Transcript Ditt Landsting nr 2 2012 - Blekinge folkhögskola

Ditt Landsting
Nr 2• 2012
Det ofattbara –
och sedan?
Hur kan livet gå vidare när en
närstående begått självmord?
Vilka tankar brottas man med?
Hur ter sig sorgen, och kan
man skapa något meningsfullt
av det som hänt? Möt AnnMarie Karlsson, vars son Eilert
för två år sedan tog sitt liv.
Sidan 8-10
Ny metod för att
tappa övervikt
Med hjälp av en ny metod kan
överviktiga minska upp till hälften av sin övervikt på ett år. 25
Blekingebor prövar nu metoden
som deltagare i ett forskningsprojekt. Metoden går ut på att
tömma magsäcken med hjälp av
en slang.
Sidan 7
1177 – proffs på
råd via telefon
Har du blivit sjuk och behöver
goda och professionella råd när
din vårdcentral har stängt? Då
är det telefonnumret 1177 som
gäller. Ditt Landsting har träffat
sjuksköterskorna som finns där
för dig dygnet runt.
Sidan 12-13
Beroendeenhet
blev stor framgång
Foto: Håkan Linder
Landstinget Blekinges beroendeenhet har fyllt ett år. Den
nya formen av behandling av
patienter med alkohol- och
drogberoende har blivit en
framgång.
– Att jag kom till beroendeenheten har totalt förändrat
mitt liv, säger en av patienterna.
SIDAN 3
Från hopplöshet till handlingskraft
Har du hamnat i en hopplöshet av exempelvis sjukskrivningar, arbetslöshet och depression? Det
behöver inte fortsätta att vara så. Det vet Anna Ahnelöv och Carolin Müller från Karlskrona. För
tre år sedan förändrades deras liv från det mörka till det ljusa, och det genom den kraft som finns
inom dem själva och inom alla människor. De behövde bara lite hjälp med att locka fram den.
Mammas mat är
nyttigast
Siffrorna över hur många som
ammar i Sverige sjunker.
Mödra- och barnhälsovården
ser gärna att fler mammor ammar. Amningen ger nämligen
en rad positiva effekter för
barnet och även för mamman.
Sidan 11
Sidan 4-5
Lättläst Information och nyheter från Landstinget Blekinge
Sidan 15
Postens gruppförsändelser
Ditt Landsting oktober 2012
2
KRÖNIKAN
Rätt klädd på jobbet?
Ibland är det otacksamt att vara
politiker. Det fick stackars Andreas
Carlgren erfara när han för ett år
sedan ville diskutera licensjakt på
varg i riksdagen. I stället hamnade
fokus på hans klädval. Andreas
Carlgren, för dagen iklädd en svart,
om än ganska proper skinnjacka,
bröt mot riksdagens informella
klädkod, hävdade en del kritiker.
Någon förespråkare för en mer
strikt klädstil menade också att det
skett en förflackning under årens
lopp.
derna förändras såklart över tiden
i takt med att samhället utvecklas.
För tjugo år sedan var det otänkbart för en banktjänsteman att gå
till jobbet utan slips och kavaj.
Samma sak gällde den manliga
tv-hallåan. Vi påverkas också starkt
av hur högsta chefen klär sig. Om
han eller hon vågar bryta tabun,
följer vi andra lydigt efter. När
Hans Westberg blev vd på Ericsson
skrotade han omgående slipsen.
Ett år senare hade alla män i koncernledningen gjort detsamma.
Mot det talar Thage G Petterssons
vittnesmål i en av våra kvällstidningar härförleden. Enligt egen
utsago hade han i uppdrag att
hålla koll på Olof Palmes klädval.
Han kunde nämligen dyka upp i
mer officiella sammanhang iklädd
toppluva och kostym. Något som
vållade viss irritation i kanslihuskorridorerna.
Hur vi klär oss säger förstås något
om vilka vi är och hur vi vill
uppfattas. Men det finns också
helt andra bakomliggande skäl till
varför en viss yrkesgrupp klär sig
på ett visst sätt. Skälen kan vara
praktiska (en polis som trasslar
in sig i en långkjol lär få svårt att
fånga bovar) eller säkerhetsmässiga
(vem vill åka buss med en chaufför
iklädd flip-flop?). I sjukvården
finns strikta klädregler, inte av estetiska skäl, utan för din säkerhets
skull. Till exempel är läkarrocken
På alla arbetsplatser finns mer
eller mindre formaliserade regler
kring hur man klär sig. Klädko-
med lång ärm ett minne blott.
Förklaringen är att den bidrar till
ökad risk för spridning av bakterier
vilket i sin tur kan påverka ditt
tillfrisknande. Så om du mot
förmodan skulle stöta på en läkare
i långärmat, lyd chefläkare Kennert
Lenhoffs råd på sidan 16 – reagera
och kräv ett klädbyte!
I detta nummer av Ditt Landsting skriver vi även om amning.
Statistiken visar att nyblivna
mammor i Blekinge ammar i
mindre utsträckning än i övriga
landet, trots att amningen är bra
både för bebisens hälsa och för
mammans.
Ann-Marie Karlsson, vars son tog
sitt liv, har mött både tystnaden
men också de välvilliga men inte
alltid lyckade försöken att trösta.
Sist men inte minst öppnar vi
också dörren för ett allvarligt
ämne. Självmord är tabu- och
skambelagt och vi är säkert många
som skulle känna oss rådvilla om
vi fick veta att exempelvis någon
av våra vänner mist en familjemedlem genom självmord. Hur
pratar man om det som hänt?
Det är ett faktum att livet går
vidare, även efter det mest fruktansvärda. Men hur?
Med förhoppning om en god
läsestund,
Madeleine Flood
kommunikationsdirektör
Landstinget Blekinge
Kuratorer finns på alla ungdomsmottagningar
marna att må bättre. Vid behov
kan kuratorn kontakta en läkare.
Vid mötena träffar kuratorerna
ungdomarna ensamma eller
tillsammans med sina föräldrar.
Hur många gånger man träffas
avgörs av den unges behov och
önskemål.
Kuratorerna tjänstgör vid alla
ungdomsmottagningar i Blekinge, det vill säga i Karlshamn,
Karlskrona, Ronneby, Olofström
och Sölvesborg.
Sedan april i år har ungdomsmottagningarna i Blekinge
egna kuratorer som med
samtalsterapi hjälper ungdomar att må bättre. Satsningen
började som ett projekt år
2009 och nu har landstinget
beslutat att två av kuratorstjänsterna ska finnas kvar.
– Det innebär att vi kan fortsätta
med verksamheten som uppskattas
av de ungdomar som kommer till
oss, säger Anneli Nilsson, kurator
på ungdomsmottagningen i Karlskrona.
Stort behov
Behovet av att få stöd och hjälp
är stort i Blekinge och många
ungdomar besöker kuratorerna på
ungdomsmottagningarna.
– Oftast är det ungdomarna
själva som tar kontakt med oss.
Men det kan även vara elevhälsans
personal som ger ungdomarna en
- Det är viktigt att vi finns geografiskt nära ungdomarna, menar Anneli Nilsson, en av de kuratorer som sedan april finns vid ungdomsmottagningarna i
Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Olofström och Sölvesborg.
remiss till mottagningarna. Det
har även blivit allt vanligare att
föräldrar kontaktar oss, berättar
Anneli Nilsson.
Anledningarna till ett besök är
olika. De som kommer kan till
exempel vara deprimerade, ha
ångest, vara mycket stressade eller
ha sömnsvårigheter. Med samtalsterapi hjälper kuratorerna ungdo-
Erbjuds studiebesök
Ungdomsmottagningarna
erbjuder alla som går i årskurs 8
ett studiebesök där de träffar en
barnmorska och en kurator.
– Det är viktigt att vi når ungdomarna tidigt och berättar om
vår verksamhet. De ska veta att
vi finns och vad vi kan hjälpa till
med, säger Anneli Nilsson.
Ditt Landsting
Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör
Produceras av Landstinget Blekinge
och delas ut till alla hushåll i Blekinge.
Redaktör: Jens Lindell, informationsavdelningen
Landstinget Blekinge
Produktion: Informationsavdelningen
Landstinget Blekinge
Tryck: Markbladet tryckeri AB, Skene
Att boka tid
Är du under 26 år är du alltid
välkommen till ungdomsmottagningarna i Blekinge. Här får
du preventivmedelsrådgivning
och stöd och hjälp om du inte
mår bra. Du bokar tid genom
att ringa din mottagning under
telefontid eller e-posta din mottagning.
Telefonnummer och e-postadresser hittar du på
www.umo.se.
Adress och telefon:
Landstinget Blekinge
371 81 Karlskrona
0455-73 10 00
E-post: [email protected]
Internet: www.ltblekinge.se
Ditt Landsting oktober 2012
3
Missbruksbehandling utifrån
patientens förutsättningar
Den 1 juni i fjol invigde beroendeenheten sin verksamhet. Med
planerad tillnyktring, abstinensbehandling och personlig kontakt
vänder de sig till patienter som är illa ute. Nu, ett år efter invigningen, kan personalen inte tänka sig en missbruksvård utan
beroendeenheten.
Innan beroendeenheten slog upp
portarna behandlades missbrukande patienter på psykiatriska
akutavdelningen. Med tiden blev
vårdplatserna för få och personalen
kunde inte lägga tillräckligt med
tid på patienterna. Något behövde
göras, vilket blev initiativet till
beroendeenheten.
Fler vårdplatser
– Tidigare fick patienterna två
till fyra dygn på sig, sedan var
vi tvungna att ge plats åt nya
patienter. Nu har vi fler vårdplatser
och man vårdas oftast mellan fyra
och åtta dygn på avdelningen.
Kort sagt kan vi ge bra vård och
bättre förutsättningar att klara sig
själv i framtiden och därigenom
ökar patienternas livskvalitet, säger
Peter Stålhandske, avdelningschef
på beroendeenheten.
Lättare att söka hjälp
I och med att verksamheten är helt
inriktad på beroendevård menar
personalen att det är lättare för patienter att överväga idén om vård
på beroendeenheten jämfört med
att söka hjälp inom psykiatrin. För
att underlätta ytterligare arbetar
enheten mycket med att sprida
information om vilka alternativ
som finns för missbrukare i
Blekinge.
– Oftast kommer inte patienten själv till oss, utan får kontakt
genom missbruksvården i sin
kommun. Därför är det viktigt att
vi har bra relationer och samarbeten i hela länet.
Goda relationer
Vi jobbar i nära samarbete med
kommunerna, andra avdelningar
inom landstinget, brukarorganisationer och numera nyktra
”Beroenden förknippas
behövs i behandlingen, säger Peter
Stålhandske.
– Det personliga är väldigt
viktigt, speciellt att de känner att
de blir bemötta med värdighet.
Många patienter kommer dessutom tillbaka, ibland många gånger,
innan de är redo att övervinna sitt
beroende. De har en trygghet i
att de alltid är välkomna tillbaka
och alltid blir behandlade som
människor. Beroenden förknippas
annars ofta med skam, men den
associationen slipper patienterna
här, säger Niklas Ankarberg, verksamhetschef för länsgemensam
psykiatri där beroendeenheten och
Blekinges psykiatriska akut- och
intensivvård ingår.
Det har hänt mycket det senaste
året, men arbetet stannar inte där.
