioner
mm.
Längre söder och sydväst om kanalen kan även
utvecklas områden för fritidsboende, camping
och annan turismrelaterad verksamhet.
Under driftskedet förväntas betydande genomgående båttrafik, varvid merparten ej kräver
broöppning. Segelbåtar och mycket stora motorbåtar erfordrar broöppning. En betydande
del av ankommande och passerande båttrafik
förväntas göra uppehåll för restaurangbesök och
andra aktiviteter.
Fritidsbåtshamnen i området kommer att
ersätta dagens fritidsbåtshamn vid Haraholmen. Omfattande verksamhet förväntas under
senvår/försommar inför sjösättning och vid
sjösättning. Under sommartid förväntas omfattande verksamhet kopplad till aktivt sjöliv.
Under hösten förväntas verksamhet i samband
med fiske och båtupptagning. I samband med
dessa aktiviteter torde också delar av serviceutbudet i området nyttjas.
Byggskede
Byggskedet inleds med utgrävning och iordningställande av kanalen. Huvuddelen av
arbetet utförs utan att mynningarna öppnas
mot Bondöfjärden och Vargödraget i syfte att
undvika spridning av finkornigt material ut i
vikar och fjärdar.
Uppgrävt stenmaterial utsorteras för nyttjande
vid byggande av småbåtshamnens pir. Finkorniga material nyttjas som fyllnadsmassor inom
planområdet samt vid utbyggnad av Haraholmens hamn i den grad detta är ändamålsenligt
och miljömässigt lämpligt.
Småbåtshamnen och anslutande farleder
muddras inom en barriär av länsor med fiberduk (”siltgardiner”), så att småpartiklar inte
sprids i närliggande vikar och fjärdar. När kanalen grävts ur och släntbeklätts öppnas inlopp
för båtar i nordost och i sydväst.
2.3
Teknisk utformning
Bondökanalen
Längd, ca
220 m
Bredd, ca
20-24 m och 8 m vid
bro
Bottenlutning
1:1,5
Djup i farledens mitt
3,5 m
Segelfri höjd
3,7 m
Öppningsbar bro, bredd, ca
7,5 m
Kanalen blir ca 220 meter lång och 3,5 meter
djup. Kanalbredden vid bron blir 8 meter.
Bron behöver ha fri seglingshöjd 3,7 meter och
ska kunna öppnas för genomfart med större
båtar.
Bredden på bron anpassas för att medge timmertransporter och transporter till/från vindkraftverken på Bondön med erforderlig bärighet och utformning. Vägutformningen på bron
föreslås uppdelad i två körfält med gång– och
cykelväg (GC) på ena sidan. Bredden på bron
föreslås till 7,5 meter, varav 2,6 meter GC-väg.
Bredare transporter till/från vindkraftverken
kan lätt ta sig över bron genom att nyttja hela
vägbredden inklusive GC-vägen.
9
3
Förutsättningar
3.1 Nuvarande markanvändning
Bondön är en halvö ca 13 km sydost om Piteå
centrum. Bondön är ca 7 km lång och 200
- 2500 meter bred. På Bondön bedrivs skogsbruk och vindbruk. Tidvis nyttjas Bondön för
renbete.
Under 2008 uppfördes en vindkraftanläggning
på Bondöns södra del. Vindkraftparken ligger ca 2 km från planområdet. Anläggningen
består av 14 verk med en installerad effekt på
ca 35 MW. Utbyggnad med ytterligare verk
diskuteras.
g
Vargödraget
d
Haraholmen
Me
Bondön
Vi
nd
kr
af
tp
Mitterstödrage
ar
k
Bondöfjärden
Planområdet ligger på näset Sikören, som
sammanbinder Bondön med Haraholmen och
Pitholmen. Området är ca 740 meter långt och
ca 650 meter brett.
Figur 3.1:1 Bondön används idag för skogsbruk och vindbruk. (Den planerade kanalen
inlagd med anslutande, ungefärliga båtleder.)
Industribyggnader
Fritidshus
Båtled
Småbåtshamn
som
avvecklas
Småbåtsled 2,2m djup
Kanal
Utredningsområde
Piteå Hamn
Haraholmen
Bondön
Figur 3.1:2 Markanvändning närmast den planerade kanalen.
10
3.2 Skärgårdsturism
Skärgården nyttjas idag mest av båtfolk, som
bor eller har fritidshus i kommunen. Även
båtfolk från närliggande kommuner värdesätter Piteå skärgårds höga kvaliteter. Utöver
naturmiljön sätts stor vikt vid sammarhalvårets
många dagsljus- och soltimmar. Skärgården
har betydande turistiska potentialer.
Bondöhalvön är en barriär mellan norra och
södra skärgården. Det krävs relativt stora båtar
för att ta sig runt Bondön, samtidigt som de
grunda vattnen vid Degersten sydost om Bondön är svårforcerade särskilt vid större vindstyrkor och sjögång från söder till öster samt
från norr.
Båtklubbar och segelsällskap i kommunen
har önskemål om förbättrad tillgänglighet
mellan de olika delarna av skärgården. Detta
skulle underlätta nyttjandet av skärgården och
öka möjligheterna för båtlivet och det rörliga
friluftslivet. Det skulle också stödja nyetableringar inom turistnäringen.
3.3
Kommunala planer
Översiktsplan
Översiktsplan (ÖP) Piteå kommun, fördjupning för Stadsbygden antogs av kommunfullmäktige 2001, figur 3.3:1. Bondön har
i fördjupningen utpekats som intressant för
energiproduktion samt för reservatsbildning.
Kommunfullmäktige i Piteå antog 2004 en
fördjupad översiktsplan för skärgården. Planen innehåller mål och rekommendationer för
skärgården och för Bondön. Framtida markoch vattenanvändning enligt ÖP i planområdet är kanal, camping, båtsportfarled och småbåtshamn. Cirka 2 km sydost om planområdet
finns ett planlagt område för vindkraft, som
under 2008 bebyggts med vindkraftverk.
På rekommendationskartan i ÖP är Bondöns
strandkanter utpekade som viktiga hänsynsområden med höga naturvärden. Utpekandet
gäller främst öns nordliga strandkanter, se figur
3.5:1.
Haraholmens småbåtshamn
kommer att behöva flyttas, eftersom den plats som
idag används, behöver tas i
anspråk för utvidgning av
handelshamnen och anknytande industriverksamhet.
Därför föreslås ett nytt läge
för verksamheten som även
omfattar kompletterande
verksamheter och kanal
genom Sikören norr om
Bondön.
Figur 3.2:1 Den föreslagna Bondökanalen ligger strategiskt sammanbindande mellan skärgårdens småbåtshamnar och naturhamnar.
11
Planprogram
Ett planprogram har tagits fram för området (200602-16, rev. 2007-04-03) av Piteå kommun. Programmet antogs 2007-05-28 av kommunfullmäktige.
Detaljplaner
Det finns ingen detaljplan över det aktuella
området. Närmaste detaljplanelagda områden
är Haraholmens hamn och vindkraftparken.
Utdrag ur översiktsplan
Piteå - fördjupning för skärgården 2004.
Figur 3.3:1 Utdrag ur översiktsplan Piteå - fördjupning för stadsbygden 2001.
12
3.4
Naturmiljö
Landskapet
Bondön är en flack skogsbrukad moränhalvö.
Fjärdarna som omger halvön karaktäriseras av
mjuka och ofta grunda finsedimentbottnar med
hög biologisk produktion. Bottnarna är till sstor
del stenbottnar till följd av vågornas erosion.
Klapperstensstränderna kantas i vissa delar av
frodiga strandängar och vassbälten, vilket bidrar
till ett rikt fågelliv.
Landhöjningens sammanbindning av Haraholmen, Sikören och Bondön under 1700-talet
innebar att vattenflödena i området kraftigt
förändrades.Landhöjningen ger fortlöpande
förändringar av landskapsbild och miljö. Vattenflöden, sedimentation etc förändras successivt.
Topografi och vegetation
Topografin är relativt flack. 14 vindkraftverk
med tornhöjder på 80 meter uppfördes under
2008 på öns sydöstra del. Tydliga landmärken
är förutom vindkraftverken, oljecisternerna vid
Haraholmens hamn och i viss grad hotellbyggnaderna vid Piteå havsbad samt Pitsundsbron.
Vegetationen på Bondön består av gran, tall,
lövträd av olika slag och enbuskar. Skogen
i området för kanalen och dess omgivning
har avverkats under senare år (se figur 3.5:1).
Längs strandlinjen växer en låg och snårig
gran-, tall- och lövskog.
Flora och fauna
Floralokaler och strandängar finns längs
strandlinjen. Djurlivet består av älg, hare,
räv, enstaka rådjur, orre, tjäder och småfåglar.
Det finns ett rikt havsfågelliv vid Bondöudde,
Hundgrundet, Storviksudde, Kolaviken, Kråkholmen och strandängen som binder samman
Kråkholmen med Bondön. De nordvästra
delarna av ön (Kolaviken, Kråkholmen och
strandängen) är intressanta fågellokaler för
häckning och rastning.
Figur 3.4:1 Panorama mot söder. (Foto: Stellan Lundberg, SL)
Figur 3.4:2 Panorama mot norr. (Foto: SL)
13
Figur 3.4:3 Stora delar av planområdet är
idag ett hygge. (Foto: SL)
Figur 3.4:4 I strandskogen råder viss nedskräpning (båtvrak mm). (Foto: SL)
Figur 3.4:5 Planområdet, vy från norr. (Foto: Lasse Johansson, LJ)
Figur 3.4:6 Vy från södra stranden mot nordväst. Oljehamnens cisterner skymtar bakom skogen (Foto: SL)
Figur 3.4:7 Vy från norra stranden mot sydost. (Foto: SL)
14
3.5
Skyddsvärden
Riksintressen
Kustområdet och skärgården i Norrbotten
samt Torneälven, Kalixälven, Piteälven m fl
är med hänsyn till natur- och kulturvärden av
riksintresse för det rörliga friluftslivet (enligt 3
kap 6 § Miljöbalken).
Naturreservat
Piteå skärgård har flera utpekade naturreservat, men inget som berör själva Bondön. Närmaste naturreservat är Bondöfjärdens naturreservat som ligger söder om Bondön, se figur
3.6:1. Strax norr om Bondön ligger Vargödragets naturreservat. Naturreservaten ingår även i
Natura 2000-nätverket, se figur 3.5:2.
Strandskydd
Strandskyddet gäller inom 100 m från havets
strandlinje vid normalt medelvattenstånd.
Strandskyddet gäller även 100 meter ut i vattnet. Inom strandskyddsområdet får man inte
bygga eller vidta andra åtgärder utan att särskilt tillstånd har beviljats, s.k. strandskyddsdispens. Strandskyddet kan utökas upp till
totalt 300 meter. Strandskyddet är till för att
allmänheten ska ha fri tillgång till stränder och
för att bevara goda livsvillkor för växter och
djur.
Figur 3.5:1 Naturreservat i Piteås södra skärgård.
Källa: Länsstyrelsen i Norrbotten och Piteå Kommun
15
Övriga utpekad naturvärden
utan bindande skydd
Piteå skärgård har ett stort antal naturområden
med höga skyddsvärden som saknar långsiktigt
och bindande skydd (se figur 3.5:2). Områden med särskilt höga naturvärden utpekade
i ”Översiktsplan för skärgården” är Bondöudden, Storviksudden, Kartviken, Kolaviken
och strandområden. Norra och östra delen av
Bondön föreslås skyddas med reservatbildning.
En naturvärdesklassning har genomförts av
Länsstyrelsen. Bondöns nordvästra strand är
klassad som högsta naturvärde, se även figur
3.6:2. Denna klassning berör kanalens mynning mot norr samt området för den planerade
båthamnen vid kanalmynningen.
