Transcript 2012.12.06_Politisk hearing HuFF.pdf

Hörnefors utvecklings- & företagarförening
RAPPORT
2012-12-06
Politisk hearing med Hörnefors utvecklings- & företagarförening
Tid: 19:00-20:30
Plats: Kempesalen, Hörnefors kommunhus
Närvarande:
Se separat deltagarförteckning.
Medverkande politiker och tjänstemän i panelen:
Håkan Johansson, Umeå Näringslivsservice
Lennart Holmlund, kommunalråd Umeå kommun
Igor Jonsson, Moderaterna, Hörnefors kommundelsnämnd
Ingela Wallrud, ordförande Hörnefors kommundelsnämnd
Roland Carlsson, Umeå Näringslivsservice
Peder Westerberg, Folkpartiet Umeå
Boel Lindén, Vänsterpartiet och boende i Sörmjöle
Lena Carlsson, kommundelschef Hörnefors
1. Öppnande
Mötet öppnas av Peder Andersen och alla hälsas välkomna. Peder presenterar HuFF samt moderatorn Dan Vähä från Nordmalings kommun och boende i Hörnefors.
Moderatorn Dan Vähä tar över och presenterar sig och Hörnefors som pendlingsort. Han påpekar
att tillväxt och attraktivitet är a och o för att Hörnefors ska utvecklas. Hörnefors tillhör Umeå
kommun som är den enda växande regionen i Norrland och uttrycker att ett attraktivt samhälle
bygger på samspel mellan medborgare och kommun. Dans uppfattning är att ingenting kan förväntas hända om man bara sitter och väntar. Vi måste istället aktivt arbeta för att få till en
förändring här. Därför uttrycker han sig positiv till HuFF:s bildande som affärslivets part för samhällsfrågor och betonar att alla måste samarbeta för att hitta kreativitet.
2. Vad gör Näringslivsservice?
Roland Carlsson berättar att Näringslivsservice på olika sätt bistår företag att starta och utvecklas,
med åtgärder kring infrastruktur, kompetensutveckling, etableringsfrågor. Näringslivsservice är
också engagerad i marknadsföring av Umeå och samarbetar med Umeå C. Näringslivsservice är
en näringslivsavdelning som hanterar många frågor i en tillväxtort som Umeå. Egentligen handlar
det om enskilda personer som ensamma eller tillsammans startar företag. Han poängterar att inga
ekonomiska stöd får lov att ges till enskilda företag.
Lennart Holmlund tillägger att Länsstyrelsen kan ge ut medel från staten för att hantera byggfrågor (se Håkan Johanssons kommentar i punkt 10 nedan). Stöd kommunen får är sådana
ämnade att styrka handeln på landsbygden. Kommunen kan i övrigt exempelvis ge stöd genom att
utforma detaljplaner om det finns en beställare. Hörnefors ingår i tillväxtområdet för att klara den
planerade, framtida invånarökningen i Umeå vilket innebär att Hörnefors till viss del ingår i den
satsningen. Däremot uppstår det problem från bankernas sida när det gäller viljan att ge bolån
utanför Umeå tätort vilket i synnerhet drabbar de privata aktörer som vill bygga för att sälja eller
hyra ut boende i områden utanför Umeå.
3. Säljer Umeå kommun fortfarande subventionerade tomter i Hörnefors?
Lennart Holmlund svarar att det fortfarande finns subventionerade tomter i Hörnefors och uttrycker en förhoppning om att Per Evertssons planerade bygge på Hamnskär kan öka bostadsflödet och visa andra att det går att lyckas vilket på sikt kan leda till att fler privata aktörer vågar
satsa.
4. Vad är kommunens plan med Hörnefors Företagscentrum?
Lennart Holmlund svarar att kommunen skapar förutsättningar för att sälja Företagscentrum.
Detta är i linje med att kommunen i allmänhet ämnar minska sin belåning. Det har redan gjorts en
avstyckning och delar av marken har sålts. På grund av gifterna i marken är saneringskostnaderna
för vidare etablering i området ovissa.
Roland Carlsson tillägger att varje företag väljer var det vill etablera sig. Det kan inte kommunen
styra och därför är inte området fullbelagt. För Logex palltillverkning passade läget och lokalerna
bra. Men andra företag har andra behov.
