Transcript Jordbrukets och fram.. - Cemus

Jordbrukets och städernas framväxt
framväxtmed kopplingar
pp g till idagg
Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och
antik historia, Uppsala Universitet
En modern bild över dagens jordbruk
•
•
•
•
En stor del av världens befolkning lever av sitt eget jordbruk idag
1/3 del av jordens arbetskraft idag är engagerad i jordbruk, men i
industriländer är endelen mkt mindre
Det moderna jordbruket runt om i världen (inkluderande självhushåll i
Afrika och Indien) ser mycket annorlunda ut mot hur det har sett ut
historiskt
Troligen har vi sedan 1800-talet
1800 talet globalt sett blivit allt mer beroende av
jordbruksprodukter
– Tidigare var vilda resurser ett viktigare komplement och större del i ekonomin
•
•
Även det svenska jordbruket har förändrats från små familje-jordbruk
familje jordbruk till
storindustrier sedan 50 talet
En karta över dagens vanligaste odlingsväxter berättar också en historia
– Nästan alla dessa domesticerade växter och djur
j har rört p
på sigg från kontinent
till kontinent
– I olika tid och på olika sätt
Jordbruket i världen
X
Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and
their Languages: the first expansions.
Exempel på tidiga domesticerade arter
Många platser
13000 fkr (eller långt tidigare)
Främre Asien
11 000-8000
Kina
Mesoamerika
c. 7500 fkr
3500 fkr
hunden
vete
boskap
korn
Getter
ärter
Får
ris
g
gris
hirs
silkesmask
majs
kalkon
bönor
squash
Anderna och
3500 fkr
Amazonas
potatis
llama
cassava
marsvin
Östra USA
2500 fkr
solros, amaranth
Sahel
5000 fr
Sorgum
Hirs
Tropiska västafrika
3000 fkr
yams
oljepalmen?
Etiopien
?
kaffe, teff
Nya Guinea
7000 fkr
sockerrör
banan
Efter: Diamond J. 1997. Guns, germs, and steel. Norton, NY. S. 100 med
ändringar och tillägg
boskap?
Karakteristika för domesticerbara arter
växter & djur
• Det
D t ska
k inte
i t tta fö
för lå
lång tid!
• Morfologisk förändring
– Större storlek på fröer/frukter
– Domesticerade djur ser annorlunda ut än vilda föregångare
• Djur måste vara socialiserade, dvs i sitt beteende
vara känslig
kä li mott en social
i l hi
hierarki
ki
–
–
Ex flockbeteende
Människan betraktas som högst i rang
• D
De d
domesticerade
ti
d dj
djuren bö
bör ät
äta matt ffrån
å lå
långtt ner i
pyramiden
–
–
Helst inte samma mat som människor
När vi idag
d ger våra
å d
djur säd
d att äta, kkan man energimässigt säga att d
dagens
djurhushållning har gjort många domesticerade djur (som tidigare var
lämpliga) till “olämpliga” både ur hållbarhetssynpunkt och ekonomiskt
Global miljöhistoria?
Ej bofasta
Bofasthet
Städer
Liten befolkning
Större befolkning (byar)
Stor befolkning
Ingen ledare (egalitär)
Hövdingadömen
Kungar
Ekonomisk specialisering
Jordbruket som historisk förklaring
Enligt Diamond (1997) förklaras Europas
kolonisering av andra delar i världen redan
med framväxten av:
1. Jordbruket i den bördiga halvmånen (dvs
many suitable species, many domesticated
plants and animals) och dess snabba
spridning över Eurasien (ease of species
spreading)
2. Underlättad av det faktum att stora delar
av denna regionen har ett medelhavsklimat
(east/west axis) och saknar geografiska
barriärer (ex öknar, täta tropiska regnskogar)
3 Vilket gjorde att både jordbruket och andra
3.
uppfinningar spreds snabbare över den
Eurasiatiska kontinententen än andra.