Kartudden
L. Rönnskär
Kartviken
Kråkholmen
Kolaviken
Figur 3.5:2 Naturvärdesklassning genomförd av kommunen i samband med översiktsplan för
skärgården i Piteå kommun
Källa: Översiktsplan Skärgården Piteå Kommun
16
3.6
Vattenkvalitet
Vattenmiljö
Bottenflora- och fauna
Vattenområdet kring Sikören är till stora delar
grunt och har en värdefull naturmiljö för djuroch växtliv. Bottnarna är grunda med produktiva mjukbottnar på den södra sidan, vilket är
karaktäristiskt för hela Piteå skärgård. Dessa
bottnar ger viktiga förutsättningar för biologisk produktion och fiskproduktion.
Vattnet i Piteå skärgård är präglat av bräckt
Bottenviksvatten och sötvatten från Piteå älv.
Skärgården är också starkt präglad av landhöjning och successiv sedimentation.
Salthalten är låg längs kusten, och varierar pga
variationer i älvens flöde och vindarnas styrka
och riktning.
Länstäckande sedimentundersökningar längs
kusterna har gjorts 1974, 1991 och 2006.
Bottenväxterna och höga vattentemperaturer
Studierna visar förhöjda halter av bl.a. arsenik,
på våren gör att de grunda vattenområdena
kan fungera som “barnkammare” för fiskyngel, kadmium och zink längs hela norrbottenskusexempelvis abborre och sik. Det finns även rikt ten. De förhöjda metallhalterna kan förklaras
med metall- och pappersindustrierna som
fågelliv i vattenområdena.
finns längs kusten.
På den norra sidan näset och Bondön är botten delvis mycket grund och särskilt stränderna Längs kusten kan näringsbelastning från land
kring Kråkholmen och Kolaviken ca 500-1000 ge upphov till övergödning, men huvudsaklim öster om den planerade kanalmynningen (se gen i områden där vattenutbytet med öppna
fig 3.6:2) hyser värdefulla lek- och barnkammarområden för fisk.
Baggen
Smurfit
Kappa
Baggholmsdraget
PITEÅ
SCA
Munksunds
sågverk
Pitholm
Avloppstub
Vargödraget
Vargön
Havsbad
Haraholmen
Bondön
Mellerstön
Mitterstödraget
Piteälvens
mynning
Bondöfjärden
Figur 3.6:1 Industrierna i Piteå är i huvudsak lokaliserade vid Piteälven i Inre fjärden och
Munksundet.
17
havet är begränsat. Älvarna bidrar med effektiv
genomströmning av förhållandevis näringsfattigt vatten. Massaindustri och kemisk industri
har bidragit till övergödningen. Även jord- och
skogsbruk kan vara en betydande källa. Kväve
och fosforhalten har haft en tydligt sjunkande
trend sedan sent 1980-tal, vilket troligen är en
följd av bättre rening av utsläpp samt mindre
avrinning under 1990-talet. Näringskoncentrationen sjunker snabbt längre ut från kusten.
På nordöstra sidan tillkommer grundområden
med ca 2,4 - 2,8 m djup ca 600 m norr om
den planerade kanalen. Det är därför nödvändigt att muddra två kortare farledsavsnitt
även i detta område. Här är dock bottnarna i
huvudsak stenbottnar (till följd av vågskvalpet), vilket innebär att muddring kan ske med
mycket måttlig spridning av bottensediment.
Undervattenstopografi
Grundområdena i utredningsområdet är omfattande, se figur 3.6:1. På den sydvästra sidan
faller djupet snabbare än på den nordöstra sidan. 3,5 meters djup nås ca 150 meter ut från
den sydvästra sidan och ca 400 meter ut från
den nordöstra.
Kartudden
Kartviken
Sikören
Figur 3.6:2 Vattenområdena kring den tänkta Bondökanalen har stora djupvariationer
och omfattande grundområden.
båtar
indre
m
r
ö
f
Led
djup
2,2 m
18
Djup, meter
0,0-1,5
1,5-2,0
2,0-2,5
2,5-3,0
3,0-3,5
3,5-4,0
4,0-4,5
4,5-5,0
5,0-5,5
-3,0
-3,0
-3,5
-3,0
-4,0
-4,5
-3,5
dd
Mu
-3,0
ring
bå
för
tled
-4,5
-3,5
-3,0
-4,0
-3,5
-4,0
-4,0
-3,0
Muddring för
småbåtshamn
-2,5
-2,5
-3,0
-3,5
-4,0
Mu
ri
dd
ng
fö
-2,0
rb
-1,5
e
åtl
d
-3,5
Muddrin
-2,5
-1,5 -2,0
g för båtl
ed
-3,5
Kanal
0
50 m
100 m
Figur 3.6:3 Vattendjupet ökar på sydvästra sidan till 2,5 meters djup ca 20 meter från stranden.
På nordöstra sidan nås 2,5 meters vattendjup ca 50-100 meter från stranden. För 3,5 meters djup
blir muddringssträckan på den sydvästra sidan ca 150 meter och på nordöstra sidan ca 400 meter.
Partier med muddringsbehov är streckmarkerade. Källa: Lodning utförd av Metria juni 2008 , Mikael Lundgren.
Visualisering: ÅF Infraplan
19
Geologi
Geologiskt beskrivs Bottenviken som en del av
fördjupningen i den baltiska skölden, som är
det urberg som bildades under den geologiska
eran Prekambrium för ca 4 600 miljoner år
sedan.
Bergarterna på land i Piteå skärgård domineras
av magmatiska bergarter som till största delen
innehåller svårvittrade natrium- och kaliumrika (sura) mineral.
Bergarterna på Bondön består av gråvacka,
skiffer, kvartsit och arkos, delvis omvandlade
till gnejs och megmatit. (SGU kartservice).
Spår efter istider kan man se i form av olika
typer av isälvslagringar, moränformationer och
landhöjningsprocesser. Jordarten på Bondön är
morän.
Lekbottnar
Viktigare lekbottnar har kartlagts enligt fig
3.6:4 och finns bl a norr om den planerade
Bondökanalen. Sammantaget påverkas dock
endast ca 2% av lekbottnarna och dessutom
marginellt vid föreslagna skadebegränsande
åtgärder. (Lekbottnar har inte kartlagts i den
sydvästra delen av Bondöfjärden.)
Faktaunderlag:
Fiskeriverket informerar 2007:6
Figur 3.6:4 Endast ca 2% av lekbottnarna inom kartbilden kommer att påverkas. Genom
föreslagna skadebegränsande åtgärder kommer denna påverkan att bli mycket begränsad.
20
Bottenförhållanden
Inom SAKU-projektet (”Sammanställning och
analys av kustnära undervattensmiljöer”) har
bottensubstrat klassificerats utifrån rikstäckande information framtagen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Sammanställningen visar sandbankar, berg och hårdbottnar
samt övrig botten. Området norr om Bondön
har här klassificerats som ”övrig botten” i likhet med stora delar av havsområdet vid Norrbottenskusten. Närmast land, främst på den
norra sidan av Bondön är det delvis mycket
grunt.
SGU har genomfört ytterligare maringeologiska
karteringar som har tolkats och som visar ytsedimentens sammansättning. Det dominerande
bottensubstratet vid Bondön består av morän.
Sedimentpartiklar i ett havsområde avspeglar
generellt den lokala geologins elementsammansättning (se avsnitt geologi). Biologiska
Figur 3.6:5 Klassificering av bottensubtrat i
Piteå skärgård. Bondön inringad.
Källa: SGU (2003).
och geokemiska processer påverkar dock ytsedimentens sammansättning.
Av tidigare genomförd sedimentprovtagning
vid Vargödraget framgår att bottnarna är
ackumulationsbottnar och har ett större inslag
av sura mineraler i jämförelse med norra delen
av Bottenviken. Sediment från ackumulationsbottnar har hög vattenhalt och hög andel
organiskt material (hög glödförlust). I och med
att metaller binder till organiskt material kan
högre metallhalter förväntas i sedimentprov
med hög glödförlust. Prov som visar lägre
glödförluster kan innehålla ett större inslag av
grövre partiklar än prov från övriga lokaler och
därför inte vara representativa ackumulationsbottnar.
Vid Ytterfjärden dominerar transport- och erosionsbottnarna. Erosionsbottnar karaktäriseras
av att strömmar och vågrörelser transporterar
bort finsediment.
Figur 3.6:6 Ytsedimentens sammansättning i Piteå skärgård. Bondön är inringad.
Källa: SGU maringeologiska karta (2003),
omklassificering av NV.
21
Vargödragets vattenomsättning
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för
Bondökanalen avses förbinda Vargödraget med kust och hav (NV, 1999) placerar Vargödraget
Bondöfjärden (se figur 3.6:6). Vargödraget är
i vattenomsättningsklass 1, vilket motsvarar
en typisk mellanskärgårdsfjärd avgränsad av
en medelvattenutbytestid på 0-9 dygn. Med
större öar och med relativt god öppenhet mot en statistisk modell utgående från områdets
Bottenviken. Sydväst om Vargödraget mynmorfometri (Persson, 1999) kan omsättningsnar Piteälven vars vatten med en serie infjärdar tiden under icke islagd tid beräknas till 10
blandas in med Bottenvikens vatten i Bondygn. Vattnet omsätts således relativt snabbt i
döfjärden.
Vargödraget.
Vargödragets öppna läge medför att vattenkemin i fjärden i första hand bestäms av förhållandena i öppna Bottenviken. Ett kustområdes
morfometri (medeldjup, maxdjup, öppenhet
mot havet etc) är av avgörande betydelse för
vattenomsättningen. Tabell 3.6:1 redovisas
morfometriska parametrar för Vargödraget.
Morfometrin är framtagen med planimeter
och avgränsning är gjord enligt topografiska
flaskhalsprincipen, dvs. så att öppenheten mot
havet minimeras (Persson, 1999). Arbetet
utfördes i samband med tillståndsansökan om
ökad produktion vid Smurfit Kappa Kraftliners anläggning för pappers- och massaproduktion (Grahn et al., 2004). Avloppsvatten
från fabriken avleds via en tub till Vargödragets
centrala del.
Tabell 3.6:1 Morfometriska data över Vargödraget framtagna med planimetri. Beräknat
genomsnittligt läge för vågbasen enligt Håkanson & Jansson (1983) samt beräknad utbytestid
för ytvattnet och andel ackumulationsbottnar
enligt Persson (1999).
Morfometriska data
Area
41 km2
Medeldjup
8,7 m
Max. djup
22 m
Sektionsarea
29 000 m2
Volym
0,36 km3
Vågbasens genomsnittliga läge
10,5 m
Utbytestid ytvattnet
10 dygn
Andel ackumulationsbottnar
33 %
Vattenomsättningen i ett kustområde bestäms
av olika naturliga faktorer såsom vind/vågverkan, kustströmmar, sötvattentillrinning,
temperatur samt variationer i vattenstånd
och språngskikt (Persson & Jonsson, 1997).
I Vargödraget torde vind/vågverkan och den
sydgående kustströmmen vara de styrande
faktorerna för vattenomsättningen. Vattengenomströmningen har beräknats till storleksordningen 400 m3/s, vilket är ett tämligen
normalt värde för kustområden med liknande
morfometri som Vargödraget (Håkanson et al.,
1984).
En ofta använd tumregel säger att vattenomsättningen under islagd tid är ungefär 10
gånger långsammare än under den isfria delen,
varför vattengenomströmningen i Vargödraget
under islagd tid torde ligga kring 40 m3/s.
Dessa beräkningar stämmer väl överens med
spårämnesmätningar som utfördes i samband
med lokaliseringen av Smurfit Kappas avloppstub (ITL, 1965).