5. Vad kan vi göra för att utveckla företagandet och öka attraktiviteten i Hörnefors?
Roland Carlsson berättar att det 2011 gjordes en kartläggning av antalet företag i Hörnefors med
omnejd och man räknade till över 200 företag varav många var enmansföretag. Han anser att
HuFF:s bildande är ett bra initiativ och hoppas att föreningen kan identifiera behov som vi sedan
kan jobba gemensamt för. Entreprenörer som tar initiativ och startar verksamheter behövs alltid.
Igor Jonsson påpekar att det genom att släppa på begränsningen med 150 kvm bebyggelse på
tomter i Sörmjöle bör få positiva konsekvenser då det blir mer attraktivt och praktiskt möjligt för
familjer att etablera sig i området.
Lena Carlsson anser att Hörnefors kommundel har mycket att vara stolt över när det gäller den
kommunala verksamheten. Avgångseleverna i juni 2012 hade fina betyg och i allmänhet har eleverna gott resultat. Det finns bra med platser och tillgång till barnomsorg. Hörnefors kan också
glädjas över att ha den fritids- och ungdomsverksamhet som är mest välbesökt och har mest
öppethållande i kommunen. Hon kan jämföra med Sävar där öppettiderna inte är lika generösa för
ungdomar. Hörnefors har också en välfungerande pendling med tåg och busstrafik. Hörnefors har
stora förutsättningar för att utvecklas inte minst med tanke på sin närhet till havet. Äldreomsorgen
här är också välfungerande, enligt kommundelschefen.
Boel Lindén håller med Carlsson om att Hörnefors har bra affektionskraft, en bra öppen förskola
som ofta samarbetar med kyrkan och ett bra bibliotek.
6. Vad händer på boendefronten i Hörnefors?
Torbjörn Hammarström, 70 år gammal och född i Hörnefors, har bott här i nästan hela sitt liv.
Han tycker att Hörnefors är ett trevligt ställe, men belyser ett antal problem. Om man till exempel
blickar tillbaka till 50-talet då det fanns mängder med butiker och företagare här; exempelvis
möbelaffär, fyra mataffärer, skomakeri, bageri och många fler. Nu får man leta efter lokala
företagare. Om man vill sälja huset och flytta till seniorboende finns det inga alternativa,
anpassade boenden. Lilla Rundvik med billiga hustomter har ett Folkets hus. Men här i Hörnefors
saknas samlingslokaler.
Dan Vähä svarar att seniorboenden i Umeå byggs av privata aktörer. Det är fastighetsägare som
måste ta risken, inte kommunen. Tentons ägare ville tidigare bygga seniorboende i Hörnefors,
men krävde kommunal subvention. Det får dock inte kommunen ge till enskilda företagare.
Lennart Holmlund tillägger att pensionerna minskar och det blir svårare att få råd med dyra hyror
som pensionär och därför blir det svårt för entreprenörer att bygga billigt. Betalningsviljan är dålig, inte minst utanför städerna.
Patrick Andersson, Hörnefors Vägkrog & Trafbut AB, uttrycker åsikten att boendekostnaden bör
stå i relation till läget och att betalningsviljan vid kusten möjligtvis borde vara högre.
Igor Jonsson drar en jämförelse med Bostadens satsning på dyra lägenheter på Öbacka där närheten till centrala Umeå gör att de boende kan klara sig utan bil och därmed de kostnader som
medföljer inklusive garagekostnader. Då har man råd med en dyrare hyra, så i det fallet har läget
stor vikt. Men på andra platser är det inte lika lätt att få igenom en högre hyra.
Lars Hammarstedt, Hörnefors Församling, påpekar att det i Obbola finns ett välfungerande pensionärshem som drivs kommunalt av Bostaden. Efterfrågan och behovet av ett pensionärsanpassat
boende finns även i Hörnefors.
Lennart Holmlund drar paralleller till husbranschen dvs. leverantörerna av nyckelfärdiga hus som
enligt honom håller på att gå i sank. Det är helt enkelt för få som bygger i rådande ekonomi.
Dan Vähä undrar då om man kan man inleda en diskussion kring att bygga ett kommunalt seniorboende i Hörnefors och föreslår att kommundelsnämnden träffar fastighetsägare för att diskutera
planer kring byggande och marknaden.