4. Och genom den långa samvaron med
domesticerade djur utvecklades också en
resistens mot sjukdomar
Figur från Diamond, Jared (1999) Guns, Germs, and Steel: The Fates
of Human Societes. New York, London: W.W. Norton & Companies s.
87
Jordbruket i världen
X
Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and
their Languages: the first expansions.
Men!
•
Diamond med många andra förutsätter en evolutionära utvecklingslinje
där jordbrulet är ett ”steg” i utvecklingen
– Vilket leder till formuleringar som varför ”lyckades” inte dagen J&S grupper bli
jordbrukare?
•
Men när
M
ä man faktiskt
f kti kt titt
tittar påå h
hur d
dett sett
tt utt hi
historiskt
t i kt och
h id
idag visar
i d
dett
sig att det inte är så här enkelt!
– Det finns folkgrupper idag som lever huvudsakligen av jakt och insamling
• Trots kontakter med jordbrukare i 1000-tals år, man har alltså gjort ett aktivt val
– Grupper som har levt huvudsakligen på jakt och insamling har byggt städer/stora
samhällen
– Många exempel på rena ”jordbruksstäder”
– Historiska exempel på grupper som börjat med jordbruk men övergivit detta till
fö å fö
förmån
för jjakt
k och
h iinsamling
li
•
•
Tankemodellen på bilden innan är alltså ingen ”utvecklingslinje”, det är
inte frågan om utvecklingstadier dvs att jordbrukssamhällen automatiskt
utvecklas till städer och stater
Och det finns heller inget som säger att det är den ”bästa lösningen” som
vinner
Global miljöhistoria?
Ej bofasta
Bofasthet
Städer
Liten befolkning
Större befolkning (byar)
Stor befolkning
Ingen ledare (egalitär)
Hövdingadömen
Kungar
Ekonomisk specialisering
Jordbruket bra eller dåligt?
• Vi
Vissa ((som ofta
ft också
k åh
har en evolutionär
l ti ä utvecklinsgsyn)
t kli
)
menar att jordbruket är ”civilisationens moder”, dvs ”det
första steget i utvecklingen av den moderna världen och
som sådant
å
en ”revolution”
”
” som var positiv
• Andra forskare menar att jordbruket var det ”största
misstaget” i människans historia
misstaget
• Värderingsberoende
–
–
–
–
–
Jordbruket gjorde att många fler människor kunde försörjas
av några få
Vilket ledde till en befolkningsökning
Det lade grunden för senare uppfinningar
Men med negativa effekter på både miljö och hälsa
Hibbard et al (2007) Group report: decadal timescales. I: Costanza R,
Graumlich LJ och Steffen W (reds)- Sustainability and collapse: an
integrated history and future of people on earth.Cambridge, MIT press,
347
Hur förändras samhällen och miljö i samband
med att man blev jordbrukare?
•
Befolkningen blev större
– Men var det befolkningsökning som drev fram jordbruket
– eller jordbruket som drev fram en befolkningsökning?
– Eller var det en samverkan mellan dessa orsaker?
•
Bofasthet
– Medans J&S samhällen inte hade fasta boplatser, eller säsongsboplatser
– Blev man i och med jordbruket mer bofast
– Men vilket som kom först, skiljer sig i olika områden
•
Bofasthet-större befolkning skapade större press på miljön
– En stor mängd forskare menar att J&S samhällen i slutet av sista istiden (dvs c
12000 år sedan) var huvudsakligen ansvarig för försvinnandet av de stora
däggdjuren på olika kontinenter, ex mammuten
– Men jordbruket tros ha skapat en ännu större press på miljön
– I många delar av världen så har jordbruket helt omskapat naturen, tex
Greklands arkadiska landskap eller vår egen ”natur”
Sveriges vegetationshistoria
Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000
f.Kr.-1000 e.Kr.] Stockholm, natur & kultur.
Men Bondens landskap
Är också ett landskap med hög biodiversitet
Och vad händer med jordbrukarnas
hälsa?
