Transcript Sortförsök sid 88-144.pdf

sorter och odlingsteknikso
Sortförsök
i spannmål och trindsäd
av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper)
[email protected]
Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare.
Höstvete
Efter en svår höst och vinter i vissa delar av
Animaliebältet­återstod endast hälften av de
utlagda försöken. Bara Kalmar och Gotland har
skördat höstveteförsök. Försöken är numera större
med upp till 42 st ingående sorter. Försöken i
Kalmar har gett mycket hög skörd. Den högsta
skörden med 13 500 kg/ha fick Herford. Det
försöket gav nästan 12 000 kg/ha i snittskörd som
behandlat led. I Ölandsförsöket var snittskörden
11 000 kg/ha. Herford har bra avkastning i alla
försöken, och ligger i topp tillsammans med
Audi, Mariboss och Loyal i gotlandsförsöket.
Av de äldre sorterna har Ellvis bra skörd som
obehandlad i Kalmar län. Behandlings­effekter
för svamp var stor i år. En del sorter har haft
en mycket låg skörd i obehandlat led, så man
bör tolka dessa siffror med en viss försiktighet.
Ändå har många sorter givit utslag för svamp­
behandling på 10 – 20 % högre skörd.
Tabell 1, Enskilda höstveteförsök 2012. L7-101
Höstvete 2012
L7-101
Sort
Sortblandning
88
|
H-län
H-län
B Cedergren
Vassmolösa
Kalmar
Behandling:
Wiströms Lantbruk
Hagby
Borgholm
Behandling:
mmh l Mo
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline
0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha
senare Proline 0,4 l/ha
mmh l Mo
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline
0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha
senare Proline 0,4 l/ha
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
10 960
100
12 010
100
110
9 660
100
10 210
100
106
SW Harnesk
SW
9 290
85
10 210
85
110
9 850
102
10 750
105
109
Olivin
SSd
9 620
88
11 200
93
116
9 530
99
10 460
103
110
Cubus
SSd
10 720
98
12 070
100
113
10 500
109
11 360
111
108
Opus
SSd
10 430
95
12 240
102
117
10 410
108
11 320
111
109
Ellvis
SSd
11 730
107
12 570
105
107
10 760
111
10 990
108
102
Kranich
SW
8 830
81
11 990
100
136
8 170
85
9 590
94
117
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell1. Enskilda höstveteförsök 2012 fortsättning.
Höstvete 2012
L7-101
H-län
H-län
B Cedergren
Vassmolösa
Kalmar
Behandling:
Wiströms Lantbruk
Hagby
Borgholm
Behandling:
mmh l Mo
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline
0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha
senare Proline 0,4 l/ha
mmh l Mo
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline
0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha
senare Proline 0,4 l/ha
Sort
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Sortblandning
10 960
100
12 010
100
110
9 660
100
10 210
100
106
Boomer
SW
10 470
96
12 750
106
122
10 290
107
11 070
108
108
Skalmeje
SSd
9 670
88
11 460
95
119
9 860
102
10 630
104
108
Loyal
SW
10 010
91
11 590
97
116
9 680
100
10 530
103
109
Hereford
SW
11 770
107
13 480
112
114
11 270
117
12 100
118
107
Inspiration
SW
9 380
86
12 410
103
132
9 540
99
11 320
111
119
Audi
NSd
7 460
68
13 220
110
177
7 100
74
12 770
125
180
Skagen
NSd
9 920
91
10 920
91
110
10 210
106
10 350
101
101
Cumulus
SW
5 620
51
12 810
107
228
6 390
66
11 300
111
177
Nimbus
SW
7 140
65
12 350
103
173
8 820
91
11 970
117
136
Kerubino
SSd
9 470
86
12 210
102
129
9 370
97
10 690
105
114
Brons
SW
10 410
95
12 350
103
119
10 120
105
10 640
104
105
Beate
SW
10 100
92
11 790
98
117
9 990
103
11 100
109
111
Mariboss
SSd
9 330
85
11 450
95
123
11 310
117
11 950
117
106
Frontal
SSd
9 860
90
11 240
94
114
10 780
112
11 580
113
107
SW 75107
SW
10 240
93
11 110
92
108
9 400
97
9 810
96
104
SW 75127
SW
8 920
81
12 570
105
141
9 850
102
11 330
111
115
Praktik
SSd
10 870
99
12 930
108
119
9 630
100
10 400
102
108
Julius
SW
11 970
109
12 670
106
106
10 280
106
10 900
107
106
Hymac
SSd
10 900
99
12 390
103
114
10 240
106
11 890
117
116
Pentadur
SSd
7 080
65
8 200
68
116
8 840
91
9 340
92
106
Kepler
SSd
10 750
98
12 420
103
115
10 540
109
11 160
109
106
Razzano,
SSd
8 430
77
11 560
96
137
9 300
96
11 400
112
123
Sj 6286003
SSd
8 390
77
11 850
99
141
8 810
91
11 970
117
136
Stigg
SW
11 200
102
12 420
103
111
10 670
110
11 130
109
104
Jensen
NSd
10 440
95
12 130
101
116
11 040
114
11 720
115
106
CV %
4,6
2,7
LSD kg/ha
750
430
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
89
sorter och odlingsteknikso
Tabell 2, Enskilda höstveteförsök 2012
Höstvete 2012
I-län
L7-101
90
|
R Rodebjer
Rodarve Hogrän
Visby
Behandling:
mmh sa LL
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4 l/ha +
Sportak 0,5 l/ha
senare Proline 0,4 l/ha
Sort
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh effekt
rel tal
Sortblandning
7 870
100
9 710
100
123
SW Harnesk
SW
8 930
113
10 260
106
115
Olivin
SSd
8 100
103
8 640
89
107
Cubus
SSd
8 860
113
10 450
108
118
Opus
SSd
8 800
112
10 170
105
116
Ellvis
SSd
8 760
111
9 870
102
113
Kranich
SW
7 790
99
9 450
97
121
Boomer
SW
8 850
112
10 380
107
117
Skalmeje
SSd
8 770
111
9 750
100
111
Loyal
SW
10 380
132
11 640
120
112
Hereford
SW
10 140
129
12 360
127
122
Inspiration
SW
9 140
116
11 430
118
125
Audi
NSd
8 260
105
11 050
114
134
Skagen
NSd
8 620
110
9 610
99
111
Cumulus
SW
8 650
110
10 840
112
125
Nimbus
SW
8 470
108
10 860
112
128
Kerubino
SSd
8 630
110
10 210
105
118
Brons
SW
9 790
124
10 500
108
107
Beate
SW
9 260
118
10 450
108
113
Mariboss
SSd
10 370
132
12 340
127
119
Frontal
SSd
9 560
121
11 250
116
118
SW 75107
SW
8 420
107
9 530
98
113
SW 75127
SW
9 360
119
10 610
109
113
Praktik
SSd
9 030
115
10 140
104
112
Julius
SW
9 730
124
10 390
107
107
Hymac
SSd
9 430
120
10 680
110
113
Pentadur
SSd
6 400
81
7 030
72
110
Kepler
SSd
9 700
123
10 400
107
107
Razzano,
SSd
8 380
106
10 700
110
128
Sj 6286003
SSd
9 350
119
11 070
114
118
Stigg
SW
9 630
122
10 160
105
105
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 2, Enskilda höstveteförsök 2012 fortsättning
Höstvete 2012
I-län
L7-101
R Rodebjer
Rodarve Hogrän
Visby
Behandling:
mmh sa LL
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4 l/ha +
Sportak 0,5 l/ha
senare Proline 0,4 l/ha
Sort
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh effekt
rel tal
Sortblandning
7 870
100
9 710
100
123
Jensen
NSd
9 490
121
10 720
110
113
Gedser
NSd
8 990
114
10 610
109
118
R10924
RAGT
9 310
118
10 260
106
110
R11065
RAGT
9 290
118
10 380
107
112
Br 8037b26
SSd
9 000
114
10 030
103
111
Dacanto
SSd
9 760
124
11 130
115
114
Estivus
SSd
9 550
121
10 810
111
113
Opal
SW
7 700
98
9 280
96
121
Norin
SW
8 980
114
9 400
97
105
Linus
SW
9 150
116
11 050
114
121
Orpheus
SW
9 700
123
10 490
108
108
CV %
3,8
LSD kg/ha
560
sortbeskrivning
SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald
för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning
under skiftande förhållanden, för att på så sätt
ge tillförlitliga relativa tal för avkastningen för
olika sorter under olika år. Syftet är att underlätta
jämförelser mellan olika sorter under olika år.
En enskild mätarsort påverkas mer av års mån,
utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen
inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser
med sortblandningen är därför av mindre intresse.
Sortblandningarna har varit:
2008: Harnesk, Olivin, Tulsa, Opus.
2009: Harnesk, Olivin, Tulsa, Opus.
2010. Harnesk, Olivin, Opus, Ellvis.
2011. Kranich, Opus, Olivin, Ellvis.
2012. Kranich, Olivin, Boomer, Ellvis.
Sverigeförsöken 2012 SW HARNESK Höstvete med god vinter­
härdighet och hög avkastning i Mellan­
sverige. Kort, styvt strå. Medeltidig mognad,
Medelstor kärna med god rymdvikt, högt,
stabilt falltal. Medelhög proteinhalt och god
bakningsförmåga. God allmänresistens mot
rost och mjöldagg. Allroundsort som passar­
till bröd, stärkelse, etanol eller foder.
OLIVIN Ett mycket vinterhärdigt brödvete som
odlas på stora arealer i Mellansverige. Sorten har
ett relativt långt strå med något lägre stråstyrka.
Den mognar något senare än mätarblandningen
och har medelgod resistens mot bladsvampar.
Styrkor för sorten är hög rymdvikt, stabilt falltal
och goda kvarn- och bakningsegenskaper.
ANIMALIEBÄLTET
|
91
sorter och odlingsteknikso
Diagram 1. Flerårsmedeltal höstvete
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort.
Som mätarsort används sortblandning.
Kalmar, H-län
90
halland, n-län
100
100
Sortbl.
10
Ellvis
10
108
106
Kranich
7
Audi
6
Kerubino
6
Inspiration
5
92
|
ANIMALIEBÄLTET
99
107
Olivin
7
Kranich
5
102
96
98
99
95
Audi
4
94
Cubus
4
97
Kerubino
4
99
Loyal
6
Boomer
5
Harnesk
7
Skalmeje
6
99
Cubus
7
103
Opus
7
100
Harnesk
9
100
Hereford
7
100
Skalmeje
10
103
101
101
97
96
Loyal
4
Boomer
3
99
110
Ellvis
7
Hereford
10
Opus
10
100
Sortbl.
7
100
Olivin
10
90
110
Inspiration
3
105
98
99
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Diagram 2. Flerårsmedeltal höstvete
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort.
Som mätarsort används sortblandning.
Gotland, i-län
90
100
Sortbl.
7
Ellvis
7
Jönköping, F-län
110
100
114
95
Harnesk
3
100
Hereford
3
97
105
101
Olivin
4
94
97
Opus
3
91
105
CUBUS Extremt tidigt mognande brödvete,
A-kvalitet, med avkastningspotential som ligger
nära sorter med B-kvalitet. Stabilt falltal och god
kärnkvalitet. Särskilt lämplig i södra Götaland.
OPUS är klassad som B-kvalitet och har mycket
hög skördepotential. Sorten är särskilt intressant
som destillerivete och foder med sin extremt höga
stärkelsehalt. De mycket goda odlingsegenska­
perna gör sorten till ett säkert val för både odlare
och slutanvändare. Opus har tidigt mognande och
svarar lite på behandling med svamppreparat.
ELLVIS Ett kvalitetsvete med mycket goda
odlings- och bakningsegenskaper. Sorten är
Sverigeförsöken 2012 105
102
Opus
7
Skalmeje
3
100
100
Ellvis
3
Hereford
7
Kranich
6
95
Sortbl.
3
98
Harnesk
7
Olivin
7
90
väl anpassad till våra nordiska förhållande
och den goda falltalsstabiliteten har visat
sig ge Ellvis mycket små fältgroningsskador
under besvärliga år. Kort sagt är Ellvis en väl­
balanserad sort, som ger mervärde för både
dig som lantbrukare och slutanvändaren.
KRANICH Vårt tidigaste höstvete som är
vinterhärdigt, sunt och har mycket goda kvarnoch bakningsegenskaper. Erfarenhetsmässigt
behöver Kranich en tidig start för att hinna
bestocka sig väl innan vintern. Prioriteras även
vid första körningen av kväve på våren för att
utnyttja skördepotentialen fullt ut. Stabilt falltal.
ANIMALIEBÄLTET
|
93
sorter och odlingsteknikso
Tabell 4. Sortegenskaper höstvete
Odlingsegenskaper och yttre kärnkvlitet. Flerårsmedeltal 2008-2012.
Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning
Vinterhärdighet
100-0*
Strålängd
cm
Stråstyrka
100-0**
Mognad
dagar
Rymdvikt
g/l
Tusenkorn
vikt,g
Proteinhalt
% av ts
Stärkelse
% av ts
Fält
groning
%
Sortblandning
91
82
91
315
792
44,2
12,0
71,5
4
Sortmedel
88
76
90
316
780
45,6
11,8
71,6
5
SW Harnesk
91
72
89
316
787
43,3
11,5
71,5
4
Sort
Olivin
91
87
87
316
814
43,7
12,5
71,2
3
Cubus
88
75
83
312
800
45,9
11,7
71,7
5
Opus
89
80
88
315
784
50,1
11,6
72,3
3
Ellvis
86
79
92
315
783
44,1
12,0
71,0
1
Kranich
89
76
92
314
786
44,0
12,3
72,0
2
Boomer
86
73
94
315
791
46,0
11,8
72,1
3
Skalmeje
84
78
93
316
792
43,2
11,5
72,9
1
Loyal
91
77
85
316
761
45,0
11,2
72,0
4
Hereford
87
76
89
316
765
47,2
11,0
72,2
18
Inspiration
88
78
90
315
781
48,9
11,5
73,0
4
Audi
86
76
91
317
758
43,4
11,3
71,6
6
Skagen
91
84
83
315
793
49,6
12,5
70,7
3
Cumulus
89
76
95
316
788
43,2
11,7
72,2
4
Nimbus
89
71
92
315
753
46,9
10,7
72,0
4
Kerubino
90
82
92
313
792
48,1
12,6
70,8
2
Brons
93
74
96
317
784
44,2
11,5
72,1
4
Beate
93
73
95
315
794
47,0
11,4
71,8
4
Mariboss
91
79
87
318
750
44,2
10,9
71,3
3
Frontal
92
78
81
315
773
45,7
11,7
72,1
5
Ceylon
93
72
94
316
791
44,1
11,7
72,0
4
Cymbal
90
73
96
315
778
45,6
11,4
72,6
4
Praktik
91
75
92
314
810
45,2
12,3
72,0
4
Julius
92
83
95
316
802
49,6
11,7
71,2
4
Hymack
91
91
87
316
787
45,2
11,3
72,2
4
Pentadur
46
66
66
316
753
45,0
14,6
68,4
23
Kepler
89
75
94
319
792
51,4
12,0
72,1
4
Razzano
84
66
95
316
754
45,0
11,7
70,8
3
Sj 6286003
89
75
92
314
758
41,3
11,0
71,6
4
Stigg
77
63
96
318
737
45,7
11,6
70,8
3
Jensen
88
80
87
317
781
43,1
11,2
71,6
3
* Vinterhärdighet, 100 = full övervintring. ** Stråstyrka, 100 = fullt upprätt bestånd.
94
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 5. Sortegenskaper höstvete
Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta.
Flerårsresultat 2008-2012.
Obehandlade led.
Bakningsegenskaper. Behandlade led.
Flerårsmedeltal.
Mätare: Olivin.
Mjöldagg
Svartpricksjuka
Brunrost
Gulrost
Merskörd Beh.