Per Evertsson belyser att det inte är marknaden utan banken som styr just nu. Företag som vill
bygga i Umeå får i regel låna 80–85 %. För byggnationer i Hörnefors är motsvarande belopp
endast 60 %. Hans egna planer på fastighetsbyggnation på Hamnskär väntar i dagsläget på
eventuella överklaganden. I ett första steg vill han bygga ett tiotal lägenheter. Banken styr sedan
vidare byggen beroende på antalet hyresgäster i de första tio lägenheterna.
Annika Gunnarsson påpekar att det utöver handikapp- och senioranpassade lägenheter även finns
behov av fler vanliga lägenheter i Hörnefors.
7. Hur ser det ekonomiska läget ut för företagare i Hörnefors?
Lennart Holmlund säger att små kommuner just nu kämpar för sin överlevnad och att Hörnefors
kan vara positiv över att ha slagits ihop med Umeå kommun.
Dan Vähä tänker tillbaka och säger att när Hörnefors var en egen kommun bodde här cirka 3 500
invånare. Många trodde att byn skulle dö när industrin gick i sank. Men nu är istället Hörnefors
en attraktiv pendlingsort med cirka 4 500 invånare.
Patrick Andersson påpekar att trots befolkningsökningen har samhället genomgått en nedgång när
det gäller offentlig verksamhet och samhällsservice med ett minskat antal butiker och företag vilket gör det mindre attraktivt att bo här.
Lennart Holmlund lägger till att det är en hård press på priser inom i synnerhet livsmedelshandeln
i Hörnefors för att handlarna ska överleva. Konsumenten får alltid betala priset i slutändan. Han
siar om att handeln i Sörmjöle inte kommer att klara sig trots den ökade handeln på sommaren.
8. Vad händer med den avgrävda riksväg 13 mellan Sörmjöle och Hörnefors?
Dag Åström, PRO-medlem, påpekar att en stor kundkrets inte har möjlighet att komma hit på
grund av den avgrävda riksväg 13 från Sörmjöle. Istället för att åka till Hörnefors veckohandlar
folk i Umeå vilket påverkar handlarna i Hörnefors negativt. Han uttrycker även en oro för hur det
ska gå det med läkarstationen, apoteket och folktandvården när många av de boende i det berörda
området väljer att skriva sig i Umeå. Många som är bosatta i området är besvikna på att
kommunen inte har satt ner foten i ärendet. Han beskriver läget med att två vägföreningar;
Boviken samfällighetsförening och Bådahällans samfällighetsförening äger vägen med
förhoppning om att den kan tas över av staten. Trafikverkets krav trappades då gradvis upp så till
den grad att vägföreningarna skulle behöva göra vägen till en BK1-väg som innebär att tyngsta
trafik ska tillgodoses och att tomter längs vägen måste inlösas för att kunna bredda vägen.
Länsstyrelsen har gjort ett uttalande om att det är vansinniga krav och otaliga möten har hållits
sen 2006. Åström ifrågasätter då varför Holmlund inte slagit näven i bordet i den här frågan.
Lennart Holmlund replikerar att Trafikverket inte går att ha att göra med. Allmänna vägar ägs av
staten. Kommunen har ingen möjlighet att ta över enskilda vägar och därför är inte frågan kommunens ärende. Holmlund lovar dock att kontrollera hos vem ärendet ligger i nuläget.
Dag Åström uttrycker sin oro för att de runt 600 familjerna i det berörda området ska börja pendla
in till Umeå istället för att välja Hörnefors.
Annika Gunnarsson tog nyligen över Coop-butiken och det dröjde tills en kund kom tillbaka med
ett kontoutdrag innan hon förstod vilken betydelse den avgrävda vägen fått. Kontoutdraget visade
att kunden förutom några få inköp på Coop Nära i Hörnefors även handlat många gånger på Teg
varpå Annika frågade om hon bodde på Teg. Det visade sig att kunden bodde i Sörmjöle och hade
övergått till att allt oftare handla i Umeå efter att vägen grävts av. Det går att konstatera att det
inte bara är Coop som påverkas, utan hela Hörnefors går miste om otroligt många kunder. Annika
har på en kort tid lyckats samla in en namnlista på 700 personer som vill att vägen ska återställas
och ställer sig frågan varför man inte bara kan återställa vägen.