•
Epidemier
– Vår utbyte med de domesticerade djuren har
skett också genom bakterier
– Många av våra svåraste epidemier har
överförts från de domesticerade djuren,
genom att bakteristammar specialiserade på
tex boskap har anpassat sig till den
mänskliga kroppen
•
Bristsjukdomar
– Jordbrukare tenderar att få fler
j
, då deras kost är mer ensidigg
bristsjukdomar,
Kvinna med barn från 1920s depression i USA
•
•
•
•
•
Förslitningsskador
Karies
De blir kortare
Kortare livslängd
Hög barnadödlighet
Så varför blev man då jordbrukare?
• Gradvis process, som har gått olika till på olika
p
platser
– dvs effekterna var inte synliga
• Olika kombinationer av faktorer
– (sociala, politiska, miljömässiga)
• Många olika förklaringar:
– Klimatförändring,
Klimatförändring befolkningsökning
befolkningsökning, bofasthet
bofasthet,
ökande skillnader i social status...
Den bördiga halvmånen
•
Området kring den bördiga halvmånen var väl lämpat för
domesticering av grödor (cf Braidwood 1960, Diamond 1999).
– Förekomst av många domesticerbara arter
– Kombinationen av korn (=kolhydrater), vete (=kolhydrat+protein), ärtor
(protein) + får, getter och kossor!
– Liknande klimat i ett stort område som gjorde att man kunde dels byta
grödor med varandra och också föra grödor till nya områden
•
Gradvis förändring: de första tecken på “proto” domesticering under
Mesolitikum c. 10 000 f kr
– J & S samhällen
häll samlade
l d vilda
ild växter
ä t och
h man kkan ev se bö
början
j till en
morfologisk förändring (ärtor, linser och vete)
– Försök att domesticera hundar, getter och möjligen får.
– Framväxt av städer
•
Men det var inte förrens under neolitikum (från 9000 f kr) som man
kan klart urskilja en samhällsförändring länkad till domesticering.
Vill du veta mer? Läs: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.),
The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 200-233.
Förklaring 1: Optimal
geografi & innovation
• R
Robert
b tB
Braidwood
id
d (1960)
• Diversiteten i de olika miljöerna i högländerna (inom ett litet
ggeografiskt
g
område))
–
–
–
–
ex Jarmo, Kurdistans höglandsområden i Irak, Syrien, Turkiet
Blandning av ekskog och gräsmark, med många olika gräs
Mycket nederbörd
Förekomst av domseticerbara djur och växter: korn, vete, får getter,
gris och boskap
• Skapade unika förutsättningar för jordbruk!
• Komplexa jägare och samlar populationer vars entusiasm för
experimentering var motorn för domesticering
• Alltid ökande kulturell specialisering och differentiering i
samhället
Förklaring 2:
Social komplexitet
• Barbara Bender (1978)
• Ökad
Ö
social komplexitet hos J & S samhällen
• Social hierarki och handel, utbyte & allianser
– Skapar intresse för överproduktion och en ”delayed
economy”
• Jordbruksvaror
db k
som en status symbol
b l
• Handel av föremål liksom naturresurser och mat
Mellanamerika
• Jordbruk uppstod på flera ställen samtidigt
• c.10 000 ekonomi domineras av jakt, gradvis förändring
p
utnyttjande
y j
av resurser över säsonger.
g Stabil bas.
kompetent
• c. 6000 gräs utgjorde 80% av dieten (även andra odlingsväxter
som bönor, amaranth och MAJS!
• Majs spreds från en vild variant i Mexico-Guatemala
Mexico Guatemala efter
7000
• MYCKET gradvis utveckling. Först för 5000 år sedan blev
jjordbruket viktigt
g i hela området
• Förklaras på olika sätt:
– Flannery (1973) har använt en sk systemekologisk processuell
(evolutionär) förklaring på denna förändring:
–
–
–
–
–
slumpen (i detta fall den lyckade med oavsiktliga domesticeringen av majs gör
att man överger utnyttjandet av andra vilda växter till förmån för majsen
detta leder i sin tur till att man blir alltmer beroende av majs
Och att man så att säga blir mer eller mindre ”fastlåst” i majsodlingen
med resultat att man måste odla mer majs
Vill du veta mer? läs: Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9.