Kg/ha
Falltal
sek
Sortblandning
6
10
2
5
738
322
Sortmedel
4
9
3
2
SW Harnesk
4
16
3
0
924
Olivin
7
12
3
3
Cubus
4
13
3
1
Opus
5
10
3
Ellvis
6
6
Kranich
4
7
Boomer
6
Skalmeje
Sort
Brödvolym*
Mätare Olivin
Antalprov
bakningar
338
-78
15
750
327
1089
10
741
307
-174
3
2
715
272
-112
6
2
1
574
367
-69
6
1
6
671
363
-109
6
8
2
1
635
326
-119
3
4
6
8
1
672
344
-273
2
300
Loyal
4
17
4
3
961
298
Hereford
5
7
3
1
732
209
Inspiration
4
11
2
9
828
278
Audi
8
7
3
11
999
249
Skagen
3
6
5
1
693
383
Cumulus
3
8
3
13
1110
276
-166
4
-235
4
Nimbus
5
18
1
6
1253
211
Kerubino
7
9
3
7
658
317
Brons
3
7
3
1
673
267
-34
3
-150
1
-64
3
Beate
4
16
2
1
961
271
Mariboss
3
9
8
1
1077
282
Frontal
4
7
1
2
642
222
Ceylon
5
17
1
1
826
334
-29
3
Cymbal
2
16
4
3
1163
348
-101
3
Praktik
3
18
1
3
561
346
-112
3
Julius
7
9
1
2
754
336
Hymack
7
8
1
3
715
245
Pentadur
8
12
0
1
364
162
Kepler
3
11
1
2
584
343
Razzano
7
17
0
9
1334
267
Sj 6286003
8
12
5
9
1342
230
Stigg
2
7
0
1
570
330
Jensen
4
14
2
2
923
359
* Brödvolym, ml/100 g mjöl. Resultat från officiella och kvarntekniska försök.
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
95
sorter och odlingsteknikso
BOOMER Brödvete som kvarnarna värderar
högt med styrka både i avkastning och baknings­
egenskaper. Kort strå med mycket god stråstyrka.
Mognar relativt tidigt och har visat att den är
sund. Stor kärna, normal rymdvikt och bra falltal.
SKALMEJE är ett C-kvalitetsvete med huvud­
saklig användning till destilleri och foder. Sorten
utmärker sig särskilt för sina goda resistensegen­
skaper, höga stärkelsehalt och utmärkta stråstyrka.
LOYAL Vår nyhet Loyal är ett etanol- och
fodervete som visar robusta siffror och bra
vinterhärdighet. Loyal avkastar i topp i Mel­
lansverige och vi ser i försöken att den utnyt­
tjar kvävet effektivt. Medellångt strå med
något svagare stråstyrka. En hög avkastning
i kombination med mycket hög stärkelsehalt
gör sorten till ett riktigt bra etanolvete.
HEREFORD är ett foder- och stärkelsevete
som ger i genomsnitt 10 procent mer. Sorten har
provats i samtliga områden och visar bra resul­
tat i gynnade lägen. Hereford har klarat sig bra
även under årets vinterförhållanden. Medellångt
strå med bra stråstyrka. Stor kärna med hög
stärkelse­halt. Resistent mot aktuella gulrostraser.
AUDI är ett högavkastande C-vete med huvud­
saklig användning till destilleri och foder.
Sorten har mycket hög stärkelseskörd och god
vinterhärdighet. Audi ger relativt liten mer­
skörd vid behandling med svamppreparat.
CUMULUS är sorten som ger mycket hög
avkastning även under tuffa förhållanden. Den
ger en kärna av allroundkvalitet som efterfrågas
av många. Den kommer från vår svenska växt­
förädling och är mycket väl testad i fältförsök
med mycket bra resultat. Cumulus är unik med
både högt stärkelseinnehåll och hög proteinhalt.
NIMBUS gör med besked intåg på den
svenska­stärkelsemarknaden. Sorten som ligger­
robust i avkastningstoppen kommer från vår
framgångsrika svenska växtförädling. Nimbus­
levererar mycket kärna med stärkelse.
MARIBOSS Mycket högt avkastande foder­
vete med högt stärkelseinnehåll. Sorten har
högt falltal, vilket gör att Mariboss inte har
tendens till axgroning. Mariboss har mycket
bra vinterhärdighet och är väl ägnad för
odling på de flesta jordar och lokaler.
FRONTAL är ett högavkastande tidigt
mognande fodervete med mycket god vinter­
härdighet och hög skördepotential. En sort
att räkna med vid besvärliga förhållanden.
JULIUS är marknadens högst avkastande
brödvete. Den är en av de nya sorterna som
visat riktigt bra övervintring även i årets försök
med tuffa påfrestningar. Dessutom är baknings­
egenskaperna i topp. Julius visar sin styrka i
högst avkastning och fina bakningsegenskaper.
Stora sortskillnader i vinterhärdighet var tydliga i höstveteförsöken på den västra sidan.
96
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Rågvete
Om det i år var få försök kvar i höstvete så klarade
alla fem rågveteförsöken vintern i år. Skördenivån
har varierat mellan försöksplatserna. Återigen
med Kalmar som högst avkastande försök. I de
halländska försöken var skillnaden i skörd mel­
lan sorterna stora. De sorter som verkar avkasta
högst i år är Sequenz, Borwo och Empero. Även
nummersorterna SW 162p och BOH 2010 har
haft höga skördar. Remiko har haft bra skörd på
vissa platser. När det gäller behandlingseffekter
är variationen mellan försöksplatserna stora. Två
försök har inget utslag för behandling. I Kalmar­
fick vi i genomsnitt 20 % högre skörd och i
Halland 10-20 %. Sorten SW 162p verkar vara
den som givit högst utslag för svampbehandling.
Många sorter som ger hög skörd i ett försök gör
det både som behandlade och obehandlade.
Tabell 1. Enskilda rågveteförsök 2012.
Rågvete 2012
L7-212
F-län
H-län
N Johansson
Lyckås
Huskvarna
Behandling:
K Johansson
Vassmolösa
Kalmar
mmh ML
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4
l/ha + Sportak 0,5 l/ha
mmh svl
senare Proline 0,4 l/ha
Mo
Behandling:
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline
0,4 l/ha
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
SSd
7 870
100
8 170
100
104
7 780
100
10 660
100
137
Empero
SW
8 750
111
8 430
103
96
8 910
115
10 710
100
120
Sequenz
SSd
7 420
94
7 500
92
101
9 330
120
10 950
103
117
Remiko
SW
8 790
112
8 210
101
93
8 400
108
9 660
91
115
Borwo
SSd
7 310
93
6 850
84
94
8 840
114
9 410
88
106
SW 162p
SW
8 720
111
8 440
103
97
8 270
106
10 940
103
132
Cyrkon
SSd
8 690
110
8 330
102
96
8 350
107
10 610
100
127
Leontino
SW
7 730
98
7 710
94
100
8 280
106
10 320
97
125
BOH 2010
SSD
8 560
109
8 930
109
104
8 470
109
10 280
96
121
Sort
Tulus,
CV %
4,0
4,1
LSD kg/ha
490
590
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
97
sorter och odlingsteknikso
Tabell 2. Enskilda rågveteförsök 2012.
Rågvete 2012
L7-212
Sort
N-län
N-län
HS
Lilla Böslid
Halmstad
Behandling:
I Johnsson
Kövlinge
Laholm
mmh ML
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline
0,4 l/ha
senare Tilt Top 0,25 l/ha
mmh l Mo
Behandling:
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4
l/ha
senare Tilt Top 0,25 l/ha
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh. effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh. effekt
rel tal
Tulus,
SSd
7 090
100
7 690
100
109
7 650
100
9 770
100
128
Empero
SW
6 440
91
7 170
93
111
8 420
110
9 770
100
116
Sequenz
SSd
6 930
98
7 040
91
102
8 790
115
10 350
106
118
Remiko
SW
6 360
90
6 970
91
110
8 330
109
10 450
107
126
Borwo
SSd
6 800
96
7 360
96
108
9 100
119
10 270
105
113
SW 162p
SW
6 030
85
7 370
96
122
7 820
102
10 570
108
135
Cyrkon
SSd
3 810
54
4 290
56
113
2 600
34
4 390
45
169
Leontino
SW
4 720
67
6 060
79
129
6 430
84
7 270
74
113
BOH 2010
SSD
6 380
90
7 320
95
115
8 960
117
9 780
100
109
CV %
3,3
10,5
LSD kg/ha
320
1 310
Tabell 3. Enskilda rågveteförsök 2012.
Rågvete 2012
I-län
Hallfreda
Försöksstation
Follingbo
Visby
Behandling:
Sort
rel tal
Beh.effekt
rel tal
SSd
8 380
100
7 280
100
87
Empero
SW
9 340
111
8 930
123
96
Sequenz
SSd
9 120
109
9 500
131
104
Remiko
SW
8 660
103
7 250
100
84
Borwo
SSd
6 820
81
6 440
88
94
SW 162p
SW
9 990
119
9 360
129
94
Cyrkon
SSd
8 540
102
6 590
91
77
Leontino
SW
8 540
102
7 100
98
83
BOH 2010
SSD
9 220
110
9 600
132
104
LSD kg/ha
|
Obeh
Beh
kg/ha rel tal kg/ha
Tulus,
CV %
98
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4 l/ha
mmh svl
Sa
L7-212
ANIMALIEBÄLTET
8,2
1 030
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 4. Rågvete Sortegenskaper
Sort
Vinterhärdighet
100-0*
Strålängd
cm
Stråstyrka
100-0**
Mognad
dagar
Rymdvikt
g/l
Tusenkorn
vikt,g
Proteinhalt
% av ts
Fält
groning
%
Gulrost
Svartpricksjuka
Mjöldagg
Tulus
94
103
92
316
718
49,6
11,5
6
2
4
4
Sortmedel
91
95
92
317
721
47,8
11,4
9
2
7
6
Empero
92
88
97
317
718
49,7
11,1
6
1
7
2
Sequenz
94
95
95
317
730
47,1
11,4
9
2
5
2
Remiko
93
89
89
317
726
44,8
11,4
7
1
8
13
Borwo
91
94
92
319
726
48,2
11,4
11
3
7
SW 162p
95
73
96
317
739
42,8
10,5
10
4
7
12
BOH 1208
89
116
90
317
694
52,5
11,7
15
2
7
3
Cyrkon
83
95
87
315
720
46,3
11,5
10
3
12
5
90
105
92
317
723
49,6
11,8
8
4
5
4
Provade 4 år
Provade 3 år
Provade 2 år
Leontino
* 100 = full övervintring. **100 = fullt upprätt bestånd
Diagram 1. Flerårsmedeltal rågvete
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort.
Som mätarsort används Tulus.
Jönköping, F-län
90
95
100
Tulus
5
Borwo
4
Kalmar, H-län
105
Tulus
4
100
Empero
3
Sverigeförsöken 2012 100
110
100
Sequenz
4
92
Sequenz
4
90
Borwo
3
97
110
104
103
ANIMALIEBÄLTET
|
99
sorter och odlingsteknikso
Diagram 2. Flerårsmedeltal rågvete
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort.
Som mätarsort används Tulus.
Gotland, i-län
90
100
Tulus
7
110
104
94
Empero
5
Remiko
3
80
90
100
Tulus
9
100
Sequenz
6
Borwo
5
Halland, N-län
103
105
100
Sequenz
8
99
Borwo
7
99
Empero
7
99
Remiko
5
100
Cyrkon
70
4
100
|
sortbeskrivning
SW 162p
4
TULUS är högvuxet men med god stråstyrka­.
Den mognar relativt tidigt, har hög tusen­
kornvikt, god sjukdomsresistens och bra
fältgroningsresistens. Mätarsort 2012.
Leontino
3
96
85
EMPERO Nyheten Empero ligger i topp när
det gäller avkastning. Den har visat riktigt bra
resultat framför allt i rågveteområdet i nordöstra
Götaland. Empero har klartat angreppen av
gulrost utmärk och har god vinterhärdighet. Kort
och styvt strå. Mycket stor kärna och står emot
groning i axet betydligt bättre än äldre sorter.
I Tyskland rekommenderas sorten för ekolo­
gisk odling. Övervintringen har också varit
god under de år Sequenz provats i Sverige och
skörden har varit hög, i nivå med de bästa.
Remiko är en sort med hög avkastning.
Strået är ganska kortvuxet och har en god
stråstyrka­. Remiko har en hög rymdvikt och
en något mindre kärna än genomsnittet.
SEQUENZ Högavkastande rågvetesort med
god sjukdomsresistens, särskilt när det gäller
mjöldagg och brunrost. Sequenz är något kortare
än mätaren och har mycket god stråstyrka.­
BORWO Ett rågvete med polskt ursprung som
särskilt utmärker sig för sin goda sjukdomsresi­
stens. Sorten har utmärkt stråstyrka och mycket
god kärnkvalitet, men mognar senare än mätaren.
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Höstråg
Höstråg är ingen stor gröda med har ändå två
försök i animaliebältet då kvalitén och ett stabilt
falltal är mycket viktigt för god odlings­ekonomi.
Försöken var placerade i Kalmar och på Gotland.
Sorter som gått mycket bra i bägge försöken
är Helltop och Mephisto tätt följt av Guttino.
Dessa har givit hög skörd både som obehand­
lade och behandlade. Andra sorter som avkastar
bra är Raskens, Ottarp och Palazzo framför allt
i Golandsförsöket. Intressant är att se resultatet
med sänkt utsädesmängd för sorten Evolo. Hal­
verad utsädesmängd ger högre skörd i de flesta fall
jämfört med hel utsädesmängd. Svampbehandlin­
gen har varit positiv i bägge försöken. Sorter som
svarat mest på behandlingen är Ottarp, Raskens,
Helltop­och Evolo med reducerad utsädesmängd.
På Gotland även Herakles och Plazzo.
Tabell 1. Enskilda rågförsök 2012
Höstråg 2012
L7-201
H-län
I-län
Br Johansson
Galltorp
Borgholm
Behandling:
O Klintberg
Källunge
Visby
mmh mo LL
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline
0,4 l/ha
mmh l Mo
Behandling:
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline
0,4 l/ha
Sort
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Sortblandning
7 990
100
9 310
100
100
8 720
100
9 490
100
109
Ottarp
SW
8 840
111
10 580
114
114
9 230
106
10 830
114
117
Visello,
SSd
8 360
105
9 450
101
101
8 940
103
9 990
105
112
Marcelo,
SSd
7 400
93
7 960
86
86
8 510
98
9 310
98
109
Evolo
SW
8 580
107
9 600
103
103
9 310
107
10 060
106
108
Conduct
SW
7 210
90
7 980
86
86
8 410
96
8 910
94
106
Caspian
SW
7 470
94
9 660
104
104
7 400
85
9 720
102
131
Raskens
SW
8 770
110
10 170
109
109
9 530
109
10 750
113
113
Palazzo
SSd
8 500
106
9 630
103
103
9 630
110
11 050
117
115
Herakles
SSd
7 530
94
9 200
99
99
8 470
97
9 980
105
118
Helltop
SW
9 110
114
10 290
111
111
10 310
118
11 090
117
108
Magnifico
SW
7 490
94
9 430
101
101
8 790
101
9 900
104
113
Guttino
SSd
8 600
108
9 900
106
106
9 730
111
10 880
115
112
Mephisto
SSd
8 670
109
10 010
108
108
10 780
124
11 290
119
105
Alesi
KWS
8 350
104
9 760
105
105
10 410
119
11 070
117
106
Brasetto
EU
8 320
104
9 050
97
97
9 890
113
10 720
113
108
Marcelo 50%
SSd
7 720
97
8 850
95
95
8 510
98
9 170
97
108
Marcelo 75%
SW
7 790
97
8 820
95
95
9 060
104
9 230
97
102
Evolo 50%
SSd
8 720
109
10 210
110
110
9 070
104
10 620
112
117
Evolo 75%
SW
8 540
107
9 600
103
103
9 500
109
10 320
109
109
CV %
4,1
3,4
LSD kg/ha
520
530
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
101
sorter och odlingsteknikso
Tabell 2. Höstråg. Sortegenskaper
Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2008-2012.
Mätare: Amilo. Sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper som medeltal.
Sort
Övervintring
100-0*
Strålängd
cm
Stråstyrka
100-0**
Mognad
dagar
Rymdvikt
g/l
Tusenkorn
vikt,g
Falltal
sek
Proteinhalt
% av ts
Brunrost
%
Sköldfläck
%
Mjöldagg
%
Evolo
93
118
76
315
764
37,9
282
8,4
3
12
4
Ottarp
89
125
82
312
764
33,8
210
8,6
4
8
4
Visello
92
120
76
315
761
37,1
273
8,4
2
10
6
Marcelo
92
132
78
313
758
37,8
227
8,9
1
10
4
Conduct
89
134
77
314
763
37,4
207
9,1
1
11
4
Caspian
89
126
81
315
750
36,4
232
8,0
2
9
8
Raskens
91
127
81
315
759
34,8
229
8,4
2
9
5
Palazzo
90
124
79
314
759
37,4
231
8,1
3
9
3
Herakles
89
126
81
315
756
36,1
228
8,8
2
11
6
Helltop
92
127
84
313
770
38,0
197
9,0
1
10
4
Sortblandning
88
129
78
314
761
37,4
278
8,6
1
11
4
Magnifico
90
121
75
314
765
35,2
242
7,8
3
9
7
Provade 3 år
Provade 2 år
Guttino
87
115
81
313
761
36,5
268
8,2
2
10
4
Alesi
90
122
77
313
754
36,1
186
8,1
1
9
6
* Övervintring, 100 = full övervintring. **Stråstyrka, 100 = fullt upprätt bestånd.