Dan Vähä beräknar att det rör sig om 1 500 fritidshus i Sörmjöle med omnejd som påverkats av
vägens försvinnande och det blir många människor som väljer att åka till andra orter för handel
och aktiviteter.
Ingela Wallrud har diskuterat frågan i kommundelsnämnden och uttrycker att vi i Hörnefors har
Västerbottens finaste hälsocentral. I samband med att vägen grävdes av har hälsocentralen gått
miste om cirka 500 patienter som istället har valt att skriva sig i Umeå. Detta leder till ökade kostnader för kommundelen när det gäller förlorade skattepengar och därutöver ökade kostnader för
skolskjuts och inte att förglömma; ett dåligt klimat för de människor som drabbas.
Lennart Holmlund framhäver att sommarstugeområden alltid har varit omgärdade av enskilda
vägar. Den här situationen är inte unik i landet. Exploateringskostnaden för en allmän väg subventioneras inte av staten till enskilda personer. Som ett exempel består större delen av Täfteå
tätort av enskilda vägar. De boende väljer själva att bo där de bor och så här ser situationen ut i
många nya exploateringsområden runtom i landet. I det här fallet trodde samfällighetsföreningarna att de skulle kunna pressa Trafikverket till att ta över vägen. Det fungerade inte och nu
drabbas istället Sörmjölebor och Hörnefors av beslutet.
Eric Persson, Örnfrakt, påpekar att vägen inte är vilken privat väg som helst utan att den fanns
med på kartor redan från 1600-talet och därför borde ha mer prioritet än vanliga privata vägar.
9. Har det utretts var det är intressant att etablera sig i Hörnefors, både för befolkning och
företagare?
Lennart Holmlund svarar att områden med gångavstånd till tåget är mest attraktiva. Då menar han
söder om Resecentrum i närheten av järnaffären.
Ingela Wallrud meddelar att det är med detta i åtanke som förskolorna Palletten och Eriksdal utvidgas för att kunna hantera den kommande befolkningsökningen.
10. Vilket ekonomiskt stöd kan företagare få?
Håkan Johansson meddelar att Länsstyrelsen har möjlighet att ge stöd till företagare med 25 % av
investeringsbeloppet för maskiner, inventarier, byggnader och marknadsföring upp till 1,2 miljoner kronor. Det går också att få så kallade mikrostöd då 50 % av kostnaden beviljas. I dagsläget är
det endast två ansökningar per år som har beviljats på grund av lågt ansökningsantal och det finns
kapacitet för stöd till fler. Företagare som är intresserade rekommenderas höra av sig till Håkan
Johansson på Umeå Näringslivsservice.
11. Kan vi få en cykelled mellan Hörnefors och Norrbyn?
Lennart Holmlund besvarar frågan genom att referera till det omöjliga Trafikverket. Just nu är en
cykelled mellan Stöcke och Röbäck prioriterad i kommunen men ett bygge finns inte med i den
lokala trafikplanen förrän år 2024. Det ger en indikation på vilken brist på medel som finns till
cykelvägar just nu. En tunnel till Innertavle har däremot förskotterats. Det finns en stor brist och
ett stort behov av cykelbanor på många håll i kommunen. Ekonomiskt sett minskar skatteintäkterna på grund av att många förlorar jobben i den rådande ekonomiska krisen. Många arbetslösa saknar A-kassa och kommunen får då begränsade kommunala skatteintäkter. Umeå kommun
tar inte ansvar för några statliga vägar och med statliga vägar räknas 30 meter kring vägen.
Dan Vähä förtydligar att Trafikverket inte i dagsläget prioriterar vägen mellan Hörnefors och
Norrbyn.
12. Hörnefors saknar samlingslokaler. Vilka möjligheter finns?
Lars Hammarstedt, Hörnefors Församling, upplever att Hörnefors har en mörk sida då det finns
psykiskt sköra ungdomar som behöver hjälp. Tillsammans med Lulestift och Försäkringskassan
har Hörnefors kyrka initierat Starthjälp där ungdomar ska få arbeta med enklare tjänster för att sedan ha lättare att komma ut i arbetslivet. Problemet är att projektet saknar lokaler och Hammarstedt ber kommunen om hjälp genom att föreslå att kommunen inreder Röda villan för detta
behov.
