Transcript 5b.Kompletterande OH till Lumsden kap 1-6

2011-09-16
Inrikes godstransporter
- transporterad godsmängd
Järnväg 62,5
Transportsystem 2011
Kompletterande OH
till Lumsden kap 1-6
Sjöfart 25
Järnväg 53,6
Lastbil 530
1970 totalt: 617,5 miljoner ton
Järnväg 53,7
Sjöfart 18
Lastbil 382
1980 totalt: 453,6 miljoner ton
Sjöfart 13
Järnväg 40,6
(2006)
Lastbil 388
1990 totalt: 454,7 miljoner ton
Sjöfart 12,6
Lastbil 353
2007 totalt: 430,5 miljoner ton
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006,Källa:
Logistikens
grunder
SCB/SIKA
31:1
Inrikes godstransportarbete
Väg, järnväg och sjöfart
Inrikes transporterad godsmängd fördelad på väg, järnväg och sjöfart
Sjöfart 9
Lastbil 21
Sjöfart 10
Lastbil 21
Järnväg exkl malm
27,8 miljoner ton (avser 2006)
Lastbil över 30 mil
30 miljoner ton
Lapplandsmalm med järnväg
12,7 miljoner ton (avser 2006)
Järnväg 16,1
1970 totalt: 46,1 miljarder tonkm
Sjöfart 8
Lastbil 27
Sjöfart 7,9
Lastbil 10-30 mil
85 miljoner ton
Sjöfart 12,6 miljoner ton
Järnväg 15,9
1980 totalt: 46,9 miljarder tonkm
Lastbil 36
Lastbil under 10 mil
238 miljoner ton
Järnväg 18,7
1990 totalt: 53,7 miljarder tonkm
Järnväg 14,9 (avser 2006)
2007 totalt: 58,8 miljarder tonkm
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: SCB/SIKA
HiG:4
Källa: SCB/SIKA
HiG:3
Lastbilstransporter i Sverige
1 000 ton
Kemiska produkter
0-99
100-299
Åkeriföretagens verksamhet
300 km -
Andel av medlemsföretagen sysselsatta inom olika verksamheter
7 418
Cement, kalk
13 991
Tanktransporter
Malmer, skrot, kol
13 155
Miljötransporter
Oljor
14 329
Lantbrukstransporter
Metaller, maskiner
22 133
Övriga transporter
Papper, massa, flis
28 916
Livsmedel, jordbruk
35 911
Trävaror, rundvirke
61 532
Jord, sten, grus och sand
97 153
Övrigt, sopor, blandad last,
tomemballage etc
58 846
Summa
0
Skogstransporter
Närtransporter
Fjärrtransporter
20
40
60
80
Bygg- och anläggningstransporter
100 %
4%
7,7 %
8,3 %
9,9 %
12,9 %
15,9 %
22,3 %
38,6 %
353 384
Källa: Källa:
K. Lumsden,
Logistikens grunder
SCBs2006,
urvalsundersökning
HiG:5
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
HiG:6
1
2011-09-16
Kvalitetselement
-servicekvalitet



Transportkvalitet

Tillförlitlighet
Immateriell del
 Lyhördhet
 Förtroende
 Empati
Fysiska kvalitetselement
 Prestanda
 Komplement
 Överensstämmelse
 Hållbarhet
 Estetik

Kärnkvalitet – hur godset flyttas
 Transporttid
 Frekvens
 Marknadstäckning
 Säkerhet
 Disciplin
Skalkvalitet – Inställning till kunden och uppdraget
 Flexibilitet
 Tillgänglighet
 Ansvar
 Professionalism
 Profil
 Kringtjänster
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
3:7
Klimatneutrala godstransporter - ett
samarbete för ett bättre klimat
Transportuppdragets element









3:8
Frekvens
Transporttid
Regularitet
Godskomfort
Transportsäkerhet
Kontrollerbarhet
Flexibilitet
Frikopplingsförmåga
Expansionsförmåga





Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid
Chalmers och Göteborgsuniversitet
Preem AB
Schenker AB
Volvo Lastvagnar AB
Vägverket
De inblandade aktörerna åtar sig att vidta ett
antal specificerade åtgärder för att nå målet att
halvera koldioxidutsläppen från en
godstransport till 2020.
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
3:9
QIII arbetsmiljö-trafiksäkerhetmiljö
Källa: Vägverket, 2008
3:10
Formel för att strukturera frågan
Ideell förening som ägs gemensamt av LO
och NTF
 Bistår och bedömer köpare av tunga
vägtransporter avseende deras krav på
arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö vid
transporterna
 Finansieras av Folksam, Länsförsäkringar,
Trygg-Hansa och Vägverket.

Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: Vägverket, 2008
Miljöbelastning = BNP
transportarbete
*
BNP
transportintensitet
trafikarbete
* transportarbete*
trafikintensitet
miljöbelastning
trafikarbete
utsläppsintensitet
Med antagandet att BNP-tillväxt är positivt måste
åtgärder fokusera de andra segmenten!
Källa. J Woxenius 2009
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
3:11
2
2011-09-16
Trafikintensitet
Transportintensitet


Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar
m a p energiåtgång istället för lönekostnad?
Dåliga exempel
 Skotska
räkor som skalas i Thailand och
transporteras tillbaks för att säljas


Mer direkta transporter

Hela laster och balanser

Högre lastfaktor i fordon och farkoster



Goda exempel
 Bauxit

till isländska aluminiumverk
spanska tomater till Sverige


Bättre tidläggning

Bättre kommunikation mellan transportköpare och transportör

Man kör inte lastbil för att det är skoj,
men transportsektorn har skapat många marknader!
Källa. J Woxenius 2009
Vänta till de är fulla som Vägverksfärjor
Begränsa kapaciteten som sjöfarten försöker
Högre godsdensitet

Vad är ”nyttiga” transporter och vem skall avgöra det?
Vad är och räcker ”korrekt” prissättning?
Minimera tomkörning

 Solmogna

Mindre terminalhantering

bättre förpackningar
vänta på returtransport
ger tid för transportplanering och effektiva lösningar!
Transportköparna måste vara med!
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa. J Woxenius 2009
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Anpassa transportkapaciteten

Vänta med avgång tills fordon och farkoster är fulla




Tillämpa prisincitament - Yield management



Containerrederierna försöker…
Äventyrar stordriftsfördelarna
Avskräcker kunder p g a väntetider




Näst bästa terminal/rutt
Längre tidsfönster för leverans
Stand-by-försändelser
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa. J Woxenius 2009
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Helhetssyn!
Materialflöde
Skifta trafikslag


Efterfrågan (materialflöde)
Svårt se nytt ”nätverksbärande” trafikslag
Bara fjärrtrafik på kort och medellång sikt
Transportmarknad
Tillgång (lastbärarflöde)
Bättre tekniska komponenter





Segmentering av service

Utsläppsintensitet

Segmentering eller åtminstone separation mellan kunder
Priskänsliga kunder
Tvåvägskommunikation
Görs i viss mån genom att flytta fartyg inom Europa mellan säsonger
och förstås av järnvägen som kan variera antal vagnar
Låg rörlig kostnad för att köra med stora fartyg eller tomma vagnar
Källa. J Woxenius 2009



Fast frekvens/tidtabell men variera storlek på fordon och
farkoster

Förutsätter

Driva systemet under förväntade efterfrågan


Görs i viss mån av Vägverksfärjor
Tappade intäkter
Avskräcker kunder p g a oberäknelig ankomst
och kostnader för väntande gods och fordon
Infrastruktur
Fordon
Lastbärare och förpackningar
Energibärare
Transportflöde
Efterfrågan (fordons- och farkostflöde)
Trafikmarknad
Hur skall incitamentsstrukturen se ut?
Tillgång (kapacitet)
Infrastruktur
Källa. J Woxenius 2009
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa. J Woxenius 2009
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
3
2011-09-16
Hälsofarliga utsläpp
- sammanfattning