Kanal genom näset mellan Haraholmen och
Bondön kommer att öka vattenomsättningen
något. Detta innebär lokalt viss återgång till
förhållandena innan landhöjningen skapade
näset. Vattenföringen kommer att vara störst
vid kraftig sydlig-sydostlig samt kraftig nordlig-nordostlig vind. Under isbelagd tid blir
genomströmningen betydligt mindre, men
torde medföra svagare is i kanalen och dess
mynningar.
22
Våg- och vindexponering
Vindenergierna är höga under senhösten från
oktober till december.
Näset Sikören mellan Haraholmen och Bondön är förhållandevis skyddat från kraftigare
vågor frånsett vid kraftig nordnordostlig vind
och kraftig sydlig vind. Sikörens nordöstra
strand påverkas främst av vågsvall vid nordlig
till nordostlig vind. Den sydvästra stranden
påverkas främst vid sydlig till sydostlig vind.
Nörd-Haraholmen med Haraholmsrevet och
Medgrunden, Baggen, Vargön, Mellerstön,
Storstenssrevet och Lill-Rönnskäret samt de
närmaste reven och grunden som utgår från
Svinörudden och Kråkholmen (på Bondöns
nordvästra del) bildar naturliga vågbrytare
från norr och nordost. Från söder och sydost
fungerar Jävreholmen och Bondön samt från
sydväst näraliggande Hällskäret och Hällskärsgrundet samt grundet söder om Haraholmen
som naturliga vågbrytare.
Kanalen och småbåtshamnen ligger sammantaget relativt väl skyddade för vind och vågor.
Båttrafiken är dessutom mest aktiv under sommarmånaderna när det blåser minst.
3.7
Infrastruktur
Sjöfart
Sjöfarten använder farleder som går
söder om Bondön för anlöp och
avgång via Haraholmens hamn.
Baggen
Baggholmsdraget
Pitholm
Vargödraget
gö
Vargön
BONDÖKANALEN
0
sbad
Haraholmen
Bondön
Mellerstön
Mitterstödraget
Bondöfjärden
dö
n
Jävreholmen
Figur 3.6:7 Vågexponeringen i det planerade hamnoch kanalläget begränsas påtagligt av de större öarna
och halvöarna och av de mindre skären och grunden
närmast kanal- och hamnläget. Vind- och vågexponeringen är störst från nordost och från söder.
0,5
1
2 km
Figur 3.6:8 Sjöfartens farleder
Vägar
Befintlig väg är belagd väg, BK2, med 50 tons
bärighet fram till Haraholmens hamn. Från
hamnen ut till Bondön går en grusväg, som på
senare tid förstärkts för att fungera för vindkraftens behov. Denna väg omläggs delvis och
förbättras i samband med föreslaget brobygge.
El-, vatten- och energiförsörjning
Området kommer att anslutas till det kommunala VA-systemet.
Den producerade elektriciteten från vindkraftverken på Bondön kommer att ledas till ett
ställverk på Haraholmen.
23
3.8 Friluftsliv och turism
Området omfattas av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 3 kap 6 § Miljöbalken.
Jakt bedrivs, liksom i övriga landsbygdsområden, även på Bondön.
3.9 Bebyggelse
Bondön har endast en bostadsfastighet. Markägaren med familj är de enda fast boende på
Bondön. Familjens bostad ligger ca 1 km öster
om Sikören.
Ingen fritidsbebyggelse finns på ön. På Sikören
finns fritidsbebyggelse både på norra och södra
sidan, men endast på delen närmast Haraholmen. Den sydöstra delen, där kanal och tillhörande anläggningar planeras, är ett obebyggt
kalhygge.
3.10 Rennäring
Skärgården berörs även av rennäringsintressen.
Östra Kikkejaure skogssameby bedriver renskötsel från Moskosel ned till kusten vid Piteå.
Åretruntmarkerna finns mellan Arvidsjaur och
Moskosel och öster om Arvidsjaur, bl.a. längs
Åbyälvens källflöden. Vinterbetesmarkerna
sträcker sig från Lappmarksgränsen väster om
Långträsk till Piteå skärgård. Östra Kikkejaure
Figur 3.6:9 Vy från norr över Sikören och
Bondöfjärden. Haraholmens oljehamn skymtar
till höger i bilden. (Foto: LJ)
är en av några få samebyar i Norr- och Västerbotten som bedriver renbete på skärgårdsöar.
Flyttningen av renhjordarna från åretruntmarkerna ner till vinterbetesmarkerna sker oftast
kring jul och nyår. Tidpunkten påverkas bl.a.
av snöförhållanden och möjligheter att passera
isrännan för båttrafiken till/från industrierna
via Pitholmssundet.
24
4
Alternativ
4.0 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att Bondökanalen
inte byggs och att omlokalisering av småbåtshamnen vid Haraholmens hamn inte kan
ske. Härigenom kan Haraholmens hamn med
anslutande industri inte byggas ut. Detta skulle
innebära bortfall av viktiga samhällsnyttor såväl
vad gäller Haraholmens hamnkapacitet och
strategiska industrilokaliseringar som önskade
förbättringar och ökad säkerhet för fritidsbåtlivet och därtill anknuten turism.
Om Haraholmens hamn ändå byggs ut blir
i stället en stor andel av Piteås segelbåtsägare
”hamnlösa”, vilket skulle medföra stora svårigheter för båtlivet.
4.1
staden, ca 2,5 mil. Bra djup råder vid lotsbåtskajen, men alltför begränsat utrymme i viken.
Bullerstörning förekommer från E4.
Småbåtshamn av erforderlig storlek riskerar
leda till intressekonflikter med stugägare.
Sammantaget avrådes från en sådan lösning.
4.2 Utformningsalternativ
4.2.1 Alternativ utformning av kanal
och småbåtshamn i läget Sikören
Alternativa utformningar har diskuterats för
kanal och hamn vid Sikören.
Alternativet enligt fig 4.4:1 innebär att hamnbassängen utgrävs i direkt anslutning till
kanalen och att fritidsboende av sjöbodskaraktär läggs som avgränsning mot den befintliga
Lokaliseringsalternativ
Alternativa lokaliseringar har diskuterats
och studerats översiktligt:
t Kvar vid Haraholmen (enligt 4.0)
t Renöhamn
t Jävre/Sandholmen
t Vid Bondökanalen (enl planförslaget)
Renöhamn ca 5 km nordost
om centrala Piteå
Renöhamn ligger farledsmässigt nära befintlig
fritidsbåthamn i Nordfjärden vid Piteå centrum. Hamnen har nyligen muddrats, men
kan inte rymma de ytterligare båtar, som skulle
erfordras vid avvecklad småbåtshamn vid
Haraholmen. Hamnen är svår att bygga ut och
har dessutom problem vid sjösättning.
Denna lokalisering ger inte önskad, kompletterande tillgänglighet till södra skärgården.
Med sådan närliggande lokalisering av två stora
fritidsbåtshamnar uppkommer trängsel i norra
skärgården, samtidigt som den södra skärgården skulle bli begränsat besökt.
Sammantaget avrådes från en sådan lösning.
Jävre/Sandholmen
Jävre/Sandholmen ligger relativt långt från
Figur 4.1:1 Alternativa lokaliseringar av småbåtshamn
25
fritidsbebyggelsen. Restaurang och övriga
verksamheter läggs söder om kanalen.
Båtupplag och parkering läggs i det inre av
södra markområdet i syfte att prioriera vattenkontakten för fritidshus och camping, som
läggs närmast vattnet.
Den nya hamnbassängen utgärvs/mudddras i
huvudsak inom Sikörens markområde. Merparten av hamnen muddras samtidigt med
muddringen av kanalen utan att mynningar
öppnas mot havet.
Innan hamnen och kanalen öppnas ut mot
fjärdarna utläggs länsor med fiberduk (siltgardiner) för att fortsatt muddring av hamn,
kanal och farled skall kunna ske med minimal
spridning av finpartiklar och föroreningar
bundna till bottensedimenten.
Alternativet har valts bort beroende på att
småbåtshamnen tar mycket markareal i anspråk, vilket minskar möjligheterna för övriga
verksamheter.
4.2.2 Alternativ utformning av kanal och
småbåtshamn i läget Sikören med hamnen
belägen i Sikskärsviken sydväst om kanalen
Kanalen i 4.2:2 utformas i huvudsak lika som i
fig 4.2:1 och i planförslaget (fig 5.1:1).
Hamnbassäng muddras sydväst om kanalen,
dvs i Sikskärsviken. Stenpir läggs ut direkt
söder om hamnbassängen för att undvika vågsvall vid kraftiga sydliga till sydostliga vindar.
Södersidan om stenpiren föreslås sandbelagd
med ca 5 m bredd ut i vattnet för att medge
sydvänd badplats.
Markanvändningen blir delvis annorlunda
jämfört med planförslaget. Restaurang och
sjöbodar läggs på Bondöns nordvästra del och
med fritidsboende i sjöbodsliknande bebyggelse på norra Sikörssidan om kanalen. Campingstugor och camping läggs sydost om kanalen.
Miljöeffekterna av muddring av kanal- och farleder blir i stora drag likvärdiga med planförslagets lösning. Skillnaden blir att muddringen
av hamnen berör Sikörsviken, dvs Bondöfjärden, i stället för Vargödragssidan i planförslaget. Plats för gästbåtar kan i detta alternativ
tillgodoses både på sydvästra och på nordöstra
sidan av kanalen, vilket minskar behovet av
broöppningar.
Detta alternativ blir sannolikt något mera
utsatt för sjögång jämfört med planförslagets
skyddade hamnplacering. Kraftig sydlig resp
kraftig sydostlig vind kan ge besvärande vågpåverkan för de båtar som förtöjts längst ut på
bryggorna.
26
-3,0
-4,5
-3,5
-3,0
-4,0
-3,5
Be
tli
fin
ga
fri
-4,0
-4,0
tid
sh
us
-3,5
-3,5
tli
ga
fri
tid
sh
RAS
fin
-3,0tenpir
Kort s
-2,5
us
-1,5 -2,0
MUDD
Be
Fritidsboende
av sjöbodskaraktär
Flytande
betongbrygga
(stationär)
MUDDRAS
-2,5
-2,5
-3,0
-3,5
-3,5
-2,0 -1,5
-3,7 MUD
DRAS
Klaffbro
Sjösättning/
Upptagning
Rest.
-4,0
MUDDRAS
Gästplatser
Tankn.
Service
byggn.
dar
Sjöbo
Turism
Fritidsboendes
Småbåtar
Turism
CAMPING
P Reserv
P
Båtupplag
Reserv P
Fritidshus
med
fiskelägeskaraktär
0
25 m
50 m
100 m
ÅF Infraplan 2010
Båtupplag
Campingstugor
Figur 4.2:1 Alternativ utformning av kanal och småbåtshamn, som till huvuddel upptar areal
inom näset Sikören.
27
-3,0
-4,0
-3,5
-4,0
-4,0
Illustration
-3,5
Bondökanalen
Piteå kommun
-2,0 -2,5 -3,0
Befintliga fritidshus
r
Sten
-1,5pi
Naturområde
Begr
P
änsa
-1,5
-2,0
d mu
Fritidsboende
av sjöbodskaraktär
Naturområde
ddrin
g
MUDDRAS
-2,0
-1,5
-2,5
Klaffbro
-2,5
S
RA
DD
U
M
-3,0
-3,5
-3,5
Kanal
er
lats
stp
Gä
Restaurang
-2,0
-4,0
Campingstugor
och camping
P
de
en
bo
ids ar
Frit båt
s
P
-3,5
Båtslip
Service
Byggnad
Vinteruppställning
för båtar
Båthus
-3,5
-3,5
Sjöb
oda
r
Gästplatser
Båthus
k
ver
nan
Vinteruppställning
för båtar
-3,5
sam
het
n
Campingstugor
sk a
isti
Tur
Boende/verksamhet
Naturområde
Stenpir
Stugområde med
fiskelägeskänsla
Badplats
Naturområde
Naturområde
stig
Gång
Fritidshus
Fritidshus
0
25 m
50 m
100 m
ÅF Infraplan 2010
Figur 4.2.2 Alternativ utformning av kanal och småbåtshamn med småbåtshamnen belägen
sydväst om den planerade Bondökanalen i Sikörsviken
28
5
Planförslag
5.1 Nya verksamheter och kanal
Planområdet innefattar småbåtshamn, kanal
och farled samt verksamheter för att utveckla
det rörliga friluftslivet och turistnäringen.