Just nu planeras det för fullt inför
öppnandet av en ny mottagning
som ska gå hand i hand med
beroendeenheten. Tanken är att de
patienter som behöver ska kunna
ha fortsatt kontakt där efter sin
vårdtid på beroendeenheten.
– Alla patienter är olika och
vi försöker alltid möta de individuella behoven. En del patienter som
har varit inlagda har ett fortsatt
ersätta sitt beroende med ett läkemedel för att kunna sluta.
– De som missbrukat heroin
länge kan ha extremt svårt att
komma ifrån sitt beroende. Då
kan vi ersätta ruset som heroinet
”Under hela förloppet med avvänjning och behandling finns dessutom även vardagliga utmaningar som
att skaffa jobb, sköta hemmet, laga mat och annat.”
behov av kontakt. Då tror vi det
är bra att det finns en mottagning
man kan återkomma till, säger
Peter Stålhandske.
Behandling med läkemedel
Något som är relativt nytt och
bara har använts i ett och ett halvt
år i Landstinget Blekinge är substitutionsbehandling. Det går ut
på att vissa patienter kan behöva
ger med ett läkemedel som minskar suget. Ibland räcker det att
använda läkemedlet under en
period, ibland måste man fortsätta
hela livet. Under hela förloppet
med avvänjning och behandling
finns dessutom även vardagliga
utmaningar som att skaffa jobb,
sköta hemmet, laga mat och annat
som oftast inte har fungerat på
länge, säger Peter Stålhandske.
ofta med skam, men den
associationen slipper patienterna här.”
alkoholister för att utveckla och
underhålla relationer. Det ger
även den personliga kontakt som
Peter Stålhandske, avdelningschef, Niklas Ankarberg, verksamhetschef,
Normunds Cirulis, läkare och Andrey Grigoriyants, underläkare, tycker att
beroendeenheten blivit ett lyft för missbruksvården i Blekinge.
Frivilliga institutionsvården
minskar i Sverige
Den frivilliga institutionsvården av personer med missbruksproblem
har minskat med en tredjedel sedan början av 2000-talet enligt statistik från Socialstyrelsen. Den 1 november 2011 vistades 2 100 vuxna
personer med missbruks- eller beroendeproblem frivilligt vid institution. Det kan jämföras med 3 100 personer i början av 2000-talet.
Andelen som tvångsvårdas är betydligt färre. Den 1 november tvångsvårdades 276 vuxna personer med missbruks- eller beroendeproblem
runtom i Sverige. Det är en marginell ökning jämfört med början av
seklet. Tvångsvården gäller framför allt 40-60-åringar med alkoholmissbruk och 20-30-åringar med narkotikamissbruk.
”Det har totalt förändrat mitt liv”
Det har hänt mycket inom Blekinges beroendevård sedan beroendeenheten invigdes, men
hur uppskattas den nya mottagningen av patienterna? Ditt Landsting har talat med en man
som genom enheten har fått hjälp med sitt beroende.
– Innan jag kom till beroendeenheten fick jag hjälp i psykiatrin. Det var en läkare där
som föreslog att jag skulle ställa
mig i kö till beroendeenheten
när den var ny och när jag till
slut kom in där fick jag hjälp
genom metadonprogrammet.
Jag fick andra mediciner tidigare, men de funkade inte lika
bra. Nu har jag inte haft ett enda
återfall.
Metadon används i substitutionsbehandling för att ta kontroll
över beroendet och ersätta ruset
från de droger som patienten är
beroende av. Men det räcker inte
med en kort avvänjning – substitutionsbehandling kan pågå länge,
ibland livet ut.
– Jag kommer tillbaka ofta
och träffar en psykolog. Den
nya mottagningen med eftervård låter som en vettig idé för
oss som har gått vidare. Det tog
lite tid innan jag fick komma
till beroendeenheten, men jag
uppskattar det jättemycket. Det
har totalt förändrat mitt liv.
Ditt Landsting oktober 2012
4
De har öppnat
livet på vid gavel
Anna var arbetslös, sjukskriven och deprimerad. Carolin
hade skärmat av sig helt och
svarade inte ens i telefon.
Landstingets kurs Liv i livet
blev vändpunkten för de båda
unga kvinnorna.
Carolin Müller kom till Karlskrona från Stockholm år 2006,
som nybliven mamma.
– Jag hade inga vänner här och
en liten bebis att ta hand om. Jag
började lite utbildningar, men
det funkade inte. Jag orkade helt
enkelt inte, utan blev sjukskriven
gång på gång.
Carolin, som tidigare haft ett
rikt socialt liv, mådde till slut så
dåligt att hon skärmade av sig från
omvärlden. Hon slutade träffa
andra människor och svarade inte
ens när det ringde i telefonen.
Genom socialtjänsten fick hon
hösten 2009 erbjudande att gå
landstingets sexveckorsutbildning
Liv i livet.
– Jag tyckte att det lät bra och
var lättad över att kursen inte var
på heltid utan 20 timmar i veckan,
minns Carolin.
Liknande livserfarenheter
När hon kom till kurslokalen
för det första utbildningstillfället
träffade hon två handledare och en
grupp med andra kursdeltagare.
En av dem var Anna Ahnelöv,
som liksom många av de övriga
deltagarna hade livserfarenheter
som liknade Carolins.
– Jag var arbetslös, sjukskriven
och deprimerad. När jag blev
gravid höll jag mig hemma. Jag
mådde inte bra och såg bara motgångar, berättar Anna.
Hon minns att hon var ganska
skeptisk till Liv i livet men bestäm-
Liv i livet blev den vändpunkt i
tillvaron som de behövde.
– För mig var det viktigt att
någon trodde på mig. Anna och
Yvonne var som handledare väldigt
öppna med hur de själva haft det
och har det. De använde sig själva
och var med i allting på ett personligt plan, säger Carolin Müller.
”Jag har förstått att jag inte kan vänta på att
någon annan ska göra saker åt mig. Det är jag
som har ansvar för att hantera mina problem.”
de sig ändå för att ge utbildningen
en chans och blev positivt överraskad. De föreläsningar hon väntade
sig att få uteblev.
– I stället var det mer en fråga
om vad vi som deltagare tyckte
och tänkte.
Betydelsefull handledare
Ditt Landsting träffar Anna
Ahnelöv och Carolin Müller på
ett café i Karlskrona, där de passar
på att ta en återträffsfika med sin
handledare Anna Andersson i samband med intervjun. Kaffemuggarna är tömda, sommarregnet
vräker ner utanför och medan
samtalet fortskrider underhåller
Anna Andersson och Carolins
sexårige son varandra vid bordet
bredvid.
Carolin och Anna framhåller
båda sina handledares roll i att
Med handledarnas hjälp fick alla
deltagare sätta upp långsiktiga mål
och veckomål. Med hjälp av hela
gruppen utvärderade alla sedan
hur de arbetat med och uppfyllt
sina mål. Whiteboardtavlan fylldes
med goda råd och tips.
Carolin hade som mål att gå ner
i vikt, medan Anna föresatte sig att
sluta röka under graviditeten.
– Det tog ett tag, men i slutet
lyckades jag, ler Anna och minns
att de under ett utbildningspass
också fick måla positiva och negativa känslor.
Tavlorna med de positiva känslorna tog de med hem, de negativa
fick sitta kvar i klassrummet.
Sakta men säkert märkte Anna
och Carolin hur de förändrades.
– Före utbildningen tänkte jag
alltid negativt och såg bara motgångar. Nu började jag se ljusare
på tillvaron och upptäckte att livet
inte blir lika kämpigt om man
tänker positivt, berättar Anna.
Slumrande kreativitet
Carolin hittade tillbaka till sitt
gamla, sociala jag och så började
hon måla igen, en fritidssyssla som
slumrat under de deprimerade
åren.
Och det hände fler positiva
saker för de unga kvinnorna som
en följd av kursen. Anna började
plugga till undersköterska och fick
arbete inom kommunens äldreför-
valtning redan halvvägs in i den
tvååriga utbildningen.
– Det känns jättebra att jag
”Alla kan behöva jobba
med sin självkänsla. Därför
borde alla få chansen.”
fixade undersköterskeutbildningen
samtidigt som jag jobbade och
Liv i livet
• Initiativtagare till Liv i livet är Birgitta Lundberg, chef för Blekinge
kompetenscentrum, landstingets
utbildnings- och forskningsenhet.
• Grunden till Liv i livet är en vetenskapligt underbyggd utbildning,
Att leva ett friskare liv, som bygger
på forskning gjord vid Stanforduniversitetet i USA.
• Utbildningen finansieras av
samordningsförbundet i Blekinge,
Finsam.
• Liv i livet sker i samarbete med
länets folkhögskolor.
• Utbildningen startade år 2008 och
hittills har några hundra Blekingebor gått Liv i livet.
• Mer information om Liv i livet
finns på
www.ltblekinge.se/livilivet.
Anna Andersson och Carina Andersson
Ditt Landsting oktober 2012
5
Anna Ahnelöv och Carolin Müller var båda deprimerade, sjukskrivna och arbetslösa. Med utbildningen Liv i livet vände tillvaron. – Tack vare bra handledare och kamrater som
befann sig i samma situation blev vi pushade till att tro på oss själva, berättar Anna och Carolin.
hade en liten. Jag är sjukt stolt över
mig själv, slår Anna fast, och berättar sedan att hon fortfarande läser
sina gamla anteckningar från Liv i
livet, som stöd när det är motigt.
– Jag har förstått att jag inte
kan vänta på att någon annan ska
göra saker åt mig. Det är jag som
har ansvar för att hantera mina
problem.
För Carolin blev arbetslösheten
ett minne blott när hon i april
2011 fick praktikplats vid kaffestugan i Wämöparken.
Bättre självkänsla
– Redan efter två veckor blev jag
erbjuden anställning. Vi är faktiskt
två från utbildningen 2009 som
jobbar där. Vi brukar säga att vi
har Liv i livet att tacka för att vi är
här, berättar Carolin, som liksom
Anna Ahnelöv välkomnar att
utbildningen nu får en variant som
är skräddarsydd för unga människor, Liv i livet ung.
Samtidigt menar de att alla
människor skulle ha nytta av att gå
Liv i livet.
– Alla kan behöva jobba med
sin självkänsla. Därför borde alla få
chansen. Ta den om du får den!
”Var och en har sitt eget facit”
Liv i livet handlar inte om att
berätta för någon hur man ska
leva utan om att locka fram
handlingskraften i varje människa. Du får hjälp att börja tro
på dig själv och arbeta med
din personliga målsättning.
Det viktigaste instrumentet:
gruppen.
– Vi har inget facit. Du har
ditt eget facit, som du ska hitta
fram till med hjälp av oss handledare och av gruppen, säger
Anna Andersson, som arbetat som
handledare i Liv i livet och är projektledare för den nya satsningen
Liv i livet ung.
Många handledare har själva
haft liknande erfarenheter som
deltagarna, till exempel varit sjukskrivna eller långvarigt arbetslösa.
– Jag använder mig själv som exempel och är på så vis ledare men
samtidigt delaktig i gruppen. Det
är nödvändigt för att skapa förtroende, menar Anna Andersson.
Att skapa en positiv gruppidentitet är viktigt för att stärka
individen. Under första veckan
av utbildningen får deltagarna
lära känna varandra och sätta upp
regler för hur de ska ha det tillsammans, som grupp, och så övar
de samarbete.