Origins of Food-Producing Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and
the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 317–330.
Jordbruket i världen
4000-3000 fkr
X
Karta modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and
their Languages: the first expansions.
Föremål för debatt
• O
Oavsett
tt h
hur och
h påå vilket
ilk t sätt
ätt ((om)) man bl
blev jjordbrukare
db k
har detta arbetskrävande och enrgimässigt lågavkastade
sätt att försörja sig på varit föremål för en ständig debatt
– Vissa människor har valt än idag att inte bli bofasta, plantera
eller hålla djur trots lång kontakt med jordbrukare
• Antropologiska
p g
studier visa att vissa av dessa ggrupper
pp har mer fritid,,
bättre hälsa, lägre barnadödlighet osv, osv
• Men, de är också på vissa platser marginaliserade och har mer eller
mindre tvingats att leva på ett ”traditionellt” sätt av omvärlden
– andra
d håll
håller d
djur och
h fföljer
l sina h
hjordar
d i llandskapet
dk
men
planterar inte
– andra har valt att ha storindustri jordbruk
– Andra har i historien ev ”testat” jordbruk, ex gropkeramisk
kultur i Skandinavien, men sedan valt att istället leva på jakt och
insamling
Och städerna då?
Vad krävs för att en stad ska bli till?
• Hög
Hö b
befolkning
f lk i
• Jordbruk, eller en stabil försörjningsbas:
– Som gör att vissa grupper i samhället kan ta på syssla med andra
aktiviter
k
än försörjning
f
•
•
•
•
Hantverk
Handel
Prästerskap
Administration och styrelse
– mer folk, kräver mer konflikter, kräver fördelning och samordning av resurser
• Omfördelningg av resurser
– Skatter, tribut
• Dokumentation
– Skrivkonst, eller andra former av dokumentation
– Ledarskap
• Ofta finns det i de tidiga städerna en stark social och politisk hierarki, med en
överklass och ett ledarskap som ärvs
Jericho (9600-7000 BC)
Läs mer: Watkins
Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia
Asia. I Scarre,
Scarre
Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies.
London, Thames & Hudsont s. 224-225
Hodder, Çatalhöyük
St d bild i
Stadsbildning
(c. 7000-6000 BC)
13 ha
Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to
complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris
(red.), The Human Past: World Prehistory and the
Development of Human Societies. London, Thames
& Hudsont s. 224-225
Eller se http://www.catalhoyuk.com/
Tidiga
g stater i världen
Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human
Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 194
Skrivarkonsten
Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human
Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 199
Varför städer?
• Städer
S äd ””populationsinks”
l i i k”
– Hälsoproblem
– Sanitetsproblem
• Stora ekologiska
fotavtryck (dvs den yta
som krävs för att försörja
en person)
– EEx fö
försaltning
lt i i
Mesopotamien
– Ex Import av trä från
Babylon i de
Mesopotamiska och
Egyptiska städerna
– EX Rom hade Egypten som
”kornbod”
”Gröna
Gröna städer?
städer?”
• Maya
M
– Befolkningstryck som vid dess höjdpunkt
beräknas mostvara dagens Los Angeles
eller tom Kina
–
Byar och städer börjar växa fram c. 1000 BC och större byggnader c. 500 BC,
skriftspråk från 400 BC, klassiska perioden 250-800 AD, när de först kungarna
och dynastierna omskrivs, monumentbyggande, stark social & politisk hierarki
– Städerna var helt försörjda av
jjordbruksekonomin,, dvs stadsborna var
ocksåå jordbrukare
• Väst Afrika
– Utspridda städer (dvs byar som växt
samman till att fylla en funktion av en
”stad” men som med eftersom den inte var
så centraliserad ev hade ett mindre
ekologiskt fotavtryck
• Fattiga områden i dagens moderna städer?