Planförslaget omfattar en kanal som delar Bondön från fastlandet och som klarar båtar med
ett djupgående upp till 3 m. Kanalen blir ca
220 meter lång och ca 20-24 meter bred med
ett djup på ca 3,5 meter (se figur 5.1:1). Kanalbredden vid bron föreslås till åtta meter.
5.2 Ny båtled för fritidsbåtar
Till kanalen planeras en ny farled, vilken behandlas i ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.
Muddring i vattenområden behöver ske dels
vid sydvästra mynningen, dels vid nordöstra mynningen och dessutom ca 500-700 m
längre norrut ned till 3,5 m djup.
På nordöstra sidan sker muddringen främst
i stenbotten, varför spridning av finpartiklar
från sediment bedöms bli begränsad i synnerhet om muddringen sker inom ”siltgardiner”.
Sydvästra sidans sedimentbotten kräver försiktighet vid muddringen för att reducera sedimentspridning.
Viss muddring behövs 500-700 m norr om
nordöstra kanalmynningen för att öka djupet
norrut från ca 2,3 till 3,5 m resp mot öster för
att öka djupet från ca 2,7 till 3,5 m. Eftersom
bottnarna här är stenbottnar (beroende på
vågpåverkan) blir sedimentspridningen mycket
måttlig vid muddring.
5.4 Camping
Området för campingstugor och tältcamping
föreslås sydväst om kanalen. Området blir ca
1,5 ha stort och beräknat antal platser är maximalt 150.
I östra delen av området finns möjlighet att
etablera stugor för uthyrning.
Vegetationen i området bibehålls i den mån
som är möjligt. En promenadstig föreslås runt
området och längs kanalen.
Turistverksamhet
Fyra tomter för verksamheter inom turistnäringen föreslås på nordöstra sidan halvön
ca 100-200 m söder om kanalen. Tomterna
föreslås vara ca 4 000m2 och omfattar förutom
boendedel en turistisk del nära havet med
möjlighet till brygga för båtar. Tomterna säljs
eller arrenderas ut till företag som vill satsa på
turismnäringen. Strävan är att planområdet ska
kunna användas både under vinter- och sommarhalvåret.
Stugområde med fiskelägeskänsla
Söder om campingområdet föreslås ett stugområde med fiskelägeskänsla. Tomterna föreslås vara tomträtter och de ca 15 stugorna
föreslås ägas av enskilda. Storleken på huvudbyggnad blir ungefär 30 m2 och uthus på ca
10 m2. Stugorna lokaliseras och utformas så att
skärgårdskänsla uppnås. Stugorna placeras i ett
område som är kuperat. Träd och vegetation
bibehålls i möjligaste grad. Stugområdet innefattar en vattennära gemensamhetsanläggning
bestående av bastu, toaletter och brygga för
småbåtar.
Fritidshustomter
5.3 Småbåtshamn
Småbåtshamnen föreslås lokaliserad på nordöstra stranden av Sikören strax norr om kanalmynningen.
På fastlandssidan av kanalen anläggs en hamnplan med båtuppställningsplatser och båthus
som avskärmar mot den befintliga fritidsbebyggelsen.
Längst i sydost ges plats för sex fritidshustomter, minst 1500 m2 vardera samt 150 m2 byggrätt. Tomterna placeras utanför strandskyddat
område.
29
-3,5
-3,0
M
r
udd
ing
för
båt
le d
!
!
!
!
!
!
-4,5
-3,5
1:13
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
-3,0
!
!
!
!
-4,0
!
!
-3,5
!
1:12
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
1:11
!
1:4
!
!
!
!
-4,0
!
!
!
1:5
!
-4,0
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
1:10
!
!
!
!
!
!
1:6
!
!
gsgräns
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
1:7
!
!
-3,5
!
Muddrin
!
!
!
-2,0 -2,5 -3,0
Spolplatta +2,0 Stenpir +2,0
Stenpir
Bå
-1,5
tra
mp -3,0
Båtförråd 18 <12m
Mastkran
Båtplatser 34 <6m
!
!
!
!
1:8
Befintliga fritidshus
!
!
1:14
1:9
7
<
12
Naturområde
KlubbBåtf. 14 <12m hus
Båtf. 13 <16m P 6pl
7
<
8
Naturområde
f.12 <8m
Redskaps- Båt
förråd Båtf.10 <15m
-2,5
-3,0
-3,5
MU
R
DD
AS Båtkö f
ro
rb
Båtplatser 34 <7m
m
Båtplatser 28 <10
ing
ö
24
Båtled
+1,6
-3,5
-3,5
-3,0
Mastkran
alt.platser Båtplatser 18, 10-12m
+1,4
Båtplatser 16, 10-12m
MUDDRAS
Service- Sj
öbodar fö
r turism
byggnade
r
P
14
-4,0
+1,8
-3,5
m
Båtplatser 25 <10
Båtplatser 25, 10-12m
Spontkaj
SjösättningSpolplatta
RörligBåtkö för br
oöpptruck
ning
bro 3
stora gäst
-3,5
pl
Kanal
Spontkaj . för rest. besök
10 Gästpl
.
Rest.
P
pn
öp
-2,5
-3,0
Hamnplan
Yta för evenemang,
bollspel och lek
P-
-1,5
+2,0
Båtplatser 32 <7m
-3,0
P
ca 90pl reserv
ca 60pl
-2,0
-3,5
alt.platser
Båtf.12 <8m
Återv. stn.
+2,0
Bryggor för turism och
fritidsboende
Naturområde/
tältcamping
Körbar,
HCP-anpassad
Gångväg
Campingstugor
stig
Gång
i
Tur
s
k
ver
tisk
sam
Enklare bryggor för
turism och fritidsboende
het
Campingstugor
Boende/verksamhet
Naturområde
Stugområde med
fiskelägeskänsla
!
!
!
!
!
!
!
!
Naturområde
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Naturområde
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
g
sti
Gång
!
Fritidshus
!
!
!
!
!
!
!
Fritidshus
0
25 m
50 m
ÅF Infraplan 2011-09-26
- Stellan Lundberg
Figur 5.1:1 Illustration över planförslaget
100 m
!
!
!
30
NATUR
Skydd
e
g1
4500
ATA
ALG
LOK
20-25
6,0
NATUR
Skydd
W
WF
WS
V1
WF
E
u
WK/B
V
WK
g1
u
H
e
WK
400 v
6,5
W
WF
HV
e
4,0
1000
-
g2
e1500
(N) H
N1
e100
WS
g1
W
u
N2
e200
g4
NATUR
4,0
g2
K
LO
g
W3
V2
g
ATA
LG
ing
ker
Par
g3
B1
e1
B 2 J2
NATUR
TA
GA
AL
g3
KA
LO
W3
6,5
g3
N2 e5
e4
g3
g2
Be
g
NATUR
NA
3
NATUR
N
NATU
B
e3
g3
B
K
LO
Be
3
TA
GA
AL
e3
Be
3
B
e3
Figur 5.1:2 Förslag till detaljplan
0
50 m
100 m
31
6
Miljökonsekvenser
6.1 Landskapsbild
De industrianläggningar som i Haraholmens
hamn (främst oljecisterner) och vindkraftanläggningen på Bondön har en dominerande
inverkan på landskapsbilden i jämförelse med
kanalens och anknytande funktioners visuella
påverkan på landskapet.
Landhöjningen ger fortlöpande förändringar
av landskapsbild och miljö. Vattenflöden,
sedimentation etc förändras successivt genom
landhöjningen. Landhöjningens sammanbind-
ning av Haraholmen, Sikören och Bondön har
inneburit att vattenflödena kraftigt förändrats.
En kanal mellan Haraholmen och Bondön
kommer att innebära att effekterna av den
fortgående landhöjningen delvis återgår vid
Sikören.
Landskapsbilden förändras i viss grad med kanal genom Sikören. Begränsade vattenområden
tillkommer och bebyggelse kommer att uppföras. Den fysiska förändringen blir måttlig eller
mycket begränsad på längre håll (beroende på
FRITIDSHUS
FRILUFTSOMRÅDE MED
SERVICEBYGGNADER
SERVICE
L
KANA
HAMNPLAN
BÅTFÖRRÅD
SMÅBÅTSHAMN
Figur 6.1:1 Bondökanalen med föreslagen markanvändning. Vy från norr. (Fotounderlag: LJ)
SMÅBÅTSHAMN
BÅTFÖRRÅD
HAMNPLAN
L SERVICE
KANA
FRILUFTSOMRÅDE
MED SERVICEBYGGNADER
Figur 6.1:2 Bondökanalen med föreslagen markanvändning. Vy från söder. (Fotounderlag: LJ)
32
utblickspunkt). På närmare håll blir förändringen något mera synbar. Många kommer att
uppleva att förändringarna förskönar näset,
som idag till stor del är ett hygge innanför vattenbrynen. Andra kommer att uppleva att lugn
naturmiljö ersätts med byggd miljö med hög
aktivitet främst sommartid.
6.2
Natur- och vattenmiljö
Effekter i stora drag
De övergripande konsekvenserna för naturmiljön blir att effekterna av den fortlöpande
landhöjningen delvis återgår och fördröjs
lokalt genom att den av landhöjningen brutna
vattenförbindelsen återupptas. Genom att
vattenflödet åter ökas minskas vattentemperaturen lokalt under sommarhalvåret. Denna
temperatursänkningseffekt avklingar dock
snabbt utanför den muddrade farleden.
Genomströmningen kan bli relativt kraftig vid
stormar från nord-nordost samt syd-sydost.
Nya strandkanter uppstår längs kanalen. Båttrafiken i kanalen kommer att orsaka svallvågor
mot näraliggande stränder, men denna påverkan kommer att vara måttlig i förhållande till
naturliga vågor vid kraftig pålandsvind.
Muddringen avlägsnar bottenvegatation och
bottendjur i farledsrännan, men viss återhämtning kommer att ske successivt. Floran och
faunan längs strandkanterna kommer endast
att påverkas marginellt. Inga värdefulla livsmiljöer har identifierats för växter eller djur på
land. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms
sammantaget som små.
Sedimentundersökning inför
muddring av kanal
Tillsammans med ansvarig person från Piteå
kommun genomfördes provtagning den 18
juni 2008. Djupmätningar hade genomförts,
varvid den slutliga sträckningen av kanalen i
stora drag fastlagts.
Provtagningen skedde från båt på den nordöstra sidan och genom att vada ut på den sydvästra sidan. En bottenhuggare användes i båda
fallen.
Provtagningen var svår att genomföra på den
nordöstra sidan av Bondön, eftersom botten
var stenig och djupsediment ej kunde tas. Endast små mängder av grusiga sedimentprover
gick att ta.
Den sydvästra sidan uppvisade mjukbotten
med begränsad tjocklek, varvid prov ner till 12
cm kunde tas.
Halterna av organiska föroreningar var genomgående låga vid alla provpunkter. Halterna
av tungmetaller uppvisade också låga värden
förutom för Arsenik där halterna var förhöjda
på den nordvästra sidan. Något förhöjd halt av
kvicksilver (Hg) finns i sediment på den sydvästra sidan.
En kompletterande undersökning för södra
sidan genomfördes vårvintern 2009.