Diagram1. Flerårsmedeltal höstråg
Riks- och länsförsök 2008-2012.
Siffran under namnet anger antal försök för
respektive­sort­. Mätarsort Amilo.
Halland, N-län
90
Amilo
3
100
102
|
ANIMALIEBÄLTET
120
100
Visello
3
Marcelo
3
110
120
100
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Diagram2. Flerårsmedeltal höstråg
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort.
Mätarsort Amilo.
Kalmar, H-län
80
gotland, i-län
90
Evolo
4
100
Caspian
5
Conduct
5
86
100
Evolo
4
Conduct
5
86
Marcelo
5
Ottarp
5
100
99
82
87
93
Ottarp
5
Visello
5
96
97
Helltop
3
Herakles
3
90
Caspian
5
82
Marcelo
5
80
100
Visello
5
98
Helltop
3
89
Palazzo
3
Rasken
3
98
Herakles
3
96
99
Palazzo
3
99
93
99
sortbeskrivning
OTTARP Hybridsorten Ottarp avkastar betydligt
bättre än mätaren i samtliga områden. Den visar
sin bästa potential under de lite tuffare förhållan­
dena norröver. Fördelarna med Ottarp är förutom
den höga skördepotentialen ett styvt strå. Vinter­
härdigheten är god och Ottarp är en frisk sort.
Sverigeförsöken 2012 VISELLO är höstrågen med 100% hybridutsäde
och ökad pollenproduktion tack vare teknologin
PollenPlus, som innebär en högre pollenproduk­
tion och bättre resistens mot mjöldryga. Mycket
hög avkastning och övertygande odlingsegeskaper.
Visello är anpassad för södra och mellersta Sverige.
ANIMALIEBÄLTET
|
103
sorter och odlingsteknikso
MARCELO Högavkastande populationsråg
med medellångt strå och bra stråstyrka som
passar i alla rågodlande områden. Marcelo har
små angrepp av brunrost och mjöldagg och
är anpassad för södra och mellersta Sverige.
EVOLO Hybridsort med överlägsen avkast­
ning i hela rågområdet. Har visat god
vinterhärdighet, står emot snömögel bättre
än många andra sorter. Kort strå med mått­
lig stråstyrka. Medelsen mognad, medelhög
rymdvikt och marknadens största kärna.
Bra falltalsstabilitet. God resistensbild.
CASPIAN Årets nyhet är hybridsorten
Caspian som avkastar bäst i Svealand och
södra Norrland. Sorten har varit med i de
officiella försöken sedan 2006 och visar
mycket bra övervintringsförmåga och skörd.
Medellångt strå med mycket god stråstyrka.
PALAZZO är en högavkastande hybrid med säker
pollenproduktion tack vare PollenPlustekniken.
Palazzo har goda odlingsegenskaper och goda
stråegenskaper för platser med liten insats av
stråregleringsmedel. Palazzo är en höstråg för
kvarnindustrin som är anpassad till södra och
mellersta Sverige. PollenPlus innebär en teknologi
som ger högre pollenproduktion. Beståndet
skyddas därmed bättre mot mjöldryga och ingen
inblandning av populationsråg i utsädet krävs.
HERAKLES Vinterhärdig sort med jämn och
hög avkastning i hela landet. Herakles är en
syntetisk hybrid som har goda stråegenska­
per och särskilt goda resistensegenskaper mot
mjöldagg och brunrost. Till skillnad från en
populationssort har en syntetisk hybrid utveck­
lats genom systematiskt urval i en population,
en direkt följd av förbättringar i populationen.
Genom att korsa särskilt utvalda föräldrar och
därmed följande uppförökning genom öppen
pollinering under isolering, åstadkommer man
en syntetisk hybrid. Herakles har säkra fördelar
jämfört med populationssorter, som högre skörd
och bättre motståndskraft mot sjukdomar
Höstkorn
Höstkornets två försök ligger ute på våra
stora öar. Skördenivån är mycket hög i år runt
10 000 kg/ha. Nya sorter för året är California,
Talisman, SJ 87723 samt reducerad utsädes­
mängd av Anisette och Hobbit. I försöket på
Öland har Hobbit gått mycket bra, både med
hel eller reducerad utsädesmängd. Sorten Gospel
fick högst skörd i obehandlat, medan Hobbit
med 75% utsädesmängd var bäst i behandlat
led. Starkaste kortet på Gotland var nya num­
mersorten SJ87723, både som obehandlad och
behandlad, följd av California, Hobbit 75%
och Matros. Generellt kan man säga att det nya
sortmaterialt gått bra. Behandlingseffekterna
var små i år. Ölandsförsöket gav inget utslag
för behandling, medan försöket på Gotland
endast visade på 5 % ökning som medeltal. Vissa
sorter har dock svarat bra på behandling i detta
försök. Talisman ökade skörden med 11 %.
104
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 1. Enskilda höstkornförsök 2012
Höstkorn 2012
L7-215
H-län
I-län
Wiströms Lantbruk
Hagby
Borgholm
Behandling:
Br Runefelt
Atlingbo
Romakloster
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
mmh
senare Comet 0,25 l/ha +Proline 0,4 l/ha mo LL
mmh l Sa
Sort
Behandling:
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline 0,4 l/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Anisette
SW
10 130
100
10 580
100
104
9 130
100
9 480
100
104
Wintmalt
SSd
9 170
91
9 930
94
108
9 410
103
9 550
101
101
Apropos
SSd
10 780
106
10 950
103
102
10 250
112
9 910
105
97
Matros
SW
10 350
102
11 170
106
108
10 020
110
9 810
104
98
Hobbit
Syn
11 280
111
11 020
104
98
10 220
112
9 810
104
96
Gospel
SW
10 700
106
11 300
107
106
10 350
113
9 700
102
94
Cassia
SSd
9 900
98
10 430
99
105
9 520
104
9 500
100
100
SJ 87723
SSd
10 290
102
11 120
105
108
10 380
114
10 160
107
98
California
SSd
10 520
104
10 850
103
103
10 150
111
10 200
108
101
Talisman
SSd
10 030
99
11 090
105
111
9 820
108
10 040
106
102
Anisette 75%
SW
10 000
99
10 360
98
104
9 450
104
9 130
96
97
Hobbit 75%
Syn
11 040
109
11 520
109
104
10 040
110
10 240
108
102
CV %
3,1
3,6
LSD kg/ha
480
510
sortbeskrivning
ANISETTE Det nya foderkornet Anisette är
ett högavkastande höstkorn som ger drygt 10 %
högre skörd i Skåne. Anisette är av tvåradstyp och
har visat bra vinterhärdighet i höstkornsområdet.
Sorten är sund har ett kort och styvt strå, som står
emot stråbrytning bättre än övriga sorter. Anisette
har en relativt stor kärna och bra rymdvikt.
WINTMALT 2-rads höstmaltkorn med malt­
egenskaper som ligger i nivå med vårkorn.
Hög avkastning och god vinterhärdighet.
Sverigeförsöken 2012 APROPOS Tvårads höstkorn med oöverträf­
fad avkastningspotential, som dessutom är
frisk och har goda stråegenskaper. En säker
favorit! Ett höstkorn för södra Sverige.
MATROS är en tvåradstyp som används till
foder. I försöken har Matros gett en rejält höjd
avkastning. Vinterhärdigheten är mycket god
och Matros ger en bra kvalitet på kärnan. Sorten
har bra motståndskraft mot sjukdomar.
ANIMALIEBÄLTET
|
105
sorter och odlingsteknikso
Tabell 2. Höstkorn. Sortegenskaper
Odlingsegenskaper flerårsmedeltal 2008-2012.
Medeltal obehandlat/behandlat. Kärnkvalitet, behandlade led och sjukdomar, obehandlat.
Mätare: Bombay.
Sort
Övervintring
100-0*
Strålängd
cm
StråStråstyrka brytning
100-0** 100-0**
Mognad
dagar
Rymdvikt
g/l
Tusenkorn
vikt,g
ProteinSköldhalt Stärkelse fläck
% av ts % av ts
%
Bladfläck
%
Mjöldagg
%
Kornrost
%
Apropos
91
77
93
19
306
682
53,4
10,7
60,2
3
2
2
1
Wintmalt
86
74
95
14
307
687
52,3
11,3
60,6
14
1
4
2
Anisette
86
74
94
15
306
688
57,3
11,5
60,3
3
3
7
1
Matros
90
80
90
31
306
692
57,1
11,2
59,9
1
7
2
1
Hobbit
89
85
87
42
304
695
48,2
11,2
60,1
2
3
3
1
Gospel
85
79
91
17
306
709
59,9
11,3
60,5
11
5
1
Cassia
85
74
93
13
305
715
58,0
11,6
59,4
8
5
10
Provade 3 år
Provade 2 år
2
* Övervintring, 100 = full övervintring. **Stråstyrka, 100 = fullt upprätt bestånd.
Diagram 1. Flerårsmedeltal höstkorn
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet­anger antal försök för respektive sort.
Mätarsort Bombay.
Kalmar, H-län
80
90
100
Apropos
4
85
Anisette
2
Cassia
2
87
107
99
90
95
88
93
Gospel
2
97
Hobbit
2
Wintmalt
2
|
ANIMALIEBÄLTET
105
100
100
Matros
2
106
100
Apropos
2
92
Hobbit
2
Matros
2
110
100
Anisette
4
Wintmalt
4
Gotland, I-län
98
94
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Vårkorn
Försöken i vårkorn tenderar att öka i omfång.
Försök i Kalmar och på Gotland innehöll
40 sorter. I dessa försök med mycket nytt sort­
material har många ny sorter gett högst skörd.
Bland marknadssorterna har Anakin, TamTam,
Natasia och Rosalina gått bra. En nummersort
som gett hög skörd i flera försök är Nord 09/2417.
Även i Huskvarnaförsöket har många nya sorter
bra skörd. Skördeökningen för svampbehandling
har inte varit lika hög i vårkorn som i höstvete
och rågvete. Behandlingseffekten ligger i genom­
snitt på 5-10% högre skörd, med undantag av
Huskvarna, som inte gav något utslag för behand­
ling. Inom vissa försök finns en stor spridning
av behandlingseffekten för respektive sort.
Tabell 1. Enskilda vårkornförsök 2012
Vårkorn 2012
F-län
L7-401
I-län
N Johansson
Lyckås Huskvarna
Behandling:
Hallfreda Försöksstation
Follingbo Visby
Behandling:
mmh
mo LL
Flexity 0,125 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline 0,4 l/ha
Flexity 0,125 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4 l/ha
Sort
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Sortblandning
6 830
100
6 160
100
90
6 410
100
6 930
100
108
5 700
84
6 050
98
106
4 750
74
6 600
95
139
SW Catriona
SW
Tipple
SW
6 470
95
6 850
111
106
6 500
101
7 090
102
109
Justina
SSd
5 960
87
6 670
108
112
6 250
97
7 580
109
121
Waldemar
SW
6 530
96
6 180
100
95
6 360
99
7 450
107
117
Mercada
SW
5 980
88
6 250
101
104
5 370
84
6 760
98
126
Quench
SW
5 690
83
6 300
102
111
6 510
102
7 100
103
109
Anakin
SSd
6 290
92
6 500
106
103
7 380
115
7 210
104
98
Luhkas
SSd
6 730
98
6 690
109
99
6 130
96
7 260
105
118
Fairytale
SSd
6 570
96
7 370
120
112
6 220
97
7 640
110
123
Natasia
SSd
6 600
97
6 050
98
92
7 610
119
7 590
110
100
Tamtam
SW
6 040
88
6 490
105
107
7 270
113
7 590
110
104
Propino
SW
6 440
94
6 390
104
99
6 520
102
7 350
106
113
Rosalina
SSd
5 970
87
6 090
99
102
6 740
105
7 150
103
106
Columbus
SSd
7 160
105
6 730
109
94
7 270
113
6 900
100
95
Shannon
SW
5 680
83
5 810
94
102
7 150
112
7 960
115
111
Shandy
SW
7 000
102
6 690
109
96
6 640
104
7 780
112
117
Soldo
SSd
7 550
110
7 220
117
96
6 260
98
7 850
113
125
Shuffle
SW
5 930
87
6 020
98
102
7 030
110
7 160
103
102
Nord 09/2417
SSd
7 300
107
7 380
120
101
7 110
111
8 230
119
116
Overture
SW
6 850
100
6 870
112
100
7 010
109
7 140
103
102
CV %
5,0
3,9
LSD kg/ha
520
450
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
107
sorter och odlingsteknikso
Tabell 2. Enskilda vårkornförsök 2012
Vårkorn 2012
L7-401
|
I-län
Wiströms Lantbruk
Hagby Borgholm Behandling:
Hallfreda Försöksstation
Follingbo Visby
Behandling:
Flexity 0,125 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline 0,4 l/ha mmh ML
mmh l Sa
Flexity 0,125 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4 l/ha
Sort
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh effekt
rel tal
Sortblandning
7 400
100
8 400
100
113
6 720
100
7 310
100
109
6 470
87
7 480
89
116
7 380
110
7 250
99
98
SW Catriona
108
H-län
SW
Tipple
SW
7 290
98
8 180
97
112
6 520
97
7 220
99
111
Justina
SSd
7 180
97
8 320
99
116
7 020
104
7 950
109
113
Waldemar
SW
7 300
99
7 340
87
100
6 770
101
7 390
101
109
Mercada
SW
6 680
90
7 820
93
117
6 470
96
7 070
97
109
Quench
SW
7 730
104
8 620
103
111
7 020
104
7 580
104
108
Anakin
SSd
7 880
106
8 360
99
106
7 760
115
7 740
106
100
Luhkas
SSd
7 750
105
8 470
101
109
7 030
105
7 720
106
110
Fairytale
SSd
7 090
96
8 190
97
115
7 070
105
7 670
105
108
Natasia
SSd
7 800
105
8 950
106
115
6 890
103
7 560
103
110
Tamtam
SW
7 860
106
8 290
99
106
7 510
112
7 850
107
105
Propino
SW
7 680
104
8 090
96
105
6 790
101
7 400
101
109
Rosalina
SSd
7 830
106
9 000
107
115
7 140
106
8 070
110
113
Columbus
SSd
8 260
112
8 510
101
103
7 210
107
7 860
107
109
Shannon
SW
7 680
104
8 210
98
107
7 300
109
7 470
102
102
Shandy
SW
7 830
106
8 810
105
113
6 440
96
7 110
97
110
Soldo
SSd
7 560
102
8 480
101
112
7 200
107
7 740
106
107
Shuffle
SW
7 770
105
8 520
101
110
6 840
102
7 430
102
109
Nord 09/2417
SSd
7 980
108
8 620
103
108
7 920
118
8 470
116
107
Overture
SW
7 850
106
8 570
102
109
7 010
104
7 420
101
106
LW04w018-02
SW
7 520
102
8 510
101
113
6 910
103
7 590
104
110
SY 409-202
SW
7 730
104
8 720
104
113
7 020
104
7 500
103
107
SY 408-197
SW
8 010
108
8 660
103
108
7 100
106
7 710
105
109
SY 409-226
SW
8 190
111
8 650
103
106
7 260
108
7 710
105
106
Olympic
SW
8 400
113
8 800
105
105
7 170
107
7 910
108
110
Explorer
SW
7 590
103
8 050
96
106
7 390
110
8 300
113
112
Passenger
SW
7 710
104
7 900
94
103
7 410
110
7 520
103
101
Thessa
SW
7 840
106
8 510
101
109
7 340
109
8 050
110
110
Trekker
SW
7 640
103
8 530
102
112
7 500
112
8 140
111
109
Vilgott
SW
7 480
101
8 210
98
110
7 190
107
7 980
109
111
Irina
SSd
8 140
110
9 100
108
112
7 140
106
7 170
98
100
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 2. Enskilda vårkornförsök 2012 fortsättning
Vårkorn 2012
L7-401
H-län
I-län
Wiströms Lantbruk
Hagby Borgholm Behandling:
Hallfreda Försöksstation
Follingbo Visby
Behandling:
Flexity 0,125 l/ha
senare Comet 0,25 l/ha +Proline 0,4 l/ha mmh ML
mmh l Sa
Flexity 0,125 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,4 l/ha
Sort
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh effekt
rel tal
Sortblandning
7 400
100
8 400
100
113
6 720
100
7 310
100
109
107
7 880
108
110
SJ 111998
SSd
7 720
104
8 430
100
109
7 180
SJ 111609
SSd
7 680
104
8 460
101
110
6 640
99
6 800
93
102
Milford
SSd
7 750
105
8 220
98
106
7 330
109
7 880
108
107
Asta
NSd
7 940
107
8 590
102
108
7 810
116
7 980
109
102
NOS 15258-55
NSd
8 310
112
8 610
103
104
7 250
108
7 700
105
106
SW 77314
SW
7 590
102
7 910
94
104
7 360
109
7 890
108
107
Salome
SSd
7 800
105
8 600
102
110
7 620
113
7 980
109
105
Albertha
SSd
8 330
112
8 830
105
106
7 400
110
7 900
108
107
CV %
2,8
2,7
LSD kg/ha
350
320
Sortförsöken behandlas mot svampsjukdomar i två av de fyra blocken.