– Det är fullt tillåtet att sitta tyst
eller gå ifrån när man behöver det,
säger Anna Andersson.
Handfasta förändringar
Varje deltagare sätter under
utbildningen upp både långsiktiga
och kortsiktiga mål, som man
arbetar för att uppnå med hjälp
av gruppen. Det handlar ofta om
enkla, handfasta saker som att
vända på dygnet, äta bättre och
bli medveten om hur man lever
sitt liv. Handledaren Carina
Andersson berättar om vilka
fantastiska resultat de brukar se
hos deltagarna.
– Det händer oerhört mycket
på bara några veckor. Det är
fantastiskt vilken utveckling de
allra flesta går igenom.
Resan mot målet
Deltagarnas mål handlar ofta om
att övervinna en social fobi, till
exempel att våga åka buss eller
ringa till en myndighet. Mål
som handlar om fysisk aktivitet
och bättre kost är också vanliga.
– Det är okej att misslyckas.
Målet är inte viktigast utan resan
mot målet och att man övar på
förmågan att sätta lagom stora
och lagom svåra mål, säger
Carina Andersson.
Foto: Håkan Linder
En chans till unga som
aldrig fått en chans
Tänk dig att du är ung och
aldrig haft ett jobb. Du har
heller aldrig klarat skolan.
Du har ingen naturlig roll i
samhället och det har gjort
dig deprimerad. Du är beroende av dina föräldrar eller
socialtjänsten för att kunna
försörja dig. Egentligen har
du bara lärt dig en enda
sak: Du duger ingenting till.
Detta är verkligheten för
många unga i Blekinge och det
är här utbildningen Liv i livet
ung ska göra nytta.
– Vi vill ge en chans till den
som aldrig fått eller förmått att
ta några chanser. Att vara utan
arbete, sjukskriven eller på andra sätt stå utanför samhället är
knäckande för självförtroendet.
Är du ung är du extra känslig,
säger Birgitta Lundberg,
initiativtagare till utbildningen
Liv i livet, som nu startar i en
särskild version anpassad för
unga i åldern 18-25.
Stort intresse
Hon räknar upp faktorer
som arbetslöshet, obefintlig
utbildning, dåligt socialt stöd
i familjen, låg självkänsla och
skolfobi, som vanliga bland de
ungdomar landstinget vill nå
med utbildningen.
– Tyvärr är de alltför många,
konstaterar hon.
Deltagarna har landstinget
hittat främst genom nära arbete
med Socialtjänsten. Fler vill gå
utbildningen än vad landstinget
haft möjlighet att erbjuda.
Utbildningen blev fulltecknad
och flera som inte fick plats får
vänta till nästa omgång som
Birgitta Lundberg hoppas ska
bli verklighet.
Förberedelse för arbete
Liv i livet ung har i grunden
samma upplägg som ursprungskursen Liv i livet men de 6
utbildningsveckorna ha förlängts till 16, bland annat för
att få med arbetslivserfarenhet.
I Liv i livet ung ingår också
förberedelser för att kunna få
och behålla ett arbete och hjälp
med att förstå hur en jobbintervju går till och hur man
skriver ett cv.
– Arbetslivet är fullt av
oskrivna regler som är självklara
för oss som arbetar, men som
man måste lära sig om man
aldrig haft ett arbete, säger
handledaren Carina Andersson.
Ditt Landsting oktober 2012
6
Ultraljud ska upptäcka bråck
Män i Blekinge som fyller 65 år ska
erbjudas ultraljudsundersökning.
Syftet är att ta reda på om de lider
av bråck på stora kroppspulsådern.
Bråck på stora kroppspulsådern
drabbar framför allt män i åldern
65-75 år. Mellan 2 och 5 procent
av männen lider av bråck, eller
aortaaneurysm som det också
kallas. För många är tillståndet
helt ofarligt, medan det för en del
kan leda till döden. Men bråcket
kan opereras med gott resultat,
förutsatt att det upptäcks i tid.
Central kassa
första anhalt för
fler patienter
Sedan den 1 juni ska alla patienter
vid bland annat ögonkliniken och
öron-, näs- och halskliniken vid
Blekingesjukhuset i Karlskrona
registrera sig i centralkassan i sjukhusets huvudentré. Det innebär att
du efter registrering måste ta dig
från centralkassan till klinikernas
lokaler.
– Förändringen har i det stora
hela fungerat bra, de flesta hittar
rätt, säger Jeanette Sisins, chef för
centralkassan.
Ögonkliniken och öron-, näsoch halskliniken ligger i en annan
byggnad på sjukhusområdet,
byggnad 13. För att komma dit
från centralkassan kan du antingen
gå utomhus eller via en kulvert i
plan 1, som är en stor och upplyst
korridor i sjukhusets källarplan.
Vägen genom kulverten till byggnad 13 är markerad med en tjock,
svart linje som är enkel att följa.
De som oftast hamnar fel är
patienter som ska till ögonoperation i byggnad 13. För att komma
rätt måste du när du kommit till
byggnad 13 ta hiss D till plan 7.
– Om du känner dig det minsta
osäker, säg till i kassan så får du en
karta med vägbeskrivning i handen, uppmanar Jeanette Sisins.
Fler blodgivare
behövs
Blod är nödvändigt i modern
sjukvård, till exempel vid olycksfall med stora blödningar och vid
operationer. Men det råder brist på
blod i Blekinge. Därför behövs fler
blodgivare. De allra flesta friska
personer mellan 18 och 65 år kan
ge blod. I Blekinge kan du lämna
blod i Karlskrona, Ronneby och
Karlshamn.
Läkare i skjorta och jeans
ett minne blott
Bilderna till höger visar samma
läkare, i samma undersökningsrum. Den avgörande
skillnaden: kläderna. Numera
ska all sjukvårdspersonal som
har patientkontakter, inklusive läkare, vara helt klädda i
arbetskläder, en viktig del av
landstingets hygienregler.
– Jag har varit doktor i 37 år och
i 35 av dem har jag gått omkring
i civila kläder och tänkt att det
är det rätta. Nu måste vi anpassa
oss till att något annat är rätt och
riktigt, säger allmänläkaren och
chefläkaren Kennert Lenhoff.
Tidigare hade allmänläkarna,
som är de läkare du möter vid din
vårdcentral, ofta enbart civila kläder eller möjligen en läkarrock på.
– Tanken med detta var att
underlätta kontakten med patienten genom att signalera jämlikhet, förklarar Kennert Lenhoff.
Rocken kan finnas kvar men nu
är den, liksom övriga arbetskläder,
kortärmad.
Multiresistenta bakterier
Förutom att kraven på patientsäkerhet generellt har höjts på
senare år, tampas vården med extra
motståndskraftiga så kallade multiresistenta bakterier. I sitt arbete
kommer allmänläkarna ofta i kontakt med infektioner i samband
med undersökningar.
Visserligen är andra delar av
hygienrutinerna, såsom
att alltid tvätta
händerna med
sprit mellan
patientbesöken,
minst lika viktiga, men rätt
kläder gör det
också svårare för
läkaren att råka
överföra bakterier och virus
från en patient
till en annan.
Isabelle kan rädda liv.
Kan du?
Var 17:e minut får någon i
Sverige stroke. Att få vård
snabbt är livsviktigt.
Allt som krävs för
att rädda liv är att
du känner igen
symtomen och
ringer 112 direkt.
Patientsäkerhet
i fokus
Hur läkaren är
klädd är en väldigt synlig del av
patientsäkerheten
för dig som patient. Om du skulle
se en läkare som inte har arbetskläder gör du rätt i att reagera,
menar Kennert Lenhoff, som i sin
egenskap av chefläkare har patientsäkerheten i fokus.
– Du har rätt att kräva att du
kommer till en säker miljö på din
vårdcentral, säger den rutinerade
läkaren, som vet att många läkare
haft svårt att vänja sig vid arbetskläder, inte minst han själv.
– Jag kände mig väldigt utklädd
i början. Men jag vande mig ganska snart och jag vet ju att det här
är helt rätt ur ett hygienperspektiv.
Då och nu. Det är kläderna som skiljer, allt för att förhindra smittspridning
och stärka patientsäkerheten, enligt chefläkaren Kennert Lenhoff .
Hygienrutiner
Inte bara läkare utan all vårdpersonal som har fysisk
patientkontakt ska följa Landstinget Blekinges
hygienrutiner. I dessa står bland annat att:
• ringar, armband och klockor inte ska bäras i vårdarbete eller i kombination med landstingets arbetskläder
• händerna ska gnidas in med handsprit före och efter patientkontakt
• händerna ska tvättas med tvål och vatten när de blivit smutsiga eller
kommit i kontakt med kräkningar eller diarré
• arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen eller oftare vid
behov
• hår ska vara uppsatt om det är längre än axellångt.
Isabelle kan rädda liv.
Kan du?
Var 17:e minut får någon i
Sverige stroke. Att få vård
snabbt är livsviktigt.
Allt som krävs för
att rädda liv är att
du känner igen
symtomen och
ringer 112 direkt.
UPPTÄCK STROKE I TID
ANSIKTE
Kan personen le och visa tänderna? Om ena
mungipan hänger – ring 112!
KROPPSDEL ARM/BEN
Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem
i 10 sekunder? Om en arm faller – ring 112!
UTTAL
Kan personen upprepa en enkel mening som
”Det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar
eller inte hittar rätt ord – ring 112!
Vill du ha mer information eller
beställa tid för ett första besök?
Kontakta närmaste blodcentral:
TID
Varje sekund räknas.
Blekingesjukhuset i Karlshamn
Telefon: 0454-73 22 70
Telefontider:
måndag-torsdag, 13-15.30,
fredag 13-14.
Gör AKUT-testet på www.strokekampanjen.se
Tveka aldrig. Ring 112 direkt.
Blekingesjukhuset i Karlskrona
Telefon: 0455-73 46 00
Telefontider:
måndag-fredag, 13-16.30
Tillsammans kan vi rädda liv.
ETT INITIATIV FRÅN SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER
UPPTÄCK STROKE I TID
Ditt Landsting oktober 2012
7
Ny metod för snabb
viktminskning testas i Blekinge
Med hjälp av en ny metod kan
överviktiga gå ner cirka 40-50
procent av sin övervikt på bara
ett år. Nu testas metoden i
Blekinge genom en ny forskningsstudie.
– Jag kan se flera fördelar med
metoden och är glad att vi har fått
möjlighetan att utvärdera den här
i Blekinge, säger Henrik Forssell,
forskningsledare och docent vid
kirurgkliniken i Karlskrona.
Totalt ingår 25 testpersoner i
åldern 18-65 i studien, alla med
kraftig övervikt och ett BMI (Body
Mass Index, ett sätt att mäta vikten
i förhållande till längden) över 35.
En av dessa är Mikael Cederhag,
initiativtagare till lanseringen av
metoden i Sverige.
– Den skulle i princip kunna
användas i stor skala nu men för
oss är det viktigt att först få en
svensk studie som stödjer studierna
som redan är gjorda i USA, säger
Mikael Cederhag.