Kvicksilverhalterna som identifierats i ytsediment från sydvästra sidan är något förhöjda
nära land, medan halterna i djupare liggande
sediment är låga. Kvicksilverhalterna i ytsediment är fortfarande mer än 10 gånger lägre än
MK-värdet (känslig markanvändning, 0,25mg/
kg TS, ”Riktvärden för förorenad mark, NV
rapport 5976”) för jord, varför det inte bör
föreligga något problem att deponera ytsedimenten.
Vid den föreslagna sugmuddringen på sydvästra sidan kommer även ytsedimenten att
effektivt blandas med andra lösa sediment,
varvid koncentrationerna kommer att minska
ytterligare genom utspädning.
33
1
Djup, meter
0,0-1,5
1,5-2,0
2,0-2,5
2,5-3,0
3,0-3,5
3,5-4,0
4,0-4,5
4,5-5,0
5,0-5,5
-3,0
-3,0
2
-3,5
-3,0
3
-4,0
-4,5
-3,5
-3,0
Lokal 4
Norr, hård botten
-3,5
-4,5
-3,0
-4,0
-3,5
-4,0
-4,0
Lokal 5
Norr, 2-3m
från stranden
-3,5
-2,5
Lokal 6
Söder, hård
botten ca 5m
från stranden
12
a-c
8-11
-2,5
-2,5
-3,0
-3,5
-3,0
-1,5 -2,0
-2,0
-1,5
-3,5
0
50 m
100 m
-4,0
d
e
Figur 6.2:1 Provtagningspunkter för sedimentprover
Totalt togs 12 prover, 5 på den nordöstra sidan och 7 på den sydvästra sidan Bondön P.g.a sjögång
fastställdes inga GPS-koordinater vid lokal 1-3. På den södra sidan togs många prover och alla
visade på samma bottenstruktur, varför dessa 7 prover (nr 6-12) valdes ut för att representera
området. GPS-koordinat togs vid en provpunkt och övriga provpunkter på södra sidan var inom
Källa: ExposMeter AB 2008
20 meter från denna punkt.
34
Muddring och grumling
Vid muddring i vatten grumlas partiklar upp i
vattnet, vilket utan skyddsåtgärder ändrar förutsättningarna för växter och djur. Om större
grumling sker i anslutning till att fisken lekt,
kan rommen täckas av sedimenterande finpartiklar, vilket hämmar reproduktionen. Om det
finns föroreningar i sedimentet kan de komma
ut i vattnet och försämra vattenkvaliteten för
växter, djur och människor.
Till skillnad från i egentliga Östersjön har Bottenhavet inga störningar av yngelproduktion
(Ljunggren et al 2005)
För kanalen kommer både grävning och
muddring att behöva genomföras. Genom att
kanalen till huvuddel grävs och färdigställs
utan att mynningarna öppnas blir spridningen
av finpartiklar ut i närliggande vikar och
fjärdar begränsad. Genom att småbåtshamnen
och anslutande farleder muddras inom länsor
med fiberduk (”siltgardiner”) minimeras spridning av finpartiklar. Erfarenheter från andra
håll visar att länsor med fiberduk reducerar
spridningen av finpartiklar med ca 90%. Dessa
skadebegränsande åtgärder innebär, sammantaget med att en mycket liten del av skärgården
påverkas att fiskreproduktionen endast påverkas mycket marginellt.
Spridning av finpartiklar begränsas i all huvudsak till de tillfällen, när muddring sker av
anslutande båtleder, när kanalens mynningar
öppnas, när båthamnens pir anläggs samt att
hamnbassängen muddras.
Kanalen blir ca 220 m lång och ca 20-24
meter bred med djupet 3,5 meter. Delar utförs som spontad rak kanalkant och delar med
lutning på ca 1:1,5 (tippad sprängsten). Ca 20
000 m3 massor behöver grävas ur. Massorna
kan delvis användas inom området och som
material för pir (avspolat stenmaterial).
Merparten av massorna kan nyttjas för planerad utbyggnad av Haraholmens hamn och
anknytande, nya industriområden. Upplag för
schakt- och muddermassor, som inte får direkt användning, finns öster om Haraholmens
hamn.
Erosionseffekter
Båttrafik kan genom svallvågor påverka stränder, som är uppbyggda av erosionsbenäget
material. Påverkan på stränderna varierar beroende på båtars hastighet, avstånd från land,
vattendjup i leden, bottentopografi, vågornas
angreppsvinkel, strandens lutning och strandmaterialets sammansättning.
Strandens motståndskraft är beroende av bottenmaterialsammansättningen och bottenlutningen. Vissa strandtyper är mer erosionsbenägna än andra, tex moränstrand utan inslag
av sten och block och utan grövre finkorniga
fraktioner. En strand skyddas bäst från eroderande krafter om den utanförliggande bottnen
är flack, vilket effektivt tar energi ur de inkommande vågorna.
Effekterna av svallvågor från båtar torde dock
bli måttlig jämfört med effekten av naturliga
vågor vid kraftig pålandsvind. Som tidigare beskrivits är även vågpåverkan relativt begränsad
för Sikören med näromgivning.
Planerad kanal och farled kommer att användas av fritidsbåtar, sjöräddning, polis, räddningstjänst, tull, kustbevakning samt i viss grad
av turistbåtar. Den smala passagen kommer att
innebära låga hastigheter, vilket minskar risken
för erosion. De sluttande bottnarna i kanalen
inkläds med krossat bergmaterial med lämplig
stenstorleksfördelning. Befintliga stränder på
den norra sidan av Bondön samt på Sikören,
vid farledens sträckning, är utpräglade moränstränder med stora inslag av sten och grus.
Bottnarna är flacka och fungerar som effektiva
bromsar mot vågexponering. Stränderna och
bottnarna på den sydvästra sidan av Sikören
och Bondön består av ett mer finkornigt material med viss erosionsbenägenhet. Stranden och
botten är dock flack och grund, vilket minskar
risken för erosion.
35
Vattenomsättning och temperaturändringar
Lokala effekter av genomströmningen kommer
dock att uppstå närmast kanalen. Effekterna
lokalt kommer till stor del att motsvara en viss
Muddring och öppning av kanal ökar vattenomsättningen. Det ökade vattenflödet leder till återgång av landhöjningseffekterna.
att vattentemperaturen i vattenområdet när6.3 Effekter för fisk och för fisket
mast kanalen sänks något. Lägre vattentempe- Med de skadereducerande ågärder som föreslaratur kan innebära att fiskyngel, bottenlevande gits bedöms fiskbeståndet påverkas marginellt.
djur och växter får något sämre förutsättningar Begränsad och lokal grumling och därefter
allra närmast kanalen. Samtidigt minskas
sedimentering påverkar yngelreproduktionen i
igenväxningen, vilket kan leda till vissa förbätt- mycket begränsad grad och endast lokalt, samt
ringar.
endast det år när anläggnings- och muddringsVid kraftiga stormar från norr och nordost
samt från syd och sydost kan vattengenomströmningen öka kraftigt, särskilt vid högvatten. Detta behöver beaktas vid utformning
av erosionsskydd för kanalen.
Tillfälliga, kraftiga genomströmningar har
samtidigt den positiva effekten att behovet av
underhållsmuddringar minskar.
arbetet sker.
Sänkt vattentemperatur påverkar endast lokalt
i den muddrade farleden och temperatureffekten avklingar dessutom snabbt utanför
farleden, varför yngelreproduktionen endast
påverkas marginellt.
Positiva effekter kan också uppkomma. Flertalet fiskarter föredrar variationsrikedom i sin
Vattengenomströmning i Bondökanalen
livsmiljö och åtföljande möjligheter att välja
skydd av växtlighet, högre eller lägre vatBondökanalen föreslås med bredd ca 8 m vid
bron och djup ca 3,5 meter. En typisk genom- tentemperatur etc. De muddrade, något mer
snittlig strömningshastighet för ytvatten i kust- strömmande partierna bidrar till denna variaområden är 2,5 cm/s (Håkanson et al., 1984). tionsrikedom. Även kanalen i sig kan lämpligt
När man kvantifierar vattenutbyte brukar man utformad bidra till variationen. Växling mellan stenlagda, sluttande bottnar och spontade
utgå att från vattnet flödar uniformt genom
kanalkanter, partiellt indragna kanalkanter (t
halva sektionsarean. Under dessa antaganden
ex för båtförtöjning och för sjösättning), de
blir vattenföringen genom Bondökanalen i
båda klackarna vid rörliga bron etc underlättar
genomsnitt 0,3 m3/s. Vid starka vindar från
för fiskarna och medger även visst fiskutbyte
nord-nordost och från söder-sydost kommer
mellan fjärdarna.
genomströmningen att bli betydligt större.
Fisket underlättas av kanalen. Små båtar får
Den beräknade vattengenomströmningen i
en fördelaktig utgångspunkt att nå olika fisBondökanalen på i genomsnitt 0,3 m3/s kan
jämföras med totala vattengenomströmningen kevatten vid olika vind- och vågförhållanden
i Vargödraget på i genomsnitt ca 400 m3/s un- etc. Säkerheten vid främst höstfisket förbättras
der isfri period och storleksordningen 40 m3/s avsevärt genom att små båtar inte behöver ta
stora omvägar och dessutom kan välja den sida
under islagd tid.
av kanalen som för tillfället inte har sjögång.
Den framtida vattengenomströmningen i
Visst sportfiske kan också ske från piren, från
Bondökanalen kommer att ha mycket bebron och från strandkanter nära de muddrade
gränsad betydelse för Vargödragets och Bonpartierna. Det ökade fisket kommer att endast
döfjärdens vattenomsättning. Detta innebär
marginellt påverka fiskbeståndets storlek.
att kanalen inte kommer att medföra att vattenkemin ändras i vare sig Vargödraget eller
Bondöfjärden.
36
Deponering av
överskottsmassor
Cirka 23 000 m3 massor behöver grävas ur för
kanalen. Massorna kan delvis användas inom
området och som stenmaterial för pir (ca 14
000 m3). Utöver muddring av kanal behöver
det muddras för fritidsbåthamnen. För området som är ca 120 x 190 meter stort behöver
ytterligare ca 50 000 m3 massor hanteras,
vartill kommer ca 30 000 m3 för muddring av
båtlederna närmast kanalen.
beten såsom inplastning och vaxning. I samband med underhåll och nymålning av båtbottenfärg läcker rester av giftfärg ned i marken.
Många färger innehåller förutom kopparföreningar även organiska föreningar. Hänsynsregler
behöver upprättas för att reducera föroreningar
av detta slag.
Utgrävda massor kan nyttjas såväl för stenpir
(grovt stenmaterial som avspolas från småpartiklar) och för utfyllnader av bla hamnplan.
Utsläpp till vatten
6.4
Merparten av utgrävda massor och muddermassor kan användas som fyllnadsmaterial vid
utbyggnad av Haraholmens hamn och anknytande, nya industritomter.
Upplagsplatser för överblivna schakt- och
muddermassor finns öster om Haraholmens
hamn.
6.5 Kulturmiljö
Den högsta punkten på näset, där kanalen ska
gå fram, är ca 3 meter. Sannolikheten för att
det finns kulturvärdesobjekt som fornminnen
är liten p.g.a. landhöjningen. Kanalområdet
har tidigare legat under vatten. Landhöjningen
i området är ca 7 mm/år.
Undersökning av undervattenstopografin har
genomförts genom lodning av vattenområdet
kring planerad farled. Inga vrak eller vraklämningar påträffades.
6.6
Småbåtshamnens
effekter på miljön
Utsläpp till mark
Utsläpp till mark uppkommer genom att färgrester tvättas eller sköljs bort i samband med
båtupptagning. En spolplatta med avloppsrening föreslås på hamnplanen, se principfiguren
6.6:1.