Detta ger information om sorternas motståndskraft och skördepotential.
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
109
sorter och odlingsteknikso
Tabell 3. Enskilda vårkornförsök 2012
Vårkorn 2012
N-län
T Johansson
Faurås Falkenberg Behandling:
L7-401
110
|
Flexity 0,125 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline
0,4 l/ha
mmh l Mj
Sort
Obeh
kg/ha
Beh
rel tal kg/ha
rel tal
Beh effekt
rel tal
Sortblandning
6 050
100
5 880
100
97
5 270
87
5 170
88
98
SW Catriona
sortbeskrivning
SW
Tipple
SW
5 340
88
5 590
95
105
Justina
SSd
6 370
105
6 520
111
102
Waldemar
SW
5 220
86
5 900
100
113
Mercada
SW
6 030
100
6 420
109
106
Quench
SW
5 950
98
5 950
101
100
Anakin
SSd
5 940
98
5 970
101
100
Luhkas
SSd
5 240
87
5 740
98
110
Fairytale
SSd
6 260
103
6 300
107
101
Natasia
SSd
6 030
100
5 930
101
98
Tamtam
SW
6 370
105
6 380
108
100
Propino
SW
5 950
98
6 580
112
111
Rosalina
SSd
5 480
91
6 050
103
110
Columbus
SSd
5 720
95
5 410
92
94
Shannon
SW
5 530
91
5 840
99
106
Shandy
SW
6 260
103
6 410
109
102
Soldo
SSd
5 560
92
6 210
106
112
Shuffle
SW
5 920
98
6 420
109
108
Nord 09/2417
SSd
5 230
87
6 260
106
120
Overture
SW
6 450
107
5 870
100
91
CV %
6,5
LSD kg/ha
610
ANIMALIEBÄLTET
SORTBLANDNINGEN är avkastningsmä­
tare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med
flera sorter i blandning minskas riskerna med
att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller
drabbas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar.
Sortblandningen förnyas kontinuerligt.
Blandningarna har varit följande:
2008: Orthega, Prestige, Gustav, Justina.
2009: Orthega, Tipple, Justina, Gustav.
2010: Quench, Gustav, Justina, Tipple.
2011: Quench, Mercada, Justina, Tipple.
2012: Quench, Mercada, Anakin, Tipple.
SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för
samtliga i provningen ingående sorter. Sort­
beskrivningarna relaterar i hög grad till dessa
medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan
god, längden medellång, mognaden medelsen,
rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medel­
höga, samt sjukdomsresistensen medelgod.
TIPPLE är en robust maltkornsort med mycket
god avkastningspotential och utmärkta kvalitets­
egenskaper. Sorten är relativt kort och har ett
mycket styvt strå som står emot stråbrytning
mycket bra. Den är nematodresistent mot ras
1 och 2 samt Gotlandsrasen. Sorten mognar i
genomsnitt liktidigt med mätarblandningen.
Tipple har mycket goda maltegenskaper och
utmärkt storlekssortering. Sorten är storkärnig,
ger medelhög rymdvikt samt gynnsamt låg
proteinhalt. Egenskaper som uppskattas mycket
av mälterierna. Finns även som ekoutsäde.
JUSTINA Ett högavkastande foderkorn med
ovanligt stor kärna. Sorten har långt starkt
strå vilket ger fördelar i konkurrensen mot
ogräs. En viktig sortegenskap när reduce­
rade doser av ogräsmedel rekommenderas.
Justina har mlo-resistens mot mjöldagg.
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Diagram 1. Flerårsmedeltal vårkorn
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort.
Som mätarsort används sortblandning.
Jönköping, F-län
90
100
Sortbland.
5
100
103
Fairytale
5
108
Justina
5
Sortbland.
7
100
Justina
7
100
Mercada
7
110
99
104
101
Anakin
6
102
101
Fairytale
5
Tipple
5
99
94
Tipple
5
102
Tam Tam
4
Tam Tam
4
102
Columbus
3
Columbus
3
102
Rosalina
3
96
99
Luhkas
5
Luhkas
4
Sverigeförsöken 2012 105
Waldemar
7
99
Quench
5
Rosalina
3
100
Quench
7
100
Mercada
5
95
110
Anakin
5
Waldemar
5
Kalmar, H-län
Vilgott
3
106
97
108
106
108
98
ANIMALIEBÄLTET
|
111
sorter och odlingsteknikso
Diagram 2. Flerårsmedeltal vårkorn
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort.
Som mätarsort används sortblandning.
Gotland, I-län
95
100
Sortbland.
10
Halland, N-län
105
110
100
Justina
10
98
Mercada
10
101
100
Mercada
9
105
105
Waldemar
10
103
Waldemar
9
Anakin
9
103
Anakin
8
Catriona
4
110
Columbus
5
102
106
103
Rosalina
5
95
Natasia
4
107
101
Shandy
4
108
103
101
Tam Tam
5
108
Shandy
4
108
Shannon
4
104
Shannon
4
ANIMALIEBÄLTET
103
Propino
5
106
Soldo
4
101
Natasia
5
104
Propino
4
99
Fairytale
6
Tam Tam
6
Rosalina
5
101
Luhkas
7
101
Columbus
5
103
Tipple
8
103
Tipple
7
|
Justina
9
Quench
9
102
110
100
103
Fairytale
7
100
Sortbland.
12
Quench
10
Luhkas
8
112
90
102
Soldo
4
Catriona
3
104
92
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 4. Sortegenskaper vårkorn.
Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2008-2012.
Medeltal obehandlat/behandlat. Mätare: Sortblandning
Stråstyrka
100-0*
Stråbrytning
100-0*
Strålängd
cm
Mognad
dagar
Rymdvikt
g/l
Tusenkorn
vikt,g
Proteinhalt
% av ts
Stärkelse
% av ts
Sortblandning
87
17
70
110
670
50,5
Sortmedel
85
19
68
110
665
50,9
SW Catriona
78
28
70
109
669
46,4
11,4
59,3
Tipple
89
14
65
110
Justina
81
23
74
110
669
52,1
10,5
60,2
670
50,5
11,1
59,5
Waldemar
86
17
61
108
669
49,9
11,1
59,1
Mercada
83
18
Quench
85
14
69
110
662
53,3
10,8
59,6
68
112
669
48,1
10,6
60,7
Anakin
86
17
70
110
671
54,3
10,9
60,0
Luhkas
84
23
68
107
685
51,4
11,1
60,2
Vilgott
81
23
65
107
677
49,5
11,4
59,8
Fairytale
83
21
71
110
669
45,6
10,7
60,4
Natasia
78
27
68
109
653
52,7
10,6
59,8
Tamtam
87
16
71
111
670
49,0
10,4
60,7
Propino
87
14
73
111
654
52,9
10,8
59,9
Rosalina
79
28
68
109
664
49,5
10,6
59,7
Columbus
79
28
70
110
671
49,3
10,6
60,5
Viking Gold
88
14
64
111
683
48,8
11,0
60,0
Salome
84
22
64
108
663
49,9
10,8
60,1
Albertha
83
21
58
109
658
49,0
10,6
59,0
Shannon
86
16
71
109
668
54,1
11,0
59,7
Shandy
88
16
64
111
648
51,4
10,4
59,9
Soldo
91
12
68
109
671
54,5
10,9
59,7
Shuffle
91
14
74
112
654
53,8
11,0
60,1
Nord 09/2417
79
25
67
108
637
52,1
10,7
59,5
Overture
84
17
72
113
660
49,9
10,7
60,6
Sort
Provade 4 år
Provade 3 år
Provade 2 år
* Stråstyrka: 100 = fullt upprätt bestånd. Stråbrytning: 100 = allt stråbrutet.
(Bedömning vid skörd, tidiga sorter kan få förhöjda värden).
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
113
sorter och odlingsteknikso
Tabell 5. Sortegenskaper vårkorn.
Sjukdomsangrepp flerårsmedeltal 2008-2012. Obehandlat led.
Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal. Relativt få analyser för sortering av nyare sorter.
Mätare: Tipple.
Mjöldagg
%
Bladfläcksjuka
%
Sköldfläcksjuka
%
Kornrost
%
Malt/
foder
korn
Tipple
5
9
5
1
M
96
SW Catriona
10
9
7
3
M
94
Justina
2
10
8
3
F
Waldemar
15
8
5
1
Mercada
15
6
2
1
Quench
2
8
5
3
Sort
Relativ
avkastning
Relativ
fullkornskörd
45
100
100
21
93
91
96
38
100
100
F
95
38
102
101
F
96
38
102
102
M
95
38
104
103
Fullkorn, % Fullkorn, %
> 2,5 mm
Ant
Anakin
2
9
3
1
F
96
38
102
102
Luhkas
2
9
6
2
F
95
26
104
102
Vilgott
2
10
4
F
94
9
99
97
Fairytale
4
7
4
0
F
92
38
104
99
Natasia
1
8
5
1
M
97
18
104
105
Tamtam
2
7
4
1
M
95
27
106
105
Propino
3
10
4
1
M
99
18
101
104
Rosalina
1
9
5
2
M
95
22
102
101
Columbus
1
7
4
2
M
94
21
104
101
Viking Gold
1
8
3
M
96
15
100
100
Salome
1
7
1
M
94
15
106
104
4
95
15
108
107
2
97
15
102
103
96
16
104
104
96
16
105
105
Provade 4 år
Provade 3 år
Albertha
3
Shannon
0
9
3
Shandy
4
12
5
Soldo
M
Provade 2 år
Shuffle
1
7
5
5
98
11
104
106
Nord 09/2417
6
10
4
3
95
11
107
106
6
6
1
97
11
104
105
Overture
* Relativ fullkornskörd är produkten av avkastning och fullkornsandel (sortering >2,5 mm).
Beräkningen av fullkornsskörd är schablonmässig. Resultaten belyser dock betydelsen av en god sortering.
114
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
MERCADA Sorten Mercada är ett foderkorn
som uppskattas av många odlare och som fortsatt
visar en hög avkastningspotential. Sorten har ett
något längre strå som trots sin längd är styvt och
har mycket liten tendens till stråbrytning. Kärnan
är stor och har en relativt låg rymdvikt. Mercada
mognar liktidigt med mätarblandningen. Den är
känslig för mjöldagg. Finns även som ekoutsäde.
QUENCH är marknadens högst avkastande malt­
kornsort och presterar bra i samtliga odlingsom­
råden. Den höga avkastningsnivån gör att sorten
också är mycket intressant att odla till foder.
Sorten har ett medellångt strå med bra stråstyrka
och liten risk för stråbrytning. Quench har god
mjöldaggsresistens och är nematodresistent mot
ras 1 och 2. Sorten mognar ett par dagar senare än
mätarblandningen. Den mycket goda storlekssor­
teringen och gynnsamt låga proteinhalten gör
att den presterar mycket bra även i mälterierna.
ANAKIN Foderkorn med hög stabil skörd varje år
som utmärker sig för bra stråegenskaper, medelsen
mognad, god resistens mot sköldfläcksjuka,
mlo-resistens mot mjöldagg och har resistens mot
ras 1 och 2 av havrecystnematod. Ger en liten
merskörd vid behandling av svampprepparat.
LUHKAS (2-rad) kännetecknas av tidig mognad
kombinerat med mycket god avkastningsförmåga
och kärnkvalitet. Sorten har även god stråstyrka
och god sjukdomsresistens. Luhkas är en bra
förfrukt till höstraps och har en mlo-resistens
mot mjöldagg och medelmåttiga angrepp mot
bladfläcksjuka. Luhkas är ett tidigt foderkorn
anpassat för södra och mellersta Sverige.
FAIRYTALE Medelsent foderkorn som
utmärker sig för sin goda odlingsegenskaper­,
höga avkastning och höga stärkelseskörd.
Anpassad för södra och mellersta Sverige.
TAMTAM är en sort som visar en mycket hög
och stabil avkastning i alla odlingsområden.
Sorten är relativt lång men har trots detta en
mycket bra stråstyrka. Kärnan är medelstor med
Sverigeförsöken 2012 bra rymdvikt. Sorten är frisk och har mycket
god mjöldaggsresistens och är nematodresi­
stent mot ras 1 och 2. Mognaden är liktidig med
mätarblandningen. Finns även som ekoutsäde.
PROPINO är ny för den svenska marknaden
och är en maltkornsort som kombinerar hög
avkastning med mycket bra maltegenskaper.­
Kärnan är stor, har låg rymdvikt med en mycket
god sortering. Strået är långt men har en
mycket god stråstyrka. Propino har god mjöl­
daggsresistens och är nematodresistent mot
ras 1 och 2. Sorten har en medeltidig mognad.
ROSALINA Maltkornet med tidig mognad,
goda stråegenskaper, låg protein­halt, god
resistens mot bladfläcksjukdomar och
mlo-resistens mot mjöldagg.
COLUMBUS Högavkastande maltkorn med
god kvalitet och högt rensutbyte. Mognar ganska
tidigt och är mlo-resistent mot mjöldagg.
VILGOTT Nyheten Vilgott är ett foderkorn
av tvåradstyp för områden där tidighet behöver
prioriteras och är framtagen för den mycket
höga avkastningen. Sorten har en mognad
som i genomsnitt ligger som SW Mitja och
denna tidighet betyder att den passar­som
förfrukt till höstraps. Strået är ganska kort
men har en mycket bra stråstyrka. Kärnan­är
stor med en mycket hög rymdvikt. Vilgott­
är frisk och har en bra motståndskraft mot
mjöldagg. Finns även som ekoutsäde.
SALOME Positiva egenskaper om Salome
är bestockningsvillig, tidig mognad och hög
avkastning vilket alla är goda förutsättningar
för en säker skörd vid osäkra väderförhållan­
den. Salome är också en perfekt förfrukt till
höstraps med sin tidiga mognad. Salome har
goda resistensegenskaper mot olika sjukdomar,
särskilt mjöldagg (MLO-resistens) och i viss mån
också bladfläckar samt resistens mot havrecyst­
nematod ras 1 och 2 samt Gotlandstypen.
ANIMALIEBÄLTET
|
115
sorter och odlingsteknikso
Havre
Fem försök i havre var utlagda i år, ett kasserades­
och fyra stycken skördades. När vi tittar på
resultaten visar det sig att den gamla kvartetten
med Belinda, SW Kerstin, SW Ingeborg och
Gunhild har bra skördar i konkurrens med det ny
sortmaterialet. Intressant är att notera att sorten
Nike och Avanti gått bra på alla försöks­platserna.
Även den nya sorten Moby har hög skörd. I Hal­
land och Jönköping har även Galant, Scorpion
och Symphony klarat sig bra och Galant har som
behandlat högst skörd vissa försök. Av det nyare
sortmaterialet har Epsilon och Denvar höga
skördar i de halländska försöken. BAUB 750221
som är en ny nummersort klarar sig bra i två
försök. Effekten av svampbehandling har inte
varit stor i havre i år. Hälften av försöken svarade
inte på behandlingen alls. I det ena halländska
försöket var skördeökningen 4 % och i Kalmar
8 %. Sorten Galant visar på behandlingseffekt i
alla försök med 10%. Även sorter som Belinda,
SW Kerstin, Moby och den nya nummersorten
BAUB 750221 ger skördeökning på cirka 10 %
på de försöksplatser där de svarat på behandling.