Tömma magsäcken
Metoden, som har namnet Aspire,
bygger faktiskt på ett sätt för svårt
sjuka att få i sig näring. De senaste
25 åren har mycket sjuka patienter
som inte kunnat äta själva fått
mat direkt insprutad i magsäcken
via ett rör. Med Aspire vänder
man på metoden till att tömma
magsäcken och på det viset gå ner
Forskningsledaren Henrik Forssell och testpersonen Mikael Cederhag gläds båda över att viktminskningsmetoden Aspire testas i Blekinge. De hoppas att metoden snart
kommer att användas i stor skala. Intresset för Aspire är stort och det finns redan en väntelista i Blekinge.
i vikt. På utsidan av röret, som går
mellan magsäcken och bukväggen,
sitter en ventil som ser ut som
en knapp på utsidan av kroppen.
Tjugo minuter efter varje måltid
kopplar patienten en utrustning
till knappen som tömmer en
tredjedel av magsäckens innehåll i
toalettstolen.
Så fungerar viktminskningsmetoden Aspire:
• Aspire har utvecklats från en 25 år gammal metod där man ger
svårt sjuka patienter näring genom en slang till magsäcken.
• Aspire har vänt på processen och i stället använder man slangen för
att tömma magsäcken.
• Metoden kommer från USA och riktar sig där till patienter i åldern
18-65 med ett BMI över 35.
• En slang förs in genom munnen och ner i magsäcken vid en gastroskopi. Ingreppet tar knappt en halvtimme.
• En port (ventil) kopplas till ett magsäcksrör som går mellan
magsäcken och bukväggen. Porten är inte större än en femkrona i
storlek.
• 20 minuter efter en måltid ska patienten tömma magsäcken med
hjälp av en slang som fästs vid porten.
• Tömningen tar ungefär 5 minuter och man blir av med en tredjedel
av magsäcksinnehållet.
• Metoden kan fungera som ett alternativ till andra viktminskningsoperationer.
• I metoden ingår också psykologisk hjälp i form av kognitiv beteendeterapi.
Att operera in röret är enkelt.
Ingreppet tar cirka 30 minuter.
Hittills har 13 testpersoner
opererats och varit på sin första
efterkontroll. Resultaten är bra.
I genomsnitt har testpersonerna
gått ner cirka 9 kilo. Två patienter har dessutom varit på ny kontroll åtta veckor efter operationen
och gått ner mer än 15 kilo var.
Jämförelsevis låg risk
Mikael Cederhag övervägde länge
den mer kända operationsmetoden gastric bypass men vågade
inte. Gastric bypass fungerar på
de flesta patienter men operationen är inte helt riskfri och några
patienter får svåra komplikationer. Den främsta risken med
Aspire-metoden är en liten infektion som kan uppstå vid själva
operationshålet.
Mikael Cederhag mår bra
efter operationen och har hunnit
med att vara i USA innan första
efterkontrollen.
– Jag tömmer tre gånger om
dagen och har lärt mig hur jag
ska äta för att få det att fungera
optimalt. På tolv veckor har jag
gått ner 16 kilo, berättar han.
Henrik Forssell anser att Aspire kan vara ett bra alternativ för
de patienter som har svårt att gå
ner i vikt och inte vill eller vågar
genomföra en gastric bypassoperation.
– Efter att ha studerat tidigare
Så här ser utrustningen för att tömma magsäcken ut.
resultat av metoden och andra metoder drar jag slutsatsen att Aspire
ger goda resultat och att kostnaden
för vården blir mycket mindre än
vid en gastric bypass-operation.
Ändra sitt ätbeteende
Testpersonerna kommer regelbundet på återbesök. Då tar man
blod- och urinprov, kontrollerar
ventilen till slangen i magsäcken
och självklart vägs man. Apparaten
som kopplas till ventilen när man
tömmer kontrolleras också och
själva kopplingen byts ut. En
koppling fungerar bara för 115
tömningar, vilket gör att metoden
inte går att missbruka. Återbesöken fortsätter fram tills patienten
nått sin idealvikt.
– Det räcker inte med att
tömma magsäcken. För att kunna
hålla sin idealvikt måste man även
lära sig att äta rätt och därför ingår
psykologhjälp i form av kognitiv
beteendeterapi. Det gäller att
omprogrammera sitt ätbeteende,
poängterar Henrik Forssell.
Ditt Landsting april 2012
8
Mamman, sonen och tiden som aldrig går att vrida tillbaka. Ann-Marie Karlsson bearbetar sin son Eilerts självmord tillsammans med människor med liknande erfarenheter i anhörigföreningen Spes.
– Vi stod varandra oerhört nära, Eilert och jag.
Livet efter Eilert
- Ann-Marie Karlsson miste sin son i självmord
Tidigt på morgonen den 1 juni 2010
tog Eilert Tordsson sitt liv, 47 år gammal. Det här är historien om hur det
kunde hända och inte minst om vad
som hände sedan. Det handlar om en
mamma, henes sorg och hennes kamp
för att skapa något meningsfullt för sig
själv och för andra.
Eilert Tordsson var en av Ann-Marie och
Tord Karlssons fyra söner. Han arbetade
framgångsrikt med foto och film och levde
ett vanligt och tryggt liv. Han var gift och
hade tre barn.
Vägen till slutet börjar som depression och ångest. Eilert blir efterhand så
dålig att han kommer till en psykiatrisk
akutmottagning i ett annat landsting.
Där får han recept på läkemedel och får
åka hem. När han mår ännu sämre blir
han visserligen inskriven på psykiatriska
akutmottagningen men bedöms vara
frisk nog att skrivas ut mindre än ett
dygn senare. I stället irrar han omkring
och hotar att ta sitt liv.
Eilert inser emellertid att han behöver
fortsatt vård och kommer till ett privat
behandlingshem. Han får skjuts dit av
sina föräldrar, som hela tiden funnits
vid hans sida och pendlat mellan hopp
och förtvivlan.
Ångesten blev för stor
Morgonen efter hittas han döende.
Han har skadat sig själv så illa att han
är bortom räddning. Det sista han säger
till personalen är ”jag älskar min fru och
mina barn”.
– Eilert ville leva men ångesten blev
så stark att döden var enda utvägen,
säger Ann-Marie Karlsson.
Hon är på promenad när telefonsam-
talet kommer med besked om sonens död.
Hon skriker rakt ut och sedan börjar hon
springa. Hon springer och springer ända tills
hon blir stoppad och förd med ambulans till
Blekingesjukhuset. Det är den allra första
fasen i en sorgeprocess hon kommer att ha
med sig livet ut.
– Sorgen försvinner inte. Den ändras
bara. Jag blir aldrig samma Ann-Marie igen,
säger hon och kisar mot den tidiga höstsolen
som gassar ner på den lilla byn Torhamn vid
kusten öster om Karlskrona.
Här växte Eilert upp och hit älskade han
att återvända. Nu sitter Ann-Marie och
berättar om hela sin upplevelse, en situation
hon är van vid. Mycket snart efter Eilerts
död bestämde sig nämligen hans anhöriga
för att vara helt offentliga och öppna med
vad som hänt, genom Ann-Marie som
talesperson.
Därmed valde de att trotsa all skam och
skuld som omger självmord. I stället för
att gömma minnet av honom blev det en
Ditt Landsting april 2012
9
han mådde. Hon betonar vikten av att i
stället ”svika” den anhörige.
– När vi lämnade Eilert till det privata
behandlingshemmet, inte ens då berättade
vi för personalen vad han varit med om.
De fick därför aldrig veta att han irrade
omkring och försökte ta sitt liv bara ett par
dagar tidigare. Du förstår vilken skuld jag
känner.
Ann-Marie har gått i samtalsterapi och
lärt sig hitta ett sätt att hantera skuldkänslorna. När de kommer trycker hon inte ner
dem utan erkänner dem. Sedan leder hon
bort dem för att kunna tänka på något som
är mer positivt.
– Det finns människor i min omgivning
som i välmening sagt ”du får inte känna
skuld”. Det är inget bra råd. Du vinner
inget på att trycka ner skuldkänslorna.
Enda vägen är att lära dig leva med dem
och hantera dem.
Prata om den döde
En annan sak som omgivningen ofta gör
fel är att sluta prata om den som begått
självmord. Inkludera i stället den döde i
samtalet, och nämn honom eller henne vid
namn, råder Ann-Marie.
– Då visar du att du bryr dig om. Det
finns alltid ett sätt. ”Kommer du ihåg att
du och x brukade…”. Det är viktigt för de
anhöriga att den som är död blir ihågkommen.
Ann-Marie har också mött människor
som försökt säga tröstande saker till henne.
– Men det finns inte något som någon
annan människa kan säga som kan trösta
mig. Det enda jag behöver är att människor lyssnar på mig och låter mig gråta. En
klapp på axeln i närbutiken är värd mer än
tusen ord. Vi har tyvärr gömt undan sorgen
i vårt samhälle och därmed har vi blivit
dåliga på att bemöta sorg.
Maken Tord ansluter till uteplatsen samtidigt som Ann-Marie beskriver sorgeprocessen som en oändlig serie vågtoppar och
vågdalar på ett stormande hav. På så vis är
det lika för Tord och Ann-Marie. Men sorgen tar inte samma uttryck och människor
sörjer inte i samma takt, vilket ofta innebär
en stor påfrestning för en parrelation.
– När Ann-Marie är som mest nere kanske jag är i en helt annan fas, säger Tord.
För honom och Ann-Marie tog det ett
mödosamt halvår innan de lärde sig bemöta varandras tårar och sorg, helt enkelt
genom att bara bekräfta dem, inget annat.
Nu fungerar deras relation bra.
hemsida till minne av Eilert, som också
dokumenterar de anhörigas anmälan mot
vuxenpsykiatrin i Eilerts hemlandsting. Fallet Eilert blev snart riksbekant.
– Det fanns många misstag och Socialstyrelsen riktade kritik mot vårdgivarna,
berättar Ann-Marie.
– Att driva vår anmälan och försöka
förändra verkligheten i vården var och är det
enda tänkbara för oss. Det är vår skyldighet
gentemot Eilert.
Men detta enda tänkbara kräver också
oerhört mycket kraft och mod. Ann-Marie
menar att hon är lyckligt lottad som har en
stor och sammansvetsad familj att dela både
kampen och sorgen med. Hon tänker på
alla som är ensamma i sin sorg eller tystas
av skuld och skam. Själv är hon på inget vis
befriad från skuldkänslor. Tankarna kretsar
ofta kring hur hon under sonens sjukdom
gång på gång gjorde misstaget att uppfylla
Eilerts vilja att inte låta utomstående människor eller vårdpersonal få veta hur dåligt
Stöttar varandra
Ann-Marie har valt att gå med i Spes,
som är en anhörigförening för människor
som mist någon närstående i självmord.
Genom att mötas och dela tankar och
upplevelser hjälper medlemmarna varandra
att få kontakt med och förstå sin egen sorg
och smärta. Med Spes behöver man inte
vara ensam.
– Och man behöver inte inbilla sig att
man blivit galen, ler Ann-Marie och berättar om hur hon varit på stan och plötsligt
sett någon som liknade Eilert och till och
med gick på samma sätt som honom.
– Jag var på väg någonstans men då
släppte jag allt och följde efter den här
Ann-Marie och Tord Karlsson tror att de klarat sig bättre än många andra i sorgearbetet, genom
att ha en stor och sammansvetsad familj.
– Inga ord kan trösta mig, det enda som hjälper är att någon lyssnar på mig och finns hos mig när
jag gråter, säger Ann-Marie Karlsson.