Utsläpp till mark uppkommer även genom
slipning, målning och andra ytbehandlingsar-
Spill av oljerester uppkommer vid motorkonservering samt vid uppsamlingsplats för miljöfarligt avfall.
Båtbottenfärger läcker i viss grad ut gift till
omgivande vatten. Diesel och bensin och
smörjoljor läcker ut i vattnet med avgaser,
speciellt tvåtaktare är stora förorenare. Punktutsläpp av bränslen kan ske t.ex. vid bränslepåfyllning. Läckage eller spill av latrin från
båtarna kan ske.
Utsläpp till luft
Avgaser till luft från bensin- och dieselmotorer
uppkommer vid tomgångskörning, båt- och
persontransporter och laddning av ackumulatorer i hamn. Utsläpp till luft av flyktiga organiska lösningsmedel kan ske i samband med
tvätt och målning av båtar. Från reparationsvarv (plastning, slipning, lackering i mindre
skala) sker ett visst utsläpp till luft genom
ventilation över tak.
Buller och ljudstörningar
Buller uppkommer främst vid båtupptagning
och sjösättning. Det är främst arbetsmaskiner
som lyfter och drar båtarna till och från uppställningsplatser och handverktyg som används
till reparationer och underhåll av båtarna,
t.ex. slipmaskiner och högtrycksspolning, som
skapar bullerstörningar. Underhåll och reparationer av fritidsbåtar sker främst på helger och
kvällar under sommarhalvåret.
Viss ljudstörning kan även upplevas från segelbåtarnas master, främst när linor under vindens inverkan slår mot aluminiummaster.
37
Avfall
Sjöfartsleder
Exempel på miljöfarligt avfall som kan uppkomma i en småbåtshamn är rost- och frostskyddsvätskor, färg- och lösningsmedelsrester,
glykol, plastrester, smörjolja, kasserad bensin
och dieselolja samt blyackumulatorer. Övrigt
avfall som kan uppkomma är exempelvis hushållssopor, latrin, plast och presenningar.
Över Bondöfjärden går farleder till och från
Haraholmens hamn. Fartyg som fraktar gods
av miljöfarlig karaktär (petroleumprodukter,
kemikalier etc. ) kan vid eventuella haverier
medföra skador på skärgårdsmiljön.
6.7 Effekter för rennäringen
Vinterbetet på Bondön kommer inte att påverkas av Bondökanalen. Kringverksamheterna
runt kanalen kommer däremot att ha viss
påverkan på renhjordar till/från Bondön. Vattenflödet i kanalen kommer att påverka isens
styrka, vilket kräver viss omväg för renhjorden
eller att hjorden nyttjar bron.
Risken för haverier bedöms liten, eftersom
man har skilda farleder för tillfart respektive
frånfart av hamnen. Dessutom är farlederna
förhållandevis breda och har fulla djup.
Haraholmens hamn med oljedepå
och lagring av gasol
Bron blir tillräckligt bred och utformas så att
renarna ser från ena sidan till den andra, vilket
underlättas av att marken stiger när vägen
kommer in på Bondön. Denna vägprofil ger
även förbättrad sikt för trafikanterna över
bron.
Risker som finns är läckage vid lagring eller
lossning/lastning av oljeprodukter och gasol
med åtföljande brand- och explosionsrisker
samt förorening i vatten. Vissa cisterner med
miljöfarliga varor har bassänger för uppfångning av eventuella, utläckande vätskor. För
olje- och gasoldepån finns för dagvatten ett
särskilt reningsverk med en oljeavskiljare och
ett ultrafilter. Utsläpp från detta sker i Kartviken.
6.8
SCA – pappersbruk
Övriga risker
Tillfälligt mycket högt högvatten
och ev långsiktigt höjd havsnivå
Eftersom planområdet ligger vid havet behöver
risker med tillfälligt mycket högt vattenstånd,
ca 1,5 m högre än medelvattenstånd, bedömas.
Detta behöver särskilt beaktas vid inklädnaden
av kanalkanterna, så att erosionsskyddet fungerar även vid extremt högvatten.
Dessutom behöver för den långa sikten beaktas
påverkan av det globala klimatet. Under de
närmaste 100 åren bedöms denna påverkan
ungefärligen balansera landhöjningen. De
mera långsiktiga effekterna beror på hur samverkan och attitydförändring på global nivå
lyckas hantera, eller misslyckas hantera, de
globala klimatutmaningarna.
Utsläpp sker av avloppsvatten i Piteälven/Yttrefjärden. Risk finns för utsläpp av föroreningar
i vatten.
Smurfit Kappa
Smurfit Kappas avloppstub ligger ca 3,5 km
från kanalområdet och medför att risk finns
för utsläpp av föroreningar i vatten.
38
7
Skadebegränsande åtgärder
Skadebegränsande åtgärder
Skadebegränsande åtgärder har stor betydelse
för vilken miljöpåverkan som uppstår. Projektets planering och denna MKB har därför lagt
stor vikt vid skadebegränsande åtgärder:
t 6SHSÊWOJOHBWLBOBMFOTMÊOUCFLMÊEOBEFS
spontning etc föreslås ske innan kanalen
öppnas mot fjärdarna. Spridningen av
finpartiklar ut i fjärdarna reduceras härvid
kraftigt.
Bottnarna i kanalen ges lutningen 1:1,5
och bekläds med tippad sprängsten med
stenstorlekssammansättning som motstår
erosion vid båtpassager och vid de större
vattenflöden som uppkommer vid kraftig
sydostlig resp nord-nordostlig vind i kombination med högvatten.
t 4UFOQJSCZHHTJOPSSGÚSTLZEEBWIBNOPDI
bryggor samt för undvikande av spridning
av finpartiklar från muddring (i samspel
med ”Siltgardiner” enligt nedan). Stenpiren
byggs av stenmaterial från kanalgrävningarna. Stenmaterialet avspolas på land för att
undvika spridning av småpartiklar. Stenpiren medger att småbåtshamnen byggs upp
med polyetenbryggor (bättre vid is) eller
betongbryggor. Dessa bryggor kan, beroende på det skyddade läget i viken och på den
föreslagna stenpiren, förankras för att ligga
kvar under vintern. (Ifall våg- och ispåverkan ändå blir för stor tas bryggorna upp på
hösten och läggs ut på våren.)
t-ÊOTPSNFEëCFSEVLwTJMUHBSEJOFSwMÊHHTVU
kring muddringsområdet för hamnen och
anslutande farled i syfte att grumling med
finpartiklar inte skall spridas till närliggande
vikar och ut i fjärdarna.
t )ÚHBWBUUFOìÚEFOWJELSBGUJHTZEMJHTZEostlig samt kraftig nordlig-nordostlig vind
minskar behovet av återkommande muddringar i hamnen och minskar risken för
sedimentering vid stränderna med fritidsbebyggelse.
t .VEESJOHBWGBSMFEFSTLFSJOPNPNSÌEFO
som avgränsats med ”siltgardiner” för att
kraftigt reducera spridningen av finpartiklar
(ca 90% reduktion enligt erfarenheter från
andra håll).
t 1ÌTÚESBTJEBOTVHTGÚSPSFOBUTFEJNFOUGSÌO
pråm innan muddringen av moränmaterial
påbörjas (i båda fallen inom ”siltgardiner”).
t .VEESJOHBWGBSMFEPDIIBNOCBTTÊOHQÌ
nordöstra sidan föreslås ske med ”siltgardiner” kring muddringsområdet för att hindra småpartiklar att spridas till närliggande
vikar och till fjärden.
t .VEESJOHBWUWÌLPSUBGBSMFETBWTOJUUDB
700 m norr om kanalen bedöms kunna ske
utan ”siltgardiner”, eftersom dessa partier
har stenbotten med begränsade sediment.
39
8
Miljömålen
8.1 Uppfyllelse av miljömål
Avsikten med den nationella miljöpolitiken är
att till nästa generation lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har därför fastslagit 16 miljökvalitetsmål.
Alla myndigheter och sektorer i samhället ska
därför ta hänsyn till såväl ekologiska som till
ekonomiska och sociala aspekter när beslut
fattas.
De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för
vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är
riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett
var och av vem det bedrivs.
40
Nr
Mål
1.
Begränsad klimatpåverkan
2.
Frisk luft
Analys
Ca 15 km kortare sträcka för varje motorbåtspassage reducerar utsläppen av växthusgaser.
Det nationella delmålet avser minskning av utsläppen Byggandet av kanalen och hamnen ger ökade
av växthusgaser.
utsläpp av växthusgaser. Båda effekterna är små
och balanserar varandra.
Viss minskning av utsläppen.
De nationella delmålen avser minskning av utsläppen
av flera luftföroreningar (svaveldioxid, kvävedioxid,
marknära ozon, flyktiga organiska föreningar, partiklar
och benso(a)pyren).
3.
Bara naturlig försurning
Marginella effekter.
De nationella delmålen avser minskning av utsläpp
av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid.
Även de regionala delmålen avser minskning av utsläppen av ovanstående luftföroreningar. I Norrbottens län finns konkreta mål om att år 2010 ha minskat
utsläppen av svaveldioxid till luft till 3 700 ton/år (5
000 ton år 1995). För kväveoxider är motsvarande mål
för år 2010 9 700 ton (13 000 ton år 1995).
4.
Giftfri miljö
5.
Skyddande ozonskikt
Marginella effekter.
6.
Säker strålmiljö
Inga effekter.
Med genomtänkt muddring blir giftspridningen
mycket begränsad. Viss hantering av giftiga ämDet nationella målet innebär att miljön skall vara fri
nen kommer att ske vid båtuppläggningsplatfrån ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits ser. Denna effekt blir överflyttad från dagens
av samhället och som kan hota människors hälsa eller småbåtshamn och hanteras med hänsynsden biologiska mångfalden.
bestämmelser.
Målet avser framför allt radioaktiva ämnen och UVstrålning. Ett delmål handlar också om kartläggning
av elektromagnetiska fält.
7.
Ingen övergödning
Inga/marginella effekter.
De nationella delmålen avser minskade utsläpp av
vattenburna fosforföreningar och kväveföreningar,
luftburet kväveoxider samt andra näringsämnen från
mänsklig aktivitet.
8.
Levande sjöar och vattendrag
De nationella delmålen avser bl.a. skydd och restaurering av vattendrag. Ett regionalt delmål innebär att
vägtrummor och broar ska vara utformade så att de
inte utgör vandringshinder.
Inga effekter på sjöar och vattendrag.
41
9.
Grundvatten av god kvalitet
De nationella delmålen avser bl.a. skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Ett nationellt
delmål innebär att användningen av mark och vatten
inte ska medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i
angränsande ekosystem.
Ingen eller endast mycket lokal påverkan på
grundvattnet.
10.
Hav i balans och levande kust och skärgård
Återupprättat vattenutbyte mellan Vargödraget
och Bondöfjärden.
Mera levande kust och skärgård genom säkrare
fritidsbåtstrafik.
11.
Myllrande våtmarker
Ingen eller endast marginell påverkan med de
skadebegränsande åtgärder som föreslås. Härvid
beaktas särskilt de grunda, igenväxande vikarna
öster om norra kanalmynningen..
De nationella delmålen avser skydd, återskapande
och nyanläggning av våtmarker.
Ett nationellt delmål innebär att skogsbilvägar inte
skall byggas över våtmarker med höga natur- eller
kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa
våtmarker påverkas negativt. Ett regionalt delmål
innebär att våtmarkernas betydelse som foderresurs
för rennäringen ska bevaras och utvecklas.
12.
Levande skogar
Ingen eller endast marginell påverkan.
13.
Ett rikt odlingslandskap
Ingen påverkan
14.
Storslagen fjällmiljö
Ingen påverkan
15.
God bebyggd miljö
Måttlig påverkan och med god utformning och
gestaltning positiv påverkan.