Tabell 1. Enskilda havreförsök 2012
Havre 2012
L7-501
Sort
|
H-län
N Johansson
Skärstad
Huskvarna
Behandling:
HS Naturbruksgymnasiet
Ingelstorp
Kalmar
Behandling:
mmh mo LL
Tilt Top 0,5 l/ha +Comet 0,3 l/ha
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
mmh svl Sa
Tilt Top 0,5 l/ha +Comet 0,3 l/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Belinda
SW
7 760
100
7 620
100
98
5 690
100
6 590
100
116
Gunhild
SW
7 150
92
7 250
95
101
5 660
99
6 610
100
117
Cilla
SW
6 730
87
6 380
84
95
5 030
88
5 770
88
115
SW Kerstin
SW
7 730
100
7 580
100
98
5 720
100
6 590
100
115
SW Ingeborg
SW
7 490
96
7 690
101
103
5 660
99
5 970
91
105
Ivory
SSd
6 840
88
6 970
91
102
5 450
96
5 720
87
105
Circle
SW
7 410
96
7 350
96
99
5 830
102
6 050
92
104
Scorpion
SSd
7 560
97
7 810
102
103
6 050
106
5 650
86
93
Steinar
SSd
7 380
95
7 320
96
99
5 690
100
6 210
94
109
Galant
SW
7 640
98
8 080
106
106
5 340
94
6 350
96
119
Haga
SW
7 720
99
7 640
100
99
5 700
100
5 510
84
97
Nike
SW
8 120
105
8 000
105
98
6 180
109
6 410
97
104
Avanti
SW
8 000
103
7 850
103
98
6 000
105
6 360
96
106
Moby
SSd
7 360
95
7 140
94
97
5 980
105
6 670
101
111
Symphony
SSd
7 870
101
7 440
98
95
6 160
108
6 560
99
106
BAUB 750221
SW
7 790
100
7 750
102
100
5 450
96
6 250
95
115
Elipso
SW
7 320
94
6 700
88
92
5 650
99
6 100
93
108
6 570
85
6 610
87
100
5 030
88
5 550
84
110
Akseli
116
F-län
CV %
3,6
4,2
LSD kg/ha
430
410
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 1. Enskilda havreförsök 2012
Havre 2012
L7-501
Sort
N-län
N-län
HS
Lilla Böslid
Halmstad
Behandling:
T Johansson
Faurås
Falkenberg
mmh
mo LL
Tilt Top 0,5 l/ha +Comet 0,3 l/ha
Behandling:
mmh l Mo
Tilt Top 0,5 l/ha +Comet 0,3 l/ha
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Belinda
SW
7 730
100
8 180
100
106
8 720
100
9 120
100
105
Gunhild
SW
7 860
102
8 020
98
102
8 600
99
8 610
94
100
Cilla
SW
6 300
82
6 650
81
106
7 910
91
7 670
84
97
SW Kerstin
SW
7 660
99
8 190
100
107
9 220
106
8 740
96
95
SW Ingeborg
SW
7 870
102
8 200
100
104
8 850
101
8 390
92
95
Ivory
SSd
7 660
99
7 900
97
103
8 360
96
7 790
85
93
Circle
SW
7 570
98
8 000
98
106
8 990
103
8 680
95
97
Scorpion
SSd
7 500
97
7 570
93
101
8 170
94
8 500
93
104
Steinar
SSd
7 140
92
8 080
99
113
8 690
100
8 610
94
99
Galant
SW
7 660
99
8 240
101
108
8 360
96
8 750
96
105
Haga
SW
7 800
101
8 080
99
104
8 850
102
9 070
99
102
Nike
SW
8 200
106
7 980
97
97
8 870
102
9 010
99
102
Avanti
SW
7 930
103
8 020
98
101
9 090
104
8 810
97
97
Moby
SSd
7 610
98
8 220
101
108
8 590
98
9 170
101
107
Symphony
SSd
7 480
97
7 850
96
105
8 440
97
8 420
92
100
BAUB 750221
SW
7 190
93
7 950
97
111
9 100
104
9 100
100
100
Elipso
SW
7 430
96
7 790
95
105
8 930
102
9 110
100
102
Akseli
6 540
85
6 560
80
100
7 520
86
7 610
83
101
Betania
6 820
88
7 110
87
104
SW
6 910
89
7 030
86
102
SW 081514
SW
6 810
88
6 930
85
102
Denar
SSd
7 980
103
8 320
102
104
RV22057
SSd
7 650
99
7 900
97
103
SW 081513
CV %
2,2
4,0
LSD kg/ha
270
580
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
117
sorter och odlingsteknikso
Diagram 1. Flerårsmedeltal havre
Riks- och länsförsök 2008-2012.Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort.
Som mätarsort används Belinda.
Jönköping, F-län
80
90
100
Belinda
8
97
Gunhild
9
Ingeborg
8
97
Ingeborg
9
Ivory
9
94
Circle
7
99
Circle
7
Galant
4
99
Galant
6
Haga
4
Nike
3
ANIMALIEBÄLTET
96
99
100
99
100
96
103
Avanti
4
101
BAUB
0750221
3
99
Nike
5
94
Symphony
4
Cilla
3
Haga
5
95
Steinar
4
96
Scorpion
9
100
105
100
Kerstin
9
99
Scorpion
8
100
Belinda
9
Gunhild
8
Kerstin
8
|
95
110
100
Ivory
8
118
Halland, N-län
101
Moby
4
100
Steinar
4
83
106
Symphony
4
100
96
100
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 3. Sortegenskaper havre
Sjukdomar obehandlat. Flerårsmedeltal 2008-2012. Mätare: Belinda
Stråstyrka
100-0*
Sort
Stråbrytning
100-0*
Strålängd
cm
Mognad
dagar
Mjöldagg
%
Bladfläcksjuka
%
Kronrost
%
Svartrost
%
Belinda
77
13
92
114
15
11
10
9
Sortmedeltal
75
14
92
113
10
10
7
9
Gunhild
77
11
93
115
10
9
13
12
Cilla
67
30
89
110
12
14
3
SW Kerstin
77
11
94
115
5
8
12
5
SW Ingeborg
76
10
87
113
10
8
12
16
Ivory
73
20
93
112
6
14
3
5
Circle
78
11
93
114
11
8
11
17
Scorpion
72
24
93
113
8
12
5
7
Steinar
77
16
96
113
10
5
15
8
Galant
83
5
92
114
11
8
2
8
Haga
70
25
90
112
2
12
11
2
77
14
88
114
18
6
9
Avanti
85
1
86
115
11
1
Moby
83
5
84
114
10
14
Symphony
81
10
97
113
8
12
Provade 4 år
Nike
Provade 3 år
1
9
Provade 2 år
SW 81513
59
27
97
113
11
SW 81514
69
14
100
113
12
BAUB 750221
76
16
91
112
*
13
12
3
100 = fullt upprätt bestånd.
sortbeskrivning
BELINDA är en mycket högavkastande sort
som i kombination med den tidiga mognaden
är ett riktigt bra alternativ. Sorten har en
mycket god kvalitet och är odlingssäker. Strået
är medellångt och har god stråstyrka. Sorten
är relativt frisk. Belinda är storkärnig med hög
fetthalt, vilket ger ett högt energivärde och fördel
i foderbland­ningen. Finns även som ekoutsäde.
Sverigeförsöken 2012 GUNHILD är en nematodresistent sort (även ras
1 och 2) med några procentenheter lägre skörd än
Belinda. Sorten har ett starkt strå och är i övriga
egenskaper jämförbar med Belinda. Gunhild
har en stor kärna, rymdvikten är bra och sorten
fungerar som ett intressant alternativ för sanering
av stråsädesnematoder. Finns även som ekoutsäde.
ANIMALIEBÄLTET
|
119
sorter och odlingsteknikso
Tabell 4. Sortegenskaper havre
Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat 2008-2012. Mätare: Belinda
Råfett
% av ts
Tusenkorn
vikt,g
Rymdvikt
g/l
NDF*
% av ts
Proteinhalt
% av ts
Stärkelsehalt
% av ts
Belinda
6,4
39,6
532
28,7
11,6
49,3
Sortmedeltal
5,6
39,7
540
29,0
11,6
50,5
Gunhild
5,4
39,8
545
28,0
11,3
51,8
Ha, Hf
Cilla
5,4
37,3
551
30,7
12,3
48,4
Hf
SW Kerstin
5,3
37,6
536
28,5
11,3
51,0
Hf
SW Ingeborg
5,2
42,5
541
29,1
11,8
50,5
Hf
Ivory
5,5
46,7
543
27,4
11,7
51,9
Circle
5,5
39,0
546
27,4
11,4
52,2
Scorpion
5,3
44,2
547
30,9
11,6
50,0
Steinar
5,7
38,6
531
29,0
11,6
51,2
Galant
5,4
36,8
546
27,5
11,2
52,3
Haga
5,4
35,9
531
28,7
11,4
51,8
5,1
37,5
534
29,0
11,4
51,1
Avanti
5,4
38,9
537
28,4
11,5
51,2
Moby
4,7
38,4
531
30,6
11,6
50,7
Symphony
5,2
44,2
541
29,0
11,4
51,0
SW 81513
7,4
38,0
530
30,9
11,9
47,0
SW 81514
6,6
39,3
551
30,7
12,3
48,2
BAUB 750221
5,5
39,8
539
29,3
11,6
50,2
Sort
Nematodresistens**
Hf
Provade 4 år
Nike
Provade 3 år
Provade 2 år
* NDF och stärkelse, analyser endast 2005-2008.
** Nematodresistens. Ha = Heterodera avenae. (Vigtigast) Hf = Heterodera filipjevi (Gotlandstypen).
CILLA är en riktigt tidig havresort för områden
där denna egenskap måste prioriteras. Avkast­
ningsnivån är bra och med ungefär en veckas
tidigare mognad ökar möjligheterna för bra
resultat. Cilla har ganska små kärnor, men
marknadens högsta rymdvikt. Bra fetthalt
och hög proteinhalt ger en foderhavre av
bra kvalitet. Finns även som ekoutsäde.
SW KERSTIN är en högavkastande grynhavre­
sort med bra odlingsegenskaper. Sorten har bra
stråstyrka och mognar liktidigt som mätaren.
Den är frisk och har god resistens mot mjöldagg
120
|
ANIMALIEBÄLTET
och medelgod tolerans mot övriga bladsvam­
par. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av
havrecystnematod. SW Kerstin är grynhavren
med hög kärnhalt, lågt kadmiumupptag och goda
kvarnegenskaper. Finns även som ekoutsäde.
IVORY Passar som både gryn- och foderhavre!
Havre med särskilt god kärnkvaltitet. Den tillhör
med sin extremt höga tusenkornvikt och låga
skalhalt en ny generation havresorter anpassad
till både grynhavre- och foderindustrin. Ivory
har god stråstyrka och mognar medeltidigt.
Ivory är en sort för södra och mellersta Sverige
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
SCORPION Gryn/foderhavre! Högavkastande­
sort med mycket god kärnkvalitet, hög tusen­
kornvikt och rymdvikt. Scorpion har dess­
utom­hög stärkelsehalt och är resistent mot
Gotlandstypen av havrecystnematod. En
sort som passar både till foder och gryn. En
havresort för södra och mellersta Sverige.
STEINAR Gryn/foderhavre Robust sort med
stabil skörd över åren bl.a. på grund av sin tidiga
mognad och utomordentligt goda stråstyrka,
egenskaper som inte kan värderas nog under
besvärliga år. Steinar visar prov på detta inte
minst under den regniga skördeperioden 2010.
En havresort för södra och mellersta Sverige.
HAGA Nyheten Haga är en fodersort med
tidig mognad för områden där dessa egenskaper
prioriteras. Avkastningen är bra och Haga är
den högst avkastande sorten i norra Svealand
och södra Norrland. Även längre norrut toppar­
den i avkastning. Den är senare än Cilla, men
avkastar 15–20 procent mer. Haga har den
genomsnittlig rymdvikt och en liten kärna.
Sorten är frisk och resistent mot mjöldagg.
AKSELI har mycket hög avkastning för att vara
en tidig sort. Även under olika förhållanden
(år, odlingsområde och jordarter). Mycket
stråstyv och särskilt god sjukdoms­resistens.
Hög rymdvikt och bra fetthalt ger sorten
högt energivärde, en fördel i foderblandnin­
gen. Havresort för Svealand och Norrland!
Diagram 2. Flerårsmedeltal havre
Riks- och länsförsök 2008-2012.Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort.
Som mätarsort används Belinda.
Kalmar, H-län
90
100
Belinda
5
100
Circle
5
99
Gunhild
5
98
Ingeborg
5
Ivory
5
97
95
Kerstin
5
97
Scorpion
5
100
Haga
4
97
Galant
3
Steinar
3
Symphony
3
Sverigeförsöken 2012 110
100
94
107
ANIMALIEBÄLTET
|
121
sorter och odlingsteknikso
Vårvete
Gotland och Halland fick var sitt vårveteförsök.
Nya sorter är Bagett och Vully. I år skiljer det på
försöksplatserna vilka sorter som gått bäst. De
bästa sorterna på Gotland är inte bäst i Halland.
Sonett har dock gett bra skörd i bägge försöken.
På Gotland fick Hamlet och Chasseral bäst
skörd i obehandlat och Sonett och Bagett var
bäst som behandlat led. I Halland var Hovsa och
Alderon bäst oavsett behandling. Ett försök gav
utslag för svampbehandling, det var på Gotland
med 14 % högre skörd. Det är stor variation i
behandlingseffekt mellan sorterna. Vi fick inget
utslag för behandling i Hallandsförsöket.
Tabell 1. Enskilda vårveteförsök 2012
Vårvete 2012
L7-301
Sort
Vinjett
122
|
SW
I-län
N-län
Å Ahlsten
Larsarve Roma
Romakloster
Behandling:
HS
Lilla Böslid
Halmstad
mf sa LL
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,6 l/ha mmh ML
Behandling:
Flexity 0,25 l/ha + Tilt Top 0,25 l/ha
senare Comet 0,3 l/ha +Proline 0,6 l/ha
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
Obeh
kg/ha
rel tal
Beh
kg/ha
rel tal
Beh.effekt
rel tal
7 030
100
8 140
100
116
5 850
100
5 730
100
98
Triso
SSd
6 590
94
7 640
94
116
6 030
103
5 800
101
96
Quarna,
SSd
6 340
90
6 640
81
105
4 390
75
4 320
75
98
Diskett,
SW
7 190
102
8 100
99
113
5 640
96
5 340
93
95
Sonett
SW
7 200
102
8 290
102
115
5 940
101
5 740
100
97
Bagett
SW
7 030
100
8 250
101
117
5 680
97
5 490
96
97
Alderon
SW
6 270
107
6 110
107
97
Demonstrant
SW
6 460
92
8 140
100
126
5 920
101
5 540
97
93
Hovsa
NSd
6 830
97
8 110
100
119
6 250
107
6 300
110
101
Hamlet
SSd
7 360
105
7 870
97
107
5 560
95
5 640
98
101
Chasseral
SSd
7 330
104
7 840
96
107
5 360
92
5 150
90
96
Vully
SSd
6 360
91
7 550
93
119
4 990
85
5 230
91
105
CV %
2,0
3,0
LSD kg/ha
240
270
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 2. Sortegenskaper vårvete
Odlingsegenskaper medeltal obeh-beh och sjukdomskänslighet, obehandlat.
Flerårsresultat 2008-2012. Mätare: Vinjett
Stråstyrka
100-0*
Strålängd
cm
Mognad
dagar
Mjöldagg
%
Bladfläcksjuka
%
Svartpricksjuka
%
Gulrost
%
Brunrost
%
Vinjett
81
87
123
5
19
11
4
1
Sortmedeltal
88
83
125
3
11
9
7
0
Triso
81
87
124
5
7
9
7
2
Quarna
85
83
123
3
16
12
7
0
Diskett
88
85
124
5
14
10
5
0
Sonett
91
84
125
2
15
6
7
1
95
78
124
10
7
12
95
77
129
5
4
4
Sort
Provade 3 år
Bagett
15
Provade 2 år
Alderon
15
11
Demonstrant
82
85
124
1
21
11
13
1
Hovsa
84
82
127
10
10
2
15
7
Hamlet
81
85
126
2
4
6
5
1
Chasseral
93
81
125
1
7
10
2
0
* 100 = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd.
Diagram 1. Flerårsmedeltal vårvete
Riks- och länsförsök 2008-2012.
Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort
Gotland, I-län
90
95
Vinjett
5
Quarna
5
Halland, N-län
100
Vinjett
4
100
Diskett
4
Sonett
3
Sverigeförsöken 2012 Quarna
4
99
Triso
4
100
103
Sonett
3
100
110
100
Diskett
4
90
Triso
5
90
105
102
90
104
105
ANIMALIEBÄLTET
|
123
sorter och odlingsteknikso
Tabell 3. Sortegenskaper vårvete
Kärnkvalitet, behandlade led 2008-2012. Mätare: Vinjett
Sort
Rymdvikt
g/l
Tusenkorn
vikt,g
Proteinhalt
% av ts
Falltal
sek
Stärkelse
% av ts
Brödvolym
ml/100g
mjöl*
796
39,8
258
13,3
69,8
1014
Vinjett
Sortmedeltal
802
41,8
297
13,6
69,3
Triso
812
41,9
273
13,5
69,5
-51
Quarna
804
41,6
290
15,8
67,2
-43
Diskett
805
40,4
360
13,3
69,2
-35
Sonett
800
40,4
263
13,4
69,4
-8
801
40,5
290
13,9
68,5
6
Alderon
771
43,4
385
12,9
69,3
Demonstrant
813
40
339
13,3
69
Hovsa
779
43,8
266
13,2
69
Hamlet
815
48,1
240
13,4
70,1
Chasseral
815
40,3
292
14,6
69,3
Provade 3 år
Bagett
Provade 2 år
* Brödvolym anges som ml per 100 gram mjöl.
sortbeskrivning
VINJETT är en stabil sort med hög avkast­
ningspotential. Vinjett har god stråstyrka och
falltalsstabilitet som ger stor möjlighet att bärga
brödsäd av bästa kvalitet. Vinjett är en frisk
sort med resistens mot mjöldagg och brunrost.
Bästa kvarn- och bakningsegenskaper som
väl stämmer överens med industrins krav.
124
|
växtodlaren. Odlingstips! Försök och praktisk
odling har visat att Quarna ger högre skörd vid
högre utsädesmängd. I försök har ända upp till
850 grobara kärnor per m2 varit positivt. En
vårvetesort för södra och mellersta Sverige.
TRISO har mycket hög avkastning i hela landet.
Sorten har under åren visat sin stabilitet och goda
kärnkvalitet med hög rymdvikt och tusenkorn­
vikt. Triso är ett säkert val när nettot räknas och ett
vårvete anpassat för södra och mellersta Sverige.
DISKETT har en hög avkastning och en mycket
bra kvalitet och övertygar med robust falltal och
bra stråegenskaper. Sorten visar riktigt bra bak­
ningsegenskaper och med en anpassad gödsling­
sstrategi säkrar Diskett kvalitetskraven. Sorten
har en bred motståndskraft mot de vanligaste
svampsjukdomarna. Finns även som ekoutsäde.
QUARNA Vårvete med utmärkt kärnkvalitet
och extremt hög proteinhalt. Sorten har mycket
god stråstyrka och mognar tidigt. Med sina
goda odlingsegenskaper bl.a. falltal och unika
kärnkvalitet är Quarna en kvalitetshöjare i
olika mjölblandningar och en säker sort för
HAMLET Ett nytt vårvete som utmärker sig för
sin mycket goda kärnkvalitet med både högre
rymdvikt och tusenkornvikt. Frisk sort med sär­
skilt låga angrepp av mjöldagg, svartpricksjuka och
bladfläcksjuka. Hamlet är klassat som E-kvalitet
i Tyskland när det gäller bakningskvalitet.
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Ärter
Årets två ärtförsök låg på våra två stora öar
Gotland och Öland. Det var god skörd i bägge
försöken med Öland i topp med en snittskörd på
6 300 kg/ha, med Ingrid på 6 900 kg/ha. Inga nya
sorter har tillkommit i år utan årets sorter fanns
med förra året. Det är skillnad på vilka sorter som
har högst skörd för de olika försöks­platserna. De
tre bästa sorterna på Gotland var Casablanca,
Jetset och Crackerjack. Det är bara dessa sorter
som överträffar mätarsorten Clara. Motsvarande
bästa sorter på Öland är Ingrid, Rocket och Clara.
Där var alla utom en sort bättre­än mätaren.
Ingrid har i medeltal givit högst skörd, nästan
400 kg/ha mer än mätaren, och har även relativt
god skörd i Gotlandsförsöket. Sedan följer Jetset
med 300 kg/ha och Casablanca 200 kg/ha.
sortbeskrivning
Tabell 1 Enskilda ärtförsök 2012
SW CLARA är vår högavkastande gulfröiga ärt
som har marknadens bästa stjälkegenskaper.
Sorten är lång men har mycket bra stjälkstyrka
och höjd vid skörd, vilket säkerställer skörden och
minskar spillet. Samtliga sorter i provning mognar
ungefär liktidigt. SW Clara har ett ganska litet frö
som passar utmärkt både som kok- och foderärt.
Ärter 2012
H-län
I-län
L7-610
Wiströms Lantbruk
Hagby
Borgholm
M. Bondesson
Dune
Dalhem
mmh mo LL
Sort
kg/ha
rel tal
kg/ha
rel tal
Clara
SW
6 690
100
5 130
100
FAUST En gul foderärt som utmärker sig för sin
tidiga mognad och mycket höga skörd. Faust har
ett relativt litet frö med ganska låg proteinhalt.
Bra höjd vid skörd och mycket stjälkstyv. Sorten
är anpassad för södra och mellersta Sverige.
Faust
SSd
5 620
84
4 900
95
Tinker
SW
5 700
85
5 660
110
Rocket
SSd
6 680
100
5 130
100
Crackerjack
SSd
6 150
92
5 920
115
Onyx
SSd
6 600
99
5 390
105
TINKER är en mycket högavkastande gulfröig
foderärt som passar för odling i alla områden.
Sorten har ett stort frö med hög proteinhalt och
den fungerar bra även i samodling med exem­
pelvis havre eller vårvete till helsädesensilage.
Ingrid
SW
6 890
103
5 700
111
Casablanca
SW
6 060
90
6 170
120
Jetset
SSd
6 420
96
6 050
118
CV %
4,5
4,9
LSD kg/ha
420
400
ROCKET är en småfröig gul foderärt som har alla
de viktigaste egenskaperna för odling i Sverige,
bl a tidig mognad och hög höjd vid skörd, mycket
stjälkstyv kombinerat med hög avkastning. Rocket
är anpassad för södra och mellersta Sverige.
högsta utbyte av protein per hektar. Crackerjack
är anpassad för södra och mellersta Sverige.
CRACKERJACK är en grön ärt med hög pro­
teinhalt och goda stjälkegenskaper. En sort för
dig som vill odla dina egna proteingrödor med
ONYX Högavkastande gul foderärt med god
stjälkstyrka och bra höjd vid skörd. Onyx är
anpassad för södra och mellersta Sverige.
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
125
sorter och odlingsteknikso
Tabell 2. Sortegenskaper ärter
Odlingsegenskaper, fröfärg, frökvalitet och spill. 2008-2012
Fröfärg
SW Clara
gul
Sortmedel
Faust
gul
Stjälklängd,
cm
Stjälkstyrka,
100-0*
Höjd vid
sjörd
cm
Mognad
dagar
Tusenkorn
vikt,g
Proteinhalt
% av ts
Spill
kg/ha
80
59
52
113
250,0
22,4
262
81
51
47
112
269,0
22,4
311
78
46
44
110
235,8
21,3
355
Tinker
gul
86
41
40
112
290,1
23,1
370
Rocket
gul
81
49
44
112
233,0
20,8
284
Crackerjack
grön
78
37
37
115
290,5
23,2
401
Onyx
gul
78
52
47
112
274,3
22,2
298
Ingrid
gul
91
64
61
113
301,8
23,0
245
Casablanca
gul
76
56
49
111
288,8
23,7
323
Jetset
gul
78
58
52
113
256,4
22,4
258
Provade 3 År
* 100 = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd.
Odlingsegenskaperna varierar mellan ärtsorterna.
126
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Diagram 1. Flerårsmedeltal ärter
Riks- och länsförsök 2008-2012. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort.
Som mätarsort används Clara.
Kalmar, H-län
90
Gotland, I-län
100
Clara
5
110
Clara
5
100
Crackerjack
5
101
Faust
5
90
Faust
5
92
Tinker
5
Rocket
5
100
110
120
100
101
107
102
Rocket
5
Tinker
5
104
99
Onyx
4
Crackerjack
5
104
Casablanca
3
Casablanca
3
99
Ingrid
3
107
Jetset
3
114
Onyx
4
Jetset
3
99
117
108
114
Halland, N-län
90
100
Clara
3
Faust
3
100
93
Tinker
3
97
Rocket
3
Crackerjack
3
110
111
92
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
127
sorter och odlingsteknikso
Sortförsök med spannmål
och trindsäd i ekologisk
odling 2012
Av Staffan Larsson, SLU Växtproduktionsekologi Uppsala
[email protected]
Under 2012 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har finansierat
23 av dessa, medan Hushållningssällskapet på Gotland har bekostat ett vårveteförsök. Ett vårveteförsök
i Skåne och ett havreförsök i Västmanland förstördes av vildsvin. Mer utförliga tabeller kan så småningom studeras på http://www.slu.se/faltforsk Sökväg: Resultat, Rapporter, Övriga rapporter, Sortval
Tabell 1.Vårvete, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2008-2012
Avkastning,
kg/ha och rel.tal
Sort
A-F
Ant
Mognad
Strålängd
Stråstyrka
Ogräs
vikt
Litervikt
dag.
cm
0-100
g/m2
g/l
Tusen- Protein- Mjölkornv.
halt
dagg
g
i ts, %
%
Svartprick
Bladfläck
%
%
Gul- Gulrost* rost*
%
%
Dacke
3260
18
125
94
84
227
780
34,2
13,4
3
2
0
Vinjett
117
5
123
84
86
162
767
35,2
12,4
9
2
0
1
6
-
Triso
119
18
123
85
86
189
777
37,4
12,1
5
2
0
1
9
Quarna
99
18
122
78
85
207
774
35,4
14,6
2
4
0
0
11
Diskett
121
10
124
83
87
174
774
35,9
12,2
5
2
0
3
16
1
16
14
1
3
7
Provade ett år
Bagett
96
3
126
75
87
246
755
33,5
12,6
Hamlet
109
3
130
80
86
223
779
42,5
12,6
1
*Gulrost som medeltal respektive från ett försök i Skåne 2012 som utgick ur sammanställningar
Vårvetesorterna har t o m 2011 provats vid två
kvävenivåer; gårdens gödsling och med ytter­
ligare 30 kg/ha kväve (tabell 1). Här redovisas
enbart medeltal för gödslingsnivåerna. Dis­
kett och Triso är i allmänhet mest högavka­
stande. Stora gulrostangrepp förekom 2012
128
|
ANIMALIEBÄLTET
i särskilt Bagett, och avkastningen blev låg.
Ingen sort ser ut att vara motståndskraftig mot
gulrost. Vinjett är endast provad på Gotland.­
Proteinhalterna är relativt höga, särskilt
Quarna och Dacke har höga proteinhalter.
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 2.Vårkorn, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2008-2012
Avkastning
Mognad
Strålängd
Stråstyrka
Ogräsvikt
Litervikt
Tusen- Protein- Korn-kornv. halt, %
rost
Sort
kg/ha, rel
Ant
dag.
cm
0-100
g/m2
g/l
g
av ts
Tipple
4420
16
105
62
91
311
655
47,8
10,6
Sortmedel
101
16
103
65
87
304
658
46,1
10,8
0-100
3
Sköldfläck
Bladfläck
Mjöldagg
0-100
0-100
0-100
3
8
1
2
8
4
Waldemar
101
16
102
57
91
330
656
45,8
11,2
3
7
16
SW Mitja
95
16
99
70
79
308
672
44,2
11,4
9
2
8
26
Mercada
99
12
104
67
87
348
652
48,9
10,8
8
2
7
16
Quench
104
13
106
65
88
307
661
45,0
10,6
3
1
7
Anakin
104
13
104
66
90
278
663
49,2
10,9
6
2
7
Luhkas
99
13
100
65
84
298
659
45,6
10,9
0
3
10
Vilgott
98
13
101
62
86
276
645
43,6
11,3
6
3
8
Sortblandning
102
13
106
66
89
306
659
46,3
10,8
5
2
8
Rosalina
101
10
103
64
85
299
646
44,5
10,6
1
2
7
Tamtam
108
7
105
71
90
311
662
46,3
10,6
4
2
8
Columbus
107
7
104
70
82
275
663
46,0
10,6
0
2
7
Vårkornet, tabell 2, innehåller ett stort urval av
de mest provade sorterna i konventionell odling.
Mätarsort är Tipple, men Tipple kommer att
ersättas av en sortblandning. De mest högavka­
stande sorterna har varit Quench och Anakin, och
särskilt de nyare sorterna Tamtam och Columbus.
Tidigast är Mitja och senast Quench. De längsta
sorterna är Mitja, Tamtam och Columbus, medan
3
Waldemar, Vilgott och Tipple är kortast. Ogräs­
förekomsten är lägst i Vilgott, trots att den är kort.
En förklaring kan vara sortens tidighet, som ger
en tidig ogräskonkurrens. Även den högvuxna
Columbus har låg ogräsförekomst. Sjukdoms­
förekomsten är i allmänhet låg, men Waldemar,
Mitja och Mercada har stora mjöldaggsangrepp.
Ekologisk sortprovning ger information om sorternas odlingsvärde på omställd mark.
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
129
sorter och odlingsteknikso
Tabell 3. Havre, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2008-2012
Avkastning
Flerår
Mognad
Vattenhalt
Strålängd
Stråstyrka
Stråbrytning
Ogräsvikt
Rymdvikt
Tusenkornv.
Proteinhalt, %
Sort
kg,rel
Ant
dagar
%
cm
0-100
0-100
g/m2
g/l
g
av ts
Belinda
3810
14
116
20,8
75
81
25
162
516
38,5
11,0
Sortmedel
97
14
115
21,1
78
76
34
196
522
40,4
11,0
SW Kerstin
102
14
117
21,1
80
78
26
187
519
37,5
10,8
Ivory
96
14
113
21,3
79
66
39
182
531
44,7
11,1
Scorpion
99
14
114
21,4
77
67
39
216
522
44,1
11,2
Steinar
92
8
114
20,8
79
68
45
175
509
37,6
11,0
Symphony
103
5
115
20,8
80
82
32
225
532
42,6
10,7
SW
Gunhild
85
5
116
21,6
77
87
35
223
528
37,9
11,1
Havren, tabell 3, avkastade bra under året. De
i medeltal mest högavkastande sorterna är SW
Kerstin, Belinda och Scorpion, samt den nya
sorten Symphony. Belinda och SW Gunhild är
stråstyvast. Alla sorter är högvuxna, längst är SW
Kerstin och Symphony. Ogräsförekomsten är lägst
i Belinda och Steinar. Ivory och Symphony har
hög rymdvikt. Ivory och Scorpion är storkärniga.
Tabell 4. Ärter, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2008-2012
Avkastning
Sort
Mognad
Stjälklängd
Stjälk styrka
Höjd
v skörd
Spill
v skörd
Ogräsvikt
Tusenkornv.
Proteinhalt, %
kg/ha, reltal
Ant
dagar
cm
0-100
cm
g/m2
g/m2
g
av ts
SW Clara
3120
18
111
84
48
47
109
337
203,9
23,1
Sortmedel
109
18
111
87
41
44
132
280
227,9
22,9
Tinker
111
18
111
89
31
41
161
298
244,3
23,6
Rocket
106
18
110
88
36
43
153
282
191,5
21,1
Crackerjack
111
18
111
84
35
41
126
290
240,9
23,5
Clara +
Belinda
109
18
110
81
58
50
112
211
209,4
22,4
Onyx
113
11
111
84
36
43
140
281
224,8
22,9
Casablanka
108
11
112
81
41
42
140
263
249,5
24,0
Ingrid
116
4
110
101
41
46
112
279
258,6
22,9
Ärterna, tabell 4, visar stora skillnader i avkastning
och sortrelationer mellan åren, både i konven­
tionell och ekologisk provning. I medeltal är
Onyx, Tinker och Crackerjack bäst avkastande.
Ingrid, som endast provats 2012, gav mycket
hög avkastning. Samodling med havre har också
gett ett bra resultat. Tinker är högvuxen, och
har också har sämst stjälkstyrka och sämst höjd
vid skörden, medan Ingrid, som är längst av
130
|
ANIMALIEBÄLTET
sorterna, har betydligt bättre stjälkegenskaper.
SW Clara har de bästa odlingsegenskaperna
med god höjd vid skörd, och samodling förbätt­
rar därför inte detta förhållande i någon större
utsträckning. Ogräsgräsförekomsten påverkas
däremot tydligt av samodlingen. Ingrid har det
största fröet, medan SW Clara och Rocket är
relativt småfröiga. Proteinhalten är lägst i Rocket.