Varför städer och stater
forts.?
• Ek
Ekologisk
l i k och
h politisk
liti k iinstabilitet
t bilit t
• Ekonomiskt och socialt/politiskt
förtryck?
– Varför överlämna en stor del av din
produktion och självbestämmande till
en ledare
l d
eller
ll kkung??
• Olika förkaringar (dra gärna paralleller
med dagens urbanisering?)
–
–
–
–
–
–
Beskydd
Handel
Arbete
”Stadens lockelser”
Militär expansion?
Fler förslag???
g
Aztekernas sociala hierarki
Städer har genom sin historia brottats
med hållbarhetsproblematik
•
Stor befolkning=
– Sanitetsproblem
•
•
•
•
•
Vattenförsörjning
p
Sopor
Föroreningar (50 000 öppna eldstäder i en stad = blir dålig luft)
Sjukdomar
”det ekologiska fotavtrycket”
– Omlandet försörjer staden
•
Innebär att man också i staden måste försäkra sig om omlandets långsiktiga hållbarhet
–
–
•
•
Ex Skogsresurser
Ex Venedig som genom sina vattenproblem kom att ha en väl utvecklad miljöpolicy
”Omlandet” är mkt stort och staden har inte direkt kontroll eller översyn
Organisations som krävs för att hantera dessa problem, kan i sig vara en
förklaring till varför en stad växer (cf Tainter 2000, 2006)
–
–
–
–
–
–
–
Dvs för att lösa försörjnings och hållbarhetsproblem krävs en större organisation
en större organisation kräver en större försörjningsbas
en större försörjningsbas ställer nya organisatoriska problem
Vilket kräver en större organisation
Vilket kräver en större försörjningsbas
Vilk kkräver
Vilket
ä en större
ö organisation
i i
Vilket kräver ....osv, osv
Ex antikens Rom
•
Rom var beroende av sina provinser
–
–
Beskattning av provinser (Egypten var tex Roms
k b d)
kornbod)
För naturresurser, ex trä
•
Tainters förklaring:
•
Detta gjorde
d att Rom var expansiv som stad
d
•
För att försörja Rom var Rom tvunget att
”kolonisera” nya områden
•
Detta var till en början lönsamt, dvs det kom in mer
till Rom än vad det gick ut
•
Men
e efter
e e några
åg a år
å var
a man
a tvungen
u ge att
a bygga upp
en administration och organisation också i de
koloniserade områdena, dvs det gick nu ut mer ifrån
Rom än vad det kom in
•
För att finansiera detta var Rom tvunget att
expandera till nya områden
•
Osv, osv
Tainter, J. A. (2006). Social complexity and
sustainability. Ecological complexity 3, 91-103
Rom: Växer fram från c. 500 f kr, reorganisation runt år 0 då Rom kom att bli
centrum i Medelhavsvärlden, nådde sin höjdpunkt på 100-talet e kr
Imperialism och kolonisering
Kontroll över
importen från
Indien, Sydostasien
och Kina som
tidigare skett
genom
mellanhänder
Vasco da Gama och Ibn Majid 1497-1498
Columbus 4 resor till mellan-amerika
mellan
ll 1492
1492-1504
1504
Imperialism
p
och kolonialism
En annan resurs som det fanns växande behov av i Europa var skog och trä, det
var en av anledningarna till att England blev en så stor kolonialmakt
Slaveri & Imperialism
Slaveri
•
Exporten av människor från Afrika beräknas till 10 miljoner
–
–
–
•
c. 10% av befolkningen? Men 100% i vissa områden
nådde sitt högsta antal på 1700 talet i Västafrika
Men från Östafrika fortsatte exporten av människor fram till början av 1900-talet
Sl
Slaveri
i iingen ny fö
företeelse
t l i Af
Afrika
ik
–
Afrikanska handelsmän & ledare som möjliggjorde slavhandeln
•
–
Export av människor dokumenterad från mitten av första århundradet
•
–
–
–
•
ex slavuppror av Zanj slavar i Basra (dagens Irak) på 800
800-talet
talet
Slavar togs som krigsbyte
Eller pga av man sålde sig själv för beskydd (historiska källor)
Den lokala slavhandeln hade en annan karaktär: ”Indentured labour”
Effekten av slavhandel för Afrikas samhällen
–
Debatterat ämne!