Det nationella målet innebär bl.a. att byggnader och
anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
16.
Ett rikt växt- och djurliv
Måttlig påverkan.
Lokalt fördröjd påverkan av landhöjningen.
42
9
Samlad bedömning
Sammantaget bedöms projektet, vid sidan av
sina påtagliga positiva effekter för båtliv, turism och livskvalitet, medföra begränsade och
acceptabla miljöeffekter genom att:
t utgrävning av kanal samt botten- och
strandskoningar, spontning och brobygge genomförs innan öppning sker
mot fjärdarna. Härigenom minimeras
spridning av småpartiklar ut i vikar och
fjärdar.
t öppning mot fjärdarna, muddring av
småbåtshamnen och muddring av farlederna sker med avskärmning av muddringsområdet från fjärdarna i övrigt
med länsor med fiberduk ”Siltgardiner”,
vilket enligt erfarenhet minskar spridningen av finpartiklar med ca 90%.
t uppsugna sediment, som konstateras
förorenade, deponeras utifrån Miljö- och
byggkontores anvisningar efter att utredning samt förslag på hantering redovisas
av projektägaren.
t utgrävda rena massor nyttjas till del på
plats för markplanering och för stenpir (avspolad sten). Merparten bdöms
komma att nyttjas som fyllningsmassor
vid utbyggnad av Haraholmens hamn.
43
10 Förslag till villkor och kontrollprogram
Kontroller föreslås ske:
t innan kanalen öppnas mot fjärdarna
t när länsor lagts ut inför öppning mot fjärdarna, muddring av hamn och farled
t vid deponering av konstaterat förorenade
sedimentmassor
t under pågående muddring
t vid deponering av rena massor
44
11 Samråd
Detaljplan för del av Bondön 1:1
I det fortsatta arbetet med ny detaljplan för Bondön 1:1, Bondökanalen, har samråd skett
med följande:
1.
Skanova
2.
Räddningstjänsten
3.
Teknik och gatukontoret
4.
Teknik- och servicenämnden
5.
Vägverket
6.
Barn- och utbildningsnämnden
7.
Lantmäteriet
8.
Pite Energi
9.
Piteå Museum
10.
Länsstyrelsen
11.
Allmänheten
Samråd med länsstyrelsen har skett dels genom remissförfarande, dels genom underhandskontakter. Samrådsmöte med länsstyrelsen hölls 2008-0318 på länsstyrelsen i
Luleå.
Ett allmänt samrådsmöte har genomförts den 2008-12-14, Stadshuset, Piteå kommun.
till samrådsmötet.
rådsredogörelse nr 1, daterad 2007-04-03.
Sammanfattning av inkomna synpunkter och dess beaktande:
Inkomna yttranden är bilagda handlingarna.
1.
Skanova har lämnat följande synpunkt:
Skanova har en telekabel som är grävd utmed vägen på Bondön. Denna kabelanläggning
måste på exploatörens bekostnad byggas om och förläggas under kanalen. Under förutsättning att så sker har Skanova inga att erinra mot planförslaget.
Kommentar:
Synpunkten påverkar inte planens utformning. Fördelning av kostnaderna för omläggning av kabeln får ske efter sedvanliga förhandlingar mellan Skanova (kabelns ägare)
och exploatören.
45
2.
Räddningstjänsten tillstyrker planen med följande synpunkter:
Vägar till och inom området samt bro över kanalen dimensioneras minst för räddningstjänstens fordon enl. nedan:
Körbanebredd om minst 3,0 m
Minst 4 meter fri höjd
Axeltryck minst 100 kN
Hårdgjort ytlager
Att framtida brandvattenförsörjning beaktas för aktuellt område
Kommentar:
Vägar, broar och brandvattenförsörjningen kommer att uppfylla de krav som Räddningstjänsten ställt i sitt yttrande.
3.
Teknik- och gatukontoret har anfört följande:
Teknik- och gatukontoret har en generell synpunkt som gäller remisstiden, vilket i detta
fall varit för kort för att hinna med den politiska förankringen. I kommande planer vill
kontoret att detta beaktas.
T&G-kontoret anser inte att vägarna i den typen av områden ska vara reglerade som lokalgator med kommunalt väghållaransvar. De anser att samtliga vägar inom planområdet
ska vara enskilda och reglerade som gemensamhetsanläggningar.
T&G-kontoret bedömer den föreslagna bredden, 2,6 meter, på GC-banan som fullt tillräcklig.
Kommentar:
Planen kommer att justeras så att det framgår tydligt att kommunen inte är huvudman för
vägar.
4.
Teknik- och servicenämnden
Tillstyrker Teknik och gatukontorets yttrande.
Kommentar:
Miljö- och Byggnadskontoret noterar kommentaren.
5.
Vägverket har anfört följande:
!
"
#
$%'
#
*
+
$
/
#
/;
<=<#
46
Kommentar:
>
/
'
>
lingen längs Haraholmsvägen och föreslå relevanta åtgärder när behov uppstår.
6.
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden avser ej lämna något yttrande, eftersom barn- och utbildnings verksamhetsområde inte berörs.
Kommentar:
Miljö- och byggkontoret noterar kommentaren.
8.
Lantmäteriet
Lantmäteriet lämnar följande synpunkter:
Oklarheter i beteckningarna på plankartan;
Vad är skillnaden på ”Natur” och ”Natur skydd”?
Användningen av kvartersmark N2 redovisas dels med grön färg, dels med gul.
Klarare om N-användningen redovisas i egen färg.
JQ
Q
na ska upplåtas med tomträtt. Detta kräver först att varje stugtomt avstyckas. Lämpligare torde vara upplåtelse med arrenderätt. Likaså bedöms hamnområdet till dessa
stugor kunna upplåtas med privaträttsliga avtal till förmån för ex.vis en stugförening.
Alternativt kan området inrättas som gemensamhetsanläggning enligt AL tillsammans
med tillfartsväg och parkering. Planhandlingarna ger inte klarhet i vilken upplåtelseform som avses.
"
W
*
/
/
W'
X#Y;Z
*/
muns rätt till viss markanvändning inom kvartersmark och inte inom allmän plats. De
[
*
med egenskapsgräns och beteckning tillfart.
Parkeringsområdet i anslutning till stugområde ”Fiskelägekänsla” bör läggas ut som
kvartersmark, inte allmän plats.
Det i västra delen av kvarteret för boende/verksamhet/campingstugor utlagda området för gemensamhetsanläggning på kvartersmark är oklart vad gäller funktion. Tillfartsväg/parkering? Ska tillfartsvägen till detta område verkligen vara allmän plats/lokalgata?
Detaljplanen är under kommunalt huvudmannaskap, vilket innebär att allmän plats,
natur och lokalgata, sköts av kommunen. Tillfarten till planområdet från allmänna
vägens slut är dock enskild – hur hanteras detta?
Genomförandebeskrivning för ett projekt av den här karaktären borde vara ett omfattande dokument där de olika aspekterna av genomförande behandlas. Dokumentet är
47
dock mycket kortfattat och innehåller egentligen bara information som är av generell
karaktär. Viss information är felaktig.
Kommentar:
Skillnaden mellan Natur och Natur skydd är att inom område Natur är upplevelsen av
naturområdet det viktigaste. På område Natur skydd ska området bli så pass tätbevuxet
att området ger ett skydd för sommarstugorna gentemot buller, ljus och andra störningar
från hamnområdet. Skyddet är i detta fall prioriterat.
Beträffande färgsättningen av olika planbeteckningar ska detta ses över innan utställningen av planen.
>
*
//
//
arrenderätt på liknande sätt som i dag tillämpas för Vargön.
Tillfarterna till respektive stugområde kommer att justeras så att de får beteckningen
lokalgata med enskilt huvudmannaskap. Detsamma gäller för genomfartsvägen. Bredden
på vägområdet för genomfartsvägen kommer att bli 11 m.
]
/
*
lokalgatan.
Genomförandebeskrivningen justeras på sätt som lantmäteriet påpekat.
]/
/;
läggningar för både vägar tillfarter och hamnar.
9.
Pite Energi
För att klara elförsörjningen till planerat område krävs utrymme för en ny tomt för transformatorstation. (Pite Energi bifogar förslag på läge i bilaga till deras yttrande). Vid byggandet av kanalen ser Pite Energi fram emot en samordning med skarvning och samlägg
/
">
idag dragna på väster sida om vägen.
Kommentar:
En tomtplats för en transformator har lagts ut i planen. I samband med byggandet av
kanalen förutsätts att ny- och ombyggnad av vatten- och avloppsledningar samt el- och
telekablar sker samordnat.
10. Piteå Museum
Piteå museum har inga synpunkter att bidra med. Muséet ställer dock frågan om det inte
vore bra att reglera byggnadshöjden även inom kategorierna V1 och V2.
Kommentar:
I detaljplanen är V1 reglerad till 6 meter och V2 reglerad till 4 meter.
48
Samrådsmöte med länsstyrelsen
10. Länsstyrelsen Norrbotten
Den 18 mars 2008 hölls samrådsmöte med länsstyrelsen Norrbotten. Nedan ges en kortfattad sammanfattning av det som avhandlades under mötet. Protokoll från mötet bifogas.
Muddring
Diskussionen klargjorde att det var av stor betydelse att fastställa kanalens och farledens
längd och omfattning för vilken Piteå kommun avser söka tillstånd för vattenverksamhet.
Det var även viktigt att, inom kort, fastställa behovet av muddring.
Vägar, bro, uppställningsytor mm
Bredden på bron behöver klara transporter av vindkraftverk. En synpunkt var även att parkering och uppställning av båtar borde lokaliseras till samma plats väster om kanalen.
Vattenverksamhet eller ej
Diskussion fördes huruvida kanalen är, eller när kanalen anses som en vattenverksamhet,
beroende på var den börjar anläggas. Om byggprocessen sker från mitten av näset och ut
kan det tolkas som ett anläggningsarbete. Samtliga medverkande från länsstyrelsen var
dock överens om att projektet är en vattenanläggning och att tillstånd för vattenverksamhet ska sökas för hela området.
Detaljplan
Vid länsstyrelsens bedömning av tidigare framtaget detaljplaneprogram beslutade länsstyrelsen att verksamheten enligt programmet medför betydande miljöpåverkan. Det
betyder att planens genomförande innebär krav på miljökonsekvensbeskrivning.
Småbåtshamnen kan med fördel behandlas som en separat del i detaljplan, eftersom småbåtshamnen är miljöfarlig verksamhet.
Alternativa lokaliseringar
Alternativa lokaliseringar av småbåtshamnen bör redovisas, förslagsvis inom programområdet, men även andra alternativa lokaliseringar inom kommun bör tas fram.
Separata MKB för detaljplan och ansökan
Det är nödvändigt att ta fram separata MKB:er för planärendet och på ansökan till vattenverksamhet.
I planärendet behöver även de indirekta effekterna behandlas och strandskyddet får inte
glömmas bort, liksom att ansöka om dispens för strandnära verksamhet redan i ett tidigt
//
!
tenverksamheten är en indirekt prövning av strandskyddet.
49
Ansökan och MKB
MKB ska vara fristående från ansökan och ska kunna läsas separat. MKB ska redovisa
alternativ utformning, omfattning, nollalternativ och vilken slags verksamhet.
^
/
/
/*
jöer i området. Sedimentationen behöver klarläggas och de fysiska effekterna av förändringarna i vattnet och förändringar i form av sedimentation behöver redovisas.
Bondön ska enligt naturvårdsverket vara biotopskyddsområde.
Hantering av muddermassor, geoteknik, strömningförhållanden
Hantering av mudder- och schaktmassor bör redovisas. Utredningen bör även undersöka
de geotekniska förutsättningarna i området och även erosionsbenägenheten.