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 5. Åkerböna, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2008-2012
Avkastning
Flerår
2012
Mog
nad,
Stjälk
längd,
Stjälk
styrka,
Höjd v
skörd
Spill,
Ogräs
vikt,
Tusen
korn-
Protein Choklad
halt,
fläck
Sort
V/B*
kg,rel
Ant
kg,rel
dagar
cm
0-100
cm
kg/ha
g/m2
vikt, g
% av ts
0-100
Fuego
B
3810
18
4740
145
99
92
87
248
422
564,7
28,6
22
94
18
85
146
100
90
89
192
439
530,3
29,6
21
Sortmedel
Gloria
V
76
11
63
145
94
90
86
139
489
436,2
31,0
25
Tattoo
V
84
18
68
147
92
92
86
217
462
531,4
27,7
21
Alexia
B
101
17
91
144
100
87
87
131
393
488,2
30,5
22
Julia
B
105
14
88
149
109
92
97
140
456
542,8
31,2
14
Imposa
V
85
14
81
145
90
87
86
184
442
576,1
29,3
26
Nile
B
97
12
92
145
102
88
86
224
417
546,4
28,2
25
Isabell
B
106
8
98
149
110
94
94
257
435
556,5
30,1
15
*Blomfärg. V = vitblommig sort (Tanninfri), B = brokblommig sort (Tanninsort).
Åkerbönorna, tabell 5, innehåller tre vitblom­
miga (tanninfria) sorter och fem brokblommiga
sorter (innehåller tannin). Brokblommiga sorter
är generellt odlingssäkrare och har bättre avkast­
ning, tex. är Isabell, Julia, Alexia och Fuego de
mest högavkastande sorterna. Medelskörden för
perioden 2008-2012 är ganska låg och även årets
resultat var svagt för samtliga sorter utom Fuego.
Troligen har det kalla och regniga vädret i många
fall påverkat blomningen. Skörden har annars ofta
begränsats av torka, och det är de sena och hög­
växande sorterna som klarar sådana förhållanden
bäst. De vitblommiga sorterna är kortvuxna
och tidiga och påverkas mer av torka. Det lägsta
spillet har Alexia, som också har låg ogräsföre­
komst. Högst proteinhalt har Alexia och Julia.
Tabell 6. Lupin, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2008-2012
Avkastning,
Mognad
Vattenhalt
Stjälklängd
Stjälk
styrka
Höjd v
skörd
Spill
v skörd
Ogräs
vikt
Tusen- Proteinkornv. halt, %
Sort
Sorttyp
kg,rel
Ant
dagar
%
cm
0-100
cm
g/m2
g/m2
g
av ts
Boregine
Grenad
3760
5
130
27,2
70
98
69
180
109
158,1
34,0
Probor
Grenad
95
5
130
31,1
67
93
61
101
178
139,8
40,3
105
4
126
21,4
66
98
55
125
42
131,2
37,7
70
3
125
21,8
66
100
47
136
152
161,4
32,0
Lupin + havre
Haags Blaue
Ogrenad
Lupin, tabell 6, är starkt beroende av en bra
växtplats för att ge gott resultat. På lerjord eller
andra vattenhållande jordar kan man tex. få
problem med sen mognad. De senaste fem
åren har lupinerna provats på sandjordar utan­
för Kristianstad, där avmognaden blivit jämn
Sverigeförsöken 2012 och avkastningen mycket bra. Lupin mognar
dock ca 20 dagar senare än ärter, men tidigare
än åkerbönor. Probor och Boregine är grenade
sorter och de har gett högst avkastning. Den
ogrenade sorten Haags Blaue ger sämre avkast­
ning, men mognar jämnare och lite tidigare.
ANIMALIEBÄLTET
|
131
sorter och odlingsteknikso
Tabell 7. Höstvete, ekologisk odling. Avkastning och egenskaper. Flerår 2008-2012
Avkastning , kg/ha
och rel.tal, A-F
Övervintr.,
Strå- Strålängd, styrka,
Mognad,
Vatten
halt,
Ogräs
vikt
Rymd
vikt
Tusen
korn-
Proteinhalt,
% av ts
Sort
N1
N2
Ant
0-100
cm
0-100
dag.
%
g/m2
g/l
vikt, g
N1*
N2*
Stava
5150
5570
15
94
88
95
317
22,9
318
788
42,3
9,6
9,8
Olivin
100
95
15
91
78
94
314
23,0
390
783
41,3
9,9
10,3
Magnifik
102
102
15
91
78
95
317
23,2
322
784
41,5
9,6
10,1
Ellvis
89
88
12
90
70
94
313
23,8
453
744
40,8
9,9
10,3
Kranich
87
88
12
93
69
94
314
23,3
435
755
42,8
10,4
10,7
*N1=gårdens gödsling. N2=N1+30g/haN
Höstvete, tabell 7. Stava, Magnifik och Olivin
har gett ungefär samma avkastning över en längre
period. De nyare sorterna Ellvis och Kranich är
inte lika bra, och det är svårt att hitta en förklaring
till detta. Höstvetet provas vid två kvävenivåer,
gårdens gödsling och med ytterligare 30 kg/ha
kväve. Kvävegödslingen har ökat avkastningen
med ca 400 kg och proteinhalterna med 0,2-
0,5 procentenheter. Samtliga sorter övervintrar
bra, men under 2010 var det en del problem
med snömögel. Den längsta sorten är Stava,
som i likhet med Magnifik har låg ogräsföre­
komst. De mera kortvuxna sorterna Ellvis och
Kranich har större ogräsförekomst. Sjukdoms­
förekomsten har vanligen varit låg i höstvetet.
Sorterna i de ekologiska höstveteförsöken provas vid två kvävenivåer.
Ökad proteinhalt medför bättre kvarnvara.
132
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Höstråg och rågvete, tabell 8, har provats i
artförsök. Många försök har fallit bort pga
snömögel i rågen och gulrost i rågvetet. Det
förefaller dessutom ibland ha varit problem med
utsädeskvalitén. Det finns därför mycket begrän­
sade resultat. Hybridsorten Visello avkastar bäst,
och populationssorten Marcelo är klart bättre
än Amilo. Hybridsorten Caspian avkastade bra
2011. Stråstyrkan är tillfredsställande för sorterna.
Ogräsförekomsten är låg jämfört med höstvete.
Rågvetesorterna jämförs med rågsorten
Amilo, eftersom den förra mätarsorten Dinaro
skadades kraftigt av gulrost 2009. Även Cando
skadades då, vilket medfört att antalet sorter
är begränsat. Tulus provades i ett försök 2009.
Under 2010 utgick försöken pga. snömögel­
angrepp, och ett försök utgick 2011. Sortrela­
tionerna är osäkra. Tulus, Falmoro och Empero
avkastade likvärdigt i försöket 2011, men Tulus
var sämre 2012. Övervintringsgraderingarna
för rågvetet är låga, och har påverkats starkt
av ett försök i Närke 2012, då samtliga sorter
utvintrade kraftigt. Ogräsförekomsten är hög,
vilket kan förklaras av de tunna bestånden.
Tabell 8. Höstråg och rågvete, ekologisk odling. Avkastning och egenskaper.
Flerår 2008-2012*
Avkastning
Flerår
Övervintr.,
Strålängd,
Stråstyrka,
Mognad,
Vattenhalt,
Ogräsvikt
Rymd
vikt
Tusenkorn
Proteinhalt
Sköldfläck
Sort
kg,rel
Ant
0-100
cm
0-100
dag.
%
g/m2
g/l
vikt, g
% av ts
0-100
Amilo
5150
7
91
148
69
322
20,7
155
749
35,4
9,2
6
Visello
127
7
96
127
68
323
20,8
147
734
35,8
8,5
5
Marcelo
108
7
94
141
67
321
20,3
144
736
36,3
9,0
6
Caspian
133
3
91
134
77
324
20,0
144
725
36,7
8,2
5
Tulus
83
4
61
101
70
323
19,7
336
696
43,5
10,9
-
Empero
100
3
70
89
67
324
20,3
445
704
46,5
10,3
-
Falmoro
101
3
72
113
63
324
19,3
527
721
43,0
10,6
-
Rågvete
*Inga resultat från 2010 pga snömögel.
Ekologisk sortprovning ger information om sorternas odlingssäkerhet utan kemiska insatser.
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
133
sorter och odlingsteknikso
Våroljeväxter
Av Johan Roland, SLU Lanna Försöksstation
[email protected]
Odlingen av våroljeväxter ökade kraftigt under 2012 jämfört med de senaste åren. Ökningen kan
förklaras med en låg höstrapssådd hösten 2011 i Mellansverige, men också med en konkurrenskraftig
odlingsekonomi jämfört med övriga vårsådda grödor. Totalarealen i hela landet var 46 500 hektar.
Ökningen­har huvudsakligen skett inom vårrapsodlingen, men även odlingen av vårrybs ökade något, till
2 100 hektar, vilket motsvarar knappt 5 procent av våroljeväxtodlingen. Den största odlingen av våroljeväxter återfinns i Mälardalen (F-området) och Västra Sverige (E-området), vilket också innebär att den
största sortprovningen sker i dessa områden.
Liksom under de senaste åren har ingen sortprovning av vårrybs utförts under 2012, vilket innebär att
det inte finns några försöksresultat att redovisa i denna gröda.
Vårraps
Avkastningen i försöken har under 2012 varit hög.
Hybridsorterna dominerar nu bland de provade
sorterna och dessa uppvisar i allmänhet en högre
skörd än linjesorterna och flera sorter har också en
högre avkastning än den nya mätarsorten Brando.
Under 2012 utfördes 10 stycken sortförsök
(OS7-1) i vårraps i Sverige. Sådden av de olika
försöken utfördes mellan den 19 april och den
22 maj. Ett försök kasserades på grund av vat­
tenskador, vilket innebär att det finns resultat
från nio försök. Försöksskörden var utdragen
i tiden och det första försöket skördades den
1 september, medan det sista försöket var skör­
dat den 2 oktober. Vissa försök skördades med
relativt låga vattenhalter, men de senast skördade
försöken hade sorter med skördevattenhalter på
långt över 30 procent. Försöken behandlas inte
mot svampsjukdomar och en del försök hade
stora angrepp av bomullsmögel och med relativt
stora skillnader mellan olika sorter. Avkastning­en
i försöken i genomsnitt för hela landet har varit
högre än de senaste årens medelavkastning med
högst skörd i södra Sverige och på Gotland.
Alla försök har uppvisat en bra skörd. Mellan
enskilda försök har avkastningen för mätarsorten
Brando varierat från 2 450 kg/ha frö upp till
hela 3 920 kg/ha frö. Råfettskörden har varierat
mellan 1 111 kg/ha och 1 715 kg/ha. Den högst
134
|
ANIMALIEBÄLTET
avkastande sorten i ett enskilt försök vad gäller
fröavkastningen var 4 080 kg per hektar och med
en råfettskörd på nästan 1 850 kg per hektar.
Sortbeskrivningar
Under 2012 har ett stort antal sorter pro­
vats och detta år har hybridsorterna varit
betydligt fler än linjesorterna. Brando
är från och med i år ny mätarsort.
Vissa sortegenskaper redovisas i tabell 2.
Skillnaden i mognadstid är liten mellan
sorterna. Mätarsorten är något sen. Tidigast
är Mirakel och DLE 1190, medan Jagger och
RG40104 mognar 4 dagar senare än dessa.
Stjälkstyrkan är god för de flesta sorter.
Särskilt­stjälkstyva sorter är Jagger, Mirakel,
Lennon och SW Q2862. Svagast stjälk­
styrka har Axana, Belinda och Brando.
Strålängden varierar ganska mycket mel­
lan sorterna. Längst är SW Q2864 och
Zappa, medan Center, Mosaik, Belinda
och Jagger är särskilt korta.
Variationen i råfetthalt är relativt liten mellan
sorterna. Högst råfetthalt har Center, RG 40104,
DLE 1109, Axana och Mirakel. Den lägsta
råfetthalten uppvisar Tamarin, Belinda och Larissa.
Bomullsmögelangreppen var relativt stora i
vissa försök, men eftersom antalet graderade
försök var litet anges i tabellen medeltals­
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
siffror för flera år. Medeltalssiffrorna anger
låga angreppsgrader, men sortskillnaderna
var i stort sett desamma i årets försök.
För mer ingående beskrivningar av sorternas egen­
skaper hänvisas till ”Sortval” utgiven vid SLU.
Resultat
Sett till hela landet har flera sorter avkastat
mer än mätarsorten Brando under 2012 med
högst skörd för hybridsorterna SW Q2862,
DLE 1211, DLE 1212, Mirakel och Majong.
Som framgår av redovisningen nedan är det
hybridsorter som i genomsnitt haft den hög­
sta avkastningen både under 2012 och i ett
flerårsmedeltal. Bland linjesorterna är det RG
40104, Lennon och Mosaik som haft den högsta
avkastningen om man ser till flerårsmedeltalet.
I tabell 1 redovisas resultat för 2012 i de
odlings­områden där tillräckligt försöksunder­
lag finns. I alla odlingsområden redovisas
flerårsresultat från tidsperioden 2008-2012.
Nytt från förra året var att D- och E-områdena
har slagits samman, vilket innebär att endast
ett resultat presenteras för D+E-området
gällande 2012 och femårsmedeltalet.
Skörden har under 2012 varit högst i A-Bområdet. Sett till ett flerårsmedeltal är avkast­
ningen ganska lika i de olika odlingsområ­
dena, men med övervikt för B-området.
Område A (län M och N). Här sker sortprovn­
ing i liten omfattning och här redovisas endast
flerårsresultat. I medeltal för 5 år har flera sorter
högre avkastning än Brando, med allra högst
avkastning för SW Q2863, Majong och Mosaik.
Område B (län L, K, H och I). Även i detta
område sker sortprovningen i relativt liten
omfattning och här redovisas endast flerårsre­
sultat. Många sorter har haft en högre avkast­
ning än Brando och med allra högst skörd för
de nyare sorterna RG40104 och DLE 1109.
Sett till hela södra Sverige (A-B-området) har
avkastningen i försöken under 2012 varit mycket
hög, speciellt i försöket på Gotland. Sett till det
senaste femårsmedeltalet har RG40104, DLE
1109 och Majong haft den högsta avkastningen.
Område D (län E) och Område E (län O, Pn,
R och del av S). Har från och med förra året
slagits samman till ett område eftersom odlings­
förutsättningarna anses vara ganska likartade. I
tabellen redovisas resultat från 2012 och femårs­
medeltalet för det sammanslagna området D+E.
Avkastningen har under 2012 varit klart högre
än medeltalet för de senaste femåren i mätar­
sorten Brando. De flesta sorterna har haft en
högre avkastning är Brando med allra högst
avkastning för Mirakel, SW Q2862 och DLE
1211. Om man ser till de senaste fem årens
medelavkastning har samma sorter, Mirakel
och SW Q2862, men även DLE 1109 och
RG 40104, haft den högsta avkastningen.
Område F (län AB, C, D, T och U). Råfett­
skörden har i försöken under 2012 i detta
område varit i nivå med de senaste fem årens
medelskörd räknat på mätarsorten Brando.
Många sorter har haft en högre avkastning än
Brando och med högst skörd för SW R2872, SW
Q2862, DLE 1211 och Mosaik. I genomsnitt
för de senaste åren uppvisar Mirakel, Majong,
Osorno och SW Q2862 den högsta skörden.
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
135
sorter och odlingsteknikso
Tabell 1.Vårraps. Områdesvis avkastning, råfettskörd 2012.