Dan Vähä tillägger att även HIF:s idrottshus kan användas och att Gamla lärarbostaden på 300–
400 kvm står helt oanvänd.
Stina Wallin svarar att Gamla lärarbostaden som också går under namnet Gula villan ska rivas,
men att pengar saknas i dagsläget. Ingen upprustning kommer således att ske.
Dan Vähä upplever också att större samlingslokaler saknas i byn. Det har sedan år 2007 drivits en
process med idéer kring en lösning på frågan om brist på samlingslokal i Hörnefors. Hörneforsgården är en lokal på 1 500 kvm som inrymmer de flesta funktioner. Historiskt sett byggdes och
ägdes Hörneforsgården av MoDo och NCB. Vid nedläggningen av fabriksverksamheten 1982
övertog kommunen fastigheten tills den såldes för drygt tio år sedan till Håkan Karlsson och
Håkan Eriksson. De nya ägarna investerade 2–3 miljoner kronor i och med att de renoverade
fastigheten och bland annat installerade ett modernt kök. På senare år har Håkan Eriksson själv
tagit över driften av Hörneforsgården och har inte fått bäring för uppvärmnings- och
driftskostnaden. Därför är Hörneforsgården nu kallställd. Dan Vähä undrar om man kan ordna en
gemensam samlingslokal för föreningslivet i Hörneforsgården? HIF sitter nämligen med en lokal
byggd kring 30-talet som har höga driftskostnader. Idrottsföreningen vill kunna hyra lokal vid
behov och inte vara fastighetsägare. Enligt Vähä är en grävskopa det billigaste alternativet för
HIF när det gäller idrottshuset eftersom en renovering av lokalen är för kostsam. Även andra
föreningar har behov av en samlingsloka. Ska kommunen gå in och hyra för föreningslivet? Hur
ska man tänka strategiskt? Vem ska betala? Vad händer om lokalen drivs av en förening men får
driftsbidrag av kommunen? Hur diskuterar man i kommundelsnämnden?
Ingela Wallrud berättar att diskussionerna kring avsaknaden av en samlingslokal påbörjades redan
i december 2008. Vi har få möteslokaler och stora behov i Hörnefors. En utredning påbörjades
om att bygga ett Föreningarnas hus. Många, även privatpersoner, har bidragit till utredningen. För
sex månader sedan gjordes ytterligare en utredning tillsammans med elevrådet, fritidsgården och
ungdomarna. Att driva ett hus enbart för föreningarna i byn är inte aktuellt kostnadsmässigt i
dagsläget. Just nu tittar kommunen på att sammanföra föreningar, bibliotek och ungdomar i en
och samma lokal. Kommundelen har blivit lovad 16 miljoner kronor till år 2016 för en samlingslokal, men de pengarna kommer inte att finnas kvar då eftersom världsekonomin är på fritt fall.
Carin Conradsson som sitter som ledamot i Hörnefors kommundelsnämnd betonar att även om de
16 miljonerna som är utlovade 2016 inte kommer att finnas skulle de ändå inte räcka till för att
täcka alla de behov som vi har. Conradsson påpekar också att vi har ett behov just nu och frågar
vad vi ska göra till dess att en långsiktig lösning har hittats. Även PRO och SPR saknar lokaler
för att träffas i grupper om hundra personer. Kommunhuset står till förfogande, men där saknas
möjligheten att tillreda kaffe och fika. Kyrkans församlingsgård är ofta fullbelagd.
Dan Vähä frågar kommundelspolitikerna om man kan prata om en förhyrning på ett par år av
Hörneforsgården tills en annan lösning står redo?
Lennart besvarar frågan genom att påpeka att lokaler för pensionärsverksamhet inte är subventionerade någonstans om det inte gäller studiecirklar för ett mindre antal.
Ingela Wallrud i sin tur informerar om att Hörnefors kommundelsnämnd täcker socialtjänst,
skola, omsorg, kultur och fritid. Det är inte nämndens ekonomiska ansvar att se till det här behovet. Hon råder istället samtliga föreningar att gå ihop och bilda ett Folkets hus av Hörneforsgården och driva den med en gemensam förening. Då kan man förhandla med kommunen om ett
driftsstöd. Vi har tuffa år framför oss trots att vi har sparat två miljoner kronor. Fokus inom
kommunen ligger på avyttring av fastigheter, inte nyförvärv. Därför är det inte aktuellt för kommunen att köpa Hörneforsgården.