Anhöriga drabbas hårt av självmord. Parrelationer utsätts för påfrestningar när man sörjer i olika
takt.
främmande mannen, bara för att få vara en
liten stund i känslan av att Eilert levde. Så
beter vi oss i sorgen.
Spes verkar även för att förebygga självmord. Tillsammans med andra föreningar,
så kallade brukarföreningar, har de ett
samverkansforum med psykiatrin. De håller även utbildningar på arbetsplatser och
i skolor.
– Vi vill lära människor att se signalerna
på att någon mår dåligt och att våga lägga
sig i och visa sin oro, säger Ann-Marie,
innan hon går i väg med Ditt Landstings
fotograf för några bilder i trädgården, som
varit en del av sorgeterapin.
Under tiden visar Tord bilder på Eilerts
bröder och på hans tre barn, varav den
äldsta tog studenten i våras.
– Med 14 MVG i betyg, säger Tord med
stolthet i rösten samtidigt som ögonen fylls
med tårar.
– Det är vid sådana tillfällen saknaden är
som störst. Man tänker att det här skulle
Eilert fått uppleva.
Foto: Håkan Linder
Läs mer om självmord på nästa sida
Mer information och läsning
Vill du prata med någon?
• www.spes.se
• www.sjalvmordsupplysningen.se
• www.umo.se (ungdomsmottagningen på nätet)
• Spes i Blekinge: kontakttelefon 0738-25 07 64, Ann-Marie Karlsson 0761-36 84 20
• Jourhavande präst: 112
• Nationella hjälplinjen (kostnadsfri psykologisk hjälp): 020-22 00 60
• Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
Ditt Landsting oktober 2012
10
Mänskliga kvaliteter viktiga
för att förhindra självmord
Ökad risk
för självmord
Var uppmärksam på förändringar i beteendet. Var alltid
uppmärksam på om någon
inte längre är sig lik eller får
dig att känna dig orolig. Om
personen är lynnig, ledsen
och tillbakadragen, talar om
hopplöshetskänslor, känner
sig hjälplös och värdelös, inte
längre bryr sig lika mycket
om sitt utseende, uttrycker
tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger och
tar avsked av folk i sin omgivning eller ger bort ägodelar,
kan det vara tecken på att
personen vill ta sitt liv.
En del ägnar sig åt riskfyllt
och självdestruktivt beteende.
Ibland kan en självmordsnära
person upplevas som ovanligt
lugn av sin omgivning. Var
uppmärksam på detta då det
kan tyda på ett tyst beslut att
fullfölja sin självmordsplan.
Risken för självmord ökar vid
• tidigare självmordsförsök
• sjukdomar som cancer, hiv,
kronisk smärta,
sömnstörningar och sjukdomar i centrala nervsystemet
• självmord eller självmordsförsök i familjen eller nära
omgivningen
• psykiatrisk sjukdom
• missbruk och beroende
• nyligen påbörjad behandling
mot depression
• livshändelser som leder till
skam, smärta och ångest,
till exempel indragen sjukpenning eller polisutredning
• separation eller uppsägning
• tillgång till vapen
Fler män än kvinnor tar sitt liv.
Självmorden är också fler bland
äldre och ensamstående. Varje
år tar över 1 000 människor i
Sverige sitt liv. I Blekinge är den
siffran vanligtvis strax över 20.
Källor: Karolinska institutet, psykiatrin i
Blekinges vårdprogram för självmord
Självmord är en av de svåraste
frågorna för samhället och
vården. För att förebygga och
förhindra självmord är det av
största vikt att den som mår
dåligt blir omhändertagen på
rätt sätt.
– Bemötandet av patienten är
avgörande, så att patienten förstår
att här sitter jag hos någon som vet
hur jag mår och som tror på att jag
ska kunna må bättre, säger Barbara
Sedvallson, chefläkare i psykiatrin i
Landstinget Blekinge.
Bemötandet oerhört viktigt
Av samma åsikt är Ann-Marie
Karlsson, mamma till Eilert Tordsson, som begick självmord för två
år sedan.
– Läkarens personliga lämplighet måste väga tyngre än betygspoängen vid antagningen till läkarutbildningen, menar Ann-Marie
Karlsson.
Hon anser att många läkare
är perfekta för sitt yrke, sådana
som känner empati och bryr sig
genuint om sina patienter. Men
Ann-Marie Karlsson säger också
att hon tillsammans med Eilert
mött läkare som tvärtom saknar
empati och medkänsla. Hon är
övertygad om att sonen levt i dag
om den läkare han träffade vid sitt
första besök vid vuxenpsykiatrin i
ett annat landsting hade tagit emot
honom på rätt sätt.
– Läkaren borde ha sagt ”vi har
varit med om det här förut, nu ska
vi ta hand om dig och se till att du
blir frisk”.
Förbättrat vårdprogram
Barbara Sedvallson anser att psykiatrin i Blekinge har rätt kompetens
för att ta hand om psykiskt sjuka.
– Vi är tränade på att möta
patienter som Eilert och vi arbetar
enligt ett nyligen förbättrat vårdprogram om självmord som noga
beskriver hur vi ska identifiera,
bemöta och behandla patienter
som har förhöjd risk att skada sig
eller ta sitt liv.
Ett annat exempel på att
Blåljusmyndigheter lär av varandra
Blåljusmyndigheterna i
Blekinge, det vill säga polisen, räddningstjänsten och
landstinget har alla viktiga
roller i en situation där
någon hotar att ta sitt liv.
Därför samverkar myndigheterna och lär sig genom
att utbilda varandra.
En viktig åtgärd som
myndigheterna har genomfört är att räddningstjänst,
polis och ambulans larmas
samtidigt när till exempel
någon hotar att hoppa från
ett tak eller en bro.
landstinget satsar på att förebygga självmord är en gemensam
utbildning som psykiatrin och
primärvården (som omfattar
vårdpersonal vid vårdcentralerna)
genomför tillsammans i år. Syftet
är att bli bättre på att fånga upp
signaler från patienter som överväger eller planerar självmord.
Det har exempelvis visat sig att
hälften av alla äldre som begår
självmord haft kontakt med sin
vårdcentral månaden före självmordet.
– Vi jobbar på att bli bättre
på att hitta patienter som riskerar att ta sitt liv, bland annat
genom utbildningsinsatser och
instruktioner till medarbetarna.
En utmaning är att patienterna i
primärvården ofta har otydligare
symtom än dem som psykiatrin
tar hand om. Vi tar också emot
många patienter under korta
besök, säger Kennert Lenhoff,
chefläkare i primärvården.
Första mötet med patienten är
viktigt för att förebygga självmord,
liksom kontinuitet i behandlingen.
– Vi släpper inga patienter, men
bedömningar är färskvara och det
går aldrig att garantera vilka val
patienten gör, säger
Barbara Sedvallson, chefläkare för
psykiatrin i Blekinge.
Telefonlinje
ska förebygga
sexuella övergrepp
Fakta och
personliga
berättelser om
cancer
Den som riskerar att utöva
sexuellt våld ska kunna få hjälp
och stöd i tid. Det är syftet
med en nystartad hjälplinje dit
den som tappat kontrollen över
sin sexualitet kan vända sig för
att få behandling. Telefonlinjen
med numret 020-66 77 88 är
nationell och alla som ringer
kan vara anonyma. Målet är att
få den som ringer att söka hjälp
på en mottagning. Linjen är
öppen dygnet runt och det går
att lämna meddelande och bli
uppringd inom 24 timmar av
erfaren vårdpersonal, till exempel en läkare eller terapeut.
Tema cancer på 1177.se innehåller faktatexter och filmer om
cancersjukdomar och hur de
behandlas. Personer som har eller
har haft cancersjukdom berättar
om hur de upplevt olika skeden
och behandlingar. Texterna och
filmerna i Tema cancer innehåller
också tankar från närstående, sjukvårdspersonal och en präst. Bland
annat finns stöd för hur man kan
berätta om sin sjukdom för andra
och information om hur vården
fungerar under behandlingen.
Flera av texterna finns översatta
till en mängd olika språk. Allt
underlag till Tema cancer har tagits
fram och faktagranskats av läkare,
sjuksköterskor och andra experter
inom vården. Du når Tema cancer
på www.1177.se/cancer.
Källa: 1177.se
Flest överlever
hjärtstopp här
Chansen att överleva ett hjärtstopp utanför ett sjukhus är störst
i Blekinge. Det visar den senaste
statistiken från Svenska hjärt- och
lungräddningsregistret.
Varje år rapporterar Svenska
hjärt- och lungräddningsregistret
hur många människoliv som
räddas varje år genom hjärt- och
lungräddning. Resultaten av
varje hjärt-lungräddningsinsats
dokumenteras i ett nationellt
kvalitetsregister för att förbättra
behandlingen vid hjärtstopp.
Statistiken för år 2011 visar att
chansen att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus var störst
i Blekinge av alla landsting och
regioner i Sverige. I Blekinge
levde 14,4 procent av patienterna
som fått hjärtsopp utanför sjukhusets väggar efter en månad.
Riksgenomsnittet var rekordhöga
10,4 procent.
Ditt Landsting oktober 2012
11
Mammas mirakeldryck
bäst för bebisen
– Amma inte till varje pris,
men om du vill och kan för det
med sig mycket positivt för
barnet och även för mamman.
Barnhälsovårdssamordnaren
Johanna Tell ser gärna att fler
Blekingekvinnor ammar sina
barn.
Siffrorna över hur många som ammar i Sverige sjunker sedan flera
år. I Blekinge ammar 56 procent
av de nyblivna mammorna sin
bebis helt eller delvis sex månader
efter förlossningen. Varför det
ser ut så här vet man inte säkert.
Tidig hemgång från BB, bristande
stöd från hälso- och sjukvården,
mammors behov av egen tid och
bättre sömn och pappors önskan
om att vara delaktiga i matningen
från början är faktorer som det
spekuleras i.
– Vad vi vet är att kunskap och
attityder till amning spelar roll. Vi
ser också att äldre mammor med
högre utbildning och mammor
som lever med en partner som tar
ut föräldraledighet ammar mest.
Det är synd att inte fler väljer att
amma sina barn längre när vi vet
hur mycket gott det för med sig,
säger Johanna Tell.
Åtminstone till ett års ålder
Bröstmjölk räcker generellt som
barnets enda föda livets första sex
månader. Därefter är det bra att
fortsätta amma, samtidigt som
barnet får pröva annan mat i lugn
och ro. Hur länge man fortsätter
att delamma är upp till var och en.
– Rekommendationen är att
fortsätta åtminstone till barnet
fyller ett, men man ammar så
länge man vill eller tills det inte
funkar längre för mamman eller
barnet.
Med amningen kommer en rad
positiva effekter för barnet. Mammans bröstmjölk är individuellt
anpassad för det egna barnets
näringsbehov och ålder. Samtidigt
suger barnet i sig av mammans immunförsvar och får ett ökat skydd
mot urinvägsinfektioner, luftvägsinfektioner och maginfektioner.
Risken för plötslig spädbarnsdöd
minskar också. På lång sikt har det
visat sig att barn som ammats har
lägre blodtryck, lägre kolesterol
och mer sällan har övervikt eller
diabetes. Den täta, naturliga hudoch ögonkontakten och diandet
spelar också roll för trygghet och
bandet mellan mamman och barnet förstärks.