Positiv teknikutveckling med understöd
av lagstiftningen

Fortfarande ett hälsoproblem i tätorter

Många större kommuner har svårt att klara
lagkrav för partiklar. Framförallt är uppvirvling
av partiklar ett problem!
Koldioxidutsläpp
=
Trafikarbete
X
Energiförbrukning per km
X
Andel fossila bränslen
Källa: Trafikverket 2010
Källa: Trafikverket 2010
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
19
2011-09-16
Kombitrafik ”konkurrerar” med direkt
lastbilstrafik och vagnslasttrafik
Utvärdering av intermodala
transportkedjor
40-60 ton100m3
Vad kännetecknar kombitransporter?


Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
20
2011-09-16
En intermodala transportkedjan består
av:

Lassning/Lossning

Matartransporter

Terminalhantering (Lyft)

Fjärrtransport
Kombi
64 ton 168m3
Vagnslast
Och kan jämföras med:
40 ton

Direkt lastbilstransport

Järnvägstransport med vagnslast

Sjöfart (har uteslutits)
160m3
Lastbil
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
6:21
Kombikedjor inrikes
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
6:22
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
Kombikedjor inrikes
hamntrafik
Järnväg – vagnslast – via industrispår
Järnväg – vagnslast via industrispår (containerisering i hamnen)
Järnväg – vagnslast – med lastbilsforsling
Järnväg – vagnslast med lastbilsforsling (containerisering i hamnen)
Kombi – växelflak
Kombi jvg+båt – container via industrispår
Kombi – trailer
Kombi lb+jvg+båt - container
Lastbil hela vägen
Lastbil direkt till hamn - container
Järnväg
Järnväg
Väg
Båt (overseas)
Avsändare / mottagare
Frilastterminal
Väg
Avsändare / mottagare
Frilastterminal
Kombiterminal
Kombiterminal
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
6:23
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
6:24
4
2011-09-16
Kombikedjor SkandinavienKontinenten
Godskundernas värderingar av faktorer som har
betydelse på transportmarknaden
- Slutsatser av licentiatavhandling
Järnväg – vagnslast – hela vägen (via fasta förbindelser över Öresund och Storebält)
Järnväg – vagnslast – hela vägen (via jvg-färja)
Kombi – växelflak – (via fasta förbindelser över Öresund och Storebält)

Transportkunderna är mycket priskänsliga

Konkurrensen på transportmarknaden är stor
– nästan alla kunder anlitar flera
transportföretag

Kvaliteten är hög – få förseningar och lite
transportskador

Kunderna är villiga att betala något mer för
miljövänliga transporter

Kunderna är villiga att byta transportör - givet
att de grundläggande kvalitetskraven uppfylls
Kombi – trailer – (via fasta förbindelser över Öresund och Storebält)
Kombi – trailer – och båt
Lastbil och båt
Lastbil hela vägen (via färja)
Järnväg
Järnvägsfärja
Väg
Lastbils-/trailerfärja
Båt
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
6:25
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Slutsatser?
Kostnader för godset
utöver transportkostnad
Vad skiljer kombitransporter från
direkta transporter med lastbil eller
järnväg?
 Terminalhanteringen



En kombitransport måste alltid
terminalhanteras under vägen
Fler inblandade parter

Flera transportmedel och transportföretag
inblandade även om det är en speditör mot
kunden
Lastbehållaren är obruten från start till mål

Lastbehållaren fungerar som emballage och
skyddar godset från start till mål
Källa:
Källa:K.Viktoria
Lumsden,
Brolin
2006,
TfK Logistikens grunder
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
6:26
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
6:27
Källa:
Källa:
Sofia
K. Lumsden,
Lundberg2006,
KTH Logistikens grunder
Källa: 071107 Utvärdering av kombikedjor • Bo - Lennart Nelldal KTH
6:28
5