Flerårsmedeltal 2008-2012. Mätare Brando
A-B-området
Sort
2012
A-området
B-området
D+E-området
F-området
Medel
Medel
Medel
Medel
Medel
2008-
2008-
2008-
2008-
2008-
2012
2012
2012
2012
2012
2810
2012
2012
SW Brando J2827 H, frö, kg/ha
3850
råfett, kg/ha
1650
1210
1150
1270
1230
1090
3020
1160
1150
rel.tal
100
100
100
100
100
100
100
100
SW K2833, Jagger
86
94
99
90
98
91
101
94
RG Larissa 4508 EU (SSd)
87
87
89
86
84
90
84
89
SW Mosaik L2840
87
97
110
85
111
96
109
100
SW Zappa K2835 H
97
97
97
97
100
97
96
96
RG Belinda H EU (SSd)
96
91
84
98
94
91
92
86
SW Tamarin EU
86
91
94
88
105
95
95
89
SW Lennon P2855
99
98
103
93
105
100
101
97
DLE Mirakel 1004 H (SW)
100
103
101
107
115
112
108
107
SW Majong H EU
104
109
111
108
111
103
108
107
NPZ Osorno H (SW)
105
106
104
110
105
100
105
105
RG Axana H (SSd)
105
102
98
108
108
102
92
95
SW Q2862 H
103
105
103
108
115
110
112
105
SW Q2863 H
100
105
112
101
109
102
101
101
SW Q2864
96
91
91
92
100
96
94
96
DLE 1108 H (SW)
101
106
104
108
105
105
106
104
DLE 1109 H (SW)
108
112
107
117
111
110
99
100
RG Center 4103 (SSd)
90
95
97
95
87
89
87
87
RG 40104 (SSd)
107
115
108
122
109
109
96
94
SW Cicada H EU
99
100
97
104
105
104
102
100
RG Swifter 40101 H EU
108
105
99
DLE 1210 H (SW)
96
99
103
DLE 1211 H (SW)
102
115
109
DLE 1212 H (SW)
105
113
105
SW Q2868 H
102
108
101
SW R2872 H
87
108
117
SW R2873
94
100
103
H efter sortnamnet anger hybridsort
136
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 2.Vårraps. Odlingsegenskaper, frökvalitet och sjukdomskänslighet,
2008-2012. Hela landet.
Sort
Stjälkstyrka
%
Strålängd
cm
Mognad
dagar
Råfett
% av ts
Bomullsmögel
%
SW Brando J2827 H
84
118
123
47,3
7
SW K2833, Jagger
92
111
124
47,6
4
RG Larissa 4508 EU (SSd)
88
114
122
47,1
7
SW Mosaik L2840
86
108
122
47,4
5
SW Zappa K2835 H
89
122
122
47,3
4
RG Belinda H EU (SSd)
83
110
121
47,1
6
SW Tamarin EU
88
118
121
46,6
4
SW Lennon P2855
91
118
123
48,2
7
DLE Mirakel 1004 H (SW)
92
121
120
48,6
8
SW Majong H EU
87
119
122
48,2
7
NPZ Osorno H (SW)
86
121
123
48,3
5
RG Axana H (SSd)
78
121
121
48,6
7
SW Q2862 H
91
118
123
47,9
3
SW Q2863 H
89
114
122
47,5
6
SW Q2864
89
128
122
48,1
8
DLE 1108 H (SW)
90
118
123
48,1
7
DLE 1109 H (SW)
88
114
120
48,8
8
RG Center 4103 (SSd)
86
107
122
49,8
5
RG 40104 (SSd)
88
121
124
49,0
7
SW Cicada H EU
86
115
121
47,4
4
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
137
sorter och odlingsteknikso
Höstraps
Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
[email protected]
Sammanfattning
Intresset för sortprovning av höstraps i
Sverige är fortsatt mycket stort. Under
2012 testades 65 olika sorter samt
3 mätare i totalt 3 olika serier. 52 av dessa
65 sorter var hybridsorter. Antalet provade linjesorter fortsätter att minska­och
var under året 13 stycken. Skördenivån
i årets försök är överlag mycket hög.
Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.
I Västergötland föll stora mängder regn under
augusti 2011 varför ett försök inte kunde sås
utan flyttades till Skåne. Försöket som placerades
strax utanför Malmö blev i jämförelse med
andra försök ganska sent sått och hårt angripet
av gråmögel. Vinterskador förekom i försöken i
västra Skåne medan de i Östra Skåne och norr ut
övervintrade bra. Ytterligare ett försök i Västergöt­
land fick kasseras beroende på den våta hösten.
Ett försök i Östergötland kasserades på grund
av kraftigt uppslag av åkersenap som medförde
utvintring på grund av för tjockt bestånd. Man
kunde tydig se hur tillväxtpunkterna skjutit på
höjden i de rutor där senap ökat på plantantalet.
Den ovanligt milda hösten gjorde att försöken
växte sig mycket kraftiga, vilket var en av orsa­
ker­na till den höga skörden. En gnutta snö
under de allra kyligaste dagarna i februari räd­
dade mycket raps. Allra kallast var rysskylan
som drabbade Gotland med temperaturer på
under minus 30 grader! 5-10 cm snö gjorde
dock att övervintringen blev näst intill per­
fekt. Vinterskador uppstod i stället i sydvästra
Skåne som var snöfritt under samma period och
trots att temperaturerna var något humanare
än ute på Gotland medförd avsaknaden av snö
att köldskador kunde observeras. Det måste
dock konstateras att vinterhärdigheten i den
stora majoriteten av höstrapssorter är mycket
138
|
ANIMALIEBÄLTET
god och att den goda höstutvecklingen varit
av stor betydelse för övervintring och skörd.
Skadorna på omkringliggande höstvetefält var
ofta betydligt allvarligare än i höstrapsen.
Sortbeskrivningar
För sista året har linjesorten Carousel­ varit
mätare i försöken 2012. Från och med
skörden 2013 övergår vi till att använda
sortblandning som mätare.
Det finns ingen plats att här redovisa beskriv­
ningar för varje enskild sort. För detta hänvisas
till sortval utgiven vid SLU. Däremot kan vi göra
ett nedslag bland de mest intressanta egenska­
perna och finna ett antal utmärkande sorter.
Det stora antalet sorter i provning innebär att
konkurrensen om att vara bäst är hård. Sorten
Excalibur som varit marknadsdominerande under
många år har nu fallit tillbaka från att vara ensam
toppsort i större delen av landet. I stället har
återigen ett antal MSL-hybrider slagit sig in bland
OGURA-hybridena. OGURA är det hybrissystem
som flertalet förädlare använder sig av. De allra
högsta skördarna finner vi också bland hybriderna.
I samtliga områden representerar hybriderna
minst 8 av de 10 högst avkastande sorterna.
De linjesorter som slår sig in bland de 10 bästa
sorterna är NK Festivo, Epure och Alegria.
Stjälkstyrkan är mestadels god och endast
signifikant svagare stjälkstyrka har Catalina. Mest
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
stjälkstyva är sorterna Epure, Compass, Cult,
Dimension och Vision. Flera andra sorter har
också betydligt bättre stjälkstyrka än mätaren.
Samtliga sorter förutom dvärghybriderna
PR44D06, PR45D05 och PR45D07 är
längre än mätaren. Allra längst är PR46W20
följt av Compass och Bonanza.
Övervintringen är överlag mycket god.
Sorter med sämre övervintring än mätaren
är inte odlingsvärda annat än längst i
söder på de mest gynnsamma lokalerna.
Allra bäst vinterhärdighet har sorterna
SW Apanaci, Cult, SW Apart och Sherpa.
Mognadstiden är för mätaren 347 dagar
och flertalet sorter mognar någon dag tidi­
gare eller senare. Allra tidigast är hybriden
Arkaso och allra senast linjesortern Heritage.
Oljehalten i mätaren är 48,5 % av ts. Allra högst
oljehalt har hybriden Compass och PR46W20,
båda med 50,8 % i oljehalt. Andra sorter med hög
oljehalt är Dimension, SW Apanaci och Alegria.
Skörd
Skörden mäts och jämförs i kg råfett per hektar
vid 9 % vatten, vilket då speglar värdet på vad
odlaren får med den prisgrundande oljehalts­
betalningen. Man skall alltså inte välja sort efter
fröskörd, inte efter hög oljehalt utan kombi­
nationen härutav som är kg råfett per hektar.
I de fyra stora höstrapsområdena, A, B, D
och E är sorterna Compass, Sherpa, Mascara­,
och PR46W20 högst avkastande. Dessa 4
hy­brider är också de allra högts avkastande
vid en helsvensk jämförelse med ett mycket
stort antal försök. I område A har Bonanza,
område B SY Kolumb och i område D+E
PR44D06 också visat prov på mycket hög
avkastning bland sorter provade mer än 2 år.
Sorter som utmärkt sig med hög avkastning
och provats för första året 2012 är DK Exstorm,
PR46W26, Inspiration, Avatar och SY Carlo.
Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2012
Område A
Område B
Område D+E
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Sort
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Carousel
2040
6
2490
5
1950
5
Epure
109
2
112
3
111
3
Catalina
108
3
105
3
91
3
Cult
108
2
103
3
107
3
Sesame
108
2
98
3
88
3
NK Festivo
106
2
112
3
106
3
Vision
104
2
106
3
88
3
ES Alegria
100
2
105
3
90
3
Noblesse
99
2
106
3
105
3
Fashion
99
2
105
3
91
3
Galileo
98
2
101
3
102
3
Heritage
97
2
95
3
93
3
NK Diamond
96
2
100
3
91
3
SW Apanaci
95
2
107
3
107
3
Linjesorter
De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart fet stil, vid samma värde gäller högst skörd i nästa område
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
139
sorter och odlingsteknikso
Tabell 1 forts. Avkastningsresultat från sortförsök 2012
Område A
Område B
Område D+E
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Sort
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Carousel
2040
6
2490
5
1950
5
DK Exstorm
124
4
118
2
113
2
Sherpa
117
4
111
2
103
2
Inspiration
116
4
109
2
111
2
Visby
115
5
107
2
105
2
DK Expower
115
5
103
2
107
2
Hybrider
140
|
Artoga
115
4
102
2
108
2
PR46W26
114
4
117
2
115
2
SWO R 401
114
4
111
2
107
2
Bonanza
114
4
109
2
109
2
MH 09H19
114
4
105
2
108
2
Havane
114
4
96
2
94
2
Avatar
113
4
119
2
109
2
Mascara
113
4
111
2
114
2
PR46W20
113
5
111
2
106
2
Compass
113
5
110
2
110
2
SY Carlo
113
4
109
2
115
2
Dynastie
113
4
109
2
109
2
SW Vista
113
4
101
2
98
2
SWO R 405
112
4
117
2
109
2
Genie
112
4
111
2
109
2
SWO R 203
111
4
105
2
109
2
V275OL
111
4
104
2
105
2
Excalibur
111
5
103
2
95
2
SW Apart
111
4
102
2
96
2
NK Technic
110
4
108
2
100
2
NK Caravel
110
4
104
2
98
2
BCSMAOS003
110
4
103
2
98
2
Bering
110
4
100
2
79
2
Gladius
110
4
97
2
106
2
SWO R 658
109
4
119
2
104
2
Anterra
109
4
105
2
109
2
SW Tumnus
108
4
106
2
104
2
Dimension
107
5
111
2
102
2
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 1 forts. Avkastningsresultat från sortförsök 2012
Område A
Område B
Område D+E
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Sort
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Troubadour
107
4
111
2
98
2
NK Speed
107
5
104
2
106
2
PR45D05
106
4
101
2
99
2
Arkaso
106
4
98
2
98
2
Marcopolos
105
4
106
2
104
2
Natalie
105
4
105
2
96
2
Brentano
105
4
98
2
101
2
PR46D07
105
4
98
2
95
2
SWO R 660
104
4
109
2
98
2
Hybrider
Abakus
104
4
108
2
104
2
SY Kolumb
103
4
110
2
102
2
Bagira
103
4
103
2
102
2
PR44D06
102
5
99
2
97
2
Habile
102
4
96
2
99
2
Sensation
101
4
107
2
90
2
Primus
101
4
103
2
101
2
SWO R 1374
99
4
97
2
98
2
Status
97
7
96
5
97
5
BCSMAOS004
96
4
86
2
88
2
SWO R 1375
91
4
93
2
87
2
Genom sortprovningen testas ett stort antal sorter.
Hybridsorterna dominerar med hög odlingssäkerhet och skördepotential.
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
141
sorter och odlingsteknikso
Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök 2008-2012
Område A
Område B
Område D+E
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Sort
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
2160
29
2110
20
1850
29
Linjesorter
Carousel
NK Festivo
118
7
112
6
111
8
Epure
116
10
112
8
111
11
ES Alegria
116
5
111
5
102
5
SW Apanaci
115
8
112
7
108
8
Cult
115
13
108
10
108
13
Fashion
114
8
108
7
103
8
Catalina
114
16
107
10
101
13
Galileo
114
13
105
10
106
13
Vision
111
13
103
10
102
13
Noblesse
109
10
110
8
106
11
Sesame
108
5
101
5
101
5
NK Diamond
106
5
104
5
98
5
Heritage
102
7
97
6
98
8
Hybridsorter
142
|
Carousel Mon
2160
29
2110
20
1850
29
Compass
122
13
116
8
116
11
Sherpa
121
7
119
4
116
4
Bonanza
119
7
112
4
116
4
Mascara
118
7
116
4
116
4
PR46W20
118
10
115
6
118
8
Visby
118
14
112
8
110
11
Artoga
118
7
107
4
110
4
Dimension
117
10
114
6
113
8
SW Apart
115
9
111
6
112
8
NK Technic
115
16
111
10
107
15
DK Expower
115
8
108
4
112
4
Dynastie
114
7
114
4
112
4
SY Kolumb
113
7
116
4
110
4
Abakus
113
9
113
6
111
8
NK Caravel
113
9
113
6
105
8
NK Speed
113
13
110
8
107
13
BCSMAOS003
113
7
108
4
103
4
SW Vista
113
9
104
6
106
8
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012
sorter och odlingsteknik
Tabell 2 forts. Avkastningsresultat från sortförsök 2008-2012
Område A
Område B
Område D+E
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Råfett kg/ha
Sort
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
Rel. tal
Antal förs.
SW Tumnus
112
9
112
6
109
8
Sensation
111
7
114
4
104
4
Hybridsorter
Primus
111
7
111
4
113
4
PR45D05
111
9
110
6
113
8
Excalibur
111
18
108
10
109
16
PR46D07
111
7
108
4
107
4
Brentano
111
7
107
4
109
4
Bering
111
7
105
4
89
4
PR44D06
109
10
109
6
116
8
Bagira
109
7
106
4
105
4
Arkaso
107
12
103
8
104
11
Status
106
31
101
20
102
29
Tabell 3. Sortegenskaper 2008-2012
Samtliga sorter, sortnamn följt av H indikerar hybrid
Mognad
Strå
Stjälk
Över-
Råfett
tid
längd
styrka
vintring
% av ts
dagar
cm
Carousel
347
121
80
48,5
Abakus H
-2
11
8
4
48,7
Arkaso H
-3
9
4
5
47,8
Artoga H
-2
16
3
5
48,7
Bagira H
-2
12
1
5
48,2
BCSMAOS003 H
-1
18
-3
5
47,7
Bering H
0
18
11
-1
49,1
Bonanza H
1
20
9
3
49,4
Brentano H
-1
17
8
5
49,6
83
Catalina
-2
1
-7
4
48,7
Compass H
1
21
13
5
50,8
Cult
1
6
12
6
49,7
Dimension H
0
17
12
3
50,6
DK Expower H
-1
12
5
2
49,4
Dynastie H
0
15
7
4
49,2
Epure
1
9
13
1
49,7
Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET
|
143
sorter och odlingsteknik
växtskydd
Tabell 3 forts. Sortegenskaper 2008-2012
Samtliga sorter, sortnamn följt av H indikerar hybrid
144
|
Mognad
Strå
Stjälk
Över-
Råfett
styrka
vintring
% av ts
6
1
50,1
tid
längd
dagar
cm
ES Alegria
-2
6
Excalibur H
-2
10
0
5
49,0
Fashion
1
9
10
2
49,4
Galileo
0
6
11
4
49,6
Heritage
3
9
8
4
48,6
Mascara H
0
9
6
3
49,1
NK Caravel H
0
17
3
2
48,3
NK Diamond
1
0
3
1
49,2
NK Festivo
2
11
10
5
49,7
NK Speed H
0
15
5
1
48,5
NK Technic H
-1
19
2
3
48,2
Noblesse
2
0
8
-1
49,3
PR44D06 H
0
-7
11
4
49,5
PR45D05 H
1
-16
10
0
48,8
PR46D07 H
0
-15
8
1
48,9
PR46W20 H
-1
22
9
3
50,8
Primus H
0
6
9
5
49,5
Sensation H
1
15
9
1
49,3
Sesame
1
9
9
-2
49,0
Sherpa H
-1
6
7
6
49,4
Sortblandning
-1
10
8
1
48,8
Status H
-2
16
-4
4
48,5
SW Apanaci
1
6
9
7
50,2
SW Apart H
-1
15
8
6
49,4
SW Tumnus H
0
16
11
4
49,8
SW Vista H
0
18
7
4
48,0
SY Kolumb H
0
16
6
3
48,7
Visby H
-1
14
8
5
48,4
Vision
1
7
12
2
48,7
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2012