Bra även för mammans hälsa
Men även som mamma får du
en positiv hälsokick. Du löper
till exempel minskad risk för
bröst- och livmoderhalscancer och
benskörhet. Dessutom får du lät�-
Förlängd rutt för
sjukresebussen
Linnean
Rutten för sjukresebussen Linnean, som kör mellan Karlshamn
och Växjö, har förlängts sedan
den 1 september. Bakgrunden är
att en annan buss, Rabatten, har
avvecklats.
De patienter från Karlskrona
som reser med Linnean till och
från Växjö för behandling och
som anländer till Karlshamn strax
efter lunchtid, reste tidigare vidare
till Karlskrona med Rabattens
middagstur. För att tillfälligt lösa
resan för dessa patienter, fortsätter
Linnean efter ett kort stopp till
Karlskrona. Under eftermiddagen
går sedan Linnean tillbaka till
Karlshamn.
Fler arbeten skapas
genom nytt projekt
Landstingsstyrelsen har beslutat
att 40-50 nya tidsbegränsade
anställningar på max sex månader
skapas i landstinget genom ett nytt
projekt. Det ska förhoppningsvis
göra att fler får fortsatta vikariat
eller vill utbilda sig till yrken inom
landstinget.
Projektet vänder sig till unga,
personer med funktionsnedsättning och personer som nyligen
kommit till Sverige.
Spädbarn som ammas upplever mindre stress och har bättre blodsockervärde än barn som inte ammas.
tare att gå ner till normalvikt efter
graviditeten.
För Johanna Tell och hennes
kollegor inom mödra- och barnhälsovården är det viktigt att skapa
bra förutsättningar för den som
vill amma.
– Samtidigt får vi inte glömma
bort dem som inte ammar. Varje
enskild förälder har rätt att respekteras för sitt beslut och få stöd
oavsett om de väljer att amma eller
inte, påpekar Johanna Tell.
Psykologiska hinder
Rent fysiologiskt kan de flesta
kvinnor amma. Skäl till att inte
amma kan vara dåliga erfarenheter
av amning från tidigare spädbarn,
att man inte lyckas komma igång
och hitta rätt teknik med amningen, bristande stöd eller oro för
att barnet inte får i sig tillräckligt
med mat. Många som inte ammar känner skuld och det finns
en föreställning om att amma är
”Den allra viktigaste
förutsättningen för att ditt
barn ska må bra är att du
själv mår bra.”
något du ska klara, annars är du en
dålig mamma. Men Johanna Tell
är tydlig:
– Föräldraskapet hänger inte
på amningen. Den allra viktigaste
förutsättningen för att ditt barn
ska må bra är att du själv mår bra.
Så det är inte amning till varje pris
som gäller.
Barnhälsovårdssamordnaren Johanna Tell vill se en framtid där fler mammor
ammar.
Be att få din läkemedelslista
Som patient kan du få en aktuell
läkemedelslista från vården som
visar vilka läkemedel du ska ta.
Det är bra om du ber om att få
läkemedelslistan med dig hem när
du varit inlagd på sjukhuset. Du
bör då också få information om
vad listan innehåller. Du kan också
be om en aktuell läkemedelslista
när du besöker din vårdcentral.
Genom att be om din läkemedelslista minskar risken att du tar
fel läkemedel, särskilt när du har
många läkemedel.
Läkemedelslistan är inte samma
sak som den lista som du får på
apoteket, som heter Mina sparade
recept. På Mina sparade recept
finns information om vad du har
kvar på dina recept. Men den
informationen stämmer inte alltid
överens med vilka läkemedel du
ska ta just nu.
Råd för att få amningen att fungera
• Ha tilltro till att du kan amma!
• Stöd från närmaste omgivningen är viktigt, särskilt från pappan eller partnern.
• Var lyhörd för ditt barn och låt det få styra när det vill ammas, inte klockan.
• Efterfrågan styr tillgången. Ju oftare du ammar desto mer mjölk bildas och tvärtom.
• Vänta med att ge tröstnapp tills du känner att det fungerar bra med amningen.
• Försök finna lugn och ro för dig och ditt barn. Sitt eller ligg i en skön ställning och ha ditt barn tätt intill dig.
• Lägg ditt barn till bröstet när det gapar och se till att det får ett rejält grepp runt vårtgården.
• Låt gärna ditt barn suga tills det själv släpper bröstet.
• Titta på din bröstvårta. Den ska vara rund och peka i bröstets riktning efter amning. Om vårtan sugits platt
eller sned blir det lätt sår. Försök då att flytta barnet lite vid nästa amningstillfälle.
• Amning är inte alltid enkelt i början. Det kan ta tid innan det fungerar okomplicerat. Var inte rädd för att be
om stöd och hjälp från personalen på BB eller barnavårdcentralen.
Ditt Landsting oktober 2012
12
Vårdens proffsrådgivare finns
Fyra siffror - 1177. Det är din
väg till kontakt med vården
i Blekinge när din vårdcentral har stängt. Här får du
professionell telefon rådgivning av sjuksköterskor. Deras
uppmaning: Tveka inte att
ringa. Ingen fråga är för dum
eller banal.
– Och inget samtal är det andra
likt. Jo förresten, när det är
epidemitider. Under januari till
mars kan man få samtal på samtal om till exempel magsjuka.
Då är det bara att ställa om och
behålla koncentrationen. Alla
har ju rätt till likvärdig rådgivning, säger Maria Hansson.
Från ett par rum i en före
De vanligaste
symtomen som
får Blekingeborna
att ringa 1177
• buksmärta hos vuxna
• feber hos barn
• halsont
• utslag hos barn
• urinvägsbesvär hos
kvinnor
• hosta hos barn
Många samtal gäller även läkemedel och administrativa frågor,
till exempel mottagningars öppettider och telefontider.
detta vårdkorridor på Blekingesjukhuset i Karlshamn sker all
telefonrådgivning till Blekingebor
via telefonnumret 1177. Här
sitter Maria Hansson och hennes
kollegor med headset på huvudet,
redo för nästa samtal.
I sjukvårdsrådgivningen arbetar
15 erfarna sjuksköterskor, som
turas om att tjänstgöra dygnet
runt, årets alla dagar. Oftast är två
till tre i tjänst samtidigt.
man kommer fram. Ungefär
hälften av samtalen stannar vid
rådgivning, medan den andra
hälften följs av en uppmaning
att söka vård, oftast vid vårdcentralen, men det händer även att
man blir uppmanad att åka till
akutmottagningen.
– I dessa fall informerar vi
akutmottagningen om att vi
hänvisat en patient dit, säger
Elisabeth Bergqvist.
Brett kunnande
Sjuksköterskorna på 1177 har alla
tidigare tjänstgjort som exempelvis distriktssköterska, barnsjuksköterska och akutsjuksköterska.
Som rådgivare är det viktigaste att
kunna lite om allting.
– Rådgivningen bygger på ett
rådgivningsstöd, men alla rådgivare har också med sig mycket
kunskap genom lång yrkeserfarenhet. Vi ger råd, bedömer behovet
av vård och hänvisar patienter till
rätt vårdinstans, berättar avdelningschefen Elisabeth Bergqvist.
Rådgivningssystemet finns på
datorn framför vårdgivaren, och
består av förslag till frågor och
information som är noga utarbetad av redaktörer och medicinska
experter i samarbete. Frågorna
och informationen uppdateras
minst två gånger om året, oftare
vid behov.
Vissa begränsningar
Personalen på 1177 kan inte
beställa en viss typ av undersökning, tillgodose önskemål om att
träffa en läkare eller boka tid till
vårdcentralen eller andra mottagningar. Däremot kan de boka
besök på någon av länets jourcentraler, som har öppet mellan
klockan 17 och 21 på vardagar
och mellan 8 och 21 på helger.
– Men det är ett fåtal tider, så
vi bokar bara patienter som vi
bedömer verkligen behöver ett
besök samma kväll.
Ofta räcker rådgivning
Varje år kommer 96 000 samtal
till 1177 i Blekinge. Det blir cirka
260 per dygn. Många ringer på
kvällar och helger, då det också
kan bli lite väntan i luren innan
Viktigt att vara lugn
Det händer att rådgivarna får ta
emot samtal där patienterna är
irriterade eller uppjagade, till exempel över att de inte fått kontakt
med en mottagning eller att deras
barn har ont.
– Som rådgivare är jag alltid
lugn och det hjälper den som är
stressad att bli lugn. Nästan alla
samtal slutar i lugn och samförstånd, säger Maria Hansson.
Elisabeth Bergqvist och Agneta Stark samlas kring Maria Hansson som samtalar med
inspelningen och kontrollera vad som sades bidrar till ett säkrare omhändertagande,
Ändrade öppettider vid
Jourcentralen på ny adress
Jourcentralen i Karlshamn har
flyttat. Sedan den 27 augusti
finns jourcentralen på Brunnsgårdens vårdcentral på Erik
Dahlbergsvägen 30 i centrala
Karlshamn. Flytten från Samaritens vårdcentral vid Blekinge-
sjukhuset har genomförts för att det
ska bli tydligare att jourcentralen är
en vårdcentral med kvällsöppet och
inte ett komplement till den akuta
sjukvården.
Det finns två jourcentraler i
Blekinge, en i Karlskrona och en i
Karlshamn. Jourcentralerna har
öppet 17-21 på vardagar och
8-21 på helger och röda dagar.
Precis som vid en vanlig vårdcentral ska du ha en bokad tid
innan du beger dig till jourcentralen.
Akutmottagningen har bytt namn till dagakutmottagning. Mottagningen
har öppet alla dagar, vardag som helg, klockan 8-19.
Den 3 september ändrades
öppettiderna på Blekingesjukhusets akutmottagning i Karlshamn. Nu tar mottagningen
emot patienter alla dagar mellan klockan 8.00 och 19.00.
Som en konsekvens av att
mottagningen har stängt på
kvällar och nätter har den fått
ett nytt namn: dagakutmottagning. För att upplysa Blekingeborna om vad förändringarna
innebär har Landstinget Ble-
Ditt Landsting oktober 2012
13
fyra siffror bort
FEM FRÅGOR
…till tobakssamordnaren
Lisbeth Andersson
om mottagningar för att
bli rökfri före operation
Är du rökare och ska opereras?
Då kommer du att få hjälp
med att sluta på en nyöppnad
mottagning.
Var finns mottagningen?
– Vid medicinmottagningen i
Karlshamn respektive Karlskrona.
Vilken hjälp får man där?
– Sjuksköterskor med särskild
utbildning i tobaksavvänjning
hjälper patienten med till exempel
information, rådgivning och motiverande samtal. Det är viktigt att
man får känna egen motivation,
i stället för att få en massa pekpinnar. Hjälpen är individuell och
varierar utifrån behoven hos varje
patient. Den som behöver kan få
nikotinläkemedel. Förutom två
till fem möten inför operationen
förekommer telefonkontakt både
före och efter operationen.
Varför är det viktigt att vara
rökfri när man ska opereras?
– Det finns flera anledningar
men den allra viktigaste är att sår
inte läker lika bra om man röker,
vilket beror på att nikotinet drar
samman blodkärlen och försvårar
läkningen. Även benläkning går
långsammare och så påverkas
hjärta och lungor negativt.
På vissa ställen i Sverige är det
tvång att sluta röka före operationen. Hur är det i Blekinge?