•
–
den inhemska ekonomi drabbades…eller inte eftersom kapitalet stannade kvar i Afrika
Men den stora exporten av människor från en kontinent (som redan innan hade en låg befolkning) hade
y
för Afrikas politiska
p
och ekonomiska utvecklingg
en stor betydelse
•
•
Ex det beräknas att kungen av Dahomey (Benin) 1700 talet tjänade c. £250 000 pund/år på slavhandeln
Som vi kanske ännu idag inte kan förstå
Slaveriet kom också att forma Europas koloniala förståelse av kontinenten Afrika
–
–
Dels genom ett kollektivt ”Dåligt samvete”
Dels ggenom en ”kollektiv glömska”
g
om att Afrika en gång
g g varit en politisk
p
och ekonomisk maktfaktor
Imperialismen och kolonialismen
• Europas
E
b
behov
h av naturresurser
t
och
h arbetskraft
b t k ft
– Slaveriet upphörde också i samband med industrialiseringen då
arbetskraftsbehovet kom att se annorlunda ut
• …Men Afrika
f
var ocksåå en möjlig exportmarknad ditt Europas
länder kunde sälja sina producerade varor (dvs förbättra sin
nationella handelsbalans)
• Tävlan och prestige mellan de Europeiska länderna om Afrika
(”the scramble”)
– Berlin konferensen 1884
– Nationella företag fick koncessioner i olika områden i Afrika
• Kolonisationen föregicks av ett årtionden av propaganda
– De tidiga ”upptäckarna”,
”
k
” missionärer, antropologer
l
osv osv
– En propaganda som fortfarande påverkar vår syn på Afrikas historia
idag
Diskussion: kan man lära av historien?
• Många
å
av de
d problem
bl
vii h
har id
idag äär gamla
l
som man genom historien har löst på olika
sätt
ätt
– Kan vi få perspektiv på ”hållbar utveckling”
genom att
tt bättre
bätt förstå
fö tå hi
historien?
t i ?
– Kan man lära av gamla lösningar på genom
tiden aktuella problem?
– Kan vi genom att tex studera en stads historia
få uppslag på ”ny-gamla”
ny gamla lösningar på dessa
problem?
Forts diskussion
Forts.
• Vilka dagsaktuella frågor kan vi
ställa till det historiska materialet?
• Hur ska vi kunna besvara dem?
Referenser & vidare lästips
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bender, Barbara (1975)
Bender
(1975). Gatherer-Hunter to Farmer: A Social Perspective
Perspective. World Archaeology 10,
10 204-222.
204-222 (Finns som ejournal)
Braidwood, R. J. (1960) The agricultural revolution. Scientific American 203, 130-141.
Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9. Origins of Food-Producing
Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human
Societies. London,, Thames & Hudson,, 317–330.
Diamond J. 1997. Guns, germs, and steel. Norton, NY.
Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions. Science 300, 597-603. (Finns som ejournal)
Flannery, Kent V. 1973. The Origins of Agriculture. Annual review of Anthropology 2, 271-310 (finns som e-journal)
Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, 91-103.
91 103. (finns som E-journal)
E journal)
Tainter, J. (2000). Global change, history and sustainability. I McIntosh, R, Tainter J, McIntosh S (reds). The way the wind
blows: Climate, history and human action. The historical ecology series. New York, Columbia University Press, 331-356.
Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World
Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 200-233.
För en bra och kortfattad sammanfattning över det som tas upp på denna föreläsning läs:
•
Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World
Prehistory
P
hi t
and
d the
th Development
D l
t off Human
H
Societies,
S i ti London:
L d
Th
Thames & H
Hudson,
d
176
176-199
199