Utredningen bör vidare:
studera förhärskade strömningsförhållanden, strömhastigheter
bedöma genomströmningen i kanalen
undersöka om kanalen kan innebära en temperaturändring och om sänkt temperatur
bedöma vindförhållanden och vindexponering
studera påverkan på rennäring
Kulturmiljö
>"_
för slags lämningar.
Kommentar:
J
/
50
Skriftliga synpunkter från allmänheten
11. Bondöns stugförening
Bondöns stugförening har synpunkter på detaljplanen för kanalen och småbåtshamnen.
Dels är man oroliga för att områdets naturvärden kommer att påverkas negativt, dels att
vattenkvaliteten kommer att försämras pga utgrävning och muddringar.
Om kanalen och småbåtshamnen byggs har föreningen tre synpunkter som de vill att
kommunen beaktar:
1. Områdena behöver inhägnas och förses med skyddande skärm av träd och buskar
med den närmaste stugan och mot vägen.
2. ^
'
alla stugor i området. Nuvarande växlighet är decimerad på grund av den kalhuggning som gjordes för nedgrävningen av elkablarna från vindkraftverken. Skogsområdena mellan vägen och stugorna måste vårdas med omsorg av markägaren (Piteå
kommun)
3. För att detta ska bli ett attraktivt område bör det vara möjligt att ta sig dit på ett säkert
sätt även med cykel/moped. En cykelväg bör göras parallellt med Haraholmvägen.
Kommentar:
I miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanen beskrivs bedömd miljöpåverkan och
åtgärdsförslag.
De övergripande konsekvenserna för naturmiljön blir att effekterna av den fortlöpande
landhöjningen fördröjs genom att den av landhöjningen brutna vattenförbindelsen åter
#
/
;
`
"
der, men denna påverkan kommer att vara marginell i förhållande till naturliga vågor vid
kraftig pålandsvind. Floran och faunan längs strandkanterna kommer att påverkas endast
J/*/q
*
>sekvenserna för naturmiljön bedöms sammantaget som små.
Genom att kanalen till huvuddel grävs och färdigställs utan att mynningarna öppnas blir
/*
$
muddras inom slutet vattenområde (avgränsat av ”siltgardiner”) minimeras även sprid
tillfällen när kanalens mynningar öppnas samt när båthamnens pir öppnas och när muddring sker av anslutande farleder.
1. Placering och utformning av byggnaderna samt utbyggda mellanliggande skärmar
kommer att fungera som skyddande skärm.
2. !
"
51
3. Piteå kommun kommer inte att anlägga en ny GC-väg parallellt med Haraholmvägen
inom detta projekt.
12. Sten Olsson
Sten Olsson anser att de sex tomter som föreslagits i planområdets sydöstra del skall
planläggas för permanentboende med utökad byggrätt. Vidare bör förutsättningarna för
att utöka antalet tomter i området behandlas i planarbetet.
Sten Olsson anser att byggrätten bör kunna utökas med hänsyn till den planerade exploateringen av området.
Kommentar:
Tomterna kommer inte att planläggas för permanentboende. Tomterna är avsedda för
fritidshus. Ytterligare tomter är inte aktuellt i området.
#$$
$
"
"$
13. Heléne Johansson
Heléne Johansson anser att syftet med kanalen och småbåtshamnen inte framgår tillräckligt tydligt. Hon påpekar även att handlingarna genomsyras av skevt genus- och klassperspektiv.
Heléne vill även veta mer om tidplanen, tidplanens betydelse för byggande och kostnader
samt om hur antagandet går till,.
Kommentar:
Området för dagens småbåtshamn i Haraholmen kommer att behöva nyttjas för industriell verksamhet, bland annat för vindkraftstornstillverkning och vindkraftsverksrelaterade
sjötransporter. Därför har kommunen kollat på nya lägen för småbåtshamnen.
Båtsport i skärgården är ett viktigt varumärke för Piteå och angränsande Bottenvikskommuner. Båtlivet ger livskvalitet för både fastboende och turister.
Bondön är en ca 7 km lång halvö sydost om Piteå, strax utanför Haraholmens industriområde och djuphamn. Denna långsträckta halvö delar skärgården i en nordlig och en
sydlig del. För att ta sig mellan skärgårdens båda delar behöver fritidsbåtar runda Bondön, en omväg på ca 15 km ut i sjögång och grunda vattenområden.
En kanal genom näset Sikören mellan Haraholmen och Bondön skulle medföra säkrare
och kortare farled samt möjlighet till nya turismrelaterade verksamheter. Detta stärker
det betydelsefulla båtlivet i skärgården och genom rörlig bro möjliggöra fortsatt vägkontakt mellan Bondön och fastlandet. Möjliga verksamheter är småbåtshamn, gästhamn,
camping, stugby, mm.
Detaljplanen beräknas antas under slutet av 2010 av kommunfullmäktige. Tidsplanen
kan dock variera då det kan uppkommer händelser som förlänga planprocessen.
52
Före antagandet ställs planen ut. Efter utställningen ska miljö- och byggnämnden godkänner planen och överlämna den till KF för antagandet. Den som lämnat skriftliga
synpunkter senast inom utställningstiden kan i anslutning till antagandet överklaga kommunfullmäktiges beslut. Denna s.k. besvärstid gäller i tre veckor från den dagen kommunfullmäktiges justerade protokoll sätts upp på kommunens anslagstavla. Om ingen
har överklagat och länsstyrelsen beslutat att ej överpröva vinner planen laga kraft.
Kostnader för planarbete redovisas inte i planhandlingarna eftersom de inte har betydelse
för planens genomförande. Enligt konsultens uppdragsbekräftelse daterad 2007-12-05
blir sammanlagda kostnader för planarbeten 570.000 kr exkl. moms.
Piteå kommun anser att processen och handlingarna har genomsyrats av öppenhet och
lyhördhet. Handlingarna har varit ute på samråd till ett stort antal berörda myndigheter,
föreningar och allmänhet, och alla har möjlighet att lämna synpunkter.
Till samrådsmötet 2008-12-14 kom ca 25 sakägare och andra med intresse i ärendet.
^
*/
/
/;
tidigare var informerade om planerna på en kanal och en hamnanläggning i området.
#
$
%
Avståndet mellan hamnområdet och stugorna är för litet, vilket leder till ökat buller från
båtmotorer och staglinor som slår mot masterna. De närboende är oroliga över att de
även kommer att störas från underhållsarbeten vid båthusen.
^
/
/
//
^
/
"
*;
läggningen innebär en klar försämring för deras del.
Vissa närboende ifrågasatte om kanalen med övriga kringarrangemang ur miljösynpunkt. De anser att området har ett rikt fågelliv som kommer att försämras av muddring och annan verksamhet. Växt- och djurlivet på både land och i vattnet kommer
enligt dem att påverkas negativt.
De föreslagna åtgärderna riskerar kräva stora underhållsmuddringar i framtiden.
Ifrågasattes att ärendet vuxit så mycket sedan första diskussionerna i samband med
översiktsplanen för skärgården. Från början diskuterades endast en mindre kanal eller
en slip för småbåtarna.
Båtägarna är generellt positiva till projektet. Platsen bedöms vara en bra strategisk vald
plats. Piteå Segelsällskap har framfört att de är rädda för ökade kostnader för båthusen.
{
/;
till någon plats i närheten. Många medlemmar är äldre personer som inte är så positiva
till att bygga nytt och i den högre standard som är skissad i planen.
53
Kommentar:
Buller från båthusen kommer att minskas genom en bullerplank. Hamnverksamheten
bedöms inte vara störande. Båtklubben bör uppmana sina medlemmar att undvika
buller.
Det bedöms att antalet inbrott i stugorna inte kommer att öka. Det blir snarare en förbättring om området är mindre glest bebott.
/
Anläggningen bedöms inte innebära en klar försämring. Det blir snarare en förbättring vad gäller mervärdet för tomter.
Det kommer inte att bli några allvarliga försämringar för djur- och växtlivet.
Viss underhållsmuddring kommer att krävas. Muddringsbehovet minskar dock om
kanalbyggandet utförs bra.
Projektet har vuxit på grund av ekonomiska skäl. Det är viktigt att projektet är lönsamt.
På sikt kommer industrimark på Haraholmen att tas i anspråk. Detta kan ske ganska
/
;
/
54
Källor
Alcontrol Laboratories, Linköping, 76 sid.
Anita Tullrot, Rapport om den marina miljöns tillstånd och påverkan, Underlag till en
nationell strategisk plan för fiskerisektorn,
Tjärnö marinbiologiska laboratorium
Banverket: Konsekvensanalys för rennäringen
längs Norrbotniabanan, Umeå-Luleå. BRNT
2007:12. Dnr F 07-2211/SA20 )
ExposMeter AB, Bergqvist, Per-Anders, 2008,
Sedimentundersökning i Piteå Hamn (Bondön) inför muddring av kanal.
Fiskeriverket, 2006-02-27. Inrättande av ett
fiskefritt område.
Fiskeriverket, Finfo 2005:5. Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd.
Fiskeriverket, Finfo 2003:3. Restaurering och
bevarande av lek- och uppväxtområden för
kustfiskbestånd.
Grahn O., Karlsson, M. & Lidén, A., Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten Kappa
Kraftliner. ÅF-MFG rapport S113303.
Håkanson, L. & M. Jansson. 1983. Principles of Lake Sedimentology Springer- Verlag,
Berlin, 316 p.
Håkanson, L., Kulinski, I. & Kvarnäs, H.,
1984. Vattendynamik och bottendynamik i
kustzonen. SNV PM 1905, 228 sid.
ITL, 1965. Undersökning av utspädningsförhållandena vid islagd recipient kring utsläppssträckan för brukets avloppstub. Isotoptekniska laboratoriet, 17 sid.
Ljunggren L., Sandström A., Johansson G.,
Sundblad G. och Karås P. 2005.
Länsstyrelsen Uppsala län (2005) Faktablad
Miljöenheten 2005:9, Väg ledning för dig som
vill muddra
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder
för miljökvalitet - Kust och hav.
Naturvårdsverket. Miljöeffekter vid muddring
och dumpning. Rapport 5999, oktober 2009.
Naturvårdsverket rapport nr. 4914, ISSN
0282-7298. 134 sid.
Persson, J., 1999. On the Role of Morphometry in Coastal Ecosystem
Modelling and Management. PhD-thesis,
Uppsala University.
Persson, J. & P. Jonsson, 1997. Kompendium
för kurserna Östersjön från kust till hav, 5 p.
och Havets bottnar från kust till utsjö. Inst. för
geovetenskaper, Uppsala universitet. 102 sid.
Projekt Turingen, 2003, Ett projekt för efterbehandling av kvicksilverförorenade sediment.
Projektwebbplats: www.turingen.se
Rivinoja P, Larsson S, 2001. Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande
vatten - En litteratursammanställning, Rapport
31 Sveriges Lantbruksuniversitetm, Vattenbruksinstitutionen, Umeå, 49 sid.
Sandström Alfred, Klemens Eriksson Britas,
Karås Peter, Isaeus Martin, Schreiber Henrik,
2005. Boatin and Navigaation Activities Influence the Recruitment of Fish in a Baltic Sea
Archipelago Area.
SBR. 2001. Samordnat basprogram för recipientkontroll i Piteå skärgård 2001.
Snickars Martin, Sundblad Göran, Sandström
Alfred, Ljunggren Lars, Bergström Ulf, Johansson Gustav, Mattila Johanna. Marine Ecology
Progress Series. Vol. 398:235-243, 2010 January 5. Habitat selectivity of substrate-spawning
fish: modelling requirements for the Eurasian
perch Peraca fluviatilis.
Virtanen, Seppo, 1987. Planering av båthamnar. Hamntekniska AB
http://www.marbipp.se/index.html, Forskningsprogrammet Marbipp, ”Marine biodiversity, patterns and processes”, Naturvårdsverket.