– Det finns inget beslut om tvingande stopp i Blekinge. I slutändan
är det läkaren som bedömer om
patienten är i tillräckligt gott skick
för att opereras. Men faktum är att
de allra flesta patienter är positiva
till ett tillfälligt rökstopp när de
vet att det ökar chansen för att
operationen ska gå bra. Att sluta
röka sex till åtta veckor före och
fyra veckor efter operationen, som
det handlar om, upplevs också
som enklare än att sluta för all
framtid.
Är det många som väljer att
fimpa permanent efter operationen?
– Statistiken visar att hela 30
procent är fortsatt tobaksfria ett år
efter operationen, vilket jag tycker
är bra. Det är samma siffra som
för all annan tobaksavvänjning i
Landstinget Blekinge.
d någon som ringt sjukvårdsrådgivningens nummer 1177. Alla samtal journalförs och spelas in. – Att vi kan återvända till
säger Elisabeth Bergqvist.
akutmottagningen i Karlshamn
kinge under sensommaren och
hösten bedrivit en informationskampanj. Ett viktigt syfte är att
berätta för Blekingeborna vad man
ska göra om man blir sjuk.
– Oavsett var i länet du bor, och
oavsett tid på dygnet ska du alltid
ringa när du behöver råd eller vård.
Och självklart ska du få ett tryggt
och säkert omhändertagande, säger
Blekingesjukhusets chefläkare Thomas Troëng.
Vart ska du vända dig?
Om du blir sjuk eller skadar dig
under dagtid på vardagarna ska
du ringa till din vårdcentral. Blir
du sjuk under kvällar och nätter
på vardagar eller på en lördag eller
söndag är det sjukvårdsrådgivningens telefonnummer 1177 som
gäller. Här får du vägledning av
en sjuksköterska om hur du ska
göra. Och handlar det om en akut
livshotande situation ska du så
klart ringa 112.
Inga ortopedpatienter
Från och med den 3 september behandlas inte ortopediska problem
på akutmottagningen i Karlshamn.
– Det gäller till exempel benbrott, stukningar och ryggbesvär.
Ofta kan du få hjälp för dessa
problem på vårdcentralen men
vid till exempel benbrott ska du
vända dig till akutmottagningen i
Karlskrona. Ring när du behöver
hjälp så får du besked om hur du
ska göra, säger Thomas Troëng.
För allvarliga, livshotande tillstånd, till exempel en allvarlig bil-
olycka, gäller samma rutiner som
tidigare. Då förs du till närmaste
akutsjukhus, som är Karlskrona
eller Kristianstad. Drabbas du av
en misstänkt hjärtinfarkt ska du
liksom tidigare föras till Blekingesjukhuset i Karlskrona. Patienter
som fått en misstänkt stroke och
kan behandlas med propplösande
behandling, tas omhand dygnet
runt på Blekingesjukhuset i såväl
Karlshamn som Karlskrona.
För att trygga vården har
ambulansverksamheten i Karlshamn utökats med ytterligare en
ambulans. Det innebär att det nu
finns två ambulanser i Karlshamn
nattetid.
Fotnot: Information om förändringarna i akutverksamheten finns på www.1177.se/blekinge och www.ltblekinge.se.
Informationen finns även på lättläst svenska och tio andra språk.
Tobakssamordnare Lisbeth Andersson.
På webbplatsen 1177.se kan du enkelt
söka information om sjukdomar, undersökningar och behandlingar. Genom en
frågetjänst får du ett personligt svar av
en läkare eller sjuksköterska.
Ditt Landsting oktober 2012
14
Hon kör så att det inte gnisslar
Säg jobba på sjukhus och du
tänker genast på läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
Så finns det yrken som inte är
lika välkända men ack så viktiga, till exempel patienttransportören Christina Symbonis.
- Att utföra uppdraget på rätt tid
är viktigt, för att bidra till att arbetet flyter som det ska i de berörda
verksamheterna. Förseningar kan
alltid uppstå av olika anledningar,
men då tar jag kontakt med dem
som väntar på patienten. Kommunikation är a och o för att undvika
gnissel.
JOBBA I LANDSTINGET
Hur blir man patienttransportör?
– De flesta transportörer är
vårdutbildad personal som av olika
anledningar blivit erbjudna arbete
som patienttransportör. Viktigt
är att kunna ge syrgas och att ha
utbildning i hjärt- och lungräddning. Ett hjärtstopp kan inträffa
under transporten och då ska vi
kunna ge livräddande hjälp medan
den personal vi larmat är på väg.
Men annars finns ingen särskild
utbildning utan man lär sig genom
att gå bredvid.
När en patient vid Blekingesjukhuset i Karlskrona ska flyttas från
en avdelning till en annan inom
sjukhusets byggnadskomplex,
eller lämna sin sal tillfälligt för
en undersökning, då är det en av
sjukhusets fyra patienttransportörer som tillkallas.
Transporten beställs av den
avdelning där patienten är inlagd
och kan ske med rullstol eller
genom att man rullar patienten i
sängen genom korridorer och hissar. Går resan så långt att man behöver använda en kulvert, de stora
och upplysta källargångar som förbinder sjukhusets byggnader med
varandra, tar transportören ofta
hjälp av en truck särskilt anpassad
för sängtransporter.
Varför har man särskilda
transportörer i stället för att
avdelningens personal själva kör
patienterna?
– En stor fördel är att den
ordinarie personalen inte behöver
lämna avdelningen. På så vis främjar vi säkerheten för alla patienter.
Inflammation en vanlig
orsak till tandvärk
Bästa sättet att undvika tandvärk är att borsta tänderna
noggrant, äta på regelbundna
tider och gå på regelbundna
kontroller. Om tandvärken
ändå skulle slå till har 1177.se
tagit fram bland annat följande råd.
EGENVÅRDSTIPSET
Den vanligaste orsaken till
tandvärk är att tandnerven blivit
inflammerad eller infekterad
på grund av till exempel hål i
tänderna, djupa lagningar, blottade tandhalsar eller sprickor i
tänderna. Men tandvärk kan också
bero på exempelvis tandgnissling,
tandköttsinflammation eller tandlossning.
Inte farligt men plågsamt
En del sjukdomar, som till
exempel bihåleinflammation och
käkledsinflammation, kan ge värk
i ansiktet som kan missuppfattas
som tandvärk.
Tandvärk är inte farligt, men det
kan vara mycket plågsamt.
Om du får ont i tänderna kan
receptfria värktabletter hjälpa, men
du ska vända sig till en tandläkare
för att få den behandling som
behövs. De vanligaste sätten att
behandla tandvärk är rotfyllning
och tandutdragning. Ofta får du
besöka tandläkaren flera gånger
innan du blir färdigbehandlad.
En signal om att något är fel
Någon enstaka gång kan du
behöva antibiotika om du har en
tandinfektion.
Kontakta en tandläkare om
•du har ihållande värk eller
isningar i tänderna
•en tand är öm
•du är svullen i tandköttet
•du har skadat tanden.
Om du är svullen under tungan
ska du söka vård direkt hos en
tandläkare.
Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177 för råd.
Tandvärk talar om när en eller
flera tänder har skadats av någon
anledning. Det ger en signal om
att något är fel och att en tandläkare bör undersöka tänderna.
Tandvärk beror för det mesta på
att tandnerven, den så kallade
pulpan, har blivit inflammerad
eller infekterad. Men det finns
även andra orsaker till att du får
tandvärk.
Källa: 1177.se
Christina Symbonis trivs som patienttransportör.
Vilka arbetstider har du?
– Vi jobbar i skift från klockan 7
på morgonen till 21 på kvällen. På
lördagar och söndagar är det 11-20.
Ingår tunga lyft i arbetet?
– Nej, oftast inte. Vissa förflyttningar gör vi men för det mesta är
det ren transport.
Vad pratar du om med patienterna under åkturen?
– Det är helt och hållet upp till
patienten. Vissa vill prata om allt
mellan himmel och tomatodling
medan andra är tysta. En viktig
uppgift för mig är att läsa av
patientens sinnesstämning och
anpassa mig efter den.
Christina Symbonis
Ålder: 44
Bor: Karlskrona
Gör på fritiden: löser korsord,
umgås med familjen.
Ser på tv: Just nu Robinson, som
jag har roligt åt, ofta faktaprogram.
Ditt Landsting oktober 2012
LÄTTLÄST
Nytt sätt att
gå ner i vikt
Ett nytt sätt att gå ner i vikt
testas nu i Blekinge.
Det är en metod som kallas för Aspire.
Aspire kan hjälpa patienter
som har stor övervikt.
Aspire innebär att patienten
får ett rör inopererat i magen.
Röret går mellan magsäcken och bukväggen.
På utsidan av magen sätter man en liten ventil.
Ventilen kopplas till en utrustning.
Med utrustningen tömmer patienten ut
en tredjedel av innehållet i magsäcken
20 minuter efter en måltid.
Patienten tömmer maginnehållet i toaletten.
Mikael Cederholm är en av testpersonerna.
Han har gått ner 16 kilo på tolv veckor.
Mikael tycker att Aspire
är en enkel och ganska riskfri operation.
Aspire testas i Blekinge
genom en forskningsstudie.
Forskningsledaren Henrik Forssell hoppas
att Aspire kommer att bli en vanlig metod
för att hjälpa överviktiga i Blekinge.
Ring 1177 för
råd om vård
När din vårdcentral har stängt
kan du ringa 1177.
Där får du råd om hur du ska göra
när du blivit sjuk.
Personalen berättar också
om du behöver göra ett besök i vården.
På 1177 arbetar sjuksköterskor
med lång erfarenhet.
Sjuksköterskorna har hjälp av frågor
som finns i datorn.
På så vis ska alla få lika bra hjälp.
Personalen på 1177 kan bara ge råd.
De kan inte beställa en undersökning
eller bestämma att du ska få träffa en läkare.
De kan inte heller boka tid
på vårdcentralen eller akuten.
Om personalen tycker att det verkligen behövs
kan de boka en tid på jourcentralen.
Jourcentralen är en vårdcentral
som har öppet på kvällar och helger.
15
Kurs hjälper människor att tro på sig själva
Landstinget har en kurs som heter Liv i livet.
Liv i livet hjälper människor
som har dåligt självförtroende.
Det kan till exempel vara människor
som är sjukskrivna, arbetslösa eller deprimerade.
Carolin säger att hon blev social
och började umgås med andra människor igen.
Anna hittade kraft
att orka studera till undersköterska.
Både Anna och Carolin har fått arbete.
På kursen Liv i livet
får man hjälp med att börja tro på sig själv
och ta tag i sitt liv.
Alla som går Liv i livet
får bestämma sina egna mål
och sedan jobba för att uppnå målen.
I höst startar en särskild Liv i livet-kurs
för unga människor.
Den heter Liv i livet ung.
Kursen för unga är längre än vanliga Liv i livet.
Det är för att deltagarna
ska få arbetslivserfarenhet.
Deltagarna lär sig också hur man söker jobb
och hur det fungerar på en arbetsplats.
Liv i livet leds av en handledare.
Kursdeltagarna hjälper också varandra.
Alla har varit med om liknande saker.
Anna Ahnelöv och Carolin Müller
från Karlskrona
gick Liv i livet för tre år sedan.
Båda var sjukskrivna och deprimerade.
De hade inget jobb.
Genom Liv i livet förändrades deras liv.