Carin Conradsson replikerar att ingen av föreningarna har ekonomiska muskler att köpa Hörneforsgården och att bankerna inte skulle bevilja lån för ett köp heller.
Lennart Holmlund rekommenderar föreningarna att vända sig till Samlingslokaldelegationen som
ligger under Boverket och som kan ge stöd åt bildandet av Folkets hus-föreningar.
Igor Jonsson undrar om behovet är större nu än när fastigheten såldes till Håkan Eriksson och
Håkan Karlsson. Lennart Holmlund säger att antalet pensionärer är fler i Hörnefors och på så sätt
är behovet större.
Dan Vähä tycker att föreningarna ska fundera på att bilda ett Folkets hus och kolla med Boverket
vilket stöd som kan ges. Han vill också att vi jämför med Rundvik som lyckades bilda en Folkets
hus-förening.
12. Hur kan vi göra reklam för Hörnefors?
Patrick Andersson har ett outnyttjat bygglov för en skylt vid E4:an som han gärna låter företagare
i Hörnefors nyttja. Den som är intresserad kan höra av sig direkt till Patrick på Hörnefors Vägkrog & Trafikbutik eller till HuFF. Det diskuteras kort kring digital skyltning och Igor Jonsson
säger att digital skyltning inte är tillåten även när det inte utgör trafikfara på grund av att Umeå
kommuns reglemente kring skyltning är från 1976 och tekniken har utvecklats sedan dess.
13. Mötets avslutning
Slutligen tackar Dan panelen och deltagarna. Mötet avslutas.
Har du åsikter om eller tillägg till någon av frågorna som diskuterades på mötet eller vill diskutera nya
frågor som rör Hörnefors utveckling och företagsliv är du välkommen att höra av dig till HuFF på epostadressen [email protected] eller i något av forumen på www.huff.nu. På webbplatsen kan du också bli
medlem, läsa tidigare styrelseprotokoll samt se vad som händer i föreningen härnäst.
Deltagare HuFF politisk hearing 2012-12-06
Namn
Politisk enhet
Boel Lindén
Vänsterpartiet
Dan Vähä
Nordmalings kommun
Håkan Johansson
Umeå Näringslivsservice
Igor Jonsson
Vice ordf. Hörnefors kommundelsnämnd (M)
Ingela Wallrud
Ordf. Hörnefors kommundelsnämnd (S)
Lena Carlsson
Kommundelschef Hörnefors
Lennart Holmlund
Umeå Kommun
Peder Westerberg
Folkpartiet Umeå
Roland Carlsson
Umeå Näringslivsservice
Namn
Företag
Anna Lawrence
Wordchange Language Services
Annika & Rolf Gunnarsson
Coop
Carina Andersson
Reklamtjänst
Eric Persson
Örnfrakt
Gunnar Engström
ESTR AB
Helen Bergström
Butiq HH
Patrick Andersson
Hörnefors Vägkrog & Trafbut AB
Peder Andersen
Norrlands IT AB
Per Evertsson
Fameva Hamnskär
Namn
Förening/organisation
Carin Conradsson
PRO och kommundelsnämnden
Christer Fredriksson
Ordf. SPF
Christer Nilsson
HBK - Hörnefors Båtklubb
Curt-Olov Hellman
Civilförbundet Hörnefors
Dag Åström
PRO
Inge Törnlund
Civilförbundet Hörnefors, SPF
Kurt Johansson
Civilförbundet Hörnefors
Lars Hammarstedt
Hörnefors Församling
Lena Lindholm
Hörneå Bygdegårdsförening, Hörneå bys hemsida
Per Fredriksson
Bjännöns vägförening
Torbjörn Hammarström
PRO Hörnefors
Ulla-Britt Gustafsson
PRO
Åke Gunnarsson
Hörneå Samfällighet
Namn
Privatpersoner
Ann-Katrine Holmlund
Privatperson
Hans Holmlund
Privatperson
Olle Eriksson
Privatperson
Stina Wallin
Privatperson
Ulla Eriksson
Privatperson