Hur går livet vidare efter självmord?
Ann-Marie Karlsson är mamma till Eilert.
Eilert hade ett vanligt liv
men sedan blev han psykiskt sjuk.
För två år sedan begick Eilert självmord.
Ann-Marie berättar också att hon har skuldkänslor.
Hon har skuldkänslor
för att hon inte berättade för personal i vården
hur sjuk Eilert var.
Ann-Marie berättar om hur det är
att sörja någon som begått självmord.
Ingen kan säga något för att göra mig glad,
säger Ann-Marie.
Hon vill att människor
bara ska finnas hos henne
när hon är ledsen.
Ann-Marie har gått med i en förening
som heter Spes.
I Spes hjälper människor varandra som
förlorat någon anhörig i självmord.
De berättar om sina känslor och tankar.
Det gör att de förstår sin sorg bättre,
tycker Ann-Marie.
Ann-Marie berättar att många är rädda
för att prata om den som dött.
Man ska prata om den döde,
så den döde blir ihågkommen,
tycker Ann-Marie.
Om du vill prata med någon på Spes i Blekinge,
ring
0738-25 07 64
eller 0761-36 84 20.
Missbruksvården har blivit bättre
För ett år sedan startade beroendeenheten
inom psykiatrin i Blekinge.
Här får patienter hjälp
som missbrukar alkohol och droger.
Personalen tycker att vården för missbrukare
har blivit mycket bättre.
Det finns fler vårdplatser och patienterna kan
stanna längre.
Beroendeenheten samarbetar med andra
som också har kontakt med missbrukare.
Det är till exempel andra delar av landstinget
och kommunerna.
De samarbetar också
med före detta missbrukare.
Det kan ta lång tid
att bli av med ett missbruk.
Det är viktigt
att missbrukarna slipper känna skam
och att de känner sig välkomna
tillbaka till beroendeenheten.
Ditt Landsting oktober 2012
1
Ditt
16 Landsting september 2012
Digitala ögon ska minska våldet
– Landstinget ansöker om fler övervakningskameror
Rapporter om hot och våld på
akutmottagningen i Karlskrona ökar hela tiden och bara
under det senaste året har fler
än 100 incidenter rapporterats.
För att få bukt med problemet
genomförs en rad åtgärder.
Bland annat ansöker landstinget nu om utökad kameraövervakning.
Redan år 2005 sattes flera övervakningskameror upp på akutmottagningen i Karlskrona, till stor del
eftersom det finns flera korridorer
och dolda utrymmen som är svåra
att hålla koll på utan kamerornas
hjälp. Teleteknikern Mikael
Månsson var med när kamerorna
installerades.
– De har varit till stor nytta.
Det har hänt flera gånger att personalen har sett pågående stölder och
hotfulla situationer och då kunnat
ingripa eller larma i tid. Eftersom
kamerorna sitter väldigt synligt
har de även verkat i avskräckande
syfte. Sedan dess har dock antalet
incidenter ökat och behovet har
vuxit.
I ansökan som lämnats in till
länsstyrelsen ber man om tillstånd
att sätta upp tio nya kameror och
samtidigt börja spela in material
från de kameror som sitter uppe
sedan tidigare, något som bland
annat skulle vara till hjälp i eventuella polisutredningar. Men det är
inte vem som helst som får titta på
det inspelade materialet.
– Redan i dag spelar vi in
vad som händer i sjukhusets
centralhallar, och om ansökan för
akutmottagningen går igenom så
kommer det fungera likadant där.
Utöver mig själv är det bara ett
fåtal anställda som arbetar med
säkerhet som har tillåtelse att titta
på det inspelade materialet. Vi
får dessutom bara gå igenom det
om vi misstänker att ett brott har
begåtts. Det är ett sätt att skydda
patienternas integritet, säger
Mikael Månsson.
Men även om kameraövervakning är effektivt både i avskräckande syfte och i eventuella rättegångar så är det bara en del i ett
större säkerhetsarbete.
– Vi har bland annat ökat
bemanningen av ordningsvakter,
gått igenom dörrar, lås och
överfallslarm och sett till så alla
speglar är okrossbara för att hindra
människor att skada både sig själva
och andra. Vi kommer även att
påbörja en utbildning om hot och
våld tillsammans med personal,
förklarar Mikael Månsson.
– Väl synliga övervakningskameror
har en avskräckande effekt, menar
Mikael Månsson.
Vaccinera dig mot influensan
– gratis influensavaccin till dig över 65!
Då bör du vaccinera dig innan årets influensavirus når Blekinge.
Vaccinet skyddar mot allvarlig influensa som kan ge besvärliga
följdsjukdomar, till exempel lunginflammation. Vaccinationen är
gratis för gravida och för dig som har fyllt 65 år. Är du yngre kostar
det 330 kronor, men kostnaden ingår i högkostnadsskyddet.
Du får vaccinet på vårdcentraler och läkarmottagningar i länet
från och med den 22 oktober.
Aktuell information om vaccineringen finns på 1177.se/Blekinge
Vaccinationstider
Karlshamns kommun
Samaritens vårdcentral
Onsdag 24 oktober 13.00-16.30
Torsdag 25 oktober 13.00-16.30
Tisdag 30 oktober 13.00-16.30
Onsdag 31 oktober 8.30-16.30
Plats: Elfsbergsgårdens konferenslokal,
entrén till höger om sjukhusets huvudentré i Karlshamn.
Läkarhuset i Karlshamn
Fredag 9 november 13.00-16.00
Tisdag 20 november 13.00-16.00
Tisdag 27 november 13.00-16.00
Tisdag 4 december 13.00-16.00
Distriktssköterskemottagningen
Hasslö
Torsdag 25 oktober 9.00-11.00
Torsdag 8 november 9.00-11.00
Rödeby vårdcentral
Brunnsgårdens vårdcentral
Personer födda dag:
1-4, tisdag 23 oktober 13.30-16.30
5-8, onsdag 24 oktober 13.30-16.30
9-13, torsdag 25 oktober 13.30-16.30
14-18, tisdag 30 oktober 13.30-16.30
19-23, onsdag 31 oktober 13.30-16.30
24-27, torsdag 1 november 13.30-16.30
28-31, tisdag 6 november 13.30-16.30
Riskgrupperna är:
•personermedkroniskhjärt-
eller lungsjukdom
•personermedkronisklever-
eller njursvikt
•personermedextremfetma
eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
•personermedgravtnedsatt
infektionsförsvar på grund av
sjukdom eller medicinering
Jämjö vårdcentral
Onsdag 24 oktober 13.00-16.00
Tisdag 30 oktober 13.00-16.00
Onsdag 7 november 13.00-16.00
Torsdag 15 november 13.00-16.00
Kungsmarkens vårdcentral
Tisdag 23 oktober 14.00-16.00
Onsdag 24 oktober 14.00-16.00
Tisdag 30 oktober 14.00-16.00
Onsdag 31 oktober 14.00-16.00
Tisdag 6 november 14.00-16.00
Onsdag 7 november 14.00-16.00
Tisdag 13 november 14.00-16.00
Onsdag 14 november 14.00-16.00
Lyckeby vårdcentral
Tisdag 23 oktober 13.15-16.00
Tisdag 30 oktober 13.15-16.00
Tisdag 6 november 13.15-16.00
Torsdag 8 november 13.15-16.00
Karlskrona kommun
Distriktssköterskemottagningen
Sturkö
Torsdag 15 november 13.30-15.30
Hälsohuset för alla
Nättraby vårdcentral
Vardagar 8.00-16.30
Tisdag 23 oktober 14.00-16.00
Tisdag 30 oktober 14.00-16.00
Tisdag 6 november 14.00-16.00
Tisdag 23 oktober 13.00-16.00
Torsdag 25 oktober 13.00-16.00
Måndag 29 oktober 13.00-16.00
Onsdag 31 oktober 9.00-12.00
Plats: Församlingshemmet, Svenska
kyrkan, Rödeby.
Distriktssköterskemottagningen
Holmsjö
Tisdag 30 oktober 9.00-12.00
Trossö vårdcentral
•personermeddåligt
kontrollerad diabetes
•barnmedflerfunktionshinder
•personermedastma (för barn gäller svår astma med
funktionsnedsättning)
•gravidakvinnorsomäridesista
två tredjedelarna av graviditeten
och som inte vaccinerades med
Pandemrix 2009.
Tvings läkarmottagning
Tisdag 23 oktober 13.00-15.00
Torsdag 25 oktober 13.00-15.00
Tisdag 30 oktober 13.00-15.00
Torsdag 1 november 13.00-15.00
Tisdag 6 november 13.00-15.00
Torsdag 8 november 13.00-15.00
Tisdag 13 november 13.00-15.00
Torsdag 15 november 13.00-15.00
Ronneby kommun
Bräkne-Hoby vårdcentral
Tisdag 23 oktober 13.00-16.00
Onsdag 31 oktober 13.00-16.00
Capio Citykliniken
Tisdag 23 oktober 8.30-16.00
Torsdag 25 oktober 8.30-16.00
Tisdag 6 november 8.30-16.00
Torsdag 8 november 8.30-16.00
Plats: Militärhemmet, Stortorget 1,
Karlskrona
Torsdag 25 oktober 13.00-17.00
Fredag 26 oktober 13.00-17.00
Tisdag 30 oktober 13.00-17.00
Onsdag 31 oktober 13.00-17.00
Onsdag 7 november 15.00-17.00
Torsdag 8 november 15.00-17.00
Tullgårdens vårdcentral
Kallinge vårdcentral
Tisdag 23 oktober 13-16
Torsdag 25 oktober 13-16
Tisdag 30 oktober 13-16
Torsdag 1 november 13-16
. . . . . . . . . . . . . . Klipp ut annonsen!
Är du över 65 år? Vill du slippa allvarlig influensa och
risken för följdsjukdomar? Tillhör du en riskgrupp?
Onsdag 24 oktober 13.00-16.00
Onsdag 7 november 13.00-16.00
Ronneby vårdcentral
Onsdag 24 oktober 12.30-16.00
Torsdag 8 november 12.30-16.00
Olofströms kommun
Familjeläkarna i Olofström
Måndag 22 oktober 17.00-19.00
Onsdag 24 oktober 17.00-19.00
Måndag 5 november 17.00-19.00
Läkehjälpen Olofström
Personer födda dag:
1-8, torsdag 25 oktober 13.00-16.00
9-17, måndag 29 oktober 13.00-16.00
18-24, torsdag 1 november 13.00-16.00
25-31, måndag 5 november 13.00-16.00
Torsdag 8 november 13.00-16.00
Olofströms vårdcentral
Onsdag 24 oktober 13.30-16.30
Onsdag 31 oktober 13.30-16.30
Onsdag 7 november 13.30-16.30
Hälsokällan, Kyrkhult
Fredag 26 oktober 13.00-15.00
Fredag 2 november 13.00-15.00
Sölvesborgs kommun
Sölvesborgs vårdcentral
Vecka 44-46 (29 oktober-16 november)
tisdagar och torsdagar 13.30-16.30
Valjehälsan
Tisdag 13 november 16.00-18.00
Onsdag 14 november 16.00-18.00
Torsdag 15 november 16.00-18.00
Onsdag 21 november 16.00-18.00
Torsdag 22 november 16.00-18.00
Onsdag 28 november 16.00-18.00
Torsdag 29 november 16.00-18.00